Institutionen för hälsovetenskap
Varför dröjer kvinnor med att söka vård vid
symtom på hjärtinfarkt?
Emelie Magnell
Emilie Sigfridsson
Examensarbete i omvårdnad på grundnivå. Sjuksköterskeprogrammet
Institutionen för Hälsovetenskap/Högskolan Väst Vårterminen 2017
Varför dröjer kvinnor med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt?
Why do women delay seeking care with symptom of myocardial
infarction?
Författare Emelie Magnell Emilie Sigfridsson
Handledare Susanne Forsgren Gebring
Examinator Azar Hedemalm
Institution Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap
Arbetets art Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Program/kurs Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Termin/år VT 2017
Antal sidor 12
_________________________________________________________________________
Abstract
Background: Time is crucial for the forecast of myocardial infarction. It’s crucial for the
prognosis and can decrease complications. Complications can include both physical and psychological ailments and can affect women’s daily life.
Aim: The aim of this study was to illustrate why women delay seeking care for symptoms of
myocardial infarction.
Method: A literature-based study.
Results: The reasons that women delayed seeking care of their symptoms were fear of being an
inconvenience for either their relatives and/or health care professionals. They had also a misleading conception about myocardial infarction and had difficulties to connect their symptoms to myocardial infarction. Therefore the women try to attempt to perform self-care rather than consult medical professionals. They also prioritized obligations against employer and related.
Conclusion: Women want to be self-sufficient enough to take care of themselves and not be a
burden to their family or medical professionals. They had difficulties prioritizing themselves and the women has to start put herself first. Through increased knowledge about symptoms for myocardial infarction the result may be that women can take better and more informed decisions on when it is imperative to seek immediate medical care. This may in turn result in better prognosis for the affected women.
Keywords: Decision Making, Delayed Seeking Care, Myocardial infarction, Seeking
Populärvetenskaplig sammanfattning
Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige idag och kvinnor har en högre mortalitet vid hjärtinfarkt. Kvinnor dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt, det finns ett flertal orsaker som fördröjer tiden från första symtom till kontakt med sjukvården. Orsakerna till den ökade fördröjningstiden för kvinnor kommer att belysas i denna litteraturbaserade studie.
Resultatet redovisas i två teman på orsaker om varför kvinnor dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Kvinnor ville inte vara till besvär för sina anhöriga eller arbetsgivare. De ville heller inte vara till besvär för hälso- och sjukvårdpersonal då de inte ville belasta sjukvården i onödan och de upplevde även en rädsla att inte bli tagna på allvar utav hälso- och sjukvårdpersonal. Kvinnorna hade också vilseledande föreställningar om hjärtinfarkt. Föreställningarna kommer från massmedia samt erfarenheter från män i sin omgivning som drabbats av hjärtinfarkt. Kvinnorna hade även svårigheter att härleda symtomen till hjärtinfarkt och de försökte hitta andra förklaringar till sina symtom eller förminskade dessa. På grund av dessa svårigheter försökte kvinnorna hantera symtomen själv genom självmedicinering.
Sjuksköterskan behöver en ökad kompetens om kvinnor och hjärtinfarkt, då hon har en viktig funktion att utbilda kvinnor om hjärtinfarkt och symtombild. Detta är för att kvinnan ska kunna ta ett snabbt beslut att söka vård för att därmed förbättra prognosen vid hjärtinfarkt.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Vad händer vid en hjärtinfarkt? ... 1
Symtom och Diagnos ... 1
Vikten av tidig behandling vid hjärtinfarkt ... 2
Livsvärld ... 2 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 3 Problemformulering ... 3 Syfte ... 3 Metod ... 3 Litteratursökning ... 4 Urval ... 4 Analys ... 5 Resultat ... 5
Vill inte vara till besvär ... 6
Vilseledande föreställningar om hjärtinfarkt ... 6
Diskussion ... 7
Metoddiskussion ... 7
Litteratursökning och urval ... 7
Analys ... 8
Forskningsetik ... 8
Trovärdighet och Överförbarhet ... 9
Resultatdiskussion ... 9
Vill inte vara till besvär ... 9
Vilseledande föreställningar om hjärtinfarkt ... 10
Slutsatser ... 11
Praktiska implikationer ... 11
Bilagor
Bilaga 1 Översikt av systematiska sökningar från databasen
Bilaga 2 Mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod
Inledning
I Sverige insjuknar cirka 28 000 människor i hjärtinfarkt varje år vilket är ett stort hälso- och samhällsproblem (Socialstyrelsen, 2015). Hjärtinfarkt sker ofta akut och oväntat och är ett livshotande tillstånd. Fler kvinnor dör av hjärtinfarkt än män och kvinnor dröjer längre med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Detta kan ha en påverkan på prognosen och livet efter en hjärtinfarkt.
Sjuksköterskans kunskap och förståelse kring hjärtinfarkt hos kvinnor är av största vikt då snabb vård skapar möjligheter till en förbättrad prognos. Utifrån ett omvårdnadsperspektiv är det betydelsefullt att sjuksköterskan skall kunna stötta kvinnors beslut att söka vård i tid. Vi vill med denna litteraturbaserade studie belysa de orsaker som kan påverka kvinnors fördröjningstid från symtom till beslut om att söka vård.
Bakgrund
Vad händer vid en hjärtinfarkt?
Persson och Stagmo (2014) menar på att hjärtinfarkt orsakas av en lokal syrebrist i hjärtmuskulaturen, detta orsakas oftast av åderförkalkning. Åderförkalkning är en beläggning inuti ett blodkärl och denna beläggning kallas för plack. Det finns två typer av plack, mjuka och hårda plack. Mjuka plack är mer benägen att brista. De kan då lossna från kärlväggen, frisättas ut i blodbanan och fastna där blodkärlet är som smalast. Detta blir då en propp i blodkärlet. Hårda plack är en stabil förkalkning som byggs på ju äldre människan blir och kan påverkas av andra riskfaktorer. Om proppen sker i kranskärlen som försörjer hjärtmuskulaturen med blod kan detta leda till en syrebrist och skapa vävnadsdöd i hjärtat. Riskfaktorer som ökar risken för åderförkalkning är rökning, högt blodtryck, övervikt, låg fysisk aktivitet, psykosocial stress och ökad ålder (Persson & Stagmo, 2014).
Dock har det framkommit att hos kvinnor finns det ytterligare orsaker till hjärtinfarkt förutom åderförkalkning, exempelvis kramp i blodkärlet, inflammatoriska tillstånd, rubbningar i blodets koagulationsförmåga samt autoimmuna processer där kroppen bildar antikroppar som angriper sin egen vävnad (Schenck-Gustafsson, 2008).
Symtom och Diagnos
Symtomen för hjärtinfarkt kan skilja sig mellan män och kvinnor och kan upplevas på olika sätt. De typiska symtomen för hjärtinfarkt är smärta och/eller tryck över bröstet som även kan stråla ut mot vänster arm (Persson & Stagmo, 2014). I 90 % av alla hjärtinfarkter förekommer det bröstsmärta (Lindahl, 2010). Mäns symtom innefattar oftare bröstsmärta och svettningar, medan kvinnor kan uppleva fler atypiska symtom såsom rygg/nack- och käksmärta, andnöd, illamående/kräkningar, dålig matsmältning, aptitlöshet, yrsel, svimning och hjärtklappning (Swahn & Jonasson, 2010).
Diagnosen hjärtinfarkt kan ställas på olika sätt. EKG visar hjärtats elektriska aktivitet och kan visa en pågående hjärtinfarkt eller om hjärtinfarkten redan har skadat hjärtmuskulaturen (Persson & Stagmo, 2014). Blodprov kan även tas som visar om protein från cellerna i hjärtmuskulaturen läckt ut på grund av skada i området och kan även visa lokalisation av skadan. Vid uppvisad smärta är det viktigt att analysera smärtan utifrån dess karaktär, lokalisation samt under hur lång tid smärtan pågått. Det är även viktigt att ta reda på utlösande och lindrande faktorer (Lindahl, 2010).
