När livet sviktar
En litteraturöversikt om kvinnors upplevelse av att leva
med bröstcancer
Huvudområde: Omvårdnad
Författare: Elin Brunoson & Ebba Neppelberg Handledare: Anna Abelsson
Sammanfattning
Bakgrund: Bröstcancer drabbar flest kvinnor i världen och dessa kvinnor upplever och påverkas av bröstcancer på individuella sätt. De kan drabbas fysiskt, psykiskt och emotionellt. Bröstcancer behandlas främst genom kirurgi och då avlägsnas aningen hela bröstet eller en del av bröstet. Som sjuksköterska är det essentiellt att ha kunskap om bröstcancer och dess påverkan på kvinnans livsvärld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer från diagnos till remission. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet framkom från 13 artiklar med kvalitativ design. Resultat: Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra kategorier. Dessa kategorier beskrivs som: Den första chocken, rädslan och tanken om
döden, Att ha stöd för att orka kämpa vidare, Att inte se ut som det var tänkt och Att skapa en ny identitet. Slutsats: Studien visade att kvinnor som lever med bröstcancer
reagerar olika men också visar ett mönster med den initiala chocken och sedan tecknen på inre kraft. Att diagnostiseras med bröstcancer är traumatisk för en människa och det är viktigt att som sjuksköterska identifiera olika reaktioner för att bemöta dessa kvinnor på bästa möjliga sätt.
When life fails - A literature review of women's experience of living with breast cancer
Summary
Background: Breast cancer affects most women in the world and these women experience and are affected by breast cancer in individual ways. They can suffer physically, psychologically and emotionally. Breast cancer is mainly treated by surgery which means that either the entire breast or part of the breast is removed. As a nurse, it is essential to have knowledge about breast cancer and its influence on the woman's life. Aim: The purpose of this study was to describe women’s experiences of breast cancer from diagnosis to remission. Method: Literature review with inductive approach. The result emerged from 13 articles with qualitative design. Result: The result was divided into four headings. The headings were; The first chock, fear and
thoughts about death, Having the support to have the power to fight, To not see yourself in the way it was meant to and To create a new identity. Conclusion:
Conclusion of the study showed that women who live with breast cancer react differently, but also show a pattern with the initial shock and the signs of inner power. Being diagnosed with breast cancer is traumatic to any human being and it is therefore important as a nurse to identify different reactions in order to treat these women in the best way possible.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Bröstcancer ... 1
Behandling ... 2
Sjuksköterskans möte med kvinnan och hennes livsvärld ... 3
Syfte ... 5
Material och metod ... 5
Design ... 5
Urval och datainsamling ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 5
Urval 1 ... 7 Urval 2 ... 7 Urval 3 ... 7 Dataanalys ... 8 Etiska överväganden ... 8 Resultat ... 9
Den första chocken, rädslan och tanken om döden ... 9
Att känna stöd för att orka kämpa vidare ... 10
Att inte se ut som det var tänkt ... 11
Att skapa sig en ny identitet ... 11
Diskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 13 Metoddiskussion ... 15 Slutsats ... 16 Kliniska implikationer ... 16 Referenser ... 17 Bilagor ... 22 Bilaga 1 ... 22 Bilaga 2 ... 24
1
Inledning
Hur kvinnor upplever bröstcancer är högst individuellt och sjukdomen påverkar kvinnornas liv på olika sätt. Vissa kan påverkas psykiskt, andra fysiskt eller emotionellt. Det finns även dem som kan drabbas på alla nivåer, vilket kan upplevas som jobbigt (Denieffe & Gooney, 2011). Remission är ett tillstånd som innebär att kvinnan känner sig bättre från sin cancersjukdom och att de symtom som orsakats av cancern har lindrats eller helt försvunnit. En fullständig remission kan även förklaras som ett varaktigt tillfrisknande (Cancerterminologi, 2018). Upplevelsen av att drabbas av bröstcancer kan variera och är därför ett viktigt område att forska kring. Det är även essentiellt för sjuksköterskan att förstå att alla upplever diagnoser olika, och därför är personcentrerad omvårdnad av vikt för att kunna ge en så god vård som möjligt.
Bakgrund
Bröstcancer
Bröstcancer är den typ av cancer som drabbar flest kvinnor i världen. Det är även den näst vanligaste cancerformen i världen där 1,67 miljoner nya cancerfall diagnostiserades år 2012 (World Health Organization [WHO], 2015). Hos kvinnor är bröstcancer en av de vanligaste orsakerna till dödlighet och sjuklighet (Denieffe & Gooney, 2011). De flesta blir friska efter behandling om cancern upptäcks tidigt (Socialstyrelsen, 2014a). Även män drabbas av bröstcancer, men av cirka 8000 diagnoser utgör männen endast 30-40 stycken av dessa i Sverige (Socialstyrelsen, 2014b).
Ett bröst består av olika vävnader och körtlar, bland annat mjölkkörtlar, fettvävnad och bindvävnad. Ofta uppstår cancern i mjölkgångarna som mynnar ut till bröstvårtorna. Denna cancer kallas för duktal cancer. Bröstcancer kan även uppstå i mjölkkörtlarna som producerar bröstmjölk, då kallas den lobulär cancer (Socialstyrelsen, 2013). När en person drabbas av cancer muteras de friska cellerna i personens kropp. De friska cellerna blir “sjuka” och kan börja dela sig på ett okontrollerat sätt och förbigår då kroppens eget immunförsvar. Cellerna kan då ansamlas och på så sätt bilda en tumör (Talasila, et al., 2013).
Det vanligaste tecknet är att vid palpation av bröstet känna en knuta. Om den misstänkta knutan kan palperas innebär det ofta att knutan, alltså tumören, har vuxit till sig. Mammografi och ultraljud är viktiga instrument i diagnostiken och behandlingen av bröstcancer. Samtliga landsting i Sverige erbjuder kvinnor i åldrarna 40-74 år screeningprogram med mammografi var 18-24e månad (Socialstyrelsen, 2018). Att gå på hälsoundersökningar med bröströntgen, mammografiscreening är en viktig del för att upptäcka bröstcancer. Kvinnor blir kallade till att göra en mammografi men det är frivilligt. Dock är det viktigt att gå på då det ökar chanserna att överleva bröstcancer. Hälsoundersökningarna görs i alla landsting och regioner (Socialstyrelsen, 2014a). Dessa används för att ta reda på tumörens storlek och om den spridit sig. Det tas även ett eller flera vävnadsprov för att ta reda på tumörens malignitet och dess olika egenskaper (Socialstyrelsen, 2014b). Symtomen kan variera beroende på vilken behandling kvinnorna genomgår samt vilken typ av bröstcancerdiagnos de drabbats av (Denieffe & Gooney, 2011).
2
De senaste fem åren har det gjorts flera framsteg och avancerade innovationer. Dessa fokuserar på att upptäcka olika genetiska åkommor hos kvinnor som senare i livet kan framkalla eller öka risken att drabbas av bröstcancer. Dessa studier har fokuserat på kvinnor som haft bröstcancer i sin släkt (Stuckey & Onstad, 2015). Bröstcancer som är orsakat av en muterad gen vid namn BRCA, står för en signifikant del av alla bröstcancerdiagnoser. Kvinnor som bär den muterade genen har ungefär 80 % högre risk för att utveckla bröstcancer samt en 50 % högre risk för att deras barn ärver denna genmutation. Många föräldrar kan tycka att det är ett svårt val att bestämma när eller hur denna information ska överlåtas till sina barn (Rowland, Plumridge, Considine & Metcalfe, 2016).
