• No results found

Analys av framtida materialflöde för Ögonkliniken US

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Analys av framtida materialflöde för Ögonkliniken US"

Copied!
79
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LiU-ITN-TEK-G--20/071--SE

Analys av framtida

materialflöde för

Ögonkliniken US

Wilma Hallén

Linnéa Henriksson

2020-06-12

(2)

LiU-ITN-TEK-G--20/071--SE

Analys av framtida

materialflöde för

Ögonkliniken US

Examensarbete utfört i Logistik

vid Tekniska högskolan vid

Linköpings universitet

Wilma Hallén

Linnéa Henriksson

Handledare Mats Janné

Examinator Stefan Engevall

(3)

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/

(4)

Linköpings universitet | ITN Examensarbete på kandidatnivå 16hp | Logistik Vårterminen 2020

Analys av framtida materialflöde för

Ögonkliniken US

Linnéa Henriksson

Wilma Hallén

Handledare, Mats Janné Examinator, Stefan Engevall

(5)

Förord

Detta examensarbete har utförts som ett slutligt moment i kandidatutbildningen Samhällets Logistik på Linköpings Universitet. Examensarbetet utfördes under vårterminen 2020. Vi vill rikta ett stort tack till Mats Guldstrand som gav oss möjlighet att utföra detta arbete för Region Östergötland. Dessutom vill vi tacka intervjupersoner på Ögonkliniken,

Sterilcentralen, Stångåbuss och Inre Logistik för deras medverkande och engagemang. Utan dem hade inte studien kunna genomföras.

Tack till Mats Janné och Stefan Engevall för värdefulla råd och handledning under arbetets gång.

_____________________ ______________________

Linnéa Henriksson Wilma Hallén

Norrköping, 2020-06-21

(6)

Sammanfattning

Inom sjukvården är det viktigt att material finns tillgängligt när operationer och ingrepp ska genomföras för att patienter ska få den vård de behöver. För att materialbrist inte ska uppstå krävs bra planering och hantering av material. Det finns ett flertal olika

materialstyrningsmetoder som syftar till att undvika materialbrist och uppnå låga kostnader. I dagsläget ligger Ögonkliniken på sjukhusområdet på Universitetssjukhuset i Linköping men då lokalerna är gamla ska kliniken flytta till nya lokaler på Garnisonen, ett område utanför sjukhusområdet. I och med flytten kommer ett nytt materialflöde att uppstå för Ögonklinikens steriliserade material. Detta då Ögonkliniken§ innan flytten steriliserade allt sitt material själva på avdelningen och efter flytten kommer materialet istället att skickas till

Sterilcentralen som ligger på sjukhusområdet för sterilisering. Syftet med studien är därför att skapa en bättre förståelse för det framtida materialflödet mellan Ögonkliniken och

Sterilcentralen genom att analysera lämpligheten i olika materialstyrningsmetoder för Ögonklinikens verksamhet. Målet med studien är att kartlägga det framtida materialflödet samt att beräkna mängden material som behöver finnas i flödet för att materialbrist inte ska uppstå för Ögonkliniken. För att besvara syftet utgår studien från fyra frågeställningar:

1. Vilka processer och aktiviteter kommer det framtida flödet att bestå av? 2. Vilka karaktäristiska drag har Ögonklinikens sterila material?

3. Givet de karaktäristiska drag som identifierats i fråga 2, vilken materialstyrningsmetod är mest lämplig?

4. Vilka andra effekter medför valet av materialstyrningsmetod för det framtida flödet? För att kunna besvara frågeställningarna har information och data samlats in genom

litteraturstudie, sekundärdata och intervjuer. Sekundärdata som samlats in är efterfrågedata, antal diskprocesser, antal autoklavkörningar och antal omkörda processer och körningar. Det framtida flödet kommer bestå av fyra parter; Ögonkliniken, Sterilcentralen, Stångåbuss och Inre Logistik. Intervjuer har genomförts med samtliga parter, där de har svarat på

semistrukturerade intervjufrågor.

Studien resulterar i en kartläggning över det framtida flödet, där processer och aktiviteter som flödet kommer bestå av illustreras. Det sterila materialet identifieras ha kort ledtid, ojämn efterfrågan och antingen fast eller varierande beställningsintervall samt beställningskvantitet. Kanban anses vara den mest lämpliga materialstyrningsmetoden att använda för

Ögonkliniken. Detta för att kanban lämpar sig bäst för det sterila materialets karaktäristiska drag. De effekter som ett kanbansystem medför är att beställningspunkt och

beställningskvantitet bestäms samt att kostnaderna och kapitalbindning kan hållas låga. Dock är inte de transporter som finns idag anpassade för ett kanbansystem, vilket leder till att detta kan behöva åtgärdas för att få ett fungerande kanbansystem. För att ett kanbansystem ska fungera behöver materialet transporteras direkt när behovet uppstår och i dagsläget fungerar inte de avtalade transporter på detta sätt. Då de avtalade transporterna går specifika tider istället.

(7)

Abstract

It is crucial that sterile material is available when surgeries and other medical procedures need to be performed so that the patients receive the required healthcare. To ensure that shortfalls of required material do not occur good planning and efficient material management is required. There are several different material planning methods that can be used to avoid shortfall of material.

As of today, Ögonkliniken is located within the hospital area at the university hospital in Linköping. However, Ögonkliniken is being relocated to new facilities located at Garnisonen, which is an area outside of the hospital area. The relocation is due to that the current facilities are old and worn down. Ögonkliniken handled their own sterile material and the sterilization process in their current facilities. When the relocation is complete the used sterile material will be transported to Sterilcentralen, which is located within the hospital area, for

sterilization. After sterilization, the material must be transported back to Ögonkliniken. Hence, a new material flow will emerge because of the relocation. The purpose of this study is to gain a better understanding of the new material flow. This is achieved by analyzing different material planning methods and whether they are suited for Ögonkliniken. The aim of the study is to map the future material flow and to calculate the amount of material that needs to be present in the flow to avoid material shortages at Ögonkliniken. To fulfill the purpose of the study four research questions have been formulated:

1. What activities will the material flow consist of?

2. What specific features does Ögonklinikens sterilized material have?

3. Given the specific features that have been identified in question 2, which material planning method is best suited?

4. What other impacts does the chosen material planning method result in for the future material flow?

To answer the questions, information and data have been collected through literature study, secondary data and interviews. The secondary data that have been collected are statistics over number of preformed operations, number of washing processes, number of sterilization processes and number of processes that needed to be reprocessed. The future material flow will consist of four departments: Ögonklinken, Sterilcentralen, Stångåbuss and Inre Logistik. All departments have been interviewed where they have been asked semi structured

questions.

The sterile material has been identified with the following specific features, short lead time, irregular demand and either fixed or varying order interval and order quantity. The best suited material planning method for Ögonkliniken is the Kanban system. This is due to that the sterile material’s specific features match with the method. An implementation of a Kanban system will result in routines for when and what volume should be ordered. The system also allows for the cost of purchased material to be low. However, the way the transports are set up today does not suit a Kanban system. Therefore, the transports may have to be adapted so that the Kanban system will function well. For the Kanban system to work transportation of material must occur when the demand appears and today the transports only allow material to

(8)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1 1.1 Region Östergötland ... 1 1.1.1 Sinnescentrum ... 2 1.1.2 Ögonkliniken... 3 1.1.3 Sterilcentralen ... 3 1.2 Problembeskrivning ... 3 1.3 Mål ... 3 1.4 Syfte ... 4 1.5 Frågeställningar ... 4 1.6 Avgränsningar ... 4 1.7 Rapportens disposition ... 5 2 Metod ... 6

2.1 Kvantitativ och kvalitativ metod ... 6

2.2 Litteraturstudie ... 7

2.2.1 Inledande litteraturstudie ... 8

2.2.2 Kompletterande litteraturstudie ... 9

2.3 Primär- och sekundärdata ... 10

2.3.1 Sekundärdatainsamling ... 10

2.4 Intervju ... 11

2.4.1 Inledande intervjuer ... 13

2.4.2 Kompletterande intervjuer ... 14

2.5 Validitet och Reliabilitet ... 15

2.5.1 Validitet... 15

2.5.2 Reliabilitet ... 15

2.5.3 Validitet och reliabilitet inom studien... 15

3 Teori ... 17 3.1 Logistik... 17 3.2 Vårdlogistik ... 18 3.2.1 Steriliseringslogistik ... 19 3.3 Lagerstyrning ... 19 3.3.1 Säkerhetslager ... 20

3.4 Materialflöde och hantering ... 20

3.4.1 Leveransservice... 21

(9)

