• No results found

Skolans hälsofrämjande arbete och arbete mot kränkande behandling : En kvalitativ studie om skolkuratorns yrkesroll, rollförväntningar, samverkan och handlingsutrymme

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skolans hälsofrämjande arbete och arbete mot kränkande behandling : En kvalitativ studie om skolkuratorns yrkesroll, rollförväntningar, samverkan och handlingsutrymme"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skolans hälsofrämjande arbete

och arbete mot kränkande

behandling

En kvalitativ studie om skolkuratorns yrkesroll,

rollförväntningar, samverkan och handlingsutrymme

Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Examensarbete i socialt arbete 15 hp

HT-19 Författare: Matilda Aho & Victoria Trygg

(2)

Sammanfattning

Syftet med föreliggande studie är att klargöra skolkuratorns upplevelse av sin egen yrkesroll, syn på samverkan och deras handlingsutrymme i arbetet mot kränkande behandling. I studien undersöks hur skolkuratorer och andra professionella uppfattar skolkuratorers yrkesroll i arbetet mot kränkande behandling, hur skolkuratorn ser på samverkan med andra

professionella inom skolverksamheten. Vidare syftar studien till att undersöka hur skolkuratorer upplever sitt handlingsutrymme utifrån organisatoriska och juridiska

förutsättningar. Data till studien samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra skolkuratorer på olika högstadieskolor i Örebro kommun. Den vetenskapsteoretiska ansatsen i studien har varit hermeneutisk och dataanalysen har utgått från en tematisering. Studiens teoretiska ram har grundat sig i tre centrala begrepp: roll, samverkan och

handlingsutrymme. Resultatet av studien visade att skolkuratorer upplevde att de hade en viktig roll i elevhälsoteamet och att en viktig del av skolkuratorns roll är att bedriva enskilda elevsamtal. Resultatet visade också att skolkuratorerna såg på samverkan med andra

professionella som positivt, men att deras kompetens skiljer sig, vilket kan försvåra

samverkan. Skolkuratorerna upplevde inte att organisatoriska eller juridiska förutsättningar påverkade deras handlingsutrymme på ett negativt sätt, men att tiden ibland kan utgöra ett hinder.

(3)

Abstract

School counselors fill an important role for pupils and their well-being. In spite of this, not many pupils or school employees know exactly what a school counselor is nor his or her role in the school community. This poses a problem for the entire school community, especially since the number of youths suffering from mental health problems have increased notably in the past few years. One reason for this increase is bullying and so-called offensive treatments that many pupils fall victim for in school. This study aims to clarify what the school

counselors experienced regarding their own role and what they expect of themselves in case of offensive treatment of pupils attending secondary school. Furthermore, is this study aiming to explore how the school counselors experience their capacity for action and the

collaboration between themselves and other school employees. Data were collected by conducting semi-structured interviews with four school counselors working in secondary schools in Örebro county, Sweden. The results showed that school counselors experienced that they held an important role in school health service and a vital task assignment in their work was to pursue individual counseling with students. Furthermore did the results indicate that the school counselors had a positive view on their collaboration with other professionals. Furthermore did they express that their competence differs from the competence of the other professionals in the school community, which the school counselors meant could pose a difficulty regarding collaboration. The results further showed that the juridical and the

organizational conditions didn’t pose an obstacle for the school counselors capacity for action, however time was regarded as a factor that could affect the capacity for action.

(4)

Förord

Tack!

Vi vill tacka de skolkuratorer som deltagit i studien för att tagit sin tid att medverka i vår studie och viljan till att bidra med kunskap och erfarenheter. Utan skolkuratorernas engagemang hade det inte varit möjligt att genomföra studien.

Vi vill även tacka vår handledare, Björn Johansson, som har gett oss värdefulla kommentarer och råd genom skrivprocessen. Vidare vill vi även tacka alla andra som på ett eller annat sätt stöttat oss i uppsatsskrivandet!

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte & Frågeställningar ... 2

Definitioner av begrepp ... 2

Studiens relevans för socialt arbete ... 3

Forskningsmetod ... 3

Datainsamlingsmetod, dataanalysmetod och vetenskaplig ansats ... 3

Informationssökning ... 5

Intervjuguidens utformning ... 5

Avgränsningar ... 5

Urval och intervjuer ... 6

Transkribering ... 6

Reabilitet och validitet ... 7

Metoddiskussion ... 7 Etiska överväganden ... 8 Tidigare forskning ... 9 Teoretiskt ramverk ... 11 Rollteori ... 11 Samverkan ... 12 Handlingsutrymme ... 13

Resultat och analys ... 14

1.Roll ... 14

2.Samverkan ... 19

3.Handlingsutrymme ... 22

Diskussion ... 25

Förslag på vidare studier inom detta område ... 25

(6)

1

Inledning

Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Skolkuratorernas roll blir allt viktigare. Men exakt vad det skolkurativa arbetet består i är det inte alla som har koll på så skriver

Akademikerförbundet SSR (2016) om skolkuratorns yrkesroll. Andra professionella inom skolverksamheten vet inte vad en skolkurators arbetsuppgifter är, vilket kan försvåra arbetet. De förväntningar som finns på skolkuratorns roll varierar beroende på vad läraren, rektorn och skolkuratorn själv berättar. Dessa yrkesgrupper har olika syn på en skolkurators roll. Akademikerförbundet SSR (2016) lyfter fram problematiska aspekter med skolkuratorns yrke. Skolkuratorns ska å ena sedan stötta och hjälpa en elev som har problem men å andra sidan ska skolkuratorn även utveckla och behålla en god relation med lärarna. Vidare är det viktigt att skolkuratorerna skapar en förståelse för det sociala perspektivet för att öka lärares

förståelse för det skolkurativa arbetet. Om inte, riskerar detta att bli ett hinder när lärare och rektorer ska driva sin verksamhet. Många lärare förstår inte skolkuratorns arbete och hälften av skolkuratorers tid ägnas åt att arbeta med lärare istället för att fokusera mer på elevhälsan (Akademikerförbundet SSR, 2016).

Skolkuratorerna ingår i elevhälsan och en av deras centrala uppgifter i yrkesrollen är att stödja elever som mår dåligt eller blir utsatta för kränkningar (Arrhenius & Johansson, 2016). Om kränkningarna i skolorna generellt sett ska upphöra blir det förebyggande arbetet centralt, och det är därför av yttersta vikt att skolkuratorer får förutsättningar för att arbeta förebyggande. Tre av fyra skolkuratorer upplever att de inte har tid med det förebyggande arbetet mot

kränkande behandling. Skolkuratorer får istället fokusera på att genomföra åtgärdande insatser efter kränkande behandling har inträffat (a.a, 2016). Förutom långvariga kränkningar kan även enstaka handlingar leda till negativa upplevelser eller trauman för barnet (Johansson, Hellfeldt, & Flygare, 2019, s. 54). Därför är det centralt att förebygga och att arbeta med de unga som utsätts för någon form av kränkande behandling även om det inte är långvarigt. För att utveckla förståelsen för skolkuratorns yrkesroll samt att utveckla detta yrke krävs mer forskning om professionen, där erfarenheter, förutsättningar och hinder tydliggörs. Ett tecken på att skolkuratorns yrkesroll inte är tillräckligt utvecklad är att skolkuratorerna inte har ett utvecklat fackspråk som andra yrken. Den bristande kunskapen och forskningen om yrket leder till otydlighet om hur och vad en skolkurator ska arbeta med (Akademikerförbundet SSR, 2016).

Vi har valt att undersöka skolkuratorns yrkesroll eftersom den kan ses som diffus då det finns skilda rollförväntningar på dem från andra professionella. Ytterligare finns det svårigheter i samverkan eftersom det saknas förståelse för yrket från bland annat lärare och annan personal i skolan. Vidare är skolkuratorers handlingsutrymme begränsat av tid för att exempelvis arbeta förebyggande och åtgärdande mot kränkande behandling. Vi har därför valt att

undersöka skolkuratorers yrkesroll utifrån begreppen roll, samverkan och handlingsutrymme vid inträffandet av kränkande behandling.

(7)

2

Syfte & Frågeställningar

Syftet med studien är undersöka hur skolkuratorer på fyra olika högstadieskolor i Örebro kommun beskriver sin yrkesroll samt vilka rollförväntningar de har på sig själva i arbetet mot kränkande behandling. Vidare syftar studien till att undersöka skolkuratorernas samverkan med andra professionella inom skolverksamheten, samt hur skolkuratorerna uppfattar sitt handlingsutrymme.

● Hur beskriver skolkuratorerna sin yrkesroll i arbetet mot kränkande behandling och

hur tror de att rektorn samt lärarna ser på denna yrkesroll?

● Hur beskriver skolkuratorerna samverkan med andra professionella inom skolverksamheten vid inträffande av händelser där det kan gälla kränkande behandling?

● Hur påverkar organisatoriska och juridiska förutsättningar skolkuratorernas handlingsutrymme i arbetet mot kränkande behandling?