Schenck-Gustafsson (2011) menar på att symtomen för hjärtinfarkt kan likna symtomen för andra åkommor därför är det viktigt att undersöka och utesluta hjärtinfarkt för att kvinnan skall få rätt diagnos. Det finns flera differentialdiagnoser till hjärtinfarkt hos kvinnor, exempelvis hals och ryggsmärta. Även åkommor från mag- och tarm kan påvisa liknande symtom.
Vikten av tidig behandling vid hjärtinfarkt
Vikten av tidig behandling är avgörande för prognosen och kan minska komplikationerna. Det kan påverka kvinnans liv och prognos efter en hjärtinfarkt (Swahn & Jonasson, 2010). Det tar cirka sex timmar innan det sker en vävnadsdöd i hjärtmuskulaturen (Persson & Stagmo, 2014). Tidigare forskning påvisar att kvinnor har signifikant högre fördröjningstid jämfört med män vid uppsökande av vård vid symtom på hjärtinfarkt och tiden är en avgörande faktor för följderna av hjärtinfarkten (Rivero et al., 2015).
Kuhn, Page, Rahman & Worrall-Carter (2015) kommer fram till att kvinnor har en högre mortalitet vid hjärtinfarkt än män, vilket är den allvarligaste följden av hjärtinfarkt. Redfors et al. (2015) menar på att andra allvarliga följder efter en hjärtinfarkt är kardiogen chock, hjärtstopp och hjärtsvikt. Engvall (2010) skriver att det är ett flertal komplikationer som kan uppstå efter en hjärtinfarkt. Exempelvis kan cirkulationen påverkas negativt och detta kan ge upphov till proppar som kan påverka cirkulationen mellan hjärta och lungor.
Nyare forskning menar på att kvinnans liv och självbild kan påverkas negativt av de fysiska komplikationerna som kan uppstå efter en hjärtinfarkt såsom orkeslöshet och trötthet. Livet kan därför efter en hjärtinfarkt påverkas negativt och svårigheter kan uppstå med sociala aktiviteter och att upprätthålla relationer. Detta är en följd som kan påverka kvinnans liv och den värld hon lever i (Fuochi & Foá, 2017).
Livsvärld
Livsvärld innebär den verklighet som människan dagligen lever i och de erfarenheter som hon får. Ett livsvärldsperspektiv utgår ifrån människans subjektiva upplevelser och påverkar hennes vardagliga liv (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Fuochi och Foá (2017) menar på att vid en hjärtinfarkt kan kvinnans värld förändras avsevärt genom förändrad fysisk kapacitet, livsstil och självbild. Därför är det av stor vikt att öka förståelsen om den livsvärld som förändras efter en genomgången hjärtinfarkt och hur de nya erfarenheterna påverkar kvinnans livsvärld.
I livsvärlden inkluderas egenskaper som är fysiska och psykiska men kan också vara emotionella. Egenskaperna påverkar hur människan upplever och hanterar de situationer som hon genomgår (Dahlberg et al., 2003). Människans tidigare erfarenheter påverkar hennes inställning till förändringar i livsvärlden (Ekebergh, 2012). Dahlberg et al. (2003) menar på att inställningen präglar människans liv. Reflektion över livsvärlden ökar människans medvetenhet om sin självbild och omgivning. Bristen på reflektion leder till att människan inte har en distans till förändringarna i livsvärlden (Dahlberg et al., 2003). Detta kan leda till att hon inte kan vara objektiv inför nytillkomna hälsoproblem, vilket i sin tur kan leda till en minskad prioritering av sig själv. Detta kan öka risken för ohälsa och ökar omvårdnadsbehovet då människan inte är tillräckligt medveten om sin egen hälsa och välmående (Ekebergh, 2012).
Sjuksköterskan har en viktig funktion att förmedla kunskap till människan som gör att hon blir mer medveten om sin förändrade livsvärld och självbild. Sjuksköterskan bör anpassa sitt bemötande och sin utbildning gentemot människan och den livsvärld som hon lever i (Dahlberg et al., 2003).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår det även ett ansvar gentemot samhället för att initiera och främja insatser som skall tillgodose allmänhetens behov och hälsa (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014). Kvinnor har en längre fördröjningstid vid symtom på hjärtinfarkt (Rivero et al., 2015). Ju längre tid som går vid en pågående hjärtinfarkt kan ge ökad risk för vävnadsdöd och påverkan på kvinnans liv och prognos (Swahn & Jonasson, 2010). Prognosen kan vara avgörande för kvinnans självbild och livsvärld efter en hjärtinfarkt då fysiska och psykiska komplikationer ger en påverkan på kvinnans liv (Junehag, Asplund & Svedlund, 2014). Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har en kompetens stor nog att ge rätt stöd och initiera de insatser som kan ses nödvändiga för att bibehålla liv, främja hälsa och begränsa ohälsa (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014).
Vården skall även syfta till att ge individen trygghet och vård på lika villkor för hela befolkningen. Detta innebär att ta alla som söker vård på lika stort allvar (SFS 1982:763). Kvinnor har en bredare symtombild än män (Swahn & Jonasson, 2010). Därför är det viktigt att sjuksköterskan ser hela individen och är uppdaterad om den senaste forskningen om symtom, diagnos och behandling för att kunna ge patienten rätt stöd och vägledning vid sjukdom (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014).
Svensk Sjuksköterskeförening (2017) menar på att sjuksköterskan har ett ansvar att informera och utbilda både individuellt likväl som i grupp och anpassat efter behov av information. Detta innebär att sjuksköterskan utbildar för att kunna öka förmågan hos människan att själv kunna identifiera, förebygga och motverka komplikationer vid sjukdom, vård och behandling och för att främja hälsa. Information, vård och bemötande bör vara individanpassat för bästa möjliga omhändertagande, detta är för att optimera den omvårdnad som sjuksköterskan ansvarar för.
Problemformulering
Att kvinnor dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt är ett problem som kan vara orsaken till att högre mortalitet bland kvinnor än män. Tiden från uppkomsten av symtom till behandling är avgörande för kvinnans prognos. Fördröjd vårdkontakt kan ge fysiska komplikationer vilket kan leda till svårigheter i det dagliga livet.
Sjuksköterskan behöver en bredare kunskap om kvinnors symtombild vid hjärtinfarkt samt en ökad förståelse av kvinnors beslutsprocess kring att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Detta är för att sjuksköterskan i sin tur ska kunna utbilda kvinnor och kunna ge stöd i beslutet av att söka vård i tid, vilket kan leda till en minskad mortalitet bland kvinnor vid hjärtinfarkt.
Syfte
Syftet med denna studie var att belysa varför kvinnor dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt.
Metod
Friberg (2012) menar på att en litteraturbaserad studie med grund i analys av kvalitativ forskning bidrar till en evidensbaserad omvårdnad. Denna metod ökar förståelsen för det valda forskningsområdet och sammanställer den tidigare forskning som finns (Friberg, 2012). Denna metod valdes då syftet avser att belysa kvinnors upplevelser vilket har sin grund i kvalitativ forskning.
Litteratursökning
Litteratursökningen kan delas in i två faser, den inledande och den egentliga informationssökningen. Den inledande sökningen skapar grund för sökarbetet och ger en översikt medan den egentliga fasen tar fram det slutgiltiga urvalet av artiklar. Resultatet kan redovisas i form av en tabell över processen för att skapa en trovärdighet och tydlighet för läsaren (Östlundh, 2012). I denna studie resulterade den inledande sökningen i relevanta sökord samt gav en överblick över forskningsområdet. Utifrån sökorden så gick processen över till de systematiska sökningarna som redovisas i en tabell (Bilaga 1).
I de genomförda systematiska sökningarna så har följande sökord använts i databaserna Cinahl och PubMed: Wom*n, Woman, Myocardial infarction, Factors, Seeking behavior, Decision making, Seeking treatment, Behavior, Heart attack, Healthcare seeking, Treatment delay. Östlundh (2012) menar på att de sökord som väljs ut är de som bäst representerar problemområdet men sökorden bör även vara relevanta för studiens syfte. Trunkering kan användas, vilket innebär att olika böjelser tas fram av ett ord, exempelvis Wom*n. Boolesk sökteknik används då sökningen inkluderar flera sökord och ämnesområden, då används orden And, Or eller Not (Östlundh, 2012). I denna studie har det valts att använda ordet And för att vidga sökningen samt trunkering för att få fram samtliga böjelser.
