Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys Ht 2020
Handledare: Eva-Lisa Palmtag
Återvinning och alla
dessa KRAV
En kvantitativ studie om sambandet mellan
socioekonomisk status och miljömedvetna
handlingar
Sammanfattning
Sverige arbetar aktivt för att öka graden av återvinning och ekologisk konsumtion hos sin befolkning. Denna studie syftar därför till att kvantitativt kartlägga vilka individer som avviker från den miljömedvetna handlingsnormen i Sverige, med utgångspunkt i
socioekonomisk status (SES). SES definieras i studien som individens månadsinkomst samt utbildningsnivå. Miljömedvetna handlingar definieras som regelbundenhet i återvinning samt inköp av KRAV-märkta livsmedel. Syftet mynnar ut i frågeställningarna Finns det ett
samband mellan individens SES och hens frekvens av återvinning i hushållet? samt Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av inköp av KRAV-märkta livsmedel?
Studiens teoretiska ramverk är Bourdieus kapitalteori, där beteendemönster förklaras vara en följd av klasstillhörighet, samt Rational Choice Teorin (RCT), som kan förklara de olika handlingsvalen på individnivå. Den tidigare forskningen visar blandade resultat kring sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Det kan därför argumenteras för ett behov av mer forskning kring sambandet, vilket denna studie bidrar till med svensk data.
Studiens data erhålls från den nationella SOM-undersökningen 2018. För att besvara forskningsfrågorna används först deskriptiv data. Därefter genomförs multivariata regressionsanalyser (LPM) av sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Resultaten visar att SES via inkomst har ett samband med både återvinning och inköp av KRAV-märkta livsmedel, då inkomst uppvisar signifikans i de multivariata analyserna. I diskussionsavsnittet argumenteras detta kunna bero på variationer och likheter i olika klassers habitus, vilket i sin tur formar individens preferenser och rationalitetsuppfattning om de miljömedvetna handlingsalternativen.
Nyckelord
Socioekonomisk status, inkomst, utbildningsnivå, miljömedveten handling, återvinning, KRAV-märkning.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställning ... 2
Disposition ... 3
Teori ... 3
Bourdieus kapitalteori ... 4
Rational Choice Teorin ... 5
Tidigare forskning ... 6
SES och återvinning ... 6
Inkomst och återvinning ... 6
Utbildning och återvinning ... 7
SES och inköp av ekologiska livsmedel... 8
Inkomst och inköp av ekologiska livsmedel ... 8
Utbildning och inköp av ekologiska livsmedel ... 9
Hypoteser ... 10
Metod och data ... 11
Datainsamlingsmetod och urval ... 11
Variabler och operationalisering ... 12
Beroendevariabler ... 12
Oberoende variabler ... 13
Kontrollvariabler ... 15
Validitet och reliabilitet ... 16
Metod ... 17
Etiska reflektioner ... 19
Resultat ... 19
Regressionsanalys ... 22
Diskussion ... 26
SES och återvinning ... 26
SES och KRAV ... 27
Förslag på vidare forskning ... 29
Källförteckning ... 30
Inledning
I december 2015 skrev Sverige under Parisavtalet (Miljödepartementet 2020) som syftar till att minska koldioxidutsläppen (Naturvårdsverket 2020a), vilka orsakar temperaturhöjningar och klimatförändringar (Miljödepartementet 2020). Tre år senare införde Europeiska Unionen (EU) avfallspaketet, med ambitionen att förbättra medlemsländernas återvinning och
avfallshantering (Naturvårdsverket 2020b). Koldioxidutsläppen från produktion med återvunna material är betydligt lägre än från nyproduktion (Återvinningsindustrierna u.å). Sverige har en hög grad av återvinning jämfört med resterande EU-länder (European
Environment Agency 2019) och avfallspaketet är lagstiftati bland annat Avfallsförordningen (SFS 2020:614). Hushållen är enligt lag tvungna att följa de kommunala riktlinjerna (sopor.nu u.å), men ändå återvinns endast 49 % av plastförpackningarna år 2019 (Statistiska
Centralbyrån [SCB] 2020a). Det är därför betydelsefullt att undersöka vilka individer som avviker från de uppmuntrade beteendenormerna.
Även människans konsumtionsmönster påverkar miljön. Sveriges regering ämnar därför öka den ekologiska produktionen i landet (Näringsdepartementet 2018), vilket ligger i linje med bestämmelser för hela EU (Näringsdepartementet 2019, s. 6). Ekologisk odling sker utan syntetiska tillsatser och uppfödning sker enligt en standard uppsatt av EU (Livsmedelsverket 2020). Jämfört med icke-ekologiska odlingar har ekologiska odlingar dessutom mindre klimatpåverkan (Jordbruksverket 2012, s. 25). Liksom för återvinning finns därför intresse att undersöka vilka individer som avviker från de uppmuntrade beteendenormerna i hänseende till inköp av ekologiska livsmedel.
I Sverige har andelen inköp av ekologiska livsmedel ökat de senaste åren (Naturvårdsverket u.å), till vilket miljöaspekten är ett huvudmotiv (Hoffmann, Wivstad, Mie, Wallenbeck & Ullvén 2014). Idag är KRAV-märket Sveriges mest kända ekologiska märkning, då en
mätning av Kantar Sifo visar att 98 % av Sveriges konsumenter känner till det (KRAV 2019). KRAV är därför en stark och allomfattande underkategori till ekologiska livsmedel.
striktare direktiv angående bland annat klimat och miljö (ibid). Ekologiska livsmedel är vanligen dyrare än icke-ekologiska (Jordbruksverket 2020), vilket medför att konsumenter inte alltid väljer ekologiskt (Hoffmann et al. 2014). Exempelvis var mindre än en tiondel av alla sålda livsmedel ekologiska år 2017 (Naturvårdsverket u.å). Det är således rimligt att anta att det inte är en lika stark norm kring att köpa KRAV-märkta livsmedel som det är att återvinna sitt hushållsavfall.
Då de miljöfrämjande bestämmelserna ämnar generera positiva utfall för hela landet krävs ett kollektivt samarbete, där individernas egna resurser – såsom inkomst och utbildning - inte borde vara avgörande för deltagandet. Dessa resurser är även till viss del möjliga att reglera på politisk nivå, till skillnad från exempelvis deras åsikter eller familjekonstellationer. Tidigare studier som undersökt återvinning och inköp av ekologiska livsmedel uppvisar både positiva (Ekelund 2003; Jörgensen 2001; Lind & Salomonsson 2019) och negativa (Lind & Salomonsson 2019; Scott 1999) samband till inkomst och utbildning. Till följd av de
växelvisa resultaten, i kombination med att majoriteten av de tidigare studierna är utländska, kan denna studie tydligare klargöra sambandet i Sverige. Denna studie har även
policyrelevans då den kan utgöra underlag för olika beslutsfattare i deras uppdrag att uppnå Parisavtalets överenskommelse.
Syfte och frågeställning
Denna kvantitativa studie syftar till att kartlägga vilka individer som avviker från den
miljömedvetna handlingsnormen i Sverige, med utgångspunkt i socioekonomisk status (SES). Frågeställningarna lyder därav som följer:
1. Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av återvinning i hushållet?
2. Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av inköp av KRAV-märkta livsmedel?
SES utgörs vanligen av inkomst, utbildning och yrkesposition (SCB u.å), men då studien intresserar sig för individens faktiska resurser är yrkesposition exkluderad. SES i denna studie utgörs således av inkomst och utbildning. Miljömedvetna handlingar definieras som
grundas i det riksrepresentativa datamaterialet från SOM-institutets nationella undersökning 2018. Resultaten kan därför enkom generaliseras till liknande kontext.
Disposition
Inledningsvis presenteras studiens teoretiska ramverk samt tidigare forskning om sambandet mellan socioekonomisk status och miljömedvetna handlingar. Vidare redovisas studiens forskningsprocess, vilket innefattar bland annat datainsamlingsmetod och
variabeloperationalisering samt diskussion kring validitet, reliabilitet och val av analysmetod. Därefter redovisas studiens resultat i form av diagram och tabeller, vars tolkningar presenteras i direkt anslutning. Rapporten avslutas med en diskussion kring resultatet med anknytning till teori och tidigare forskning. Slutligen redovisas förslag på vidare forskning.
