• No results found

Asylkommissionens plattform: Kommissionen för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökt asyl i Sverige under perioden 2015-2017 : [Platform for the Asylum Commission: Commission for Review of Legislation, Law enfo

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Asylkommissionens plattform: Kommissionen för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökt asyl i Sverige under perioden 2015-2017 : [Platform for the Asylum Commission: Commission for Review of Legislation, Law enfo"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Asylkommissionens plattform

Kommissionen för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökt asyl i Sverige under perioden 2015–2017

Asylkommissionen har bildats av forskare och personer med omfattande kunskap om migration och asylsökandes liv och villkor i Sverige, med syfte att initiera en gransk-ning som utgår från asylsökandes levda erfarenheter och perspektiv.

Bakgrunden till kommissionen är de återkommande rapporterna om en svår situat-ion bland barn, unga och vuxna asylsökande, såsom oförutsägbara och inhumana be-slut, ökande hemlöshet, social exkludering, psykisk ohälsa, familjesplittring och fler utvisningar med inslag av våld. Trots vittnesmål om brister i rättssäkerheten försva-rar regeringen och många ansvariga inom kommuner och myndigheter hanteringen. Samtidigt har en del aktörer i kommunerna och inte minst i civilsamhället arbetat för att försöka motverka dessa destruktiva konsekvenser.

De senaste årens mer restriktiva flyktingpolitik har motiverats med omsorg om sam-hällsapparaten. Men konsekvenserna för de människor som söker skydd och för civil-samhället behöver utredas liksom vilken funktion regleringar och administrativa pro-cedurer hade i denna process. Samtidigt behöver den positiva potentialen av att män-niskor som fått skydd bidrar till integration, föryngring av arbetskraften och ekono-misk tillväxt belysas.

Det saknas en övergripande granskning av hur utvecklingen påverkat asylsökandes villkor och vardagsliv – och vad det i sin tur betyder för välfärdsinstitutioner. Det finns vittnesmål som tyder på att det har skett förskjutningar i grundläggande rätts-principer. Förändringar i detta rättsområde behöver granskas systematiskt; dels rö-rande vad som skett i sak med asylproceduren och rättens innehåll och dels rörö-rande effekterna för berörda individer och samhällsinstitutioner. Såväl asylmottagandets organisation, praxis för asylskäl och humanitära/ömmande skäl och socialrättsliga konsekvenser ingår i detta. Ett område som behöver granskas är även hur asylsö-kande hanterar avslag – återvändande, papperslöshet, fortsatt processande, migrat-ion inom EU och alternativa vägar.

Asylkommissionens syfte är att genomföra en granskning under 2019–2022 med ut-gångspunkt i asylsökandes perspektiv och levda erfarenheter som förmedlas genom berättelser och på andra sätt. Särskilt utsatta gruppers situation kommer i synnerhet att uppmärksammas. Ett prioriterat område för granskningen är utvecklingen för barn och unga som sökt skydd på egen hand utan medföljande vårdnadshavare. Kom-missionen arbetar med rättsvetenskapliga, rättssociologiska och andra metoder och teorier. Inom ramen för delstudierna kommer fallstudier, intervjuer med asylsö-kande, insamling av berättelser från asylsöasylsö-kande, professionella och stödnätverk gö-ras. Relationen mellan den rättsliga hanteringen i praktiken och dess konsekvenser för asylsökandes liv och tillvaro, i Sverige och andra länder, står i fokus.

Granskningen planeras ske i tre faser som överlappar tidsmässigt.

Fas 1: Inventering av befintlig kunskap och forskningsbehov

• Hearing med deltagande av unga och vuxna asylsökande och tidigare asylsö-kande för att presentera problembilder och hur problemen hanteras samt posi-tiva exempel.

(2)

• Forskningsöversikt för att få vetenskaplig förankring, klarlägga kunskapsläget och identifiera pågående forskning inom området, i Sverige och internationellt. • Insamling av iakttagelser och fallbeskrivningar från professionella,

frivilligorga-nisationer, stödnätverk och enskilda - positiva och negativa exempel.

• Identifiering av särskilt utsatta grupper och de som drabbats extra hårt av för-ändringarna under perioden

• Identifiering av mobilisering för att uppmärksamma, motverka eller på annat sätt hantera förändringar i lagstiftning och praxis.