Avgränsningar underlättar urvalet genom att sortera bort de artiklar som inte är relevant till studiens syfte. De vanligaste förekommande avgränsningar är tid, språk, dokumenttyp och Peer Reviewed (Friberg, 2012). De avgränsningar som valdes i denna studie var årtalen 2005–2017 för att få fram den mest aktuella forskningen. Andra avgränsningar var Engelska, Full text och Peer Reviewed. I början av sökprocessen valdes årtalen 2007–2017 för att få fram den mest aktuella forskningen, men då utbudet av relevanta artiklar inte var tillräckligt så beslutades det att vidga årtalen till 2005–2017. Artikeln från 2005 påvisade liknande resultat och var relevanta för denna studie och beslutades därför att tas med. I Bilaga 1 finns dessa systematiska sökningar.
Titlarna på artiklarna är till stor nytta för att kunna få en uppfattning om vad som kan bortses ifrån och vad som kan vara relevant och därmed bör granskas mer noggrant. Därefter är abstrakten viktiga att läsa då de ger en kort sammanfattning av artikelns innehåll och om denna är relevant kan hela artikeln läsas i nästa steg för att få en klarare bild av vilka artiklar som bör användas till studien (Friberg, 2012). Därför gjordes sökningarna enskilt och titlarna lästes var och en för sig, vid hög relevans för studien lästes abstrakten tillsammans och om detta innehåll hade en stark koppling till syftet så lästes hela artikeln av båda författarna till denna studie och kvalitetsgranskades därefter. Sökprocess, lästa abstrakt och titlar återfinns i Bilaga 1.
Urval
Kvalitetsgranskningen är en viktig del i processen och detta genomförs för att få en så hög kvalitet och relevans på artiklarna i relation till syftet som möjligt. Efter kvalitetsgranskningen bestämdes det vilka artiklar som skall ingå i analysen och vilka som bör väljas bort, detta sker genom urvalet. Inklusionskriterierna bör vara relevanta för studien och vara tydligt presenterade och därefter tas beslut om vilka artiklar som skall ingå i aktuell analys (Friberg, 2012). De inklusionskriterier som fanns för denna studie är vuxna kvinnor, det vill säga över 18 år som har fått diagnosen hjärtinfarkt.
Litteratursökningen i Cinahl resulterade efter tillämpning av inklusionskriterier och begränsningar 16 artiklar som valdes ut för kvalitetsgranskning, sökningen i PubMed gav samma resultat som i Cinahl. Därför valdes resultatet i PubMed bort. De 16 artiklarna kvalitetsgranskades utifrån mallen för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod som
Högskolan Väst rekommenderar (Bilaga 2). Författarna till denna studie utförde var sin kvalitetsgranskning för att inte påverkas av varandras omdömen samt en slutgiltig kvalitetsgranskning tillsammans för att säkra en hög kvalitet på artiklarna. Efter kvalitetsgranskningen valdes 10 artiklar var av en hittades genom en osystematisk sökning. Alla inkluderade artiklar var godkända av etiska kommittéer.
Analys
Denna studie utgick från Fribergs femstegsmodell då grunden till denna litteraturbaserade studie är kvalitativ och därmed är denna modell passande. Friberg (2012) menar på att denna modell fokuserar på helheten av innehållet i artiklarna för att sedan sönderdela resultatet med avsikt att hitta de nyckelfynd som är av betydelse för syftet. Detta är för att sedan kunna sammanställa ett nytt resultat som kan presenteras i teman och formulera en beskrivning av detta.
Modellen utgår ifrån fem steg där det första steget handlar om att få en känsla för artikeln genom att läsa den ett flertal gånger med fokus på artikelns resultat (Friberg, 2012). I denna studie lästes samtliga artiklar tre gånger för att få en så bra helhetsuppfattning med fokus på resultatet.
Andra steget i modellen fokuserar på att hitta nyckelfynden i varje artikels resultat genom teman, subteman och eventuella citat. I artiklarna som skall analyseras tas det mest framträdande i resultatet i relation till syftet för studien fram (Friberg, 2012). I denna studie återfanns det nyckelfynd i varje artikels resultat som var utmärkande och relevanta gentemot denna studies syfte. Detta utfördes genom att markera texten med olika färgkoder för att kategorisera nyckelfynden.
Tredje steget är att göra en sammanställning av varje artikels resultat genom en schematisk översikt för att få en tydligare bild av det som skall analyseras (Friberg, 2012). Här sammanställdes det övergripande resultatet i artiklarna i en tabell (Bilaga 3). Det var för att få en så tydlig översikt över det innehåll som skall analyseras i varje artikels resultat.
Det fjärde steget utgår ifrån att hitta likheter och skillnader mellan de olika artiklarnas resultat. Här är det viktigt att hela tiden hålla syftet tydligt så att resultatet som analyseras svarar till studiens syfte (Friberg, 2012). I steg två ströks alla nyckelfynd över i artiklarna och dessa överfördes till post-it-lappar i steg fyra för att kunna se likheter och skillnader mellan de olika artiklarnas resultat. Syftet var synligt under hela denna process för att hela tiden fokusera på att svara gentemot syftet.
Det femte steget innebär att formulera en beskrivning av de teman som framkommit av analysen. Här skall det presenteras på ett så tydligt och läsbart sätt som möjligt för att skapa en tydlig översikt för läsaren. Citat från studierna kan användas för att ge läsaren en förståelse för vad studien handlar om (Friberg, 2012). Detta genomfördes genom att samla ihop de likheter som fanns mellan resultaten på post-it-lapparna, som då skapade ett tydligt mönster. Ur detta mönster kunde två teman utskiljas som var mest relevanta gentemot syftet.
Resultat
Efter att ha granskat artiklarna så har två teman tagits fram som påvisar orsaker som påverkar varför kvinnor dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Det första temat syftar till att kvinnor inte vill vara till besvär och det andra temat påvisar att kvinnor hade vilseledande föreställningar om hjärtinfarkt.
Vill inte vara till besvär
I flera studier framkommer det att kvinnorna inte ville vara till besvär eller störa sina anhöriga då de inte ville oroa dem i onödan. Därför väntade de med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt (Ruston & Clayton, 2007; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Davis et al., 2013 & Gyberg et al., 2015). I Jackson och McCullochs (2013) studie upplevde kvinnorna att deras anhöriga var för upptagna för att hjälpa dem till akutmottagningen och därför beslutade de sig för att vänta med att söka vård tills de anhöriga hade en ledig dag. Rosenfeld et al. (2005) kom fram till i sin studie att kvinnorna hade svårigheter att ta kontakt med anhöriga eller hälso- och sjukvårdspersonal då de inte ville störa eller besvära dem i onödan, särskilt på nätter och helger.
Kvinnorna väljer att inte tillkalla ambulans då de inte vill vara till besvär för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien kommer även fram till att kvinnorna hellre transporteras till akutmottagning av anhöriga då de inte vill belasta sjukvården och istället väntar med att söka vård (Jackson & MacCulloch, 2013). I följande studier framkommer det att kvinnornas beslut angående att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt påverkades av att de var rädda för att blir avvisade, förlöjligade eller att inte blir tagna på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal. Detta var för att kvinnorna var rädda att söka vård i onödan eller att vara till besvär för sjukvården (Arslanian-Engoren, 2008; Herning et al., 2010; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007 & Albarran et al., 2007). Kvinnorna förminskade sina symtom vilket ökade fördröjningstiden då de inte ansåg att deras symtom var tillräckligt allvarliga för att uppsöka vård (Ruston & Clayton, 2007; Arslanian-Engoren, 2008; Jackson & McCulloch, 2014 & Gyberg et al., 2015).
