VTI PM 2021:3 Utgivningsår 2021
SUNRA
Version 2020
Yvonne Andersson-Sköld Lina NordinVTI PM 2021:3
SUNRA
Version 2020
Yvonne Andersson-Sköld
Lina Nordin
Författare: Yvonne Andersson-Sköld (VTI), Lina Nordin (VTI Diarienummer (Reg. No., VTI): 2019/0042-7.2
Publikation: VTI PM 2021:3 Utgiven av VTI, 2020
Sammanfattning
SUNRA – Version 2020
Yvonne Andersson-Sköld (VTI) och Lina Nordin (VTI)
SUNRA (Sustainability: National Road Administrations) SUNRA är ett beslutstödsverktyg som utvecklats för att användas i vägprojekt genom att sätta ambitionsnivå för olika hållbarhetsaspekter och följa upp arbetet mot dessa på ett strukturerat sätt.
I detta PM beskrivs hur SUNRA ska användas, följt av ett kapitel med förslag på var i
planeringsprocessen SUNRA kan användas. Därefter redovisas de teman och aspekter som beaktas inom SUNRA och underliggande frågeställningar som utgör resultatet av de uppdateringar som gjorts i denna version.
I denna version har
SUNRA även stämts av mot de globala hållbarhetsmålen liksom Trafikverkets tolkning av dem i form av Målbild 2030. Syftet med SUNRA är att det ska användas för att bidra till en hållbar utveckling med en högre ambitionsnivå än enbart de lagkrav och andra kriterier som måste tas hänsyn till. För de aspekter som beaktas är därför minikrav på målsättning de lagkrav som finns och Trafikverkets egna mål samt policyer.Detta PM är en sammanställning av det uppdateringsarbete som gjorts av SUNRA version 2018-11-151 inom ramen för delprojekt 1.12 Sustainable analysis for smart maintenance i programmet MISTRA INFRAMAINT. Uppdateringen har gjorts för att SUNRA ska kunna användas både inom investerings samt drift- och underhållsprojekt. Uppdateringar har gjorts både med avseende på de aspekter som beaktas inom de olika Temana, vilka Teman olika aspekter beaktas inom samt för att stämma med pågående arbetssätt inom Investera och Drift och Underhåll på Trafikverket. I arbetet med uppdateringen har exporter från Drift och Underhåll samt Investeing medverkat.
Nyckelord
SUNRA, Beslutstödsverktyg, Hållbar utveckling
Abstract
SUNRA – Version 2020
Yvonne Andersson-Sköld (VTI) and Lina Nordin (VTI)
SUNRA (Sustainability: National Road Administration) SUNRA is a decision support tool developed to be used in road projects by setting the level of ambition for different sustainability aspects and following up the work towards these in a structured way.
This memo describes how to use SUNRA, followed by a chapter with suggestions on where in the planning process SUNRA can be used, followed by chapters presenting the themes and aspects that are considered within SUNRA and the underlying issues that constitute the result of the updates made in this version.
In this version, SUNRA has also been sued against the global sustainability goals as well as the Swedish Transport Administration's interpretation of them in Målbild 2030. SUNRQ aims to use it to contribute to sustainable development with a higher level of ambition than just the legal requirements and other criteria that need to be taken into account. Therefore, for the aspects taken into account, minimum requirements for objectives are the legal requirements that exist and the Swedish Transport Administration's own objectives and policies
This memo is a compilation of the update work made by SUNRA version 2018-12-15 within the framework of sub-project 1.12 Sustainable analysis for smart maintenance in the program MISTRA INFRAMAINT. The update has been made to enable SUNRA to be used both within investment, operation and maintenance projects. Updates have been made with respect to the aspects that are taken into account within the different Themes, within which Themes different aspects are taken into
account and to match ongoing working methods within Investment and Operation and Maintenance at the Swedish Transport Administration. In the work on the update, exports from Operation and
Maintenance and Investment have been involved. Keywords
Förord
Detta PM är en sammanställning av SUNRA och det uppdateringsarbete som gjorts av SUNRA version 2018-12-152 inom ramen för delprojekt 1.12 Sustainable analysis for smart maintenance i programmet MISTRA INFRAMAINT. Projektet har finansierats av MISTRA, Trafikverket genom det arbete som utförts i arbetet med uppdateringen inom Trafikverket samt genom medfinansiering från projektet SUNRA 2.
Ett speciellt stort tack vill författarna rikta till Trafikverket för det engagemang, viktiga synpunkter och arbete som genomförts i samband med den test och de skrivningar som gjorts för denna uppdatering inom Trafikverket!
Göteborg, december 2020 Yvonne Andersson-Sköld Projektledare
Kvalitetsgranskning
Extern granskning har genomförts löpande av arbetet med uppdatering av SUNRA version 2020 av experter inom Trafikverket samt av Åsa Lindgren av slutversionen av SUNRA version 2020 och detta PM. Yvonne Andersson-Sköld har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Avdelningschef Mattias Haraldsson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 2021-02-09. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarens/författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning.
Quality review
External review has been carried out continuously of the work on updating SUNRA version 2020 by experts in the Swedish Transport Administration and by Åsa Lindgren of the final version of SUNRA version 2020 and this PM. Yvonne Andersson-Sköld has made adjustments to the final report.
Research Director Mattias Haraldsson has thereafter reviewed and approved the report for publication on 2021-02-09. The conclusions and recommendations in the report are those of the author(s) and do not necessarily reflect the views of VTI as a government agency.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...3 Abstract ...4 Förord ...5 Kvalitetsgranskning ...6 Quality review ...6 1. Introduktion ...112. Hur använda SUNRA? ...12
2.1. Sondering ...13
2.2. Målsättning och val av indikatorer ...13
2.3. Uppföljning av mål ...14
2.4. Sammanfattning och resultat ...15
2.5. Allmänna/övriga råd ...16
3. Förslag på var i processen SUNRA kan användas ...17
4. TEMA: Projektledningsrelaterade aspekter ...18
4.1. Aspekt: Inkludera hållbarhet i projektets genomförande ...18
4.2. Aspekt: Grundläggande hållbarhetsutbildning för all personal ...19
4.3. Aspekt: Dialog, samråd och sakägare ...20
4.4. Aspekt: Säkerställ grundläggande säkerhetsutbildning ...21
5. TEMA: Anpassning till förändrat klimat ...22
5.2. Aspekt: Översvämning och höga flöden ...22
5.3. Aspekt: Klimatkomfort, arbetsmiljö och hälsorelaterade klimatrisker ...23
5.4. Aspekt: Brandrisk ...24
5.5. Aspekt: Torka och luftfuktighet – påverkan på anläggningen ...25
5.6. Aspekt: Temperatur och temperaturskillnader – påverkan på anläggningen ...26
5.7. Aspekt: Kraftiga vindar ...28
5.8. Aspekt: Klimatförändringar och dess påverkan på risk för viltolyckor ...28
6. TEMA: Buller och vibrationer ...30
7. TEMA: Energieffektivitet och begränsad klimatpåverkan ...32
7.2. Aspekt: Energianvändning och växthusgasutsläpp från arbetsmaskiner och arbetsfordon...33
7.3. Aspekt: Energianvändning och växthusgasutsläpp till följd av utformning, dimensionering och materialanvändning ...34
7.4. Aspekt: Bidrag till ett transporteffektivt samhälle ...35
8. TEMA: Jämlikhet och social balans ...37
8.2. Aspekt: Jämlikhet mellan olika grupper ...37
8.3. Aspekt: Jämlikhet mellan olika grupper av trafikanter ...38
8.4. Aspekt: Jämlikhet och balans mellan lokalbefolkningen och trafikanterna ...38
9. TEMA: Kulturarvet ...40
9.2. Aspekt: Kunskap och engagemang kring det lokala kulturarvet ...40
9.3. Aspekt: Påverkan på känsligt kulturarv ...41
9.4. Aspekt: Kulturhistoriska drag i landskapet ...43
10. TEMA: Landskapsbild, biodiversitet och ekosystemtjänster ...45
10.2. Aspekt: Kunskap och engagemang kring landskapet och värdet av dess ekosystemtjänster ...46
10.3. Aspekt: Landskapskaraktär och ekosystemet ...47
11. TEMA: Ljusförorening ...49
11.2. Aspekt: Behov och utformning av belysning ...49
11.3. Aspekt: Risk för bländning ...50
12. TEMA: Lokal och regional utveckling ...52
12.2. Aspekt: Infrastrukturnätverkets påverkan på marknadskapacitet ...52
12.3. Aspekt: Arbetstillfällen, företagande och intäkter ...53
13. TEMA: Luftkvalitet ...55
13.2. Aspekt: Trafikens emissioner (utsläpp) ...55
13.3. Aspekt: luftföroreningshalter, ventilation och exponering (antal som påverkas av förhöjd föroreningshalt) kring utsläppskällan ...56
14. TEMA: Markanvändning, masshantering och markkvalitet (ersätter marken som resurs) ...58
14.2. Aspekt: Markanvändning ...58
14.3. Aspekt: Hantering av massor ...59
14.4. Aspekt: Markens fysiska, fysikaliska och kemiska egenskaper ...60
15. TEMA: Naturresurshållning ...62
15.2. Aspekt: Uttag av jungfruliga råvaror ...62
15.3. Aspekt: Återanvändning av material och produkter ...63
15.4. Aspekt: Hållbarhet hos material och komponenter ...64
16. TEMA: Offentlig miljö och upplevt välbefinnande ...65
16.2. Aspekt: Påverkan på områdets attraktivitet ...65
16.3. Aspekt: Åtgärder mot sabotage och skadegörelse...66
17. TEMA: Säkerhet och trygghet ...67
18. TEMA: Tillgänglighet ...69
18.2. Aspekt: Restid till dagliga aktiviteter ...69
18.3. Aspekt: Upplevd tillgänglighet till dagliga aktiviteter ...70
19. TEMA: Vattenresurser och vattenkvalitet ...72
19.2. Aspekt: Vattenförbrukning...72
19.3. Aspekt: Vattenkvalitet ...73
20. Bilaga 1 - Dokument som relaterar till SUNRA och dess ingående teman ...74
20.1. Övergripande dokument som kan vara relevanta för de flesta teman ...74
20.2. Anpassning till förändrat klimat...74
20.3. Buller och vibrationer ...75
20.4. Energieffektivitet och begränsad klimatpåverkan ...76
20.5. Jämlikhet och social balans ...77
20.6. Kulturarvet ...78
20.7. Landskapsbild, biodiversitet och ekosystemtjänster ...79
20.8. Ljusförorening ...81
20.9. Lokal och regional utveckling ...81
20.10. Luftkvalitet ...82
20.12. Naturresurshushållning ...84
20.13. Offentlig miljö och upplevt välbefinnande ...86
20.14. Säkerhet och trygghet ...87
20.15. Tillgänglighet ...88
1.