3.4.2.1 Transport- och hanteringskostnader ... 22

3.4.2.2 Lagerkostnader ... 23

3.4.2.3 Brist- och förseningskostnader ... 23

3.5 Materialplanering ... 23 3.5.1 Materialbehovsplanering... 24 3.5.2 Kanban ... 25 3.5.3 Täcktidsplanering ... 26 3.6 Tidigare studier ... 27 4 Insamlade data ... 29 4.1 Ögonkliniken ... 29 4.1.1 Intervju ... 29 4.1.2 Sekundärdata ... 31 4.2 Sterilcentralen... 31 4.2.1 Intervju ... 32 4.2.2 Sekundärdata ... 35 4.3 Transport ... 38 4.3.1 Intervju Stångåbuss ... 38

4.3.2 Intervju Inre logistik ... 39

5 Analys ... 40

5.1 Kartläggning av det framtida flödet ... 40

5.2 Karaktäristiska drag... 41

5.2.1 Efterfrågan ... 41

5.2.2 Beställningsintervall & beställningskvantitet ... 42

5.2.2.1 Scenario 1 ... 43 5.2.2.2 Scenario 2 ... 43 5.2.3 Ledtid ... 43 5.2.3.1 Scenario 1 ... 44 5.2.3.2 Scenario 2 ... 45 5.2.4 Sammanställning ... 45 5.3 Val av materialstyrningsmetod... 46 5.4 Beräkning av material ... 48 5.4.1 Beräkning A-galler... 49 5.4.1.1 Kortast ledtid ... 50

(10)

5.4.2.1 Kortast ledtid ... 50

5.4.2.2 Längst ledtid ... 51

6 Diskussion ... 52

6.1 Resultat ... 52

6.1.1 Resultatets tillförlitlighet ... 52

6.1.2 Effekter av val av materialstyrningsmetod ... 53

6.1.3 Hantering av osäkerheter ... 53

6.2 Metod ... 55

6.3 Etiska och samhälleliga aspekter... 56

6.4 Personalens påverkan ... 56

7 Slutsats och rekommendation ... 58

7.1 Slutsats ... 58

7.2 Vidare studier ... 60

Referenser ... 61

Bilaga 1: Intervjuguide Ögonkliniken ... 64

Bilaga 2: Intervjuguide Sterilcentralen ... 65

Bilaga 3: Intervjuguide Stångåbuss ... 66

(11)

Figurförteckning

Figur 1. Tjänstemannaorganisation Region Östergötland (Region Östergötland, 2020a). ... 2

Figur 2. Verksamheter inom Sinnescentrum (Region Östergötland, 2020b). ... 2

Figur 3. Det studerade flödet ... 3

Figur 4. Tillvägagångssätt... 6

Figur 5. Teoribeskrivning ... 17

Figur 6. En steriliseringscentrals aktiviteter ... 19

Figur 7. Symboler vid flödeskartläggning ... 21

Figur 8. Logistiska målmixen ... 21

Figur 9. Användningssteg för enkel-kanbansystem ... 26

Figur 10. Ögonklinikens flöde i dagsläget ... 30

Figur 11. Ett galler med sterilt material ... 31

Figur 12. Antal operationer år 2019 ... 31

Figur 13. Diskbricka (Wictor, 2020). ... 32

Figur 14. Diskinsats (Wictor, 2020). ... 33

Figur 15. Färdigpackat material redo för utleverans (Wictor, 2020) ... 34

Figur 16. Materialets flöde hos Sterilcentralen ... 34

Figur 17. Flöde för obruten förpackning av utgånget sterilt material ... 35

Figur 18. Autoklavkörning 1... 37

Figur 19. Autoklavkörning 2... 38

Figur 20. Exempelbild av Stångåbuss rutt i dagsläget ... 39

Figur 21. Framtida flödet ... 40

Figur 22. Efterfrågan A-galler år 2019 ... 41

Figur 23. Efterfrågan B-galler år 2019 ... 42

(12)

Tabellförteckning

Tabell 1. Sökord i inledande litteraturstudie ... 9

Tabell 2. Sökord i kompletterande litteraturstudie ... 9

Tabell 3. Intervju information för inledande intervjuer ... 14

Tabell 4. Intervju information för kompletterande intervjuer ... 14

Tabell 5. Karaktäristiska drag utifrån materialbehovsplanering ... 25

Tabell 6. Karaktäristiska drag utifrån kanban ... 26

Tabell 7. Karaktäristiska drag utifrån täcktidsplanering ... 27

Tabell 8. Sekundärdata från Sterilcentralen ... 36

Tabell 9. Andel omkörningar Sterilcentralen ... 44

Tabell 10. Karaktäristiska drag utifrån sterilt material ... 46

Tabell 11. Sammanställning utifrån karaktäristiska drag ... 47

(13)

1 Inledning

Sjukvården är beroende av att sterilt material alltid finns tillgängligt för att operationer ska kunna genomföras. Om inte material finns tillgängligt kan inte operationer genomföras vilket kan leda till att patienter inte får den vård de behöver. Det är även viktigt att material hanteras på rätt sätt. Sterilt material som används vid operationer kräver noggrann hantering för att materialet fortfarande ska vara sterilt.

För att det sterila materialet ska finnas tillgängligt behövs bra materialplanering. Det är nödvändigt för organisationer att ha god materialplanering eftersom vissa beslut måste fattas innan själva utförandet sker (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl 2013). För att uppnå bra

materialplanering finns ett flertal olika materialplaneringsmetoder som även kan benämnas som materialstyrningsmetoder som exempelvis materialbehovsplanering och

täcktidsplanering. Gemensamt för alla metoder är att de besvarar hur mycket material som bör beställas samt när beställning och inleverans ska ske (Jonsson & Mattsson, 2016). De olika metoderna har olika egenskaper, vilket leder till att olika metoder är mer eller mindre lämpliga i olika fall (Jonsson & Mattsson, 2016). Exempelvis passar materialbehovsplanering bättre när material har en lång ledtid och ojämn efterfrågan (Jonsson & Mattsson, 2006) till skillnad från täcktidsplanering som passar bättre vid kort ledtid och jämn efterfrågan

(Mattsson, n.d.c). Oskarsson, et al. (2013) förklarar att efterfrågan och ledtid är två aspekter som avgör vilken metod som är mest lämplig att välja. Vissa metoder kan exempelvis vara mer eller mindre anpassade för att hantera större eller mindre avvikelser i efterfrågan och ledtid. Det är därför viktigt att välja en materialstyrningsmetod som passar verksamhetens karaktäristiska drag för att inte brist på material ska uppstå (Oskarsson, et al., 2013).

1.1 Region Östergötland

Region Östergötlands uppdrag är att erbjuda invånare i Östergötland bra hälso- och sjukvård (Region Östergötland, 2019a). Figur 1 beskriver hur regionens organisation är uppbyggd. Hälso- och sjukvården i Östergötland består av tre delar; primärvård, närsjukvård samt specialistsjukvård. Vårdcentralerna i Region Östergötland är ofta där det första vårdbesöket sker. Specialiserad vård ges vid de tre sjukhusen som finns i regionen; Lasarettet i Motala, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Universitetssjukhuset i Linköping (Region Östergötland, 2019b). Denna studie utförs inom Sinnescentrum, se markering i Figur 1, som ligger inom hälso- och sjukvårdsgrenen.

(14)

Figur 1. Tjänstemannaorganisation Region Östergötland (Region Östergötland, 2020a).

1.1.1 Sinnescentrum

Sinnescentrum är ett specialistsjukvårdscentrum, där en rad olika sjukvårdsuppdrag utförs (Region Östergötland, 2020b). Dessutom utförs omfattande utbildnings- och

forskningsuppdrag. Sinnescentrums verksamhetsområde omfattar ett flertal olika områden, exempelvis smärt- och rehabiliteringsmedicinsk specialistvård, intensivvård och klinisk neurofysiologi. Denna studies huvudområde finns inom rekonstruktiv specialistvård som innefattar bland annat ögon- och öronsjukvård (Region Östergötland, 2020b). De

verksamheter som finns inom Sinnescentrum illustreras i Figur 2. Dessutom är studiens huvudområde, Ögonkliniken, markerat i figuren.

(15)

1.1.2 Ögonkliniken

Ögonkliniken inom Region Östergötland har bland annat verksamhet på

Universitetssjukhuset i Linköping. Kliniken diagnostiserar och behandlar i princip alla

ögonsjukdomar. Det bedrivs både öppenvård samt slutenvård. Ögonkliniken har omkring 160 medarbetare (Region Östergötland, 2019c). Studien analyserar enbart Ögonklinikens

verksamhet i Linköping.