Teori
Studiens teoretiska ramverk är Bourdieus kapitalteori och Rational Choice Teorin (RCT). Kapitalteorin redogör klassers association till olika beteendemönster och passar därför denna studie väl. Studien behandlar klassbegreppet och SES synonymt, då båda definieras som sociala ekonomiska indelningar (APA u.å; Nationalencyklopedin u.å). Bourdieu kritiseras dock för sina objektivistiska idéer om habitus (King 2000, s. 418) och sin omoderna,
hierarkiska syn på klassamhället (Carle 2015, s. 375). Därför kompletteras kapitalteorin med RCT, som är väl beprövad inom exempelvis psykologi, ekonomi och statsvetenskap, men som också har mött kritik (Lenine 2020). Bland annat antar RCT att individen har tillgång till samtlig information som krävs för att fatta rationella beslut, vilket inte alltid är fallet (ibid). RCT kritiseras även för dess otydliga modellantaganden och den låga förklaringsgrad för individers beteende (ibid), då det inte finns några obestridliga tolkningar kring varför
individer samarbetar eller följer normer (Scott 1999, ss. 133-136). Trots detta bidrar RCT med att förtydliga och ge en mer modern individanpassad bild av kapitalteorin.
Bourdieus kapitalteori
Bourdieu förklarar att det existerar fyra olika kapital som individen kan inneha. Det är det ekonomiska kapitalet, vilket innefattar materiella tillgångar; det kulturella kapitalet, vilket är kulturellt högaktade beteenden, färdigheter och kunskaper; det sociala kapitalet, vilket är ens sociala kontaktnätverk (Calhoun, Garteis, Moody, Pfaff & Virk 2012, ss. 330-331) och slutligen det symboliska kapitalet, vilket är resurser som genererar ära och prestige enbart inom specifika fält (Carle 2015, ss. 383-384). Fälten existerar i det sociala rummet - samhället - och kan liknas vid arenor som är centrerade kring olika koncept. Exempelvis finns
forskningsfält, idrottsfält och litteraturfält. I fälten finns uttalade och outtalade
organiseringsregler som de deltagande och likasinnade aktörerna förväntas följa (Calhoun et al. 2012, ss. 330-331; Carle 2015, s. 390). Individens fältpositionering avgörs av dennes kapitalvolym, och kapitalvolymen avgör även om individen tillhör den dominerande
överklassen eller den dominerade underklassen (Bourdieu 1994, ss. 338-339; Calhoun et al. 2012, ss. 330-331).
Genom beteendeuppmuntring bidrar fält- och klasstillhörigheten till att konstruera individens habitus. Habitus kan förklaras som distinkta handlingar och beteendemönster som ofta praktiseras utan att aktören reflekterar över dem (Bourdieu 1994, ss. 340-341; Carle 2015, ss. 408-410). Exempelvis kan habitus innefatta att återvinna eller att välja den ekologiska
produkten över den konventionella. Då habitus är ett resultat av positionen i det sociala rummet, skiljer sig habitus mellan de övre och lägre klasserna - vad som är normativt för överklassen måste inte vara det för underklassen, och vice versa (Bourdieu 1994, s. 341). Därför kan frekvens av återvinning och inköp av ekologiska varor skilja sig mellan individer med olika klasstillhörighet. Bourdieu menar dock att kopplingen mellan habitus och klass inte är statisk, utan dynamisk (Bourdieu 1993, s. 360; Bourdieu 1994, ss. 337-339; Carle 2015, ss. 408-410). En aktörs habitus förändras genom försök att nå fältens övre positioner. Genom att både medvetet och omedvetet anpassa sitt habitus och utföra positionspecifika handlingar, kan individen nå högre positioner. Dock kräver detta insatser av aktörens kapital (Carle 2015, ss. 408-410), exempelvis skulle det krävas en insättning av ekonomiskt kapital för att köpa en större andel ekologiska livsmedel. Att nå de högre positionerna via utförandet av
positionspecifika handlingar försvåras även då överklassen kan överge beteendemönster i syfte att fortsätta särskiljas från de lägre klasserna (Bourdieu 1994, ss. 337-338).
I denna studie indikerar inkomst det ekonomiska kapitalet, och utbildningsnivå det kulturella kapitalet. Som tidigare nämnt har deltagandet i miljömedvetna handlingar ökat den senaste tiden, vilket kan tolkas som att fler människor anpassat sitt habitus efter den växande
miljömedvetna normen. Återvinning och inköp av ekologiska livsmedel kan därför tolkas vara prestigefyllda handlingar kopplade till de högre klasserna. Som del av kampen att sträva uppåt i det sociala rummet investerar folk sitt erhållna kapital i syfte att utföra dessa handlingar. Eventuella skillnader i återvinningsmönster och inköp av KRAV-märkta livsmedel för över- och underklassen skulle därmed kunna bero på att underklassen ännu inte anammat beteendet i lika hög grad. Alternativt att överklassen börjat överge sina beteendemönster.
Rational Choice Teorin
Rational choice teorin (RCT) menar att människan i grunden är en logiskt resonerande och nyttomaximerande aktör, med egenvinning och välmående som högsta prioritet. Baserat på den egna uppfattningen av och kunskapen om omgivningen, utför aktören den handling vars utfall är mest givande för sig själv (de Jonge 2011, ss. 7-9). Aktören presenteras för ett antal situationsbundna handlingsalternativ, vilka först begränsas av exempelvis ekonomiska eller sociala restriktioner. På basis av aktörens preferenser sållas därefter de kvarstående
handlingsalternativen ut, och aktören väljer den handling som anses generera mest
egenvinning (ibid, s. 8). RCT menar att aktören erhåller kapacitet att både välja och bruka rätt resurser för att kunna uppnå nyttomaximerade utfall (ibid, ss. 9-10).
Aktören tar dock inte bara det förväntade utfallet i beaktning vid beslut kring
handlingsalternativen, utan beräknar även den subjektiva kostnaden kring respektive handling. Kostnaderna i energi och resurser kan överträffa de potentiella fördelarna av handlingens utfall. I sådana fall blir handlingen inte nyttomaximerande (de Jonge 2011, ss. 9-10). RCT antar även att aktörens preferenser som ligger till grund för handlingen är konstanta och stabila. När en beteendeförändring uppstår är detta i regel en följd av förändrade restriktioner snarare än att individen förändrat sina preferenser (ibid, s. 8).
Genom regelbunden social kontakt kan individen uppleva att samarbete är mest
nyttomaximerande, eftersom det kan generera mer långsiktiga utfall (Scott 2000, ss. 133-134) RCT kallar detta för kollektiva preferenser - normer - vilka i sin tur leder till att individen kan uppfattas handla icke-självcentrerat (ibid, s.133). Aktören kan därför finna det
nyttomaximerande att avvika från sitt fullständigt självcentrerade resonemang och istället delta i kollektiva samarbeten, även om vinningen fördelas i gruppen (ibid, s.133).
För att individen ska återvinna och köpa KRAV-märkta livsmedel ska individen finna den subjektiva kostnaden – i form av bland annat tid, energi och ekonomiska resurser – vara värd det potentiella utfallet av de miljömedvetna handlingarna. Detta gäller oavsett om individen vill delta i det miljömedvetna kollektiva samarbetet eller föredrar dessa handlingsalternativ av andra anledningar.
Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning kring sambandet mellan socioekonomisk status och återvinning respektive inköp av ekologiska livsmedel. Inkomst och utbildning presenteras separat för att klargöra deras enskilda inverkan på de miljömedvetna handlingarna. Flertalet av studierna är utförda i geografiskt spridda länder som skiljer sig kulturellt och politiskt. Trots det bidrar resultaten till en generell kartläggning av sambandet mellan individens SES och miljömedvetna handlingar. Avsnittet avslutas med en presentation av studiens hypoteser.
SES och återvinning
Tidigare studier mäter individens återvinningsbeteende på olika sätt; vissa i form av frekvens, andra genom skillnader i återvinning av diverse förpackningar och avfall. I detta avsnitt presenteras resultat som undersökt återvinning på båda dessa sätt, för att tydliggöra individers återvinningsbeteenden. Värt att uppmärksamma är även skillnader i staters uppmuntran av befolkningens återvinning - exempelvis har inte alla länder lagar kring återvinning. Inkomst och återvinning
En amerikansk (Schultz, Oskamp & Mainieri 1995) samt en kanadensisk studie (Guerin, Crete & Mercier 2001) redovisar båda positiva samband mellan inkomst och återvinning. I den kanadensiska studien (ibid) var dock sambandet svagt, vilket kan bero på att studiens inkomstvariabel enbart hade fyra kategorier med 25 % av observationerna i varje kategori. I en metaanalys kring nationell och internationell forskning av Lind och Salomonsson (2019)
presenteras studier utförda i Italien, Skottland, Sydafrika och Bangladesh, som också visar positiva samband mellan inkomst och grad av återvinning. Den italienska studien inkluderade dock inte återvinning av matavfall (ibid).