En annan orsak var att kvinnorna kände ett ansvar att hitta ersättare för sina arbetsuppgifter då de inte ville besvära arbetsgivaren. De kände även ett ansvar över hem och familj och upplevde att de kände ett ansvar över husdjur, sociala åtaganden och vård av anhörig. Detta påverkade fördröjningstiden då de inte ville vara till besvär för sina närstående (Gyberg et al., 2015; Davis et al., 2013; Herning et al., 2010 & Sjöström-Strand & Fridlund, 2007).
Vilseledande föreställningar om hjärtinfarkt
Arslanian-Engoren (2008) menar på att kvinnorna påverkas av massmedia samt erfarenheter från män i sin omgivning om hur det är att få en hjärtinfarkt. Kvinnorna trodde att alla får smärta i vänster arm och ner mot rygg samt tryck över bröst och svettningar. Kvinnor upplevde att hjärtinfarkten inte alls var lika dramatisk och smärtsam som de hade föreställt sig och därför dröjde med att söka vård.
En annan orsak som gjorde att kvinnorna dröjde med att söka vård för symtomen vid hjärtinfarkt var deras föreställningar om hur en hjärtinfarkt yttrar sig. Därför hade kvinnorna svårigheter att se samband mellan symtom och hjärtinfarkt. De symtom som kvinnorna hade svårigheter att se sambandet till hjärtinfarkt var huvudvärk, nack- och käksmärta, buksmärta samt en ökad trötthet (Davis et al., 2013; Herning et al., 2010; Rosenfeld et al., 2005; Arslanian-Engoren, 2008 & Jackson & McCulloch, 2014).
De vilseledande föreställningar som kvinnorna hade skapade svårigheter att härleda symtomen till hjärtinfarkt. Därför försökte kvinnorna hitta andra logiska förklaringar till sina symtom såsom träningsvärk, klimakteriet, övervikt, mag- och tarmproblematik, förkylning, influensa, rökhosta, lunginflammation samt stress eller ångest (Jackson & McCulloch, 2014; Arslanian-Engoren, 2008; Davis et al., 2013; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007 & Ruston & Clayton, 2007). Kvinnorna försökte även hantera och behandla symtomen själva innan de uppsökte vård då de inte misstänkte hjärtinfarkt på grund av deras föreställning om hur en hjärtinfarkt yttrar sig. Detta gjorde de genom att använda läkemedel för sina symtom eller prövade att andas igenom smärtan i förhoppning om att den skulle avta. Genom att inta mat och dryck försökte kvinnorna att hantera symtomen från mag- och tarmsystemet i hopp om att lindra symtomen (Davis et al., 2013; Gyberg et al., 2015 & Rosenfeld et al., 2005).
Flera kvinnor som hade genomgått en tidigare hjärtinfarkt med typiska symtom hade föreställningar om hur symtomen för hjärtinfarkt visar sig och därför hade svårigheter att tolka deras nuvarande mer atypiska symtom och dröjde därför med att söka vård (Jackson & McCulloch, 2014). Då symtomen inte var konstanta menade kvinnorna på att det inte fanns någon anledning till oro och därför beslutade de sig att vänta med att söka vård (Ruston & Clayton, 2007; Arslanian-Engoren, 2008; Jackson & McCulloch, 2014 & Gyberg et al., 2015).
Kvinnorna i följande studier förminskade sina symtom då de upplevde sig inte vara i riskgrupp för att få hjärtinfarkt. De hade en föreställning om att endast män drabbas av hjärtinfarkt. Kvinnor upplevde att trots sin livsstil var de skyddade mot hjärtinfarkt på grund av sin föreställning om att kvinnor inte drabbas av hjärtinfarkt (Higginson, 2008; Albarran et al., 2007 & Herning et al., 2010).
En deltagare i Herning et al. (2010)”Jag är stark, jag är osårbar. Visserligen är
jag rökare, men jag har alltid associerat rökning med mina lungor, aldrig med mitt hjärta. Högkalorikost och choklad relaterar jag till hjärtat.” (s.243)
Diskussion
Metoddiskussion
I metoddiskussionen diskuteras denna studies för- och nackdelar avseende metod och utförande. Det beslutades att göra en litteraturbaserad studie över det valda forskningsområdet för att kunna studera tidigare forskning och göra en ny sammanställning av detta.
Litteratursökning och urval
Tio artiklar valdes ut till denna litteraturbaserade studie. Åtta av dessa artiklar var av hög kvalitet och två var av medelhög kvalitet enligt mallen för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod som Högskolan Väst rekommenderade (Bilaga 2). De två artiklarna med medelhög kvalitet valdes att tas med då de var samstämmiga i resultatet med övriga artiklar med hög kvalitet. För att öka kvaliteten i denna studie så granskades alla artiklar av båda författarna och därefter så gjordes en gemensam granskning av samtliga artiklar.
Litteratursökningen gav ett stort sökresultat med fokus på de symtom som kan uppstå hos kvinnor vid hjärt- och kärlsjukdomar samt kvantitativa studier som påvisade att kvinnor dröjer att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Om denna studie hade inkluderat kvantitativa studier så hade det kunnat resultera i ett större urval av artiklar. Vårt syfte var att belysa upplevelser och orsaker vilket inte framkommer i kvantitativa studier då dessa ställer inga öppna frågor om just upplevelser. Då det inte fanns särskilt många kvalitativa artiklar som belyser de orsaker som påverkar beslutet om att söka vård vid symtom för hjärtinfarkt. Genom att kombinera sökord som relaterade till beteende, beslut, kvinnor och att söka vård så fanns det ett användbart träffresultat. Därför ansåg vi att det var av stor vikt att endast använda kvalitativa studier för att belysa orsakerna och kvinnors upplevelser då detta problemområde behöver lyftas.
Efter att syftet i denna studie var formulerat beslutades det vilka databaser som skulle användas. Östlundh (2012) menar på att det är av stor vikt att använda flera databaser för att få ett så relevant sökresultat som möjligt (Östlundh, 2012). Cinahl var den databas som först gav relevant resultat gentemot syftet men sökningar gjordes även i PubMed. Sökningarna i PubMed gav samma artiklar som tidigare sökningar i Cinahl och valdes därför bort.
I urvalet så är åldern på artiklarna av hög relevans då man endast vill inkludera den nyaste forskningen (Östlundh, 2012). För att få den senaste relevanta forskningen för forskningsområdet så gjordes avgränsningen 2007–2017 men då inte tillräckligt resultat
återfanns så beslutades det att vidga sökningen från 2005–2017 och då återfanns tillräckligt relevant resultat. Denna vidgning kan ses som en nackdel till denna studie då även äldre forskning inkluderades från 2005, men då artiklarnas resultat från 2005 var samstämmiga med de nyare artiklarna så inkluderades även dessa i denna studies resultat.
Spridning av länder i artiklarna ger en ökad trovärdighet om gruppen som undersöks (Polit & Beck, 2012). Denna studie har en stor spridning av länder vilket kan ses som en fördel (Bilaga 3).
Endast de artiklar som hade publicerats på engelska inkluderades då de flesta databaser och vetenskapliga artiklar är skrivna på det engelska språket. Dock menar Östlundh (2012) på att detta är en utmaning för de som inte har engelska som modersmål då detta kan orsaka feltolkningar (Östlundh, 2012). Författarna har inte engelska som modersmål, vilket kan ses som svaghet i denna studie då risk finns för feltolkningar. För att minimera feltolkningar användes Nordstedts svenska/engelska ordbok (2011) samt Google Translate för enstaka ord som behövde översättas.
Andra inklusionskriterier i denna studie var att alla artiklar behövde finnas i Full Text samt att de behövde vara Peer Reviewed. Att artiklarna behövde vara i Full Text kan ha generat ett lägre sökresultat som kan påverkat antal artiklar i sökprocessen. Östlundh (2012) menar på att Peer Reviewed innebär att artikeln har publicerats i en vetenskaplig tidskrift, dock betyder inte det att all litteratur som har en Peer Reviewed-stämpel är just vetenskaplig (Östlundh, 2012). Därför har det varit av stor vikt att granska artiklarnas kvalitet i denna studie.