Introduktion
SUNRA (Sustainability: National Road Administrations) SUNRA är ett beslutstödsverktyg som utvecklats för att användas i vägprojekt genom att sätta ambitionsnivå för olika hållbarhetsaspekter och följa upp arbetet mot dessa på ett strukturerat sätt (Sowerby et al. 2014, Carlson och Folkeson 2014). Ursprungsidén var att verktyget skulle användas av alla statliga vägmyndigheter över hela Europa. För att implementeras måste det dock anpassas ytterligare till nationella förhållanden. I Sverige ansvarar Trafikverket för verktyget. Trafikverkets huvuduppdrag är att ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Verktyget har därför utvecklats till att även omfatta järnväg. I takt med att hållbarhetsaspekter blivit en alltmer självklar del av det dagliga arbetet inom väg och järnväg har verktyget också uppdaterats, och kommer att behöva uppdateras löpande, för att passa övriga processer inom Trafikverkets
verksamhetsområde.
I denna version har
SUNRA stämts av mot de globala hållbarhetsmålen liksom Trafikverkets tolkning av dem i form av Målbild 2030. Syftet med SUNRA är att det ska användas för att bidra till en hållbar utveckling med en högre ambitionsnivå än enbart de lagkrav och andra kriterier som måste tas hänsyn till. För de aspekter som beaktas är därför minikrav på målsättning de lagkrav som finns och Trafikverkets egna mål samt policyer.I detta PM beskrivs i nästa kapitel hur SUNRA ska användas, följt av ett kapitel med förslag på var i planeringsprocessen SUNRA kan användas och därefter redovisas de teman och aspekter som beaktas inom SUNRA och underliggande frågeställningar som utgör resultatet av de uppdateringar som gjorts i denna version. Avsikten med denna uppdatering var att verktyget ska kunna användas både för investerings och för drifts- och underhållsprojekt inom Trafikverkets verksamhetsområden.
Uppdateringen baseras på en mindre testomgång på ett projekt som gällde en reinvestering av en bro som utfördes av experter på Trafikverket, expertkunskap på VTI samt Trafikverket och granskningar som gjorts av föreslagna uppdateringar av experter på Trafikverket.
2.
Hur använda SUNRA?
SUNRA utgörs av nedanstående trestegsprocess:1. Sondering – val av vilka hållbarhetsaspekter som ska beaktas 2. Målsättning och val av indikatorer för de aspekter som beaktas 3. Uppföljning av mål
Steg 1 och 2 kan, men behöver inte, utföras vid samma tillfälle. Om de två stegen görs vid två olika tillfällen bör de utföras näraliggande varandra i tiden. Fördelen med detta är att det går åt mindre tid vid respektive tillfälle. Detta kan bidra till att arbetet upplevs som mindre tröttsamt, och det ger också tid för eftertanke och ett extra tillfälle för att komma in i arbetet med verktyget.
Med verktyget sätter man mål för ett vägprojekts bidrag till hållbar utveckling med hänsyn till miljö-, sociala- och ekonomiska aspekter. I verktyget ingår 16 teman (se figur 1 nedan). För varje tema ingår ett urval aspekter för vilka man ska sätta mål och välja indikatorer för uppföljning av måluppfyllelse. Av de 16 temana utgör 15 olika områden som ingår i begreppet hållbar utveckling, dvs områden inom den miljömässiga, sociala- och ekonomiska dimensionen som kan påverkas av ett väg- eller
järnvägsprojekt. Dessutom finns ett tema som avser processrelaterade aspekter. De processrelaterade aspekterna kommer kontinuerligt att uppdateras och i en senare version länkas till Trafikverkets egna processer. Detta beror på att Trafikverkets egna processer för närvarande är under utveckling. I denna rapport ges dock ett första förslag på var i en planeringsprocess SUNRA kan användas och vilka processrelaterade frågeställningar som skulle kunna beaktas inom ramen för verktyget.
Figur 1, Startbladet i SUNRA-verktyget. Använd länkarna i tabellen på start-sidan för att komma till de olika temasidorna. Temasidorna kan även nås från sammanfattningssidan.
2.1. Sondering
Sonderingen innebär att man för vart och ett av de 16 temana väljer aspekter som är relevanta att beakta för den specifika åtgärdsvalsstudien eller det specifika projektet. Valet av teman och aspekter görs genom att man först klickar på respektive tema för att komma till en ny flik där sonderingen fortsätter med val av aspekter som ska beaktas.
Figur 2, Exempel på temasida med sonderingsfrågor. Välj Ja/Nej i rullgardinsmenyn under "Svar" för att svara på sonderingsfrågorna.
Den som är ansvarig, väljer i samverkan med övriga medverkande i sonderingssteget, Ja/Nej i rullgardinsmenyn under "Svar" för att svara på vilka aspekter som är relevanta att beakta i
sonderingsfrågorna. De aspekter som väljs bort, dvs inte bedöms som relevanta att beakta, kommer att inaktiveras för fortsatt arbete med verktyget. Under fliken "Syfte och verktygsbeskrivning" ges förslag på vilka som ska vara involverade i arbetet med SUNRA.
I kolumnen näst längst till höger finns en checklista med punkter att beakta.
I kommentarsfältet (längst till höger) anges en motivering för de val som har gjorts. Detta är viktigt för att man vid uppföljningen ska kunna följa hur prioriteringar, och på vilka grunder, olika val har gjorts. Om det under processen blir aktuellt att ändra de val som gjorts är det givetvis också viktigt att kunna se hur man tänkte när valet gjordes. Det är vidare avgörande för att processen ska kunna vara
transparent och för att processen ska kunna fortsätta på ett smidigt sätt även om nyckelpersoner byts ut under processen.
För de aspekter som bedömts vara relevanta, visas till höger exempel på mål och indikatorer som kan användas för nästa steg, dvs där man svarat ”Ja” utförs steg 2.