Metaanalysen (Lind & Salomonsson 2019) presenterar även en studie från Wuhan, vars resultat visar motsatt samband där låginkomsttagare återvinner och sorterar sitt avfall i högre grad än höginkomsttagare. Liknande resultat erhöll en studie från Litauen (Miliute-Plepiene, Hage, Plepys & Reipas 2016). Studier från Kanada (Scott 1999), USA (Jenkins, Martinez, Palmer & Podolsky 2003; Morgan & Hughes 2006) och Portugal (Do Valle, Rebelo, Reis & Menezes 2004) redovisar icke-signifikanta samband mellan inkomst och återvinning. Trots att Jenkins et al. (2003) generellt inte fann bevis för ett samband mellan inkomst och återvinning, erhölls ett positivt samband mellan inkomst och pappersåtervinning. Värt att betona är att Morgan och Hughes (2006) enbart studerade sambandet i Kentucky och att resultaten, enligt författarna, kan bero på att lönerna i staten är lägre jämfört med lönerna i andra stater.
En svensk studie (Harring, Jagers & Nilsson 2019) visar ett positivt samband mellan inkomst och återvinning. Andra svenska studier (Hage & Söderholm 2008; Hage, Söderholm & Berglund 2009; Miafodzyeva, Brandt & Andersson 2013) har inte uppvisat signifikanta resultat mellan variablerna. Studien av Hage och Söderholm (2008) menar dock att resultatet kan bero på korrelationen som upptäcktes mellan variablerna för inkomst och utbildning. Miafodzyeva, Brandt och Andersson (2013) förklarar att deras resultat kan bero på att stickprovet enbart innehöll respondenter bosatta i Järva, där inkomsten är lägre än övriga Stockholm.
Utbildning och återvinning
Jenkins et al. (2003) redovisar ett positivt samband mellan utbildning och återvinning av olika material i USA. Effekten är dock liten och gäller inte återvinning av plastflaskor eller
trädgårdsavfall (ibid). Studien erhöll även ett svagt negativt samband mellan utbildning och återvinning av glasflaskor (ibid). Författarna (ibid) menar att resultatet kan bero på att den lägsta observerade utbildningsnivån var high school (ungefärligt svensk gymnasienivå [Gymnasium.se 2019]). Lind och Salomonsson (2019) redovisar positiva samband mellan utbildning och återvinning i Italien och Belarus, men även flertalet studier från USA som uppvisar ett icke-signifikant samband mellan variablerna. En annan metaanalys (Hornik, Cherian, Madansky & Narayana 1995) menar däremot att utbildnings förklaringsgrad för
återvinning är låg. Denna slutsats nås via test av korrelationen för sambandet hos samtliga 67 jämförda studier (ibid). Även studier från Portugal (Do Valle et al. 2004) och Litauen
(Miliute-Plepiene et al. 2016) redovisar att det inte föreligger något samband mellan
utbildning och återvinning, med undantag för ett samband mellan utbildning och återvinning av metallförpackningar som återfanns i den senare studien.
I Sverige har Harring, Jagers och Nilsson (2019) uppvisat positiva samband mellan utbildning och återvinning. En annan svensk studie (Hage & Söderholm 2008) med syftet att kartlägga insamlingsnivåer av hushållens plastförpackningar redovisar däremot ett negativt samband mellan utbildning och återvinning av plast. Resultatet menas kunna bero på att variablerna för utbildning och inkomst korrelerade. Resultatet från Miafodzyeva, Brandt och Andersson (2013) visade däremot inte signifikanta samband mellan utbildning och återvinning.
Sammanfattningsvis finns det, inte minst i Sverige, motstridiga resultat kring sambandet mellan SES och återvinning varav inkomst verkar uppvisa mer positiva samband till
återvinning än utbildning. Det är tydligt att skillnader i urvalsgrupper samt hur forskare väljer att operationalisera sina variabler påverkar resultatens utseende, vilket stärker behovet av liknande undersökningar.
SES och inköp av ekologiska livsmedel
Trots att studien undersöker inköp av KRAV-märkta livsmedel presenteras forskning kring ekologiska livsmedel. Detta då KRAV-märkningen är en stark och allomfattande
underkategori till ekologisk konsumtion i framförallt Sverige. Det finns dock skillnader mellan länder i hänseende till ekologiska produkter. Exempelvis var 33 % av respondenterna från en thailändsk studie (Roitner-Schobesberger, Darnhofer, Somsook & Vogl 2008) inte bekanta med begreppet “ekologiskt” vilket jämfört med svenskarnas stora kännedom om KRAV-märkningen redogör för en kunskapsskillnad. Liknande skillnader antas existera mellan fler studier som presenteras, men eftersom avsnittet ämnar sammanfatta en generell bild av sambandet mellan SES och inköp av ekologiska produkter inkluderas de ändå. Inkomst och inköp av ekologiska livsmedel
Studier från Thailand (Roitner-Schobesberger et al. 2008), Australien (Lockie, Lyons, Lawrence & Mummery 2002), Kina (Zhu, Li, Geng & Qi 2013) och Italien (Gracia & de
Magistris 2007) uppvisar positiva samband mellan inkomst och inköp av ekologiska livsmedel, samtidigt som en studie från Nya Zeeland (Squires, Juric & Cornwell 2001) påvisar ett negativt samband. Vidare redovisar en studie (Niva, Mäkelä & Kahma 2014) att inkomstens förklaringsgrad för inköp av ekologiska livsmedel är låg i Danmark, Norge, Finland och Sverige.
I den svenska kontexten upplevs det råda brist på studier kring sambandet mellan inkomst och grad av ekologiska inköp. I en intervju med en representant från KRAV (Lindahl & Swensson 2008) framkommer att både låg- och höginkomsttagare köper KRAV-märkta livsmedel. Parallellt menar Jörgensen (2001) att ett positivt samband mellan inkomst och ekologisk konsumtion finns, men är svagt. Ekelund (2003, ss. 46-47), som sammanfattar svenska konsumentundersökningar, presenterar en studie som visar att de som köper ekologiskt mjölk har högre inkomst än genomsnittet. Även om det inte förtydligas om det är genomsnittet för urvalet eller populationen, indikerar resultatet att de med högre inkomst tenderar att köpa mer ekologisk mjölk.
Utbildning och inköp av ekologiska livsmedel
Studier från Kina (Zhu et al. 2013), Australien (Lockie et al. 2002) och Thailand (Roitner-Schobesberger et al. 2008) presenterar positiva samband mellan utbildning och inköp av ekologiska livsmedel, men en studie från Schweiz (Tobler, Visschers & Siegrist 2011) redovisar ett negativt samband. En studie i Nya Zeeland (Squires, Juric & Cornwell 2001) visar att utbildningsnivå helt saknar samband med inköp av ekologiska matvaror.
Ekelund (2003, s. 46) presenterar en studie där 76 % av ekomjölk-konsumenterna är
högutbildade, vilket också får stöd av en annan svensk studie (Magnusson, Arvola, Koivisto Hursti, Åberg & Sjödén 2001). Ytterligare en studie uppvisar att det inte finns någon skillnad i hänseende till utbildning bland ekomjölkkonsumenter och vanliga mjölkkonsumenter
(Ekelund 2003, s. 50). Värt att betona är variationerna i dessa studiers urval - som bland annat innebär bekvämlighetsurval i butik i enskilda städer samt att det enbart berör inköp av
ekologisk mjölk. Trots att de inte är generaliserbara på en riksrepresentativ nivå indikerar de ändå ett sambandsmönster i Sverige.
Sammanfattningsvis är de tidigare forskningsresultaten om SES och inköp av ekologiska livsmedel spridda. Som nämnt finns tydliga kulturella skillnader i hänseende till kunskap om
ekologiska varor. Detta till trots visar en övervägande andel studier att inkomst har en positiv inverkan på frekvensen av inköp av ekologiska livsmedel, både på internationell och svensk nivå. Samtidigt finns det ännu större variationer i resultat gällande utbildningens påverkan på inköp av ekologiska livsmedel.
Hypoteser
Utifrån kapitalteorin har individer med hög inkomst eller utbildningsnivå mer ekonomiskt respektive kulturellt kapital än de med låg inkomst eller utbildningsnivå. Det ekonomiska kapitalet kan till exempel underlätta för individen att återvinna, då den har råd med
transportkostnader eller betald upphämtning. Det kulturella kapitalet – i form av utbildning - kan generera kunskaper kring återvinningens vikt för miljön. Utifrån RCT kan de båda kapitalen även bidra till en uppfattning om att återvinning, trots handlingens subjektiva kostnad, genererar störst vinning för individen. Den teoretiska grunden i kombination med de varierande tidigare forskningsresultaten utformar första frågeställningens hypoteser:
H1: Individer med låg inkomst återvinner inte lika ofta som individer med hög inkomst. H2: Individer med låg utbildningsnivå återvinner inte lika ofta som individer med hög utbildningsnivå.
