Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
”Det gör inte ont på en man när kvinnan
slår”
En netnografisk studie av de attityder som kommer till uttryck på
internetforumet Flashback beträffande kvinnors våld mot män
Sofia Norlin Julia Tryggvadottir Handledare: Anders Bruhn
”Det gör inte ont på en man när kvinnan slår”. En netnografisk studie av de attityder som kommer till uttryck på internetforumet Flashback beträffande kvinnors våld mot män
Sofia Norlin och Julia Tryggvadottir Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka attityder som kommer till uttryck bland diskussionsdeltagare på internetforumet Flashback gällande kvinnors våld mot män i nära relation. Studien vilar på hermeneutiken och är av kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden är netnografi, där empirin består av fem diskussionstrådar från Flashback innefattande totalt 1440 inlägg varav alla är skrivna mellan år 2018 och 2020. Vid bearbetning av empirin utses ett fåtal utsagor, vilka är citat som på ett heltäckande sätt representerar de olika attityder som kommer till uttryck bland diskussionsdeltagarna rörande kvinnors våld mot män. En tematisk analys genomförs på den bearbetade empirin för att frambringa de attityderna som florerar bland diskussionsdeltagarna rörande forskningsämnet, och som tolkas med hjälp av begreppen genus, stigma och social kontroll. Resultatet från denna studie uppvisar att de
diskussionsdeltagare som i hög grad verkar styras av genussynen även tenderar att förminska mäns våldsutsatthet samt behov av stöd från omgivningen. De diskussionsdeltagare som istället ifrågasätter genussynen uppvisar en attityd som ser allvarligt på mäns våldsutsatthet och behov av stöd och som problematiserar den könsstereotypa samhällssynen rörande målgruppen. Konsekvenserna av slutsatserna diskuteras vidare i det avslutande avsnittet i uppsatsen.
“It doesn´t hurt when a woman hits a man”. A netnographic study of the attitudes expressed on the internet forum Flashback regarding women’s violence against men.
Sofia Norlin & Julia Tryggvadottir Örebro University,
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay 15 credits Spring 2020
Abstract
The aim of the present study is to examine which attitudes that are expressed among discussion participants on the internet forum Flashback regarding women's violence
against men in intimate relationships. The study is based on hermeneutics and conducted with a qualitative approach. The used method to collect data is netnography, where data consists of five discussion threads from Flashback with a total of 1440 posts, all of which are written between 2018 and 2020. A few quotes are selected from data, which are quotations that in a comprehensive way represents the different attitudes expressed by the discussion participants regarding women's violence against men. A thematic analysis is used to identify and illustrate the attitudes that exists regarding the research topic among the discussion participants. The data of the thematic analysis are furthermore analyzed by the help of theories on gender, social control and stigma. The findings of this study suggests that the discussion participants who appears to be highly influenced by theories about gender, and gender oppression, also tend to obscure battered males and their need of support from the surrounding. The discussion participants who disputes such theories however, tend to look seriously at battered males and their need of support, and furthermore problematizes the perceptions of gender and
victimization that exists in the society. The consequences of the findings will be discussed in the last section of this paper.
Förord
Ett stort tack vill vi rikta till vår engagerade handledare Anders Bruhn som har väglett och stöttat oss i vårt uppsatsskrivande.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.1.1 Syfte & frågeställningar ... 2
1.2 Bakgrund ... 3
1.2.1 Socialtjänstens ansvar och arbete mot våld i nära relationer... 3
1.2.2 Flashback ... 3
1.2.3 Begreppsdefinition av våld & våld i nära relation ... 3
2. Tidigare forskning ... 4
2.1 Mäns utsatthet för våld ... 4
2.2 Konsekvenser av våld ... 5
2.3 Mäns upplevelse och hantering av våldsutsatthet ... 5
2.4 Samhällssynen beträffande mäns utsatthet för våld av kvinnor ... 6
2.5 Våldsutsatta mäns förhållningssätt till stöd och hjälp ... 7
2.6 Professionellt stöd och bemötandet av våldsutsatta män ... 7
3. Det teoretiska ramverket ... 8
3.1 Genus ... 8
3.2 Stigma ... 9
3.3 Social kontroll ...10
3.4 Det teoretiska ramverket som analysram ...10
4. Design & metod ...11
4.1 Vetenskapsteoretisk grund ...11
4.2 Litteratursökning och dess systematisering ...12
4.3 Datainsamlingsmetod & urval ...12
4.4 Databearbetning & analysmetod ...13
4.5 Studiens kvalitet ...14
4.5.1 Tillförlitlighet ...14
4.5.2 Äkthet ...14
5. Etiska ställningstaganden ...15
5.1 Etiska överväganden kring netnografi som metod ...15
5.2 Etiska överväganden kring forskningsämnet ...16
6. Studiens resultat och analys ...16
6.1 Framställningen av våldsutsatta män ...16
6.1.1 Attityd 1 - Den manliga mannen ...16
6.1.2 Attityd 2 - Den våldsutsatta mannen ...17
6.2 Synen på stöd och hjälp för våldsutsatta män ...19
6.2.1 Attityd 1 - Ett stöd som den självständiga mannen inte är i behov av ...19
6.2.2 Attityd 2 - Ett stöd som brister för den våldsutsatta mannen ...20
6.2.3 Attityd 3 - Ett likvärdigt stöd för mannen och kvinnan ...21
6.2.4 Attityd 4 - Ett större stöd för mannen ...21
6.3 Samhällssynen på våldsutsatta män...22
6.3.1 Attityd 1 - Media framställer den våldsutsatta mannen missgynnande ...22
6.3.2 Attityd 2 - Individer skapar samhällssynen på den våldsutsatta mannen ...23
6.4 Sammanfattning av attityderna ...24
7. Diskussion om resultaten, slutsatserna och metoden ...24
7.1 Studiens frågeställningar...24
7.1.1 Hur framställer diskussionsdeltagarna män som är utsatta för våld av kvinnor? ...24
7.1.2 Hur resonerar diskussionsdeltagarna kring socialt stöd och hjälp för våldsutsatta män? ...24
7.1.3 Hur resonerar diskussionsdeltagarna kring samhällets representation av mäns våldsutsatthet? ...25
7.2 Studiens begränsning och styrka ...25
7.3 Studiens slutsatser i relation till den tidigare forskningen ...26
7.4 Studiens relevans för socialt arbete...27
7.5 Studiens slutsatser i relation till könsmaktsordningen ...28
7.6 Vidare forskning ...29
1. Inledning
Allting började så bra när Kim träffade sin partner. De var förälskade och beundrade varandra och det var först efter tre månader som saker började förändras. Partnern började utöva våld mot Kim, vilket ledde till ett liv fyllt av konstant rädsla. Kontrollen från partnern blev allt mer omfattande och ledde så småningom till att Kim inte kunde behålla sitt arbete. Även
dygnsrytmen förstördes, vilket grundade sig i att Kim tidigare blivit väckt med knytnävsslag i ansiktet från sin partner och således inte vågade somna innan partnern lade sig. I takt med att dygnsrytmen förstördes tappade Kim även sin aptit och rasade i vikt till den grad att det ledde till inläggning på sjukhus. Det var först på sjukhuset som någon faktiskt såg och förstod vad Kim gick igenom. Sjuksystern ställde frågor och fick bekräftat att Kim inte ville bli besökt av sin partner på sjukhuset, varpå sjuksystern skickade hem partnern. Flera år senare när
förhållandet tagit slut träffade Kim en ny livskamrat. Den före detta partnern kunde inte förlika sig med detta och bröt sig in i Kims hem för att misshandla den nya livskamraten. Händelsen anmäldes men lades ned på grund av brist på bevis trots att det fanns tre vittnen till övergreppet. De fysiska, psykiska och sexuella övergreppen som Kim tidigare utsatts för av den före detta partnern ledde bland annat till svårigheter att ha samlag med nya partners, svårigheter med att upprätthålla relationer och en känsla av att ha förlorat sin egna identitet. Våldet satte således djupa spår i Kim och det tog lång tid för de emotionella såren att läka (Kunskapsradion AB, 2019).