1.1.3 Sterilcentralen

Sterilcentralens verksamhet ligger på Universitetssjukhuset i Linköping och ansvarar för att sterilisera material till sjukhusets olika avdelningar samt till Linköpings kommuns

vårdcentraler. I dagsläget steriliseras över 6000 olika produkter i Sterilcentralen (Magnusson, 2019).

Svedenberg (u.d.) förklarar att när material anländer till Sterilcentralen diskas materialet och förpackas i påsar. Materialet steriliseras sedan i autoklaver. En autoklav är en maskin som steriliserar material med hjälp av ånga och lufttryck. Materialet kontrolleras många gånger i Sterilcentralen för att kontrollera att både disk- och autoklavprocesserna har fungerat korrekt och att materialet är rent och sterilt när det transporteras ut till olika avdelningar. När

materialet har kontrollerats packas det på vagnar för leverans till rätt avdelning eller till godsmottagningen om material ska levereras utanför sjukhusområdet. (Svedenberg, u.d.)

1.2 Problembeskrivning

Ögonkliniken ligger idag inom sjukhusområdet i Linköping. Kliniken hanterar i dagsläget sitt eget sterilgods. Då den byggnad som Ögonkliniken idag har sin verksamhet i är gammal ska verksamheten flytta till en ny planerad byggnad i ett annat område, Garnisonen.

Ögonkliniken kommer i och med flytten inte hantera sitt eget sterilgods längre.

Ögonklinikens använda sterilgods kommer att behöva transporteras till Sterilcentralen för sterilisering. Dessutom kommer en transport med steriliserat gods till Ögonkliniken att vara nödvändig, då Sterilcentralen ligger på sjukhusområdet. Alltså kommer ett nytt flöde av sterilgods uppstå, som är okänt för både Ögonkliniken och Sterilcentralen. Figur 3 illustrerar en förenklad bild av det framtida flödet som ska studeras.

Figur 3. Det studerade flödet

1.3 Mål

(16)

material innefattar allt material i flödet, det vill säga material som befinner sig antingen på Ögonkliniken, Sterilcentralen eller under transport.

1.4 Syfte

Syftet är att skapa en bättre förståelse för det framtida materialflödet mellan Ögonkliniken och Sterilcentralen genom att analysera lämpligheten i olika materialstyrningsmetoder för Ögonklinikens verksamhet.

1.5 Frågeställningar

Nedan presenteras de frågeställningar som rapporten avser att besvara.

1. Vilka processer och aktiviteter kommer det framtida flödet att bestå av? 2. Vilka karaktäristiska drag har Ögonklinikens sterila material?

3. Givet de karaktäristiska drag som identifierats i fråga 2, vilken materialstyrningsmetod är mest lämplig?

4. Vilka andra effekter medför valet av materialstyrningsmetod för det framtida flödet? Frågeställning 1 utgör grunden till kartläggningen av det framtida flödet. Den andra

frågeställningen visar vilka karaktäristiska drag som materialet har. Materialets

karaktäristiska drag bestäms utifrån Ögonklinikens perspektiv. Detta kan exempelvis vara hur efterfrågan varierar samt hur lång ledtiden är. Ledtiden definieras som tiden från att kunden lagt en beställning till och med att beställningen har levererats. Frågeställning 3 besvarar vilken materialstyrningsmetod som är mest lämplig utifrån de karaktäristiska drag som identifieras i den andra frågeställningen. Den fjärde frågeställningen presenterar vilka andra effekter som val av materialstyrningsmetod medför. Detta kan inkludera andra resurser som krävs vid användande, exempelvis tillhörande informationssystem och så vidare.

1.6 Avgränsningar

Inga ekonomiska beräkningar utförs i studien. Detta beslutades tillsammans med handledare på Regionen. En anledning till detta är att det är problematiskt att allokera rätt andel av kostnaderna till rätt kostnadsbärare. Dock anses det ekonomiska perspektivet fortfarande vara relevant och därför diskuteras detta i kapitel 6.1.3.

Studien kommer endast beräkna material utifrån hur många galler som behövs. Ett galler är en bricka som innehåller ett flertal medicinska instrument. Studien inkluderar inte beräkning av antal särpackade instrument. Denna avgränsning har gjorts då antalet och vilka särpackade instrument som behövs är olika för olika operationer, vilket skulle bli för omfattande för denna studie att ta hänsyn till. Vidare kommer beräkningar endast göras utifrån två typer av galler, som benämns A och B, och utifrån fyra olika typer av vitrektomi operationer,

vitrektomi, fako-vitrektomi, cerclage vitrektomi och cerclage fako-vitrektomi. Vidare i rapporten kommer dessa fyra operationstyper endast benämnas som operationer. Denna avgränsning har gjorts för att passa omfattningen av studien. Valet av två typer av galler och fyra olika operationer gjordes då dessa operationer är de vanligaste på Ögonkliniken och att på dessa operationer används två typer av galler.

Vidare avgränsas studien till att analysera flödet utifrån de förutsättningar som finns idag, det vill säga i kapitel 4.3.1 presenteras tider för transporter som det är upphandlat idag. Enligt avtalsansvarig på Stångåbuss gäller nuvarande avtal till sista januari 2022, därefter kan tiderna och antal transporter komma att ändras. Studien bestämmer därför ledtiden utifrån de

(17)

förutsättningar som finns idag. Dock diskuteras möjliga effekter av förändringar i transportavtalet i kapitel 6.4.

1.7 Rapportens disposition

I kapitel 2 presenteras metodteori samt tillvägagångssätt för de metoder som har använts i studien, i detta fall litteraturstudie, intervju samt sekundärdata. Kapitlet presenterar även hur studien ska uppnå validitet samt reliabilitet. I kapitel 3 presenteras den teoretiska referensram som innehåller relevant litteratur för studien. I kapitlet presenteras bland annat litteratur kring vårdlogistik, lagerstyrning samt olika materialstyrningsmetoder. I kapitel 4 presenteras den data som samlats in genom de valda metoderna. I kapitlet presenteras både sekundärdata samt information som tillhandahållits genom intervjuerna. I kapitel 5 analyseras den data som samlats in i föregående kapitel. I kapitlet genomförs även val av materialstyrningsmetod samt beräkning av mängd material utförs i kapitlet. I kapitel 6 diskuteras resultatet samt vald metod. Även en diskussion kring hur etiska aspekter och hållbarhetsperspektiven påverkas presenteras i kapitlet. Rapporten avslutas med att i kapitel 7 presentera de slutsatser som studien kommit fram till samt de rekommendationer som lämnas till Region Östergötland vid studiens avslut.

(18)

2 Metod

Detta kapitel presenterar metodteori och det tillvägagångssätt som studien använt sig av. Figur 4 presenterar studiens tillvägagångssätt. Fas 1 som är den inledande fasen syftade till att ge en teorigrund samt samla in data som krävs för att svara på frågeställning 1 och 2. Fas 2 syftade till att ge rum för insamling av ytterligare data som missades eller inte kunde samlas in efter en första dataanalys i Fas 1. I Fas 3 analyseras den insamlade data och information samt att beräkning av mängd material genomförs med vald materialstyrningsmetod, se kapitel 5. Kapitlet är upplagt enligt följande; först presenteras metodteori om kvantitativ och

kvalitativ metod, sedan presenteras de tre valda datainsamlingsmetoderna; litteraturstudie, sekundärdata och intervjuer. I slutet av kapitlet presenteras även teori kring validitet och reliabilitet samt hur denna studie uppnår validitet och reliabilitet.

Figur 4. Tillvägagångssätt

2.1 Kvantitativ och kvalitativ metod

Larsen (2018) anser att kvantitativa metoder ska används när data som samlas in är mätbar. Detta kan exempelvis vara hur många som äger en sommarstuga eller hur många som brukar åka utomlands på sin semester. Detta är information som går att beräkna och ger ett

numeriskt resultat. Vid användning av en kvantitativ metod är förberedelserna viktiga för att kunna samla in relevant information till studien. (Larsen, 2018)

Den vanligaste kvantitativa metoden är enligt Eliasson (2018) enkäter och en fördel med dessa är att respondenten i de flesta fall är anonym. En annan fördel med enkäter beskriver Larsen (2018) är att det är lätt att nå ut och samla in samma data från många personer vilket leder till att undersökningen får en stor bredd av respondenter och ett generaliserbart resultat (Larsen, 2018).