Definitioner av begrepp

Skolkurator

I denna studie är våra deltagare skolkuratorer och begreppet används för att beskriva dem. D-Wester (2005, s. 17) menar att en skolkurator är anställd av rektorn på skolan och ingår i ett elevvårdsteam. Med begreppet skolkurator syftar vi dels på våra intervjudeltagare och även de socionomer som arbetar som kuratorer inom skolverksamheter.

Kränkande behandling

Skolverket (2019) definierar kränkande behandling som “ett uppträdande som kränker ett

barns eller en elevs värdighet, utan att det är diskriminering enligt diskrimineringslagen”. I

denna studie används detta begrepp i enlighet med Skolverkets definition av en kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) 4 § förbjuder all diskriminering som inkluderar följande: direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier, bristande tillgänglighet samt att ge instruktioner till någon annan att diskriminera. I denna uppsats särskiljs kränkande behandling och diskriminering trots att begreppen är lika varandra. Detta för att begränsa oss samt för att förtydliga vad vi menar med kränkande behandling i

uppsatsen. Samverkan

Samarbete och samverkan är två olika begrepp med olika innebörder. Samarbete är en del av det sociala livet och en del i människors vardag. Samverkan däremot, syftar på när individer, oftast med olika utbildningar och som styrs av andra regelsystem, arbetar mot ett gemensamt mål. Med andra ord är samverkan målinriktade och medvetna handlingar som rör ett specifikt problem (Danermark, 2004, s. 15). I denna uppsats används ordet samverkan för att förklara hur professionella inom högstadieskolor samverkar mot kränkande behandling.

(8)

3

Studiens relevans för socialt arbete

Som tidigare beskrivits i inledningen har den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökat, bland annat till följd av kränkande behandling. Där skolan är en plats där kränkande

behandling förekommer. Nedan följer delar av den lagstiftning som skolkuratorer och andra professionella yrkesutövare i skolan måste förhålla sig till.

I Skollagen (2010:800) 6 kap 6§ framgår det att Huvudmannen ska se till att det inom ramen

för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

I Skollagen (2010:800) 6 kap 7§ framgår det även att huvudmannen ska se till att det

genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Av 2 kap 25§ i Skollagen (2010:800) framkommer det att elevhälsan ska omfatta medicinska,

psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

I ovanstående paragrafer framgår det att skolans huvudman ansvarar för att bedriva arbete för att motverka inträffandet av kränkande behandling. Det framgår även i lagstiftningen att elevhälsan ska utgöra en viktig del i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Vidare återfinns det ett krav i lagstiftningen om att en skolkurator ska ingå i elevhälsan. Utifrån dessa lagstiftningar blir det av vikt att förstå skolkuratorers yrkesroll för att kunna utveckla en större förståelse för det sociala arbetet inom skolverksamheten.

Forskningsmetod

Vår studie utgick från ett kvalitativt angreppssätt och i vår studie genomförde vi fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer på fyra olika högstadieskolor. Den

vetenskapsteoretiska utgångspunkten som användes i studien var hermeneutisk. Studien har vidare bedrivits utifrån en abduktiv ansats som vidare förklaras samt motiveras i nedanstående avsnitt. I det följande avsnittet presenteras även vår datainsamlingsmetod, dataanalysmetod, vetenskapliga ansats, avgränsningar, informationssökning och utformandet av vår

intervjuguide. Vidare lyfter avsnittet hur studiens validitet och reliabilitet har beaktats under forskningsprocessen. Avsnittet avslutas med vårt tillvägagångssätt vid urval av

intervjupersoner till studien.

Datainsamlingsmetod, dataanalysmetod och vetenskaplig ansats

I vår studie genomförde vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra skolkuratorer på fyra olika kommunala skolor i Örebro kommun. Szklarski (2019, s. 153) anser att en

semistrukturerad intervju tillåter forskare att använda sig av öppna frågor samt ett samspel med intervjudeltagaren. Vidare är semistrukturerade intervjuer till god hjälp för att forskaren

(9)

4

ska få djupa och fylliga svar samt att teman som framkommer kan fördjupas och förtydligas (Szklarski, 2019, s. 153). De semistrukturerade intervjuerna tillät oss att lyfta teman som intervjupersonerna tillförde för att kunna uppfylla syftet med studien. Vår studie hade en kvalitativ ansats där vi eftersträvade att vår empiri skulle tillföra så fylliga och djupa svar som möjligt. Vi hade som mål att få en fördjupad kunskap om problemområdet och genom att vi intervjuade skolkuratorer blev det möjligt för oss att uppnå en fördjupad kunskap inom det vi valde att studera.

Studien utgick från en hermeneutisk forskningsmetod som enligt Andersson (2014, s. 20) betyder “allmän tolkningslära”. Gilje och Grimen (2007, s. 174) anser att hermeneutiken är relevant för att förstå datamaterial som bygger på exempelvis muntliga yttranden då dessa i sig bygger på betydelsefulla fenomen. Vidare syftar hermeneutiken till att tolka samt förstå bland annat förväntningsmönster, regler och värderingar (Gilje & Grimen, 2007, s. 174). Vi använde oss av hermeneutiken för att tolka och förstå det som skolkuratorerna berättade i intervjuerna. Vidare var det relevant att använda hermeneutiken i vår studie då metoden syftar till att förstå förväntningsmönster och värderingar. Detta är något som vi belyste i studien då vi bland annat utforskade vad skolkuratorer förväntar sig av lärare och rektorer.

Den dataanalysmetod som vi använde oss av för att analysera vår empiri var tematisering. Kvale och Brinkmann (2009, s. 122) menar att tematisering innebär att kartlägga vilka teman som studien fokuserar på. Målet är att utveckla en förståelse av de utforskade fenomenen för att vidareutveckla en ny kunskap som kan integreras (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 122). Tematiseringen handlar även om att sortera bland de olika koder som förekommer i

datamaterialet för att finna återkommande teman. Målet med tematiseringen är att de mönster och teman som upptäckts är att dessa ska förmedlas på ett begripligt vis (Hjerm & Lindgren, 2011, s. 114). Tematiseringen i analysen av datamaterialet lyfte diverse teman som var relevanta för det problemområdet som utforskades. Vid tematiseringen framkom det såväl likheter som skillnader avseende exempelvis yrkesroll, samverkan och handlingsutrymme. Vi transkriberade datamaterialet ordagrant och i datamaterialet fann vi generella koder som vi sedan tematiserade på ett mer genomgående vis. När vi tematiserade datamaterialet använde vi oss av de teman som återfinns i våra tidigare valda teorier vilka var: rollteori, samverkan och handlingsutrymme. Dessa valdes ut för att på sätt uppnå studiens syfte och för att kunna besvara våra frågeställningar.

Studien hade en abduktiv ansats, vilket enligt Fejes och Thornberg (2014, s. 144) innebär att forskaren kan växla mellan datamaterialet samt befintliga förklaringar av fenomenet som studeras. Även inom den abduktiva ansatsen formuleras en hypotes som förklarar empirin. Det som framkommer i forskningen används tillfälligt för att förklara det som studeras och denna förklaring kan ändras om ny empiri tillkommer i forskningen (Fejes och Thornberg, 2014, s. 144). Danermark (2018, s. 158) menar att abduktion är att gå från en föreställning

om något till en annorlunda, eventuellt mer utvecklad eller mer fördjupad föreställning om detta. Det sker genom att de ursprungliga idéerna om företeelsen tolkas inom ramen för en ny uppsättning av idéer. Danermark (2018, s. 160) beskriver abduktion som en nybeskrivning

och en rekontextualisering. Att rekontextualisera innebär att ge ny kontext åt något genom att förklara samt tolka detta. Danermark (2018, s. 161) förklarar vidare att rekontextualiseringen ger en ny innebörd åt ett redan existerande och känt fenomen och genom detta kan forskare förstå dessa fenomen på ett nytt sätt. Vi reviderade de teorier som vi använt oss av för att vi skulle kunna genomföra en adekvat analys av datamaterialet. En del av informationen som

(10)

5

framkom i intervjuerna kunde inte analysera med hjälp av det som då redan stod i teoriavsnittet. Därför valde vi att ändra teorin för att på så sätt kunna analysera

skolkuratorernas berättelser. Vi reviderade teorierna på så vis att vi utökade informationen om dem under teoriavsnittet efter vi samlat in vårt datamaterial, vilket var möjligt att göra då vi använde oss av en abduktiv ansats. Rollteorin ändrades genom att inkludera begreppet yrkesroll. Vi utökade teorin om samverkan genom att inkludera begreppet interprofesionellt team. Vi gjorde inga korrigeringar i teorin om handlingsutrymme då denna teori redan var tillräcklig för att kunna analysera datamaterialet.