Orsaken till bröstcancer är ännu inte klarlagd men ett samspel av olika riskfaktorer såsom hormonbalans, arvsanlag och yttre miljöfaktorer ökar risken för det. De kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron är av stor betydelse för detta. Risken för bröstcancer ökar för kvinnor som får sin första menstruation i tidig ålder och för kvinnor som går in i klimakteriet i hög ålder. Ju fler menstruationscykler en kvinna har under sin livstid genererar i en högre risk att utveckla bröstcancer (Cancerfonden, 2016). Det finns vissa betydelsefulla etiologiska faktorer som påverkar bröstcancerrisken, såsom postmenopausala hormoner, tillväxt, fetma och reproduktiva egenskaper, dock står dessa endast för en liten del av risken. Det finns inga signifikanta riskfaktorer som speciellt ökar risken för bröstcancer, men det finns de livsstilsfaktorer som kan ge ledtrådar till hur risken för att få bröstcancer kan minska, dessa är till exempel sömnmönster, alkoholkonsumtion, viktökning och nattskiftsarbete (Lu et al., 2017). Yttre miljöfaktorer såsom användning av tobak, till exempel rökning, ohälsosam diet, alkoholbruk och fysisk inaktivitet ökar risken för att drabbas av vilken cancer som helst, inte bara bröstcancer (WHO, 2017).
Behandling
Bröstcancer behandlas främst genom kirurgi och andra vanliga behandlingssätt är strålbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling som ges i förebyggande syfte för att sjukdomen inte ska komma tillbaka. Cytostatika används även i syftet att minska tumörens storlek och på så sätt underlätta kirurgisk behandling (Socialstyrelsen, 2014b).
Vid kirurgisk behandling avlägsnas antingen hela bröstet, vilket kallas mastektomi. Den operation som är vanligast idag är partiell mastektomi, vilket innebär att enbart den del av bröstet som innehåller tumören samt omgivande bröstvävnad avlägsnas. Bröstbevarande kirurgi kombineras oftast med postoperativ strålbehandling av den resterande bröstvävnaden. Beroende på hur mycket tumören spridit sig och hur långt gången cancersjukdomen är, kan kirurgi genomföras samtidigt som bröstet bevaras (Socialstyrelsen, 2014b). De kvinnor som genomgått bröstbevarande behandling har bevisats ha högre överlevnad än de kvinnor som genomgått en mastektomi (Hofvind et al., 2015).
I sjukdomens tidiga skede påvisas ibland inte några symtom men kvinnor med bröstcancer kan uppleva symtom antingen på grund av biverkningar av behandlingen eller av cancersjukdomen. För sjukvårdspersonal är det essentiellt att kartlägga och ta reda på orsaken till de olika symtomen som kan uppkomma för att på så sätt kunna lindra personens upplevelse av symtomen (Denieffe & Gooney, 2011). Bröstcancer kan påverka hela kroppen genom till exempel olika biverkningar som orsakas av
3
cellgiftsbehandling, såsom håravfall, konstipation, smärta, nedstämdhet, trötthet, illamående samt muntorrhet (Pedersen, Koktved & Nielsen, 2013).
Sjuksköterskans möte med kvinnan och hennes livsvärld
En person är en unik individ och har en unik livshistoria. Detta har betydelse för hur personen förnimmer världen och sig själv. Det som personen, individen, utsätts för är livshändelser. Livshändelser som att födas, leva och dö är gemensamma för alla människor. Unika händelser för individen är till exempel att insjukna i en specifik sjukdom såsom bröstcancer och detta är något som kommer att påverka individens livsvärld (Wiklund Gustin, 2014). En kvinnas livsvärld kan förändras efter bröstcancer som till exempel efter en eventuell mastektomi. Det är uppskattat att 50-70 % av kvinnor med bröstcancer upplever sexuella problem på grund av dålig självkänsla eller försämrad kroppsbild (Howard, Balneaves & Bottorff, 2007). Tröst och trygghet är något som påverkar människan som helhet och sker i ett möte mellan person och person, detta behövs för att stötta kvinnorna i deras livsvärld. Att sjuksköterskan som en person involveras i förståelsen av kvinnan vidgar möjligheterna att uppfatta kvinnors specifika behov. Social förståelse kan beskrivas som ett förhållningssätt där sjuksköterskan utgår från kvinnans livsvärld och på ett hjälpsamt sätt sträva efter att svara an till kvinnans behov, visa medlidande och på bästa möjliga sätt lindra kvinnors lidande (Wiklund Gustin, 2014).
En kvinnas kropp ses som en helhet och sjuksköterskans vårdande ska se alla olika aspekter av den hela människan. En kvinnas kropp är mångtydig och kan förstås som bärare av människans livshistoria, mening och självbild. I vården av kvinnan är det en utmaning för sjuksköterskan att genom en öppen hållning finna kvinnornas kroppsrytm och söka sammanhang för att de ska kunna hitta ett välbehag i sin kropp under sin cancersjukdom. “Livsvärldsperspektivet innebär att den levda kroppen förstås i termer av mening och kroppsligt erfarande.” (Lindwall, Dahlberg & Bergbom, 2001, s. 20). Det är genom kroppen en individ känner välbehag eller illabefinnande som en subjektiv hälsa. Det är väsentligt att sjuksköterskor lär och förstår kvinnans personliga kropp. Sjuksköterskan ska i samband med hälsa och sjukdom, kunna tyda och förstå en individs upplevelse av sin kropp. Sjuksköterskans val av vård handlar om att stötta och hjälpa individen i hälsoprocessen (Lindwall, Dahlberg & Bergbom, 2001). Sjuksköterskan har ett ansvar för att vården ska upplevas som välbefinnande av kvinnan, och inte orsaka lidande. Om inte sjuksköterskan bemöter kvinnorna med respekt kan det orsaka ett onödigt lidande (Lilliehorn, Hamberg, Kero & Salander, 2009). De kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever sin livsvärld olika för att alla är olika individer. Det är därför viktigt att sjuksköterskan utgår från ett patientperspektiv för att förstå hur hälsa, sjukdom, lidande och vårdande erfars av och påverkar individen i sitt livssammanhang. Sjuksköterskans syfte blir då att stödja och stärka individens hälsoprocesser (Dahlberg & Segesten, 2010).
Kvinnor upplever cancerdiagnosen och behandlingen olika och för att kunna ge så god vård som möjligt till varje individ är det essentiellt som sjuksköterska att ha kunskap. Kvinnor som drabbats av bröstcancer kan behandlas lika endast eftersom de har samma sorts cancer men de som drabbats av bröstcancer vill bli behandlade individuellt och med respekt av sjuksköterskan. Sjuksköterskan ska inte bara fokusera på de fysiska symtomen som kan uppstå utan även på de psykologiska och
4
känslomässiga problemen, vilket kan skilja sig från individ till individ (Remmers, Holtgräwe & Pinkert, 2009).
För att stötta kvinnorna på bästa sätt ska sjuksköterskan kunna avläsa deras vädjan om hjälp och skapa en individuell och vårdande relation (Pedersen, Koktved & Nielsen, 2013). Kvinnorna själva kan vara den bästa källan till information om upplevelser av symtom och sin cancersjukdom. Därför är en kvalitativ undersökning väsentlig för att kvinnorna själva ska kunna beskriva sina cancerupplevelser och då även möjliggöra en mer fullständig förståelse för deras egna upplevelser. Detta kan bidra till att hjälpa sjuksköterskor att förstå en kvinnas livsvärld och hur hon upplever den under sin cancersjukdom, och därefter kunna bemöta på ett individuellt plan.
5
Syfte
Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer från diagnos till remission.
Material och metod
Design
En litteraturöversikt gjordes, vilken syftar till att objektiv kunskap samlas in inom ett avgränsat område för att skapa en översikt av det rådande forskningsläget (Polit & Beck, 2017). Litteraturöversikten baserades på artiklar med kvalitativ design med induktiv ansats, detta för att förstå kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer (Henricson & Billhult, 2012). Artiklar med kvalitativ ansats ger en ökad förståelse för människors upplevelser och dess faktorer som påverkar mänskliga upplevelser och uppfattningar (Polit & Beck, 2017).
Uppsatsen följde Polit och Becks (2017) nio steg för litteraturstudier. 1. Formulera ett syfte.
2. Skapa en strategi för sökning, välja ut databaser samt identifiera sökord. 3. Genomföra litteratursökning.
4. Välja ut lämpliga artiklar som svarar på syftet genom att läsa artiklarnas titel och abstrakt.
5. Läsa artiklarna som valts ut i sin helhet.
6. Tolka och sammanfatta data från valda artiklar. 7. Kvalitetsgranska artiklarna.
8. Analysera artiklarnas resultat samt forma kategorier. 9. Bearbeta och sammanställa data och resultat.
Fritt översatt från Polit och Beck (2017).