Syftet med kvalitativa metoder beskriver Larsen (2018) är att få en redogörelse för hur en händelse uppfattas. En kvalitativ metod används vid insamling av djupgående data som beskrivs med ord. Detta kan exempelvis vara hur ungdomar upplever det är att vara på semester med sina föräldrar eller vilka förväntningar familjen har för att spendera hela sommaren i sommarstugan (Larsen, 2018). Eliasson (2018) anser att de vanligaste kvalitativa metoderna är intervjuer och observationer där data som samlas in grundas på människors upplevelser. Dessa metoder används när det är viktigt att samla in data som inte behöver vara

Fas 1: Inledande Fas 2: Kompletterande Fas 3: Analys och beräkning

(19)

generaliserbar över en viss grupp, situation eller liknande. En fördel med kvalitativ metod beskriver Eliasson (2018) är att de är lätta att anpassa både efter situation och under

metodanvändningens gång, exempelvis under en intervju där kommande frågor kan ändras utifrån hur den intervjuade svarar (Eliasson, 2018). En annan fördel beskriver Larsen (2018) är att exempelvis intervjuer ofta sker ansikte mot ansikte vilket leder till att kroppsspråk hjälper till att förklara och uttrycka känslor. Det är även färre som drar sig ur från en intervju när ett intervjutillfälle är bestämt än som exempelvis struntar i att svara på utskickade enkäter (Larsen, 2018). Det är även lätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder och en kombination av dessa metoder är vanligt när en studie genomförs förklarar Eliasson (2018). Denna studie kan utifrån ovanstående information konstateras vara av kvalitativ karaktär, eftersom studien syftar till att beskriva och redogöra för hur det framtida flödet mellan Ögonkliniken och Sterilcentralen kommer att bli. Vidare har även data och information samlats in med hjälp av kvalitativa metoder.

2.2 Litteraturstudie

Ejvegård (2009) beskriver en litteraturstudie som en metod för att samla in data. För att samla in relevant data kan en litteratursökning användas som beskrivs av Ejvegård (2009) som den vanligaste metoden vid insamling av litteratur. En litteraturstudie genomförs i början av ett arbete för att undersöka vad som tidigare har gjorts, på vilket sätt det är genomfört samt vad tidigare studier har kommit fram till inom samma ämnesområde (Ejvegård, 2009).

För att hitta relevant information i en litteratursökning förklarar Ejvegård (2009) att relevanta sökord för studien, så kallade nyckelord används. Dessa nyckelord hjälper författaren att hitta relevant litteratur inom det studerade ämnesområdet. Relevant litteratur kan finnas i böcker, rapporter och artiklar men även på vissa internetsidor. Informationen samlas lämpligast in via bibliotek och dess databaser. (Ejvegård, 2009)

Bell och Waters (2016) presenterar fyra punkter som är viktiga att ta hänsyn till när en litteraturstudie genomförs för att hitta relevant litteratur för studien. Dessa punkter presenteras nedan:

- Från vilka länder kommer källorna ifrån som är av intresse? Är det endast svensk litteratur, engelsk litteratur eller litteratur från hela världen som är relevant? - Hur gamla är källorna? Är det viktigt att använda nypublicerade källor eller är så

kallade standardtexter från exempelvis 1900-talet mer relevant.

- Vilka ämnesområden är relevanta? Täcker studien in flera ämnesområden är det relevant att ta med dessa i sökorden.

- Vilken tidigare forskning är relevant? Är det endast forskning från Sverige eller även från andra delar av världen. Blir resultatet annorlunda om forskning från olika delar av världen används?

Om en litteraturstudie genomförs som en förberedelse för en empirisk undersökning är det även viktigt att ta hänsyn till följande två punkter som Bell och Waters (2016) presenterar:

- Vilken plats ska undersökningen genomföras på? Ska undersökningen exempelvis genomföras på en skola eller ett företag är det relevant att ha med det som sökord.

(20)

- Vilka är undersökningspersonerna? Här preciseras vilka personer som ska undersökas. Detta kan exempelvis vara en grupp som genomgått en speciell högskoleutbildning eller som jobbar inom ett specifikt företag.

Bell och Waters (2016) beskriver att genom att besvara dessa frågor innan en litteraturstudie genomförs kommer relevanta källor att vara lättare att hitta och källor som inte är relevanta för studien kommer att elimineras.

Hultén, Hultman och Eriksson (2007) menar att under en litteraturstudie är det viktigt att kritiskt granska sina källor. För att en källa ska vara tillförlitlig krävs att deras giltighet, äkthet och tillgänglighet värderas (Hultén, et al., 2007). Thuren och Werner (2019) presenterar fyra kriterier som en källa ska uppfylla för att källan ska vara tillförlitlig. Det första kriteriet är äkthet. En källa ska inte vara förfalskad eller förvrängd och inte heller utge sig för att vara någon annan än den egentligen är. Det andra kriteriet som Thuren och Werner (2019) presenterar är tidssamband som handlar om hur lång tid det har gått mellan att en händelse har inträffat till att det berättas om den. Ju längre tidssamband desto större risk att tillförlitligheten inte stämmer. Det tredje kriteriet är oberoende. Källan ska vara oberoende av andra och inte vara exempelvis ett referat av en annan källa. Thuren och Werner (2019) menar att under exempelvis en intervju ska inte personen som blir intervjuad vara utsatt för tvång eller mutning utan svaren ska vara oberoende av vad andra vill att personen ska svara. Det fjärde kriteriet är tendensfrihet vilket betyder att källans egna intressen som exempelvis politiska eller ekonomiska inte ska påverka sanningen (Thuren & Werner, 2019). Källan ska alltså inte vara partisk och förvränga sanningen till sin personliga fördel (Thuren & Werner, 2019). Det är därför viktigt att kontrollera att dessa kriterier uppfylls när en litteraturstudie genomförs för att öka tillförlitligheten i den skrivna rapporten. Thuren och Werner (2019) menar att källan är tillförlitlig om alla fyra kriterierna uppfylls.

2.2.1 Inledande litteraturstudie

Den inledande litteraturstudien som har genomförts syftar till att ge grundläggande förståelse och kunskap för det studerande området samt att samla in relevant information till den teoretiska referensramen. I den inledande litteraturstudien har litteratur kring liknande tidigare studier samlats in för att analysera vad som tidigare har gjorts samt vilket resultat de har kommit fram till. Även litteratur om olika materialstyrningsmetoder har ingått i den inledande litteraturstudien för att tillsammans med de inledande intervjuerna ligga till grund för den materialstyrningsmetod som valts.

Den litteratur som har används har sökts via Linköpings universitetsbibliotek och har varit böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vid sökning på bibliotekets sökmotor har ett antal sökord används för att hitta relevant litteratur. När litteratur har hittats som verkar relevant utifrån titel har sammanfattningen och innehållsförteckning lästs för att undersöka om litteraturen fortfarande är relevant. De sökord som har använts i den inledande

(21)

Tabell 1. Sökord i inledande litteraturstudie

Svenska Engelska

Steriliseringslogistik Sterilization logistics

Materialhantering sjukvård Material handling healthcare

Säkerhetslager Safety stock

Materialplanering Material planning Materialhanteringssystem Material handling system

Materialhanteringssystem sjukvård Material handling system health care

Kanbansystem Kanbansystem

Materialbehovsplanering Material requirements planning Täcktidsplanering Cover-time planning

2.2.2 Kompletterande litteraturstudie

Den kompletterande litteraturstudien som har genomförts syftade till att samla in kompletterande information om materialstyrningsmetoder efter att en första analys av insamlad data har genomförts. I den kompletterande litteraturstudien har ytterligare

information om de valda materialstyrningsmetoderna samlats in. Detta gjordes då materialets karaktäristiska drag hade identifierats och information om hur materialstyrningsmetoderna förhåller sig till dessa karaktäristiska drag saknades i den insamlade litteraturen från den inledande litteraturstudien. De karaktäristiska drag som är relevanta för studien är kort/lång ledtid, ojämn/jämn efterfrågan, fast/varierande beställningsintervall och fast/varierande beställningskvantitet. Dessa anses relevanta och valdes efter att tidigare litteratur och materialet studerats i den inledande fasen. De sökord som användes i den kompletterande litteraturstudien presenteras i Tabell 2.