I respektive tema-blad, ovanför där val av aspekter görs, finns en checklista
2.2. Målsättning och val av indikatorer
För de aspekter som valts att beakta ska mål sättas och indikatorer ska väljas för att kunna följa upp målen (figur 3 – specifika sonderingsfrågor och indikatorer). För detta finns exempel på mål och indikatorer som kan användas. Även om det i Excelverktyget föreslås relevanta mål/indikatorer så är det upp till användaren att välja om dessa ska användas eller om andra mål respektive indikatorer är att föredra. Flera mål kan sättas för en aspekt. För att lägga till ytterligare mål eller indikatorer används
knapparna “Lägg till” med tillhörande rullgardinsmenyer ovanför mål/indikator-tabellen på varje temasida.
Verktyget är utformat för att kunna använda lämpliga metoder för att följa och bedöma måluppfyllelse, däribland metoder för att samla in data över prestanda.
Figur 3, Exempel på den del av temasidan där mål specificeras och mått/indikatorer identifieras. Varje mål ska tilldelas en ansvarig ”aktör” (organisationen som är ansvarig för målet under den aktuella fasen).
För varje mål som beaktas, och indikator som används, tilldelas en ansvarig aktör (beställare,
planläggare eller entreprenör, eller en kombination av de tre). Den ansvarige aktören avser den person som under den aktuella arbets-fasen ansvarar för uppfyllelse och uppföljning av de mål som satts. I kommentarsfälten (längst till höger) anges en motivering för de val som har gjorts. Motiveringen är viktigt för att man vid uppföljningen ska kunna följa hur och varför olika val och prioriteringar gjorts. Det är också relevant för att kunna följa förändringar i olika val och förstå orsaken till dessa. Det är också avgörande för att processen ska kunna vara transparent och spårbar liksom för att processen ska kunna fortsätta på ett smidigt sätt även om nyckelpersoner byts ut under processen.
2.3. Uppföljning av mål
Det sista steget är att bedöma projektets måluppfyllelse gentemot de mål som satts upp för varje aspekt samt att registrera detta. Måluppfyllelse registreras enkelt som ” mål uppnått”, ” mål nästan uppnått”, ”mål 50% uppnått” eller ”mål mindre än 50% uppnått”.
Resultaten baseras på förväntade eller verkliga utfall förslagsvis relaterat till:
• Förväntat utfall kan till exempel vara baserat på resultat från konsekvensbeskrivningar såsom SEB (samlad effektbedömning), miljöbeskrivningar och miljökonsekvensbeskrivningar för alla skeden fram till byggskedet. Dvs måluppfyllelser relateras till potentiella/ beräknade/ bedömda/uppskattade effekter. Vid denna jämförelse belyses också relevanta aspekter som inte beaktats till exempel i SEB, eller om konsekvensbeskrivningar inte kan svara på i vilken utsträckning projektet kommer att bidra till att de satta målen uppnås.
• Verkligt utfall som kan mätas eller bedömas på annat sätt
Avvikelser mellan utfall och mål används för att kunna göra åtgärder och anpassningar så att målen kan nås. Det kan också under processen framkomma att visa mål inte är rätt satta, i dessa fall behöver nya mål och eventuellt även indikatorer för dessa tas fram.
Det är viktigt att dokumentera (kolumnen näst längst till höger) vilka underlag som har använts och hur man får tag på dem. Det är av betydelse för att underlätta arbete i senare projektfaser och för att underlätta inför arbete med liknande projekt, men inte minst för att förenkla och tydliggöra hur tidigare arbeta har utförts vid utbyte av personal och även vid granskning eller revision av projektet. En förteckning av metod och underlag för utfallsbedömning skrivs i kolumnen
”Resultatdokumentation”. Denna förteckning redovisas också per aktör (Beställare, Planläggare, Entreprenör) under rubriken Sammanfattning av aspekter, mål och indikatorer för respektive ansvarig aktör. På sammanfattningssidan illustreras också utfallet (figur 4).
Figur 4, Grafen visar en sammanfattning över andelen sonderingsfrågor som tagits med/inte tagits med samt återstående obesvarade frågor. För de aspekter som tagits med visar den högra sidan av grafen en sammanfattning av graden av måluppfyllelse.
2.4. Sammanfattning och resultat
Sammanfattningssidan ger en översikt över andel (%) aspekter som valts, respektive inte valts, inom respektive tema samt information om graden av måluppfyllelse. För processinriktade teman visas bara andel aspekter som valts. Resultatet sammanfattas dels grafiskt (figur 4) och dels i tabellform (figur 5).
Figur 5, Exempel på sammanfattande redovisning i tabellform.
Projektverktyget har också tre sidor med utdata som genererar tabeller över aspekter, mål och indikatorer baserat på den ansvariga aktör som identifierats under sonderingssteget. Information kommer från flikarna "Beställare", "Planläggare" respektive "Entreprenör". Exempel på information från en sådan sida finns i figur 6.
Figur 6, Exempel på sammanställning av underlag och resultatredovisning Beställare
De sammanfattande tabellerna nås antingen via samfattnings- eller startsidan (notera att dessa tabeller uppdateras automatiskt när verktyget uppdateras).
2.5. Allmänna/övriga råd
Makron måste vara aktiverade för att denna arbetsbok ska fungera. Denna inställning görs i Excel säkerhetscenter, se startsidan.
3.
Förslag på var i processen SUNRA kan användas
SUNRA kan användas i såväl stora väg- och järnvägsprojekt som mindre såsom gång- och cykelvägar. SUNRA kan användas vid mycket tidiga planeringsskeden och genom ett projekts alla faser.
I Trafikverkets system Genomföra åtgärder beskrivs strukturen för Trafikverkets interna processer för Trafikverkets verksamheter. SUNRA kan utgöra ett delmoment i en eller flera av dessa processer för att sätta ambitionsmål utöver gällande riktlinjer och mål.
SUNRA kan användas:
• I åtgärdsvalsstudien (ÅVS). I denna väljs teman och aspekter som är viktiga att beakta i arbetet enligt fyrstegsprincipen för att de val som beaktas ska värderas med utgångspunkt för viktiga hållbarhetsaspekter. SUNRA kan användas för att sätta mål som kan utgöra effektmål och grund för att senare formulera projektmål där hållbarhet integreras. Effektmålen kan till exempel jämföras med resultatet från åtgärdsvalsstudiens Samlade effektbedömning (SEB). • I planläggningsprocessen inför arbetet med dialoger/samråd. I detta skede uppdateras valet av
teman, indikatorer väljs och tidigare formulerade projektmål ses över, konkretiseras och ev. kompletteras med hänsyn till vald åtgärd. Potentiell måluppfyllelse uppskattas exempelvis baserat på SEB-resultat, samrådshandling, miljöbedömningar mm för denna del av processen. Resultatet används för upphandling av konsult och annan relevant personal för det fortsatta arbetet med att ta fram en väg- eller järnvägsplan.
• För att skapa struktur, målsättningar och kommunikationsunderlag i projekt som klassas som små och okomplicerade projekt/åtgårder (SO-projekt/åtgärd) utan framtagande av plan. • SUNRA kan användas inför planförslag samt i samband med genomförandet av en specifik
miljöbedömning och framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning samt inför upphandling av konsult och annan relevant personal för det fortsatta projektarbetet. För uppföljning av måluppfyllelse under ett projekts olika skeden.
Inför respektive nytt skede uppdateras val av aspekter samt mål och krav. Dvs projektmål ses över och anpassas efter skede och projektskedes relevanta indikatorer väljs. Viktiga aspekter att beakta är fyrstegsprincipen respektive hur olika åtgärdsalternativ kan och har beaktats framförallt i tidiga processplaneringsskeden.
Miljökonsekvensbeskrivningar och miljökonsekvensbedömningar är viktiga underlag i
planeringsprocessen. Resultaten från miljöbedömningar och -beskrivningar kan också användas för att utvärdera i vilken omfattning de uppsatta målen kan nås.
Om betydande miljöpåverkan kan antas föreligga vid genomförandet av en verksamhet eller en åtgärd ska en specifik miljöbedömning genomföras. Det är länsstyrelsen som beslutar om detta.
4.
TEMA: Projektledningsrelaterade aspekter
I detta kapitel redovisas möjliga projektledningsrelaterade aspekter och hur de kan beaktas inom SUNRA.
Inom detta tema ska projektledningsrelaterade aspekter behandlas. Detta är aspekter bör beaktas inom samtliga Teman som beaktas i SUNRA. För några av dessa aspekter kan även sättas mål och tas fram indikatorer. För flera av dem kan SUNRA istället enbart användas som en checklista.