När du läser ovanstående text, tänker du då att Kim är en kvinna eller en man? Faktum är att Kim är en man som under flera års tid blev utsatt för våld i nära relation av sin flickvän, vilket kan beskrivas som ett tydligt exempel på kvinnors våld mot män. Denna studie ämnar att fokusera på just våld i nära relation där den utsatta är man och förövaren är en kvinna. Vanligen kopplas våld i nära relation till en stereotyp bild av en argsint, hotfull och svartsjuk man som brukar våld mot sin kvinnliga partner (Dutton & White, 2013). Forskningsläget och de kunskaper som existerar kring våld i nära relation fokuserar övervägande på mäns våld mot kvinnor (Stolt, 2010; Swahnberg, Hearn & Wijma, 2009; Perryman & Appleton, 2016). Även samhällsdebatten koncentrerar sig till största del på mäns våld mot kvinnor och ämnen som kvinnors våld mot män upptar inte tillnärmelsevis ett lika stort utrymme. Anledningar till varför läget ser ut som det gör kan bland annat grunda sig i att forskning påvisar att kvinnors våld mot män generellt sett förekommer mer sällan än det motsatta (NCK, u.å.) och det kan även grunda sig i det faktum att mäns våld mot kvinnor vanligen omfattar ett grövre och mer dödligt våld än tvärtom (Stolt, 2010). En ytterligare aspekt är att det existerar en samhällelig syn på manlighet som inte är förenlig med att bli utsatt för våld av kvinnor (Chaudhuri, 2012; Stolt, 2010), då män socialiseras in i att vara starka (Stolt, 2010) och förtrycka sina känslor (Dutton & White, 2013), vilket kan bidra till att män i hög grad har svårt att likställa sig med utsattheten (Wallace, Wallace, Kenkre, Brayford & Borja, 2019) samt besitter en ovilja att anmäla till polis eller söka hjälp (Dutton & White, 2013; Perryman & Appleton, 2016). Till följd av detta kan kvinnors våld mot män ses ha blivit omvandlat till ett icke-problem (Dutton & White, 2013). Det finns dock en samhällsarena som faktiskt diskuterar olika aspekter av kvinnors våld mot män och det är internet. På internet finns en mängd diskussionsforum med inlägg rörande kvinnors våld mot män och som kan ge en väg in till förståelsen för problemets natur.
1.1 Problemformulering
Våld i nära relation har kommit att betraktas som ett ”kvinnoproblem” vilket kan ha bidragit till att män som blir utsatta för våld av kvinnliga partners blivit mindre uppmärksammade i såväl den offentliga debatten som inom forskningen (Dutton & White, 2013). Att det talas och skrivs mycket om våldsutsatta kvinnor är självfallet av vikt för att kunna ge dessa rätt stöd och hjälp. Dock kan det tänkas att om män endast framställs som förövare och kvinnor som offer kommer det att prägla hur allmänheten ser på fenomenet. Om allmänheten har en viss syn på ett fenomen kan det tänkas att även professionellas förhållningssätt präglas av detta. Eftersom alla människor, inklusive socialarbetare, är en produkt av samhället betyder det att alla på olika vis påverkas av de normer som existerar och handlar utifrån dem. I de fall där socialarbetare inte besitter en medvetenhet och ett ifrågasättande förhållningssätt gentemot könsnormer kan det medföra att bemötandet av våldsutsatta individer sker med utgångspunkt i ett könsstereotypt synsätt, vilket i sin tur kan medföra att målgruppen våldsutsatta män inte blir uppmärksammade i sin utsatthet eller att de bemöts på ett förminskande vis. Det är därmed av vikt att professionella, som socialarbetare (Kullberg, Skillmark, Nord, Pers & Fäldt, 2015), besitter kunskap kring alla aspekter av våld i nära relation för att kunna utföra ett evidensbaserat arbete (Perryman & Appleton, 2016) och för att alla medborgare i samhället ska bemötas och bli hjälpta på lika villkor. Det är således av relevans för socialt arbete att genomföra studier som denna. Detta för att motverka att uppfattningar som bygger på
fördomar och okunskap även florerar hos socialarbetare. Genom att belysa vilka attityder som råder gällande kvinnors våld mot män i nära relation kan funderingar väckas kring egna attityder vilket i sin tur skulle kunna medföra en förändring i förhållningssättet samt möjligen säkerställa att arbetet med, i detta fall våldsutsatta män, inte sker på ett kränkande vis.
Att nå uppriktiga attityder kring kvinnors våld mot män i nära relation kan emellertid vara svårt just på grund av att detta fenomen är så pass osynliggjort i samhället. Att undersöka detta på internet, på diskussionsforumet Flashback, kan därav vara givande eftersom diskussioner på internet brukar präglas av en större uppriktighet i jämförelse med
konversationer som sker ansikte mot ansikte. Individer tenderar kort och gott att vara ärligare när de kan gömma sig bakom anonymitet (Hine, 2011). Det som sker i människors verkliga liv kan till viss del även återses på internet (Persson, 2012; Castells, 2009) och hur individer på diskussionsforum resonerar kring våldsutsatta män i nära relation kan därmed tänkas liknas vid hur synsätten ser ut i verkligheten. För att nå kunskap om de attityder som finns gällande kvinnors våld mot män i nära relation är det således av intresse att undersöka fenomenet i den anonyma och filterlösa digitala världen.
1.1.1 Syfte & frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en förståelse för vilka attityder som kommer till uttryck bland diskussionsdeltagare på internetforumet Flashback gällande mäns utsatthet för våld av kvinnliga partners.
- Hur framställer diskussionsdeltagarna män som är utsatta för våld av kvinnor?
- Hur resonerar diskussionsdeltagarna kring socialt stöd och hjälp för våldsutsatta män? - Hur resonerar diskussionsdeltagarna kring samhällets representation av mäns
1.2 Bakgrund
Avsikten med följande avsnitt är att delge en grundläggande förståelse för studieobjektet och som ämnar att underlätta för vidare orientering i studien. Avsnittet inleds med en beskrivning av socialtjänstens ansvar för våldsutsatta människor samt en beskrivning av Flashback forum. Avsnittet avrundas med begreppsdefinitioner av våld och våld i nära relation.
1.2.1 Socialtjänstens ansvar och arbete mot våld i nära relationer
Våld i nära relation är ett högst aktuellt ämne inom socialt arbete och det finns både bestämmelser i lag och riktlinjer om hur arbetet ska utföras, oavsett den våldsutsattes
könstillhörighet. I Socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] 5 kap. 11 § framkommer det att det hör till socialnämndens uppgifter att verka för den som utsatts för brott och att dennes närstående får stöd och hjälp. Socialtjänsten har således enligt lag ansvar att verka för brottsoffer, och eftersom våldsutsatta individer är brottsoffer ska socialtjänsten med andra ord även verka för de som blir utsatta för våld i nära relation. Vidare i 11 kap. 1§ SoL framkommer det att socialnämnden ska utreda ärenden som riktas till våldsutsatta vuxna utifrån behovet av stöd och hjälp, våldets karaktär och omfattning, våldets konsekvenser för den våldsutsatta, hur den våldsutsatta hanterar sin situation och hur den våldsutsattas nätverk ser ut. I 7 kap SOSFS 2014:4 framkommer det dessutom att Socialnämnden ska erbjuda våldsoffer information och råd, stödsamtal, hjälp med stadigvarande boende, stöd i föräldraskap, förmedling av kontakt med frivilligorganisationer såväl som med myndigheter. Det är jämväl av vikt att personal inom olika verksamheter inleder samtal med klienter om våld, då våldsutsatthet behöver upptäckas och uppmärksammas för att våldsoffer ska få tillgång till relevant stöd från professionella (Socialstyrelsen, 2018; Socialstyrelsen 2014; Berglund & Stenson, 2010).
1.2.2 Flashback
Flashback forum är ett politiskt och religiöst obundet forum som har funnits sedan år 1983. Dess målsättning är att upprätthålla och stärka åsikts- och yttrandefriheten i Sverige. Tanken med forumet är att alla samhällets medlemmar ska få möjlighet att föra fram åsikter, även de åsikter som betraktas som avvikande. I dagsläget har Flashback 1 289 737 medlemmar och omkring 66 701 776 inlägg (Flashback, 2019). Diskussionerna på Flashback fungerar i form av att människor kan skriva text, ”inlägg”, i olika ämneskategorier, vilka kallas trådar, och således föra diskussioner med varandra. Det finns en rad regler och krav som ställs på medlemmarna på forumet och några av dessa är att det inte får råda hets mot folkgrupp, att inte röja eller hota om att röja andra individers personliga uppgifter samt ett förbud att publicera integritetskränkande uppgifter. Dessutom har forumet en åldersgräns på 18 år och minderåriga kan således stängas ute från forumet. Om inlägg eller trådar på Flashback bryter mot regler eller strider mot lagstiftning är målsättningen att radera och låsa de inläggen samt att porta användarna (Flashback, 2019). All information som förvaras på Flashback behandlas enligt ägarna konfidentiellt, vilket innebär att ingen utomstående kan ta del av personliga uppgifter från såväl användare som besökare. Varken IP-adresser eller övrig information som kan identifiera specifika individer lagras på forumet, med andra ord är alla anonyma på Flashback (Flashback, 2019; Uhnoo & Ekbrand, 2017).