Tabell 2. Sökord i kompletterande litteraturstudie

Svenska Engelska

Kanbansystem ledtid Kanban system lead-time Kanbansystem beställningsintervall Kanban system order interval

Materialbehovsplanering ledtid Material requirements planning lead-time Materialbehovsplanering

beställningskvantitet

Material requirements planning order quantity

Täcktidsplanering beställningsintervall Cover-time planning order interval Täcktidsplanering beställningskvantitet Cover-time planning order quantity

(22)

2.3 Primär- och sekundärdata

Eriksson och Wiederheim-Paul (2014) beskriver att primärdata är data som forskare själva behöver samla in och data som alltså inte finns insamlad sedan tidigare. Detta kan exempelvis vara data som samlas in genom intervjuer och enkäter. En fördel med primärdata är att det går att precisera datainsamlingen för att få tillgång till relevant data utifrån studiens frågeställningar (Eriksson & Wiederheim-Paul, 2014). Den sekundärdatainsamling som utförts presenteras i kapitel 2.3.1 och den primärdatainsamling som utförts presenteras i kapitel 2.4.1 och 2.4.2.

Sekundärdata är data som redan har samlats in av någon annan. Larsen (2018) delar in sekundärdata i tre olika typer, forskningsdata, processdata samt registerdata. Forskningsdata, beskriver Larsen (2018), är data som andra forskare tidigare har samlat in och finns

tillgänglig i forskarens verk som exempelvis i rapporter, böcker och artiklar. Processdata är data som finns tillgänglig i teveprogram och tidningsartiklar. Denna data, förklarar Larsen (2018), används för att exempelvis granska hur härskarteknik används i debatter samt män och kvinnors roller i media. Den sista typen av sekundärdata är registerdata. Registerdata, beskriver Larsen (2018), är data som är sparat i offentliga register. Detta kan exempelvis vara data över hur många som bor i ett visst område, hur många brott som begåtts per år eller hur många som har sökt en viss utbildning. Denna typ av registerdata går att hämta från

exempelvis statistiska centralbyrån, belastningsregistret samt folkbokföringen. (Larsen, 2018) Eriksson och Wiederheim-Paul (2014) beskriver kvalitet på data som hur tillförlitlig och relevant den sekundärdata som finns är, effektivitet som beskriver vilken och hur mycket data som finns tillgänglig och etik som handlar om vilka rättigheter och skyldigheter som finns med att använda sekundärdata som tre viktiga aspekter att ta hänsyn till vid insamling av sekundärdata. Vidare förklarar Eriksson och Wiederheim-Paul (2014) att för att kunna ta hänsyn till dessa aspekter är det viktigt att granska sekundärdata som ska användas för att undersöka huruvida insamlade data är relevant, tillförlitlig och tillgänglig. Det är även viktigt att granska att data används på ett etiskt korrekt sätt för att ingen ska bli negativt påverkad av användningen av sekundärdata (Eriksson & Wiederheim-Paul, 2014).

En fördel med sekundärdata beskriver Padyab (2018) är att den redan är insamlad och är därmed inte en lika resurs- och tidskrävande datainsamlingsmetod som exempelvis intervjuer. En annan fördel menar Padyab (2018) är att det finns mycket sekundärdata tillgänglig

eftersom många företag har information sparat i olika databaser och offentliga register. En svårighet med sekundärdatainsamling är att veta att sekundärdata har samlats in på ett sätt som passar det studerande området (Padyab, 2018).

2.3.1 Sekundärdatainsamling

Sekundärdata har tillhandahållits från både Ögonkliniken och Sterilcentralen. Från

Ögonkliniken har sekundärdata kring materialåtgång per operation samlats in och hur många operationer som utförs per vecka samt månad. Denna data syftar till att vara grunden för att beräkna hur mycket sterilt material som krävs på kliniken för att materialbrist inte ska uppstå. Dessutom syftar antal utförda operationer per månad att ge en överblick om det finns några efterfrågemönster som bör tas hänsyn till vid val av materialstyrningsmetod. Sekundärdata över antal operationer per månad har erhållits från föregående år, alltså 2019.

Från Sterilcentralen efterfrågades information kring hur många diskprocesser och

(23)

autoklaven för de senaste fyra åren. Denna information efterfrågades för att undersöka hur ofta fel inträffar och om dessa fel leder till att Ögonkliniken behöver köpa in mer material för att undvika brist på material. Även kostnad för sterilisering efterfrågades.

2.4 Intervju

Lantz (2013) menar att resultatet av en intervju beror på förberedelsearbetet, samspelet under intervjun samt bearbetningen av svaren. Förberedelsearbetet handlar om att klargöra

utgångsläget för intervjun, som enligt Lantz (2013) kan summeras i fyra olika steg: - Varför problemet är viktigt och intressant

- Bestämma syftet med intervjun

- Knyta an till teorier som belyser problemet

- Avgränsa problemet och tydliggöra frågeställningar

Vidare menar Lantz (2013) att när stegen ovan är genomförda fortsätter förberedelsearbetet med att utforma intervjun. Det finns olika grad av strukturering när en intervju utformas som går från öppen intervju till strukturerad intervju. Informationen som ges ur en intervju är beroende på vilken grad av strukturering som används. Lantz (2013) beskriver att det i huvudsak finns fyra olika grader av struktur; öppen intervju, riktat öppen intervju,

halvstrukturerad och strukturerad. Den öppna och den riktade öppna intervjun erbjuder öppna frågor där den intervjuade tillåts utveckla sina tankar helt fritt. Intervjuformen tillåter alltså intervjuaren att få en bild av hur den intervjuade upplever, tycker och tänker kring den ställda frågan. Lantz (2013) exemplifierar den öppna typen av intervjuer genom att en fråga ställdes om studiemiljön på ett universitet. De intervjuade svarade på denna fråga på flera olika sätt, någon diskuterade kamratskap och gemenskap medan andra diskuterade lokaler och

studieplatser. Detta visar att den öppna intervjun ger skilda svar då individen tillåts diskutera och definiera det som hen anser är viktigt. (Lantz, 2013)

Lantz (2013) beskriver att den strukturerade typen av intervju således är motsatsen till den öppna. Strukturerade intervjuer har fördefinierat frågornas följd och ofta även svarsalternativ, därför kan de liknas med enkäter. Strukturen gör att den intervjuade inte tillåts svara helt fritt på frågor utan ombedes istället att sätta sig in i ett definierat sammanhang och kontext. Informationen som ges av denna typ av intervju lämpar sig därför för en kvantitativ analys medan information som erhålls från öppna intervjuer är lämpligt för kvalitativa analyser. Dock menar Lantz (2013) att det går att formulera enkäter som kan analyseras kvalitativt, men att det är svårt att få tillräckligt med nyansering för att analysen ska vara giltig. Vidare poängterar Lantz (2013) att frågornas struktur inte garanterar vilken analys som är möjlig. Istället är det svarsalternativen som bestämmer hur insamlade data kan bearbetas och analyseras. (Lantz, 2013)

I den halvstrukturerade intervjun blandas strukturerade och öppna frågor där frågorna har valts ut i förväg (Dalen, 2015). Lantz (2013) beskriver att frågorna under intervjun är uppdelade efter ämnesområde och ställs efter en bestämd följd. Inom varje ämnesområde finns det även möjlighet för följdfrågor att ställas. Detta gör att om flera personer deltar i samma intervju får alla deltagande samma frågor men följdfrågorna beror på hur

respondenten har svarat på föregående fråga vilket leder till att det finns bra förutsättningar för att kunna jämföra svaren och genomföra en kvantitativ analys. I en halvstrukturerad

(24)

det som intervjuaren vill ha svar på. Intervjuaren får även en uppfattning om hur viktiga frågorna är för respondenten (Lantz, 2013).

Nästa steg beskriver Lantz (2013) är att utforma en intervjuplan, i detta steg ska

intervjufrågorna skrivas ner och svarsalternativ formuleras för enkätintervjuer. Dessutom ska frågorna grupperas eller sorteras i den ordning frågorna ska ställas. Upplägget på en

intervjuplan kan skilja sig beroende på vilken typ av intervju som ska genomföras (Lantz, 2013). Intervjuplanen bör inledas med den information som intervjuaren vill förmedla till den intervjuade. Målet med denna inledande del är enligt Lantz (2013) att den intervjuade förstår syftet med intervjun och vad intervjun ska uppnå. Genom att den intervjuade förstår syftet skapas ett sammanhang som frågorna ska svaras inom. Annan information som kan vara bra att gå igenom med den intervjuade är hur insamlade svar kommer bearbetas och om den intervjuade kommer få ta del av resultatet och så vidare. (Lantz, 2013)

Sedan bör intervjuaren ställa frågorna i en följd som är begriplig ur den intervjuades

synvinkel (Lantz, 2013). Detta kan innebära att frågorna inte ställs i den ordning som skulle effektivisera databearbetningen. Dessutom bör intervjufrågorna formuleras på ett sätt att frågan har en entydig innebörd och inte flera frågor i en och samma fråga. Frågorna bör formuleras på detta sätt för att underlätta besvarandet av frågorna. Vidare förklarar Lantz (2013) att i intervjuplanen bör även ett beslut tas om hur dokumentationen av intervjun bör ske. Finns det möjlighet kan även provintervjuer genomföras. Provintervjuer underlättar upptäckten av förbättringsområden, exempelvis upplägget eller att frågorna inte är tillräckligt specificerade. Dessutom kan en preliminär databearbetning göras för att se till att all data som behövs samlas in och att man kan dra de slutsatser som undersökningen syftade till.