Informationssökning

För att finna relevant tidigare forskning sökte vi först i databasen ASSIA som finns tillgänglig via Örebro universitetsbiblioteks hemsida. Vi sökte på “school counselor and role” och detta resulterade i ungefär 1 000 träffar. Sedan valde vi att endast söka efter peer reviewade vetenskapliga artiklar, vilket ledde till 200 träffar i databasen. Inkluderingskriterier såsom “high school” och “counseling” kryssades i och exkluderingskriterier som “parents” och “genetics” kryssades i. Resultatet blev 93 träffar och av dessa 93 träffar fann vi två relevanta artiklar. Sedan användes databasen Primo där vi sökte på “school counselor AND

collaboration”. Vi inkluderade peer reviewade artiklar på engelska från åren 2010 till 2019 i Primo, vilket resulterade i ungefär 1 300 artiklar. Detta då vi ville ha aktuell forskning inom problemområdet. Sedan fyllde vi i att vi sökte efter senast publicerad och counseling vilket gav oss 199 träffar. I slutändan använde vi oss av fyra artiklar som var av relevans för

uppsatsen. I och med detta exkluderades cirka 2 000 artiklar eftersom dessa antingen bedrivits på andra kontinenter eller för att de inriktade sig på målgrupper som vår studie inte avser att undersöka. Vidare exkluderades många artiklar då de inte fokuserade på roll, samverkan eller handlingsutrymme, vilket är begrepp som vår uppsats fokuserar på.

Intervjuguidens utformning

Vi utformade vår intervjuguide med hänseende till vårt syfte, frågeställningar samt teori och på sådant vis att intervjun blir dynamisk och mer öppen för följdfrågor. Kvale och Brinkmann (2014, s. 146) menar att semistrukturerade intervjuer baseras på en översikt med ämnen som kan tas upp under intervjun där förslag på frågor finns. Vi utformade intervjuguiden och dess frågor med hjälp av de nyckelord vår studie haft. Frågorna skapades utifrån våra centrala begrepp roll, samverkan och handlingsutrymme.

Avgränsningar

Vi avgränsade oss på sådant vis att vi endast intervjuade skolkuratorer på kommunala högstadieskolor i Örebro kommun. De kommunala högstadieskolorna i Örebro var under genomförandet av vår studie fler än de privata skolorna vilket ledde till att det fanns fler skolkuratorerna i de kommunala verksamheterna vilket ökade våra chanser att få tag på intervjudeltagare. Vi avgränsade oss även till att bara intervjua skolkuratorer då målgruppen för studien var skolkuratorer som var verksamma på högstadiet.

(11)

6

Urval och intervjuer

För att hitta deltagare till vår studie granskade vi Örebro kommuns hemsida där vi hittade kontaktuppgifter till skolkuratorer i samtliga kommunala högstadieskolor i Örebro kommun. Efter att vi fått kontaktuppgifterna kontaktade vi alla skolkuratorer via mail och där vi i enlighet med informationskravet och samtyckeskravet skickade en förfrågan om deltagande samt samtyckesblankett till skolkuratorerna om studien till deras kommunala e-postadress (för att se samtyckesblankett se bilaga 2. I mailet presenterades även syftet med studien. De skolkuratorer som ville medverka i vår studie mailade tillbaka till oss och anmälde sitt intresse varpå vi ringde upp de skolkuratorer som ville medverka för att boka in intervjutillfällena samt för att förtydliga syftet och tillvägagångssättet i studien. De skolkuratorerna som deltog i studien var yrkesverksamma på högstadieskolor belägna i centrala Örebro. Det enda kriterium vi förhöll oss till vid urvalet var att deltagarna skulle ha socionomexamen och arbeta på en av Örebros kommunala högstadieskolor.

För att hitta deltagare till studien använde vi oss av ett så kallat icke-sannolikhetsurval. Denscombe (2018, s. 59) menar att genomföra ett icke-sannolikhetsurval i en studie innebär att forskaren har ett visst inflytande över urvalsprocessen. Vi använde oss av ovanstående urval då vi ville uppnå information om hur skolkuratorers kunskap inom problemområdet ser ut. Vi valde att genomföra ett målinriktat urval då det överensstämde med vår kvalitativa forskningsmetod. Bryman (2011, s. 392) förklarar att det målinriktade urvalet är ett exempel på ett icke-sannolikhetsurval som kan användas vid kvalitativa undersökningar. Med

målinriktat urval menas att deltagarna i studien väljs ut utifrån att de anses lämpliga för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Deltagarna i studien väljs ut då forskaren anser att de kan bidra med en förståelse av ett socialt fenomen som forskaren valt att studera (Bryman, 2011, s. 392). Målinriktat urval grundar sig i att forskaren strävar efter att hitta deltagare på ett strategiskt sätt, där målet är att hitta en likhet mellan forskningens syfte och urvalsmetod (Bryman, 2011, s. 434).

Intervjuerna med skolkuratorerna ägde rum på högstadieskolorna där respektive skolkurator arbetade. Dessa intervjuer spelades in med en bandspelare som tillhandahållits av Örebro universitet. Samtliga intervjuer skedde på skolkuratorernas kontor, där den ena studenten intervjuade och den andra antecknade. Därmed var vi alltid två som deltog vid

intervjutillfällena. Då alla intervjuer skedde på enskilda kontor blev vi aldrig avbrutna under intervjuerna. Tidsspannet för intervjuerna låg på 30 till 40 minuter och vi som intervjuare upplevde att samtliga skolkuratorer svarade uppriktigt och sanningsenligt på alla frågor som vi ställde.

Transkribering

Vid transkriberingen av datamaterialet gjorde vi en ordagrann översättning av det

skolkuratorerna hade berättat i intervjuerna varpå dessa sedan skrevs i textform i ett word dokument. Det som transkriberades utgjorde sedan grunden för de citat som återfinns i resultatet samt analysen. Eftersom vi valde att transkribera ordagrant så blev vissa citat något repetitiva och uttryckta i talspråk. Vi valde att transkribera intervjuerna ordagrant för att undvika missförstånd samt för att hålla oss så nära skolkuratorernas berättelser som möjligt. Det som vi valt att plocka bort ur citaten är hummande, alla namn och sådant som inte var relevant för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

(12)

7

Reliabilitet och validitet

För att öka studiens kvalitet beaktade vi huruvida studien kunde uppfylla validitet och reliabilitet, vilket är en aspekt som alltid bör ifrågasättas vid kvalitativ forskning. I studiens genomförande förhöll vi oss till de tre centrala begreppen roll, samverkan och

handlingsutrymme för att säkerställa att vi undersökte det vi avsåg att undersöka. Eftersom vi utgick från begreppen i intervjuguiden gav det oss en tydlig vägledning för att undersöka det vi avsåg att undersöka i intervjuerna. Bryman (2011, s. 52) menar att trovärdigheten handlar om hur studiens resultat kan härledas tillbaka till det forskaren har avsett att undersöka. Vi valde att intervjua skolkuratorer på olika högstadieskolor i Örebro och om studien skulle replikeras i en annan kommun är det inte omöjligt att resultatet skulle se annorlunda ut. Det kan således antas att resultatet vi uppnått är kontextbunden till Örebro kommun och inte nödvändigtvis gäller alla skolkuratorer. Enligt Bryman (2011, s. 52) handlar överförbarheten huruvida studiens resultat kan generaliseras och tillämpas till andra sociala grupper än de som undersöks.

För att andra ska kunna replikera vår studie har vi varit öppna med vårt tillvägagångssätt för hur vi nådde vårt resultat. I uppsatsen inkluderade vi en beskrivning för hur

informationssökningen gick till samt vilka vetenskapliga utgångspunkter som vi nyttjade under skrivandeprocessen. Ytterligare valde vi att bifoga intervjuguiden som en annan

forskare i en ny studie skulle kunna använda sig av. Bryman (2011, s. 52) menar att pålitlighet handlar om huruvida studien kan genomföras på nytt vid ett annat tillfälle och uppnå likartade resultat.

Metoddiskussion

Våra intervjuer var semistrukturerade och detta är något som vi anser vara både begränsande och något som stärker uppsatsen. Det positiva med att vi valde denna form av intervjuer är att vi fick ut mer av intervjuerna då teman som kanske inte framkommit med strukturerade intervjuer tagits upp. Detta beror på att vi anpassade oss efter vad intervjudeltagarna sagt för att utforska mer teman och ämnen som kunde vara användbara vid analysen av datamaterialet. Det som kan ses som negativt med semi strukturerade intervjuer är att de frågor som ställts under intervjuerna skiljer sig åt i den mening att följdfrågor använts och att ordningen på intervjufrågorna till viss del ändrades. Vi upptäckte att detta påverkade på hur mycket datamaterial de olika intervjuerna genererade och vad deltagarna svarade. I sin tur hade detta en påverkan på hur analysen samt resultatet blev. Valet av semistrukturerade intervjuer var inte nödvändigtvis negativt men vi blev medvetna om att det fanns en viss inverkan som medfördes vid användningen av denna intervjuform. När vi genomförde intervjuerna upplevde vi att skolkuratorerna tolkade intervjufrågorna på olika vis, vilket kan ha påverkat vårt resultat och att vi inte lyckades undersöka det vi avsåg att undersöka. Många svar vi fick i intervjuerna var generella och saknade ett avgränsat riktat fokus på just kränkande

behandling. Många svar vi fick hade istället fokus på exempelvis psykisk ohälsa och elever som hade diagnoser eller elever som hade hög skolfrånvaro. Detta kan vara en bidragande faktor till konstaterandet att vi möjligtvis inte undersökte det som vi syftade till att undersöka. Under intervjuerna upplevde vi även att skolkuratorernas erfarenhet av yrket ledde till mer

(13)

8

eller mindre utvecklade svar. Vi tror att detta grundade sig i att de haft varierad kunskap om ämnet, och att det har påverkat deras förmåga att svara på våra intervjufrågor. Vi kan även dra slutsatsen att de skolkuratorer som arbetat längre som skolkurator hade mer omfattande svar och uppvisade mer kunskap om skolverksamheten och om socialt arbete som bedrivs inom skolverksamheten.