Det ekonomiska kapitalet kan även underlätta för inköp av KRAV-märkta livsmedel, eftersom de är dyrare än de konventionella livsmedlen. Det kulturella kapitalet – i form av utbildning – kan generera kunskaper kring den ekologiska produktionens vikt för miljön. Utifrån RCT kan de båda kapitalen även bidra till en uppfattning om att inköp av KRAV-märkta livsmedel ger individen mest egenvinning, trots den monetära förlusten. Den teoretiska grunden i
kombination med de varierande tidigare forskningsresultaten utformar andra frågeställningens hypoteser:
H3: Individer med låg inkomst köper inte KRAV-märkta livsmedel lika ofta som individer med hög inkomst.
H4: Individer med låg utbildningsnivå köper inte KRAV-märkta livsmedel lika ofta som individer med hög utbildningsnivå.
Metod och data
Inledningsvis redovisas studiens datainsamlingsmetod och urval, följt av
variabeloperationalisering. Fortsättningsvis diskuteras studiens validitet och reliabilitet, följt av metoden som används för att besvara frågeställningarna. Slutligen beskrivs de etiska riktlinjer som funnits med under datahanteringsprocessen.
Datainsamlingsmetod och urval
Studiens datamaterial är hämtat från SOM-institutets nationella undersökning 2018 edition 6, vilken finns tillgänglig hos Svensk Nationell Datatjänst (Göteborgs universitet [GU] 2019). Urvalet består av 3500 slumpmässigt utvalda individer i Sverige mellan åldrarna 16-85 år. I institutets metodrapport (Tipple & Weissenbilder 2019) för den nationella SOM-undersökningen 2018 anges att datainsamlingsmetoden utgjordes av mixed mode. Detta innebär att respondenterna fick välja mellan att besvara enkäten online eller fylla i en
pappersenkät. Datainsamlingen pågick mellan september och december år 2018, och flertalet påminnelser skickades ut till respondenterna (ibid). Svarsfrekvensen var 53 % och antal respondenter är 1807. I originaldata framkommer att nästintill lika många kvinnor som män (51 % respektive 49 %),fler äldre än yngre (Medelålder: 51,2 år) och fler högutbildade än lågutbildade (53,0 % respektive 44,2 %) deltagit i undersökningen. En stor del av det
naturliga bortfallet som uppstått under datainsamlingen beror främst på att respondenterna har flyttat, inte är kapabla till att besvara enkäten eller inte behärskar det svenska språket (ibid).
Utöver det naturliga bortfallet uppstår internt bortfall av respondenter på basis av olika anledningar. I syfte att erhålla analysmodeller med samma antal observationer exkluderas samtliga 231 respondenter som saknar variabelvärden för någon eller några av studiens variabler. Variabeln med flest saknade värden var Prioritering med 49 saknade värden. Endast 2 respondenter har angivit “Annat” på enkätfrågan om respondentens könsidentitet. Dessa observationer exkluderas eftersom de inte tillför skillnader i resultaten till följd av sitt ringa antal, samt inte kan ingå i de övriga svarsalternativen. Datamaterialet inkluderade också svar från 53 stycken 16 och 17-åringar, vilka exkluderades till följd av den särskilda
forskningssammanhang (Vetenskapsrådet 2002). 1521 respondenter kvarstår därefter och materialet uppvisar liknande representativitet för populationen som innan exkluderingen - det är marginellt mer kvinnor än män (50,1 % respektive 49,9 %), en större andel äldre än yngre (medelålder: 52,0 år) och fler högutbildade än lågutbildade (56,2 % respektive 43,8 %). Se tabell 1 nedan för deskriptiv statistik över beroende och oberoende variabler, och tabell 2 för kontrollvariabler.
Variabler och operationalisering
Nedan presenteras studiens beroende-, oberoende- samt kontrollvariabler. Avsnittet avslutas med deskriptiv statistik för samtliga variabler. I bilaga 1 återfinns deskriptiv statistik för beroendevariablernas originalvärden.
Beroendevariabler
Variabeln Återvinning anger hur ofta respondenten återvinner, och är på nominalnivå.
Variabeln mäts genom enkätfrågan “Hur ofta lämnar du eller någon i ditt hushåll följande till återvinning?”. Frågan efterföljs av nio olika material; “Tidningar”,
“Pappersförpackningar/kartong”, “Plastförpackningar”, “Metallförpackningar”, “Glasflaskor och glasburkar”, “Matavfall”, “Lysrör och glödlampor”, “Hushållsbatterier” samt
“Hemelektronik”. Då “Hemelektronik” är ett samlingsbegrepp för olika föremål ansågs kategorin vara för bred för att dra slutsatser om, varpå den exkluderades ur analyserna. För att besvara frågan fick respondenten välja mellan sju olika svarsalternativ; “Ingen gång”, “Någon gång de senaste 12 mån”, “Någon gång i halvåret”, “Någon gång i kvartalet”, “Någon gång i månaden”, “Någon gång i veckan” eller “Flera gånger i veckan”.
Svarsalternativen för Återvinning dikotomiserades i syfte att särskilja de respondenter som återvinner ofta och inte ofta. För kategorierna “Tidningar”, “Pappersförpackningar/kartong”, “Plastförpackningar”, “Metallförpackningar”, “Glasflaskor och glasburkar” samt “Matavfall” ansågs de som återvinner en gång i veckan eller oftare tillhöra kategorin “Ofta”. Detta
eftersom genomsnittssvensken handlar 2-3 gånger i veckan och de vanligaste inköpen 2019 var frukt, mjölk, hushållsost, färsk köttfärs samt kattmat (GfK u.å se DLF 2019). Vidare läser genomsnittssvensken papperstidningar 1,7h per vecka (Internetstiftelsen 2016), och enligt Svensk Glasåtervinning (u.å) behandlas 700 ton glasföremål i princip dagligen på
veckovis. För kategorierna “Lysrör och glödlampor” samt “Hushållsbatterier” ansågs de som återvinner en gång i halvåret eller oftare återvinna “Ofta”. Detta eftersom materialen i båda kategorierna har lång livstid (IF Säkerhetsbutik u.å; Tekniska museet 2019) och därför inte behöver konsumeras lika ofta.
Med utgångspunkt i de dikotomiserade svarsalternativen skapades ett index med
variabelvärden som varierar mellan 0-8, där låga värden utgör de som inte återvinner ofta. Cronbachs Alfa för indexet har värdet 0,875 vilket innebär att variablerna som ingår i indexet mäter samma fenomen (Djurfeldt & Barmark 2009, s. 100). Indexet dikotomiserades därefter till studiens beroendevariabel Återvinning, där värdena 0-2 kodades om till värdet 1, vilket indikerar “Inte ofta” och värdena 3-8 kodades om till värdet 0 som indikerar “Ofta”. Anledningen till denna uppdelning är att studien ämnar kartlägga vilka som avviker från miljömedvetna handlingsnormer, därav finns intresse att särskilja de med mest avvikande handlingsmönster. Se tabell 1 för deskriptiv statistik.
Variabeln KRAV anger hur ofta respondenten köper KRAV-märkta livsmedel och är på nominalnivå. Variabeln mäts genom enkätfrågan “Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du köpt något av följande? Kravmärkt mat/livsmedel”. Enkätfrågans sju svarsalternativ var samma som för hur ofta respondenten återvinner. Variabeln KRAV dikotomiserades för att särskilja de respondenter som köper KRAV-märkta livsmedel ofta från dem som inte köper KRAV-märkta livsmedel ofta. De som köper KRAV-märkta livsmedel en gång i veckan eller oftare anses köpa KRAV “Ofta”, vilket kodas som 0. Detta då 98 % av svenska konsumenter känner till KRAV-märkningen (KRAV 2019) och genomsnittssvensken som tidigare nämnt handlar 2-3 gånger i veckan (GfK u.å se DLF 2019). De som köper KRAV-märkta livsmedel mer sällan än en gång i veckan kategoriseras som “Inte ofta”, och kodas som 1. Uppdelningen grundas i samma anledning som för Återvinning. Se tabell 1 för deskriptiv statistik.
Oberoende variabler
Inkomst anger respondentens månadsinkomst och är på kvotskalenivå. Variabeln mäts genom
enkätfrågan “Ungefär hur stor, normalt sett, är din egen månadsinkomst före skatt?”, följt av 12 svarsalternativ; “Mindre än 10 000 kronor”, “10 000 - 14 999 kronor”, “15 000 - 19 000 kronor” och så vidare, till det 12:e alternativet “Mer än 60 000 kronor”. Den lägsta
inkomstnivån, “Mindre än 10 000 kronor”, kodas som 1 och för varje nivåökning i svarskategorierna ökar värdet med 1, varpå den högsta inkomstnivån, “Mer än 60 000
kronor”, kodas som 12. Inkomst agerar även kontrollvariabel för de modeller där Utbildning utgör oberoende variabel.