Provintervjuer är tidskrävande, men kan spara tid i det långa loppet. (Lantz, 2013) Under själva intervjutillfället är det intervjuarens ansvar att samspelet mellan parterna fungerar på ett bra sätt (Lantz, 2013). Om intervjuaren kan skapa en tydlig ram för intervjun får respondenten en känsla av trygghet, vilket kan leda till att respondenten vågar uttrycka sina tankar och utveckla dessa. Lantz (2013) menar att otydlighet och känsla av att

intervjuaren inte kan sin sak kan skapa en känsla av oro. En tydlig ram innebär att en struktur finns för det som ska göras och visar även på det som ska diskuteras under intervjun. En tydlig och fast ram innebär inte att inga förändringar kan göras eller att diskussionen inte kan utvecklas. Ramen möjliggör gränsöverskridanden och upptäckten om avvikelser bidrar till besvarandet av syftet och/eller frågeställningarna. (Lantz, 2013)

Det sista som Lantz (2013) menar är viktigt är hur den insamlade data analyseras. Om intervjuaren antecknat svar medan den samtidigt ställt frågor och lyssnat, har informationen redan reducerats. Detta är ett exempel på ett osystematiskt sätt att reducera data, vilket innebär att allt som sades under intervjun med största sannolikhet inte skrevs ner. Lantz (2013) förklarar att det som bör tas hänsyn till i ett sådant fall är att man som intervjuare ska försöka att inte filtrera det som sägs under intervjun. Alltså att man inte ska ”höra det som man vill höra”. Vidare kan istället intervjun spelas in, vilket gör att en systematisk

datareduktion kan göras. Detta innebär att intervjuaren gör ett medvetet val om vilken information som inte tas med i analysen. Dock ökar tiden för bearbetning av informationen då inspelningen behöver transkriberas. (Lantz, 2013)

Vidare finns det ett antal etiska aspekter som bör tas hänsyn till vid genomförande av en intervju. Dalen (2015) belyser ett antal av dessa aspekter och de aspekterna som tas upp

(25)

baseras på den etikprövningslag som ska följas vid forskning som avser människor. De områden som Dalen (2015) tar upp är:

- Krav på samtycke. Intervjupersonen måste ha gett samtycke för att en intervju ska få genomföras, samtycket skall vara både informerat samt frivilligt. Frivilligt samtycke ges genom att personen har lämnat samtycke utan några yttre påtryckningar. Informerat samtycke innebär att intervjupersonen erhållit all information som rör deltagandet i forskningen. När informationen lämnas till intervjupersonen bifogas ofta en svarstalong där intervjupersonen ger samtycke till deltagande i forskningen.

- Krav på information. Intervjupersonen ska informeras om övergripande plan för forskningen, syftet med forskningen, vilka metoder som kommer användas, följder och risker som kan medföras av forskningen, ansvarig person för forskningen samt att deltagande är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Informationen skickas ofta till intervjupersonen i och med medgivande av informerat samtycke.

- Krav på konfidentialitet. Intervjupersonen ska känna sig säker om att den information som ges under intervjun inte ska kunna spåras tillbaka till personen om det gäller känslig information. Det är viktigt att som forskare försäkra att om intervjupersonen väljer att vara anonym ska informationen behandlas och bearbetas på ett sätt att intervjupersonen inte känner sig kränkt. Detta kan innebära ett dilemma för forskaren då resultatet ska presenteras på ett trovärdigt sätt men att anonymiteten måste respekteras.

2.4.1 Inledande intervjuer

Fyra inledande intervjuer genomfördes med de fyra parter som det framtida materialflödet förväntas bestå av. Dessa fyra parter är Ögonkliniken, Sterilcentralen, Stångåbuss och avdelning Inre Logistik på sjukhuset. Intervjuerna genomfördes på distans på grund av de rådande omständigheterna, där Folkhälsomyndigheten (2020) rekommenderar att undvika onödiga resor samt undvika social kontakt (Folkhälsomyndigheten, 2020). Intervjuguider utformades innan intervjutillfället. Vid utformandet av intervjuguider formulerades frågor som ger svar på den information som efterfrågas. Intervjufrågorna placerades sedan i den ordning som frågorna skulle ställas i intervjun, då vissa frågor handlade om liknande aktiviteter placerades de efter varandra. Innan intervjutillfället informerades

intervjupersonerna om studiens syfte och mål. Dessutom informerades intervjupersonerna om hur insamlade data behandlas under studien. Godkännande och samtycke lämnades i början av intervjutillfället. Intervjuerna med Ögonkliniken, Sterilcentralen, Stångåbuss och Inre logistik hölls i syfte att besvara frågeställning 1 och 2. Därför innehöll intervjuguiderna frågor där intervjupersonerna gavs tillfälle att berätta om hur deras verksamhet fungerar i dagsläget. I Tabell 3 presenteras information om varje intervju och information som efterfrågades för att bidra till kartläggningen av materialflödet.

(26)

Tabell 3. Intervju information för inledande intervjuer

Ögonkliniken Sterilcentralen Stångåbuss Inre logistik

Intervjutillfälle 2020-04-22 2020-04-23 2020-04-30 2020-05-14 Intervjuperson Operations-sköterska och undersköterska Instrument-tekniker Avtalsansvarig Samordnare Efterfrågad information - Hantering av sterilt material i dagsläget - Gods-mottagning - Order-läggning - Utleveranser - Aktiviteter och processer - Order-mottagning - Utleveranser - Kommunika tion med avdelningar - Befintliga transporter - Rutter och tider - Fordon - Upphämtnin g och avlastning - Kommunika tionskanaler - Befintliga transporter - Tider - Upphämtnin g och avlastning - Kommunika tionskanaler Insamlade data redovisas i kap 4.1 4.2 4.3.1 4.3.2 Intervjuguide presenteras i

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

2.4.2 Kompletterande intervjuer

Två kompletterande intervjuer, en med Ögonkliniken och en med Sterilcentralen,

genomfördes för att komplettera med data till studien. Till de kompletterande intervjuerna upprättades ingen intervjuguide då intervjun endast innehöll enstaka frågor och

intervjupersonerna redan fått information om studien vid de inledande intervjuerna då samma personer intervjuades. Intervjun med Ögonkliniken var ett fysiskt möte då både

intervjupersonerna och författarna ansåg att det behövdes för att förstå den information som tidigare hade erhållits. Intervjun med Sterilcentralen genomfördes via mail då endast

förtydligande och ytterligare förklaring av redan insamlad information efterfrågades. Information om de kompletterande intervjuerna presenteras i Tabell 4.

Tabell 4. Intervju information för kompletterande intervjuer

Ögonkliniken Sterilcentralen

Intervjutillfälle 2020-05-19 2020-05-15

Intervjupersoner Operationssköterska och undersköterska

Instrumenttekniker Efterfrågad information - Information om olika

operationer och galler - Genomgång av insamlade sekundärdata - Kapacitet på diskmaskiner och autoklaver - Flödet för material där hållbarhetsdatum har passerat

Insamlade data redovisas i kap

(27)

2.5 Validitet och Reliabilitet

I detta kapitel förklaras validitet och reliabilitet först utifrån teori och sedan utifrån hur studien når hög validitet och reliabilitet. För att en undersökning ska ha hög trovärdighet krävs en hög validitet och reliabilitet.

