• No results found

Automatiserad viktkontroll av formsprutade detaljer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Automatiserad viktkontroll av formsprutade detaljer"

Copied!
82
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AUTOMATISERAD VIKTKONTROLL AV

FORMSPRUTADE DETALJER

AUTOMATED WEIGHT CONTROL OF

INJECTION MOLDED DETAILS

Johan Hall

Maskinkonstruktion

Examensarbete

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

LIU-IEI-TEK-G--10/00156—SE

(2)
(3)

Sammanfattning

Denna rapport är en beskrivning av ett arbete, vilket utförts som ett examensarbete för Linköpings universitet under hösten 2009.

Arbetet utfördes på Sura Magnets, ett företag i Söderköping som bl.a. tillverkar formsprutade plastbaserade magneter. En av deras produkter kallad ”10 mm:aren” tillverkas genom formsprutning. Varje skott ger 6 detaljer. Problemet de har är, att ofyllda skott kan tillverkas. För att undvika att dessa ofyllda detaljer når kunderna, gör man en manuell avsyning, vilket är ett väldigt tidskrävande arbete. Syftet med arbetet var att tillverka en automatiserad utrustning som via vikt kontroll ska avskilja de kasserade skotten.

Efter att ha införskaffat information om problemen, genererades ett antal koncept för att lösa dessa. Efter att ett koncept blivit valt, konstruerades en automatiskviktkontroll mekaniskt och elektriskt. Därefter tillverkades ett PLC program för att styra utrustningen.

Dessvärre hann inte alla detaljer till utrustningen tillverkas, så den har inte kunnat testas i praktiken. Detta överlåtes till Sura Magnets att utföra. Hoppas att konstruktionen kommer att utföra det avsedda arbetet på ett tillfredställande sätt.

(4)

Abstract

This report is a description over an assignment; which was executed as a degree project for the University of Linköping, in fall 2009.

The assignment was executed at Sura Magnets, a company located in Söderköping, which among other things manufactures injection moulded plastic based magnets. One of their products, called “10 mm:aren", are produced through injection moulding. Each cycle produces 6 details. Their problem is that during the injection moulding process some incomplete details can be manufactured. To prevent these incomplete details from reaching their customers, they have to manually check all produced details, which is a wary time consuming task. The purpose of my assignment was to manufacture an automated device that, through weight control, separated the cycles that contained incomplete details from the ones that didn’t.

After gaining some knowledge about the problems, a number of concepts were generated to solve these problems. when one of the concepts was chosen, an automated weight control was constructed both mechanically and electrically. Then a PLC Program was constructed to run the device.

Unfortunately all the details to complete the device weren’t manufactured because of time shortage, so the device hasn’t been tested in the field. The assembling and testing of the device are left for Sura Magnets to complete. I hope that the device will perform the task it was designed for with satisfying results.

(5)

Förord

Jag skulle vilja tacka Sura Magnets för att jag fick möjlighet att utföra arbetet, mina handledare, Stig Algstrand på Linköping universitet och Lars Nyrop-Sjögren på Sura Magnets. Ett stort tack till Andre Kullberg, som var min tekniska support på Sura Magnets, för alla tips och all hjälp under arbetet.

(6)
(7)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ...1 1.1 FÖRETAGSPRESENTATION...1 1.2 BAKGRUND...1 1.3 SYFTE OCH MÅL...1 1.4 METOD...2 2 FÖRSTUDIE ...3 2.1 FORMSPRUTOR...3 2.2 VÅG...3

2.3 KRAVSPECIFIKATION OCH ÖNSKEMÅL...4

3 KONSTRUKTIONSKONCEPT...5 3.1 NEDBRYTNING AV PROBLEMEN...5 3.2 KONCEPTGENERERING...7 3.3 VAL AV KONCEPT...10 4 MEKANISK KONSTRUKTION ...13 4.1 VAGN. ...13 4.2 TRANSPORTÖR. ...14 4.3 FÖRDELARE...18 4.4 HANDTAG. ...20 4.5 STÖDBEN...21

5 EL-KONSTRUKTION OCH PLC PROGRAMMERING ...23

5.1 EL-KONSTRUKTION...23

5.1.1 Våg kommunikation ...23

5.1.2 Formspruta kommunikation...24

5.2 PLC PROGRAMMERING...26

5.3 SÅ FUNGERAR KONSTRUKTIONEN. ...27

6 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER ...29

(8)
(9)

Kommer i detta kapitel presentera företaget där examensarbetet utfördes, beskriva själva problemet som gett upphov till arbetet, arbetets syfte och mål samt de metoder som använts för att utföra arbetet.

1.1

Företagspresentation

Sura Magnets AB grundades 1954 som ett dotterbolag till Surahammars bruk AB på orten Surahammar, därav företagets namn. Sura Magnets AB har sedan 1996 varit beläget i Söderköping, flytten dit kom efter att företaget köpts upp av ett annat svenskt företag. Sura Magnets AB tillverkar formsprutade plastbundna magneter och är Skandinaviens ledande tillverkare av permanentmagneter. De precisionsformade plastbundna magneterna tillverkas av ferrite, NdFeB , SmCo och SmFeN.

1.2

Bakgrund

En produkt som Sura Magnets tillverkar genom formsprutning är en magnetring som kallas ”10mm:aren”. Den tillverkas i en obemannad formspruta i ett fackverktyg, där varje skott/cykel framställer 6 detaljer. Efter formsprutningen stöts detaljerna ut ur formen och ramlar på hög i en låda under formöppningen, därefter packas de 500 st i plastpåsar.

Problemet är att det under produktion kan tillverkas vissa detaljer, som inte är helt fyllda. Detta medför att de måste avsyna 100 % av de tillverkade detaljerna för att urskilja de som är defekta, detta är ett väldigt tidskrävande arbetet då årsproduktionen uppgår till 700 000 st.

1.3

Syfte och mål

Examensarbetes syfte är att konstruera en automatiserad utrustning som med hjälp av en viktkontroll avskiljer de godkända skotten från de ofyllda och underkända. En våg ska kopplas samman med formsprutan via en standardiserad 24V DIO kallad Euromap 12. Apparaten ska vara mobil, då den ska kunna flyttas mellan olika formsprutor i fabriken. För mekaniska rörelser finns el och pneumatik att tillgå i hela fabriken. Examensarbetaren ska även programmera vågen och eventuell PLC. Efter färdigställande av den automatiska viktkontrollen ska examensarbetaren även skapa nödvändig tekniskdokumentation för en CE-märkning samt en bruksanvisning.

(10)

1.4

Metod

För att få en bra överblick över de komponenter, som skulle ingå i och omkring konstruktionen, började arbetet med att studera det material som fanns att tillgå om formsprutorna och vågen. Efter det genererades flertalet koncept med lösningar på de problem och krav, som ställdes på den färdiga konstruktionen. För att göra detta användes några av de tekniker som lärs ut på högskolan, främst den s.k. morphological

method1. Konstruktionsalternativen viktades sedan genom simple decision matrix mot

hur väl de uppfyllde kraven, som var ställda och ett koncept valdes för vidare arbete2.

För den mekaniska konstruktionen användes Alibre Design, ett cad-verktyg som Sura Magnets använder sig av. För att komma in i hur programmet var upplagt och vilka funktioner som fanns att tillgå, studerades en träningsserie på CD-skivor som företaget tillhandahöll.

Den elektriska konstruktions delen utfördes främst i PC Schematic Automation 4.0, ett el-konstruktionsprogram, som finns att tillgå i en något nedbantad version gratis på tillverkarens hemsida.

PLC-programmeringen utfördes i Millenium 3 AC ett program, som följde med den PLC som valdes för konstruktionen.

1

David G. Ullman (2003) The Mechanical Design Process Third Edition, McGraw-Hill, s. 162

2

(11)

2 Förstudie

Här presenteras den information som införskaffades under den tidigare delen av arbetets gång.

2.1

Formsprutor

Konstruktionen skulle passa 8 formsprutor av olika storlek och fabrikat, dessa var (företagets egna namn på formsprutan skrivs inom parentes):

• Arburg 35t (909), 70t (908) • Sandretto 40t (907), 65t (906) • Fanuc 30t (910)

• Ferromatic K-TEC 40t (911), 50t (951), 60t (912)

2.2

Våg

Den våg som skulle användas till konstruktionen var en Sartorius LA5200P, vilket företaget redan innan examensarbetet införskaffat. Vågen har ett flertal olika inställningar och funktioner som t.ex. density determination, counting, weighing in percent, checkweighing, totalizing. Den funktion som lämpar sig för konstruktionen är ju checkweighing, vilket innebär att man sätter en undre och övre gräns för godkända vikter. En annan intressant funktion är att man kan minska vågens känslighet för vibrationer, vilket kan vara användbart då den ska användas i en fabrik. Via en 25 pols dsub kontakt kan vågen kopplas till andra komponenter, via den skickar vågen

information om vikten på lasten, om den är tyngre, lättare eller lika med den målvikt som angivits. Man kan även via kabeln påverka vågen bl.a. reset:a den. Under närmare granskning av vågen upptäcktes att själva displayenheten gick att separera från våg enheten genom avlägsnandet av en skruv. Detta innebar att displayenheten kan placeras

mer skyddat t.ex. bland övrig elektronik.3

Specifikationer: Tolerans: ±0.01g Viktkapacitet: 0-5000g Mått (WxDxH): 261x381x86 Mått viktplatta (WxD): 218x200 Vikt: 6,5 kg 3

(12)

2.3

Kravspecifikation och önskemål

Nedan följer den kravspecifikation som lämnades av Sura Magnets i samband med att arbetet påbörjades.