1.2.3 Begreppsdefinition av våld & våld i nära relation
Våld är ett mångfacetterat begrepp som förekommer på olika nivåer i samhället. Olika former av våld är fysiskt-, psykiskt-, sexuellt-, latent- och materiellt våld. Fysiskt våld innefattar all form av fysiskt användande som orsakar smärta, skada eller tvång. Det fysiska våldet tenderar att betraktas som den vanligaste och mest allvarliga formen av våld, då det brukar vara den
mest uppseendeväckande markören för våldsutsatthet. Psykiskt våld kan ske genom
handlingar som är kontrollerande, kränkande, förödmjukande, trakasserande och som inte är direkt fysiska. Denna form av våld kan få den utsatta att känna sig mindervärdig och oviktig. En form av kontrollerande handling kan yttra sig genom kontroll över den utsattes ekonomi, där den våldsutövande besitter ett ekonomiskt övertag i syfte att dominera över den utsattes livsrum. Sexuellt våld är handlingar som riktar sig till individens sexualitet och kan handla om kränkande och tvingande handlingar som våldtäkter, sexuella övergrepp eller trakasserier och påtryckningar. Latent våld utgörs av att inte vara en direkt våldsutövning utan handlar snarare om ett ständigt inneboende hot om våld. Det materiella våldet utspelas i form av att bland annat förstöra ting eller föremål i kombination med skrämsel eller hot, i syfte att få kontroll på den våldsutsattas livsrum (Isdal, 2017). Våld kan ta sig i uttryck i form av allt från mobbning, familjevåld, misshandel till våld i nära relationer (Wästerfors, 2016; Isdal, 2017). Våld i nära relation är ett könsneutralt fenomen där offret och förövaren kan vara både män och kvinnor. Vad som kännetecknar denna form av våld är att den som utövar våldet är en närstående till offret. Med närstående menas de personer som offret har en nära och förtroendefull relation till och det kan röra sig om makar, sambos, partners, föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar (Moser Hällen & Sinisalo, 2018). I denna studie riktas fokus på den typ av våld i nära relation där offret är en man och förövaren är en kvinnlig partner, tillsammans med ovanstående våldsdefinitioner; fysiskt-, psykiskt-, sexuellt-, latent- och materiellt våld, med särskild fokus på det fysiska våldet.
2. Tidigare forskning
I föreliggande avsnitt presenteras tidigare forskning för att belysa hur forskningsfältet ser ut vad gäller män som utsätts för våld av kvinnliga partners. Fastän forskning rörande kvinnors våld mot män är fattig i relation till forskning om mäns våld mot kvinnor, presenteras det i följande avsnitt en andel forskning som de facto belyser problematiken kring mäns
våldsutsatthet.
2.1 Mäns utsatthet för våld
Män är den grupp i samhället som utsätts för våld i högst omfattning, oftast handlar det dock om våld som de utsätts för av obekanta, vanligen andra män. Däremot finns det fortfarande en betydande grupp män som utsätts för våld av närstående, exempelvis av en kvinnlig partner (Stolt, 2010). En orsak till varför vissa män utsätts för våld av kvinnliga partners menar Kullberg et al. (2015) kan grunda sig i att männen i fråga betraktas sakna manliga egenskaper eller attribut. Vanliga former av fysiskt våld som kvinnor utsätter män för kan vara att de slåss, knuffas, sparkas, örfilas, stryper, spottas och hugger med kniv (Hines, Brown & Dunning, 2007; Swan, Gambone, Van Horn, Snow, & Sullivan, 2012). Män som utsätts för fysiskt våld av kvinnor blir dessutom i högre utsträckning utsatta för fysiskt våld involverande ett objekt eller vapen, än de kvinnor som blir utsatta för fysiskt våld av manliga partners (Perryman & Appleton, 2016), detta för att kvinnan behöver kompensera för skillnader i storlek och fysisk styrka (Migliaccio, 2001). Enligt Harned (2001) utsätts män och kvinnor för fysiskt våld i lika hög grad, samtidig som annan forskning hävdar att män utsätts för mer psykiskt våld än fysiskt våld av kvinnliga partners (jfr Stolt, 2010). Det psykiska våld som kvinnor utövar mot män kan vara att de förminskar, isolerar (Entilli & Cipolletta, 2017; Hines et al., 2007), förlöjligar, mobbar, visar svartsjuka, hotar om vårdnadstvist, hotar om
skilsmässa och förstör materiella ting (Stolt, 2010). Män blir emellertid i sin tur utsatta för sexuellt våld i lägre utsträckning än vad kvinnor blir (Harned, 2001; Swan et al., 2012).
Fastän det är fler kvinnor som utsätts för sexuellt våld av manliga partners förekommer dock även motsatsen (Perryman & Appleton, 2016).
2.2 Konsekvenser av våld
Våld kan medföra en rad olika konsekvenser, fysiska såväl som psykiska. De konsekvenser som uppstår till följd av våld i nära relation tenderar att vara snarlika för män och kvinnor (Harned, 2001) och våldet mellan partners tenderar enligt McFarlane, Willson, Malecha och Lemmey (2000) att vara lika allvarligt och omfattande oberoende av könstillhörighet. De flesta samhällsforskare betraktar dock våld i nära relation i termer av mäns våld mot kvinnor (Perryman & Appleton, 2016). En mindre andel forskare menar emellertid att det är lika troligt att kvinnor utsätter sina manliga partners för våld och andra hävdar rentav att kvinnor brukar våld mot sin partner i högre omfattning än män (Dobash & Dobash, 2004). Annan forskning visar emellertid att konsekvenserna av våld för kvinnor kan vara värre än vad de blir för män då frekvensen av mäns våld mot kvinnor tenderar att öka med tiden (Harned, 2001) samt förefaller vara en form av grövre våld än det våld kvinnor utsätter män för (Stolt, 2010). De män som utsätts för fysiskt våld av sin partner kan få konsekvenser som blåmärken, brutna ben och sår (Entilli & Cipolletta, 2017). Medan konsekvenser av psykiskt våld kan vara depression, ångest, posttraumatisk stress (Stolt, 2010; Harned, 2001; Entilli & Cipolletta, 2017) eller sömnsvårigheter, psykisk ohälsa, rädsla och oro (Stolt, 2010). Dessutom riskerar män till följd av omfattande våldsutsatthet att få en försämrad livskvalitet, svårigheter med att utföra jobb samt utveckla social fobi (Stolt, 2010). De konsekvenser som uppstår till följd av psykiskt våld tenderar att vara allvarligare än från fysiskt våld då de kan vara subtila och svåra för andra att upptäcka (Entilli & Cipolletta, 2017). Våldet kan påstås ge negativa konsekvenser i alla domäner av mannens liv (Allen-Collinson, 2011) som mannen dock försöker gömma genom att upprätthålla en fasad (Allen-Collinson, 2009) för att bibehålla den maskulina identiteten (Migliaccio, 2001).
2.3 Mäns upplevelse och hantering av våldsutsatthet
Män som blir utsatta för våld av kvinnliga partners kan ha olika upplevelser och sätt att hantera situationen på. Somliga våldsutsatta män känner sig ansvariga för sina partners och tolererar partners bruk av våld. Det kan exempelvis röra sig om att män känner skyldighet att stanna hos kvinnan för att hon inte ska vara ensam (Entilli & Cipolletta, 2017). Att kvinnor i regel har en mindre kroppsstorlek och ofta är fysiskt svagare än män har ingen betydelse för hur allvarligt män upplever det våld de tillfogas (Stolt, 2010). Att män tolererar våldet kan däremot grunda sig i det faktum att de kan ha svårt att definiera våldet samt att likställa våldet i termer av att vara ett brott (Stolt, 2010). Andra faktorer till varför vissa män låter sin
våldsutsatthet fortgå kan förklaras genom att mannen är rädd för att tillfoga kvinnan mer skada än vad hon tillfogat honom eller på grund av rädslan för att själv bli misstagen som förövaren av polisen. Många män väljer att inte hämnas på partnerns våldsbruk eftersom de upplever en rädsla av att våldet då ska eskalera. En känsla av isolering och maktlöshet är en vanlig upplevelse hos män som blir utsatta för våld i nära relation (Entilli & Cipolletta, 2017). Att välja att inte lämna partnern kan även handla om att män betraktar det som ett
misslyckande för relationen, varpå det finns en föreställning om att mannen måste vara den starka i förhållandet eller för att inte uppfattas som svag. Män försöker i högre utsträckning än kvinnor att upprätthålla en bild av sig som personligt stark, vilket används som anledningar till varför män stannar kvar i relationen. Att män har dessa anledningar för att stanna i relationen kan också tänkas kopplas till de normer som råder kring män och manlighet. De män som kommer i kontakt med någon form av hjälpinsats tenderar att uppvisa en oförmåga
att acceptera och förstå att de utsatts för just våld i nära relation (Eckstein, 2010). Wallace et al. (2019) förklarar att män kan behöva stöd för att kunna erkänna och således kunna
acceptera deras upplevelser som just utsatt för våld i nära relation, samt att skam och könsnormer är något som, för många män, är en barriär för att likställa sig med utsattheten.