I denna studie inkluderades enbart artiklar med en kvalitativ metod vilket kan ses som en fördel och en nackdel. En fördel är att denna avgränsning gjorde att sökresultatet svarade gentemot denna studies syfte då det syftar att undersöka kvinnors upplevelser vilket är av kvalitativ metod, det kan vara bra att ha i åtanke att detta är subjektiva upplevelser som undersöks, vilket inte är en absolut sanning. Dock är det en nackdel att artiklar med hög kvalitet med inslag av kvantitativ metod exkluderades vilket kunde ha gett ett annat perspektiv på problemområdet. Att manliga deltagare även exkluderades kan vara en nackdel då studien hade kunnat ställa manliga och kvinnliga erfarenheter mot varandra och på så sätt få en jämförelse.
Analys
Artiklarnas resultat analyserades genom Fribergs femstegsmodell, då denna avser analys av kvalitativa artiklar för att ta fram en helhet för att sedan fördela innehållet till en ny helhet i relation till studiens syfte (Friberg, 2012). Denna studie använde modellens fem steg för att då ta fram de olika nyckelfynden i artiklarna för att se likheter och skillnader i resultatet. Nyckelfynden resulterade i fler utmärkande likheter än skillnader. Dessa skapade därmed en ny helhet i form av teman i relation till denna studies syfte.
Forskningsetik
Polit och Beck (2012) menar på att de forskningsetiska principerna skyddar deltagarna och att studierna skall ge maximal nytta med minimal skada och obehag för deltagarna. Deltagarna har oavsett tidpunkt eller orsak rätt att avsluta sitt deltagande i studien samt att deltagarna har rätt till full sekretess vid deltagandet (Polit & Beck, 2012). I denna litteraturbaserade studie granskades de forskningsetiska aspekterna i artiklarna. Författarna till denna studie ansåg att artiklarna endast informerade om att studien var etiskt godkänd och att de använde sig utav sekretess samt att deltagarna hade blivit informerade om att de fick avsluta deltagandet när som helst utan given orsak. Men då forskarna i artiklarna inte hade något etiskt ställningstagande så fanns det svårigheter att utläsa hur de hade resonerat kring detta.
Trovärdighet och Överförbarhet
Trovärdigheten i en studies resultat innebär hur säkert resultatet är och hur de bekräftar sin metod, det vill säga sina ställningstaganden. Citat kan öka tillförlitligheten i en studie (Polit & Beck, 2012). Trovärdigheten i denna studie ökar då en beprövad analysmetod har använts samt att nyckelfynden i artiklarna har analyserats av båda författarna. Trovärdigheten i denna studie ökas även av det faktum att den erhåller citat från en vetenskaplig artikel.
Giltigheten innebär att om studien har undersökt rätt fenomen i relation till studiens syfte (Polit & Beck, 2012). Syftet med denna studie var att belysa de orsaker som påverkar varför kvinnor dröjer att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt och resultatet påvisar de orsaker i form av olika teman som påverkar kvinnors fördröjningstid.
Delaktighet innebär hur delaktiga forskarna har varit samt hur många som har varit delaktiga i datainsamlingen och hur objektiva de har varit (Polit & Beck, 2012). I denna studie har författarna varit lika delaktiga i datainsamlingen. Författarna har gjort all litteratursökning, urval, granskning och analys tillsammans för att vara så objektiva som möjligt och skapa ett resultat som båda anser vara sannolikt. Överförbarhet innebär att resultatet i den aktuella studien skulle kunna överföras till andra sammanhang (Polit & Beck, 2012). Denna studies överförbarhet är hög då det finns möjlighet att resultatet kan överföras till andra sammanhang. Exempelvis om kvinnor har en högre fördröjningstid att söka vård vid andra typer av tillstånd och belysa orsakerna till detta eller applicerbarheten i någon annan specifik samhällsgrupp.
Resultatdiskussion
I denna litteraturbaserade studies resultat så visar det på två teman som var de orsaker som påverkade kvinnors beslut av att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Dessa teman är: Vill inte vara till besvär och Vilseledande föreställningar om hjärtinfarkt.
Vill inte vara till besvär
Under temat Vill inte vara till besvär kom denna studie fram till att kvinnorna varken ville besvära, störa eller oroa sina anhöriga (Ruston & Clayton, 2007; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Davis et al., 2013 & Gyberg et al., 2015). Rosenfeld et al. (2005) kom fram till att kvinnorna i studien hade svårigheter att ta kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal då de inte ville vara till besvär eller söka vård i onödan. Jackson och McCulloch (2013) kom fram till i sin studie att kvinnorna upplevde en rädsla för att söka vår för sina symtom då de var oroliga att inte bli tagna på allvar, förlöjligade eller avvisade.
Kvinnorna kände också ett ansvar att inte besvära familj och arbetsgivare (Gyberg et al., 2015; Davis et al., 2013; Herning et al., 2010 & Sjöström-Strand & Fridlund, 2007). Detta tolkas som att kvinnorna inte vill vara till besvär och därför vill slutföra sina åtaganden innan de uppsöker vård.
En reflektion utifrån studiens resultat skulle kunna vara att kvinnorna inte ser sig själva och sina problem som tillräckligt viktiga och därför inte behövs prioriteras av anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna hade även en rädsla för att bli förlöjligade, vilket kan relateras till tidigare erfarenheter eller uppfattningar om att varken kvinnorna eller symtomen är tillräckligt viktiga för att bli tagna på allvar.
Människans tidigare erfarenheter påverkar den inställning som hon har inför en förändring i livsvärlden (Ekebergh, 2012). Detta kan påverka människans inställning till situationer och förändringar i livet (Dahlberg et al., 2003). Inställningen kan ha sin grund i uppfattningar samt erfarenheter och därmed påverka hur kvinnan upplever sin rädsla om att bli förminskad eller
förlöjligad när hon uppsöker vård. Kvinnorna kan vara inlärda att inte vara till besvär för sin omgivning, inte ta plats i onödan och därmed skall klara sig själv i största möjliga mån.
Kvinnor har en längre fördröjningstid än män vid hjärtinfarkt och ju längre tid det tar från första symtom till påbörjad behandling desto mer påverkas prognosen negativt (Rivero et al., 2015). Detta kan påverka livet efter en hjärtinfarkt genom stora förändringar såsom förändrad självbild och kan ha en stor inverkan på relationer (Fuochi & Foá, 2017). Kvinnans tidigare erfarenheter och uppfattningar om hjärtinfarkt påverkar hennes fördröjningstid och därmed kan prognosen bli påverkad och i sin tur ge en inverkan på livet efter en hjärtinfarkt.
Vilseledande föreställningar om hjärtinfarkt
Detta tema inkluderar att kvinnornas föreställningar skapade svårigheter att se samband mellan symtom, riskgrupp och hjärtinfarkt. Därför försökte kvinnorna finna logiska förklaringar till symtomen och försökte hantera symtomen själva då de hade svårigheter att härleda symtomen till hjärtinfarkt.
Arslanian-Engoren (2008) menar på att kvinnorna påverkas av massmedia samt erfarenheter från sina manliga anhöriga om hur det är att få en hjärtinfarkt. Symtomen skiljde sig även från deras föreställningar som de tidigare haft kring hjärtinfarkt. Flera studier (Davis et al., 2013; Herning et al., 2010; Rosenfeld et al., 2005; Arslanian-Engoren, 2008 & Jackson & McCulloch, 2014) menar på att kvinnorna hade svårigheter att koppla symtomen till hjärtinfarkt då symtomen upplevdes diffusa och svårtolkade och inte var i linje med föreställningarna. Därför försökte kvinnorna i följande studier hitta logiska förklaringar till deras upplevda symtom (Jackson & McCulloch, 2014; Arslanian-Engoren, 2008; Davis et al., 2013; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007 & Ruston & Clayton, 2007). Kvinnorna försökte självmedicinera sina symtom innan de uppsökte vård då de inte kunde härleda symtomen till hjärtinfarkt (Davis et al., 2013; Gyberg et al., 2015 & Rosenfeld et al., 2005). Kvinnorna i följande studier ansåg sig vara i riskgrupp för hjärtinfarkt (Higginson, 2008; Albarran et al., 2007 & Herning et al., 2010).