Urval och datainsamling
Enligt Polit & Beck (2017) inleddes litteratursökningen genom steg 1 då syfte och frågeställning formulerades. Steg 2 valdes strategi, databas och sökord. De sökord som användes vid sökningen av litteratur och forskning svarade mot syftet, att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Sökorden som användes var breast
cancer, breast neoplasms, feelings, diagnosis, living with breast cancer, experience/perception och women. Sökorden kombinerades även med de booleska
termerna AND och OR, samt trunkering. Utöver detta så användes ett antal sökord som var relaterade till kvalitativa studier, till exempel, qualitative. Artiklarna som låg till grund för analysen söktes fram i databaserna MEDLINE, Cinahl och Psycinfo (Forsberg & Wengström, 2013). I steg 3 genomfördes sökningen. I samtliga databaser söktes sökorden först enskilt och därefter kombinerades de för att sökningen skulle svara mot syftet, se tabell 1, 2, 3. Fritextsökning gjordes och det innebär att artiklar hittades på annat sätt än den systematiska sökningen (Forsberg & Wengström, 2013).
Inklusions- och exklusionskriterier
De inklusionskriterier som användes i de 3 databaserna bestod av att artiklarna skulle vara på engelska samt vara publicerade mellan 2012-2018-02. Artiklarna skulle även vara “peer-reviewed” samt vara baserade på vuxna kvinnor, som då skulle vara över 18
6
år. De exklusionskriterier som fanns var kvantitativa artiklar, då dessa inte svarade mot syftet. Endast primärkällor användes i studien, vilket innebar att litteraturstudier förkastades. Genomgående i sökningen framkom artiklar innehållande
breastscreening, vilket inte svarade mot syftet och som exkluderades.
Tabell 1. Sökningen gjordes i Cinahl, senaste sökningen gjord 2018-02-12.
Sökning Sökord Antal
träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 Peer-reviewed, årtal (2012-2018) 1 034 755 S2 Experiences or perceptions or attitudes or views 128 499 S3 (MH ”Breast neoplasms”) 44 449 S4 Breast cancer 37 223 S5 MH (”Women”) 12 289
S6 S1 and S2 and S3 and S4
and S5 32
S7 Qualitative 94 139
S8 S6 and S7 17 3 3 3
Tabell 2. Sökningen gjordes i Medline, senaste sökningen gjord 2018-02-12.
Sökning Sökord Antal
träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 English och årtal
(2012-2018) 6 214 779 S2 Experiences or perceptions or attitudes or views 152 896 S3 MH (“breast neoplasms”) 254 415 S4 MH (“women”) 14 216
S5 S1 and S2 and S3 and S4 28
S6 Qualitative 191 977
S7 S6 AND S5 8 1 1 1
Tabell 3. Sökningen gjordes i Psycinfo, senaste sökningen gjordes 2018-02-12.
Sökning Sökord Antal
7 S1 Årtal (2012-2018), peer-reviewed 784 231 S2 Experiences or perceptions or attitudes or views 1 430 328 S3 Breast cancer 13 498 S4 Women 312 109
S5 S1 and S2 and S3 and S4 853
S6 Qualitative 258 641
S7 S5 and S6 340
S8 Feelings 99 877
S9 Diagnosis 215 389
S10 Living with breast
cancer 775
S11 S7 and S8 and S9 14 4 4 4
S12 S1 and S2 and S4 and S6
and S11 34 2(2*) 2 2
Manuell
sökning 3 3 3 3
Dubbletter markeras med (*) i Tabell 3.
Urval 1
I steg 4 enligt Polit & Beck (2017), lästes rubrik och abstrakt på 76 artiklar. Artiklar som inte svarade mot studiens syfte exkluderades. Totalt inkluderades 13 artiklar i urval 1.
Urval 2
I steg 5 och 6 lästes alla 13 artiklar från urval 1 i sin helhet för att säkerställa att artiklarna innehöll forskningsprocessens samtliga delar (Polit & Beck, 2017). Totalt inkluderades 13 artiklar i urval 2.
Urval 3
I steg 7 enligt Polit & Beck (2017) kritiskt granskades samtliga 13 artiklar som uppfyllde urvalskriterierna. Vid kvalitetsgranskningen av aktuella artiklar användes ”Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod”, se bilaga 1. Protokollet är framtaget av Avdelningen för Omvårdnad vid Hälsohögskolan i Jönköping. Samtliga 13 artiklar som granskades i urval 3 inkluderades.
8
Dataanalys
Analysen och sammanställning av materialet genomfördes enligt Polit & Becks (2017) steg 8 och 9. I steg 8 och 9 lästes artiklarnas resultat vid upprepade tillfällen och de artiklar som svarade mot studiens syfte analyserades. Denna del utfördes enskilt, och därefter jämfördes och diskuterades resultatet tillsammans för att kunna sammanställas. Detta utfördes genom att stryka under potentiella stycken och citat som svarade mot syftet. Därefter jämfördes liknande stycken och citat mot varandra och på så vis sammanställdes kategorier. Artiklarna märktes med nummer från 1-13 för att lättare kunna anteckna var de gemensamma styckena kom ifrån. På så sätt kunde resultaten från artiklarna kategoriseras utifrån de gemensamma ämnen som svarade mot syftet. I det slutliga steget genomfördes en sammanställning av artiklarnas innehåll som därefter presenterades i resultatets fyra kategorier (Polit & Beck, 2017).
Etiska överväganden
Den etiska frågan ska alltid beaktas i en litteraturöversikt, men det behövs inget etiskt godkännande. Samtliga studier ska vara etiskt godkända eller föra ett etiskt resonemang.I samtliga artiklar som inkluderades till resultatet var etiskt övervägande inkluderat. Artiklar och texter kan vara svåra att tyda eller feltolkas då de oftast är skrivna på ett annat språk, till exempel engelska. Översättningen gjordes efter bästa förmåga. För att undvika feltolkningar eller en orättvis bedömning av texterna diskuterades eventuella oklarheter innan översikten påbörjades (Kjellström, 2012). Personliga åsikter, normer eller tidigare kunskaper ska inte påverka hur texterna tolkas. Denna studie följde de etiska principer som finns i enlighet med Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 2013) angående anonymitet och integritet. Alla kvinnor i studien var anonyma eftersom inga individer redovisades. Andra etiska överväganden som gjordes var att syftet introducerades objektivt utan personliga åsikter och värderingar. I en studie som är baserad på omvårdnad är de deltagande ofta människor och det är då viktigt att deras rättigheter, välbefinnande och säkerhet tillgodoses och skyddas (Polit & Beck, 2017).
9
Resultat
Resultatet baserades på 13 kvalitativa artiklar som beskrev kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra huvudkategorier. Dessa kategorier beskrivs som: Den första chocken, rädslan och
tanken om döden, Att ha stöd för att orka kämpa, Att inte se ut som det var tänkt och Att skapa sig en ny identitet (Figur 1).
Figur 1. Resultatets fyra huvudkategorier.
Den första chocken, rädslan och tanken om döden
Nyheten om bröstcancerdiagnosen kom som en chock för kvinnorna. De upplevde diagnosen som en traumatisk och livsomvälvande händelse då diagnosen inte var något de var beredda på. Kvinnorna kände sig inte sjuka och blev därför chockade när de fick höra att de hade drabbats av bröstcancer. Förvirring, förnekelse och osäkerhet var några av de återkommande känslorna kvinnorna upplevde efter diagnosen, eftersom kvinnorna inte visste vad som väntade. Tankarna kunde ofta handla om tvetydigheten till prognos och möjligheten till metastasering. Men även gällande osäkerhet relaterat till behandling, problem som förknippades med biverkningar av behandlingen och fysiska förändringar som sannolikt skulle inträffa under behandling och efter möjliga operationer (Banning & Tanzeen, 2014; Inan Sengüng, Günüsen & Üstün, 2016; Hébert, Gallagher & Tribble, 2016; Liamputtong & Suwankhong, 2016; Naz, Khanum, Dal Sasso & Lourdes de Souza, 2016; Gonzaga, 2013).