2.4 Samhällssynen beträffande mäns utsatthet för våld av kvinnor
Det framkommer i forskning att män som är offer för våld i nära relation uppfattas av
allmänheten, både av män och kvinnor, utifrån mindre sympati än vad en kvinna som är offer för detsamma uppfattas (Terrance, Plumm & Thomas, 2011). Heterosexuella mäns sexuella mönster samt den manliga normen i samhället är associerade till ökat emotionellt och fysiskt våld mot kvinnliga partners (Willie, Khondkaryan, Callands & Kershaw, 2018). Män
sinsemellan tenderar även att se det manliga offret för våld i nära relation som mer ansvarig för våldet än vad det kvinnliga offret gör (Terrance et al., 2011). Enligt forskning uppfattas kvinnors våld mot män som mindre allvarligt än mäns våld mot kvinnor (jfr Terrance et al., 2011; Ahmed, Aldén & Hammarstedt, 2013). Möjligen anses det vara mindre allvarligt med ett manligt offer för att det finns en tro om att det manliga offret kan eller i alla fall borde kunna försvara sig själv eller kunna ta sig ur situationen. Det framkommer även att det finns en tro om att det manliga offret har fler alternativ för att kunna lämna relationen än vad ett kvinnligt offer har (Terrance et al., 2011). Även synen på typen av våld som utövas i en nära relation tycks skilja sig. Fysiskt våld uppfattas av allmänheten vara mer allvarligt än psykiskt våld och dessutom anses det, om det är en manlig förövare och ett kvinnligt offer, att våldet orsakar mer skada (Hammock, Richardson, Williams & Janit, 2015).
Det framkommer även att allmänheten anser att den manliga förövaren i högre utsträckning förtjänar ett straff än den kvinnliga förövaren som utövar våld mot en man. Möjligen finns denna uppfattning då manliga våldsförövare ses som mindre trovärdiga, omoraliska, oärliga, elaka och icke-respektabla än vad kvinnliga våldsförövare ses som (Hammock et al., 2015). Vidare blir både manliga våldsoffer och manliga våldsförövare hårdare bedömda än vad kvinnliga våldsoffer och kvinnliga våldsförövare blir. Manliga förövare får oftast högre rättsliga straff än vad kvinnliga förövare får, och manliga offer får vanligen sämre stöd än kvinnor och är mer troliga att bli stämplade som aggressiva och icke trovärdiga (Dutton & White, 2013). Män själva tenderar även att förminska sin våldsutsatthet och det kan grunda sig på denna samhälleliga syn på våld i nära relation, vilket gör att våldsutsatta män
marginaliseras samt att mäns maskulinitet ifrågasätts (Entilli & Cipolletta, 2017). Den samhällssyn som råder gentemot våldsutsatta män går delvis att förklaras av hur media framställer fenomenet. Medias framställning, i tv-serier och nyhetsuppslag med mera, har en viktig roll för hur individer i samhället kommer att skapa sig en förståelse för sociala problem, som exempelvis våld i nära relation (Berns, 2004). Det som framställs i media kan
följaktligen påverka människors åsikter och uppfattning av den sociala verkligheten samt dess tillhörande samhälleliga normer och värderingar. Det är emellertid av vikt att även belysa att medias innehåll reflekterar en verklig bild av hur samhället och dess invånare uppfattar sig själva och andra. I media framställs bland annat kvinnor oftast som våldsutsatta och män som våldsutövare, vilket i sin tur alltså är en avspegling på hur människor i samhället ser på fenomenet (Bordon & Pietrobon, 2012).
2.5 Våldsutsatta mäns förhållningssätt till stöd och hjälp
Forskning visar att manliga offer för våld i nära relation tenderar att osynliggöras. Dessutom betraktar sig män vanligtvis inte som offer för brott, vilket gör att de inte anmäler våldet till polisen i samma omfattning som kvinnor gör (Dutton & White, 2013; Gadd, Farrall,
Dallimore & Lombard, 2002) och söker enbart sjukvård om de fysiska skadorna är allvarliga (Stolt, 2010). En förklaring till denna problematik kan vara det faktum att män socialiseras in i den manliga rollen som kan innebära att förtrycka eller förneka sina känslor, vilket även inkluderar att förtrycka våldsutsatthet från en kvinnlig partner (Dutton & White, 2013). Några ytterligare förklaringar till varför män inte söker hjälp eller kommer till insikt kring sin våldsutsatthet kan grunda sig i att män inte blivit utsatta för upprepat våld, inte blivit lika allvarligt skadade som våldsutsatta kvinnor, inte känt sig otrygga hemma trots våldet eller att de haft en rädsla för att de inte ska bli betrodda. Dessa faktorer ihop med att män ofta känner skam kan förklara varför så få antal män anmäler våldet (Gadd et al., 2002; Perryman & Appleton, 2016; Stolt, 2010; Migliaccio, 2001). Män upplever ofta sin våldsutsatthet som tabubelagd då det baseras på en offerroll som går emot att vara stark, särskilt tabubelagt kan det betraktas att vara utsatt för våld av sin kvinnliga partner. Med utgångspunkt i tabun kring våldsutsatthet går det att se att män i hög utsträckning försöker lösa sin situation på egen hand. Det kan därmed vara svårt för omgivningen att upptäcka de våldsutsatta männen som döljer sin situation (Stolt, 2010).
Underrapporteringen kring män som blir utsatta för våld av kvinnor tycks således ha att göra med den skam och förnedring som män känner. Samtidigt skulle detta även kunna vara en produkt av den sociala konstruktionen av maskulinitet, som innefattar att mannen inte ska bli utsatt för våld av kvinnan (Chaudhuri, 2012; Stolt, 2010). I jämförelse med våldsutsatta kvinnor har våldsutsatta män mindre förtroende för rättsliga aktörer, bland annat upplever våldsutsatta män att de blir bemötta sämre av polis än vad kvinnor upplever sig bli (Stolt, 2010). Vidare tenderar manliga offers fysiska skador av misshandel att bli minimerade av omgivningen (Dutton & White, 2013). Kvinnor som utsätts för våld tenderar också att känna motstånd för att anmäla sin manliga partners våld, dock verkar mansnormen skapa en ännu större barriär för män att söka hjälp då män inte vill gå emot den manliga normen och framstå som svaga. De män som ändå söker professionell hjälp upplever sig mötas av olika typer av motstånd och ett inkonsekvent stöd (Perryman & Appleton, 2016).
2.6 Professionellt stöd och bemötandet av våldsutsatta män
I Sverige finns det stödinsatser för våldsutsatta män i form av bland annat mansjourer och krismottagning, däremot brister det vad gäller skyddade boenden för män (Stolt, 2010). Feministisk aktivism har uppnått mycket vad gäller att adressera mäns våld mot kvinnor i samhället, dock kan detta påstås ha lett till ett könsspecifikt förhållningssätt i västvärlden med fokus på män som våldsutövare, där allmänna policys understöds av teorier om patriarkatet. Detta synsätt påverkar med andra ord hur arbetet kring våld i nära relation utformas, vilket kan leda till att våldsutsatta män diskrimineras och att det misslyckas med att fånga upp kvinnliga våldsutövares behov av stöd och hjälp (Perryman & Appleton, 2016). De poliser, sjukvårdare, socialarbetare och volontärorganisationer som kommer i kontakt med
våldsutsatta tenderar alltså att fokusera på den kvinnliga utsattheten, eftersom deras erfarenhet av bland annat fysiska skador och emotionell stress baseras på kvinnliga offer. Således
bedrivs nästan allt arbete och alla behandlingsprogram med utgångspunkt i mäns våld mot kvinnor (Dobash & Dobash, 2004). I hela världen går det att se att professioner och
att det är ett kvinnoproblem och således kräver lösningar med fokus på att det är män som är förövare (Dobash & Dobash, 2004; Hines et al., 2007).