De teorier som valdes ut för denna uppsats ansåg vi var relevanta för just det problemområde som vi belyste i uppsatsen. Då våra frågeställningar inkluderade de teoretiska begreppen roll, samverkan och handlingsutrymme så var våra teorier relevanta för att tolka vårt datamaterial. Med tanke på studiens omfattning var det inte möjligt att inkludera alla begrepp inom de olika teorierna. Som exempel återfinns många begrepp inom rollteorin såsom exempelvis

rollförlust. Istället för att inkludera alla begrepp valde vi istället att använda rollteorin på ett mer övergripande plan för att kunna analysera vårt datamaterial. Däremot kan det

argumenteras för att inkluderandet av begreppet rollförlust kunnat visa sig varit användbart i analysen och hjälpt oss att nå djupare analyser eftersom begreppet inom teorin är mer specifik än övergripande. Dock menar vi att vi valde att fokusera på de begrepp som vi kunde tänka oss vara av störst relevans för det problemområdet som studien utforskade. Då vi varit begränsade av studiens omfång och tidsramen som fanns att slutföra arbetet på valde vi att inte inkludera systemteori trots att det hade varit ett intressant samt relevant perspektiv. Att använda systemteori hade gett ännu ett perspektiv på skolkuratorers yrke samt den roll de har inom skolverksamheten och de problem som de möter dagligen.

Det fanns även negativa och positiva aspekter av den valda vetenskapsteoretiska ansatsen, hermeneutik som vi har varit medvetna om under forskningsprocessen. I och med att hermeneutiken baseras på tolkningar av datamaterial så finns det alltid en risk för att våra tolkningar inte överensstämmer med hur andra hade tolkat vårt datamaterial eller vad de intervjuade skolkuratorerna menar i sina berättelser. Det som var positivt med att använda hermeneutik var att denna vetenskapsteoretiska ansats tillät oss att tolka vårt datamaterial som byggdes på muntliga yttranden. Metoden gav oss även en möjlighet att tolka empirin och därmed har detta varit en väl anpassad metod för studien. I och med att vi tolkar empirin genom tidigare forskning och teorier kunde vi uppnå syftet samt besvara frågeställningarna som studien hade.

Etiska överväganden

Vi har förhållit oss till de fyra individskyddskraven vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet vid uppsatsskrivandet. Vetenskapsrådet (2002, s. 7) lyfter informationskravet, vilket innebär att forskaren ska informera alla deltagare om studiens syfte. Den information som delges ska vara tydlig och syfte samt beskrivning av studien ska framkomma. Vidare ska det framgå att deltagande är frivilligt och att deltagarna kan dra tillbaka sitt medverkande om de önskar detta

(Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Vi har förmedlat syftet med studien innan vi intervjuat

deltagarna och vi har även informerat om att det är frivilligt att delta. Vidare har vi förmedlat att deltagarna får dra tillbaka sin medverkan om de önskar detta. Samtyckeskravet är det andra kravet som vi förhållit som till. Enligt Vetenskapsrådet (2002, s. 9) innebär samtyckeskravet att deltagarna själva ska kunna bestämma om sin medverkan. Innan datainsamlingen ska forskaren ha samlat in samtycket från deltagarna. Detta krav innebär även att deltagarna får

(14)

9

dra sig ur studien eller strykas från studien om de önskar det (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9). Innan vi började intervjuerna samlade vi in deltagarnas samtycke och de fick skriva under en samtyckesblankett för att styrka sitt samtycke att medverka i studien. Det tredje kravet som vi följt under uppsatsskrivandet är konfidentialitetskravet. Vetenskapsrådet (2002, s. 12) anser att konfidentialitetskravet syftar till att alla deltagares uppgifter hanteras konfidentiellt och att deras personuppgifter förvaras på sådant vis att de inte finns tillgängliga för obehöriga. All information som inhämtats från deltagarna skall förvaras på sådant vis att andra personer inte får tillgång till informationen eller kan identifiera en enskild deltagare (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Vi har följt detta krav genom att spela in intervjuerna på speciell

inspelningsutrustning tillhandahållen av Örebro universitet så att endast vi har haft tillgång till ljudfilerna. Ljudfilerna överfördes till en hårddisk och transkriberingen utfördes på Word-dokument som sparas på hårddisken så att ingen annan kan få tillgång till materialet. Vidare har vi avidentifierat deltagarna genom att benämna dem som skolkuratorer samt att inte nämna vilka skolor de är verksamma inom. Det sista kravet som vi har förhållit oss till är nyttjandekravet. Enligt Vetenskapsrådet (2002, s. 14) syftar nyttjandekravet till att

datamaterialet endast ska användas för studiens ändamål. Datamaterialet samt uppgifter som deltagarna delger får inte delas med andra i icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Då vi lagrat materialet på en hårddisk så har ingen utomstående person haft tillgång till materialet. Vi har ej delat med oss av det deltagarna sagt till andra personer och endast nyttjat empirin som tillhandahållits för att besvara studiens syfte samt frågeställningar.

Tidigare forskning

Många skolkuratorer upplever att de inte har tydligt beskrivna arbetsuppgifter samt att såväl elever som övriga professionella inom skolverksamheten inte har kunskap om vad en skolkurator gör. Det finns väldigt lite forskning om yrket som skolkurator i Sverige och därmed finns det ej heller välutvecklade kunskaper om yrket. Vidare existerar en otydlighet kring hur skolkuratorer arbetar samt hur deras samverkan med andra professioner ser ut. Många skolkuratorer upplever att andra professioner tror att skolkuratorernas arbetsuppgift främst inkluderar att lösa problemen som uppstår kring elever.

Freeman och Coll (1997, s. 34-36) utforskade skolkuratorers roll samt hur de själva upplever sin roll i förhållande till skolverksamheten. Skolkuratorers upplevda roll kan delas upp i två aspekter: rollinkongruens och rollkonflikt. Skolkuratorerna uppvisade känslor av en tvetydig roll som kurator samt att deras rollförväntningar oftast kolliderar med varandra, vilket leder till rollkonflikt. Skolkuratorerna upplever att de ska anpassa sig efter vad de andra

professionerna på skolan förväntar sig av kuratorn (Freeman och Coll, 1997, s. 34-36). Enligt Tennyson, Miller, Skovholt och Williams (1989, s. 399) kan skolkuratorer ha olika roller beroende på vilken skola de arbetar på. Skolkuratorer på högstadiet poängterar att deras roll främst går ut på att vara pedagogiska och guida eleverna avseende utveckling.

Skolkuratorerna på de olika skolorna som undersöktes var överens om att det är dessa

arbetsuppgifter som är de viktigaste (Tennyson, Miller, Skovholt och Williams, 1989, s. 399). Skolkuratorerna har inte en tydlig roll och vet därmed inte vilken roll de ska prioritera utefter de förväntningar som finns. Oftast har de övriga professionerna olika förväntningar på skolkuratorn, vilket kan leda till att de har svårt att veta vilken roll de egentligen har inom skolverksamheten. Den upplevda rollinkongruensen leder till att skolkuratorerna har svårt att uppfylla den roll som de förväntas ha av rektor, lärare samt övrig skolpersonal. Många

(15)

10

skolkuratorer upplevde en känsla av att fastna mellan två roller baserat på de olika förväntningar som de andra professionerna har på dem. Även detta resulterar oftast i rollkonflikt (Freeman & Coll, 1997, s. 34-36). Vidare tenderade skolkuratorerna att främst inta en konsultativ roll gentemot föräldrar för att hjälpa dem att förstå elevernas

karaktärsdrag. Denna arbetsuppgift var viktig för skolkuratorerna för att kunna hjälpa familjer att lösa en elevs problem i skolan. Dock ansåg de att denna arbetsuppgift var mindre viktig än att samverka med pedagoger inom skolverksamheten. Skolkuratorerna prioriterade främst samverkan med lärare avseende en elev samt att hänvisa vidare elever till rätt profession beroende på situationen och problemet (Tennyson, et.al, 1989, s. 400).