Dödstankar var ett återkommande tema efter chocken av diagnostiseringen. Diagnosen hotade kvinnornas hälsa och liv, vilket resulterade i att de levde med en rädsla och ett emotionellt kaos med tankar om att deras liv skulle förkortas signifikant. Kvinnorna tänkte ofta att dem inte var redo att dö ännu. Det var inte på detta vis de hade planerat sina liv samt att de inte ville lämna sin familj eller partner. Helt plötsligt blev döden något konkret för kvinnorna (Liamputtong & Suwankhong, 2015; Joualee, Joolaee, Kadivar & Hajibabaee, 2012). Många av kvinnorna upplevde även rädsla och ovisshet gällande sin fertilitet och sin framtid som kvinna, speciellt om kvinnan var yngre än 45 år när hon fick sin diagnos. Diagnosen blev då en stor börda att bära hela livet eftersom de inte visste om eller när cancern skulle komma tillbaka efter fullgjord behandling (Rees, 2017; Corney, Puthussery & Swinglehurst, 2014).
På grund av rädslan för att cancern skulle komma tillbaka kände de yngre kvinnorna att de ville “skynda på” livet. Kvinnorna som även var utan partner vid diagnos var bekymrade över att inte kunna hitta en partner då de var rädda att bli avvisade, på grund av sina yttre förändringar (Rees, 2017; Corney, Puthussery & Swinglehurst, 2014). De unga kvinnorna upplevde att cancern aldrig lämnade deras tankar (Rees, 2017). Den första chocken, rädslan och tanken om döden Att känna stöd för att orka kämpa vidare Att inte se ut som det var tänkt Att skapa sig en ny identitet
10
Att känna stöd för att orka kämpa vidare
Kvinnorna beskrev emotionellt stöd som det viktigaste stödet. Det ökade kvinnornas emotionella styrka och detta i sin tur ökade deras hopp om att hitta ett sätt att försöka leva med sjukdomen. Kvinnorna rapporterade att de fick emotionellt stöd från främst familj och sociala relationer. Familjebandet blev starkare hos vissa familjer och de stöttade kvinnorna fysiskt, socialt och emotionellt (Liamputtong & Suwankhong, 2016;
Gonzaga, 2013). Kvinnorna upplevde att de fick extra mycket stöd från familj och partner under behandling och medicinering. Det var då de mådde som sämst och inte var kapabla till att utföra sina vardagliga sysslor (Cebeci, Yangin, & Tekeli, 2012; Naz, Khanum, Dal Sasso & Lourdes de Souza, 2016; Liamputtong & Suwankhong, 2015; Inan Sengün, Günüsen & Üstün, 2016).
Kvinnorna upplevde även att de fick bra hjälp från sina partners, de kunde hjälpa till i hemmet eller på annat sätt försöka underlätta kvinnornas dagliga liv. Stödet från familjen fick kvinnorna att känna sig modiga nog att möta sin sjukdom och stå ut med behandlingen (Cebeci, Yangin, & Tekeli, 2012; Naz, Khanum, Dal Sasso & Lourdes de Souza, 2016; Liamputtong & Suwankhong, 2015; Inan Sengün, Günüsen & Üstün, 2016).
Ett annat stöd som kvinnorna upplevde som något av det starkaste var stödet de kände från religion. Religion var som en trygghet att kunna luta sig tillbaka på och för att hantera sin sjukdom ökade många kvinnor sitt religiösa utövande. Genom att utföra religiösa handlingar kände sig kvinnorna emotionellt starkare och redo att ta sig an sjukdomen och kunna gå igenom de behandlingar som krävdes för att bli friska (Banning & Tanzeen, 2014; Inan Sengün, Günüsen & Üstün, 2016; Liamputtong & Suwankhong, 2016). Genom religion hade många av kvinnorna lättare att acceptera sin sjukdom då de trodde att den var en del av deras öde.Kvinnorna litade mycket på sin religion och upprepade ofta att de visste att tron inte botade sjukdomen, men den fungerade som ett mycket bra stöd och gav dem hopp (Liamputtong, & Suwankhong, 2015; Cebeci, Yangin, & Tekeli, 2012).
Att sakna stödet från familj eller partner kunde innebära att kvinnan saknade stödet att kämpa och att orka. Kvinnorna som stod utan partner eller familj upplevde att vårdpersonal var inställda på att de hade en person hemma som kunde ta hand om dem. De upplevde att vårdpersonalens största fokus låg i att bota och behandla cancern. Sjuksköterskans fokus låg även i att organisera deras liv snarare än i att hjälpa dem hantera påverkan på kvinnans ensamma liv av diagnosen och behandlingen. Dessa kvinnor som saknade stöd från familj upplevde att stöd från organisationer och grupper var det bästa stödet. Kvinnorna kände sig positiva till det stöd de kunde få från bröstcancer- och cancerorganisationer, då detta fick dem att träffa kvinnor i liknande situationer (Corney, Puthussery & Swinglehurst, 2014; Suwankhong & Liamputtong,
2016). Det upplevdes dock som att organisationernas, såsom bröstcancer- och
cancerorganisationer, fokus låg i att kvinnorna hade en familj eller partner hemma som kunde hjälpa dem med det dagliga livet. Dessa organisationer och grupper gav ett större emotionellt stöd än vårdpersonal (Corney, Puthussery & Swinglehurst, 2014).
11
Att inte se ut som det var tänkt
Kvinnorna uttryckte förändringar av deras kroppar efter cancerbehandlingen som synliga och osynliga förändringar. De synliga förändringarna var de fysiska förändringarna såsom håravfall, hudavfall och förändrad kropp till exempel synligt olika storlekar på brösten. De osynliga förändringarna upplevdes utom synhåll för andra och dessa var till exempel, upphörande av menstruation, kallsvettningar, domningar i fingrar och tår, ömhet i bröst, svårigheter att sova och att ständigt vara trött. Att leva med dessa osynliga förändringar upplevdes som väldigt svårt. Dessa synliga och osynliga förändringar fick kvinnorna att känna att deras kroppar varken såg ut eller fungerade som de gjorde innan de hade cancer (Brunet, Sabiston & Burke, 2013; Hebért, Gallagher & Tribble, 2016).
De upplevde att deras största förlust och sorg var när de förlorade sitt hår eller sina bröst. Kvinnorna upplevde att mastektomi och håravfall var den jobbigaste delen under behandlingen och de mådde väldigt dåligt under den tiden då deras yttre förändrade sig (Liamputtong, & Suwankhong, 2016; Brunet, Sabiston & Burke, 2013; Naz, Khanum, Dal Sasso & Lourdes de Souza, 2016).
Kvinnorna beskrev att brösten var en viktig del av kroppen för att kunna känna sig feminin och som en kvinna, de kände att om de förlorade sina bröst, förlorade de sin kvinnliga identitet. De var oroliga över sina partners och hur deras relation skulle påverkas då kvinnornas yttre förändrades men även deras insida förändrades då deras självkänsla sjönk (Gonzaga, 2013; Cebeci, Yangin, & Tekeli, 2012; Joualee, Joolaee, Kadivar, & Hajibabaee, 2012). Kvinnornas självkänsla påverkade dem på så vis att de inte ville se sig själv i spegeln för att de skämdes över sitt utseende och detta gjorde att de förnekade sin sjukdom och det de gått igenom. Kvinnorna ville även gömma sig från andra för att de skämdes och ville inte dra åt sig uppmärksamhet. De var ledsna över att förlora sitt hår, men eftersom de visste att det inte var permanent så var det inte lika jobbigt som att förlora ett eller båda brösten (Cebeci, Yangin, & Tekeli, 2012; Joualee, Joolaee, Kadivar, & Hajibabaee, 2012). Kvinnornas upplevelse av missnöje med sina kroppar var kopplade till deras egna uppfattningar om deras nuvarande kropp eller specifika kroppsdelar som var avvikande från tidigare. De kunde känna sig olyckliga, obekväma, arga, deprimerade, besvikna, oroliga, osäkra, skadade, ledsna, fula och osexiga. Långt efter behandling upplevde kvinnorna fortfarande dessa negativa aspekter och de upplevde att tiden inte läker de sår eller skador som cancern har orsakat (Brunet, Sabiston & Burke, 2013).