Våldsutsatta män betraktas i högre utsträckning än våldsutsatta kvinnor som aktiva parter i de våldssituationer de befunnit sig i, även om situationen inte handlat om våld i nära relation. Socialarbetare tenderar att fokusera på mäns egna agerande och hur de på olika sätt har bidragit till våldet. När det gäller socialarbetares syn på män som utsätts för våld av kvinnor upplever de dem som motvilliga att anamma en offerroll, inte villiga att prata om känslor och att de vill lösa sina situationer självständigt utan stöd från hjälpinsatser. Socialarbetare menar att män som utsätts för våld i nära relation riskerar att förlora sin handlingskraft och
självständighet, vilket är egenskaper som kopplas till maskulinitet (Kullberg et al., 2015). Professionella som arbetar med våld i nära relation tenderar att bemöta kvinnligt våldsutsatta utifrån ett större allvar och mer trovärdigt än vad de bemöter våldsutsatta män (Kullberg et al., 2015; Dutton & White, 2013). Bemötandet av våldsutsatta män bör emellertid inte präglas av stereotypa föreställningar kring kvinnligt och manligt (Stolt, 2010), då sådana förutbestämda föreställningar kring könsroller och våldsbenägenhet kan påverka hur socialarbetare uppfattar och bemöter våldsutsatta (Kullberg et al., 2015; Piuva, 2012). Det är av vikt att männen tas på allvar, bekräftas samt att den professionella är medveten om de stigman och tabun som
existerar kring mäns våldsutsatthet, då det kan upplevas som mycket skamfullt som man att vara i behov av behandling för kropp och själ. Skammen kan vara en orsak till varför män inte söker hjälp och därför blir bemötandet viktigt. Om bemötandet präglas av normativa
förutfattade meningar kan det leda till att de våldsutsatta männen förringar sina egna
upplevelser, låter bli att tala om våldet och således inte får möjlighet att bearbeta sin utsatthet. Professionella behöver besitta kunskap kring mäns våldsutsatthet samt kunna hänvisa och stötta män vidare till mer omfattande behandling (Stolt, 2010).
3. Det teoretiska ramverket
I detta avsnitt presenteras det teoretiska ramverket som utgörs av begreppen genus, stigma och social kontroll. Begreppet genus tar sin utgångspunkt i en rad olika genusteorier som enligt oss sammanfattar genus på ett sätt som går i linje med vad studien ämnar att undersöka. Vidare tillämpas Goffmans teorier genomgående i samtliga begrepp samt Parsons beskrivning av social kontroll då denna beskrivning omfattar både en samhällelig nivå samt en
interpersonell nivå. Föreliggande begrepp kan alla på olika sätt förklaras vara produkter av sociala interaktioner, vilket går i linje med den hermeneutiska grund som denna studie vilar på. Vartdera begreppet bygger på vår tolkning av dess samhällsvetenskapliga beskrivningar och kommer därefter kopplas till hur de kan förstås inom internets värld. I slutet av avsnittet sammankopplas samtliga begrepp och utgör således det teoretiska ramverk som kommer att användas i analysen för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Begreppen kommer med andra ord användas i analysen för att få en förståelse för de attityder som kommer till uttryck på Flashback vad gäller kvinnors våld mot män. Begreppens koppling till internet kommer att återupptas senare i diskussionsavsnittet.
3.1 Genus
Uppfattningen om kön brukar vanligen kopplas till de dikotoma biologiska könen man och kvinna. Genus kan förklaras som det sociala könet, det vill säga den sociala identitet som en individ socialiseras in i utifrån sitt biologiska kön. De attribut och egenskaper som kodas som manliga tillskrivs således män i samhället, på samma sätt som kvinnligt kodade egenskaper och attribut tillskrivs kvinnor. Könsnormer skapas genom sociala konstruktioner och påverkar
hur individen kommer att uppfatta andra och sig själv (Connell & Pearse, 2015). Den manliga normen inom västerländska kulturer karaktäriseras av heterosexuella, vita, medelklassmän som ofta är hierarkiskt överordnade, inflytelserika och som dominerar kvinnor och andra män (Munsch & Gruys, 2018). Ur biologiskt perspektiv betraktas män vanligen vara fysiskt starkare än kvinnor och tillskrivs sålunda utifrån sociala genusmönster egenskaper som syftar till styrka och snabbhet i jämförelse med kvinnor som betraktas som svagare och
långsammare. Vidare finns en föreställning om att män har större sexuell drift än kvinnor samt besitter mer aggressiva personligheter i förhållande till kvinnor som betraktas vara omhändertagande. Dessutom kopplas våldshandlingar till manlighet medan icke-våld likställs med kvinnlighet (Wästerfors, 2016; Isdal, 2017). Kvinnor tenderar att uppfostras till att vara mer snälla, pratsamma, känslosamma, passiva och medgörliga i jämförelse med män som i högre utsträckning uppfostras till att vara tuffa, envisa, tystlåtna och rationella. Kvinnor betraktas som icke självständiga och beroende av sina manliga partners för att upprätthålla en god levnadsstandard, medan män ses som självständiga och kapabla att lösa sin egen tillvaro oberoende av kvinnliga partners inverkan (Connell & Pearse, 2015).
Uppdelningen av vad som kännetecknas som manligt och kvinnligt sammanfattas enligt oss på ett bra sätt av Arvidson och Henriksson (2012) genom sin beskrivning av den
heterosexuella matrisen. Matrisen påverkar inte bara synen som finns på kvinnlighet och manlighet, utan den fungerar även som kriterier för hur riktiga män och kvinnor faktiskt ska vara. Denna matris är dock en förenkling av en komplex verklighet och det finns mycket som inte följer den. Att den heterosexuella matrisen ändå följs i hög utsträckning kan vara för att en enhetlig förståelse av kön och sexualitet skapar ordning och struktur i samhället som ger individerna trygghet och säkerhet. Om matrisen således blir hotad i försök att förändra den kan människor försöka försvara den. Händelser och fenomen som går emot den heterosexuella matrisen bemöts ofta med motstånd (Arvidson & Henriksson, 2012). Det existerar därmed yttre förväntningar på hur könsroller bör efterträdas, vilket även kan återses inom internets värld där det också existerar olika rollförväntningar och rollframträdanden. Internet har för många kommit att bli deras bakre region (Persson, 2012), vilket är den region som Goffman beskriver vara den plats där individer kan lösgöra sig från alla yttre förväntningar och där privatliv kan bli till allmän beskådan (Lögdlund & Bergkvist, 2014). I den bakre regionen tenderar dessutom individer att vilja testa gränserna för hur långt de kan strida mot normer och förutbestämda föreställningar som riktas mot rollen. Den främre regionen brukar i sin tur förklaras i termer av att vara den plats där individer antar en roll utifrån hur omgivningen förväntar sig rollen (Lögdlund & Bergkvist, 2014)
3.2 Stigma
Enligt Goffmans teori om stigma finns det i varje samhälle olika strukturer som delar in människor i olika kategorier och som avgör vad som uppfattas som normalt och naturligt inom de olika kategorierna. Detta gör att när vi möter en främling har vi på förhand eller vid första anblick tillräckligt mycket information för att kunna placera personen i en kategori och fastställa vissa tillhörande egenskaper. Dessa första intryck formas sedan om till normativa förväntningar och krav om hur personen bör vara. Det finns sällan en medvetenhet kring att krav ställs på en person, utan dessa blir först synliga när personen inte lever upp till kraven. Det vill säga när vi möter en person som visar sig ha andra egenskaper eller handla på andra sätt som gör personen olik övriga personer som tillhör samma kategori ses denne som avvikande. Personen kan på grund av sina avvikande drag bli stämplad som utstött, vilket innebär ett stigma. I och med detta bemöter övriga ofta dessa på ett diskriminerande vis och på ett strukturellt plan bidrar detta ofta till att gruppens livsmöjligheter reduceras på olika vis,
exempelvis i form av att de exkluderas från vissa sammanhang. En individ som är
stigmatiserad kan även själv ha insikt i att den har ett avvikande beteende, vilket ofta bidrar till en känsla av skam, och kan i sin tur medföra att individen försöker dölja sin identitet för att vilseleda andra (Goffman, 2014). När det kommer till internet och identitet möjliggör internets anonymitet att individer kan skapa en bild av sig själva som kan överensstämma med den riktiga individen bakom skärmen, men kan även vara en bild som skiljer sig avsevärt från individen (Persson, 2012).