• Max cykeltid för utrustningen är ca 15 sekunder.

• Utrustningen ska få plats i samtliga specificerade maskiner enligt dokumentet Automatiserad viktkontroll av formsprutade detaljer.

• Utrustningen ska vara lätt att flytta (stativ med hjul) men samtidigt vara väl förankrad när den väl är placerad vid maskinen, vågen ska stå plant.

• Produktion respektive låda för felaktiga detaljer skall stå framför maskin. En låda har följande mått L 600, B 400, H 270 mm

• Utrustningen skall i möjligaste mån vara skyddad för yttre påverkan, ex. oljeläckage.

• Utrustningen ska ha följande funktioner i mekanisk knappsats.

o Brytare för två lägen (igångkörning = samtliga detaljer i kasseringslåda), (auto = drift)

o Start/initiering av maskinen.

o Stop av maskinen.

• Utrustningen skall visa följande information och möjliggöra följande inställningar via PLCns LCD skärm och knappsats.

o Variabel inställning av antal kasserade skott i rad innan formsprutan skall stoppa och larma.

o Utrustningen skall presentera totalt antal skott, godkända och underkända skott. Det skall finnas en reset funktion för denna räknare.

• Utrustningen skall ha ett felkod system med tydlig härledning till var problemet finns

• Med utrustningen skall följande dokumentation finnas. o Bruksanvisning

o Riskanalys

o El-schema

o Fullständiga ritningar i neutralt 3D format

o Sammanställningsritningar i 2D

Det förekom även som önskemål att konstruktionen inte skulle ta så stor plats vid maskinen.

(13)

3 Konstruktionskoncept

Här förklaras hur koncept genererades för konstruktionen samt eliminerings processen som ledde till det slutgiltiga konceptet.

3.1

Nedbrytning av problemen

Arbetets första steg var ett titta på vilka restriktioner som konstruktionen skulle ha för att få plats i de formsprutor den skulle passa till. Själva hålet skiljde sig rätt väsenligt formsprutorna emellan, vissa hade en ”tröskel” och på andra började hålet vid golvet (Figur 1 och figur 2) För att få en överskådlig bild på de begränsande måtten fördes de alla in i en tabell (de begränsande måtten markerad med fet röd text, formspruta angiven enligt fabrikens nr).

(14)

Figur 3

Tabell 1. Begränsande mått vid formsprutor

Mått (mm) Formspruta Nr: A B C 906 0 565 825 907 0 565 825 908 180 840 1080 909 130 700 985 910 140 590 750 911 115 745 750 912 155 815 1035 951 130 650 620

Konstruktionen får alltså vara maximalt: • 565 mm hög.

• 620 mm bred.

• Den del som ska in under själva verktyget i formsprutan måste minst vara beläget 180 mm från golvytan.

(15)

Eftersom de producerade detaljerna stöts ut ur pressningsverktyget och faller ned, känns det logisk att använda tyngdkraften så mycket som möjligt, för att förflytta dem genom konstruktionen. Har man vågen som en central del i konstruktionen, så är det tre mekaniska problem att lösa vad det gäller detaljernas förflyttning, samt lösa hur vågen placeras under formsprutan:

• Få de producerade detaljerna till vågen • Efter vägning få detaljerna bort från vågen

• Beroende på vågens utslag, dela upp detaljerna i godkända eller underkända. • Placera vågen under verktyget i formsprutan.

3.2

Konceptgenerering

Då konstruktionen skulle ta så lite plats som möjligt runt formsprutan känns det som en smidig lösning på första problemet, att placera vågen inne under verktyget i formsprutan och låta detaljerna falla ner på den. Att ha en tratt som fångar upp detaljerna när de stöts ur verktyget och via rör transportera dem till vågen. Som hjälpmedel vid konceptgenereringen användes morphological method. Vid den metoden skriver man upp så många lösningar på ett specifikt problem man kan, sedan när man skrivit massa lösningar på problem kombinerar man de olika lösningarna för att få ett antal koncept. Problem:

Transport av detaljer till viktplattan:

• En tratt med ett rakt rör ner till viktplattan, vågen placerad under formsprutan (Figur 4).

• Ett krökt rör med tratt, annars samma som ovan (Figur 5). • Plan kana, vågen placerad utanför formsprutan (Figur 6).

(16)

Transport av detaljerna bort från viktplattan:

• En slags kåpa som bitarna ramlar ner i, där de sedan vägs och skjuts iväg från viktplattan med hjälp av tryckluft (Figur 7).

• En vinklad vipparm som svänger antingen höger eller vänster och därigenom skjuter detaljerna av viktplattan, drivs med t.ex. vridcylinder (Figur 8).

• En konstruktion som skjuter detaljerna av viktplattan, utrustad med ett borst som sopar bort småpartiklar från viktplattan när detaljerna stöts bort, drivs med t.ex. kolvcylinder (Figur 9).

Figur 7 Figur 8 Figur 9

Avskiljning och transport av godkända/ej godkända detaljer:

• En kana med en vipparm som antingen styr bitarna åt höger/vänster, drivs med t.ex. vridcylinder (Figur 10).

• Ett rakt rör/kana som beroende på om detaljerna är godkända/underkända via en lucka i röret/kanan får detaljerna att ramla ner i olika lådor, drivs med t.ex. elmotor (Figur 11).

• Ett rörligt rör/kana som svänger antingen höger/vänster, drivs med t.ex. vridcylinder (Figur 12).

(17)

Få vågen över eventuell tröskel och in under verktyget:

• En vagn med bakhjul, som tippas för att förflyttas, framtill finns reglerbara stöd som justeras så att vågen står plant när den är placerad under formsprutan (Figur 13).

• En vagn med en släde monterad i minst 180 mm höjd för att komma in i alla formsprutor (Figur 14).

• En vagn med en fast utstickande hylla monterad minst 180mm över marken, där vågen är placerad (Figur 15).

Figur 13 Figur 14 Figur 15

För att förankra konstruktionen, när den är placerad vid formsprutan och justera konstruktionen så att vågen hamnar i våg, kom det tidigt en ide om att göra en konstruktion som påminner om stödhjulen på släpvagnar. Ett rör som kan röras upp och ner för att sedan låsas i lämpligt läge, röret har ett invändigt gängat hål med en bult iför att finjustering (figur 16).

(18)

3.3

Val av koncept

För att välja vilken av lösningarna som bäst uppfyllde de krav som ställdes på konstruktionen utfördes ett antal ”simple decision matrix” över de olika lösningarna. Lösningarna kommer bedömas enligt ett antal kategorier på en skala mellan -5 till +5, en av lösningarna kommer agera som datum dvs. den lösning som de andra alternativen jämförs med.

Tabell 2, Simple decision matrix: transport av detaljer till viktplattan:

Rakt rör Krökt rör Kana

Hastighet -1 -4

Kontroll 4 3

Studs när detaljen når viktplatta 3 4

Inställningar 4 1 Summa: D A T U M 10 4

Fördelarna man kan tänka sig med det krökta röret är väl främst, att det ger en lite större inställnings möjlighet genom att man kan justera tratten mer. Den minskar även hastigheten av detaljerna genom att de inte faller rakt ner i röret, det gör att detaljerna studsar mindre när de träffar viktplattan.

Tabell 3, Simple decision matrix: transport av detaljer av viktplattan:

Kåpa med tryckluft Vinklad vipparm med borst. Platta som skjuter bort detaljerna med borst. Hastighet -3 -2 Kontroll på detaljerna 3 5 Smuts/damm 0 0 Rörliga delar -2 -2 Slitage -2 -2 Komplexitet 3 4

Utrymme runt formspruta -3 0

Summa: D A T U M -4 3

(19)

Konceptet med en konstruktion som skjuter detaljerna av viktplattan vann med en liten marginal. Det känns som det är en lättare konstruktion att få tillfredställande resultat med. Konceptet att blåsa iväg detaljerna med tryckluft verkar vara svårare att genomföra i praktiken.

Tabell 4, Simple decision matric: Fördelning mellan godkända/ej godkända detaljer:

Kana med vipparm Rör/kana med lucka Rörligt rör/kana. Hastighet -2 -4 Rörliga delar 0 -4 Inställningar -1 2 Kontroll -2 -2 Summa D A T U M -5 -8

Det koncept som valdes var en kana med en vipparm som fördelar detaljerna till höger eller vänster. Fördelarna man kan tänka sig är bland annat, att detaljerna fördelars tidigare än i t.ex. kanan med luckan. Skulle en kass detalj p.g.a. av friktion fastna i kanan innan luckan, kan det lätt komma en sådan bland de godkända. Risken verkar mindre om detaljerna direkt efter de blivit skjutna av viktplattan blir fördelade. Skulle någon fastna efter fördelningen p.g.a. friktion, så spelar det ju ingen större roll, då de redan är uppdelade.