Många kvinnor upplevde även att det var bättre att förlora ett bröst än att förlora sitt liv, det yttre kunde de förlora men livet ville de behålla. De var tacksamma för att de hade fått en ny chans att överleva genom behandlingen (Liamputtong, & Suwankhong, 2016; Liamputtong, & Suwankhong, 2015).
Att skapa sig en ny identitet
När diagnosen sjunkit in hos kvinnorna och de började hantera sin situation och den traumatiska nyheten, började kvinnorna acceptera att de inte hade något annat val än att gå igenom denna prövning (Hebért, Gallagher & Tribble, 2016). Kvinnorna blev tvungna att hantera sin cancer i det dagliga livet, de fick lära sig att leva med den och försökte då ändra på sina livsstilsvanor och bli mer hälsosamma och aktiva för att hjälpa sin kropp att läka (Liamputtong, & Suwankhong, 2016; Liamputtong, &
12
Suwankhong, 2015). Kvinnorna bestämde sig för att förvisa negativiteten från sina liv och försöka vara positiva istället. Genom att acceptera sjukdomen och behandlingarna och samtidigt vara positiva upplevde kvinnorna att de mådde bättre snabbare (Hebért, Gallagher & Tribble, 2016). Även deras synsätt och prioriteringar förändrades med tiden. De började tänka mer på sig själva och uppskatta livet mer. Kvinnorna kände behovet av att göra förändringar i sina liv, eftersom cancern ofta tog en symbolisk mening som en livsläxa (Banning & Tanzeen, 2014; Hébert, Gallagher & Tribble, 2016).
Genom att leva i nuet och förändra sina prioriteringar och synsätt på livet började kvinnorna att skapa sitt nya ”normaltillstånd” och sin nya identitet (Hébert, Gallagher & Tribble, 2016). Familj, barn och sociala relationer blev en motivationsfaktor för att vilja överleva. Kvinnorna upplevde att de ville leva så länge som möjligt för barnens skull, de ville inte lämna sina barn ensamma (Liamputtong & Suwankhong, 2016; Gonzaga, 2013).
När kvinnorna accepterat sin cancersjukdom förändrades deras synsätt på livet drastiskt. Kvinnorna blev mer fokuserade på sig själva och drivna att uppnå egna mål i livet. De ville leva hela sitt liv och varje dag som om det vore den sista, eftersom de kände att de hade varit så nära döden innan. De unga kvinnorna ville skynda på sitt liv för att de var rädda för att cancern skulle komma tillbaka. De värderade sin egen hälsa mer och utvecklade en livsstil som var mer hälsosam än den de hade innan och insåg vad som var viktigt för dem i nuet (Banning & Tanzeen, 2014; Joualee, Jooalee, Kadivar & Hajibabaee, 2012; Cebeci, Yangin & Tekeli, 2012; Rees, 2017; Hebért, Gallagher & Tribble, 2016).
Kvinnorna kände sig mer starka och säkra i sig själva, och att de är tacksamma att de lever. De kände att de hade kommit tillbaka till grundläggande värderingar som familj och i vissa fall lärde de sig att tänka på sig själva innan de tänkte på andra (Naz, Khanum, Dal Sasso & Lourdes de Souza, 2016; Gonzaga, 2013; Hébert, Gallagher & Tribble, 2016). Många av kvinnorna tyckte att cancern hade lärt dem en bra läxa, att livet är värdefullt och behöver uppskattas mer. De kände att de skulle kunna klara av vilka hinder som helst efter deras kamp mot cancern (Naz, Khanum, Dal Sasso & Lourdes de Souza, 2016; Gonzaga, 2013; Hébert, Gallagher & Tribble, 2016).
13
Diskussion
Resultatdiskussion
I resultatet framkom det att kvinnornas upplevelse av bröstcancer började med chocken och rädslan inför döden och ovissheten inför framtiden. Resultatet kan sammanfattas i att kvinnorna upplevde känslokaos till en början som sedan förändrade deras synsätt på livet och deras prioriteringar. I resultatet framkom det fyra olika teman som bestod av chocken och rädslan av att drabbas av bröstcancer, sökandet efter stödet hos andra, upplevelsen av de förändringar som kvinnorna drabbades av samt nya prioriteringar som uppkom. De artiklar som användes i resultatdiskussionen hittades efter resultatet var sammanställt. Det finns medvetenhet om att dessa artiklar även svarade mot syftet. Då resultatet ansågs fullständigt inkluderades artiklarna istället i diskussionen för att stärka resultatet.
Med upptäckten av bröstcancer utlöstes en stark känslomässig reaktion omedelbart hos kvinnan, eftersom det sociokulturella sammanhanget kvinnorna lever i har stor påverkan på kvinnors beteenden och attityder. Barros, Conde, Lemos, Kunz & Ferreira (2018) menar att kvinnan under hela sitt liv etablerar sin egen syn på sig själv och därefter på sin sjukdom. Osäkerheter om framtiden uppstår, då en snar framtid kan innebära döden för dessa kvinnor. När kvinnorna förlorar sin symbolik som en hälsosam människa uppstår ofta känslor som ångest, sorg, oro, förtvivlan, förlust och hopplöshet. I ljuset av upptäckten av bröstcancer menar Barros, Conde, Lemos, Kunz & Ferreira (2018) att förtvivlan och förnekelsen var de mest återkommande känslorna. Kvinnorna uttryckte även att det värsta ögonblicket var när diagnosen presenterades, eftersom det fick en stor emotionell påverkan hos kvinnan och hennes familj.
Batista et al., (2017) stödjer att kvinnorna fick en stark känslomässig reaktion och förklarar vidare att få diagnosen bröstcancer drabbar det psykiska tillståndet och att de psykologiska reaktionerna oftast är rädsla, förnekelse och sorg. Dessa reaktioner demonstreras ofta som gråt, rädsla och förtvivlan. Mentala reaktioner som ångest och depression visades även vara återkommande. Dessa känslor kan tolkas i att kvinnorna upplevde en känsla av förlorad kontroll över sina liv och sin kropp. Halliday et al. (2014) bekräftar dessa känslor genom att förklara att kvinnorna ofta upplevde förlust av kontroll, återkommande om temat gällande deras osäkerhet om fertilitet efter behandlingen.
Att träffa kvinnor i liknande situationer som en själv upplevdes som ett stöd för många kvinnor och detta stärker Drageset, Lindstrøm, Giske & Underlid (2015) då även de förklarar hur viktigt det är för kvinnorna att kunna prata om sin situation. Att uppleva det emotionella stödet som det viktigaste är något som även stödjer då de förklarar det essentiella i att prata med och uppleva stöd från familj och partner. De menar att dela med sig av sina tankar och känslor med sitt sociala stöd har visats att kunna reducera stress och osäkerhet. Att prata med organisationer eller kvinnor i liknande situation kan hjälpa kvinnans välbefinnande och kunskap. Kvinnorna kan dela med sig av sina upplevelser och ge tips eller råd om hur de upplevt sin situation. Detta kan då hjälpa den enskilda kvinnans i hennes situation (Drageset, Lindstrøm, Giske & Underlid, 2015).
14
Att förlita sig på religion som stöd var något som många av som uttryckte. De upplevde att religion och religiöst utövande stöttade och hjälpte dem att hantera sin sjukdom. Detta stöttar Mclaughlin et al., (2015) då de beskriver att ett av de vanligaste sätten för individer som drabbats av cancer att hantera och klara av sin sjukdom är genom att vända sig till religion. De menar att när individer går igenom en traumatisk upplevelse såsom en bröstcancerdiagnos i detta fall, söker många ofta en orsak för att hjälpa dem att förstå sin situation. Detta leder då till desto större behov av orsak desto mer förlitar sig individen på religion. Religiöst stöd och religiösa utövanden har visats vara en delkomponent för emotionellt stöd (Mclaughlin et al., 2015). Gomes & Silva (2013) menar att det är betrott att för att kunna hantera sin cancer är tron på Gud en coping mekanism. De menar att det finns bevis på att religiös tro inte bara hjälper till att hantera utan även bidrar till personlig tillväxt, närhet till Gud samt att den sjuka individen skapar en ny mening med livet.