2.5.1 Validitet

Inom kvantitativa studier handlar validitet om giltighet och relevans. Larsen (2018) beskriver betydelsen av validitet i kvantitativa studier som att mäta det som avses att mätas. Validiteten i en undersökning blir högre om tillgänglig teori stödjer resultatet av undersökningen. I en kvalitativ studie förklarar Larsen (2018) att validitet innebär att den data som samlas in ska vara relevant för undersökningen för att studiens slutsats ska vara giltig. Inom kvalitativa studier menar Larsen (2018) att validitet handlar om bekräftbarhet, trovärdighet och överförbarhet. Bekräftbarhet i kvalitativa studier handlar om att undersöka det som ska undersökas. Trovärdighet i en studie där målet är att tolka resultatet handlar om att tolkningarna som görs är giltiga utifrån verkligheten där studien har genomförts. Om tolkningarna stämmer överens med verkligheten är resultatet trovärdigt och därmed valida. Överförbarhet handlar om att resultatet från en undersökning ska vara överförbart på en annan grupp som tidigare inte har varit en del av studien. (Larsen, 2018)

2.5.2 Reliabilitet

Larsen (2018) beskriver två typer av reliabilitet i kvantitativa studier och dessa är stabilitet och ekvivalens. Om en undersökning genomförs på samma sätt men vid olika tidpunkter med liknande resultat är undersökningen stabil vilket leder till hög reliabilitet. Ekvivalens handlar istället om undersökningar som är oberoende av varandra men som genomförs vid samma tidpunkt har ett samband. Hög reliabilitet uppnås genom att data som rör olika personer samlas in vid samma tidpunkt med samma undersökningsupplägg där resultaten är likartade (Larsen, 2018). Inom kvantitativa studier menar Larsen (2018) att hög reliabilitet handlar om att det finns få slumpartade mätfel. För att testa om en undersökning har en hög reliabilitet kan flera personer genomföra samma studie för att undersöka om de får samma resultat. Alternativt kan samma person genomföra samma studie vid olika tidpunkter och sedan jämföra resultaten. Blir resultaten likvärdiga har studien en hög reliabilitet. (Larsen, 2018) Larsen (2018) beskriver att reliabilitet i en kvalitativ studie handlar om noggrannhet och pålitlighet där undersökningens resultat ska vara pålitligt och tillvägagångssättet ska vara noggrant för att andra forskare ska kunna genomföra studien och få liknande resultat. För hög reliabilitet i kvalitativa studier är trovärdighet viktigt. För att få högre reliabilitet i en

kvalitativ studie går det exempelvis att intervjua samma person med samma frågor flera gånger för att säkerställa att svaren inte ändras. Detta kräver dock både mycket tid och resurser men Larsen (2018) anser att det ger ett mer trovärdigt resultat. (Larsen, 2018)

2.5.3 Validitet och reliabilitet inom studien

För att öka trovärdigheten i litteraturstudien har litteratur från flera källor använts och jämförts. Genom att kontrollera att flera källor ger samma information ökar trovärdigheten för informationen, vilket i sin tur ökar trovärdigheten för studien. Studien har valt att använda olika typer av källor såsom vetenskapliga rapporter, artiklar och böcker. Vetenskapliga rapporter har använts då de anses vara trovärdiga, eftersom forskare vanligtvis förhåller sig

(28)

som använts är kurslitteratur och andra läroböcker då de anses vara användbara och ger grundläggande information om de olika områden som studien behandlar. För att öka trovärdigheten har informationen i böcker, som tidigare nämnt, kontrollerats mot andra källor.

Intervjuerna i studien har genomförts via digitala mötesprogram där båda författarna har närvarat. Detta för att båda skulle ta del av informationen direkt från intervjupersonen istället för att den ena författaren skulle återberätta för den andra och då även minska risken att relevant information missas. Intervjuerna genomfördes på digitala mötesprogram för att en diskussion kring frågorna skulle kunna uppstå och därmed minska risk för missförstånd och misstolkningar. Intervjuerna spelades även in för att relevant information inte skulle missas eller glömmas bort och detta gjorde även att båda författarna kunde fokusera på att förstå svaren och därmed öka validiteten.

Reliabilitet inom studien har stärkts genom att den insamlade data om hur exempelvis sterilcentralens verksamhet är uppbyggd och vilka processer som ingår, stämmer överens med hur insamlad teori förklarar en sterilverksamhets uppbyggnad.

(29)

3 Teori

Kapitlet presenterar relevant teori för att utöka förståelsen för studiens område, se Figur 5 för utvald teori. Först presenteras och definieras logistik och vårdlogistik. Sedan presenteras teori om lagerstyrning, materialhantering och logistikkostnader. Kapitlet avslutas med att

presentera teori kring materialplanering och olika materialstyrningsmetoder samt tidigare studier som har genomförts inom samma ämnesområde.

Figur 5. Teoribeskrivning

3.1 Logistik

Målet med logistik är att tillgodose kunder med de leveranser eller produkter som efterfrågas till rätt plats och vid rätt tidpunkt utan att kostnaden ska bli för stor. Oskarsson, et al. (2013) definierar logistik enligt följande:

”Logistik omfattar att på ett kostnadseffektivt sätt planera, genomföra och styra

förflyttning och lagring av material och produkter från råvara till slutkund för att tillfredsställa kundens behov och önskemål. Dessutom innefattas det

informationsflöde som behövs för att materialflödet ska fungera

(Oskarsson, et al., 2013, s.23). Jonsson och Mattsson (2016) beskriver logistik som läran om effektiva materialflöden där syftet är att förbättra effektiviteten för flödena för att nå en positiv påverkan på företaget. Logistik handlar om att försörja kunder med de produkter som de efterfrågar vid rätt plats och vid rätt tidpunkt men samtidigt även skapa en ökad konkurrenskraft mot andra företag och en ekonomisk vinning för det egna företaget. Detta sker för företaget genom ökad lönsamhet genom att ha låg kostnad och kapitalbindning, korta ledtider samt hög kundservice och flexibilitet. (Jonsson & Mattsson, 2016)

Jonsson och Mattsson (2016) förklarar att logistikens frågeställningar kan delas upp i två typer, struktur- eller styrningskaraktär. En styrningskaraktär innebär att materialflöden

Logistik Vårdlogistik Steriliseringslogistik Lagerstyrning Säkerhetslager Materialflöde och hantering Leveransservice Logistikkostnader Transport- och hanteringskostnader Lagerkostnader Brist- och förseningskostnader Materialplanering Olika materialstyrningsmeto der

(30)

förbättra logistiken på företaget. Strukturkaraktären handlar enligt Jonsson och Mattsson (2016) istället om hur systemen för distribution, produktion och försörjning av material ska utformas när det finns speciella omständigheter. Detta kan exempelvis vara vilka leverantörer som ska användas, hur lagerlayouten ska utformas eller om produkter ska lagras eller

distribueras till kund direkt efter produktionen. (Jonsson & Mattsson, 2016)

Det är, enligt Jonsson och Mattsson (2016), viktigt i både struktur- och styrningskaraktär att ha ett helhetsperspektiv där materialflödet studeras från råvara till färdig produkt ut till kund för att öka effektiviteten. Om endast en aktivitet på ett företag studeras och effektiviseras finns risk att effektiviteten för hela företaget blir sämre. Detta eftersom det som är mest effektivt för en avdelning kan exempelvis öka kostnaderna eller minska

kapacitetsutnyttjandet för nästkommande aktivitet i flödet vilket då kan leda till att effektiviteten för hela flödet blir sämre. (Jonsson & Mattsson, 2016)

För att nå ett effektivt materialflöde krävs enligt Jonsson och Mattsson (2016) att resurserna utnyttjas effektivt och att mängden producerat material representerar kundens efterfrågan. För att detta ska vara möjligt krävs information kring tillgänglig kapacitet och kundens behov. Denna information menar Jonsson och Mattsson (2016) ofta finns i system på företagen och för att ett företag ska nå ett effektivt materialflöde är det viktigt att informationsflödet inkluderas i helhetsperspektivet.

3.2 Vårdlogistik

Oskarsson et al. (2013) förklarar att det är viktigt inom vården att ha en fungerande logistik eftersom det annars kan leda till att patienter får vänta på den vård de behöver vilket kan göra att komplikationer uppstår. Detta i sin tur leder till ett ökat vårdbehov framöver (Oskarsson, et al., 2013). Arvidsson (2007) definierar vårdlogistik enligt följande:

”Vårdlogistik omfattar att på ett effektivt sätt planera, genomföra och kontrollera

alla aktiviteter på patientens väg från vårdbegäran till avslutat vårdåtagande för att tillfredsställa patientens vårdbehov och önskemål. Dessutom innefattas det informationsflöde som behövs för att patientens vårdkedja skall fungera”

(Arvidsson, 2007, s.15). Den största skillnaden mellan traditionell logistik och vårdlogistik menar Oskarsson, et al. (2013) är kundens/patientens position. Inom traditionell logistik har kunden möjlighet att själv ta beslut utifrån sin egen vilja och detta väger tyngre än vad andra tycker. Inom

vårdlogistik väger vårdpersonalens kunskap mer än patientens egen vilja eftersom patienten inte bestämmer sitt eget vårdbehov utan det är vårdpersonalens jobb (Oskarsson, et al., 2013). Exempelvis kanske patienten vill stanna kvar på sjukhus en dag till men vårdpersonalen anser att det inte är nödvändigt och skickar hem patienten. I detta fall menar Oskarsson et al. (2013) att det är vårdpersonalens kunskap som går före patientens vilja.