Tabell 5, Simple decision matrix: få vågen under verktyget i formsprutan:

Vagn som

tippas

Släde Fast hylla

Stabilitet -2 4 Åtkomlighet för justering av stöd 2 4 Rörliga delar -3 0 Slitage -3 0 Summa: D A T U M -6 8

Nackdelen med att ha en vagn som tippas är främst, att det blir krångligt att komma åt att justera den, då justeranordningen är placerad inunder formsprutan. Med en släde blir problemet att släden slits och kan bli glapp, vilket medför att det kan bli svårt att få vågen att stå i våg.

Efter presentation av koncepten med de olika konstruktionsalternativen för personal på Sura Magnets. Samt delat tankar kring fördelar/nackdelar med dessa, blev det färdiga konceptet:

(20)

• Att montera vågen på en vagn som har en fast hylla som vågen placeras på, hyllan skjuts sedan in under verktyget i formsprutan.

• Att genom ett rör med krök leda detaljerna ned till viktplattan som är placerad under verktyget i formsprutan.

• Att via en konstruktion skjuta detaljerna av viktplattan. Konstruktionen ska även ha någon form av borst för att få bort småpartiklar från viktplattan så de ej påverkar efterkommande vägningar.

• Att dela upp detaljerna i ett tidigt skede genom att via en vipparm styra detaljerna antingen åt höger eller vänster.

Enda alternativa lösningen som hittades, vad det gällde förankring och stabilisering av konstruktionen, var att ha kolvar som via en givare reagerar när givaren ej är i våg och som skickar signaler till en PLC som styr kolvarna. Detta skulle då automatiskt stabilisera konstruktionen och se till att vågen var i våg. Dock känns det som en väldigt krånglig och dyr lösning och en överdrivet avancerad konstruktion med tanke på arbetets omfattning. Så för att stabilisera konstruktionen och få vågen i våg, valdes det alternativ som tidigare presenterats, med ett rör som kan flyttas upp och ner för grov justering, sedan låsas fast och med en bult monterad i röret göra finjusteringar.

(21)

4 Mekaniskkonstruktion

Detta kapitel beskriver hur den mekaniska konstruktionen genomfördes. Det kommer även att beskriva lite mer ingående, hur vissa delar av konstruktionen fungerar och tankar om konstruktionen av dessa. Detaljritningar över den mekaniska konstruktionen återfinns i bilaga A.

4.1

Vagn.

För att minimera mekaniska rörelser var tanken att låta tyngdlagen göra så mycket som möjligt av arbetet med att flytta detaljerna i konstruktionen. Detaljerna ska i slutet, efter att de blivit godkända/underkända av konstruktionen hamna i en låda med höjden 270mm. Höjden som hela konstruktionen max får ha var 565 mm. Med de måtten drogs följande slutsats:

Figur 17

Tanken är då att placera vågen på minst 270 mm höjd och låta vågens höjd på 86 mm vara utrymmet för den konstruktion som ska dela upp detaljerna. Utifrån detta dras slutsatsen att tillgängligt fritt utrymme över vågen blir 565-(270+86)=209 mm.

Då ingen färdig vagn att köpa som kunde passa till konstruktionen hittades, blev enda valet att tillverka en själv. Sura Magnets tillverkar magneter så skulle så mycket som möjligt av konstruktionen vara tillverkat i ett ickemagnetiskt material, detta för att undvika metalliskt damm mm. Materialet som valdes för konstruktion av vagnens stomme blev aluminiumprofiler som företaget hade på lager (Figur 18).

(22)

Figur 18

Grundkonstruktionen på vagnen som skulle byggas kom att se ut som följande (figur 19).

Figur 19

Måtten på denna stomme genomgick ett antal förändringar under konstruktionsarbetets gång. Detta för att anpassas efter de andra delarna av konstruktionen, t.ex. längden av de vertikala aluminiumprofilerna som skulle anpassas, så att vågen kom på lagom höjd över marken.

4.2

Transportör.

Grundtanken bakom transportörsdetaljen var någon slags ”uppochnedvänd” låda, som detaljerna ramlar ned i. Lådan belägen några mm över viktplattans yta, tar sedan och skjuter detaljerna fram till kanten av viktplattan. Anledningen till att ha en ”lådaktig” konstruktion, var att förhindra att detaljerna, när de landar på viktplattan inte studsar iväg. Att utrymmet som detaljerna hamnar i skulle vara cirkulärt fyller flera funktioner, det lättare att fräsa ut ett cirkulärt hål, och om hålrummet är cirkulärt så hamnar detaljerna i mitten av viktplattan när de blir puttade över kanten (tidig koncept bild figur 20).

(23)

Figur 20

Att ha hela transportören i cirkulär form är dock inte så gynnsamt, när någon form av borst ska monteras på den och sedan hela transportören ska monteras på något, som ska förflytta transportören.

Vad det gällde förflyttning av transportören, så kom någon form av kolvstångslöscylinder i åtanke. Första tanken var att använda en takmonterad cylinder, men för att detaljerna ska kunna ramla ner i transportören måste transportören vara monterad så, att det uppkommer ett moment på släden på cylindern. Vid granskning av cylindrar i SMC:s katalog framkom, att det vore billigare att montera transportören på 2 golvmonterade cylindrar som parallellt förflyttade transportören (Figur 21)

.

Figur 21.

Efter att ha konsulterat SMC och frågat om detta vore en möjlighet, så förkastades iden p.g.a. att det enligt dom, är väldigt svårt att få 2 cylindrar att arbeta parallellt, risken är stor att någon av cylindrarna kommer i otakt, vilket skulle resultera i att transportörskonstruktionen vrids. Efter det återgick konstruktionen till att innefatta en takmonterad cylinder (Figur 22).

(24)

Figur 22.

Efter att ha erhållit förslag på lämpliga cylindrar från SMC och därefter diskuterat dessa med Sura magnet, bestämdes det att cylindern MY1C var det bästa valet utifrån pris mm. För att dimensionera vilken diameter som skulle vara lämplig för konstruktionen användes uträkningar fån SMC:s katalog över MY1 cylindrar (Figur 23).

Figur 23.4

4

(25)

Eftersom cylindern skulle vara takmonterad är momentet M2 det begränsande momentet. Transportörens vikt uppskattas enligt Alibre design till ca 1 kg inklusive vikten av det borst som ska monteras på den. Tyngdpunktscentrum för transportören gentemot cylindern är förskjutet 24 mm, detta ger att momentet M2 beräknas till ca 0.237 Nm. Fastän 16 mm hade räckt med god marginal, valdes 20 mm efter diskussion med Sura Magnets, detta p.g.a. att 16 mm cylindern hade dubbelt så lång leveranstid och prisskillnaden mellan 16 mm och 20 mm ansågs vara så liten att den uppvägdes av den kortare leveranstiden. Baktill på transportören ska ett borst vara monterat för att ta bort ev. skräp från kasserade detaljer på viktplattan. Då borsten inte ska påverka vägningen, måste den vara belägen utanför viktplattan, när transportören är i det läge då den ska ta emot detaljer för vägning. Viktplattan är 200 mm i den led som transportören ska förflytta sig, detta medför att en cylinder med standard längden 200 mm blev för kort, nästa standardlängd var 300 mm vilket var för långt. Längden på den cylinder som beställdes blev 250 mm, en längd som SMC har på lager men som inte är standard. Ventilen som valdes till denna cylinder var en med så kallat avluftat mittläge, detta innebär att ges ingen signal till ventilen så går cylindern att röra för hand.

Den slutgiltiga konstruktionen på transportören blev, en rektangulär konstruktion. Från

verktyget i formsprutan leds detaljerna via ett Ø 40 mm rör ned till transportören. I

transportören finns ett 94 mm cylindriskt hål urfräst där detaljerna är belägna under vägningen. Baktill på transportören är ett spår urfräst för att fästa borstet (Figur 24).

(26)

Efter mycket sökande efter ett lämpligt borst på Internet, hittades en produkt från företaget UNIMER, en borstlist integrerad i plasthållare, borsthöjden valdes till 15 mm (Figur 25-26).

Förutom att borsten ska ta bort smuts från viktplattan, är det tänkt att när transportören är i ändläget när den skjuter detaljerna till fördelaren, ska tryckluft blåsa av viktplattan.

Figur 25. Figur26.5

4.3

Fördelare.

Efter att detaljerna vägts, skjuter transportören detaljerna bort till kanten av viktplattan där de sedan ska delas upp i godkända eller underkända skott. Tanken efter konceptgenereringen var att via en vipparm, som antingen styr detaljerna åt höger eller vänster, utföra uppdelningen.

Den färdiga konstruktionen av fördelaren ser ut som på bilden nedan (Figur 27).Övre delen är en rektangulär aluminiumränna, på vilket vipparmen är placerad. Efter rännan finns den mest komplexa delen ur tillverkningssynpunkt. Där övergår formen från rektangulärt till cirkulärt, detta för att få en smidig övergång till rören. Rören är fastsatta med hjälp av en bygel, för att kunna justera rören så de bättre passar till de lådor som detaljerna ska samlas i. Anordningen för att fästa fördelarkonstruktionen på vagnen konstruerades så att man kan justera fördelaren i höjdled samt placeringen av fördelaren i förhållande till vågen.