Utbildning anger respondentens högsta avslutade eller pågående utbildningsnivå och är på
ordinalskalnivå. Variabeln mäts genom enkätfrågan “Vilken skolutbildning har du? Om du ännu inte avslutat din utbildning, markera den du genomgår för närvarande.” följt av åtta svarsalternativ. Dessa har sammanslagits av SOM-institutet till fyra kategorier; “Låg”, kodad som 1, innefattande svarsalternativen “Ej fullgjort grundskola” samt “Grundskola”.
“Medellåg”, kodad som 2, innefattande “Studier vid gymnasium, folkhögskola” samt “Examen från gymnasium”. “Medelhög”, kodad som 3, innefattande “Eftergymnasial
utbildning”, “Ej högskola/universitet” samt “Studier vid högskola/universitet”. “Hög”, kodad som 4, innefattande “Examen från högskola/universitet” samt “Studier vid/examen från forskarutbildning”. Variabeln dikotomiseras till “Låg” respektive “Hög” utbildning för att följa studiens syfte. “Låg” och “Medellåg” utbildning tillhör kategorin “Låg”, kodad 0, och “Medelhög” samt “Hög” utbildning tillhör kategorin “Hög”, kodad 1.Utbildning agerar även
kontrollvariabel för de modeller där Inkomst utgör oberoende variabel. Se tabell 1 för deskriptiv statistik över de oberoende variablerna.
Tabell 1: Deskriptiv statistik för beroende och oberoende variabler
Variabel Andel (Std.av)
Återvinning (1=inte ofta) 35,8% (0,480)
KRAV (1=inte ofta) 47,6% (0,500)
Inkomst 1 = <10 000 2 = 10 000 - 14 999 3 = 15 000 - 19 999 4 = 20 000 - 24 999 5 = 25 000 - 29 999 6 = 30 000 - 34 999 7 = 35 000 - 39 999 8 = 40 000 - 44 999 9 = 45 000 - 49 999 10 = 50 000 - 54 999 11 = 55 000 - 59 999 12 = ≥60 000 (2,827) 8,0% 14,1% 11,5% 12,3% 13,5% 13,3% 9,4% 5,9% 3,6% 2,5% 2,0% 3,9% Utbildning (1 = Hög) 56,2% (0,496) n=1521
Kontrollvariabler
Kön anger respondentens könsidentitet och är på nominalnivå. Variabeln mäts genom
enkätfrågan “Är du…”, som följs av alternativen “Man”, “Kvinna” och “Annat”. Som nämnt exkluderades “Annat” ur analysen, och variabeln kan därför anta värdet “Kvinna”, kodat som 0, och “Man”, kodat som 1. Kön agerar kontrollvariabel eftersom tidigare studier visat att kvinnor återvinner (Lind & Salomonsson 2019) och köper ekologiska livsmedel (Baudry et al. 2015) i större utsträckning än män.
Prioritering anger om respondenten prioriterar ett miljövänligt samhälle över ekonomisk
tillväxt, och är på kvotskalenivå. Variabeln mäts genom frågan “Vilken är din åsikt om följande förslag? Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt”. Respondenten placerade sig på en skala mellan ”Mycket dåligt förslag”, kodat som 0, och ”Mycket bra förslag”, kodat som 4. Prioritering agerar kontrollvariabel eftersom individen, enligt Rational Choice Teorin, agerar utefter det som upplevs vara mest rationellt och gynnsamt för individen själv (de Jonge 2011, ss. 7-9).
Ålder anger respondentens ålder i år och är på kvotskalenivå. Variabeln mäts genom
enkätfrågan “Vilket år är du född?”. Respondenten uppgav födelseår, vilket SOM-institutet transformerade till ålder i år. För de respondenter som inte uppgav svar på frågan
kompletterade SOM-institutet med urvalsdata. Ålder agerar kontrollvariabel då det finns påvisade samband mellan ålder och återvinning (Lind & Salomonsson 2019) samt ålder och inköp av ekologiska livsmedel (ViktVäktarna 2015).
Bostadsområde anger i vilken typ av område respondenten är bosatt och är på ordinalskalnivå.
Variabeln mäts genom enkätfrågan “I vilken typ av område bor du?” följt av alternativen “Storstad: centralt”, “Storstad: ytterområde/förort”, “Stad: centralt”, “Stad: ytterområde”, “Större tätort”, “Mindre tätort” och “Ren landsbygd”. Svarsalternativen transformeras till dummyvariabler. Då variabeln utgör en kontrollvariabel är det enbart de grova skillnaderna mellan bostadsområden som är av vikt för studien. Därför sammanslås dummyvariablerna “Storstad: centralt” och “Storstad: ytterområde/förort” till “Storstad”; “Stad: centralt” och “Stad: ytterområde” till “Stad”; och “Större tätort” och “Mindre tätort” till “Tätort”. “Ren landsbygd” utgör referenskategori. Bostadsområde agerar kontrollvariabel då kommuner ansvarar för avfalls- och återvinningshantering (Avfall Sverige 2020) och de butiker som är
bäst på att erbjuda ekologiska livsmedel främst finns i storstäder (White Guide Green u.å), vilket kan antas leda till variationer beroende på bostadsområde.Se tabell 2 för deskriptiv statistik över alla kontrollvariabler.
Tabell 2: Deskriptiv statistik för kontrollvariabler
Validitet och reliabilitet
Validitet förklarar hur bra variabler och begrepp mäter vad de är menade att mäta (Bryman 2011, s 163), alltså att de fångar de fenomen som de avser mäta och faktiskt speglar
verkligheten. Validiteten för Återvinning kan anses vara hög. Återvinning kan definieras på olika sätt och därmed fångar studien både individens återvinning på utvalda platser och i form av upphämtningstjänster. Då återvinning är en aktiv handling som kräver medvetet
engagemang av utföraren är det troligt att respondenten har kännedom om hur ofta den återvinner. Exempelvis måste individen aktivt resa till återvinningscentralen eller beställa upphämtning. Det är därför troligt att respondenternas svar speglar verkligheten. Validiteten för variabeln KRAV kan ifrågasättas, då det finns en risk att KRAV inte fångar alla
respondenters egentliga inköp av KRAV-märkta livsmedel. Variabeln kan fånga både de respondenter som aktivt väljer att köpa KRAV-märkta livsmedel samt de som inte reflekterar över vilka slags livsmedel de köper. De senare respondenterna kommer därmed ha gjort en grov uppskattning av deras inköp av KRAV, vilket inte speglar verkligheten.
Variabel Andel / medelvärde (Std.av)
Kön (1 = man) 49,9% (0,500)
Prioritering
0 = Mycket dåligt 1 = Ganska dåligt
2 = Varken bra eller dåligt 3 = Ganska bra 4 = Mycket bra (1,201) 9,5% 18,2% 26,6% 29,6% 16,0% Ålder (18-85) 53,0 (17,602) Bostadsområde Ren landsbygd Tätort Stad Storstad 15,5% 24,9% 28,9% 30,8% n=1521
Med reliabilitet menas hur pålitliga mätningarna är samt hur generaliserbara och stabila de är, något som kan undersökas genom att göra samma undersökning en andra gång (Bryman 2011, s.161). Vidare innebär intern reliabilitet bland annat att de indikatorer som utgör ett index mäter samma fenomen, vilket testas med måttet Cronbachs Alfa (ibid, ss. 161-162). Den interna reliabiliteten för denna studie är hög, då Cronbachs Alfa för återvinningsindexet är 0,875. Studien är även generaliserbar då datamaterialet består av 1521 respondenter med god geografisk och karaktäristisk spridning (Tipple och Weissenbilder 2019). Den enda skevheten är åldersfördelningen, då medelåldern i stickprovet överstiger medelåldern i populationen (ibid) som år 2018 var 41,2 (SCB 2020b). Reliabiliteten gynnas dels av den transparens metodrapporten (ibid) har då samtliga steg för datainsamlingen redovisas, dels av att alla steg i denna studies forskningsprocess redovisas. Däremot kan pålitligheten ifrågasättas eftersom mätningarna endast inkluderar sju variabler som mest. Det kan därför ifrågasättas om
modellerna innehåller samtliga relevanta variabler för att förklara variationer i miljömedvetna handlingar. Detta stöds även av de låga justerade R2-värdena som modellerna erhåller, vilket kan vara en indikator på specifikationsfel (Edling & Hedström 2003, s.144). Dock ska det betonas att samtliga variabler inkluderats till följd av deras tidigare uppvisade samband till beroendevariablerna, och att det låga antalet variabler undviker överskattade standardfel (ibid, s.142). Det låga justerade R2-värdet indikerar därför inte nödvändigtvis specifikationsfel.