3.3 Social kontroll
I enlighet med Parsons beskrivning av social kontroll internaliserar människor samhällets normer och värderingar genom socialisation, vilket gör att de på så vis agerar på någorlunda liknande och förutsägbara sätt. Individerna lever således upp till samhällets normer och olika rollförväntningar självmant. Det finns emellertid individer med avvikande beteenden, men dessa hanteras med social kontroll från övriga. Den sociala kontrollen utövas för att få de som avviker från det förväntade att återgå till ett mer passande beteende. Den sociala kontrollen är således nödvändig för balansen i samhället. Social kontroll kan dels vara att belöna sådant beteende som faller in under normerna samt bestraffning av avvikande beteenden (Larsson & Engdahl, 2011). På internet går det också att se att social kontroll utövas. De sociala
interaktionerna som finns på internet möjliggör för människor att ta kontakt med främmande personer på ett sätt som kanske inte skulle ha skett i den fysiska miljön. På internet finns nämligen en acceptans för att ta kontakt med främlingar utan att ha särskilda skäl för det (Persson, 2012). Goffman beskriver den osignifikante andre i termer av att vara en främling som individen indirekt påverkas av men vars åsikter inte har inverkan på individen. Däremot kan dessa främlingar omvandlas till en publik som blir signifikanta och således blir en del av den generaliserade andre. Den generaliserade andre kännetecknas av att vara en samhällelig attityd och inför den generaliserade andre vill individen justera sitt egna handlande i relation till de allmänna normerna (Persson, 2012).
3.4 Det teoretiska ramverket som analysram
I föreliggande studie förstås begreppen genus, stigma och social kontroll vara
sammankopplade. Den ovanstående definitionen av genus kommer i denna studie förstås vara den rådande genussynen som existerar i samhället. Genus utgörs av att vara könsnormer som vi socialiseras in i från födsel, där den manliga normen är sammanvävd med förutbestämda manliga egenskaper och den kvinnliga normen är sammanvävd med förutbestämda kvinnliga egenskaper. Denna uppdelning av manliga och kvinnliga egenskaper och attribut benämns ibland som den heterosexuella matrisen. Bryter eller hotar någon matrisen tenderar dessa att mötas med motstånd och försvar. De egenskaper och attribut som inte efterföljer
könsnormerna kan även förstås som stigmatiserande, eftersom dessa egenskaper och attribut i relation till normerna kan betraktas som avvikande. Då stigmatisering i mångt och mycket innefattar att bli betraktad som udda och utstött, blir social kontroll ett sätt för omgivningen att hantera och försöka korrigera varandras icke-normerande beteenden. Begreppen genus, stigma och social kontroll kommer att utgöra det teoretiska ramverket som ligger till grund för denna studies analys och diskussion.
4. Design & metod
I detta avsnitt presenteras det systematiska tillvägagångssättet som ligger till grund för studien. Nedan beskrivs, motiveras och diskuteras studiens vetenskapsteoretiska grund, systematiska litteratursökning, design, datainsamlingsmetod, bearbetning av empiri och analysförfarande samt de avgränsningar och val som vår kunskapsprocess grundar sig i. Slutligen redogörs det för studiens kvalitet.
4.1 Vetenskapsteoretisk grund
Den vetenskapsteoretiska grund som föreliggande studie vilar på är hermeneutik, vilket är en vetenskapsteoretisk utgångspunkt som förklarar den sociala verkligheten i termer av att vara skapad via sociala interaktioner samt att kunskap är kontextberoende (Andersson, 2014). Eftersom vi utgick från en hermeneutisk grund blev vårt fokus med studien att försöka nå en förståelse för individers attityder på Flashback rörande kvinnors våld mot män. I föreliggande studie har vi förhållit oss transparenta inför vår egen förförståelse av forskningsämnet då detta haft inverkan på hur vi tolkat och förstått datamaterialet (jfr Westlund, 2009). Vår
förförståelse av ämnet kvinnors våld mot män har byggt på fördomen om att våldsutsatta män i högre grad än våldsutsatta kvinnor blir misstrodda av professionella såväl som omgivningen, och att detta delvis beror på den genussyn som råder i det svenska samhället. Vidare gick vi in i forskningsförfarandet med den förutfattade meningen att diskussionsdeltagarnas utsagor skulle vara övervägande fokuserat på att förminska och skambelägga våldsutsatta män, just på grund av maskulinitetsnormer. Gällande Flashback hade vi en tudelad förförståelse, där vi å ena sidan betraktade forumet som en samlingsplats för nättroll och å andra sidan bedömde forumet som en plats där individer kunde vända sig för att dela med sig och ta del av genuina och äkta utsagor av olika fenomen. I och med att vi har gått in i forskningsförfarandet med förutfattade meningar kan det ha påverkat studiens utfall genom att vi undermedvetet har format studien utefter vår förförståelse. Dock har vi aktivt försökt förhålla oss medvetna vad gäller förförståelsen för att på så vis kunna vara så objektiva som möjligt.
De samhällsvetenskapliga begrepp vi använt i det teoretiska ramverket är formulerade utifrån hur vi som forskare har förstått och tolkat begreppen mot bakgrund av begreppens
beskrivningar. Vi har utgått från den hermeneutiska spiralen för att nå kunskap, då vi har tolkat studiens empiri parallellt med att söka relevant litteratur, som forskning och teori. Funktionen med att anamma ett sådant tillvägagångssätt var för att å ena sidan bidra till den redan existerande förförståelsen hos oss som forskare, det vill säga att införskaffa kunskap som fördjupade och stärkte vår tolkning. Å andra sidan fungerade litteraturen som ett sätt att utmana oss med nya sätt att tänka på. Vidare har vi haft ett dubbelt hermeneutiskt
förhållningssätt, det vill säga att vi i föreliggande studie gjort nya tolkningar på en redan tolkad verklighet i syfte att skapa forskning som kan bidra till ytterligare kunskap inom forskningsämnet (jfr Westlund, 2009). Då syftet med studien var att undersöka, och därmed få en förståelse, för de attityder som kommer till uttryck gällande mäns utsatthet för våld av kvinnliga partners valdes en kvalitativ metodansats. Den kvantitativa metodansatsen exkluderades då det inte var av intresse i relation till studiens syfte att nå kvantifierbara resultat (jfr Bryman, 2018).
4.2 Litteratursökning och dess systematisering
Litteratursökningen till denna studie genomfördes under fyra dagar, 2020-01-27, 2020-03-15, 2020-03-24 och 2020-03-25. Det söktes litteratur på nio olika databaser, inom ämnesområdet socialt arbete, tillgängliga via Örebro universitet. De databaser som forskning hittades på och som användes i studien var Applied Social Sciences Index and Abstracts (ASSIA)
innehållande referenser till artiklar inom hälsa, omvårdnad, psykologi, kriminologi, migration, utbildning och sociala tjänster; Sociology Collection som kombinerar innehåll från databaser inom sociologi, socialt arbete och närliggande områden; PsycInfo som omfattar databaser inom psykologi och andra angränsande områden; Social Science Premium Collection innehållande referenser till artiklar inom områdena statskunskap, lingvistik,
utbildningsvetenskap, socialt arbete, kriminologi, sociologi och informatik; Sociological Abstracts som innehåller tidskriftsartiklar inom socialt arbete och närliggande ämnen; Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), som innehåller forskning kring mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer. Även databasen Primo användes, som innehåller referenser till inte bara ett specifikt ämnesområde. Studiens syfte, att undersöka och få en förståelse för de attityder som kommer till uttryck på internetforumet Flashback gällande mäns utsatthet för våld i nära relation av kvinnor, låg till grund för litteratursökningen. Mot bakgrund av syftet formulerades även sökorden.