Under respektive övriga Teman finns en hänvisning till dokument och processer med Trafikverkets krav och regelverk som alltid ska beaktas med hänsyn till Temat och de aspekter som ingår däri. Genom att använda SUNRA ges möjligheten till att inom ramen för projektet både beakta fler aspekter och för de aspekter som redan beaktas genom Trafikverkets befintliga krav, riktlinjer och regelverk ytterligare bidra till ökad hållbarhet. Det vill säga SUNRA syftar till att underlätta hur
hållbarhetsaspekter kan integreras vid framtagande av projektmål.
4.1. Aspekt: Inkludera hållbarhet i projektets genomförande
4.1.1. Sonderingsfråga
• Har projektet effektmål och projektmål med bäring på hållbarhet? • Har utrymme för att arbeta mot hållbarhetsmål beaktats vid TKI-säkring?
• Hur kan projektet bidra till att hållbarhetsaspekter blir en naturlig och aktiv del av projektet?
4.1.2. Specifika sonderingsfrågor
• Hur kan projektet se till att hållbarhetsaspekter diskuterats systematiskt på projektmöten? o Vilka kompetenser, resurser och intressenter bör medverkat vid dessa diskussioner för
att få ett helhetsperspektiv ur hållbarhetssynpunkt?
• Hur kan hållbarhetsaspekter införlivas i projektmål, projektstyrning, krav etc?
• Har diskussioner kring hållbarhetsaspekter påverkat projektet, och i så fall på vilket sätt?
4.1.3. Exempel på mål:
• Projektet har hållbarhetsmål separat eller inkluderade i projektmålen?
• Hållbarhetsfrågor är en stående punkt på dagordningar (projekteringsmöten etc.)
4.1.4. Exempel på indikatorer:
• X st Hållbarhetsmål har beslutats.
• Antal åtgärder som beslutats till följd av hållbarhetsmål.
• Andel av åtgärder som vidtagits (till följd av att hållbarhetsaspekter diskuterats under projektmöten).
4.1.5. Checklista
• Finns hållbarhetsmål med i projektbeställningen?
• Hur ska hållbarhetsmål tas fram? Finns resurser för det? Vilka kan bidra i arbetet? • Dokumentera hur hållbarhetsfrågor har beaktats, lyfts och diskuterats på projektmöten.
4.2. Aspekt: Grundläggande hållbarhetsutbildning för all personal
4.2.1. Sonderingsfråga
• Är projektorganisationen bekant med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Trafikverkets Målbild 2030?
4.2.2. Specifika sonderingsfrågor
• Är det säkerställt att all personal som involveras i projektet har kännedom om Agenda 2030 och Målbild 2030?
o Om så inte är fallet, hur kan detta åtgärdas?
o Om så är fallet, på vilket sätt har detta beaktats? T.ex. genom interna utbildningsinsatser eller kravställningar i samband med upphandling.
• Har den personal som involveras i projektet också medverkat i riktade övningar anpassade till respektive yrkesroll och verksamhet?
• Har all personal som på något sätt involveras i projektet deltagit utbildning rörande långsiktigt hållbar utveckling?
o För var och en av dessa två: Om så inte är fallet,
• Har all personal som är involverad i projektet fått möjlighet att genomgå relevant utbildning?
• Skulle hållbarhetsarbetet inom projektet förbättras om den personal som involveras i projektet också medverkat i övningar respektive tillämpningskurser?
• Hur kan detta åtgärdas?
Om så är fallet, på vilket sätt har detta beaktats? T.ex. genom ytterligare tillfällen med interna utbildningsinsatser eller kravställningar i samband med upphandling.
• I de fall utbildningar genomförts, har kurserna utvärderats?
o Om så är fallet, vad från utvärderingen har tagits tillvara för att utveckla hållbarhetsarbetet?
4.2.3. Exempel på mål
• Alla i projektorganisationen har genomgått grundläggande kurs i hållbar utveckling, Agenda 2030 (de globala hållbarhetsmålen) och Målbild 2030.
• Minst X % av personalen har genomgått riktade utbildningsövningar/tillämpningskurser rörande hållbarutveckling
4.2.4. Exempel på indikatorer
• Andel personal som genomgått grundläggande kurs i hållbar utveckling, de globala hållbarhetsmålen och Målbild 2030
• Andel personal (i de organisationer/företag som är involverade i projektet) som medverkat i hållbarhetsinriktade övningar utformade för respektive yrkesroll och verksamhet.
• Antal frågor som väckts från personalen inom hållbarhetsområdet
• Antal/andel moment i kurser som förändrats till följd av förslag som framkommit från deltagarna/lärare
4.2.5. Checklista
• Gör en översiktlig sondering av personalens deltagande i hållbarhetsinriktade övningar och andel av planeringsmöten där hållbarhet diskuterats.
• Olika yrkesgrupper kan ha olika inställning till och erfarenheter av hållbarhetsbegreppet, vilket bör påverka utformning av kursen.
4.3. Aspekt: Dialog, samråd och sakägare
4.3.1. Sonderingsfråga
Hur kan projektet bidra till ökad brukarmedverkan och ökat engagemang vid dialoger/samråds – och brukarmöten, samt tillvarata det som framkommer därigenom?
4.3.2. Specifika sonderingsfrågor
• Förväntas projektet medföra konsekvenser för privat fastighetsägande, boende eller privat företagande?
o Om så är fallet hur kan projektet bidra till att öka medverkan samt engagemang vid dialoger/samråds – och brukarmöten för dessa grupper?
• Förväntas projektet medföra konsekvenser för andra intressenter, tex naturskyddsförening eller trafikanter?
o Om så är fallet hur kan projektet bidra till att öka medverkan samt engagemang vid dialoger/samråds – och brukarmöten för dessa grupper?
• Finns det risker för motstridiga behov eller intresse- och målkonflikter mellan olika intressenter som bör beaktas inom ramen för projektet?
o Om så är fallet, hur kan projektet bidra till att dessa undviks, minimeras och hanteras för att hitta så positiva och acceptabla lösningar för de olika intressegrupperna som möjligt?
• Hur kan projektet tillvara ta olika intressenters behov, intressen, synpunkter, erfarenheter och kompetenser?
4.3.3. Exempel på mål
• X antal representanter inom berörda grupper har varit involverade • Max X antal klagomål
• Alla klagomål har behandlats
4.3.4. Exempel på indikatorer
• Antal deltagare i hållna dialoger/samråds – och brukarmöten • Antalet representanter för
o Närboende i allmänhet
o Närboende barn och unga, kvinnor/män o Näringsidkare
o Specifika intressegrupper som deltagit i dialoger/samråds – och brukarmöten. • Antalet inkomna och behandlade synpunkter samt klagomål från
o Närboende, o Näringsidkare
4.3.5. Checklista
• Glöm inte att identifiera de grupper som inte har kunnat medverka i dialogs/samråds – och brukarmötesprocessen så att även deras intressen kan tillvaratas. Särskilda insatser kan göras för att nå representanter för berörda grupper samt intressentgrupper som sällan engageras i dialoger/samråds – och brukarmöten, tex unga, utsatta grupper
• Särskilda insatser kan göras för att nå representanter för berörda grupper samt
intressentgrupper som sällan engageras i dialoger/samråds – och brukarmöten, tex unga, utsatta grupper.
• Informera de som kan komma att påverkas av projektet (tex pga buller, dålig luft, temporär ljusförorening etc.)
• Ta fram en kommunikationsplan
• Dialoger/samråds – och brukarmöten bör planeras tidigt i processen. Detta ger möjligheter till ett stabilare beslutsunderlag, tillvaratar intressen och synpunkter hos lokalbefolkning, ökar acceptansen för projektet och stärker projektets möjligheter att bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem
• Vilket format ska dialogerna ha? Går de att genomföra digitalt eller via enkäter? Hur göras dialoger tillgängliga för de vi vill inhämta synpunkter ifrån?
• För att uppnå en konstruktiv medverkan av alla relevanta intressenter bör projektet bidra till att det upplevs som attraktivt att medverka i planeringsprocessen. Dialoger/samråds – och brukarmöten i olika stadier kan t.ex.:
o Identifiera lokalbefolkningens farhågor och önskemål relaterade till projektet o Ta fram relevant information från lokalbefolkningen och annan lokal kunskap o Kartlägga viktiga platser och funktioner som inte syns på kartan
o Minimera och lindra störningarna på boende, verksamheter och miljö
o Identifiera möjligheter för projektet att bidra till miljöförbättringar som inte är direkt relaterade till projektet
o Undvika onödiga projektförseningar orsakade av okända hinder och problem som kräver tid för att åtgärdas
o Öka traktens attraktivitet för boende och verksamheter
o Utforma kostnadseffektivare lösningar än de som vanligen tillämpas
o Avväg för- och nackdelar mellan olika intressentgrupper och samhällsintressen o Identifiera och tillvarata den uppväxande generationens synpunkter på hållbara
transporter och god miljö
o Öka acceptansen för komplicerade eller kontroversiella projekt
4.4. Aspekt: Säkerställ grundläggande säkerhetsutbildning
I alla projekt är säkerställande av säkerhetsutbildning ett grundläggande krav. Tillse att det finns • Utbildningskrav samt säkerställande av relevant utbildning av personal som kan
påverka/påverkas av säkerhetsfrågor inom ramen för projektet ska tas fram och gås igenom. • Krav på säkerhetspolicy och säkerställande av säkerhet skall ingå vid all berörd upphandling.