Skolkuratorer belyser även hinder gällande samverkan med andra professioner på skolan eftersom de inte har en tydlig bild av vad en skolkurator arbetar med och vad dennes roll är. Många skolkuratorer upplever att bland annat lärare och speciallärare inte har tillräcklig insikt i hur skolkuratorer arbetar. Skolkuratorer ser även hinder i sin yrkesroll då antalet elever, otillräckliga resurser samt brist på beskrivning av arbetsuppgifter som leder till svårigheter i yrkesutövandet. Skolkuratorer poängterar även att det finns en del hinder avseende lagar och regelverk som de arbetar med då dessa inte specificerar skolkuratorers juridiska roll, vilket leder till förvirring (Balli, 2016, s. 177). D-Wester (2005, s. 17) lyfter att en skolkurator som är yrkesverksam inom skolan har en såväl utredande som behandlande funktion som genom samverkan ger förslag för insatser riktade mot en elevs sociala samt emotionella utveckling. Dessa insatser kan exempelvis vara samtal med en enskild elev. D-Wester (2005, s. 103) lyfter att det finns hinder i samverkan mellan skolkuratorer och andra professionella i form av skillnader vad gäller kunskapsbasen som de olika professionella besitter. De olika

professionella arbetar utifrån olika förklaringsmodeller och lagar. Vidare kan ett hinder vara de organisatoriska faktorerna i skolan (D-Wester, 2015, s. 103). D-Wester (2005, s. 29) anser att det finns en risk att skolkuratorer som är ensamma på sin arbetsplats förlorar sin

professionalism och att de grundar sitt arbete på det som andra professionella tycker och tänker. Vidare riskerar detta att resultera i att skolkuratorerna utreder på ett ensidigt vis utan en större samverkan med eleven eller dess vårdnadshavare. Det kan vara svårt för

skolkuratorn att vara ensam inom sin profession inom skolverksamheten men det är just detta som skolan kräver: att skolkuratorn använder sin kompetens och sitt sociala perspektiv för att utföra professionella bedömningar. När alla tänker lika tänker ingen är en mening som beskriver hur utveckling sker genom oliktänkande. De olika professionella som ingår i

elevhälsan bidrar med olika perspektiv på problem och kompletterar därmed den pedagogiska delen som skolan fyller. För att samverkan mellan de professionella på skolan ska vara

välfungerande krävs det att alla är säkra i sin yrkesroll samt sin kompetens (D-Wester, 2005, s. 29).

Balli (2016, s. 176) belyser att skolkuratorer ofta uppmärksammar att våld används som en del i den kränkande behandling som riktas mot exempelvis barn som lider av en

funktionsvariation. Skolkuratorer som ser sådana former av kränkande behandling trycker på vikten av att arbeta med såväl elever, lärare och föräldrar för att främja förståelse och belysa problemet. Johansson, Flygare och Hellfeldt (2019, s. 155-159) menar att skolan enligt lag har ett ansvar för att arbeta förebyggande samt åtgärdande mot kränkningar som sker i skolan. Skolpersonal ska tillhandahålla såväl praktiskt som emotionellt stöd till elever som utsatts för kränkande behandling. De elever som utsatts för kränkande behandlingar upplever ofta negativa effekter efter handlingen. Dessa elever kan uppleva känslor i form av skuld och skam, vilket kan leda till att deras känsla av tillit och förtroende för omgivningen minskar drastiskt. Deras sociala tillvaro riskerar på så vis att förstöras. Det är därför det är väsentligt att dessa elever får det stöd samt hjälp av skolpersonal. När det gäller att upprätthålla normer samt ingripa vid kränkande behandlingar är det lärare som har det främsta ansvaret. Ibland

(16)

11

kan det dock vara så att elever som utsatts för kränkande behandlingar förlorat tilliten till lärare och kan därmed behöva stöd från annan skolpersonal. Här kan skolkuratorer ha en viktig roll. Det är viktigt att det finns en skolkurator på skolan som kan följa upp elevens mående och situation under en lång period för att stötta och hjälpa denne. De krav som ställs på elevhälsan har stärkts och betoning på dess förebyggande samt hälsofrämjande arbete lyfts. Arbetet som elevhälsan bedriver ska fokusera mer på att stödja elevers utveckling och

förenkla enskilda elevers utveckling samt lärande (Johansson et.al, 2019, s. 161).

Teoretiskt ramverk

Nedan presenteras de teoretiska utgångspunkterna som valts för denna uppsats, vilka är rollteori, samverkan och handlingsutrymme. Teorierna förklaras och begrepp definieras, därefter följer en förklaring om hur vi använder oss av teorierna för att uppfylla syftet med studien. Vidare motiverar vi teoriernas användbarhet samt relevans för studien.

Rollteori

Utifrån rollteorin kan det förklaras att varje individ bär på en uppsättning av flera roller. Varje enskild roll följer allmänna regler och normer hur människan ska agera i särskilda situationer. Rollerna skapas och omskapas i den sociala interaktionen med andra individer (Lögdlund & Bergkvist, 2014, s. 180). Rollen formas av omgivningens respons, vilket leder till en spegling av hur människan har förmågan att uppträda i enlighet med normerna som ställs på

rollen (Lögdlund och Bergkvist, 2014, s. 183-184). Roller skapas genom förväntningar från andra och om individen avviker från rollförväntningarna riskerar individen att tappa sin trovärdighet. Människan bär naturligt på en rädsla av att inte leva upp till rollförväntningarna vilket leder till att de ständigt reflekterar över sitt handlande. Om en individ misslyckas med att uppfylla de rollförväntningar som finns på rollen kan det resultera i en rollförlust hos individen. Rollförlust kan leda till skamkänslor samt att den allmänna uppfattningen som finns på rollen ändras (Lögdlund & Bergkvist, 2015 s. 181). Rollförväntningarna leder till att individen anpassar sina handlingar och beteenden som anses vara typiska för rollen (Lögdlund & Bergkvist, 2014, s. 180). Begreppet roll används som ett verktyg som gör det möjligt att undersöka och tolka hur skolkuratorerna hanterar samt upplever sin egen situation och sin roll som skolkurator.

Den individ som har ett yrke bär på en yrkesroll. Yrkesrollen innefattar en arbetsbeskrivning som går i enlighet med tjänstebefattning, exempelvis tjänstebefattningar såsom skolkurator. Yrkesrollen formas utifrån individens placering i den organisation som denne är verksam inom. Ytterligare formas yrkesrollen av formella regler som exempelvis lagstiftningen. En del av yrkesrollen handlar även om hur individen tolkar sin egen roll i relation till sina egna förväntningar samt de förväntningar som finns från andra personer i organisationen. Vidare strävar individen att leva upp till de förväntningar som samhället har på hur yrket ska utövas (Svensson, Johnsson, & Laanemets, 2015, s. 97). För socionomens yrkesutövning är det viktigt att denne har formell kompetens, kunskaper, och färdigheter som kan kopplas till den professionella yrkesrollen. Oavsett vilken organisation som socionomen är verksam inom, måste denne rätta sin yrkesroll efter organisationens omständigheter (Svensson et.al, 2015, s. 102). Att utforska skolkuratorers yrkesroll är en väsentlig del av uppsatsen och därmed blir

(17)

12

även det begreppet en viktig del av analysen. Användningen av begreppet yrkesroll tillåter oss att utforska skolkuratorns roll inom skolverksamheten med fokus på hur de uppfattar sitt eget yrke baserat på till exempel handlingsutrymme samt samverkan.

En av arbetsuppgifterna som ingår i skolkuratorns yrkesroll är handledning och konsultation med övrig skolpersonal. Vid handledning har skolkurator och övrig skolpersonal möjlighet att diskutera metoder och förhållningssätt gentemot elever, föräldrar och arbetskollegor för att kunna hjälpa elever som har det svårt (D-Wester, 2005, s. 75). Syftet med handledning och konsultation är att skapa goda förutsättningar för att eleven ska lyckas i skolan, vid

handledning och konsultation skapas tillfälle för professionella att utbyta kunskaper med varandra som utvecklar det professionella förhållningssättet. I handledningstillfällen får även lärare möjligheten att diskutera det problematiska i deras arbetssituation och få råd och stöd av skolkuratorn av hur denne kan hantera det (D-Wester, 2005, s. 76). Under handledning får läraren tillfälle att tillsammans med skolkuratorn finna lösningar för elever som har det svårt. Lärarens förståelse för en elevs behov kan ökas i samtalet med skolkuratorn vilket leder till bättre förutsättningar för att lösa problematiken kring eleven. När läraren kan se eleven på ett annat sätt ger det dem möjligheten att agera annorlunda kring eleven, som kan vara bättre än hur de tidigare har agerat. När lärarens agerande förändras gentemot eleven skapas också förutsättningar för att elevens beteende förändras och problematiken kring eleven försvinner (D-Wester, 2005, s. 77).

Samverkan

Ett arbetssätt som blir allt mer vanligt i det praktiska sociala arbetet är samverkan. Däremot saknas det fortfarande kunskap om hur samverkan ska tillämpas i det praktiska arbetet (Danermark, 2004, s. 8). Samverkan handlar om hur två eller fler professionella arbetar tillsammans för att uppnå ett syfte (Danermark, 2004, s. 17). Regeringen och riksdagen har gett myndigheter uppdraget att arbeta utifrån samverkan, med mål att detta ska leda till att en myndighet bedrivs effektivt, billigt och bra. Ett exempel på samverkan återfinns inom skolan, där den nya läroplanen stadgar att samverkan ska ske mellan lärare och mellan andra

yrkesverksamma inom skolan (Danermark, 2004, s. 8).