Kvinnornas vilseledande föreställningar kan leda till svårigheter att se samband mellan symtom och hjärtinfarkt vilket är en orsak till att kvinnor dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Kvinnornas upplevelse stämde inte överens med deras tidigare föreställning om symtom på hjärtinfarkt. De ansåg sig inte heller vara i riskgrupp för hjärtinfarkt och därför förminskade de sina symtom. Detta skulle kunna tyda på en kunskapsbrist hos kvinnorna om deras symtombild samt riskfaktorer för hjärtinfarkt.
90 % av alla hjärtinfarkter inkluderar bröstsmärta som symtom (Lindahl, 2010). Däremot upplever kvinnor flera typer av symtom utöver bröstsmärta (Swahn & Jonasson, 2010). Symtomen för hjärtinfarkt kan likna symtomen för ett flertal andra åkommor, vilket gör det svårt att sätta en diagnos (Schenck-Gustafsson, 2011). Detta gör det svårt för kvinnorna att tolka symtomen och se ett samband mellan symtom och hjärtinfarkt.). Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg (2003) menar på att livsvärlden är den verklighet som människan dagligen lever i och de erfarenheter hon får utav det dagliga livet. Livsvärlden är människan upplevelser och som därmed påverkar hennes vardagliga liv.
I kvinnornas livsvärld som skapas utifrån erfarenheter från deras vardagliga liv kan de påverkas av massmedias bild och från män i deras omgivning. Detta kan ha gett dem en vilseledande föreställning av hur symtomen på en hjärtinfarkt yttrar sig och som i sin tur leder till en bristfällig kunskap.
Slutsatser
Studiens resultat påvisar att kvinnor inte vill vara till besvär samt att de hade vilseledande förställningar om hjärtinfarkt, vilket ökade fördröjningstiden från första symtom till uppsökande av vård.
Utifrån studiens resultat framkommer det att kvinnor har bristande kunskap och därför behöver kvinnor bli mer medvetna om hjärtinfarkt hos kvinnor för att förbättra prognosen och livet efter en hjärtinfarkt. Kvinnorna ansåg inte sina symtom vara tillräckligt allvarliga och prioriterade inte heller sitt eget välmående. Kvinnor behöver därmed ett ökat självförtroende till att våga söka vård och lyssna på sin kropp när något känns annorlunda.
Praktiska implikationer
Kunskapen från denna studie kan användas för att öka förståelsen om kvinnors ökade fördröjningstid vid hjärtinfarkt. Detta kan användas i förebyggande arbete för att förbättra kvinnors prognos vid hjärtinfarkt.
Det är svårt för sjuksköterskor att möjliggöra möten med alla kvinnor i vårt samhälle och utbilda om hjärtinfarkt hos kvinnor. Därför är förebyggande arbete av stor betydelse och då kan sjukvården genom massmedia sprida kunskap till allmänheten, genom reklam, intresseorganisationer eller fonder kan detta vara ett sätt att förebygga riktad information till kvinnor med hjärt-och kärlsjukdomar. Istället för att använda sig utav en man med typiska symtom såsom bröstsmärta skulle massmedia eller organisationer exempelvis kunna använda sig utav en kvinna med illamående och buksmärta, detta skulle ge en ökad medvetenhet och skulle leda till att kvinnors symtom uppmärksammas i ett tidigare skede och kan i sin tur förbättra den drabbade kvinnans prognos.
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans
kompetensområde
Denna litteraturbaserade studie i sin helhet tyder på att det finns många olika orsaker som påverkar kvinnor beslutsfattande angående att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Denna studies resultat visar på att det finns behov av framtida forskning för att undersöka vad som är avgörande faktor för fördröjningstiden hos kvinnor så kan prognosen förbättras vilket kan resultera i minskad mortalitet. En studie skulle kunna göras där faktorn fördröjningstid ställs mot variablerna som påverkar en kvinnas beslutsfattande gällande att söka vård. Detta är för att fastställa orsak och samband, det vill säga den orsak som har störst effekt på fördröjningstiden hos kvinnor vid symtom på hjärtinfarkt.
Författarna av denna studie anser att kunskap behöver fördjupas inom hur information kan spridas för att nå ut till den berörda gruppen. Det är också betydelsefullt för vården att fördjupa kunskapen om hur sjuksköterskan kan motivera och stärka kvinnor att våga prioritera sig själva och inte förminska vikten av sina symtom.
Referenser
Albarran, W.J., Clarke, A.B., & Crawford, J. (2007). It Was Not Chest Pain Really, I Can’t Explain It! An Exploratory Study On The Nature Of Symptoms Experienced By Women During Their Myocardial Infarction. Journal Of Clinical Nursing, 16, 1292-1301. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01777.x
Arslanian-Engoren, C. (2008) Treatment-Seekiing Decisions of Women with Acute Myocardial Infarction. Woman and Health, 43 (2) 53-70. Doi: http://dx.doi.org/10.1300/J013v42n02_04
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O & Fagerberg, I. (2003). Att Förstå
Vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Davis, L.L., Mishel, M., Moser, K.D., Esposito, N., Lynn, R.M., & Schwarz, A.T. (2013). Thoughts and Behaviours of Women with Symptoms of Acute Coronary Syndrome. Heart and
Lung, 42 (2013), 428-435. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.hrtlng.2013.08.001
Ekebergh, M. (2012). Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet. I Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I (Red.), Vårdvetenskapliga Begrepp i teori och praktik. (s.487-499). Lund: Studentlitteratur.
Engvall, J. (2010). Diagnostik och Prognosbedömning. I L, Wallentin., & B, Lindahl. (Red.),
Akut Kranskärlssjukdom. (s.83–93). Stockholm: Liber.
Friberg, F. (2012). Att utforma ett examensarbete. I F, Friberg. (Red.), Dags för uppsats –
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.81-94). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F, Friberg. (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (s.121-132). Lund: Studentlitteratur.
Fuochi, G., & Foá, G. (2017). Quality Of Life, Coping Strategies, Social Support And Self-Efficacy In Women After Acute Myocardial Infarction: A Mixed Methods Approach.
Scandinavian Journal of Caring Science. 1-9. Doi: 10.1111/scs.12435
Gyberg, A., Björck, L., Nielsen, S., Määttä, S., & Falk, K. (2015). Women’s Help-Seeking Behaviour During A First Acute Myocardial Infarction. Scandinavian Journal of Caring
Science, 30 (2016), 670-677. Doi: 10.1111/scs.12286
Herning, M., Hansen, R.P., Bygbjerg, B., & Lindhardt, T. (2010). Women’s Experiences And Behavior An Onset Of Symtoms Of ST-Segment Elevation Acute Myocardial Infarction.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 10 (2011) 241-247. Doi:
10.1016/j.ejcnurse.2010.10.002
Higginson, R. (2007). Women’s Help-Seeking Behaviour At The Onset Of Myocardial Infarction. British Journal of Nursing, 17 (1) 10-14.
Jacksson, MNG., & McCulloch, BJ. (2014) Heart Attack Symptoms And Decision-Making: The Case Of Older Rural Women. Rural and Remote Health, 14 (2560) 1-13.
Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014) A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction. Intensive
And Critical Care Nursing, 30 (1) 22-30. https://doi-org.ezproxy.server.hv.se/10.1016/j.iccn.2013.07.002
Kuhn, L., Page, K., Rahman, A M., & Worrall-Carter, L. (2015). Gender Difference In Treatment And Mortality Of Patients With ST-Segment Elevation Myocardial Infarction Admitted To Victorian Public Hospitals: A Retrospective Database Study. Crossmark, 28
(2015) 196–202. Doi: http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1016/j.aucc.2015.01.004
Lindahl, B. (2010), Klinsk bild, intagningsindikationer, EKG och biokemiska markörer. I L, Wallentin., & B, Lindahl. (Red.), Akut Kranskärlssjukdom. (s.64–82). Stockholm: Liber.