5

(27)

Figur 27.

För att styra vipparmen valdes en vridcylinder, eftersom vipparmen är liten och har låg vikt och inte ställer inte några högre krav på vridcylindern. För att dimensionera vridcylindern erfordrades vetenskap om vipparmens maximala vridning, detta räknades ut genom att granska cad ritningen över konstruktionen (Figur 28). Då visades det att 90º räckte så CRJB05-90E var den cylinder som valdes. Till vridcylindern valdes en ventil som automatiskt ställde sig åt vänster.

(28)

4.4

Handtag.

Efter att ha presenterat konstruktionskoncepten för Sura Magnets, så framgick det att möjligheten att montera bort handtaget på vagnen var önskvärt, så det inte skulle vara ivägen för personalen som jobbade runt formsprutan. En lösning som tidigt kom tidigt kom i åtanke var något i stil med konstruktionen på t.ex. kryckor där du med en fjäderbelastad sprint låser fast kryckan. Efter att ha letat lite på nätet hittades en produkt som motsvarade förväntningarna, en inställningsbult som fungerade enligt bilden nedan (Figur 29)

Figur 29.6

Efter att ha hittat inställningsbulten konstruerades ett fäste för handtaget för att kunna låsa fast handtaget med bulten (Figur 30-31).

Figur 30 Figur 31

6

(29)

4.5

Stödben.

För att vågen skulle kunna justeras så den stod plant och stabilt, skulle någon form av stödben konstrueras. Utifrån det konceptet som presenterats tidigare i texten, letades lämpliga produkter för konstruktionen. Samma företag som sålde inställningsbulten hade en produkt som inte bara passade till en liknande konstruktion som den planerade, produkten gjorde t.o.m. på grund av dess utformning konstruktionen bättre. I det tidigare presenterade konceptet, så skulle det bli trångt och otympligt att med en skiftnyckel eller liknande justera höjden på stödbenet (Figur 16). Den produkt som hittades var en så kallad stjärnvred (Figur 32)

Figur 32.7

Konstruktionen resulterade i att man sänker ned ett rör som låses fast och därefter gör man finjusteringarna genom att vrida på stjärnvredet (Figur 33). Detta gör att för att finjustera så vrider man bara vredet högst upp på stödbenet, istället för att vrida en bult placerad vid golvet.

Figur 33.

(30)
(31)

5 El-konstruktion och PLC

programmering

I detta kapitel förklaras hur el-konstruktionen och PLC programmeringen utfördes. Kommer även i slutet av kapitlet att beskriva hur den färdiga konstruktionen kommer att fungera, vilka val som finns i PLC programmet mm.

5.1

El-konstruktion

Först ritades en grov skiss över de komponenter som skulle ingå i el-konstruktionen. Detta gjordes på whiteboard, så det var lätt att göra ändringar. Efter det ritades allt in i programmet PC Scematic Automation, där ritningarna genomgick ett antal ändringar. Några delar av el-konstruktionen som krävde lite extra arbete var kommunikationen mellan PLC till våg och formspruta.

5.1.1

Våg kommunikation

Vågen kunde kommunicera med andra apparater via en 25 pols dsub kontakt. Första steget var att ta reda på vilka signaler från vågen som var intressanta, detta gjordes genom att studera vågens ”Pin Assigment Chart” i vågens instruktions bok. De

intressanta utsignalerna var:8

• Pin 8: signal jord

• Pin 9: reset (Upptäcktes vid test att man via denna pin inte bara kunde reseta vågen man kunde även starta vågen genom att skicka en signal via denna pin) • Pin 13: +5V

• Pin 16: Lighter (Den signal vågen skickar ut när vikten är mindre än mål vikten) • Pin 17: Equal (Den signal vågen skickar ut när vikten är samma som mål vikten) • Pin 18: Heavier (Den signal vågen skickar ut när vikten är större än mål vikten) • Pin 19: set (Signal som visar att vågen är startad)

Då vågens kommunikation använde sig av svagare spänning än PLC:n så behövdes relän kopplas mellan PLC:n och vågen.

8

(32)

5.1.2

Formspruta kommunikation

För kommunikation mellan PLC:n och formsprutorna användes Euromap 12, kommunikationen mellan PLC:n och formsprutan var lättare i och med att båda använde 24 V så inga relän krävdes, dock har formsprutan fler intressanta signaler. Euromap 12 är utformad så den på ena sidan skickar signaler och på andra sidan tar emot signaler, där pin 1-16 skickar signaler och pin 17-32 tar emot signaler på formsprutan (figur 34).

Figur 34.9

Signaler ut

• Pin 1: Nödstopp 1 • Pin 2: Form öppen • Pin 4: Utstötning fram • Pin 5: Utstötning bak • Pin 9: Nödstopp 2 • Pin 16: Signal 24V

9

(33)

Signaler in

• Pin 17: Tillåt formstängning • Pin 18: Form arena fri [-] • Pin 19: Nödstopp 1 • Pin 21: Tillåt utstöt bak • Pin 22: Tillåt utstöt fram • Pin 26: Form arena fri [+] • Pin 27: Nödstopp 2 • Pin 32: +24V

Då konstruktionen är relativt liten för att den ska få plats under formsprutorna, blev det ett problem att hitta en låda av lämplig storlek att förvara elektroniken i, antingen var den för liten eller så stor att den inte fick rum på vagnen. Lösningen blev att förvara vågdisplayen och PLC:n i en separat låda, resten av elektroniken förvaras i en annan likadan låda. Lådorna monteras i en T formation, där den undre lådan innehållande alla kopplingar, relä, mm monteras på högkant. Den övre lådan som innehåller vågdisplayen och PLC:n monteras liggandes ovan på den undre lådan. Detta gör att vågdisplayen och PLC:n blir lätt att komma åt för inställningar mm. På den övre lådan ska även de knappar för att styra själva grundinställningarna till maskinen vara placerade, start/stopp, normaldrift, friflöde samt nödstopp. Friflöde var en inställning som främst används vid upp starten av maskinen, inställningen innebär att alla detaljer oavsett vikt hamnar i lådan för kasserade detaljer.

(34)

5.2

PLC programmering

När el-konstruktionen var i slutskedet, kunde man avgöra vilken sorts PLC som krävdes för konstruktionen. I detta fall behövdes en PLC med minst 16 ingångar och 10 utgångar. Sura Magnets hade tidigare använt sig av PLC:s av fabrikatet Crouzet, och modellen som nu valdes var Millenium 3 XD26 (Figur 35). Denna PLC hade 16 ingångar och 10 utgångar vilket passade perfekt för ändamålet. Den är även utrustad med en display vilket planerades att användas för att göra de inställningar som t.ex. antal kasserade skott i rad innan larm, vilket var ett av kraven på kravspecifikationen.

Figur 35.10

Till PLC:n följde mjukvara för att programmera denna. Först när ett nytt projekt startas i programmet får man välja vilken PLC som ska programmeras. Därefter har man valet att programmera genom ”ladder Diagram” eller ”Fuctional Block Diagram”. Då Sura Magnets hade en del övningar man kunde träna på för FBD programmering, så valdes det som programmeringsätt. Själva programmet visade sig vara lättarbetat och överskådligt, dock var funktioner som senare visade sig vara väldigt användbara som t.ex. macro lite svårare att förstå. Själva programmeringen gick till så, att man hade PLC:ns ingångar till höger på skärmen och dess utgångar till vänster, mellan dessa kunde ikoner med olika funktioner placeras, där efter kopplades ingångarna, ikonerna och utgångarna samman (Bilaga D).

Genom att använda sig av macros i programmet kunde många mindre sekvenser konstrueras som sådant. Detta gjorde att programmet blev mindre rörigt då det blev färre sammankopplingar och ikoner i själva huvudprogrammet. Eftersom el-konstruktionen och PLC programmeringen är väldigt beroende av varandra, blev det en del ändringar i dessa allteftersom. En ändrig på vissa delar av elen, får ju en direkt påverkan i programmeringen.

10

Crouzet (2010),

(35)

5.3

Så fungerar konstruktionen.

Kort beskrivning över hur konstruktionen är tänkt att fungera från det att man startat den tills man stänger av den, beskriver även de val som finns i PLC programmet. Konstruktionen har förutom PLCns och vågen, följande reglage: Huvudströmbrytare, vred för att stänga på/av maskinen, reglage med val mellan friflöde/sort, en startknapp samt ett nödstopp.

1. Huvudströmmen slås på: när detta görs startar PLCn, då kommer den utföra en kontroll på cylindrarna för att se att de fungerar och att de är på rätt plats. Kolvstångscylindern får signal att röra sig fram och sedan tillbaka, detta gör att om det finns detaljer i transportören så töms denna. Systemet märker då även om cylindern inte fungerar. Vridcylindern vrids till höger sedan till vänster, detta för att kolla om den fungerar som den ska. PLCn kollar även om vågen är startad, är den inte det så startas den. Under systemkontrollen blinkar röd och grön lampa, efter kontrollen är utförd släcks röd lampa, grön lampa fortsätter blinka. Efter avslutad kontroll meddelas detta även på PLCs display.