Intyg om TS-utbildning för anlitade entreprenörer ska finnas.
Glöm inte att allmänhet, experter och intressentgrupper kan ha kunskap, erfarenheter och initiativ som kan bidra till att öka säkerhet och reell samt upplevd trygghet som kan gynna detta arbete inom ramen för projektet.
5.
TEMA: Anpassning till förändrat klimat
Klimatrelaterade risker har ökat under de senaste åren och kommer att fortsätta öka till följd av den pågående och allt snabbare klimatförändringen. För att minska sårbarheten vidtas åtgärder både för att göra transportsystemet mer robust och för att upprätthålla infrastrukturens funktion vid störningar. En viktig insats är att bygga upp beredskap för att möta framtida klimatförändringar som är okända för oss idag.
Bland anpassningsstrategier kan nämnas: tillgängliga omledningsmöjligheter vid brand,
översvämning, kraftig nederbörd eller höga flöden, val av linjedragning till mindre klimatkänsligt område, ökad avvattning eller teknisk utformning/design anpassad till ökade klimatpåfrestningar, kompletterings- och förbättringsåtgärder, ökad beredskap för väderextremer och för att möta idag okända klimatförändringar som kan inträffa.
Detta tema beaktar aspekter som ingår i följande av de globala hållbarhetsmålen/Agenda 2030 Hållbarhetsmål 13: Bekämpa klimatförändrarna och dess konsekvenser
5.1.1. Mål
Målen ska spegla de möjliga åtgärdslösningarnas/det planerade projektets ambition. Tänk på att indikatorerna används för att kunna följa upp måluppfyllnaden, så målen bör också speglas i indikatorerna.
5.2. Aspekt: Översvämning och höga flöden
5.2.1. Sonderingsfråga
Hur kan projektet bidra till att minimera risker till följd av översvämning och höga flöden?
5.2.2. Specifika sonderingsfrågor:
• Föreligger risk för översvämning eller höga flöden till följd av: o kraftig eller långvarig ökad nederbörd
idag (fram till 2030),
på mellanlång sikt (fram till 2050) eller på längre sikt?
o höjd havsnivå pga starka vindar (temporär havsnivåhöjning) idag (fram till 2030), respektive
med hänsyn till den globala havsnivåökningen på mellanlång sikt (fram till 2050) eller
på längre sikt?
• Finns det risk för erosion eller skred som kan uppstå till följd av kraftig eller ökad nederbörd? idag (fram till 2030),
på mellanlång sikt (fram till 2050) eller på längre sikt?
• Finns det risk för att segelbar höjd under broar förändras så mycket att det påverkar framkomligheten?
Om så är fallet (för var och en av dessa):
• Vad kan projektet bidra med för att minska risken? (tex förändrat eller mer frekvent underhåll, ökad avvattnings- och dräneringskapacitet, retardationsdammar eller andra vegetativa
åtgärder, erosionsförstärkande åtgärder, lokalisering av tunga arbetsmaskiner och temporära lagringsplatser, marknivåförändring, muddringsåtgärder eller förändrad bro-höjd)
• Är det rimligt att utföra en åtgärd
i samband med aktuell åtgärd, vid senare tillfälle?
o Behöver detta värderas innan det går att svara på?
5.2.3. Exempel på mål
• X% av sträckan är karterad för höga flöden
• X% av dräneringstunnorna är inventerade och åtgärdade för höga flöden. • Alla stensatta koner har behållits utan påverkan av erosion
5.2.4. Exempel på indikatorer
• Andel inventerade sträckor/andel inventerad del av aktuell sträcka som kan användas för bedömning av åtgärdsbehov
• Antal genomförda analyser för att bedöma risk- och åtgärdsbehov • Antal genomförda kostnadsnyttaanalyser av möjliga åtgärder
• Andel åtgärdade sträckor/andel åtgärdad del av aktuell sträcka där åtgärder bedömdes som relevanta att utföra
5.2.5. Checklista
• Kartera lågpunkter.• Kontrollera segelfri höjd på broar.
• Ta fram plan för att hantera situationer med översvämning och höga flöden, t.ex. hur kan man vid behov evakuera/undvika att individer blir avskurna på ett sätt som kan påverka deras säkerhet
• Vid åtgärd av vandringshinder, eller för att inte skapa nya vandringshinder för vattenlevande organismer, kan platsbesök utföras både under perioder med höga och låga flöden.
• Funktionen hos avvattnings- och dräneringsanläggningar bör upprätthållas kontinuerligt, detta kräver inventeringar, underhåll och dokumentation av genomförda åtgärder såsom
trumrensningar.
• Inventera anläggningens status med hänsyn till översvämningar, höga flöden och relaterade risker för erosion och skred.
• Bedöm temporär lasttålighet (geoteknisk bedömning för att indikera mer/mindre lämpliga områden för tung belastning under projektet).
• Dokumentera och följ upp risk- och åtgärdsbedömning och hur detta påverkat valet av åtgärd samt hur detta påverkat anläggningen.
5.3. Aspekt: Klimatkomfort, arbetsmiljö och hälsorelaterade
klimatrisker
5.3.1. Sonderingsfråga
Hur kan olägenhet, hälso- och arbetsmiljörisker förknippade med extremtemperatur eller andra klimatrelaterade aspekter minimeras inom projektet?
5.3.2. Specifika sonderingsfrågor
• Finns det risk för hälso- eller arbetsmiljörelaterad påverkan till följd av: o förhöjd medeltemperatur,
o extremt hög temperatur, o extremt låg temperatur,
o annat
• Om så är fallet för var och en av dessa, o Hur kan hälsoriskerna minimeras? o Hur kan arbetsmiljöriskerna minimeras?
• Kan projektet bidra till att förbättra den faktiska eller upplevda klimatkomforten och i så fall hur? Tex upplevelse av värme, kyla, ljus, skugga, vindriktning och vindstyrka
5.3.3. Exempel på mål
• X % av planerade åtgärder har genomförts.
• Max X inrapporterade hälso- och arbetsmiljörelaterade problem.
5.3.4. Exempel på indikatorer
• Andel av planerade åtgärder som genomförts, tex åtgärder för att höja och säkerställa arbetsmiljön inför perioder med extremtemperaturer
• Antal inrapporterade hälso- och arbetsmiljörelaterade problem • Antal klagomål
5.3.5. Checklista
• Gör plan för och följ upp hur klimatrelaterade arbetsmiljörisker ska minimeras på kortare respektive längre sikt.
• Gör bedömning av, ta fram plan för, och följ upp hur klimatrelaterade hälsorisker, klimatkomfort, på kort respektive lång sikt, ska beaktas inom projektet. Bedömning kan tex göras med
modellberäkning av sol- och värmestrålning, skuggning och blåsighet.
• Beställare säkerställer med entreprenör att det finns planer för att minimera klimatrelaterade arbetsmiljörisker och uppföljning av dessa.
• Öka beredskap inför period med extremtemperatur.
• Dokumentera vidtagna åtgärder och inrapporterade händelser.
5.4. Aspekt: Brandrisk
5.4.1. Sonderingsfråga
Hur kan projektet bidra till att minska sårbarheten till följd av ökad brandrisk pga. förhöjd temperatur och längre perioder med torka/extrem torka?
5.4.2. Specifika sonderingsfrågor
• Finns det specifikt känsliga områden med ökad risk för spridning vid brand? o Om så är fallet hur kan dessa minimeras?
• Finns det ökad risk för gnistbildning vid höga temperaturer? o Signalsystem
o Växlar o Spår
o Tekniska komponenter i broar/tunnlar o Vägbeläggning
o Arbetsfordon (Trafikverkets)
o Entreprenörs arbetsmaskiner och fordon o Annat
• Om så är fallet, hur kan risken för gnistbildning minimeras? • Finns det beredskap för ökad brandrisk?
o Finns det planering för hur ökad brandrisk ska hanteras inom projektet?
o Är framkomligheten vid brand säkerställd, tex genom kända vägar för omledning av trafik? Framkomligheten avser såväl framkomlighet för brandkår och andra
utryckningsfordon som för evakuering, det avser också både brand inom
projektområde som brand utanför detta men som kan påverkas av framkomligheten inom projektområdet.