• Inventering av forskningsstudier och rapporter rörande motsvarande utveckling i andra EU-länder.

Fas 2: Beskrivning av rättsutvecklingen under perioden

• Faktagenomgång av rättslig reglering och procedurer, framför allt de ändringar som skett under perioden. Häri ingår även EU-rätten och förändringar i EU:s gränspolitik som påverkar mottagandet i Sverige.

• Sammanställningar av praxisbildning inom Migrationsverket och domstolarna under perioden.

• Studier av asylutredningar och domstolsprocedur under perioden.

• Fallstudier av initiativ för att motverka eller på annat sätt hantera förändringar i lagstiftning och praxis.

Fas 3: Sammanfattande analys

• Analys av konsekvenserna för barn, unga och vuxna asylsökande av asylproce-duren som den fungerar i praktiken samt av de förändringar som skett inom la-gar, regler och praxis inklusive växelverkan mellan regleringar och rättsområ-den.

• Analys av praxis och konsekvenser i förhållande till internationella åtaganden rörande mänskliga rättigheter, inte minst barnkonventionen.

• Analys av konsekvenserna för civilsamhället och den kommunala och statliga förvaltningen i vid bemärkelse, av utvecklingen.

Delstudierna har olika inriktning och genomförs som granskning av ärenden i skrift (urval av intervjuprotokoll, beslut och domar i enskilda ärenden) eller som enskilda intervjuer, fokusgruppsamtal eller enkäter, beroende på ämne och fördjupningsnivå. Delstudier kan vara avgränsade till procedurfält såsom åldersbedömning, id-hante-ring, återvändandearbete, familjesplittid-hante-ring, offentliga biträden, tolkning eller annat. De kan behandla processer över tid genom att följa enskilda individers steg i asylpro-cessen samt integration eller marginalisering. Delstudier kan även röra bedömningen av vissa skäl för uppehållstillstånd (brist på ordnat mottagande för ensamkommande ungdomar, religionsskäl, hedersrelaterade skäl osv.) eller landinformation. Även om huvudsaklig vikt läggs vid asylprocedur och asylpraxis kan påverkan på närliggande områden såsom familjeåterförening, sociala rättigheter för asylsökande/papperslösa och situationen efter uppehållstillstånd, utvisning eller förnyad flykt, också studeras inom ramen för kommissionens arbete.

Forskningspersoner i intervjuer, enkäter och samtal kan lämpligen vara tidigare barn, unga och vuxna asylsökande som fått uppehållstillstånd eller beslut om utvisning, lik-som personer i deras stödnätverk och civilsamhället.

Den inledande insamlingen av vittnesmål kommer att ske på olika platser i Sverige i syfte att skapa kontakter och ta tillvara erfarenheter, medan de fortsatta delstudierna kommer att utföras som forskningsprojekt (doktorander och/eller post doc), och i

(3)

form av uppsatser vid universitetet och högskolor. Kompletterande rapporter kan framställas av andra aktörer enligt överenskommelse med kommissionen.

Huvudman för Asylkommissionen är Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings Universitet (ISV), ämnet Välfärdsrätt, i samverkan med Flyktinggrup-pernas Riksråd, FARR.

Asylkommissionen består av personer från välfärds- och migrationsforskningsområ-det, andra experter, personer med erfarenhet av asylproceduren under senare år samt personer verksamma inom frivilligorganisationer eller det juridiska fältet. Kommiss-ionen kan utvidgas under projekttiden samt vid behov anlita forskare och profession-ella vid förberedelser och val av ämnesområden samt när delresultat presenteras. Asylkommissionens ledning innehåller representanter från institutionen samt ytterli-gare ledamöter vilka utses inom kommissionen i samråd med institutionen. Asylkom-missionens ledning samverkar med ISV rörande val av uppdrag till forskare, studen-ter och frivilligorganisationer samt finansiering. Hela Asylkommissionen sammanträ-der tre-fyra gånger/år för diskussioner om inriktning, presentation av delstudier, kommunikation av resultat mm.