2. Maskinen startas: Vredet för av/på stängning vrids till läge på, detta medför att grönlampa börjar lysa konstant. Nu har man valet mellan friflöde och sortering.

ƒ Friflöde: innebär att vridcylindern är ställd så att alla detaljer styrs åt lådan avsedd för kasserade detaljer. Ingen vägning utförs. Detta läge konstruerades för uppstartning/inställning av formsprutan då många kasserade detaljer kan tillverkas.

ƒ Sortering: vägning utförs, beroende på vägningens utslag styrs detaljerna antingen åt häger eller vänster.

Efter valt läge trycks startknappen ned för att starta vald process.

3. Processen: formsprutan meddelar när formen öppnats, detta resulterar i att PLCn ger klartecken till formsprutan för att stöta ut detaljerna. När detaljerna landat på viktplattan skickas ”formstängning ok” signal till formsprutan, detta så att den kan återgå till tillverkningen av nya detaljer. De detaljer som landat på viktplattan vägs och vågen skickar resultatet till PLCn. Beroende på vägningens utslag så ställer sig vridcylindern i höger (Heavier/lighter) eller vänster (equal). Efter vridcylindern nått avsedd position skickas signalen för att den kolvstångslösa cylindern ska åka framåt och sopa detaljerna av viktplattan. När transportören är i det främre läget skickar PLC:n en signal till ett luftmunstycke som blåser av viktplattan. Efter det återgår den kolvstångslösa cylindern till sitt bakre läge och vridcylindern vrids till höger. Denna process återupprepas sedan om inga inställningar ändras eller något går fel.

Programmet är konstruerat så att den övervakar formsprutans nödstopp. Skulle formsprutan få nödstopp, så genomför viktkontrollen påbörjad cykel för att sedan stanna. Vrids sortering, friflöde eller av/på reglagen under påbörjad cykel slutförs denna innan maskinen stannar. Trycks nödstoppet in på viktkontrollen stannar allt oavsett om en cykel är påbörjad. PLCn är programmerad att efter ett givet antal kasserade skott i rad stanna och larma. Antal kasserade skott i rad innan larm, går att ställa in via PLCns display och knappar.

(36)
(37)

6 Slutsatser och kommentarer

Då den kolvstångslösa cylindern utan problem klarar av transportörens vikt, är transportören en detalj, som med lätthet skulle gå att konstruera om, ifall det skulle behövas för att passa andra produkter.

Vagnen passar under alla formsprutor som efterfrågades. Hyllan som vågen står på är belägen lite högre än vad som först var planerat. Detta gjordes för att få en styvare vinkel på rören som leder detaljerna till lådorna. Om det skulle visa sig att det inte behövs så styv vinkel, är det möjligt att korta av de vertikala aluminiumprofilerna. Detta skulle resultera i mer utrymme ovanför konstruktionen. Skulle aluminiumprofilerna kortas av, får rören från fördelaren vinklas uppåt för att kompensera så de passar till lådorna.

PLC programmet har testats genom datasimulationer, i dessa har programmets funktionalitet varit mycket tillförlitligt och tillfredställande.

Eftersom alla detaljer till konstruktionen inte hann tillverkas, så kunde dessvärre inte arbetet slutföras. Hoppas konstruktion fungerar som planerat och att den kan utföra det arbete den var avsedd för. Någon bruksanvisning för konstruktionen hann inte heller göras. Det känns som det är svårt att göra en sådan utan att ha testat hur konstruktionen fungerar i praktiken.

Jag tycker att det här arbetet har varit mycket intressant, och jag anser att jag har lärt mig väldigt mycket genom att ha utfört det.

(38)
(39)

7 Referenser

Tryckta källor:

David G. Ullman (2003) The Mechanical Design Process Third Edition, McGraw-Hill Sartorius AG (2006) Operating Instructions Sartorius LA Reference, Sartorius AG SMC (2009) Mechanically Jointed Rodless Cylinder Series MY1, SMC

Internet källor:

www.Unimer.se (2009-11-27)

www.Wiberger.se (2009-10-14, 2009-10-16)

www.Euromap.org (2010-1-9)

www.crouzet.com (2010-3-8)

(40)

Bilaga A: Mekaniska ritningar

Bilaga B: Elektriska ritningar

Bilaga C: Riskanalys och avstämning

Bilaga D: PLC program

(41)

Bilaga A

(42)

2 0 3 1 2 1 3 4 3 2 2 5 30 7 15 9 2 2 2 8 3 3 3 1 9 23 1 7 27 4 1 8 1 1 6 1 4 1 0 6 1 3 2 4 2 6 1 1 2 5 1 2 8 2 9 2 S ig n a tu re S iz e A p p ro v e d B y D a te D O N O T S C A D R A W IN G 2 D ra w e d B y D a te S c a le Is o m e tr ic v ie w U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s D ra w in g N o 1 S h e e D a te A 4 C o a ti n g G e n e ra l to le ra n c e s : R e v N o : 6 C h e c k _ _ R e v C h e c k e d B y T it e l / D e s c ri p ti o n W e ig h t P a rt N o 1 M a te ri a l G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : 4 6 R e v is io n n o te : 3 S c a le : 5 N o te 3 J H 2 0 1 0 -0 3 -0 7 A u to m a ti s k v ikt ko n tr o ll

(43)

2 1 våg

3 3 Stödbensrör P0911-14

4 2 Part - Profil 400mm Alu profil

5 2 Plexivägg P0911-09

6 1 Trattrör P0911-16

7 1 Vipparm P0911-17

8 1 CRJB05-90E.step CRJB05-90E.step Vridcylinder

9 1 Vågbottenplatta P0911-19

10 1 Plexibakvägg P0911-07

11 1 Ränna P0911-10

12 1 Rörhållare P0911-12

13 2 Part - Profil 120mm Alu profil

14 1 Handtag P0911-05 15 1 Fördelare P0911-02 16 2 GN607-A-6 Inställningsbult 17 2 Handtagsfäste P0911-06 18 2 50hjulledat Framhjul 19 3 wn450-50-M10x25 Stjärnvred-plast

20 2 Part - Profil 200mm Alu profil

21 1 Fördelarfäste P0911-03

22 0 Cylinderfäste P0911-01

23 3 Stödbensfäste P0911-13

24 1 Plexitak P0911-08

25 1 Vridcylinderfäste P0911-18

26 1 MY1M20-250.step MY1M20-250.step Cylinder

27 2 50hjulfast Bakhjul

28 1 Borst

29 2 Part - Profil 210mm Alu profil

30 2 Part - Profil 290mm Alu profil

31 2 Fördelarrör P0911-04

32 1 Transportör P0911-15

33 3 wn730-4_60-m12x100 Stödbensskruv

(44)

2 0 4 5 2 1 0 4 5 1 3 0 5 2 5 5 22 ,5 11 2,5 4 x M 5 x 0 .8 x T H R U 3 x 4 x n 9 x T H R U 1 /7 30 0 45 7,5 5 ,5 2 5 5 4 2 ,5 1 4 ,5 7,5 45 60 95 90 11 8 32 2 x M 5 x 0 .8 x T H R U 4 x M 8 x 1 .2 5 x T H R U n 9 x T H R U 5 1 0 2 9 0 13 5 5 12 0 ˚ 120 ˚ 1 2 0 9 0 11 5 40 2 x M 5 x 0 .8 x 5 S c a le S ig n a tu re 2 N o te R e v N o : 1 G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : 2 6 1 Is o m e tr ic v ie w U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s D ra w in g N o M a te ri a l C h e c k P a rt N o D O N O T S C A D R A W IN G W e ig h t S iz e 6 G e n e ra l to le ra n c e s : D a te S c a le : T it e l / D e s c ri p ti o n A 4 C h e c k e d B y R e v A p p ro v e d B y D a te D ra w e d B y D a te R e v is io n n o te : 5 _ 4 S h e e 3 3 _ C o a ti n g P 0 9 1 1 -0 1 C y lin d e rf ä s te 0 9 -0 9 -2 2 J H A lu m in iu m

(45)

50 6 4 6 6 4 10 40 2 2 5 5 M 6 x 1 5 J H 5 8 2 6 2 x n 4 0 2 x n 3 6 1 1 0 3 3 ,5 4 3 8 5 1 5 9 9 4 2 5 16 4 D ra w in g N o S ig n a tu re D a te A p p ro v e d B y D a te U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s 3 P a rt N o D ra w e d B y D a te R e v N o : C o a ti n g T it e l / D e s c ri p ti o n R e v 6 S c a le N o te 2 C h e c k 1 S c a le : W e ig h t 5 S h e e 2 R e v is io n n o te : A 4 4 Is o m e tr ic v ie w _ _ M a te ri a l 1 D O N O T S C A D R A W IN G G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : S iz e C h e c k e d B y G e n e ra l to le ra n c e s : 6 3 P 0 9 1 1 -0 2 Fö rd e la re 1 /1 A lu m in iu m 0 9 -0 9 -2 5

(46)