De förändringar som påvisats i resultatet, som kvinnorna genomgick förändrade inte bara deras utseende utan även hur de ser på sig själva på insidan. Genomgående var även den sexuella identiteten en viktig faktor för hur kvinnorna upplevde sin egen livsvärld. De lyfter även fram att bröstcancer och dess behandling kan ha en negativ effekt på sexuella funktioner som till exempel fysiska, hormonella, psykologiska och relationsmässiga funktioner. Kroppsbild och självkänsla är starkt kopplade till de fysiska sexuella funktionerna och om dessa förändras och skapar smärta eller obehag så störs kvinnornas sexuella funktioner och självbild (Notari et al., 2016). Denna aspekt stärks av Barros, Conde, Lemos, Kunz & Ferreira (2018) som förklarar att kvinnornas spegelbild blir en svårighet att kolla på när behandlingen tagit ut sin rätt på deras utseende. Detta påverkar kvinnan på ett negativt sätt genom att skapa ångest, oro och en snedvridning av sin egen spegelbild och som i sin tur påverkar kvinnornas livsvärld. I bakgrunden påvisades även att under behandlingen drabbas kvinnorna av flera olika biverkningar såsom håravfall, trötthet, ångest, emotionell chock, smärta och illamående (Pedersen, Koktved & Nielsen, 2013; Barros, Conde, Lemos, Kunz & Ferreira, 2018). I detta tillstånd är det väsentligt att kvinnorna erbjuds stöd för att klara denna påfrestning. Här spelar sjuksköterskan en grundläggande roll i kvinnornas liv under diagnos- och behandlingsfasen för att ta emot, ta hand om, vägleda och förbereda dem för att återvända till sitt sociala och samhällsliv. Således är detta arbete motiverat av föreställningen att genom att försöka förstå de känslor som kvinnorna upplever blir det möjligt att försöka upprätta ett stödnätverk i syfte att minimera den negativa påverkan av sjukdomen i kvinnornas vardagliga liv (Barros, Conde, Lemos, Kunz & Ferreira, 2018).
De negativa uppfattningarna om att förlora ett bröst stärks av Sun, Ang, Wei & Lopez (2017) som förklarar att dessa uppfattningar präglades av osäkerhet, negativa spänningar och motsägelser. Kvinnorna hade en inre konflikt mellan “jaget och kroppen” samt om samhällets förväntningar om femininitet och kvinnlighet. Det framkom också att det fanns ett behov, från sjuksköterskan, av att utveckla en personlig vårdplan för kvinnor som genomgått mastektomi. Detta för att hjälpa de kvinnor som löpte stor risk för att utveckla negativa uppfattningar efter en mastektomi, men även för att fortsätta stödja de kvinnor som hade positiva uppfattningar efter en mastektomi.
15
Metoddiskussion
Litteraturöversikten inleddes med artikelsökningar i de 3 valda databaserna, Medline, Cinahl och Psycinfo. Dessa databaser är inriktade inom omvårdnad och därför användbara för studiens syfte. Sökorden valdes ut genom att de var starkt kopplade till syftet som till exempel breast cancer, breast neoplasm, experiences, women och
qualitative (Polit & Beck, 2017). Sökorden skapades med hjälp av expertbibliotekarie
samt litteratur som svarade mot syftet och innehöll studiens nyckelord. Till en början resulterade sökningarna i för stort omfång och sökorden behövde fokuseras mer, därför kombinerades Mesh-termer och Headings i Cinahl och Medline tillsammans med sökorden och årtal vilket ledde till ett antal artiklar som ansågs vara relevant att granska under tiden för examensarbetet. I Psycinfo användes inte Mesh-termer eller Headings då fritextsökning resulterade i en önskad mängd artiklar. För att kontrollera att sökningen gjordes på ett effektivt och korrekt sätt söktes hjälp av bibliotekarier. Majoriteten av artiklar som uppstod var artiklar med ordet breast screening, som är starkt kopplat till bröstcancer, men som inte svarar mot syftet och därför exkluderades dessa. Inklusions- och exklusionskriterier upprättades för att få fram så väsentlig forskning som möjligt som svarade mot syftet. Att artiklarna var tvungna att vara peer-reviewed stärker trovärdigheten av studien då det innebär att artiklarna är kvalitetsgranskade (Polit & Beck, 2017). För att utöka sökningen gjordes frisökningar, och då hittades 3 artiklar genom andra artiklars referenslistor. Kvinnor i alla åldrar och från olika länder ingick i resultatet vilket ökade bredden och förståelsen för hur kvinnor upplever bröstcancer från olika kulturer.
Av antalet resultatartiklar som valdes ut för kvalitetsgranskning upptäcktes det att 3 artiklar var skrivna av samma författare med olika syften och årtal. Det skulle kunna ses som en svaghet då det minskar nyanserna och bredden utifrån olika författares perspektiv (Polit & Beck, 2017). I detta fall ansågs det däremot som en styrka i resultatet då författarna var digniteter med en bredd och djup på området.
Sökningarna begränsades mellan år 2012-01 och 2018-02. Detta kan ses som en styrka i arbetet då artiklarna som användes innehåller den senast publicerad forskning. Men det kan även ses som en svaghet då det är drygt fem år och att det kan missas viktig och relevant evidens som publicerats tidigare än 2012 och fortfarande är aktuellt (Polit & Beck, 2017).
Valet av metod blev litteraturöversikt. Det finns stor mängd forskning inom valt område och en litteraturöversikt upplevdes som bästa metod. Ett alternativ för litteraturöversikt hade kunnat vara en intervjustudie då även det hade inkluderat en stor mängd kvalitativ data och upplevelse om att leva med bröstcancer. Intervjustudie valdes bort på grund av tidsramen för studien.
16
Slutsats
I litteraturöversikten framkommer det att kvinnor som diagnostiseras med
bröstcancer upplever många olika känslor och genomgår olika stadier i sin sjukdom. Ett genomgående tema som kvinnorna beskriver är att de accepterar de förändringar som bröstcancer och dess behandling kan göra med deras kroppar både fysiskt och psykiskt. De accepterar att förlora ett eller båda brösten så länge de får behålla sina liv. Slutsatsen av studien visade att kvinnor som lever med bröstcancer reagerar olika men också visar ett visst mönster med den initiala chocken och sedan tecken på inre kraft. Därför är förhoppningen med denna studie att sjuksköterskan eller annan vårdpersonal ska kunna ta nytta av resultatet och implementera en förståelse för den cancersjuka kvinnans livsvärld.
Kliniska implikationer
Att som kvinna drabbas av bröstcancer är en traumatisk livshändelse som inte bara påverkar individen utan även hennes anhöriga. Deras upplevelser ställer krav på vården då upplevelserna är individuella. Det är då av vikt att sjuksköterskan har kunskap om olika reaktioner och upplevelser, för att kunna bemöta dessa kvinnor på bästa möjliga sätt. Hur denna studie kommer att implementeras i sjukvården är oförutsägbart, men förhoppningen är att denna litteraturöversikt kan öka
kompetensen och kunskapen hos vårdpersonal och då öka tryggheten och förbättra kvaliteten på den vård som kvinnorna erhåller. Därefter kan resultatet komma att användas för ställningstaganden kring hur en individ ska bemötas i hennes livsvärld, för att i sin tur uppnå en god och personcentrerad omvårdnad. Vidare forskning bör fokusera på kvinnans olika reaktioner och hur de kan förebyggas. Detta för att i framtiden kunna lindra den traumatiska livshändelse som kvinnor upplever vid en bröstcancerdiagnos och dess behandling.