Norstedts stora engelska ordbok. (2011). Stockholm: Norstedts förlagsgrupp AB
Persson, J., & Stagmo, M. (2014). Perssons kardiologi – Hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 9th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Redfors, B., Angerås, O., Råmunddal, T., Ptursson, P., Haraldsson, I., Dworeck, C., Odenstedt, J., Ioaness, D., Ravn-Fischer, A., Wellin, P., Sjöland, H., Tokgozoglu, L., Tygesen, H., Frick, E., Roupe, R., Albertsson, P., & Omerovic, E. (2015). Trends In Gender Differences In Cardiac Care And Outcome After Acute Myocardial Infarction In Western Sweden: A Rapport From The Swedish Web System For Enhancement Of Evidence-Based Care In Heart Disease Evaluated According To Recommended Therapies (SWEDEHEART). American heart
association. 4 (7), 1-11. Dio: 10.1161/JAHA.115.001995
Rivero, F., Bastante, T., Cuesta, J., Benedicto, A., Salamanca, J., Restrepo, J-A., Aguilar, R., Gordo, F., Batlle, M., & Alfonso, F. (2015). Factors Associated With Delays in Seeking Medical Attention in Patients With ST-segment Elevation Acute Coronary Syndrome. Revista
Espanola de Cardiologica, 69(3):279-285. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.rec.2015.07.029.
Rosenfeld, G.A., Lindauer, A., & Darney, G.B. (2005). Understanding Treatment-Seeking Delay In Women With Acute Myocardial Infarction: Description Of Decision Making Patterns.
American Journal of Clinical Care 14 (4) 285-293.
Ruston, A., & Clayton, J. (2007) Women’s Interpretation Of Cardiac Symptoms At The Time Of Their Cardiac Event: The Effect Of Co-Occurring Illness. European Journal Of
Cardiovascular Nursing, 6 (2007), 321-328. Doi: 10.11016/J.ejcnurse.2007.04.002
Schenck-Gustafsson,K. (2008). Det brustna kvinnohjärtat-om kvinnors hjärt- kärlsjukdomar. Stockholm: Prisma.
Schenck-Gustafsson, K. (2011). Koronarsjukdom. I K, Schenck-Gustafsson. (Red.),
Kvinnohjärtan – hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor. Lund: Studentlitteratur.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Sjöström-Strand, A., & Fridlund, B. (2007). Women’s Descriptions Of Symptoms And Delay Reasons In Seeking Medical Care At The Time Of The First Myocardial Infarction: A
Qualitative Study. International Journal Of Nursing Studies, 45 (2008) 1003–1010. Doi: 10.1610/j.ijnurstu.2007.07.004
Socialstyrelsen. (2015). Sveriges officiella statistik: Statistik Hälso-sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2017-05-05 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19943/2015-11-1.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014) ICN:s Etiska Kod för Sjuksköterskor. Hämtad 2017-05-05 från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för Legitimerad Sjuksköterska. Hämtad 2017-05-15 från
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/.
Swahn, E., & Jonasson, L. (2010). Akut kranskärlsjukdom ur ett genusperspektiv. I L, Wallentin., & B, Lindahl. (Red.), Akut kranskärlssjukdom. (s.262-279). Stockholm: Liber.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F, Friberg. (Red.), Dags för uppsats – vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. (s.57-80). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Cinahl 17-03-28
Sökord: Träffar: Lästa Titlar: Lästa Abstract: Lästa Artiklar: Valda Artiklar: S1 Myocardial infarction 32 419 S2 Factors 688 147 S3 Decision making 75 323 S4 Wom*n 175 568 S5 S1 and S2 and S3 and S4 47 Begränsningar: År 2007–2017 Peer Reviewed Engelska Full text 11 11 4 3 1 Cinahl 17-03-28
Sökord: Träffar: Lästa Titlar: Lästa Abstract: Lästa Artiklar: Valda Artiklar: S1 Wom*n 175 568 S2 Heart attack 132 419 S3 Seeking treatment 5170 S4 Behavior 161 747 S5 S1 and S2 and S3 and S4 44 Begränsningar: År 2007–2017 Peer Reviewed Engelska Full text 12 12 4 1 1 Cinahl 17-03-28
Sökord: Träffar: Lästa Titlar: Lästa Abstract: Lästa Artiklar: Valda Artiklar: S1 Wom*n 176 568 S2 Myocardial infarction 32 419 S3 Seeking behavior 9207
S4 S1 and S2 and S3 65 Begränsningar: År 2007–2017 Peer Reviewed Engelska Full text 18 18 5 4 3 Cinahl 17-03-28
Sökord: Träffar: Lästa Titlar: Lästa Abstract: Lästa Artiklar: Valda Artiklar: S1 Mycardial infarction 32 419 S2 Wom*n 193 204 S3 Seeking behavior 9 207 S4 S1 and S2 and S3 71 Begränsningar: År 2007–2017 Peer Reviewed Engelska Full text 21 21 8 2 1 Cinahl 17-04-03
Sökord: Träffar: Lästa Titlar: Lästa Abstract: Lästa Artiklar: Valda Artiklar: S1 Woman 193 314 S2 Heart attack 32 434 S3 Decision making 75 398 S4 S1 and S2 and S3 60 Begränsningar: År 2007–2017 Peer Reviewed Engelska Full text 17 17 3 1 1 Cinahl 17-04-03
Sökord: Träffar: Lästa Titlar: Lästa Abstract: Lästa Artiklar: Valda Artiklar:
S1 Mycardial infarction 32 434 S2 Decision making 75 398 S3 Wom*n 176 665 S4 S1 and S2 and S3 56 Begränsningar: År 2007–2017 Peer Reviewed Engelska Full text 15 15 2 1 1 Cinahl 17-04-13
Sökord: Träffar: Lästa Titlar: Lästa Abstract: Lästa Artiklar: Valda Artiklar: S1 Mycardial infarction 32 688 S2 Wom*n 177 636 S3 Seeking treatment 5196 S4 Behavior 162 203 S5 S1 and S2 and S3 and S4 44 Begränsningar: År 2005–2017 Peer Reviewed Engelska Full text 19 19 7 5 2
Bilaga 2
Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod
Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod är utarbetad av Institutionen för hälsovetenskap Högskolan Väst med utgångspunkt från mall presenterad i Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Finns det ett tydligt syfte? Ja� Nej� Framkom ej� Informant karaktäristika
Antal…………....
Ålder ………. Man/kvinna ……….
Är kontexten presenterad? Ja� Nej� Framkom ej�
Finns etiskt resonemang? Ja� Nej� Framkom ej�
Urval
- Relevant? Ja� Nej� Vet ej�
-Strategiskt? Ja� Nej� Ej relevant� -Datainsamling tydligt beskriven? Ja� Nej� Vet ej� -Analys tydligt beskriven? Ja� Nej� Vet ej�
Giltighet
- Är resultatet logiskt och begripligt? Ja� Nej� Vet ej� - Råder datamättnad? Ja� Nej� Ej relevant� - Råder analysmättnad? Ja� Nej� Ej relevant�
Kommunicerbarhet
- Är resultatet klart och tydligt? Ja� Nej� Vet ej� -Redovisas resultatet i förhållande till:
Teoretisk referensram? Ja� Nej� Vet ej� Genereras teori? Ja� Nej� Ej relevant�
Kvalitetsberäkning Varje ja ger ett (1) poäng, varje nej eller vet ej ger noll (0). Totalsumman räknas i procent
Granskningspoäng; grad I (80-100%) � grad II (70-79%) � grad III (60-69%) �
Tidskriftens bedömningssystem � Double-blinded �Single-blinded �Ej-angivet
Bilaga 3
Översikt av analyserad litteratur
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare Sjöström-Strand, Fridlund. Årtal 2007 Land Sverige Problem: Hjärtattack är den största enskilda orsaken till död hos kvinnor. Det har även identifierats att kvinnor söker senare sjukhusvård vid hjärtinfarkt. Syfte:
Att undersöka och beskriva kvinnors symtom och varför de söker sjukhusvård vid deras första hjärtinfarkt. Kvalitativ. Innehålls-analys. Kvinnor utvalda från kardiologavd elning på sjukhus I södra Sverige. 19 kvinnor som hade haft hjärtinfarkt för allra första gången. 36–80 år. Resultatet visade att kvinnor hade svårigheter att tolka, förstå och koppla symtom till hjärtinfarkt. De försökte hantera obehag och även bröstsmärta hellre än att söka professionell hjälp. Kvinnorna hade problem att ta det slutgiltiga beslutet att söka vård. Grad 1
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare Leslie et al. Årtal 2013 Land USA Problem: Kvinnor väntar med att söka vård för sina symtom för akut
hjärtinfarkt då atypiska symtom, förväntningar eller att kvinnan håller symtomen för sig själv.