Kommissionens arbetssätt ska präglas av syftet att granska utvecklingen från asylsö-kandes perspektiv, dvs de som påverkats av proceduren och av förändringarna i reg-ler och praxis. Detta sker i förarbetet genom insamling av vittnesmål men ska perma-nentas genom fortsatta samråd i olika former, förutom att individer med egen erfa-renhet av att söka skydd i Sverige finns som medlemmar av kommissionen.

Utöver samverkan mellan ISV och FARR söks samarbete med andra frivilligorgani-sationer - särskilt barnrättsorganifrivilligorgani-sationer och asylsökandes egna organifrivilligorgani-sationer – och med andra forskningsinstitutioner och forskare som genomför studier inom samma ämnesområde.

Kommissionens arbete påbörjas i juni 2019 och pågår i minst tre år. Arbetet inleds med en hearing på flera orter med deltagande av ungdomar och vuxna med egen erfa-renhet av asylproceduren och andra områdessakkunniga, i syfte att samla informat-ion och relevanta urval för kommande delstudier.

Kommissionens arbete redovisas kontinuerligt, bland annat genom delrapporter för att sprida insamlat material och analyser. Resultaten av arbetet kommer att redovisas i vetenskapliga artiklar, studentuppsatser och genom en antologi senast våren 2022. Även andra sätt att gestalta levda erfarenheter, genom exempelvis teaterpjäser, kor-tare texter, filminspelningar mm kan förekomma. Ett offentligt seminarium där re-kommendationer till lagstiftarna presenteras, äger rum vid lämplig tidpunkt inom ra-men för kommissionen. Kommissionen ska aktivt verka för att resultaten ska nå poli-tiker och andra beslutsfattare, höja kunskapsnivån i samhället och utgöra underlag både till fortsatt forskning och till att direkt påverka lagstiftning och praxis.

Anna Lundberg, professor i Välfärdsrätt vid Institutionen för samhälls- och väl-färdsstudier, Linköpings universitet

Sanna Vestin, informatör och styrelseledamot i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

Medlemmar i kommissionen

Sisela Abelli, Ayman Adel Amin, Ulrika Andersson, Babak Behdjou, Mira Björkegren, Eva Blomberg, Lise Blomqvist, Louise Dane, Pouran Djampour, Sara Edvardson Ehrnborg, Torun Elsrud, Martin Enquist Källgren, Benjamin Fayzi, Jacob Flärdh Aspegren, Louise Gehandler, Sara Granath, Sabine Gruber, Aino Gröndahl, Thomas

(4)

Hammarberg, Elisabeth Hultcrantz, Sofia Häyhtiö, Farhad Jahanmihan, Sofi

Jansson-Keshavarz, Frida Johansson Metso, Anna Karlgren, Baharan Kazemi, Lynn Khatib, Fatemeh Khavari, Mohamed Kiswani, Anna Lindberg, Anna Lindblad, Anna Lundberg, Khaled Abdu Mohammedsaid, Alexandra P Palm, Sooz Romero, Emma Salomonsson, Hanna Scott, Madelaine Seidlitz, Åsa Söderqvist Forkby, Sanna Vestin, Michael Williams och Josefin Åström

(5)

Platform for the Asylum Commission – “Commission for

Review of Legislation, Law enforcement and Legal Certainty

for People who sought asylum in Sweden during the period

2015–17”

The Asylum Commission has been formed by researchers and people with extensive knowledge of migration and asylum seekers’ living conditions in Sweden, with the aim of initiating enquiries based on asylum seekers’ lived experiences and perspec-tives.

The background to the Commission is recurring reports of a difficult situation among children, adolescents and adult asylum seekers, such as unpredictable and inhumane decisions, increasing homelessness, social exclusion, mental illness, broken families and more violent deportations. Despite testimony on deficiencies in rule of law-prin-ciples, the changes are defended by the government and those responsible in munici-palities and authorities. At the same time, some municimunici-palities and civil society have worked to counteract the destructive effects.

The recent changes in refugee policy have been motivated by concern for welfare institutions but have brought with them negative consequences for people seeking protection and for civil society. These consequences need to be investigated, includ-ing the role of regulations and administrative procedures. At the same time, the posi-tive potential of people who had their protection needs recognized needs to be ad-dressed, for an integrated society, the rejuvenation of the labour force and economic growth.