23 10 2 5 1 0 43 8 4 ,5 3 JH P0911-03 09-09-25 8 0 10 45 5 65 ˚ A A 15 6 23 10 Section A-A 4xR3 4 2 ,9 D B Scale A4 Rev Part No E E Approved By - Date A _ C A Checked By Coating General tolerances: Material Titel / Description DO NOT SCALE DRAWING D Drawing No Note Scale: C _ Drawn By - Date Isometric view Sheet Size B

Unless otherwise stated following applies

Weight General surface roughness:

Fördelarfäste

1/1 Aluminium

(47)

2 0 0 30 ˚ n 1 0 0 n 4 0 n 3 6 .2 10 S iz e R e v is io n n o te : 1 W e ig h t A 4 M a te ri a l S c a le N o te A p p ro v e d B y D a te 6 G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : R e v N o : C o a ti n g D O N O T S C A D R A W IN G T it e l / D e s c ri p ti o n D ra w in g N o 5 R e v 6 2 _ 3 S h e e U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s D a te G e n e ra l to le ra n c e s : Pa rt N o 1 4 _ Is o m e tr ic v ie w S c a le : D ra w e d B y D a te 2 C h e c k 3 C h e c k e d B y S ig n a tu re P 0 9 1 1 -0 4 J H 0 9 -0 9 -2 0 F ö rd e la rr ö r 1 /3 P la s t (V P -r ö r)

(48)

3 0 15 245 2xn7 2xR65 Aluminium n 28 n30 7 1 5

Unless otherwise stated following applies

E Part No Isometric view _ Scale Drawing No Drawn By - Date A4 DO NOT SCALE DRAWING General tolerances: Material B C Weight D E Checked By Titel / Description Approved By - Date General surface roughness:

_ Scale: Sheet Note Coating C A Rev Size B D A P0911-05 JH 09-09-20 Handtag 1/4

(49)

10 40 2 5 1 0 0 5 0 85 7 0 1 5 22 ,5 45 n 3 0 2 x n 9 n 4 0 n 2 0 M 1 2 x 1 2 R e v N o : 1 4 2 D O N O T S C A D R A W IN G D ra w e d B y D a te A 4 2 3 T it e l / D e s c ri p ti o n S c a le _ W e ig h t S h e e S c a le : C h e c k N o te R e v is io n n o te : M a te ri a l Is o m e tr ic v ie w 1 6 R e v D a te 5 C h e c k e d B y A p p ro v e d B y D a te S ig n a tu re 3 C o a ti n g P a rt N o G e n e ra l to le ra n c e s : 6 Size D ra w in g N o G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s _ P 0 9 1 1 -0 6 J H 0 9 -0 9 -2 1 H a n d ta g s fä s te 1 /1 A lu m in iu m

(50)

3 1 2 1 1 7 5 1 6 2 13 5 9 6 7 0 5 0 52 56 1 1 22 ,5 2 x n 9 x T H R U 2 x n 6 x T H R U 25 8 6 T it e l / D e s c ri p ti o n 1 Is o m e tr ic v ie w R e v 6 S c a le : M a te ri a l 3 _ D a te G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : 2 1 3 A p p ro v e d B y D a te A 4 6 S iz e C o a ti n g U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s 4 D ra w in g N o N o te D ra w e d B y D a te S c a le C h e c k e d B y C h e c k W e ig h t S h e e P a rt N o S ig n a tu re D O N O T S C A D R A W IN G R e v is io n n o te : G e n e ra l to le ra n c e s : 2 _ R e v N o : 5 P 0 9 1 1 -0 7 J H 0 9 -0 9 -2 5 P le x ib a k v ä g g 1 /3 P le x ig la s

(51)

3 0 0 30 6 12 1 2 2 ,5 8 8 15 3 2 7 7 ,5 n 4 0 n 1 5 n 6 x T H R U 1 /5 57 ,9 6 12 0 6 1 5 0 ˚ 15 0 ˚ G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : C h e c k S h e e A 4 T it e l / D e s c ri p ti o n 1 M a te ri a l S c a le : 1 2 3 R e v N o : S c a le D a te D O N O T S C A D R A W IN G R e v 6 A p p ro v e d B y D a te D ra w e d B y D a te _ _ 6 D ra w in g N o 2 Is o m e tr ic v ie w P a rt N o U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s N o te G e n e ra l to le ra n c e s : S iz e R e v is io n n o te : 5 C o a ti n g S ig n a tu re W e ig h t C h e c k e d B y 3 4 P0 9 1 1 -0 8 P le x it a k J H 0 9 -0 9 -2 5 P le x ig la s

(52)

2 5 5 2 2 ,5 3 0 0 22 ,5 11 2,5 4 x n 6 x T H R U 20 0 6 4 S iz e C h e c k W e ig h t 6 3 5 T it e l / D e s c ri p ti o n A p p ro v e d B y D a te R e v N o : C h e c k e d B y 1 A 4 S c a le : 6 U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s R e v S ig n a tu re _ 2 1 _ M a te ri a l R e v is io n n o te : C o a ti n g 2 3 P a rt N o G e n e ra l to le ra n c e s : D O N O T S C A D R A W IN G D ra w in g N o Is o m e tr ic v ie w S h e e D ra w e d B y D a te N o te G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : D a te S c a le P 0 9 1 1 -0 9 P le x iv ä g g P le x ig la s J H 0 9 -0 9 -2 5 1

(53)

8 3 1 1 0 5 5 5 n 5 x T H R U A lu m in iu m 21 8 0 25 ˚ C h e c k e d B y 1 R e v N o : Ge n e ra l to le ra n c e s : 3 _ U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s C h e c k D a te Is o m e tr ic v ie w W e ig h t N o te _ S ig n a tu re D ra w e d B y D a te 4 M a te ri a l S c a le T it e l / D e s c ri p ti o n R e v 5 C o a ti n g 2 D O N O T S C A D R A W IN G 1 D ra w in g N o S c a le : A 4 2 R e v is io n n o te : A p p ro v e d B y D a te P a rt N o S h e e G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : 6 S iz e 6 3 P 0 9 1 1 -1 0 J H 0 9 -0 9 -1 5 R ä n n a 1 /1

(54)

50 3 2 25 1 5 1 0 25 n40 n5.5 2xR4.5 1/1 Aluminium 23 27 10 1 2 0 5 5 M5x0.8 x 23 vn6 x 13 Rev A Material Scale: Coating B Sheet C Size General tolerances: E _ Part No DO NOT SCALE DRAWING C Isometric view D

Unless otherwise stated following applies

Scale Weight

Checked By

A4 Drawn By - Date

General surface roughness:

Drawing No D Note Approved By - Date E _ Titel / Description A B P0911-11 JH 09-09-25 Rörhållare

(55)

1 0 8 2 9 5 8 2 2 x R 2 0 2 x R 2 5 5 4 5 n 6 .5 x T H R U 23 1 0 G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : C h e c k D ra w in g N o C o a ti n g S c a le : A 4 3 1 Is o m e tr ic v ie w G e n e ra l to le ra n c e s : 2 W e ig h t A p p ro v e d B y D a te 5 D O N O T S C A D R A W IN G 4 R e v N o : N o te R e v is io n n o te : T it e l / D e s c ri p ti o n S ig n a tu re C h e c k e d B y 3 1 S h e e _ 2 M a te ri a l U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s D ra w e d B y D a te R e v _ D a te 6 S c a le 6 Size P a rt N o P 0 9 1 1 -1 2 J H 0 9 -0 9 -2 5 R ö rh å lla re 1 /1 A lu m in iu m

(56)

20 12,5 2 2 ,5 2 0 22,5 45 1 0 x 4 5 _ 2xM10 Tru n25 1 2 ,5 M10x1.5 x 15 25 1 0 0 Titel / Description Coating _ Drawing No Scale Sheet E Drawn By - Date A4 Approved By - Date General tolerances: Scale:

Unless otherwise stated following applies

E Weight D Checked By DO NOT SCALE DRAWING Rev B C _ Material Size D Part No B Isometric view

General surface roughness:

C Note A A P0911-13 Stödbensfäste JH 09-09-25 Aluminium 1/1

(57)

2 x M12x1.75 x THRU 5 0 n25 Note Part No Material E A4 D C A

General surface roughness:

Weight A Scale C Isometric view E Checked By _ _ Size B D B Coating Drawn By - Date General tolerances: Scale: DO NOT SCALE DRAWING Unless otherwise stated following applies

Titel / Description Approved By - Date

Aluminium

1/1

(58)

5 0 70 1 9 ,5 25 120 2x M5x0.8 x 10 6 104 8 5 2 60 n94 40 15 40 15 5 0 3 5 ,2 1 1 0 5 2 28 2x n6 x 10 2x n6 x 50 vn9 x 30 n37 x THRU Aluminium 1 0 2 3 Note D Part No A C Rev DO NOT SCALE DRAWING Weight

General surface roughness:

Coating Unless otherwise stated following applies

Size D _ E E Material Approved By - Date Isometric view Scale: Titel / Description B General tolerances: C B A4 A Drawn By - Date _ Checked By Scale Sheet Drawing No P0911-15 Transportör JH 09-09-28 1/2