Det finns flera olika förutsättningar för att samverkan ska kunna äga rum och de regleras av de professionella aktörernas perspektiv, den organisatoriska strukturen samt dess regelverk. Olikheter i professionellas synsätt är en styrka med samverkan men det kan även utgöra ett hinder. För att skapa förutsättningar för god samverkan krävs det att organisationen har skapat en tydlig struktur. De tydliga strukturer som bör följas när det gäller samverkan är, vem som ska hjälpas, vilka yrkesroller som finns i samverkansskedet, arbetsfördelningen mellan de professionella och rutiner för hur samverkan ska gå till (Josefsson, 2007, s. 18). För att

samverkan ska kunna äga rum krävs en del förutsättningar som Danermark (2004, s. 12) delar in i tre huvudfaktorer: kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer, regelverksmässiga faktorer och lagstiftning samt organisatoriska faktorer som påverkar samverkan. De tre

huvudfaktorerna spelar en central roll för hur samverkan fungerar. Det återfinns skillnader i kunskap och förklaringsmodeller, regelsystem och organisatoriska faktorer mellan de professionella. Om samverkar ska gynnas bör dessa faktorer samt skillnader tas i beaktning. Nödvändigtvis behöver inte skillnaderna utgöra hinder utan kan vara gynnsamt vid

(18)

13

medarbetaren utan den organisatoriska ledningen (Danermark, 2004, s. 13).

Kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer kan uppstå vid samverkan. Vid samverkan är det vanligt att olika professionella är inblandade exempelvis kurator, lärare och rektor. Dessa professionella har olika utbildningar vilket påverkar deras sätt att se på ett problem som de ska samverka om, exempelvis en stökig elev. Eftersom de professionella ser på problemet ur olika synvinklar kan deras idéer om hur problemet ska lösas skilja sig åt (Danermark, 2004, s. 12). Även om de professionella arbetar inom samma verksamhet, till exempel skolan, så finns det skilda regelverksmässiga faktorer och lagstiftningar som de professionella måste förhålla sig till. Det innebär såväl formella som informella regler som påverkar den professionella och ibland skiljer de sig åt i stor omfattning. Exempelvis att de professionella har olika arbetstider och att de påverkas av olika riktlinjer vad gäller sekretessen. Den sista faktorn som kan lyftas är de organisatoriska faktorerna. Det finns alltid ett syfte med samverkan och de

professionella arbetar mot ett preciserat problem (Danermark, 2004, s. 15). Trots att de tre professionella återfinns i samma verksamhet så har de olika positioner i verksamheten vilket gör att de möter eleven utifrån olika organisatoriska positioner. Detta i sin tur påverkar deras förutsättningar för att hjälpa till för att lösa elevens situation (Danermark, 2004, s. 12). När professionella arbetar tillsammans inom en verksamhet kan sammansättningen av teamet benämnas som ett interprofessionellt team. Ett exempel på vilka som kan ingå i

interprofessionella team inom skolverksamheter kan vara det som benämns som skolans elevhälsoteam som kan bestå av skolkuratorer, lärare och skolsköterska. Dessa professioner bedriver bland annat ett gemensamt arbete mot kränkande behandling (Svensson et.al, 2015, s. 184).

Handlingsutrymme

Handlingsutrymme är ett komplext begrepp som syftar till den handlingsfrihet som en

yrkesverksam har i sin profession för att tillgodose vad som är bäst för klienten samtidigt som denne förhåller sig till organisationens ramar (Svensson et.al, 2015, s. 72). Beroende på hur situationen för klienten ser ut så har socialarbetaren ett större eller ett mindre

handlingsutrymme att agera med. Något som även kan påverka handlingsutrymmet är om socialarbetaren är stark eller svag i sin profession. Om socialarbetaren är stark i sin profession kan denne få större möjlighet att påverka sitt arbete. Om socialarbetaren är svag i sin

profession kan denna möjlighet minska och då är organisationen styrande över den yrkesverksamme. Eftersom samhället är i konstant förändring så omformas även

socialarbetarens handlingar utifrån de rådande normerna i samhället avseende socialt arbete (Svensson et.al, 2015, s. 22-24). Socialarbetare som kommer i direktkontakt med klienterna kan reglera samt kontrollera hur de ska bemöta en klients problematik, trots att de har lagar att rätta sig efter. Socialarbetaren har ett visst handlingsutrymme gentemot klienten och därmed en viss makt över sina egna arbetsuppgifter. De flesta socionomer arbetar inom kommunens individ- och familjeomsorg men det finns även socionomer som arbetar som skolkuratorer. De som arbetar som skolkuratorer har andra villkor på sig gällande handlingsutrymme än de som arbetar inom individ- och familjeomsorgen. Något som även kan påverka en socialarbetares handlingsutrymme är om denne arbetar privat eller kommunalt (Swärd, 2016, s. 77-78). Flexibilitet och anpassningsbara alternativ för klienter är viktigt inom socialt arbete och det

(19)

14

kräver att socialarbetare har självständiga omdömesförmågor. Det innebär att exempelvis val och genomförandet av insatser grundar sig i socialarbetarens tolkningsförmåga samt kunskap inom problemområdet. Denna självständighet är en förutsättning för socialt arbete men den styrs av lagar, regler och normer. Det professionella handlingsutrymmets premisser är att det ska finnas förtroende för socialarbetarens kunskap, etik samt förmåga att fatta objektiva samt legitima beslut (Dellgran, 2016, s. 253). Genom att använda teorin om handlingsutrymme kan vi förklara samt analysera hur handlingsutrymmet påverkar skolkuratorer samt hur de själva kan påverka sitt handlingsutrymme. Begreppet handlingsutrymme hjälper oss att uppfylla studiens syfte med att utforska hur skolkuratorer uppfattar sitt handlingsutrymme.

Resultat och analys

Vi har analyserat vårt datamaterial med hjälp av en tematisering där de övergripande teman som framställs är roll, samverkan och handlingsutrymme. Dessa teman återfinns som huvudrubriker med tillhörande underrubriker.

1.Roll

1.1 Yrkesrollen

En arbetsuppgift som ingår i kuratorsrollen är att hålla i enskilda samtal, att vara delaktig i elevhälsan samt utföra sociala utredningar, vilket är något samtliga skolkuratorer lyfter. En skolkurator beskriver sin yrkesroll på följande vis:

Alltså jag som skolkurator så har jag ju förstås enskilda samtal som kan vara stödjande eller

motiverande eller krissamtal. [...] man gör sociala utredningar till exempel och sen så sitter jag med i sammankallanden vad vi kallar skolans trygghetsgrupp eller trygghetsteam.

En annan skolkurator ger uttryck för liknande tankegångar:

Det är väldigt mycket ja det är ju elevsamtal, föräldrasamtal, man har kontakt med pedagoger, man sitter i elevhälsoteamets möten.

Citaten visar att enskilda samtal med elever utgör en stor del av skolkuratorers arbetsuppgifter och att det är en central del av deras yrkesroll. Citaten påvisar även att skolkuratorernas enskilda samtal kan baseras på hur de tolkar sin egen roll i relation sina egna och

organisationens förväntningar på yrkesrollen. Svensson et.al (2015, s. 97) menar att individer vill leva upp till de förväntningar som finns på en roll. Här kan det därmed antas att

skolkuratorer själva anser att det finns en förväntning på dem att genomföra samtal med elever och att de tycker det är en viktig arbetsuppgift. Lögdlund och Bergkvist (2015, s. 181) belyser vikten av att uppfylla rollförväntningar som är riktade mot rollen för att inte drabbas av rollförlust. Det kan möjligtvis vara så att skolkuratorerna känner att de måste genomföra ovanstående arbetsuppgifter för att det tillhör förväntningarna på rollen. Det kan vidare spekuleras att de inte vill drabbas av en rollförlust då detta riskerar att leda till känslor av skam eller att den kollektiva uppfattningen om skolkuratorer förändras negativt. Vidare kan det vara så att en skolkurators rollförlust kan resultera i att denne förlorar en del av sin egen yrkesroll om denne inte uppfyller det som förväntas av dem.

(20)

15 [...] Nu så arbetar jag och vilket jag har glidit in lite på att jag kommer att arbeta med mer främjande förebyggande arbete på gruppnivå med grupper tjejgrupper, killgrupper, klasser allt till att få en bättre livssituation med inom skolan.

En annan skolkurator beskriver att det förebyggande arbetet handlar om att skapa goda förutsättningar för eleverna att lyckas i skolan:

“[...] Men ett stort uppdrag där är ju... att jobba främjande och förebyggande för att det ska bli en fin skolmiljö där våra barn ska kunna uppnå mesta möjliga måluppfyllelse, kunna nå betyg och komma vidare.”