As of today, there is no review of how these developments affected people seeking ref-uge – and what it means for integration in society. Several testimonies and indicators point to a shift in fundamental legal principles. There is a need for a critical enquiry to gain an understanding of both what has happened substantially with the asylum procedure and the content of regulations, as well as the effects on individuals and welfare institutions in Sweden. Both the organisation of the reception system and the interpretation and application of the law regarding asylum and humanitarian

grounds, as well as the consequences of social legislation should be included. Another area that needs examination is how people who seek asylum handle negative deci-sions – return, lack of documentation, subsequent applications, onward migration within the EU and alternative routes.

The Commission’s aim is to conduct a review in 2019-2022 departing from asylum seekers’ own perspectives and lived experiences conveyed through narratives and other accounts. The situation of children and other vulnerable groups will be particu-larly highlighted. A priority area for the review is the situation of children and young people who have sought protection on their own without accompanying guardians. The Commission works with legal, socio-legal and other methods and theories. Within the framework of the sub-studies, case studies, interviews with asylum seek-ers, collection of narratives from asylum seekers as well as professional groups and support networks will be conducted. The focus is on the relationship between the legal process in practice and its consequences for the lives and existence of asylum seekers, in Sweden and other countries.

(6)

Phase 1: Inventory of existing knowledge and research needs

● Hearings with the participation of asylum seekers and former asylum seekers to present problems and to discuss the focus and delimitations of the review, as well as positive examples.

● A research inventory to gain scientific support, clarify the state of the art and identify on-going research in the field in Sweden and internationally.

● Collecting observations and case descriptions from professionals, NGOs, support networks and individuals – positive and negative examples.

● Identification of particularly vulnerable groups and those who have been partic-ularly affected by the changes during the period.

● Identify attempts in mobilisation to counteract or in other ways manage changes in legislation and practice.

● An inventory of research and reports on corresponding developments in other EU countries.

Phase 2: Description of developments during the period

● Description of laws and regulations, in particular the changes made during the period. This also includes EU law and changes in EU border management that affect the reception of asylum seekers in Sweden.

● Compile legal practice within the Migration Agency and the courts during the time-period.

● Studies of asylum investigations and court cases during the time-period.

● Case studies of initiatives to counteract or otherwise deal with changes in legisla-tion and legal practice.

Phase 3: Summary analysis

● Analysis of the consequences for minors, youth and adult asylum seekers of the regulations as they are applied in practice, including inter-legal aspects between regulations and areas of law.

● Analysis of practices and consequences in relation to international human rights obligations, not least the Convention on the Rights of the Child.

● Analysis of the consequences of the developments for civil society and the munic-ipal and state administration in a broad sense.

The studies conducted within the framework of the Commission have different orien-tations and can be carried out as examination of cases in writing (selection of tran-scripts of interviews, decisions and judgments in individual cases) or as interviews, focus group dialogues or surveys, depending on the subject and scope. Supporting studies may be limited to procedural fields such as age assessment, ID problems, return procedure, legal representatives, interpretation and more. They can describe processes over time by following the steps of individuals in the asylum process as well as in inte-gration or marginalisation. Some studies may also concern the assessment of certain grounds for residence permits (lack of reception for unaccompanied minors in the assigned country of return, religious grounds, honour-related grounds etc.), or country of origin information. Although the main subjects of study in the Commission are issues related to asylum, the impact on related areas such as family reunification or social rights for asylum seekers/undocumented persons, and the situation after a resi-dence permit, expulsion or renewed flight can also be explored.

Research participants may suitably be adolescents and adult asylum seekers who have been granted residence permits or received expulsion orders, as well as persons in their support networks and civil society.

(7)

The initial gathering of testimonies through hearings will take place in different places in Sweden with the aim of creating contacts and exploring experiences, while the fur-ther supporting studies will be carried out as research projects (doctoral students and/or post-doc), and in the form of theses at various universities. Additional reports may be produced by other actors as agreed with the Commission.

The head of the Asylum Commission is the Department of Social and Welfare studies

(ISV) at Linköping University, in close collaboration with the Swedish Network of Ref-ugee Support Groups, FARR.