5.4.3. Exempel på mål
• En brandstrategi är framtagen.
• X % av planerade uppföljningsaktiviteter för brandstrategin har genomförts.
• X % riskidentifierade komponenter, arbetsfordon och arbetsmaskiner har inventerats.
5.4.4. Exempel på indikatorer
• Andel färdigställd brandriskstrategi
• Antal uppföljningsaktiviteter av brandriskstrategin
• Andel inventerade riskidentifierade komponenter, arbetsfordon och arbetsmaskiner
5.4.5. Checklista
• GIS-underlag eller andra kartunderlag för beaktande av områden med risk för spridning a brand om sådan uppstår, samt för hur framkomligheten ser ut om brand uppstår, ska tas fram/finnas. • Ta fram och följ upp plan för brandsäkerhet och att hantera brandsituationer, t.ex. genom
kartunderlag för beaktande av områden med risk för spridning av brand och hur man vid behov kan evakuera/undvika att individer blir avskurna på ett sätt som kan påverka deras säkerhet • Öka krav på entreprenörer, arbetsfordon och arbetsmaskiner redan i upphandling.
• Öka kontroller och uppföljning av anläggningen, dess komponenters skick och dess omgivning vid torka och perioder med höga temperaturer:
o Omgivningar till anläggningen o Signalsystem
o Växlar o Spår
o Tekniska komponenter i broar/tunnlar o Vägbeläggning
o Arbetsfordon och arbetsmaskiner o Annat
• Öka beredskap inför period med extremtemperatur • Dokumentera vidtagna aktiviteter och åtgärder
5.5. Aspekt: Torka och luftfuktighet – påverkan på anläggningen
5.5.1. Sonderingsfråga
Hur kan projektet bidra till att minska negativ påverkan på anläggningen till följd av längre perioder med torka, ökad avdunstning och ökad luftfuktighet?
5.5.2. Specifika sonderingsfrågor:
• Kan infrastrukturen påverkas avo Ökad avdunstning till följd av den förhöjda medeltemperaturen (t.ex. påverkan på bärighet, skador och ökat slitage)
ökad damning
ökad sannolikhet för ansamling av olja som medför halkrisk vid efterkommande nederbördstillfälle
påverkan på bärighet, sättningar och andra skador samt slitage påverkan på vattenkvalitet. Tillfällen med torka kan medföra minskad
vattentillgång och försämrad vattenkvalitet (vid torka kan höjda
föreoreningshalter i dagvattnet förekomma vilket kan medföra att åtgärder för att minska risker förknippade med detta kan behöva vidtas).
o Ökad luftfuktighet (tex ökad risk för mögel eller korrosion)
• Om så är fallet (för var och en av dessa), vad kan projektet bidra med för att minska risken?
5.5.3. Exempel på mål
• En åtgärdsplan för riskreduktion är framtagen. • X % vidtagna åtgärder av identifierade behov.
5.5.4. Exempel på indikatorer
• Andel färdigställd åtgärdsplan för riskreduktion (utöver brandrisk) till följd av långvarig torka respektive ökad luftfuktighet
• Antal identifierade behov av åtgärder • Andel vidtagna åtgärder
5.5.5. Checklista
• Efter långvarig torka eller period av hög luftfuktighet bör konstruktionen och dess beläggning kontrolleras för påverkan på korrosion, bärighet, andra skador och ökat slitage samt ansamling av olja som vid nederbörd kan medföra ökad halkrisk.
• Ta fram kontrollprogram, och följ upp detta för korrosion och mögelangrepp • Ta fram och följ upp plan för effektiv vattenanvändning vid långvarig torka.
• Ta fram och följ upp kontrollprogram med avseende på dagvattenkvalitét i samband med torka. • Dokumentera identifierade skador och annan negativ påverkan i samband med torka eller hög
luftfuktighet.
• Dokumentera vidtagna aktiviteter och åtgärder.
5.6. Aspekt: Temperatur och temperaturskillnader – påverkan på
anläggningen
5.6.1. Sonderingsfråga
• Hur kan risker, utöver hälso- och arbetsmiljörisker, förknippade med lufttemperaturförändringar minimeras inom projektet?
5.6.2. Specifika sonderingsfrågor
Finns det risk för att anläggningen eller dess olika komponenter kan påverkas negativt av dagens eller förväntade förändringar i temperaturmönster såsom extremtemperaturer, stora temperaturskillnader och förändrade nollgenomgångar? Dels kan det röra sig om påverkan på dess funktion dels om annan påverkan såsom skador på beläggningar, vägmarkeringar, fogar, metallkomponenter och kullager. Exempel på komponenter som kan påverkas:
o Signalsystem o Växlar o Spår
o Tekniska komponenter i broar/tunnlar o Vägbeläggning
o Arbetsfordon (Trafikverkets)
o Entreprenörs arbetsmaskiner och fordon o Annat
• Om det finns en eller flera sådana risker hur kan (för var och en av dessa) risken minimeras för att en skada eller annan negativ påverkan ska uppstå av
o förhöjd medeltemperatur, o extremt hög temperatur, o extremt låg temperatur, o ökat antal nollgenomgångar,
o minskat antal nollgenomgångar eller
o stora temperaturskillnader mellan högsta respektive lägsta temperaturer?
5.6.3. Exempel på mål
• plan för höjd beredskap inför perioder med extremtemperaturer är framtagen. • Minst X % av planerade åtgärder är utförda.
5.6.4. Exempel på indikatorer
• Andel inventerade riskidentifierade komponenter, arbetsfordon och arbetsmaskiner • Andel av genomförd plan för att höja och säkerställa beredskap inför perioder med
extremtemperatur
• Andel av planerade åtgärder som genomförts
5.6.5. Checklista
• Ta fram plan för hur risker på anläggningen och dess komponenter kan minimeras till följd av o förhöjd medeltemperatur,
o extremt hög temperatur, o extremt låg temperatur, o ökat antal nollgenomgångar,
o minskat antal nollgenomgångar eller
o stora temperaturskillnader mellan högsta respektive lägsta temperaturer • Öka krav på entreprenörer, arbetsfordon och arbetsmaskiner redan i upphandlingen • Öka beredskap och kontroller vid extremtemperaturer:
o Signalsystem o Växlar o Spår
o Tekniska komponenter i broar/tunnlar o Vägbeläggning
o Arbetsfordon och arbetsmaskiner o Annat
• Inventera anläggningens, och dess komponenters skick och identifiera behov av åtgärder för att upprätthålla tillräckligt god kvalitet med avseende på dess sårbarhet vid förhöjd medeltemperatur, extremtemperatur, extrema temperaturskillnader mellan max- och min-temperaturer, förändringar i nollgenomgångar.
• Dokumentera vidtagna åtgärder • Dokumentera inrapporterade händelser
5.7. Aspekt: Kraftiga vindar
5.7.1. Sonderingsfråga
Hur kan risken för att kraftiga/extrema vindstyrkor skadar infrastrukturen eller dess trafikanter minimeras?
5.7.2. Specifika sonderingsfrågor
Höga vindstyrkor kan medföra risk för avblåsning från broar samt risk för omkullblåsta träd och fordon samt kringblåsande föremål även från andra delar av anläggningen.
• Föreligger risk för avblåsning av trafikanter eller av föremål som kan medföra trafikolyckor? • Föreligger risk för att olika komponenter i anläggningen kan skadas av förhöjda vindstyrkor? • Om så är fallet, vad kan i så fall göras för att minimera denna risk?
• Föreligger risk för att fordon eller andra trafikanter kan skadas av förhöjda extrema vindstyrkor?
• Om så är fallet, vad kan i så fall göras för att minimera denna risk?
5.7.3. Exempel på mål
• X % av anläggningen klarar krav för kraftiga vindar
• Minst X % av planerade riskreducerande åtgärder har genomförts
5.7.4. Exempel på indikatorer
• Andel av anläggningen som uppfyller kraven för förväntade kraftiga vindar med viss återkomsttid
• Andel/antal riskreducerande åtgärder som vidtagits • Antal inrapporterade incidenter
5.7.5. Checklista
• Beräkna vindfältet vid storm och längd av vägavsnitt med förhöjd risk för extrema
vindhastigheter, fördelat på skogsområden, öppna områden och broar. Avsnitt där risken är ej acceptabel ska åtgärdas.
