• No results found

Ledare; Sveriges Radios ansvar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ledare; Sveriges Radios ansvar"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sveriges Radios ansvar

Med mycken möda och stort besvär omor-ganiserade den borgerliga regeringen Sveri-ges Radio och TV. Nya bolag bildades, nya styrelser och nya chefer tillsattes, olika med-arbetare fick nya funktioner. Och vad blev resultatet? Att det mesta förblivit sig likt.

Fortfarande översköljes det svenska folket av folkuppfostrande program, där åsikterna ofta är hämtade från den enklaste marxis-tiska dogmatiken. Fortfarande är Sveriges Radio och TV en övertung och dyr organisa-tion, där massor av medarbetare inte har

tillräckligt att göra.

Problemet Sveriges Radio och TV har

satts i blixtbelysning under folkomröstning-en om kärnkraftfolkomröstning-en. Kampanjtidfolkomröstning-en mellan

riksdagsbeslutet och omröstningsdagen den

23 mars var knapp. Partiorganisationerna

med sina upparbetade kanaler ut till folket skulle endast indirekt användas.

Informa-tionsbehovet i denna komplicerade fråga var stort. För de olika linjerna blev det oerhört väsentligt att få ut sitt budskap via massme-dia.

Visst har det förekommit korrekta och ba-lanserade inslag i radion och de båda TV-kanalerna. I synnerhet har detta gällt dt;. de-batter och utfrågningar som ordnats efter det mönster som brukar tillämpas vid all-männa val. Men samtidigt har det förekom-mit mängder av program som varit rena

partsinlagor för kärnkraftsmotståndet.

Sär-skilt upprörande är att dessa program

utan-nonserats under förment opartiska och

sak-liga rubriker. Ett program om förnybara energikällor, det låter väl intressant, tycker de flesta. Förargelsen blir desto större när

det efter en stunds lyssnande eller tittande står klart att samtliga experter borde ha

varudeklarerats som tillhörande Linje 3. Ett radio- och TV-monopol medför alltid

problem. Konsumenternas valfrihet

mins-kar och frågan om styrning, utifrån eller

inifrån, uppkommer. I diktaturhänder blir monopolet en statens förlängda arm. I Sveri·

ge har monopolet givits en självständig ställ· n in g gentemot staten just för att undvika en

sådan styrning. I avtalet med staten ges ra-dio och TV en frihet som förutsätts brukas under ansvar. I teorin är det inget fel med

den svenska modellen. Det är praktiken, det

är fel på.

Journalisterna använder sin frihet så att

den kommer att upplevas som ofrihet aY

andra. Många, många svenskar känner att de i radio och TV påtvingas åsikter de inte

delar, att de alltid får höra samma åsikter, att de balanserade inslagen är få.

Medarbetarna i Sveriges Radio kan inte

vara omedvetna om dessa reaktioner. De får

så ofta höra kritiken. Ändå tycks förmågan till omprövning vara ytterligt liten.

Fungerar inte teorin bakom det svenska

monopolet - om frihet under ansvar - i

praktiken, så finns det anledning att om-pröva den svenska modellen. I England ba-lanseras det statliga BBC av en

reklamfinan-sierad TV-kanal. I Holland har man ett

sy-stem med en mängd olika produktionsbolac

baserade på folkrörelser. De får sedan sänd-ningstid i TV.

Svenska folket kommer i längden inte

au

tolerera att betala dyra licensavgifter till

eu

monopol som inte bryr sig om deras åsikter

References

Related documents

»för ordnande av notbibliotek)). Lundquist, Nordiska Musikförlaget, vilket senare under en del år framåt genom sin musikhandel kom att få en dominerande ställning bland

Paragrafen bör inte placeras sist i kapitlet, efter bestämmelser om undantag och ansvarsbegränsningar (19 och 20 §§) och bemyn- diganden (21 §). För att paragrafen ska bättre

Den svenska lagstiftningen bör därför följa direktivets ordalydelse och inte som i förslaget till 61 b § där ordet ”begränsad” används istället för

Valet av en person som avsändare ser vi som en appell till ethos då avsändaren Per blir en representant för företaget som mottagarna kan bygga förtroende för på ett mer

(Saxofon som egentligen ingår i träblåset har också haft en egen stämansvarig) Dessa nio har var och en haft ett ganska stort ansvarsområde. Deras primära uppgift har varit att

Observera att 1992 och 1993 var det endast en liten grupp (48 respektive 78 personer) som uppgav att de tittade minst fem dagar i veckan på lokala nyheter i TV4, därefter

Hör världsartisten Kerstin Avemo duellera med Rickard Söderberg, Titiyo sjunga några av sina mest kända hits, jazzvirtuosen Magnus Lindgren tillsammans med Radiokören och det

efter att ha bjudit in alla till Dharamsala berättade Lobsang Sangay i korta drag om den svåra situationen i Tibet idag.. – 117 tibetaner har satt eld på