(59)

6 5 n40 n36.2 A4 Titel / Description Coating Size General surface roughness:

E D Weight Approved By - Date C General tolerances: _ D Note A Scale B A C DO NOT SCALE DRAWING Material B

Isometric view Unless otherwise stated following applies

_ Scale: E Checked By Part No Drawn By - Date JH 09-09-28 Plast(VP-rör) 1/1

(60)

8 0 5 0 40 ˚ 30 ˚ A 8 1 0 8 1 3 4 n 6 x 1 0 15 3 1 D e ta il A R 1 n 3 .5 x T H R U n 5 x 3 .3 G e n e ra l to le ra n c e s : C h e c k C h e c k e d B y C o a ti n g R e v is io n n o te : W e ig h t G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : 1 D O N O T S C A D R A W IN G R e v N o : R e v A p p ro v e d B y D a te 4 N o te T it e l / D e s c ri p ti o n D ra w e d B y D a te D a te _ S c a le : 3 2 2 S h e e S ig n a tu re U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s A 4 1 _ Is o m e tr ic v ie w S iz e P a rt N o 6 5 M a te ri a l S c a le 3 D ra w in g N o 6 P 0 9 1 1 -1 7 J H 0 9 -0 9 -2 2 V ip p a rm A lu m in iu m 1

(61)

43 1 2 23 6 10 30 6,5 11,5 1 4 3 ,5 2x M4x0.7 x THRU 2x n5,5 x THRU vn9 x 12 2x M5x0.8 x 15 5 1 7 ,5 25 55 C Titel / Description Note A B Checked By E

Isometric view Unless otherwise stated following applies

B Part No DO NOT SCALE DRAWING Material _ D A4 E A Size _ Scale:

General surface roughness:

Coating

Drawn By - Date Approved By - Date

C Scale Weight General tolerances: D JH 09-09-28 Aluminium 1/1

(62)

3 0 0 20 0 22 ,5 24 5 1 5 0 2 2 8 3 7 ,5 45 18 8 6 7 5 4 x n 9 x T H R U 4 x n 6 x T H R U 29 0 1 0 D ra w e d B y D a te 2 A 4 3 S iz e N o te 3 T it e l / D e s c ri p ti o n Is o m e tr ic v ie w S c a le : D ra w in g N o _ R e v N o : R e v is io n n o te : 6 P a rt N o R e v S h e e 1 _ D O N O T S C A D R A W IN G S ig n a tu re 5 C o a ti n g A p p ro v e d B y D a te U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s 6 2 C h e c k e d B y G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : 4 G e n e ra l to le ra n c e s : W e ig h t D a te C h e c k S c a le M a te ri a l 1 P 0 9 1 1 -1 9 V å g b o tt e n p la tt a A lu m in iu m J H 0 9 -0 9 -2 8 1 /3

(63)

2 9 0 1 4 5 2 2 ,5 2 6 7 ,5 15 70 14 0 50 90 x n 9 x T H R U x n 6 x T H R U 2 0 1 0 -0 1 -1 5 E lskå p s p la tt a J H A lu m in iu m 25 0 1 0 D O N O T S C A D R A W IN G D a te 2 R e v N o : M a te ri a l S h e e G e n e ra l s u rf a c e r o u g h n e s s : 2 R e v Is o m e tr ic v ie w T it e l / D e s c ri p ti o n W e ig h t N o te A p p ro v e d B y D a te 1 U n le s s o th e rw is e s ta te d f o ll o w in g a p p li e s D ra w in g N o R e v is io n n o te : C o a ti n g 3 C h e c k P a rt N o 6 D ra w e d B y D a te S ig n a tu re 3 S c a le _ 1 S c a le : A 4 C h e c k e d B y G e n e ra l to le ra n c e s : _ 5 6 S iz e 4 P0 9 1 1 -2 0

(64)

Bilaga B

(65)

Page Previous page Next page Number of pages: Page rev.: Project rev.: / Appr. (init/date): Constructor (init/date): Drawing no.: / Rev. Notes

Project title: Vikt Automatisering Customer:

André Kullberg Page title: Johan Hall 123 45 678 -A1

(66)

Page Previous page Next page Number of pages: Page rev.: Project rev.: / Appr. (init/date): Constructor (init/date): Drawing no.: / Rev. Notes

Project title: Vikt Automatisering Customer:

André kullberg

Page title: Aparatskåp a

Johan Hall

123

45

(67)

Page Previous page Next page Number of pages: Page rev.: Project rev.: / Appr. (init/date): Constructor (init/date): Drawing no.: / Rev. Notes

Project title: Vikt Automatisering Customer:

André kullberg

Page title: Aparatskåp b

Johan Hall

123

45

678

(68)

Page Previous page Next page Number of pages: Page rev.: Project rev.: / Appr. (init/date): Constructor (init/date): Drawing no.: / Rev. Notes

Project title: Vikt Automatisering Customer:

André kullberg

Page title: Pneumatik

Johan Hall

123

45

(69)

Page Previous page Next page Number of pages: Page rev.: Project rev.: / Appr. (init/date): Constructor (init/date): Drawing no.: / Rev. Notes

Project title: Vikt Automatisering Customer:

André kullberg

Page title: Kablage

Johan Hall

123

45

(70)

Bilaga C

(71)

: : Autom atisk viktkontroll Utfärdare : Johan hall : Norm aldrif t n 1 o m ent Kolum n 2

Vad kan ge upphov till ohälsa eller skada (dvs riskorsaker)?

Kolum

n 3

Vilken typ av skada kan risk- orsaken leda till (dvs dess riskverkan)?

Kolum

n 4

Riskuppskattning Välj S, F och P. Försum

bar/låg/ Kategori m edel/hög risk (4a) (4b) Kolum n 5

Förslag till åtgärder * åtgärden redan föreslagen för annan punkt och behöver ej beslutas Fly

tta över beslutade åtgärder till en åtgärdsplan.

atning

Trasigt kablage

El stöt

S2, F2, P1 Medel risk

3

Inför kontroll av kablage i läm

p ligt service intervall, sam t okulär besiktning av ström startupp. Inget --- --- --- --- kontroll Slidens rörelse, Vridcylinder rörelse Kläm ning S1, F1, P1 Låg risk 1 •

Endast utbildade operatörer får m

anövrera AV

Uppstartnings rutiner i Manualen.

Skyddsom

råde beaktas vid drift.

Slidens rörelse, Vridcylinder rörelse

Kläm

ning

S1, F1, P1 Låg risk

1

Endast utbildade operatörer får m

anövrera AV*

Uppstartnings rutiner i Manualen.*

Skyddsom

råde beaktas vid drift.*

Inget --- --- --- --- Inget --- --- --- --- Slidens rörelse Kläm ning S1, F1, P1 Låg risk 1 •

Endast utbildade operatörer får m

anövrera AV*

Uppstartnings rutiner i Manualen.*

Skyddsom

råde beaktas vid drift.*

t: sort

Slidens rörelse, Vridcylinder rörelse

Kläm

ning

S1, F1, P1 Låg risk

1

Endast utbildade operatörer får m

anövrera AV*

Uppstartnings rutiner i Manualen.*

Skyddsom

(72)

:

Maskinsäkerhetsanalys

: Autom atisk viktkontroll Utfärdare : Johan hall : Norm aldrif t n 1 o m ent Kolum n 2

Vad kan ge upphov till ohälsa eller skada (dvs riskorsaker)?

Kolum

n 3

Vilken typ av skada kan risk- orsaken leda till (dvs dess riskverkan)?

Kolum

n 4

Riskuppskattning Välj S, F och P. Försum

bar/låg/ Kategori m edel/hög risk (4a) (4b) Kolum n 5

Förslag till åtgärder * åtgärden redan föreslagen för annan punkt och behöver ej beslutas Fly

tta över beslutade åtgärder till en åtgärdsplan.

Stopp av program

vara

Slidens rörelse, Vridcylinder rörelse

Kläm

ning

S1, F1, P1 Låg risk

1

Endast utbildade operatörer får m

anövrera AV*

Uppstartnings rutiner i Manualen.*

Skyddsom

råde beaktas vid drift.*

Avsluta program

Slidens rörelse, Vridcylinder rörelse

Kläm

ning

S1, F1, P1 Låg risk

1

Endast utbildade operatörer får m

anövrera AV*

Uppstartnings rutiner i Manualen.*

Skyddsom

(73)

: Sida 3 (5) : Autom atisk viktkontroll Utfärdare : Johan hall Flyttning/Installation/testkörning n 1 o m ent Kolum n 2

Vad kan ge upphov till ohälsa eller skada (dvs riskorsaker)?

Kolum

n 3

Vilken typ av skada kan risk- orsaken leda till (dvs dess riskverkan)?

Kolum

n 4

Riskuppskattning Välj S, F och P. Försum

bar/låg/ Kategori m edel/hög risk (4a) (4b) Kolum n 5

Förslag till åtgärder * åtgärden redan föreslagen för annan punkt och behöver ej beslutas Fly

tta över beslutade åtgärder till en åtgärdsplan.

