LÄRARPROGRAMMET
Social kompetens hos förskolebarn
En studie om förskollärares syn på barns sociala kompetens i förskolanFörfattare: Shabnam Taherzadeh
Examensarbete 15 hp Vårterminen 2008
Handledare: Gunilla Gunnarsson Humanvetenskapliga Institutionen
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art:
Examensarbete, 15 hp
Lärarprogrammet
Titel:
social kompetens hos förskolebarn
Författare: Shabnam
Taherzadeh
Handledare: Gunilla
Gunnarsson
ABSTRACT
Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan. Diskussionskapitlet handlar om den sociala kompetens som förväntas att barn ska ha i förskolan och hur förskolan kan hjälpa barn att utveckla den sociala förmågan.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 Social kompetens ... 4 2.2 Empati ... 5 2.3 Språk... 6 2.4 Lekens värld... 82.4.1 Lekens betydelse i lärandet ... 8
2.4.2 Lek i förskolan... 9
2.4.3 Lek som pedagogisk metod i förskolan... 10
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 11
4 METOD ... 12 4.1 Metodval ... 12 4.2 Urval ... 12 4.3 Etiska överväganden ... 13 4.4 Genomförande ... 13 4.5 Databearbetning ... 14 4.6 Tillförlitlighet ... 14 5 RESULTAT... 15
5.1 Social kompetens som förskollärare vill ha hos förskolebarn... 15
Förskollärarnas gemensamma idéer om social kompetens hos förskolebarn... 15
5.1.1 Att kunna läsa av leksignaler... 15
5.1.2 Visa empati ... 15
5.1.3 När barn börjar i förskolan är de små och börjar lära Barn ska kunna läsa av de sociala koderna... 15
5.1.4 Barn ska känna sig trygga i förskolan ... 16
5.1.5 Att kunna acceptera olikheter ... 16
5.1.6 Barn ska ta ansvar för mindre barn... 16
5.2 Förskolans roll för barns utveckling av social kompetens... 16
5.2.1 Barn lär sig sociala regler i förskolan... 16
5.2.2 Små barn lär sig mycket av stora barn... 17
5.2.3 Förskolan förbereder barn för att kunna börja skolan ... 17
5.3 Hur förskolan arbetar för att främja barnens sociala kompetens... 17
5.3.1 Vardagligt arbete med social kompetens... 17
5.3.2 Konflikthantering ... 19
5.4 Hur förskolans arbete märks i barns sociala relationer med varandra... 19
5.4.1 Barnen är medvetna om trivselregler... 19
5.4.2 Äldre barn hjälper yngre barn... 20
5.4.3 När det inträffar konflikt kan barn reda ut den själva... 20
5.4.4 Barnens rollekar... 20
5.5 Vilken roll har social kompetens i barns framtid?... 20
5.5.1 Utvecklingen i skolan ... 21
6 DISKUSSION ... 23
6.1 Förskollärarens syn på vad social kompetens är... 23
6.2 Förskolans roll i utvecklingen av sociala kompetens ... 23
6.3 Förskollärarens arbetssätt för att främja barns sociala kompetens... 24
6.4 Arbetet med att främja barns sociala kompetens speglas i barnens relationer med varandra ... 26
6.5 Varför det är viktigt med social kompetensträning enligt förskollärarna27 BILAGA 1 ... 30
1
INTRODUKTION
Samhället har förändrats mycket under de senaste tjugo åren. Det har utvecklats och har blivit ett mångkulturellt samhälle. Kärnfamiljen har ändrats mycket och barn bor ofta med skilda föräldrar och måste anpassa sig till nya familjesituationer och med syskon/halvsyskon- relationer. Föräldrar arbetar mer och har mindre tid att vara med sina barn. Barn är ofta ensamma hemma och sysselsätter sig mest med ny teknik som TV-spel eller datorspel som bara är ensidig kommunikation. Under mina VFU- perioder, märkte jag att lärare och pedagoger lägger mycket tid för att lösa konflikter mellan barn/elever. I klassrummet tar det lång tid innan lärare kan börja undervisa, först måste elever lugna sig och lyssna. Även i förskolan var det ibland svårt att kunna arbeta med barngruppen för att det tar tid innan alla barn lär sig hur de ska bete sig i gruppen. Det är tydligt att dagens barn har brister i social kompetens och behöver lära sig mer om sociala regler. Eftersom samhället har ändrats och inte är samma samhälle som för tjugo år sedan och att det finns människor från olika kulturer, är det svårt med sociala regler och värdegrunden. Det är svårt för barn att kunna hantera alla ändringar i samhället och kunna lära sig sociala regler som gäller för dagens samhälle. Det verkar som om lärare och pedagoger har ett stort ansvar för att arbeta med normer och värderingar för att utveckla barns sociala kompetens. Jag vill undersöka vilken innebörd begreppet social kompetens har för förskollärare. Jag vill också ta reda på hur förskollärare arbetar med att utveckla barns sociala kompetens i förskolan.