Citaten ovan påvisar vikten av förebyggande arbete mot psykisk ohälsa och att

skolkuratorerna fokuserar på att främja god psykisk hälsa inom skolverksamheten. Utifrån teorin om yrkesrollen som beskrivs av Svensson et.al (2015, s. 97) kan det antas att dessa kuratorer lägger vikt på det främjande och förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa samt verkar för att skapa en god skolmiljö som går i linje med deras yrkesbeskrivning. Gottzén och Bergkvist (2014, s. 183-184) menar att den respons som omgivningen ger formar människors roll och är därmed en spegling av den förmåga att uppträda enligt de normerna som finns på rollen. Det kan antas att det inte finns rollförväntningar från andra på att skolkuratorn ska arbeta förebyggande vilket leder till att detta arbete uteblir. Johansson et.al (2019, s. 161) menar att elevhälsan ska fokusera mer på att verka för elevers utveckling och möjliggöra elevers lärande. Det kan tänkas att detta görs av skolkuratorerna genom deras främjande och förebyggande arbete för att förbättra skolmiljön för eleverna. Eftersom de intervjuade skolkuratorerna lyfter att denna form av främjande arbete utgör en stor del av deras arbetsuppgifter, kan det därmed tänkas att en god skolmiljö är av stor vikt för elevers utveckling samt lärande.

1.2 Rollförväntningar från rektorer

När det kommer till vad skolkuratorernas uppfattningar om vad rektorer förväntar sig av dem finns det ingen enhetlig bild. Däremot återkommer teman självständighet och tillgänglighet, orosanmälningar, det sociala perspektivet samt att skillnader beroende på skolan förekommer i skolkuratorernas berättelser.

Upplevelsen av självständighet och tillgänglighet är något som skolkuratorerna upplever vara en stor del av de rollförväntningar som finns från rektorn. Detta kommer till uttryck i följande citat där en skolkurator beskriver rollförväntningar som rektorn upplevs ha på skolkuratorn:

Självständighet tror jag... det är ett ganska på ett sätt ganska ensamt jobb för att man är ensam i sin roll.

En annan skolkurator beskriver rollförväntningarna i termer av tillgänglighet, stöd och relationsarbete:

Ja men det förväntas ju att jag är tillgänglig för alla som behöver stöd och det kan ju vara direkt till elever, det kan vara elevgrupper man går in och jobbar lite med relationer.

De skolkuratorer som upplever dessa rollförväntningar anpassar sin roll utefter vad Lögdlund och Bergkvist (2014, s. 180) anser om att individen anpassar handlingar samt beteenden. Det kan därmed tänkas att skolkuratorerna formar sina arbetsuppgifter och arbetssätt utefter vad de tror att arbetsgivaren förväntar sig av dem. Det kan även vara så att det är svårt för skolkuratorer att forma sitt arbete då de är ensamma i sin roll och att de inte är helt säkra på vad rektorn vill att de ska göra. Därmed kan det konstateras att de rollförväntningar som finns på skolkuratorer är otydliga vilket kan vara en bidragande faktor till att de även har ett stort

(21)

16

handlingsutrymme.

Som ensamma i sin yrkesroll får de möjlighet att utveckla ett arbete utifrån sin egen

kunskapsbas och själva identifiera vilka de specifika problemen på skolan är. Det kan tänkas att de skolkuratorer som har mer erfarenhet av yrket har en större förståelse för det sociala arbetet på skolan och att de lättare kan identifiera dessa problem än de som inte arbetat länge som skolkurator. Då skolkuratorn är ensam i sin roll med sin kunskap kan det innebära att den upptäcker saker som inte andra professionella ser och genom att skolkuratorn har en

självständighet i sitt yrke behöver inte skolkuratorn påverkas av vad andra professionella tycker att den ska arbeta med. Det kan därmed konstateras att erfarenhet och tidigare kunskaper är av stor vikt för skolkuratorerna för att bedriva deras arbetsuppgifter inom skolan.

Skolkuratorerna upplever att rektorer förväntar sig att de ska vara delaktiga vid orosanmälningar till socialtjänsten och införliva det sociala perspektivet inom skolverksamheten. En skolkurator trycker på vikten av den sociala kompetensen:

Ja det är mycket men jag står ju för den sociala kompetensen så jag ska ju vara den som ja lite spindeln i nätet och ja lite kontakter utanför skolan och att ha det här samhällsperspektivet och även psykologiskt då.

Ytterligare en skolkurator trycker på vikten av social kompetens:

Sen har ju ha en, en viktig del om man har förväntningar att man när, med sin profession är ju med i elevhälsan och utifrån sitt sociala perspektiv kommer med tankar och funderingar och aa…

En annan skolkurator menar att det även är viktigt att vara delaktig vid orosanmälningar:

[...] Men nu håller vi på att jobba med att alla ska kunna göra det att det ska vara, man har ju en anmälningsplikt så fort man jobbar med barn och ungdomar.

Ytterligare en skolkurator beskriver delaktigheten vid orosanmälningar:

Ja men och att man står för trygghet och för också den här juridiska biten i frågor, den hamnar ofta på kuratorns bord när det gäller liksom orosanmälan.”

Det framkommer att skolkuratorerna menar att det är väsentligt att de har rätt kompetens samt kunskap. Som Svensson et.al (2015, s. 102) förklarar, är socialarbetares kompetens,

kunskaper samt färdigheter av stor vikt för yrkesutövningen, vilket även påvisas av ovanstående citat. Det kan konstateras att skolkuratorers yrkesroll påverkas starkt av de kunskaper som de besitter samt kompetenser som de utvecklar inom sin yrkesroll. I och med detta faktum kan det även konstateras att kunskaperna och kompetenserna påverkar

skolkuratorn i dennes yrkesroll.

Skolkuratorerna upplever vidare att rollförväntningar från rektorer skiljer sig åt beroende på vem som är rektor samt vilken skola skolkuratorn är verksam inom. Detta är vad en

skolkurator anser om detta:

Ja men det kan vara lite olika, kanske det beror på vart man jobbar, men förväntningar, ja, här på den här skolan så är det jättebra… för här har inte jag kan säga vad man inte har för förväntningar, att man ska ha nå behandlande samtal, det man förväntar sig här är att man tar liten den här, skolångesten, motivationsarbete, den psykiska ohälsan som finns här på skolan.

(22)

17 Det där är jätteolika från skola till skola och hur själva upplägget är… här är det ju som tre skolor på en skola så det är tre rektorer som har förväntningar öhm tidigare hade jag ytterligare några skolor och då tillkom det ju mer rektorer och mer förväntningar. De skolor som har en kurator på en organisation så tror jag att man kan ha en förväntan att… eller att kurator ska finnas med mycket mer i det dagliga arbetet de här större skolorna så blir det många gånger konsultativt mycket rådfrågning hamnar på mitt bord”

Skolkuratorerna beskriver att det finns olika förväntningar beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken rektor som är verksam. Svensson et.al (2015, s. 102) anser att socionomens yrkesroll bestäms utifrån organisationens omständigheter. Detta kan innebära att

skolkuratorernas yrkesroll formas utifrån organisatoriska förutsättningar såsom hur stor skolan är, vem som är rektoroch hur många elever som går på skolan. En konsekvens av detta kan tänkas vara att yrkesrollen blir otydligt eftersom förväntningarna från rektorerna är olika beroende på skola vilket kan leda till missförstånd gällande skolkuratorns yrkesroll och arbetsuppgifter. Detta genom att skolkuratorn möjligtvis har en egen förväntan på sin yrkesroll som inte överensstämmer med den yrkesroll som rektorn tillskriver skolkuratorn. Däremot kan det spekuleras att om rektorns förväntningar på skolkuratorns yrkesroll överensstämmer med den syn som skolkuratorn har på sin yrkesroll så kan detta möjligtvis leda till en god samverkan. Freeman och Coll (1997, s. 35) lyfter att skolkuratorer upplever att de fastnar mellan två olika roller som grundas i de förväntningar som de andra professionerna på skolan har, vilket ofta resulterar i rollkonflikt. Under intervjuerna framkommer det att skolkuratorerna upplever att olika rektorer har olika rollförväntningar på dem. Om skolkuratorn har varit verksam på flera olika skolor har denne därmed fått olika

rollförväntningar på sig vilket kan leda till rollkonflikt. Detta kan tänkas grunda sig i att de utför sitt arbete på olika sätt på olika skolor. Vidare kan det vara så att de skolkuratorer som varit verksamma i flera skolor har mer erfarenhet av vad som förväntas av dem även om inte den rektorn de har just nu förväntar sig det. Dessa olika rollförväntningar från rektorer skapar en ojämn rättvisa med hur mycket och vilka arbetsuppgifter en skolkurator får. Det kan konkluderas att de olika rollförväntningarna som ställs av olika rektorer beroende på skola kan leda till rollkonflikt. I sin tur kan detta möjligtvis resultera i att skolkuratorerna förändrar sin egen syn på sin yrkesroll samt vilka arbetsuppgifter som de förväntas utföra.