Metod
Denna studie utgår från en tvärsnittsdesign (Bryman 2011, s. 64) och är av explorativt slag (Vetenskapsrådet u.å). För att besvara studiens frågeställningar används den linjära
sannolikhetsmodellen (Linear Probability Model, LPM). LPM är användbar i analyser med binära beroendevariabler då resultaten kan jämföras mellan grupper och modeller, vilket är svårare mellan logistiska regressionsanalyser (Mood 2010). LPM riskerar däremot att skatta sannolikheter som överstiger 1 eller underskrider 0, orsaka heteroskedasticitet och ge intrycket av ett linjärt samband mellan variablerna, vilket inte är fallet vid logistisk regressionsanalys (ibid). De två förstnämnda nackdelarna förekommer dock även när beroendevariabeln är kontinuerlig och är därför inte enbart ett problem för LPM. Föreligger icke-linjära samband går det att åtgärda genom att transformera beroendevariabeln (ibid). Trots det används LPM som metod för att besvara studiens frågeställningar, eftersom det möjliggör jämförelser mellan de olika regressionsmodellernas resultat.
Inledningsvis framställs deskriptiv statistik, och följs av bi- och multivariata analyser i syfte att testa hypoteserna. Analysernas modeller är baserade på räta linjens funktion och lyder som följer;
𝒚𝒊 = 𝒂 + 𝒃𝟏𝒙𝒊+ 𝒆𝒊 𝒚𝒊= 𝒂 + 𝒃𝟏𝒙𝒊… + 𝒃𝒏𝒙𝒊+ 𝒆𝒊
y står för beroendevariabeln, a är interceptet, x är den oberoende variabeln, b är den
oberoende variabelns riktningskoefficient, i står för en enskild individs värden (Edling & Hedström 2003, ss. 88-90) och e är feltermen (ibid, s. 92). bnxi utgör den sista inkluderade kontrollvariabeln i analysen samt tillhörande riktningskoefficient. Analysen utgörs av nio modeller, där Återvinning är beroendevariabel i modell 1-4 och KRAV är beroendevariabel i modell 5-9. Första ekvationen används för modell 1, 2, 5 och 6, och andra ekvationen används för de multivariata modellerna 3, 4, 7, 8 och 9. I modell 1 och 5 är enbart Inkomst oberoende variabel; i modell 2 och 6 är enbart Utbildning oberoende variabel; i modell 3 och 7 är både
Inkomst och Utbildning inkluderade; i modell 4 och 8 är samtliga kontrollvariabler
inkluderade; och i modell 9 inkluderas interaktionsvariabeln för Utbildning och Prioritering.
De bivariata regressionsanalyserna utförs för att testa de oberoende variablernas samband med beroendevariablerna. Därefter utförs multivariata regressionsanalyser för att undersöka om sambanden mellan socioekonomisk status, det vill säga inkomst och utbildning, och
beroendevariablerna är signifikanta när de kontrolleras för kontrollvariablerna. Vid tolkning av analyserna kommenteras b-koefficienterna under förutsättning att de uppvisar statistisk signifikans på 95 %-konfidensnivå. Detta innebär att de p-värden som överstiger 0,05 inte anses uppvisa statistisk signifikans (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, s. 186). För att avgöra hur stor andel av variationen i beroendevariablerna som kan förklaras av de oberoende variablerna kommenteras analysernas justerade R2 -värden, vilka tar hänsyn till att flertalet variabler adderas (Edling & Hedström 2003, s.101).
Parallellt med de multivariata regressionsanalyserna genomförs även regressionsdiagnostik. För att undersöka förekomsten av heteroskedasticitet skapas scatterplots för att grafiskt kontrollera observationernas varians (Djurfeldt & Barmark 2009, s. 60), men spridningen för variablerna ter sig vara slumpmässig. Trots det inkluderas interaktionsvariabler, som
konstrueras genom att multiplicera de oberoende variablerna parvis (Edling & Hedström 2003, ss. 149-150). På så vis uppmärksammas en signifikant interaktionseffekt mellan
inkluderas därav till analysen. Även icke-linjära samband undersöks genom att inkludera kvadrerade oberoende variabler till analyserna (ibid, ss. 161-162), vilka inte uppvisar signifikans. För att testa om det förekommer multikollinearitet genomförs R2k-tester som testar de oberoende variablernas korrelation med varandra (ibid, ss. 145-146). Det finns enbart korrelation mellan Inkomst och Utbildning, men korrelationen är låg och det finns därför möjlighet att uttala sig om den enskilda oberoende variabelns effekt på beroendevariablerna.
Etiska reflektioner
Studiens datamaterial erhålls från institutets nationella undersökning 2018. På SOM-institutets hemsida beskrivs datainsamlingsmetoden, där det betonas att respondenterna via post har fått informationsbrev om enkätundersökningen (GU 2020a). Data om
respondenternas personuppgifter exkluderas alltid av SOM-institutet. Detta görs även av Svensk Nationell Datatjänst (SND) som hanterar mycket av SOM-institutets datamaterial (GU 2020b). På SOM-institutets hemsida (GU 2020c) beskrivs var resultaten publiceras och att deltagandet i undersökningen är frivilligt. Detta överensstämmer med de riktlinjer som Vetenskapsrådet (2017) har, där respondentens rätt till information om undersökningen, anonymitet och frivilligt deltagande utgör en god forskningssed. Vidare behandlar denna studie materialet med varsamhet och konfidentialitet. Respondenterna är anonyma och i enlighet med angivna restriktioner från SND behandlas data enbart för studiens syfte. Resultatet kommer finnas tillgängliga för offentligheten, något som Vetenskapsrådet (2017) beskriver som en självklar princip för forskare.
Resultat
Inledningsvis presenteras de bivariata analyserna mellan studiens beroende- och oberoende variabler, vilka redovisas i diagram 1-4. Därefter presenteras resultaten från
regressionsanalyserna, som återfinns i tabell 3. Deskriptiv statistik för samtliga variabler återfinns ovan i tabell 1 och 2.
Bivariata analyser
I diagram 1 framkommer ett sambandsmönster mellan Inkomst och Återvinning, med
undantag för vissa inkomstkategorier som avviker från det nedåtgående mönstret. Mönstret är dock tillräckligt linjärt för att urskilja ett samband mellan Inkomst och Återvinning.
Diagram 1: Andelen respondenter som inte återvinner ofta, fördelat efter inkomst i svenska kronor
I diagram 2 framkommer att andelen lågutbildade som inte återvinner ofta är större än andelen med en hög utbildning. Det kan därav antas finnas ett samband mellan Utbildning och
Återvinning.
0% 20% 40% 60%
Diagram 2: Andelen respondenter som inte återvinner ofta, fördelat efter utbildningsnivå
Diagram 3 visar ett sambandsmönster mellan variablerna Inkomst och KRAV, med undantag för vissa inkomstkategorier som avviker från det nedåtgående mönstret. Mönstret är dock tillräckligt linjärt för att urskilja ett samband mellan Inkomst och KRAV.
Diagram 3: Andelen respondenter som inte köper KRAV-märkta livsmedel ofta, fördelat efter inkomst i svenska kronor
Slutligen visar diagram 4 att lågutbildade i högre grad än högutbildade inte köper KRAV-märkta livsmedel ofta. Det kan därför antas finnas ett samband mellan Utbildning och KRAV.
0% 20% 40% 60% Låg Hög 0% 20% 40% 60%
Diagram 4: Andelen respondenter som inte köper KRAV-märkta livsmedel ofta, fördelat efter utbildningsnivå
Regressionsanalys
För att testa om de samband som framkommer i diagram 1 och 2 för Återvinning är signifikanta görs bivariata regressionsanalyser mellan Återvinning och de oberoende variablerna. Modell 1 uppvisar inte något signifikant samband mellan Inkomst och
Återvinning. Modell 2 uppvisar inte något signifikant samband mellan Utbildning och
Återvinning. Enligt de justerade R2-värdena förklarar modellerna enbart 0,2 % av variationen i respektive utfall.
Då Inkomst och Utbildning uppvisar viss korrelation testas deras ömsesidiga påverkan i modell 3. Varken Inkomst eller Utbildning uppvisar signifikanta samband med Återvinning, kontrollerat för varandra. Det justerade R2-värdet ändras inte i modellen. I modell 4
inkluderas kontrollvariablerna. Ålder uppvisar ett signifikant negativt samband, Kön ett signifikant positivt samband och Prioritering ett icke-signifikant samband till Återvinning, kontrollerat för övriga variabler. För Bostadsområde så uppvisar samtliga kategorier ett signifikant negativt samband jämfört med referenskategorin ”ren landsbygd”. Utbildning uppvisar fortfarande inget signifikant samband med Återvinning. Modellen uppvisar dock signifikant samband mellan Inkomst och Återvinning, kontrollerat för övriga variabler. För varje 5000kr/månaden mer individen tjänar minskar sannolikheten att inte återvinna ofta i genomsnitt med 1,0 procentenhet. Enligt det justerade R2-värdet förklarar modellen nu 3,9 % av variationen i utfallet. Resultatet visar att hypotes 1 stöds av materialet, men inte hypotes 2.