Syfte:
Syftet med denna studie var att utforska hur kvinnor känner igen och tolkar
Kvalitativ. Grundad Teori. 9 kvinnor som genomgått hjärtinfarkt. 49–74 år. Alla deltagarna försökte finna mening med symtomen. De använde sig av tidigare erfarenheter och ville bibehålla vardagen. Detta leder till beslut om att söka medicinsk vård, dock krävdes stöd från anhöriga Grad 1.
symtom och senare bestämmer sig för att söka vård utifrån sitt liv.
för att våga söka vård.
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare Higginson Årtal 2007 Land Storbritannien Problem:
Kvinnor har ofta svårigheter att känna igen tecken på hjärtinfarkt och söker vård för symtomen senare än vad män gör
Syfte:
Syftet var att utforska kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt och fokuserat på tankeprocessen och hanteringstrategier som användes. Kvalitativ. Grundad Teori. 25 Kvinnor som haft symtom på hjärtinfarkt. 39–75 år. Kvinnorna vill bibehålla kontrollen genom självmediciner ing samt att de inte känner igen symtomen. Kvinnorna menar på att de är skyddade från hjärtinfarkt då de menar att kvinnor inte är i riskzon. Grad 1.
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare Herning et al. Årtal 2010 Land Danmark Problem: Att minimera fördröjningstiden är avgörande vid hjärtinfarkt. Därför är det en utmaning att minska patientens fördröjningstid och att kvinnor har idag ett längre prehospital beteende än män.
Syfte:
Syftet med studien var att få en ökad kunskap om kvinnors beteenden för att minska fördröjningstiden. Kvalitativ Fenomenol ogisk metod. 14 kvinnor 50–84 år som genomgått en hjärtinfarkt. Deltagarna har låg kunskap om symtom och risker för hjärtinfarkt. Samt svårigheter att kontakta hälso- och sjukvården eller anhöriga efter hjälp. Deltagarna hade olika strategier för att kunna hantera situationen där man antingen försökte ta hand om sig själv eller plan Grad 1
för den typen av situation.
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare Albarran et al. Årtal 2007 Land Storbritannien Problem: Kvinnor tenderar att dröja med att söka hjälp trots symtom på hjärtinfarkt.
Syfte:
Syftet med studien var att utforska kvinnors upplevelser och deras tankeprocess. Kvalitativ Deskriptiv Metod. 12 kvinnor mellan 50– 78 år som genomgått en hjärtinfarkt. Kvinnor upplever små förändringar i kroppen innan hjärtinfarkten och försöker sedan hitta förklaring till symtomen. De upplever även symtomen som otydliga och inte vad de hade förväntat sig. Kvinnor hade svårigheter att söka vård, då de var rädda för att ha förstorat upp det. Kvinnorna hade även okunskap om riskgrupper och riskfaktorer. Grad 1
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare Gyberg et al. Årtal 2015 Land Sverige Problem: Tidigare studie påvisar att kvinnors beslutstagande om att söka vård beror på hur kvinnan hanterar, förklarar och upplever sina symtom. Detta är en beslutsprocess.
Syfte:
Syftet var att identifiera kvinnors Kvalitativ. Konstrukti v Grundad Teori med abduktiv ansats. 17 kvinnor mellan 38– 75 år som genomgått en hjärtinfarkt. Kvinnor upplever att de vill fortsätta leva som vanligt trots symtom på hjärtinfarkt och de ville även förminska symtomen och hitta andra logiska förklaring till symtomen. Exempel på Grad 1
beslutstagande i att söka vård vid deras första hjärtinfarkt.
detta kan vara stress eller magkatarr. Trots symtom så kände kvinnorna sig friska så länge det inte påverkade deras vardagliga liv.
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare Arslanian-Engoren Årtal 2005 Land USA Problem: Kvinnor som upplever symtom för hjärtinfarkt har en längre fördröjningstid att söka vård än män. Syfte:
Syfte med studien var att öka
förståelsen av kvinnors beslutsprocess vid symtom på hjärtinfarkt. Kvalitativ Deskriptiv metod genom narrativa intervjuer. Innehålls-analys. 10 kvinnor mellan 42– 79 år med symtom på hjärtinfarkt. Kvinnor upplever svårigheter att associera symtom med hjärtinfarkt. De förminskar sina symtom och upplever mer atypiska symtom än sina manliga närstående. Kvinnorna hade kunskapsbrist i riskfaktorer. De kände stort ansvar över sina åtaganden som förhindrade dem att söka vård och att de inte ville vara till besvär.
Grad 1
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare
Ruston, A., & Clayton, J. Årtal 2007 Land Storbritannien Problem: Kvinnor tenderar att söka medicinsk hjälp senare än män och ökar risken för död och komplikationer, då tiden är avgörande vid en hjärtinfarkt. Kvalitativ Narrativ komparativ metod. 44 kvinnor mellan 41– 81 år som genomgått en hjärtinfarkt. Resultatet visar på att kvinnor använder sig av tidigare erfarenheter och kunskap för att förklara sina symtom. Grad 1
Syfte:
Syftet med studien var att undersöka kvinnors
tolkningar av symtom som relaterats till fördröjningstiden vid att söka vård.
Typen av symtom som kvinnorna upplevde relaterade de till andra sjukdomar eller problem för att finna en förklaring, vilket leder till ökad
fördröjningstid
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare Jackson, M., & McCulloch, B . Årtal 2013 Land USA Problem: Tidigare forskning menar på att kvinnor har svårigheter att identifiera symtomen, vilket ofta fördröjer behandlingen. Detta är synnerligen oroväckande hos äldre kvinnor som bor utanför stan, då det finns en högre dödlighet hos dessa. Syfte: Syftet är att sammanställa information hos äldre kvinnor som lever på landet, vars beslut att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Kvalitativ Induktiv innehålls-analys. 33 kvinnor som var 65 år och uppåt som har genomgått en hjärtinfarkt. Denna studie visade att kvinnor hade svårigheter att identifiera symtom på hjärtinfarkt då de hade låg kunskap om symtomen och försökte förklara symtomen genom andra åkommor. Det som också påverkade deras beslut var att de inte ville släppa in andra personer i sitt privatliv, att väntan på ambulans tog för lång tid samt att de inte ville vara till besvär för sina anhöriga.
Grad 2
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Författare Rosenfeld et al. Problem: Kvinnor har en längre fördröjningstid vid Kvalitativ Narrativ analys. 52 kvinnor mellan 38– 87 år som Studien påvisar att vissa kvinnor hade kunskap Grad 2
Årtal 2005 Land USA hjärtinfarkt. För att minska komplikationerna så bör anledningen undersökas. Syfte:
Syftet med studien var att beskriva perioden från första symtomet på hjärtinfarkt tills de beslutade att söka vård och att identifiera vanliga mönster och beteenden som påverkar detta. genomgått en hjärtinfarkt. och sökte vård direkt och andra hade kunskap men valde att överlåta beslutet till en anhörig och vissa tyckte att andra åtaganden var viktigare än symtomen och väntade därmed att söka vård. Vissa kvinnor väntade på att symtomen skulle gå över och försökte hitta en alternativ förklaring till symtomen och därmed förminskade de symtomen.