• Kontrollera status på broar och andra vindkänsliga delar av anläggning. Förebyggande åtgärder kan behövas för att minimera risker tex förstärkningsåtgärder och vindskydd. Åtgärdsberedskap mot extremvind ska finnas. Skogsavverkning kan öka risken för omkullblåsta träd.
• Kontrollera eventuella skador på broar, konstruktionskomponenter, väg/järnvägsutrustning, tekniska system, framkomlighet m.m. orsakade av extrem vind.
• Ta fram beredskapsplan för tillfällen med mycket kraftiga vindar.
5.8. Aspekt: Klimatförändringar och dess påverkan på risk för
viltolyckor
5.8.1. Sonderingsfråga
• Föreligger risk för att väg- eller järnvägsnära miljöer kan påverkas så att risken för viltolyckor förändras och hur kan denna i så fall minimeras?
5.8.2. Specifika sonderingsfrågor
• Är det sannolikt att det kommer att uppstå biotop- och artsammansättningsförändringar som kan medföra förändrade risker för viltolyckor?
• Om så är fallet, hur kan projektet bidra till att dessa minimeras?
5.8.3. Exempel på mål
• Plan för riskreduktion av viltolyckor med hänsyn till förväntade förändringar är framtagen. • Högst X inrapporterade viltolyckor under Y tid.
5.8.4. Exempel på indikatorer
• Andel färdigställd plan för riskreduktion av viltolyckor med hänsyn till förväntade förändringar
• Andel/antal vidtagna åtgärder • Antal inrapporterade viltolyckor
5.8.5. Checklista
• Kontinuerlig identifiering och dokumentation av biotopförändringar, förändrad artsammansättning, förändrade vandringsmönster bör göras.
6.
TEMA: Buller och vibrationer
Buller och vibrationer genereras såväl av byggverksamhet som av drift och underhållsåtgärder. Åtgärder för minskade olägenheter är särskilt angelägna för verksamhet nattetid och i områden där känsliga receptorer (människor, djur, byggnader etc.) finns.
Detta tema beaktar aspekter som ingår i följande av de globala hållbarhetsmålen/Agenda 2030 Hållbarhetsmål 3: Hälsa och välbefinnande
6.1.1. Mål
Målen ska spegla de möjliga åtgärdslösningarnas/det planerade projektets ambition. Tänk på att indikatorerna används för att kunna följa upp måluppfyllnaden, så målen bör också speglas i indikatorerna.
6.1.2. Sonderingsfråga
Hur kan buller och störande vibrationer minimeras?
6.1.3. Specifika sonderingsfrågor
• Kommer projektet på kort respektive längre sikt att kunna påverka buller och vibrationer till följd av
o trafikarbete, dvs från person- och godstrafik o arbetsmaskiner och arbetsfordon
o buller och vibrationsalstrande teknik, tex sprängningsarbete, packning, pålning o arbete som måste utföras nattetid
• Om så är fallet hur kan projektet bidra till att exponeringen (störningarna) minimeras, med hänsyn till
o Boende
o Skolor och arbetsplatser
o Fauna och vibrationskänsliga ekosystem o Arbetsmiljö
o Trafikanter
o Byggnader, fastigheter eller andra känsliga vibrationskänsliga konstruktioner
6.1.4. Exempel på mål
• X informationsinsatser till närboende, skolor och arbetsplatser.
• Max X antal timmar som närboende blir exponerade för buller (över ett visst tröskelvärde) nattetid, eller dagtid vid känsliga verksamheter, t ex skolor, förskolor, vårdlokaler etc. • Max X antal hushåll, skolor och arbetsplatser över ett visst bullervärde.
6.1.5. Exempel på indikatorer
• Antal timmar som närboende beräknas bli exponerade för buller (över ett visst tröskelvärde) från arbetsmaskiner och fordon klockan 21:00-07:00 (antal hushåll x antal timmar under avvecklingsarbetena)
• Uppmätta buller och vibrationsnivåer över mål-/riktvärde • Antal hushåll över viss bullernivå
• Påverkad areal/andel känsliga ekosystem (över viss buller- respektive vibrationsnivå) • Påverkad areal/andel rekreationsområde
• Antal klagomål från o boende
o intresseorganisationer
• Antal rapporterade buller-/vibrationsrelaterade incidenter
6.1.6. Checklista
• Vidta informationsinsatser
• Inventera och dokumentera buller- och vibrationskänsliga byggnader, fastigheter, andra konstruktioner och ekosystem (tex känsliga fågelarter) som kan påverkas inom ramen för projektet (på kort respektive lång sikt). Detta innefattar även inventering och dokumentation av tysta områden i närheten av projektet samt antal hektar när-rekreationsområden som genom bulleråtgärder kan få acceptabel ljudmiljö.
• Bedöm, följ upp och dokumentera antal hushåll, skolor och arbetsplatser som kan bli berörda av oacceptabelt buller eller vibrationsstörningar (över en viss nivå med respektive utan olika buller- och vibrationsåtgärder). Detta innefattar även modellberäkning av antalet buller-störda hushåll, skolor och arbetsplatser vid olika åtgärdsval.
• Identifiera, prioritera och vidta lämpliga åtgärder. Till exempel bullerreduktion genom bullerabsorbenter, bullerskärmar, bullerisolering av fönster och friskluftsventiler,
tilläggsisolering av byggnader, spårslipning (om tåg är inblandat), lokaliseringsrelaterade åtgärder såsom linjedragning och emissionspunktens höjd över omgivningen, lokalisering av bullerplank, förändrad vegetation, materialval etc. Även förebyggande
vibrationsriskreducerande åtgärder, tex markstabilisering, ska identifieras. Vissa åtgärder kan kräva tunneldrivning eller annan typ av sprängningsarbete, alternativt pålning eller spontning. Det planerade projektet bör om möjligt lokaliseras så att sprängning, pålning eller spontning kan minimeras och helst undvikas
• Dokumentera och följ upp genomförda åtgärder samt bedömd förväntad och uppmätt effekt av dessa genom mätningar av buller-störda hushåll, klagomål, bullernivå i artkänsliga områden etc.
7.
TEMA: Energieffektivitet och begränsad klimatpåverkan
Detta ämnesområde hanterar åtgärder som syftar till att begränsa energianvändning och utsläpp av klimatpåverkande gaser. Sverige har beslutat att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av
växthusgaser till atmosfären, och att därefter uppnå negativa utsläpp. På kortare sikt ska utsläppen av växthusgaser för inrikes transporter, exklusive flyg, minska med 70% till år 2030 jämfört med 2010 (SOU 2016:47). Omställningen för att nå klimatmålen för transporter behöver bygga på tre
åtgärdsområden; ett mer transporteffektivt samhälle, energieffektivisering och ökad andel förnybar energi. Dessutom krävs en minskad klimatpåverkan vid byggandet av infrastrukturprojekt samt för drift och underhåll. För att uppnå dessa mål krävs åtgärder i hela kedjan från åtgärdsvalsstudie till avvecklingsskede. Med energieffektivisering avses åtgärder för att minska energianvändningen för att tillhandahålla en produkt eller tjänst och ska eftersträvas även för icke fossilbränsleanvändning. Ett projekt, såsom en ny- eller reinvestering, och även andra åtgärder kan påverka inte bara längs den aktuella sträckan utan även det kringliggande transportsystemet. Det är viktigt att tillvarata
möjligheterna för projektet att bidra till ett långsiktigt hållbart resande och hållbara godstransporter. Exempelvis genom ökad och mer effektiv omlastningskapacitet, ökat aktivt resande, tillgänglighet till och anslutningar från hållplatser/stationer för buss och spårburen trafik, P-platser för samåkning och pendeltrafikanter, anslutningar till containerterminaler och väginformation om avgångstider för pendeltåg.
Verktyg Sampers, Samgods, Eva modellen kan användas som ett underlag för att beräkna tex överflyttningseffekter och annan inverkan på växthusgasutsläpp från olika åtgärder och lösningar. Trafikverkets långsiktiga mål är att infrastrukturen ska vara klimatneutral till 2045. Följande delmål har satts upp på vägen fram till dess:
• År 2030 – minst 50 procents reduktion av klimatpåverkan i investerings- och underhållsprojekt och på järnvägsmateriel. Fossilfria drivmedel eller eldrift i alla entreprenader.