17
Referenser
Banning, M. & Tanzeen, T. (2014). Living with advanced breast cancer - perceptions of pakistani women on life expectations and fears. Cancer nursing, 37(1), 12-18. doi: 10.1097/NCC.0b013e318279e479
Barros, A., Conde, C., Lemos, T., Kunz, J. and Ferreira, M. (2018). Feelings experienced by women when receiving the diagnosis of breast cancer. Journal of nursing, 12(1), 102-111. Doi: https://doi.org/10.5205/1981-8963-v12i01a23520p102-111-2018
Batista, K., Merces, M., Santana, A., Pinheiro, S., Lua, I., Oliviera, D. (2017). Feelings of women with breast cancer after mastectomy. Journal of Nursing UFPE on line,
11(7), 2788- 2794. DOI: 10.5205/reuol.10939-97553-1-RV.1107201719
Brunet, J., Sabiston, M. C. & Burke, S. (2013). Surviving breast cancer: Women’s experiences with their changed bodies. Body image, 10(2013), 344-351. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.bodyim.2013.02.002
Cancerfonden. (2016). Bröstcancer. Hämtad: 2018-01-30. Från: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/brostcancer
Cancerterminologi (2018). Hämtad 2018-04-04, från:
http://www.alltomcancer.fi/information-om-cancer/cancerterminologi/
Cebeci, F., Yangin, B. H. & Tekeli, A. (2012). Life experiences of women with breast cancer in south western Turkey: A qualitative study. European journal of oncology
nursing, 16(2012), 406-412. doi: 10.1016/j.ejon.2011.09.003
Corney, R., Puthussery, S. & Swinglehurst, J. (2014). The stressors and vulnerabilities of young single childless women with breast cancer: A qualitative study. European
journal of oncology nursing, 18(2014), 17-22. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ejon.2013.10.003
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Denieffe, S., & Gooney, M. (2011). A meta- synthesis of women´s symptoms experience and breast cancer. European journal of cancer care, 22(4), 424- 435. doi: 10.1111/j.1365-2354.2010.01223.x
Drageset, S., Lindstrøm, T., Giske, T., & Underlid, K. (2015). Women's experiences of social support during the first year following primary breast cancer surgery.
Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 30(2), 340-348. http://dx.doi.org/10.1111/scs.12250
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
18
Gomes, N. & Silva, S. (2013). Evaluation of the self-esteem of women who had undergone breast cancer surgery. Text and context nursing, 22(2), 509-516. doi: http://dx.doi.org/10.1590/S0104-07072013000200029
Gonzaga, A. M. (2013). Listening to the voices: an exploratory study of the experiences of women diagnosed and living with breast cancer in Uganda. Panafrican medical
journal, 16(60), 2-4. doi. 10.11604/pamj.2013.16.60.2431
Halliday, L., Boughton, M. & Kerridge, I. (2014). Mothering and self-othering: The impact of uncertain reproductive capability in young women after hematological malignancy. HealthCare for Women International, 35(3), 249–265. doi: https://doi.org/10.1080/07399332.2013.770005
Hébert, M., Gallagher, F. & Tribble, S-C. D. (2016). Not feeling sick from breast cancer: A framework on health status perceptions transition process. European journal of
oncology nursing, 22(2016), 85-94. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ejon.2016.04.001
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I Henricson, M.(Red.). Vetenskaplig teori och metod från idè till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.(s.130-137).
Hofvind, S., Holen, Å., Aas, T., Roman, M., Sebuödegård, S., & Akslen, L. A. (2015). Women treated with breast conserving surgery do better than those with mastectomy independent of detection mode, prognostic and predictive tumor characteristics.
European Journal of Surgical Oncology (EJSO), 1417-1422.
Howard, A., Balneaves, L., & Bottorff, J. (2007). Ethnocultural womens experiences of breast cancer: a qualitative meta-study. Cancer Nursing, 30(4), E27-35
Inan Sengün, F., Günüsen, P. N. & Üstün, B. (2016). Experiences of newly diagnosed breast cancer patients in Turkey. Journal of transcultural nursing, 27(3), 262-269. doi: 10.1177/1043659614550488
Joualee, A., Joolaee, S., Kadivar, M. & Hajibabaee, F. (2012). Living with breast cancer: Iranian women’s lived experiences. International nursing review, 59, 362-368. Kelly, K., Shah, N., Shedlosky, R., Porter, K. & Agnese, D. (2011). Living post treatment: definitions of those with history and no history of cancer. Journal of cancer
survivorship, 5(2), 158-166. doi: 10.1007/s11764-010-0167-1
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I Henricson, M. (Red). Vetenskaplig teori och
metod-från idè till examination inom omvårdnad.(s.69-94). Lund: Studentlitteratur
AB.
Liamputtong, P. & Suwankhong, D. (2015). Therapeutic landscapes and living with breast cancer: The lived experiences of Thai women. Social science and medicine,
19
Liamputtong, P. & Suwankhong, D. (2016). Living with breast cancer: the experiences and meaning-making among women in Southern Thailand. European journal of
cancer care, 25, 371-380. doi: 10.1111/ecc.12321
Lindwall, L., Dahlberg, K., & Bergbom, I. (2001). Den talande kroppen — en vårdvetenskaplig studie ur blivande sjuksköterskors livsvärldsperspektiv. Nordic
Journal Of Nursing Research, 21(4), 16-20. doi: http://dx.doi.org/10.1177/010740830102100403
Lilliehorn, S., Hamberg, K., Kero, A & Salander, P. (2009). Admission into a helping plan: a watershed between positive and negative experiences in breast cancer,
Psyho-Oncology, 19 (8), 806-813.
Lu, C., Sun, H., Huang, J., Yin, S., Hou, W., & Zhang, J., … Huimian, X. (2017). Long-term sleep duration as a risk factor for breast cancer: evidence from a systematic review and dose-response meta-analysis. Biomed research international, 2017, 1-11. doi: http://dx.doi.org/10.1155/2017/4845059
Mclaughlin, B., Yang, J., Yoo, W., Shaw, B., Kim, S., Shah, D., & Gustafson, D. (2015). The Effects of Expressing Religious Support Online for Breast Cancer Patients. Health
Communication, 31(6), 762-771. http://dx.doi.org/10.1080/10410236.2015.1007550
Naz, N., Khanum, S., Dal Sasso, M. T. G. & Lourdes de Souza, M. (2016). Women’s views on handling and managing their breast cancer in Pakistan: A qualitative study.
Diseases, 4(17), 1-10. doi: 10.3390/diseases4020017
Notari, C. S., Favez, N., Notari, L., Ruedin-Panes, B., Antonini, T. & Delaloye, J. F. (2016). Women’s experiences of sexual functioning in the early weeks
of breast cancer treatment. European journal of cancer care, 1-10. doi: 10.1111/ecc.12607
Pedersen, B., Koktved, D-P., & Nielsen, L-L. (2013). Living with side effects from cancer treatment – a challenge to target information. Scandinavian Journal of Caring
Sciences. 27(3), 715-723. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01085.x.
Polit, D F. & Beck, C T. (2017). Nursing research: Generating and assessing Evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rees, S. (2017). ‘Am I really gonna go sixty years without getting cancer again?’ Uncertainty and liminality in young women’s accounts of living with a history of breast cancer. Health, 21(3), 241-258. doi: 10.1177/1363459316677628
Remmers, H., Holtgräwe, M. & Pinkert, C. (2009). Stress and nursing care need of women with breast cancer during primary treatment: A Qualitative study. European
Journal of Oncology Nursing 14(1), 11-16.
Rowland, E., Plumridge, G., Considine, A.-M., & Metcalfe, A. (2016). Preparing young people for future decision-making about cancer risk in families affected or at risk from hereditary breast cancer: A qualitative interview study. European Journal of Oncology
20
Socialstyrelsen: Cancerfonden. (2013). Cancer i siffror 2013. Hämtad från [Broschyr]
www.socialstyrelsen.se den 2018-01-31.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19108/2013-6-5.pdf
Socialstyrelsen. (2014a). Screening för bröstcancer - Rekommendation och
bedömningsunderlag. Hämtad 2018-02-06 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19832/2014-2-32.pdf
Socialstyrelsen. (2014b). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och
ändtarmscancervård. Hämtad 2018-02-06 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014-4-2.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Bröstcancer, screening med mammografi. Hämtad 2018-04-18 från
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram/brostcancer-screeningmedmammog
Stuckey, R. A., & Onstad, A. M. (2015). Hereditary breast cancer: an update on risk assessment and genetic testing in 2015. American Journal of Obstetrics and
Gynecology, 161-165.