Vältning av vagn Slag, Kross S2, F1, P1 Låg risk 1 lyttning av Vassa delar Stick, Skärsår S2, F1, P1 Låg risk 1 •

Endast speciellt utbildad operatör/servicem

an f

utföra arbete på hårdvara för AV • Instruktioner för tungt arbete skall följas.

Fel m

ontering

Slag(Stöt), Stick Stress, Fel beslut S2, F1, P1 Låg risk 1 Vassa delar Stick, Skärsår S2, F1, P1 Låg risk 1 •

Endast speciellt utbildad operatör/servicem

an f

utföra arbete på hårdvara för AV* • Instruktioner för m

ontering och m

onterings gång

m

åste finnas och följas

Fel inkoppling

Yttre brännskador, elchock S2, F1, P1 Låg risk

1

Endast speciellt utbildad operatör/servicem

an f

utföra arbete på hårdvara för AV* • Instruktioner för m

ontering och m

onterings gång

m

åste finnas och följas*

Ström

ej ifrånslagen

Yttre brännskador, elchock S2, F1, P1 Låg risk

1

Endast speciellt utbildad operatör/servicem

an f

utföra arbete på hårdvara för AV* • Instruktioner för m

ontering och m

onterings gång

m

åste finnas och följas*

Ström

ej ifrånslagen

Yttre brännskador, elchock S2, F1, P1 Låg risk

1

Endast speciellt utbildad operatör/servicem

an f

utföra arbete på hårdvara för AV* • Instruktioner för m

ontering och m

onterings gång

m

(74)

:

Maskinsäkerhetsanalys

: Autom atisk viktkontroll Utfärdare : Johan hall Flyttning/Installation/testkörning n 1 o m ent Kolum n 2

Vad kan ge upphov till ohälsa eller skada (dvs riskorsaker)?

Kolum

n 3

Vilken typ av skada kan risk- orsaken leda till (dvs dess riskverkan)?

Kolum

n 4

Riskuppskattning Välj S, F och P. Försum

bar/låg/ Kategori m edel/hög risk (4a) (4b) Kolum n 5

Förslag till åtgärder * åtgärden redan föreslagen för annan punkt och behöver ej beslutas Fly

tta över beslutade åtgärder till en åtgärdsplan.

Testkörning Slidens rörelse, Vridcylinder rörelse Kläm ning S1, F1, P1 Låg risk 1 •

Endast utbildade operatörer får m

anövrera AV*

Uppstartnings rutiner i Manualen.*

Skyddsom

(75)

: : Autom atisk viktkontroll Utfärdare : Johan hall : Störningar n 1 o m ent Kolum n 2

Vad kan ge upphov till ohälsa eller skada (dvs riskorsaker)?

Kolum

n 3

Vilken typ av skada kan risk- orsaken leda till (dvs dess riskverkan)?

Kolum

n 4

Riskuppskattning Välj S, F och P. Försum

bar/låg/ Kategori m edel/hög risk (4a) (4b) Kolum n 5

Förslag till åtgärder * åtgärden redan föreslagen för annan punkt och behöver ej beslutas Fly

tta över beslutade åtgärder till en åtgärdsplan.

vara Stora ström belastningar El chock, brännskada S1, F1, P2 Låg risk 1 • Starta om PLC m ed läm p lig intervall. • Debugga m et Stora ström belastningar El chock, brännskada S1, F1, P2 Låg risk 1 • Debugga* Signal fel Kläm ning, Stöt, Stick, brännskada El läckage El chock brännskada •

Inför kontroll av kablage i läm

p ligt service intervall, sam t okulär besiktning av ström startupp.* Stora ström belastningar, signal f el El chock, brännskada • Fel hantering m ed huvudström brytare för eltillf örsel. Inget --- --- --- ---

(76)

Förteckning/avstämning över hur de grundläggande hälso- och

säkerhetskraven i bilaga 1 till Maskindirektivet/AFS 1994:48 uppfylls

Maskin: Automatisk viktkontroll Typbeteckning, etc: Automatisk viktkontroll av formsprutad detaljer

Tillverkare/Leverantör: Sura Magnets AB

Utfärdad av: Johan Hall

Punkt Rubrik Åtgärd/Kommentar 1 Grundläggande hälso- och

säkerhetskrav Ifylls ej 1.1 Allmänt Ifylls ej 1.1.1 Definitioner Ifylls ej 1.1.2 Principer för integration av säkerheten

Arbetsgången för integration av säkerheten är följande enligt prioriterad ordning:

1 Eliminera eller reducera riskerna så långt möjligt genom integrerad säkerhet på konstruktions- och tillverkningsstadierna

2 Vidta nödvändiga skyddsåtgärder för risker som inte kan undanröjas

Informera användare om kvarstående risker och införa rutiner om handhavande för att öka säkerheten också ange om speciell utbildning eller

skyddsutrustning behövs.

1.1.3 Material och produkter Ingen åtgärd

Maskinens material och produkter utgör ej någon som helst hälsofara

1.1.4 Belysning Ingen åtgärd

Belysningen i maskinhall är fullgod

1.1.5 Konstruktion av maskiner i

syfte att underlätta hanteringen

Ingen direkt åtgärd

Maskinen är försedd med hjul för transport.

1.2 Manöverdon Ifylls ej

1.2.1 Styrsystems säkerhet och

tillförlitlighet

Ingen åtgärd.

Komponenterna i styrsystemet är väl dimensionerade för de uppgifter och påkänningar de utsätt för. Logik fel leder ej till person fara.

1.2.2 Manöverdon • Är klart synliga och hanterbara.

• Placerad så att maskinen kan användas säkert. • Nödstopp utanför riskområdet, tillika

huvudströmbrytare.

1.2.3 Start Maskinen kan bara genom avsiktlig påverkan startas

(77)

Punkt Rubrik Åtgärd/Kommentar bruksanvisningen.

1.2.4 Stoppanordningar Möjlighet till säkra stop finns inbyggda i

programvaran. Nödstopp för energi tillförsel finns för farmliga maskin delar. Placerad inom 3m från

arbetsplats

1.2.5 Val av styrsätt Finns endast ett möjligt styrsätt som är underordnat

nödstoppen.

1.2.6 Fel i kraftförsörjningen Avbrott i kraft försörjning kan leda till haveri i

programvara dock ej till farliga situationer eller ej återställbart läge.

1.2.7 Fel i styrkretsen Fel i styrkrets leder ej till farlig situation, utan endast

till försämrad eller ingen funktion alls. Nödstoppet innan styrkretsen.

1.2.8 Programvara Programvara utvecklad i nära samarbete med

slutanvändare. Finns endast nödvändig information 1.3 Skydd mot mekaniska

risker

Ifylls ej

1.3.1 Stabilitet Maskinen anses stabil, nedfällbara stödben finns för

ökad stabilitet.

1.3.2 Risk för brott under drift Maskinen är konstruerad enligt god konstruktions

praxis. Service intervaller beskrivna i bruksanvisning

1.3.3 Risker orsakade av fallande

eller utkastade föremål

Speciellt utformat håll don med specifik fästanordning finns.

1.3.4 Risker i samband med ytor,

kanter eller vinklar

Skyddskåpa förhindrar åtkomst på farliga delar

1.3.5 Risker med kombinerade

maskiner

Maskinens olika delar är en enhet. Del användning finns delvis inbyggd, all annan del användning ingår inte ej maskinen och denna CE-märknings område och är därför förbjuden.

1.3.6 Risker i samband med

variationer av verktygets rotationshastighet

Finns ej

1.3.7 Förhindrande av risker i

samband med rörliga delar

Maskinen skall i normaldrift vara försedd med en skyddskåpa.

1.3.8 Val av skydd mot risker i

samband med rörliga delar

Se punkterna 1.3.8.A och 1.3.8.B

1.3.8.A Rörliga transmissionsdelar Finns ej

1.3.8.B Rörliga delar som direkt

ingår i processen.

Fast skydd i form fast kopa

1.4 Krav på egenskaper hos skydd och skyddsanord-ningar

References

Related documents

Därför kan man säga att det är först i relation till andra föremål eller andra källor som ett enskilt föremål anses kunna ge information som kan ligga till grund

Intervju har hållits med nio personer från fem olika konstruktionsföretag. Företagen som har ställt upp på intervju är Byggteknik, Civilbyrån, ELU, Structor och WSP. Författarna

Den andra datorundersökningen består av två olika sätt att tillverka förband, Revit 2018 som erbjuder färdiga lösningar och Revit 2019 där allt byggs från

[r]

I figur 21 visas det tryck, , som i axiell led krävs för att brott ska uppstå mellan parterna för de olika toleranserna, samt längden på greppytornas påverkan..

# Projekt nr Projektbenämning Typ (EIRA) Motivering av EIRA-typ Kort beskrivning (inkl. kvalitetsaspekter).. Konsekvensbeskrivning om projektet inte

Kort beskrivning (inkl. kvalitetsaspekter) Konsekvensbeskrivning om projektet inte genomförs.. Datorisering Hjälmared och yttre

En amerikansk retrospektiv studie bland 46 3541 Medicarepatienter äldre än 60 år med känd IRS (RA, PsA, AS, IBD, psoriasis), behandlade med olika immunosuppressiva läkemedel varav