De sökord som användes var ”women who perpertrate relationship violence”, ”Social interaction internet”, ”intimate partner violence” AND ”battered male”, ”domestic violence” AND ”male victim”, ”Heterosexual domestic violence”, ”Male Victimization” AND
”Intimate Relationships”, ”Våldsutsatta män” samt ”Abused men”. Litteratursökningen i de olika databaserna som genomfördes avgränsades till enbart forskningsartiklar som var granskade av sakkunniga i ämnet. För att minska antalet träffar begränsades utgivningsåren till att de skulle vara publicerade mellan åren 2000-2020. Vid varje sökning gallrades alla artiklar först på rubriknivå, det vill säga att alla artiklar som i rubriken handlade om annat än mäns utsatthet för våld av kvinnor exkluderades. De kvarstående artiklarna lästes och
gallrades sedan på abstractsnivå och sedan på fulltextnivå. Vid sökningarna exkluderades även dubbletter samt de artiklar som vi redan hade fått träff på i andra databaser. Vid granskning av de valda artiklarnas referenser återfanns även några få till källor som sedan användes i studien. I litteratursökningen återfanns både svenska och internationella forskningsartiklar som användes i studien. De svenska och internationella artiklarna sammanställdes och ingen distinktion gjordes mellan dem eftersom forskningen bedömdes vara likvärdig.
4.3 Datainsamlingsmetod & urval
Som datainsamlingsmetod valdes netnografi, vilket är en form av etnografi där forskaren observerar en värld på nätet (Bryman, 2018) för att bland annat undersöka hur individer diskuterar och förstår sociala fenomen eller problem (Hine, 2011). En anledning till varför just netnografi valdes grundades på det faktum att forskning på kvinnors våld mot män i störst mån har utförts i form av intervjuer (Ayodele, 2017), vinjettstudier (Hammock et al., 2015; Ahmed et al., 2013) eller dokumentstudier (Terrance et al., 2011). Således gjordes
övervägandet att en netnografisk studie på kvinnors våld mot män i nära relation kunde bidra till ytterligare kunskap i ett relativt outforskat område. En annan anledning till att genomföra en netnografisk studie var i hopp om att nå mer verkliga attityder som fanns kring fenomenet. Detta eftersom diskussioner på internetforum brukar präglas av ett större mått av ärlighet och frispråkighet i jämförelse med bland annat fysiska intervjuer, eftersom diskussionsdeltagarna på internet kan vara anonyma på ett sätt som de inte kan vara vid en intervju (jfr Hine, 2011).
En nackdel med anonymiteten kan däremot vara att det möjliggör för individer att delta i diskussioner på internet med syftet att provocera snarare än att bidra till diskussionsämnet. Dessa former av provokationer kan benämnas som nättroll och hur vårt tillvägagångssätt har sett ut för att identifiera och exkludera dessa kommer att diskuteras vidare i nästa avsnitt. Något som också motiverade till att genomföra en netnografisk studie var att det är en effektiv metod, då empirin redan finns tillgänglig på internet (jfr Hine, 2011; Kozinets, 2002).
Studiens empiri bestod således av redan transkriberade texter i form av inlägg på diskussionsforumet Flashback. Studiens syfte motiverade oss till ett målstyrt urval som urvalsmetod (jfr Bryman, 2018) där vi endast inkluderade trådar som berörde kvinnors våld mot män. Trådar rörande andra typer av våld i nära relation exkluderades, som våld i samkönade relationer, då de inte var av relevans för studiens syfte. Insamlingen av trådarna pågick tills inga nya eller relevanta trådar gick att finna, det vill säga tills en teoretisk mättnad uppstod (jfr Bryman, 2018). Vid den första gallringen valdes tio olika trådar som alla hade en titel som involverade kvinnors våld mot män, och vid den andra gallringen valdes fem stycken trådar ut på totalt 1440 inlägg och som alla var skrivna mellan år 2018 och 2020. De trådar som var skrivna innan år 2018 exkluderades, med anledning av att vi ville ha så aktuella data som möjligt.
4.4 Databearbetning & analysmetod
De trådar som valdes laddades ned till ett dokument, varvid empirin inte behövde bearbetas före analys. Som analysmetod i studien genomfördes en tematisk analys. Som första steg i analysen kodades materialet, alla inlägg i de fem valda trådarna lästes igenom och nyckelord och utsagor som ansågs vara av relevans kommenterades, där liknande utsagor fick samma kod. Vid genomläsningen av materialet hade vi det teoretiska begreppet genus som
utgångspunkt för att vägleda oss i läsningen. Utsagor som handlade om annat än vårt syfte samt de inlägg som ansågs vara skrivna av nättroll exkluderades. Ett så kallat nättroll är enligt Svenska akademiens ordböcker (2020) en person som skapar oreda på internet. På Wikipedia (2019) beskrivs nättroll som lögnare som skriver på internetforum i syfte att provocera fram exempelvis missförstånd, bråk eller utdragna meningslösa diskussioner som inte leder någonstans. De kriterier som var utgångspunkten för att urskilja nättroll i denna studie var de inlägg som tolkades som radikala och ovidkommande i relation till trådarnas ämnen och som uppfattades skrivas i syfte att enbart provocera diskussionsdeltagarna. Exempel på utsagor som bedömdes tillhöra nättroll var: ”Jag slår kvinnor när jag känner för det. Har nästan blivit som en drog” eller ”Inget att diskutera här. Män har inget värde. Inse det”. Föreliggande citat kan givetvis tillhöra individer som genuint har dessa åsikter, vilket således innebär att det nödvändigtvis inte behöver röra sig om nättroll. Men eftersom utsagorna passade kriterierna för nättroll i denna studie, exkluderades dessa former av utsagor från datamaterialet i syfte att kunna nå så sanningsenliga attityder som möjligt.
Efter kodningen delades det kodade materialet in i olika teman, där huvudtemana var studiens tre frågeställningar. När utsagorna var placerade under respektive frågeställning delades de vidare upp i olika subteman. De subteman som återfanns var: den manliga mannen, den våldsutsatta mannen, den bortprioriterade mannen, ett stöd som den självständiga mannen inte är i behov av, ett stöd som brister för den våldsutsatta mannen, ett likvärdigt stöd för mannen och kvinnan, ett större stöd för mannen, media framställer den våldsutsatta mannen missgynnande och individer skapar samhällssynen på den våldsutsatta mannen. Utifrån de olika subtemana kunde vi framställa resultatet. När studiens teman och subteman var funna söktes det efter nya teoretiska begrepp för att kunna fördjupa och utmana förståelsen och de
begrepp som då valdes var stigma och social kontroll. För att kunna få en förståelse för resultatet tolkades det utifrån de teoretiska begreppen varpå slutsatser sedan kunde dras och studiens syfte och frågeställningar kunde besvaras.
4.5 Studiens kvalitet
Nedan följer en redogörelse för studiens kvalitet, med fokus på överförbarhet, trovärdighet, pålitlighet, möjlighet att styra och konfirmera samt äkthet.
4.5.1 Tillförlitlighet
Då föreliggande studie baserades på ett hermeneutiskt förhållningssätt kan resultaten från data betraktas som kontextberoende, det vill säga att de kunskaper som genererats enbart kan utgå från de resonemang som florerar i den specifika kontexten Flashback forum. Däremot går det att tänka sig att Flashback består av medlemmar som är utspridda i hela Sverige, varpå individernas attityder borde vara överförbara till andra kontexter utöver Flashback-kontexten (jfr Bryman, 2018). Överförbarheten kan emellertid betvivlas när det kommer till
tidsaspekten, nämligen att de attityder och kunskaper som råder i dagsläget kan komma att förändras över tid, mot den bakgrunden att samhället är konstant föränderligt. I fråga om studiens trovärdighet gick det att återse att diskussionsdeltagarnas utsagor till stor del stämde överens med den tidigare forskningen som existerar kring ämnet. Tilläggas kan att de
samhällsvetenskapliga begrepp som användes i studien var väl kompatibla med de resultat som erhölls (jfr Bryman, 2018).
Pålitligheten i föreliggande studie kan befästas av det tydliga och systematiska avsnitt gällande forskningsmetoden, där en fullständig beskrivning av forskningsprocessen går att återfinna. Sålunda är studien gjord på ett sätt att den ska vara möjlig att genomföra med liknande resultat för en utomstående (jfr Bryman, 2018). Det som däremot går att hävda är att studier baserad på hermeneutisk ansats innebär att forskarens egna tolkning har en central del i hur data och resultat kommer att se ut, vilket innebär att utfallet av studien med största sannolikhet kommer att skilja sig åt beroende på vem forskaren är bakom studien. Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att forskaren ska förhålla sig objektiv och inte låta egna värderingar influera datainsamling och resultat (Bryman, 2018), men eftersom föreliggande studie grundade sig på hermeneutiken var förförståelsen och tolkningen en given del av forskningsförfarandet. I delen ”vetenskapsteoretisk grund” finns en redogörelse för de förutfattade meningar vi haft inför studien och som ämnar att påvisa en transparens och medvetenhet inför att förförståelsen kan ha påverkat tolkningen av forskningsmaterialet.
