• No results found

Gunnar Larsson; Konsekvenserna av billigt kaffe

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Gunnar Larsson; Konsekvenserna av billigt kaffe"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

GUNNAR LARSSON OM

konsekvenserna av billigt kaffe

P

riset på kaffe

Kaffekonsumenterna upplever knappast detta som ett problem, men redan fat-

bekymrar Europas beslutsfattare. Kaffet har blivit för billigt.

tiga kaffeodlare i Afrika har mindre anledning att glädjas. Fattiga människor i

Afrika engagerar alltid politiker i Europa, som känner sig tvingade att göra en insats.

En marknad som förefaller vara ur balans borde naturligtvis kunna styras upp med

biståndsmedeL

Bakgrunden till fallande priser på världsmarknaden för kaffe är att en ny stor kaffeproducent växt fram. Kaffebönor introducerades i Vietnam av franska mis-sionärer redan på 1860-talet, men kaffeproduktionen förblev marginell under ett drygt sekel. Under 1990-talet ökade dock produktionen dramatiskt. Mellan 1994 och 2001 mer än fyrdubblades Vietnamns export av kaffebönor. Detta var resultatet av en medveten vietnamesisk satsning och Vietnam har nu passerat Colombia som världens näst största kaffeproducent. Bara Brasilien producerar mer kaffe.

F

öR MEDKÄNNANDE europeiska politiker framstår det som orättvist att lågkvalitativt vietnamesiskt kaffe konkurrerar ut högkvalitativt kaffe från andra länder. Den vietnamesiska kaffeproduktionen har hit-tills främst varit inriktad på Robusta-bönor, som anses vara av sämre kvalitet än Arabica-bönor, som i Afrika odlas i bland annat Kenya och Tanzania. Riktigt oro-väckande för dem som värnar afrikanska odlare av kaffebönor är att Vietnam tenderar att styra om sin produktion till bättre bönor, vilket skulle kunna bli spiken i kistan konkurrenter som inte kan hålla lika låga priser.

Frost i Brasilien vore en enkellösning på detta kaf-fets prisproblem, men i brist på frost måste Europas biståndsorgan gripa in. Med biståndsmedel ska fat-tiga kaffeodlare dels ges en möjlighet att överleva och dels uppmuntras att sadla om till produktion av andra grödor. Så kompenseras konsekvenserna av den häf-tigt biståndsfinansierade vietnameiska statens inves-tering i kaffeodling. Europas skattebetalare får stå för notan, men vem vill inte hjälpa människor i nöd. Skulle biståndsgivandet belönas med framgång och kaffeproducenter välja att odla annat än kaffe, kom-mer skattebetalare som dricker kaffe även att känna av detta i form av högre pris på kaffet.

S

AMMA EUROPEER som vill värna afrikanska kaffe-odlare tycks ha mindre till övers för afrikanska sockerproducenter. Till skillnad från kaffe, odlas socker även i Europa. För två år sedan kom EU:s han-delsministrar överens om att avskaffa alla exporthinder för jordens fattigaste länder. Alla hinder, med tre undantag: bananer, ris och socker. 2006 ska tullarna för bananer vara avskaffade och 2009 är tanken att även ris och socker ska kunna handlas fritt. Det var naturligtvis inte en slump som fick han-delsministrarna att göra undantag för tre av de fattiga ländernas viktigaste grödor. Sockerodlare i Mocambique, Malawi och Zambia framställer socker till en betydligt lägre kostnad än europeiska konkurrenter. Detta till trots är det europeerna som vinner i konkurrensen. Afrikanskt socker förses med dryga skyddstullar, europeiskt socker subven-tioneras. Utan stöd till sockernäringen beräknas Europa vara i behov av en årlig import på sju miljoner ton socker. Nu exporterar ED-länderna i stället fem miljoner ton socker per år. Det socker som exporteras säljs till världsmarknads-pris, det socker som köps av europeer säljs till ett väsentligt högre pris, stödet till trots.

S

OCKERSTÖD TILL EUROPEISKA BÖNDER OCh kaffe-bidrag till afrikanska bönder har ett gemensamt: finansiering sker med skattemedel och konsument-priser blir högre än de borde vara. Alla förlorar, ingen vinner, förutom de politiker som kan räkna in stöd från sockerbönderna och döva sitt samvete med bistånd till afrikaner.

Gunnar Larsson

(glarsson@europarl.eu.int) arbetar med mediakontakter i Europaparlamentet

References

Related documents

Enligt remissen följer av förvaltningslagens bestämmelser att det normalt krävs en klargörande motivering, eftersom konsultationerna ska genomföras i ärenden som får

Lycksele kommun ställer sig positiv till promemorians bedömning och välkomnar insatser för att stärka det samiska folkets inflytande och självbestämmande i frågor som berör

Länsstyrelsen i Dalarnas län samråder löpande med Idre nya sameby i frågor av särskild betydelse för samerna, främst inom.. Avdelningen för naturvård och Avdelningen för

Det behöver därför göras en grundläggande analys av vilka resurser samebyarna, de samiska organisationerna, Sametinget och övriga berörda myndigheter har och/eller behöver för

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.

Då det i denna laboration går åt stora mängder av kolhydrater till en hel klass kan man variera mängd sackaros och jäst enl förslag.

Av de 11 studier som undersökte hur kroppsvikt påverkas av kalorifria sötningsmedel jämfört med socker, kunde 6 av dessa inte se någon skillnad mellan grupperna.. Tre

När respondentens reservationspris för en vanlig kopp kaffe ”ringats in” får denne ta ställning till hur mycket mer han/hon skulle vara villiga att betala för en