0% 20% 40% 60%
För att testa om de samband som framkommer i diagram 3 och 4 för KRAV är signifikanta görs bivariata regressionsanalyser mellan KRAV och de oberoende variablerna. Modell 5 uppvisar ett signifikant samband mellan Inkomst och KRAV. För varje 5000kr/månaden mer individen tjänar minskar sannolikheten att inte köpa KRAV-märkta livsmedel ofta i
genomsnitt med 3,4 procentenheter. Enligt det justerade R2-värdet förklarar modellen 3,7 % av variationen i utfallet. Modell 6 uppvisar ett signifikant samband mellan Utbildning och
KRAV. Sannolikheten att inte köpa KRAV-märkta livsmedel ofta är i genomsnitt 22,7
procentenheter lägre för högutbildade än lågutbildade. Det justerade R2-värdet visar att denna modell förklarar 5,0 % av variationen i utfallet.
Då Inkomst och Utbildning uppvisar viss korrelation testas deras ömsesidiga påverkan i modell 7. Båda variablerna uppvisar signifikanta samband med KRAV, kontrollerat för
varandra. För varje 5000kr/månaden mer individen tjänar minskar sannolikheten att inte köpa KRAV-märkta livsmedel ofta i genomsnitt med 2,4 procentenheter. Sannolikheten att inte köpa KRAV-märkta livsmedel ofta är i genomsnitt 18,3 procentenheter lägre för högutbildade än lågutbildade. Det justerade R2-värdet visar att modellen förklarar 6,6 % av variationen i utfallet. I modell 8 inkluderas kontrollvariablerna. Prioritering visar ett signifikant negativt samband och Kön ett signifikant positivt samband. Ålder samt Bostadsområde uppvisar icke-signifikanta samband till Återvinning, kontrollerat för övriga variabler. Inkomst och
Utbildning uppvisar ett signifikant samband med KRAV, kontrollerat för övriga variabler. För
varje 5000kr/månaden mer individen tjänar minskar sannolikheten att inte köpa KRAV-märkta livsmedel ofta i genomsnitt med 3,4 procentenheter. Sannolikheten att inte köpa KRAV-märkta livsmedel ofta är i genomsnitt 12,1 procentenheter lägre för högutbildade än lågutbildade. Enligt justerade R2-värdet förklarar modellen 13,4 % av variationen i utfallet.
I modell 9 inkluderas även interaktionsvariabeln mellan Utbildning och Prioritering.
Prioritering uppvisar ett signifikant negativt samband, och Kön uppvisar ett signifikant
positivt samband. Ålder och Bostadsområde är fortsatt icke-signifikanta. Inkomst uppvisar fortsatt signifikant samband med KRAV, kontrollerat för övriga variabler. För varje
5000kr/månaden mer individen tjänar minskar sannolikheten att inte köpa KRAV-märkta livsmedel ofta i genomsnitt med 3,4 procentenheter. Utbildning uppvisar däremot ingen signifikans i modellen. Interaktionsvariabeln för Utbildning och Prioritering uppvisar ett signifikant negativt samband, men eftersom Utbildning inte är signifikant verkar
interaktionseffekten mellan variablerna inte gälla för högutbildade individer. Enligt det justerade R2-värdet förklarar modellen 13,7 % av variationen i utfallet. Resultaten visar att hypotes 3 stöds av materialet, men inte hypotes 4.
Tabell 3: Resultat av regressionsanalyser (LPM)
Återvinning (1 = inte ofta) KRAV (1 = inte ofta)
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6 Modell 7 Modell 8 Modell 9
Inkomst -0,008 -0,006 -0,010* -0,034** -0,024** -0,034** -0,034** Utbildning (1 = Hög) -0,045 -0,034 -0,003 -0,227** -0,183** -0,121** -0,005 Prioritering (0 Mycket
dåligt - 4 Mycket bra) -0,019 -0,097** -0,065**
Prioritering*Utbildning -0,053**
Kön (1 = Man) 0,054* 0,102** 0,105**
Ålder (18-85) -0,003** 0,001 0,001
Bostadsområde (ref. Ren landsbygd)
Tätort -0,115** 0,028 0,027
Stad -0,197** -0,019 -0,021
Storstad -0,231** -0,026 -0,025
Konstant 0,398** 0,383** 0,408** 0,753** 0,650** 0,604** 0,701** 0,838** 0,771** Justerat R2 0,002 0,002 0,002 0,039 0,037 0,050 0,066 0,134 0,137 b-koefficient i kolumn. * = p≤0,050 och ** = p≤0,010. n=1521 för samtliga modeller.
Diskussion
Studiens syfte är att kartlägga vilka individer som avviker från den miljömedvetna handlingsnormen i Sverige, med utgångspunkt i socioekonomisk status (SES). Följande hypoteser testas: Individer med låg inkomst återvinner inte lika ofta som individer med hög
inkomst (H1), Individer med låg utbildningsnivå återvinner inte lika ofta som individer med hög utbildningsnivå (H2), Individer med låg inkomst köper inte KRAV-märkta livsmedel lika ofta som individer med hög inkomst (H3) och Individer med låg utbildningsnivå köper inte KRAV-märkta livsmedel lika ofta som individer med hög utbildningsnivå (H4).
SES och återvinning
Utifrån resultaten kan H1 bekräftas, men inte H2. Slutsatsen för studiens första frågeställning;
Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av återvinning i hushållet?
är därför att det finns ett samband mellan SES och återvinning baserat på inkomst. Inkomst uppvisar signifikans först när kontrollvariablerna inkluderas i analysen. Det kan bero på att inkomst i regel ökar med åldern, samt att högre inkomstnivå kan leda till att individen har råd att bosätta sig i områden med goda återvinningsmöjligheter. Män, som i regel tjänar mer, ägnar sig enligt resultatet inte åt återvinning i samma grad som kvinnor.
Kopplat till kapitalteorin framkommer att skillnader i kapitalvolym - vilket definierar individens klasstillhörighet - orsakar skillnader mellan klassers habitus kring återvinning. Resultaten visar att det ekonomiska kapitalet, i form av inkomst, skapar signifikanta skillnader mellan de olika klassernas habitus. Det kulturella kapitalet, i form av utbildning, verkar i denna studie inte påverka individens habitus kring återvinning. Resultatet kan bero på att högre inkomstnivåer underlättar möjligheterna till transportkostnader eller
upphämtningstjänster. Att inte utbildningsnivå är signifikant kan vara en följd av att informationen kring återvinning - som sprids av de ansvariga kommunerna - är tillgänglig oavsett utbildningsnivå.
Vidare kan RCT förklara att habitus konstruerar preferenser för individen, vilket i sin tur genererar olika uppfattningar om återvinningens rationalitet. Det är möjligt att individer från olika klasser inte upplever samma subjektiva kostnad i form av tid, kapacitet och kompetens, och därav resonerar olika kring den egenvinning som följer av att återvinna ofta. Att
låginkomsttagare inte återvinner lika ofta som höginkomsttagare kan bero på den nämnda monetära kostnaden i form av transport till återvinningsplatser samt beställning av
upphämtningstjänster. Det kan även bero på den subjektiva kostnaden i form av tid, vilket låginkomsttagare kanske resonerar råder brist på. Detta kan leda till att låginkomsttagaren inte finner det rationellt, alternativt helt saknar möjlighet, att delta i det kollektiva samarbetet kring miljömedvetenhet. Att det inte finns skillnader i återvinning mellan olika
utbildningsnivåer kan igen förklaras genom den breda information som kommunerna sprider till kommuninvånarna. Informationen verkar bidra till att individer – oavsett utbildningsnivå – erhåller samma uppfattning av egenvinningen av att återvinna.
Liksom denna studie finns forskning som visar ett samband mellan SES och återvinning, men även många andra studier som redovisar det motsatta. Det är rimligt att denna studie finner ett samband mellan SES och återvinning på grund av den svenska kontexten, som skiljer sig från flertalet av de utländska studiernas kontext. Tidigare studier kring återvinning varierar även i hänseende till återvinningsmaterial, vilket kan medföra skillnader i resultaten. Värt att uppmärksamma är det låga justerade R2-värdet för samtliga modeller med Återvinning som beroendevariabel. Detta kan indikera ett specifikationsfel i form av exkluderade relevanta variabler, vilket kan orsaka skillnaderna i resultaten mellan denna studie och tidigare studier. Exempelvis har tidigare studier även inkluderat kontrollvariabler som mäter normer (Hage, Söderholm & Berglund 2009) och attityder (Do Valle et al. 2004).