4.5.2 Äkthet
Äktheten i föreliggande studie skulle kunna bedömas som god. Det går dock att påstå att studien inte fångade upp en rättvis och tillräcklig bild av de åsikter och uppfattningar som fanns gällande mäns utsatthet för våld av kvinnliga partners (jfr Bryman, 2018). Att nå alla uppfattningar rörande ämnet var emellertid omöjligt i en netnografisk studie, då delar av befolkningens åsikter inte kunde nås på grund av att alla inte har tillgång till internet eller för den delen deltar i diskussioner på Flashback. Å andra sidan hanterades alla de olika åsikter som framkom i materialet och allt som var av vikt för studien togs med oavsett vilken typ av attityd de hade. Då utsagor skrivna av nättroll inte bedömdes vara av vikt för studien, gjordes ett aktivt övervägande att inte inkludera dessa individers ovidkommande bidrag till
diskussionerna. Således går det möjligen att påstå att studien gav en rättvis bild av de åsikter som människor har kring ämnet på Flashback. Studien gav först och främst inblick i de
attityder som existerade bland diskussionsdeltagarna på Flashback, vilket i sin tur även kunde bidra till en fördjupad förståelse (jfr Bryman, 2018) för de attityder som finns gällande mäns utsatthet för våld av kvinnliga partners bland människor i allmänhet samt bland
yrkesverksamma. Om de som skrev inläggen på Flashback skulle läsa studien skulle de möjligen få nya perspektiv och se på fenomenet på andra sätt. Genom att olika attityder belystes i studien och tolkades utifrån olika teoretiska begrepp skulle en läsning av studien möjligen kunna leda till att människor i allmänhet samt de som arbetar med denna målgrupp förändrar sin förståelse för våldsutsatta män och således även förändrar sitt förhållningssätt gentemot dem.
5. Etiska ställningstaganden
I följande avsnitt redogörs det för de etiska överväganden som föreliggande studie baseras på, med fokus på netnografi som metod samt på forskningsämnet.
5.1 Etiska överväganden kring netnografi som metod
Ett etiskt övervägande som görs i denna studie är valet att genomföra en netnografisk studie. Våldsutsatthet kan betraktas som ett känsligt ämne och män som blir utsatta för våld av kvinnliga partners kan således likställas som en utsatt målgrupp. Valet att inte genomföra intervjuer med våldsutsatta män baseras på det faktum att det skulle kunna upplevas som obehagligt hos dessa individer att samtala om ett sådant känsligt ämne som våldsutsatthet faktiskt kan vara. Bryman (2018) och Hine (2011) menar att när forskning berör svåra och känsliga ämnen kan det vara mer tillämpligt att utföra studier som inte kräver fysisk kontakt med den specifika målgruppen. I denna studie har valet att utföra en netnografisk studie varit medveten, detta på grund av att vi vill undvika att ta kontakt med en utsatt målgrupp och samtidigt vill ta fram data som baseras på ett stort mått av äkthet.
Ytterligare etiska överväganden som är viktiga att beakta när det kommer till netnografi på Flashback är huruvida etiskt försvarbart det är att använda inlägg i studien utan att inhämta deltagarnas samtycke. Enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor
(2003:460) 17§ framkommer det att forskning enbart får bedrivas om forskningsdeltagare har blivit informerade och samtyckt till forskningen. I föreliggande studie innefattas inga direkta forskningsdeltagare då det är diskussionsdeltagarnas inlägg på Flashback som studeras. Diskussionsdeltagarna har ingen vetskap om att deras inlägg medverkar i vår studie och berörs således inte direkt av forskningsförfarandet. Fastän denna studie inte innefattar några forskningsdeltagare hade det ändå varit eftersträvansvärt att inhämta samtycke från vardera diskussionsmedlem, men det som talar för att det är etiskt försvarbart är det faktum att deltagarna är anonyma, både för Flashback och för allmänheten. Däremot kan detta motargumenteras med att det faktiskt finns skickliga människor i samhället som har
kompetensen att spåra individer på internet trots att de är anonyma. Men eftersom Flashback inte är en lösenordskyddad plattform innebär det att trådarna är offentliga, vilket indirekt betyder att deltagarna har godkänt publicering. Vid bearbetning av datamaterialet samt vid presentation av resultatet har dessutom alla användarnamn raderats och ingen utsaga går att koppla till någon specifik individ för att säkerställa att ingen identitet röjs. De citat som används i studien har inte förvrängts på något vis. En justering av citaten skulle möjligen kunna skydda deltagarnas identitet ytterligare då det blir svårare att koppla utsagorna till respektive person. Dock eftersträvas så autentiska attityder som möjligt i denna studie och för att inte tappa äktheten har därmed alla utsagor fått behålla sina ursprungliga formuleringar.
5.2 Etiska överväganden kring forskningsämnet
Att fördjupa sig i våldsutsatta män och kvinnliga förövare skulle kunna upplevas som provocerande för vissa, då mäns våld mot kvinnor är ett mer erkänt socialt problem än omvänt. Avsikten med att studera våldsutsatta män är emellertid inte att på något sätt försöka förringa den stora problematiken som existerar vad gäller mäns våld mot kvinnor. Att kvinnor enligt forskning och statistik i högre utsträckning än män utsätts för våld och dödligt våld av sin partner är ett högst aktuellt problem och förtjänar stor uppmärksamhet. Det som däremot behöver betonas är att kvinnors våld mot män inte ska bli osynliggjort eller förminskat till följd av detta, och vi anser därmed att det är ett viktigt ämne att studera. Något som också kan upplevas som provocerande med studien är att det tas med en del radikala uttryck, som
svordomar och könsord. Dessa kan dock inte uteslutas från studien, trots att de kan upplevas som stötande, då de representerar en bild av verkligheten på Flashback. Dessa inlägg får av detta skäl vara kvar i framställningen av studien då vi vill få fram just en genuin bild av hur verkligheten ser ut och inte försköna materialet på något vis.
6. Studiens resultat och analys
Med utgångspunkt i den tematiska analysen förevisas i följande avsnitt studiens resultat och analys. Resultat och analys är indelad i tre olika huvudteman: Framställningen av våldsutsatta män, Synen på stöd och hjälp för våldsutsatta män och Samhällssynen på våldsutsatta män, varvid totalt nio stycken olika attityder framförs. Varje attityd inleds med att presentera delar av empiri, det vill säga citat från de fem utvalda trådarna på Flashback. Endast ett fåtal citat har valts ut av flera liknande utsagor, då dessa bedöms representera föreliggande attityder på ett heltäckande sätt. Empirin ställs sedan i relation till tidigare forskning, för att därefter analyseras utifrån det teoretiska ramverket.
6.1 Framställningen av våldsutsatta män
6.1.1 Attityd 1 - Den manliga mannen
Det finns en stor andel diskussionsdeltagare som diskuterar mäns utsatthet för våld av kvinnor i termer av typiska manliga attribut och egenskaper, som bland annat att vara fysiskt starkare än kvinnor, att vara modig, självständig och maktfull. Vidare diskuteras de normerade
manliga egenskaperna i termer av att vara en motpol till att vara våldsutsatt: ”Blir man ledsen över att en tjej slår en kanske man ska växa upp och se efter om man har en kuk eller inte” och ”Det är svårt att se rent praktiskt hur det ska gå till att en man med normal fysisk kapacitet ska få stryk av en kvinna såvida inte han själv tillåter det genom sin passivitet”. Vissa diskussionsdeltagare menar att kvinnor på grund av sin påstådda svaga fysik inte har möjligheten att åsamka män någon större skada vid våldsbruk: ”Gissningsvis är det därför kvinnorna vågar slå, de vet att det oftast inte har så stor effekt, lite som rasande 5 åringar som går all in på en vuxen”. Dessa diskussionsdeltagares utsagor betonar dessutom att män i högre grad än kvinnor besitter mer auktoritärt inflytande: ”En man behöver bara räcka ut armen och säga ’det räcker’ med barsk ton, så är bråket över” samt ett fysiskt övertag: ”En man behöver ju inte ens slå tillbaka för att undvika en våldsam kvinna, räcker att bara räcka ut armen”. Nämnda utsagor ger uttryck för en tro om att män vanligtvis inte kan bli utsatta för våld av kvinnor och i de fall där män faktiskt blir exponerade för fysiskt våld av kvinnor finns en syn om att män bör tolerera våldet eller med enkelhet kan förhindra våldet, allt med förklaringen att män skulle besitta makt i form av inflytande och fysiskt övertag. Även tidigare forskning