Sun, L., Ang, E., Wei, D. & Lopez, V. (2017). Losing the breast: A meta‐ synthesis of the impact in women breast cancer survivors. Psycho-oncology, 27(2), 376-385. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1002/pon.4460
Suwankhong, D. & Liamputtong, P. (2016). Social support and women living with breast cancer in the South of Thailand. Journal of nursing scholarship, 48(1), 39-47. doi: 10.1111/jnu.12179
Talasila, K. M., Soentgerath, A., Euskirchen, P., Rosland, G. V., Wang, J., Huszthy, P. C., . . . Miletic, H. (2013). EGFR wild-type amplification and activation promote invasion and development of glioblastoma independent of angiogenesis. Acta
Neuropathologica; Heidelberg, 684-698.
Wiklund Gustin, L. (2014). Lidande - en del av människans liv. i F. Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt (ss. 269-292). Lund: Studentlitteratur AB.
World Health Organization. (2017). Breastcancer.Hämtad: 2018-01-31 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/
World Health Organization. (2015). GLOBOCAN 2012: Estimated cancer incidences,
mortality and prevalence Worldwide in 2012 – Breast cancer. Hämtad: 2018-01-31.
21
World Medical Association (2013). Declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. Helsinki: Finland.
22
Bilagor
Bilaga 1
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i
diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?
Ja Nej
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
23
……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….
24
Bilaga 2
Artikelmatris
Författare Publiceringsår,
land, databas Titel Syfte Metod Resultat
Banning, M. &
Tanzeen, T. 2014, Pakistan, Psycinfo Living with advanced breast cancer - perceptions of pakistani women on life expectations and fears. Undersöka den psykologiska effekten av avancerad bröstcancer hos kvinnor som fick
uppföljningsvård på ett onkologsjukhus i Pakistan.
Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer.
Från intervjuerna framkom fyra huvudkategorier:
reaktionen till diagnosen, förändrat synsätt på livet, se livet som något positivt och motivations-faktorer. Brunet, J., Sabiston, M. C. & Burke, S. 2013, Kanada, Manuell sökning Psycinfo Surviving breast cancer: Women’s experiences with their changed bodies. Utforska kvinnors
upplevelser av sina kroppar efter behandling av
bröstcancer.
Kvalitativ metod med
intervjuer. Från intervjuerna framkom fyra huvudkategorier: förändringar på utsidan och insidan, uppleva intensiva tankar och känslor, kroppens betydelse och hantering av fysiska förändringar. Cebeci, F., Yangin, B. H. & Tekeli, A. 2012, Turkiet, Manuell sökning Psycinfo Life experiences of women with breast cancer in south western Turkey: A qualitative study. Undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.
Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer och djupgående individuella intervjuer. Från intervjuerna framkom tre huvudkategorier: behov stöd och information, leva med förluster och förändringar. Corney, R., Puthussery, S. 2014, Storbritannien, Psycinfo The stressors and vulnerabilities Undersöka stressfaktorer
och sårbarheter hos unga Kvalitativ beskrivande metod med djupgående
Från intervjuerna framkom tre
25
& Swinglehurst,
J. of young single childless women with breast cancer: A qualitative study.
barnlösa kvinnor med
bröstcancer. semi-strukturerade intervjuer. över partnerskap, fertilitetsoro och synsätt gällande emotionellt och praktiskt stöd som mottagits.
Gonzaga, A. M. 2013, Uganda,
Medline Listening to the voices: an exploratory study of the experiences of women diagnosed and living with breast cancer in Uganda.
Utforska levda erfarenheter hos kvinnor som
diagnostiserats och lever med bröstcancer.
Kvalitativ metod med hjälp av ett bekvämlighetsprov med djupgående individuella intervjuer. Från intervjuerna framkom fyra huvudkategorier: tanken på döden, styrkan att leva, förlust av kvinnlig identitet och sexualitet samt copingmekanismer.
Hébert, M., Gallagher, F. & Tribble, S-C. D.
2016, Kanada,
Psycinfo Not feeling sick from breast cancer: A framework on health status perceptions transition process.
Undersöka kvinnors egna uppfattande hälsotillstånd mellan före diagnosen och efter diagnosen.
Kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. Från intervjuerna framkom fyra huvudkategorier: reagera emotionellt, möta situationen, bygga en ny identitet och reagera på sociala föreställningar om cancer. Inan Sengün, F., Günüsen, P. N. & Üstün, B. 2016, Turkiet,
Psycinfo Experiences of newly diagnosed breast cancer patients in Turkey. Beskriva kvinnors upplevelser under diagnostikfasen av bröstcancer i Turkiet.
Kvalitativ metod med semi-strukturerade djupgående intervjuer. Från intervjuerna framkom fyra huvudkategorier: möta bröstcancerdiagnosen, osäkerhet, undvikande och hålla kvar vid livet.
Joualee, A., Joolaee, S., Kadivar, M. & Hajibabaee, F.
2012, Iran, Manuell
sökning Psycinfo Living with breast cancer: Iranian women’s lived experiences.
Att fånga innebörden av att leva med bröstcancer från det unika perspektivet och genom de levda
erfarenheterna från Iranska kvinnor med
Fenomenologisk och kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer.
Från intervjuerna framkom två huvudkategorier: negativa och positiva aspekter av bröstcancer,
26
bröstcancer som
förklarades med deras egna ord. med flera underkategorier. Liamputtong, P. & Suwankhong, D. 2016, Thailand,
Psycinfo Living with breast cancer: the experiences and meaning-making among women in Southern Thailand. Diskuterar de levda erfarenheterna och ”meaning-making” av bröstcancer hos kvinnor i södra Thailand.
Kvalitativ metod med djupgående intervjuer. Från intervjuerna framkom fyra huvudkategorier: bröstcancer innebär döden, ”meaning-making” upplevda orsaker till bröstcancer, "meaning-making” hantera bröstcancer, religiösa övertygelser och praxis som stöd. Liamputtong, P. & Suwankhong, D. 2015, Thailand,
Cinahl Therapeutic landscapes and living with breast cancer: The lived experiences of Thai women.
Diskuterar den levda erfarenheten av
bröstcancer bland kvinnor i södra Thailand och ställer diskussionerna inom begreppet terapeutiska landskap.
Kvalitativ metod med
intervjuer. Resultaten av intervjuerna ger en viss inblick i kvinnornas känslor, kulturella övertygelser och metoder för att bilda terapeutiska landskap bland kvinnor som lever med
bröstcancer. Naz, N., Khanum, S., Dal Sasso, M. T. G. & Lourdes de Souza, M. 2016, Pakistan,
Cinahl Women’s views on handling and managing their breast cancer in Pakistan: A qualitative study.
Undersöker och analyserar kvinnors erfarenheter gällande deras uppfattning och hantering av att leva med bröstcancer i Pakistan.
Kvalitativ metod med
intervjuer. Från intervjuerna framkom åtta huvudkategorier: medvetenhet och utbildning om
bröstcancer, kulturella barriärer, tidig upptäckt, kvalitet på vård och behandling, stöd, sidoeffekter, mod och läran om att möta sina utmaningar.
27 Rees, S. 2017, Storbritannien, Cinahl ‘Am I really gonna go sixty years without getting cancer again?’ Uncertainty and liminality in young women’s accounts of living with a history of breast cancer.
Syftet var att förstå erfarenheten och
innebörden av att vara en ung kvinna med en bröstcancerhistoria.
Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Från intervjuerna framkom två huvudkategorier: ovisshet gällande återkommande cancer och deras status som överlevande och ovisshet gällande fertilitet och framtiden. Suwankhong, D. & Liamputtong, P. 2016, Thailand,
Psycinfo Social support and women living with breast cancer in the South of Thailand.
Diskutera socialt stöd bland kvinnor med bröstcancer i
landsbygdsgemenskaper i södra Thailand.
Kvalitativ metod och ritningsmetod med djupgående intervjuer. Från intervjuerna framkom tre huvudkategorier: emotionellt stöd, påtagligt stöd och informativt stöd. Dock upplevde många kvinnor otillräckligt socialt stöd från hälso- och