Enligt Arvidsson (2007) är en svårighet med logistik inom vården att hantera variation i efterfrågan. Det är framförallt för de patienter där tillståndet är allvarligt, som behöver vård direkt som är svåra att planera eftersom det inte finns något mönster för hur efterfrågan ändrar sig samt att efterfrågan ändras från dag till dag (Arvidsson, 2007).

Även inom vårdlogistiken är det viktigt med ett helhetsperspektiv. Oskarsson, et al. (2013) beskriver att trots att den totala beläggningen på sjukhuset inte är för hög sker det

(31)

överbeläggningar på olika avdelningar dagligen. Detta eftersom det är svårt att balansera de variationer i efterfrågan som finns samt att varje avdelning arbetar utifrån sig själva och saknar helhetsperspektiv med övriga avdelningar (Oskarsson, et al., 2013).

3.2.1 Steriliseringslogistik

Enligt Keseler (2019) består en steriliseringscentral av följande aktiviteter, se Figur 6.

Figur 6. En steriliseringscentrals aktiviteter

Keseler (2019) förklarar att när sterilgodset anländer till en sterilcentral kontrolleras

materialet och diskas därefter för att rengöras från smuts samt för att förbereda materialet för sterilisering. Materialet kontrolleras sedan och packas i särskilda förpackningar som märks med en kod som kopplas till information i datasystemet om var och när materialet är

steriliserat. Sedan steriliseras materialet i autoklaver med hjälp av lufttryck och ånga. Vidare förklarar Keseler (2019) att när steriliseringen är färdig kontrolleras materialet igen för att säkerställa att steriliseringen har gått till på rätt sätt och att materialet nu är steriliserat. Materialet transporteras sedan till den avdelningen som materialet ska användas på (Keseler, 2019).

Van der Klundert, Muls och Schadd (2006) beskriver att kraven på sterilverksamheten och sterilgodsets hantering är höga. Material som har steriliserats har ett bäst före datum när steriliseringen inte längre gäller. När detta datum har passerat måste materialet steriliseras på nytt för att kunna användas. Detta eftersom det finns en risk att patienter drabbas av

infektioner efter operation om inte materialet är helt sterilt. (van der Klundert, et al., 2006) Benneyan och Bond (2013) förklarar att de kontroller som genomförs i sterilcentralen är nödvändiga för att förhindra att problem uppstår. Detta då materialet exempelvis inte kan användas vid operationer om förpackningen är skadad eller materialet inte har rengjorts på korrekt sätt. Om detta är fallet måste materialet steriliseras på nytt vilket leder till att en operation kan tvingas ställas in trots att patienten är i stort behov av att genomgå operationen. (Benneyan & Bond, 2013)

3.3 Lagerstyrning

Oskarsson, et al. (2013) menar att planering och styrning av materialflödet i de flesta fall kommer att påverka lagernivåerna. Oskarsson, et al. (2013) beskriver tre frågor som är viktiga att besvara inom lagerstyrning. Den första frågan handlar om vid vilken tidpunkt som produkter ska beställas. Detta gäller både vid beställning från leverantör, lager och

produktion. Fråga två handlar om hur stor kvantitet som ska beställas åt gången. Oskarsson et al. (2013) delar med hjälp av dessa två frågor in olika metoder för när och hur mycket som ska beställas i varierande eller fast beställningskvantitet och beställningsperiodicitet, se möjliga typfall nedan.

Ankomst

och kontroll Diskning

Kontroll och

packning Sterilisering

Kontroll och transport

(32)

- Fast beställningskvantitet – varierande beställningsintervall - Varierande beställningskvantitet – fast beställningsintervall

- Varierande beställningskvantitet – varierande beställningsintervall

Oskarsson et al. (2013) förklarar att vid fast beställningskvantitet beställs lika stor mängd varje gång en beställning görs och detta kräver att efterfrågan antingen är jämn och känd eller att en orderkvantitet behöver bestämmas som fungerar under en längre tid. Vid varierande beställningskvantitet kan efterfrågan vara oregelbunden och baseras på prognoser. Vidare förklarar Oskarsson et al. (2013) att med ett fast beställningsintervall sker beställning alltid vid samma tidpunkt, exempelvis onsdagar. Ett varierande beställningsintervall kan användas när efterfrågan är ojämn och beställningar görs sällan. (Oskarsson, et al., 2013)

Den tredje frågan som Oskarsson, et al. (2013) beskriver är viktig inom lagerstyrning handlar om hur ett företag ska skydda sig för att inte påverkas negativt av osäkerhet. Exempelvis kan förbrukningen av material bli större än planerat eller leveranser ta längre tid än planerat vilket kan leda till att materialbrist uppstår. Detta måste ett företag gardera sig emot och kan

förhindras genom att exempelvis ett säkerhetslager används (Oskarsson, et al., 2013).

3.3.1 Säkerhetslager

Säkerhetslager används som gardering mot osäkerhet i exempelvis efterfrågan, produktion och inleverans (Oskarsson, et al., 2013). Detta lager kan användas när osäkerheter uppstår som skulle göra att servicen tappar i kvalitet. Exempel på detta är om efterfrågan skulle stiga kraftigt på en viss vara. Finns ett säkerhetslager kan denna efterfrågan bemötas med

bibehållen servicekvalitet medan utan ett säkerhetslager skulle troligtvis ledtid öka för efterfrågad produkt (Oskarsson, et al., 2013). Lumsden (2006) anser att säkerhetslagrets funktion är att gardera lagret för att inte brist ska uppstå under ledtiden. Detta kan exempelvis vara om en vara har lång leveranstid, svängningar i efterfrågan eller långa transporttider. Om det skall vara en hög servicenivå anser Lumsden (2006) att det behövs ett stort säkerhetslager för att bemöta kundernas behov (Lumsden, 2006).

3.4 Materialflöde och hantering

Jonsson och Mattsson (2016) beskriver materialhantering som hantering, lagring och

förflyttning av material inom ett företag. Inom materialhantering ingår aktiviteter som bland annat inlagring, plockning och transport inom företaget (Jonsson & Mattsson, 2016).

Oskarsson et al. (2013) menar att hanteringen av varor påverkar både kostnader och leveransservice. Exempelvis om hanteringen av material är ineffektiv kan det leda till att ledtiden blir längre. Med längre ledtid är det svårare att förutse när material ankommer vilket leder till att leveranspålitligheten påverkas (Oskarsson, et al., 2013).

En kartläggning av materialets flöde ökar förståelsen för hur en förändring kommer att

påverka dagens flöde. Detta leder till att det går att avgöra huruvida en förändring leder till en förbättring eller inte. Oskarsson et al. (2013) menar att en kartläggning av ett material bör innehålla aktiviteter och lagerpunkter som materialet behöver passera. Vidare bidrar även kartläggningen till att identifiera vilka personer eller avdelningar som är inblandade i flödet. Kartläggning kan göras på flera sätt och detaljnivån bör anpassas utifrån syftet med

kartläggningen. Figur 7 visar några vanliga symboler som används vid flödeskartläggning (Oskarsson, et al., 2013).

References

Related documents

Remiss från optiker till Ögonkliniken, Region

Detta yttrande har beslutats av chefsrådmannen Vibeke Sylten, tekniska rådet Gunnar Barrefors och rådmannen

Yttrande över promemorian Genomförande av reviderade EU- direktiv på avfallsområdet och över skrivelsen Rättsliga förut- sättningar för en ändamålsenlig avfallsstatistik och

Det framgår visserligen av PM att det är förvärvarens verksamhet vid förvärvstillfället (och sannolikt efter förvärvet) som ska bedömas men vad som här avses med

Förvaltningsrätten har, med hänsyn till de intressen domstolen har att beakta, ingenting att invända mot det remitterade förslaget.. Daniel Samuelson

FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar anger tydligt att statsmakten måste inkludera handikapprörelsen i utformningen av

Fyll bägaren med kaliumtiocyanat och pipettera sedan i 1–2 droppar järn(III)klorid, varvid lösning färgas kraftigt röd. Häll sedan i kaliumfluorid och lösning antar en klar

Vidare har Liksom utgått från Kariniemis memoarer och Liksom har även intervjuat personer som kände Annikki Kariniemi, Oiva Willamo samt Taisto Kaarlo Heikanmaa som blev