The Asylum Commission consists of people from the field of welfare-law and

mi-gration-law research, other experts, people with experience of migration and the Swedish asylum procedure and people active in voluntary organisations or the legal field. The number of members in the Commission will be extended during the period of the project and the Commission may, if necessary, turn to other researchers and professionals during preparation and selection of subject areas as well as when results are presented.

The Asylum Commission Board includes representatives from Linköping university and other members who are appointed in consultation with the institution. The board of the Asylum Commission interacts with researchers at Linköping University concern-ing the selection of tasks for researchers, students, voluntary organisations and fund-ing. The entire Commission meets three to four times per year for discussions on ori-entation, presentation of supporting studies, communication of results etc.

The Asylum Commission’s approach shall be characterised by the aim of examining developments from the perspective and position of asylum seekers, i.e. those affected by the procedure and by the changes in rules and practice. This is done through the compilation of testimonies but will be on-going through continued consultation in var-ious forms, since individuals with their own experience of applying for protection in Sweden are members of the Commission.

Over and above interaction between ISV and FARR cooperation will be sought with other voluntary organisations and other university institutions and researchers who carry out studies within the same subject area.

The Commission’s work will start June 1, 2019 and last for at least three years. The work begins with the above-mentioned local hearings where adolescents and adults with experience of the asylum procedure and other experts in the area, will take part in order to gather information and carry out relevant selection for the upcoming support-ing research.

The Commission’s work will be reported continuously. Results of the research will be presented in scientific articles, student theses and through an anthology no later than spring 2022. Other forms of dissemination of lived experiences, for example through theatre plays, shorter essay texts, film recordings etc. may occur. A public seminar within the framework of the Commission, where recommendations are presented to legislators, will take place at the appropriate time. The Commission is to work actively to ensure that the generated results reach politicians and other decision makers, raise the level of knowledge in society and form the basis for both continued research and directly influencing legislation and practice.

Anna Lundberg, Professor of Welfare Law at Linköping University.

Sanna Vestin, author and lecturer in asylum matters and board member of the

(8)

Members of the Commission

Sisela Abelli, Ayman Adel Amin, Ulrika Andersson, Babak Behdjou, Mira Björkegren, Eva Blomberg, Lise Blomqvist, Louise Dane, Pouran Djampour, Sara Edvardson Ehrnborg, Torun Elsrud, Martin Enquist Källgren, Benjamin Fayzi, Jacob Flärdh Aspegren, Louise Gehandler, Sara Granath, Sabine Gruber, Aino Gröndahl, Thomas Hammarberg, Elisabeth Hultcrantz, Sofia Häyhtiö, Farhad Jahanmihan, Sofi

Jansson-Keshavarz, Frida Johansson Metso, Anna Karlgren, Baharan Kazemi, Lynn Khatib, Fatemeh Khavari, Mohamed Kiswani, Anna Lindberg, Anna Lindblad, Anna Lundberg, Khaled Abdu Mohammedsaid, Alexandra P Palm, Sooz Romero, Emma Salomonsson, Hanna Scott, Madelaine Seidlitz, Åsa Söderqvist Forkby, Sanna Vestin, Michael Williams och Josefin Åström

References

Related documents

Sammanfattningsvis anser sektor Välfärd Gävle att förslag till lagändringen är; - genomarbetad, motiverad och tydlig med många belysta perspektiv - till fördel för både

Göteborgs Stads yttrande över Remiss från Socialdepartementet – promemoria Personlig assistans för samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av

Halmstad kommun har inbjudits att yttra sig över promemoria Personlig assistans för samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning. Remissvaret ska

Förslag till ändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 a §, sker genom en ny andra mening i första stycket som är ett tillägg och ändring i sak

ISF tillstyrker förslaget att även hjälpbehov som ryms inom det normala föräldraansvaret ska kunna ge rätt till personlig assistans när det gäller andning och sondmatning..

Chefsjuristen Linda Almqvist har deltagit i den slutliga handläggningen.. Juristen Anna Hellgren Westerlund

I promemorian görs bedömningen att det saknas skäl att, vad gäller andning och måltider i form av sondmatning, frångå̊ principen att någon som bara i mycket

I promemorian föreslås att samtliga hjälpmoment gällande hjälp med andning och sondmatning skall utgöra grundläggande behov, som kan ge rätt till personlig assistans