• År 2025 – minst 30 procents reduktion av klimatpåverkan. • År 2020 – minst 15 procents reduktion av klimatpåverkan
Målen har tolkats och omsatts i upphandlingskrav. Klimatberäkningar kan göras med modellerna Klimatkalkyl och Geokalkyl. Det finns också klimatkrav på tillverkning av vissa material som stål, betong och asfalt. Dessutom finns krav på drivmedel för fordon och arbetsmaskiner.
Detta tema beaktar aspekter som ingår i följande av de globala hållbarhetsmålen/Agenda 2030 Hållbarhetsmål 7: Hållbar energi för alla
Hållbarhetsmål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Hållbarhetsmål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Hållbarhetsmål 13: Bekämpa klimatförändrarna och dess konsekvenser (Hållbarhetsmål 14: Hav och marina resurser)
7.1.1. Mål
Målen ska spegla de möjliga åtgärdslösningarnas/det planerade projektets ambition. Tänk på att indikatorerna används för att kunna följa upp måluppfyllnaden, så målen bör också speglas i indikatorerna.
7.2. Aspekt: Energianvändning och växthusgasutsläpp från
arbetsmaskiner och arbetsfordon
Denna aspekt hanterar åtgärder som syftar till att begränsa utsläppen av klimatpåverkande gaser. Trafikverket har som målsättning att de fordon som används i entreprenader år 2030 ska drivas med 100 procent förnyelsebara drivmedel eller el.
Delmålen omsätts successivt i upphandlingskrav på konsulter, entreprenörer och materialleverantörer.
7.2.1. Sonderingsfråga
Hur kan energianvändning och växthusgasutsläpp från arbetsmaskiner och arbetsfordon minimeras?
7.2.2. Specifika sonderingsfrågor
• Hur kan projektet bidra till att
o energianvändningen för dessa minimeras? o växthusgasutsläppen från dessa minimeras?
7.2.3. Mål
Målen ska spegla de möjliga åtgärdslösningarnas/det planerade projektets ambition. Tänk på att indikatorerna används för att kunna följa upp måluppfyllnaden, så målen bör också speglas i indikatorerna.
7.2.4. Exempel på mål
• X % av drivmedlen för fordon och arbetsmaskinerna är biobränslen eller el. • X% av entreprenörerna har genomgått utbildning som kan förväntas påverka
energianvändning och växthusgasutsläpp.
7.2.5. Exempel på indikatorer (som tex kan mätas Beast eller annan standard)
• Utsläpp av växthusgaser (CO2e)• Bränsleförbrukning • Andel fossilfritt bränsle • Elanvändning
• Andel upphandlingar med krav på energieffektiva arbetsmaskiner och arbetsfordon • Andel entreprenadarbetare som genomgått utbildning som kan förväntas minska
energianvändning och växthusgasutsläpp
7.2.6. Checklista
• Följ beslutade drivmedelskrav. Det finns specifika krav i storstadsregionerna där tillgång till biobränslen finns (TDOK 2015). Kan dessa krav även användas utanför storstaden?
• Informera, vid behov utbilda, entreprenörer om betydelse av låg energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser från arbetsmaskiner och arbetsfordon.
• Minimera mängden transporter genom att identifiera och minimera onödiga transporter (tex för avfalls- och masshantering, genom att minska avstånd).
• För transporter väljs transportslag med låg energianvändning och låga växthusgasutsläpp. • Se till att tillgång till laddning eller tankning av alternativa bränslen finns i arbetsplatsens
omedelbara närhet. • Undvik tomgångskörning.
7.3. Aspekt: Energianvändning och växthusgasutsläpp till följd av
utformning, dimensionering och materialanvändning
7.3.1. Sonderingsfråga
Hur kan utformning, dimensionering och materialval bidra till att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser?
7.3.2. Specifika sonderingsfrågor
• Hur påverkar linjeföring, utformningen och dimensioneringen energianvändning och växthusgasutsläpp?
• Kan utformningen justeras och optimeras för att minimera energianvändning och växthusgasutsläpp?
• Påverkar val av material inom projektet
o Energianvändningen och utsläpp av växthusgaser till följd av
Framställning/bearbetning av material. Skiljer sig olika producenter? Transportarbetet
Underhållsbehov
• Om så är fallet, hur kan projektet bidra till att använda materialval som ur ett livscykelperspektiv är mest optimala med hänsyn till
o energianvändning o utsläpp av växthusgaser
7.3.3. Exempel på mål
• Minst X % av valda, använda material har bedömts vara de mest optimala ur ett livscykelperspektiv.
• Andel återvunnet material, tex X % betong från slipers eller broar, Y % material från riven anläggning, Z % återvunnen beläggning.
• X antal linjealternativ har ingått i bedömningen t ex med hjälp av Geokalkyl
• Utformning och dimensionering har utförts för att säkerställa att energianvändning och växthusgasutsläpp optimerats i ett livscykelperspektiv.
7.3.4. Exempel på indikatorer
• Växthusgaser och energi har beaktats vid linjeval
• Antal material där energianvändning och utsläpp av växthusgaser bedömts ur ett livscykelperspektiv
• Antal valda material som har en miljövarudeklaration, EPD • Utsläpp av växthusgaser
• Andel återvunnet material i olika valda, specificerade tillämpningar.
• Andel återvunnen asfalt. Andel asfalt med lägre klimatavtryck än schablon i klimatkalkyl. • Mängd använd cement/betong. Andel cement/betong med lägre klimatavtryck än schablon. • Andel upphandlingar med krav på energieffektiva material
• Andel upphandlingar med krav med hänsyn till utsläpp av växthusgaser •
7.3.5. Checklista:
• Stål och betong har långa livslängder men kräver mycket energi vid tillverkning och har hög klimatpåverkan. Material med låg klimatpåverkan vid framställning/utvinning/bearbetning bör användas. Återanvända material ger i allmänhet lägre klimatpåverkan än nytillverkade. Även
val av asfalt, fyllnadsmaterial, andel cement/aska i betongen liksom hur olika material tillverkas påverkar energianvändning och utsläpp av växthusgaser.
• Bedömningar av energieffektivitet och utsläpp av växthusgaser kan göras baserat på beräkningar med klimatkalkyl och andra verktyg eller redovisas i EPD. Dokumenterad energianvändning och växthusgasutsläpp från tidigare projekt inom Trafikverket kan ge vägledning.
• Vid bedömningar bör hänsyn tas till ett livscykelperspektiv, dvs tillverknings- och bearbetningsprocesser, total materialåtgång på kort respektive längre sikt, materialvalets påverkan på transporter samt drifts- och underhållsaspekter.
• Följ upp och dokumentera bedömningar och reellt utfall med avseende på energianvändning och utsläpp av växthusgaser för aktuella materialval.
7.4. Aspekt: Bidrag till ett transporteffektivt samhälle
Energianvändning och växthusgasutsläpp från trafik under driftsfasen7.4.1. Sonderingsfråga
• Hur kan det planerade projektet bidra till att minimera transportarbetets bidrag till utsläpp av växthusgaser?
Observera att flera av de åtgärder som minskar energianvändning och utsläpp av växthusgaser även bidrar till att minska buller och andra utsläpp.
7.4.2. Specifika sonderingsfrågor
• Hur kan möjliga åtgärdslösningar/planerat projekt bidra till att trafik- och transportarbetet under drift minskas?
o Om projektet kan innefatta olika lösningar för linjeföring, hur kan dessa designas för att bidra till att minimera trafikens bidrag till energianvändning och utsläpp av växthusgaser (tex pga. topografiska förhållanden, linjedragning och vägsträcka)?
Kan nyttan med avseende på energianvändning av alternativa linjedragningar illustreras genom använda Sampers, Samgods, EVA, Geokalkyl eller annan metod?
o Kan val av beläggning eller andra åtgärder påverka så att rullmotståndet minskar? o Finns det lösningar som ytterligare är möjliga för att bidra till att trafik- och
transportarbetet, under drift eller tiden för omledning av trafik under produktion, minskas (tex nyttjande av annat trafikslag, mobility management)?
• Hur kan möjliga åtgärdslösningar bidra till att underlätta överflyttning till mer energieffektiva och klimatneutrala transportslag?
• Hur kan möjliga åtgärdslösningar/planerat projekt medverka till att underlätta övergång till fossilfria drivmedel och el (tex genom att i samband med projektet göra installation av ladd-infrastruktur)?
7.4.3. Exempel på mål
• transportarbetets energianvändning har minskat x % till följd av optimerad linjeföring och utformning.
• Max X längre körsträcka vid omledning av trafik vid byggnation eller underhållsarbete. • Överflyttning till mer energieffektiva respektive koldioxidneutrala transportslag t ex buss och