SES och KRAV
Utifrån resultaten får H3 stöd, men inte H4. Slutsatsen för studiens andra frågeställning; Finns
det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av inköp av KRAV-märkta
livsmedel? är därför att det finns ett samband mellan SES och frekvensen av inköp av
KRAV-märkta livsmedel baserat på inkomst. Inkomst och Utbildning är signifikanta i alla modeller för KRAV, förutom i modell 9 där Utbildning förlorar sin signifikans när interaktionsvariabeln inkluderas. I modell 6-8 kan det råda ett skensamband mellan Utbildning och KRAV, som
uppdagas av interaktionsvariabeln. Utöver Prioritering är det bara Kön som har ett signifikant samband med KRAV, då kvinnor köper KRAV-märkta livsmedel oftare än män.
Kopplat till kapitalteorin framkommer att det ekonomiska kapitalet - i form av inkomst - orsakar skillnader mellan klassers habitus kring inköp av KRAV-märkta livsmedel. Det är möjligt att resultatet beror på att hög inkomst underlättar för inköp av KRAV-märkta
livsmedel då dessa, som tidigare nämnt, vanligen är dyrare än icke-ekologiska livsmedel. De dyrare KRAV-märkta livsmedlen kan därför tolkas som en statussymbol för överklassen. Att det inte finns signifikanta skillnader i hur ofta individer med olika utbildningsnivåer köper KRAV-märkta livsmedel, kan bero på att kunskapen kring KRAV-märkningen är så
omfattande att det inte finns någon variation i hänseende till utbildningsnivå. Kunskapen om märkningen ter sig därför inte enbart tillhöra de med en hög utbildning, utan allmänheten.
Vidare kan RCT förklara att habitus konstruerar preferenser för individen, vilket i sin tur genererar olika uppfattningar om det rationella i att köpa KRAV-märkta livsmedel. Eftersom KRAV-märkningen som tidigare nämnt är känd av en tydlig majoritet av de svenska
konsumenterna, ter det sig som ett orimligt antagande att personer med låg inkomst och låg utbildning saknar kännedom om märkningen. Istället är det troligt att personer med låg inkomst inte finner den ekonomiska kostnaden vara värd utfallet av att handla KRAV-märkta livsmedel ofta, till skillnad från individer med hög inkomst. Att hög- och lågutbildade inte skiljer sig signifikant i hur ofta de köper KRAV-märkta livsmedel kan bero på att individerna har samma uppfattning om det kollektiva samarbetets eventuella relevans. Båda grupper kan därför antas ha liknande uppfattning om rationaliteten kring inköp av KRAV-märkta
livsmedel, med samma subjektiva uppfattning om dess kostnad. Dock ska den signifikanta interaktionseffekten mellan utbildning och prioritering beaktas.
Liksom för Återvinning finns både likheter och skillnader mellan denna studie och tidigare forskning kring inköp av ekologiska livsmedel. Även detta kan bero på att studierna är utförda i olika kontext. Bland annat finns kunskapsskillnader mellan de olika populationerna. Vissa stater erhåller även medlemskap i organisationer som exempelvis EU, där riktlinjer sätts kring ekologiska livsmedel och liknande miljöfrämjande produktioner. Medan många tidigare svenska studier har bekvämlighetsurval är denna studie riksrepresentativ, vilket kan orsaka skillnader i resultat samt understryka reliabiliteten av resultaten från denna studie.
Förslag på vidare forskning
Denna studie valde att behandla inkomst och utbildning separat för att sedan dra slutsatser om sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Därav är förslag till vidare forskning att istället definiera SES utefter individens yrkesposition. Det är möjligt att yrkesposition som oberoendevariabel redovisar andra resultat än de studien erhöll, eftersom det ger en helt annan infallsvinkel än inkomst och utbildning. Exempelvis kan individers olika erfarenhet av ansvar samt olika arbetstider skapa skillnader i deras miljömedvetna handlingsmönster. Är det av intresse att fortsätta definiera SES utefter inkomst och utbildning kan en mer nyanserad utbildningsvariabel, bestående av fler kategorier, resultera i en ännu tydligare bild av sambandet. Det finns även intresse i att vidare undersöka interaktionseffekten mellan
Utbildning och Prioritering.
Ännu ett förslag är att undersöka sambandet med fokus på socialt och symboliskt kapital, då kulturellt kapital inte genererar lika hög förklaringsgrad som studien förutsåg. Förslagsvis skulle en sådan studie utföras med en kvalitativ ansats. I en intervjustudie kan respondenten uppge de tankegångar som ligger till grund för sina miljömedvetna handlingar. På så vis skulle andra bakomliggande faktorer kunna klargöras. Om liknande studie ska genomföras är det en fördel att inkludera fler kontrollvariabler; exempelvis om det finns barn i hushållet, tillgång till bil eller närheten till en återvinningscentral. Avslutningsvis skulle denna studies resultat kunna användas som startpunkt för en longitudinell studie, med syftet att redogöra om resultaten förändras över tid. Detta skulle kunna bringa klarhet kring hur någon
socioekonomisk klass anammar de andras habitus och preferenser.
Sammanfattningsvis, visar studien vilka individer som - utifrån SES - inte följer den
miljömedvetna normen, och uppnår således sitt syfte. Det framkommer att inkomst är av vikt för frekvensen av både individens återvinning och inköp av KRAV-märkta livsmedel.
Kommuner, regioner och regeringen kan dra nytta av studien i sina vidare försök att göra svenskarna mer miljömedvetna och underlätta för individens möjlighet att utföra
miljömedvetna handlingar. Även KRAV-industrin kan nyttja studien vid beslut kring hur de ska marknadsföra samt prissätta sina ekologiska produkter.
Källförteckning
APA (u.å). Socioeconomic status. https://www.apa.org/topics/socioeconomic-status [2020-12-03] Avfall Sverige (2020). Kommunernas ansvar för avfall från hushåll.
https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/kommunen-ansvarar-for-avfall-fran-hushall/ [2020-12-02]
Baudry, J., Méjean, C., Allès, B., Péneau, S., Touvier, M., Hercberg, S., Lairon, D., Galan, P. & Kesse-Guyot, B. (2015). Contribution of Organic Food to the Diet in a Large Sample of French Adults (the NutriNet-Santé Cohort Study). Nutrients, 7(10), ss. 8615-8632. doi:10.3390/nu7105417
Bourdieu, P. (2012/1993). The Field of Cultural Production, or: The Economic World Reversed. I Calhoun, C., Garteis, J. Moody, J. Pfaff, S. & Virk, I. (red.) Contemporary sociological theory. Tredje upplagan. Malden, MA: Wiley-Blackwell, ss. 359-374.
Bourdieu, P. (2012/1994). Social Space and Symbolic Space. I Calhoun, C., Garteis, J. Moody, J. Pfaff, S. & Virk, I. (red.) Contemporary sociological theory. Tredje upplagan. Malden, MA: Wiley-Blackwell, ss. 345-344. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Stockholm: Liber.
Calhoun, C., Garteis, J., Moody, J., Pfaff, S. & Virk, I. (2012). Introduction to Part VI. I Calhoun, C., J. Garteis, J. Moody, S, Pfaff & I. Virk (red.) Contemporary sociological theory. Tredje upplagan. Malden, MA: Wiley-Blackwell, ss. 325-334.
Carle, J. (2015). Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion. I Månson, P. (red.) Moderna samhällsteorier. Nionde upplagan. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 373-411.
de Jonge, J. (2011). Rethinking Rational Choice Theory. Palgrave Macmillan: London. doi:10.1057/9780230355545
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 - multivariat analys. Studentlitteratur: Lund. Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig
orsaksanalys med kvantitativa metoder. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund.
DLF (2019). Hushållens dagligvaruinköp 2019. DLF. https://www.dlf.se/wp-content/uploads/2020/03/hushallens-dagligvaruinkop-2019-final.pdf
Do Valle, P. O., Rebelo, E., Reis, E. & Menezes, J. (2004). Behavioral determinants of household recycling participation: The Portuguese case. Environment and Behavior, 36(4), ss. 505-540.
doi:10.1177/0013916503260892
Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: Grundläggande analysmetoder för samhälls- och
beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Ekelund, L. (2003). PÅ SPANING EFTER DEN EKOLOGISKA KONSUMENTEN: En genomgång av 25
svenska konsumentundersökningar på livsmedelsområdet. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.
https://orgprints.org/2839/1/ekolantbruk39.pdf
European Environment Agency (2019). Waste recycling. European Environment Agency.
https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/waste-recycling-1/assessment-1 [2020-11-19] Gracia, A. & de Magistris, T. (2007). Organic food product purchase behaviour: a pilot study for urban consumers in the South of Italy. Spanish Journal of Agricultural Research, 5(4), ss. 439-451.