1.3 Rollförväntningar från lärare

Skolkuratorerna har även rollförväntningar på sig från lärarna inom skolverksamheten. Skolkuratorerna upplever att många lärare lämnar över allt ansvar på dem om det uppstår problematiska situationer kring en elev. En skolkurator förklarar fenomenet på följande vis:

[...] Många gånger så har man man väl den där den känslan av att det uppstår ett problem det en elev som mår dåligt att de kommer till mig och att jag ska fixa det att de gärna lämnar över så finns det vissa lärare som som verkligen är med eleverna också försöker jobba men just när det börjar bli lite lite stort så där att de gärna vill lämna över och då till hela elevhälsoteamet om det är någon som har svårt för att lära sig och sånt där så går de till specialpedagogen och fixa det här nu så det är väl en känsla i hela elevhälsoteam att kommer de till hälsoteamet så tar de över fixar det

Detta är vad en annan skolkurator berättar om rollförväntningar som lärare har på en skolkurator:

Aa de har större förväntningar och de tror att man kan ta fram trollspöet, och ordna allt där är det en viss skillnad, därför att det är lite så är när det blir frustrationer, eller när det inte fungerar så tänkte man bara såhär, nej men hon kan gå till kuratorn och samtala lite… hon fixar det här med motivationen, nu dippa det lite hon, nej men hon kan ordna där finns det en helt annan förväntning på vad man kan göra tror jag.

(23)

18

En tredje skolkurator trycker på detta fenomen:

Jag har inte frågat någon lärare men jag har ju varit här länge och det har ju ibland varierat ibland så önskar man verkligen lämna ifrån sig bekymmer jag tror att jag har varit här så länge så att de har lärt sig att det är inte bara funkar på det viset.

Att handleda och konsultera lärare är en naturlig del av skolkuratorers arbete. Läraren kan tillsammans med skolkuratorn få stöd och hjälp i hur de ska hantera en problematisk situation, eller hur de ska hantera en elev som har det svårt (D-Wester, 2005, s. 75-78). Det kan tänkas att när en skolkurator och lärare brister i att samverka och konsulterar med varandra resulterar i en situation där lärarna lämnar över uppdraget med en problematisk elev till skolkuratorn. En konsekvens av detta kan tänkas bli att skolkuratorerna överbelastas med arbetsuppgifter eftersom lärarna inte själva vill ta del av det kurativa arbetet inom skolverksamheten. Vidare kan detta tänkas leda till att andra arbetsuppgifter som skolkuratorn har blir bortprioriterade då tid saknas och att de kanske känner att de måste omprioritera sina arbetsuppgifter. Enligt Freeman och Coll (1997, s. 36) upplever skolkuratorer att de måste anpassa sig efter vad andra professioner inom skolverksamheten förväntar sig av denne. Det kan konstateras att skolkuratorerna som vi intervjuat upplever att de måste ta hänsyn till det de andra

professionerna inom skolan önskar av dem. Detta kan tänkas leda till att skolkuratorerna inte får utrymme att utföra de arbetsuppgifter som de själva önskar. Därav kan en konsekvens antas bli att deras kompetens ifrågasätts och riskerar därmed att lärare får tolkningsföreträde inom skolverksamheten. Det sociala perspektivet kan tänkas bortprioriteras då lärares pedagogiska perspektiv får företräde.

1.4 Skolkuratorers rollförväntningar på lärare och rektorer

Skolkuratorerna förväntar sig olika saker av rektorerna och lärarna inom skolverksamheten. Skolkuratorerna ser rektorn som en chef vars jobb är att fatta beslut rörande

skolverksamheten. Detta är vad en skolkurator har för förväntningar på en rektor:

Den är chef, rektorn har ju ledarförväntningar för vissa saker kan ju inte jag bestämma utan då behöver ju rektorn kanske ta beslut om och sådär och att det görs [...]

Skolkuratorerna påvisar att de även har höga förväntningar på lärarna som ingår i

skolverksamheten och önskar att lärarna ser sig själva som en del av elevhälsan och som en del av ett team. En skolkurator menar att:

[...] Jag förväntar mig att de också ser sig själva som en del av elevhälsan, elevhälsan är någonting som berör hela skolan inte någonting som bara jag och skolsyster och specialpedagoger är utan att de gör ju stort gediget jobb med eleverna och tänker att det här är någon som behöver prata med kuratorn för att den är lite ledsen.

En annan skolkurator berättar om sina förväntningar på lärarna:

Jag har nog förväntningen att man jobbar som ett team, att man inte lämnar över elever, vilket är enkelt som jag sa innan, alltså fixa det här, lärare och det är självklart att de har sin yrkesroll, de har ju det här med sig pedagogiken. De har ju liksom sin, de är här för att lära ut, de här för att lära eleverna, sen när det händer mycket annat socialt, och när det blir rörigt eller stökigt eller kränkande, någon bli ledsen, någon blir arg… det utgår ju utifrån deras normala arbetssituation i klassrummet, för de, de har ju… men de ska lära ut på sina lektioner och men jag tänker i ett team så kan man ju bli den här man [...]

(24)

19

Det kan ses som problematiskt att det bara är skolkuratorernas ansvar att arbeta mot kränkande behandling då de kanske inte bevittnar allt som händer i klassrummet så som möjligtvis lärarna gör. Detta kan resultera i att samverkan mellan skolkuratorn och läraren blir bristfällig då läraren endast ser eleven ur ett pedagogiskt perspektiv som kanske inte alltid tar hänsyn till om kränkande behandling sker. Svensson et.al (2015, s.184) beskriver hur

interprofessionella team ska bedriva gemensamt arbete mot kränkande behandling. Det kan tänkas att skolkuratorerna inte upplever att de professionella på skolan arbetar tillsammans, istället lämnas hela elevens problematik över till skolkuratorn för att denne ska lösa detta. Det kan vidare vara möjligt att skolkuratorerna inte upplever att det interprofessionella teamet inom skolverksamheten är välfungerande, och att detta kan bidra till en upplevelse av ensamhet samt missuppfattning om yrket.

2.Samverkan

Överlag finns det en positiv syn på samverkan hos skolkuratorerna och de är nöjda med hur samverkan fungerar på den skola de är verksamma inom. Det finns också en gemensam uppfattning om vilka andra professionella som skolkuratorerna har ett nära samarbete med på skolorna och det är framförallt de professionella som ingår i elevhälsan och lärare. Det som återfinns som hinder i samverkan är att de professionella har olika utbildningar, styrs av olika lagar och organisatoriska förutsättningar som de professionella måste förhålla sig till.

2.1 Samverkan med andra professionella

En skolkurator beskriver samverkan med andra professionella såhär:

Elevhälsan framförallt med specialpedagoger, om alltså med skolsköterskan till viss del och pedagoger förstås.

En annan skolkurator beskriver samverkan med andra professionella på detta sätt:

Ja men jag tänker med pedagogerna så är där att vi försöker i dom här EHM som jag pratar om till exempel (elevhälsomöten) det är elevhälsan som håller i och biträdande rektor och en specialpedagog

En tredje skolkurator beskriver samverkan med andra professionella på det här viset:

Aa skolpsykolog, skolläkare… skolsköterskan och jag har jättemycket vi hon sitter ju mittemot och vi samarbetar ju jättemycket. […] Men aa mycket med lärare, jättemycket samarbetet

Den sista skolkuratorn uttrycker förutom samverkan med lärare, och resterande professionella av elevhälsan ett ytterligare samarbete med resursassistenter:

[...]så har vi ju många resursassistenter som jobbar väldigt nära och också omvårdande som specialenheten och vissa elever behöver ju också ha stöd i sin dagliga omvårdnad så det är ju den yrkeskategorin också dom jobbar ju ofta väldigt nära sina elever så där när jag träffar elever från den verksamheten så är det också så är det samarbete med den som också kanske är väldigt nära dagligen så är det ju.

Skolans nya läroplan stadgar att samverkan ska ske mellan lärare till lärare och till andra yrkesverksamma inom skolan (Danermark, 2004, s. 8). När olika professionella arbetar tillsammans inom en verksamhet kan det benämnas att de utgör ett interprofessionellt team (Svensson et.al 2015, s. 184). Det kan konstateras att skolorna vi har varit på arbetar utifrån

References

Related documents

Detta handlade främst om att veta vad som skulle lämnas vidare till andra instanser, till exempel socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin, att klargöra

Med utgångspunkt i att fler barn medicineras för ADHD i vissa kommuner än andra och att barn är i behov av mer stöd och hjälp oavsett medicinering är det intressant att

Denna informant beskrev att man inte ville att föräldrarna skulle komma till skolan på grund av bråk eller mobbning och att eleverna på grund av detta försökte följa reglerna..

Samtliga av de intervjuade skolkuratorerna menade att genom att arbeta med lärarnas bemötande gentemot elever, kunde fler elever uppleva att de var sedda och detta var enligt

Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer arbetar förebyggande mot mobbning i skolan samt hur arbetet sker individuellt med elever som blir utsatta för mobbning. Är du

Ett Wilcoxon-test genomfördes slutligen på frågorna ”Jag skulle förklara för mobbaren att den här typen av beteende inte accepteras” och ”Jag skulle föreslå att offret

Syftet är att studera vilka förutsättningar och hinder för samverkan, som specialpedagoger ger uttryck för när det gäller det hälsofrämjande och förebyggande arbetet

För att öka vår förståelse kring hur skolkuratorer upplever och uppfattar det hälsofrämjande arbetet i skolan utifrån sin yrkesroll har vi under första temat