I läroplanen för förskolan står att verksamheten ska utgå från demokratiska värderingar, att varje människa har eget värde och alla måste ta hand om miljön. Lärare och pedagoger ska prata med varandra och komma överens om förankringen av värdegrunden till den egna barngruppen. Eftersom Sverige är ett internationaliserat samhälle kräver det att människor ökar sin förmåga att förstå personer från andra kulturer för att kunna leva i ett mångkulturellt samhälle. Förskolan är den första sociala mötesplatsen för barn där de kan lära sig sin egen kultur och kan delta i andra kulturer och som i sin tur utvecklar barns förmåga att förstå och leva sig in i andras värderingar och villkor. Dessutom kan förskolan hjälpa barn från andra kulturer och med utländsk bakgrund att lära sig om svensk kultur (Lpfö, 1998. 27). Det står i läroplan för förskolan att ”verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens
förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet, och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt” (a.a.25).
2
BAKGRUND
I det här kapitlet beskrivs olika definitioner av social kompetens från olika källor och texten fortsätter beskriva empati, språk och lek som har stor betydelse i utvecklingen av social kompetens hos förskolebarn.
2.1
Social kompetens
I en studie om social kompetens vid Göteborgs universitet står att social kompetens är en samling av olika kompetenser (Borgen & Våglin, 2005). Det står i Nationalencyklopedin att social kompetens är ” förmågan att umgås och kommunicera med människor i ens
omgivning på sättet som befrämja den sociala samvaron”. Social kompetens är
förmågan att kunna läsa av situationer och kunna anpassa sig till dem.
Social kompetens är en speciell del av en persons kompetenser. Det innebär olika normer, värderingar, färdigheter, motivationer och kunskaper som finns i en människa för att kunna kommunicera med andra. Som Pape (2001:27) skriver ”social kompetens
handlar om konsten att umgås med andra”. Social kompetens handlar om hur vi reagerar
eller behandlar andra och är beroende av situation och i vilken miljö man befinner sig. Det finns ingen exakt definition för den.
Social kompetens är att kunna se det positiva hos andra och undvika att se eller peka på deras svagheter. De människor som har en sådan färdighet är mycket lyckade i sina sociala relationer med andra och har lätt att få kontakt med nya personer i sin omgivning. När det gäller social kompetens hos barn, inkluderar det både kognitiv kompetens och färdighetskompetens. Kognitiv kompetens betyder att barn ska ha kunskap om kommunikationer mellan människor och faktorer som påverkar dessa relationer. Med färdighetskompetens menas att barn behöver ha sociala färdigheter som i sin tur betyder att kunna använda sociala kompetenser i samspel med sina jämnåriga och vuxna (Stensaasen & Sletta, 1997:210-212).
Social kompetens är beroende av vilken värdegrund man har. Det är ett fenomen som i samspel med andra människor utvecklas. När det gäller barns sociala kompetens är det viktigaste att barn har en bra självkänsla och en bra självbild. Detta hjälper barn att kunna ta hänsyn till andra (Pape, 2001: 25).
Sommer (1997) beskriver social kompetens som social samvaro. Sommer skriver att eftersom samhället är i en ständig förändring och utveckling, utvecklas människans relationer till andra och till sig själv. Detta leder till att människor lär sig hur man ska agera i olika miljöer och situationer. Detta igen handlar om värderingar och färdigheter som varje individ har med sig. Dessa är en stor del av socialisationen och människans sociala liv (s. 83,84).
Hubbard och Coie (2005) beskriver social kompetens som insamlingen av sociala färdigheter. Till skillnaden från andra studier t.ex. Sammer (1997) som beskriver människans relationer med varandra i en helhet, har de tittat på social kompetens från
barns perspektiv och vad den betyder för barnen. För ett barn betyder social kompetens att vara snäll och omtyckt bland sina vänner och i barngruppen.
Ruegg (2005) beskriver den sociala kompetensen som sociala färdigheter som varje individ behöver ha med sig. Dessa sociala färdigheter är beroende av situationer och ålder. Att sociala regler varierar beror dessutom på vilka relationer och sociala kontakter man har med andra. T.ex. de sociala relationer som någon har med sina vänner och nära bekanta är inte samma som han har på arbetsplatsen med sina kolleger.
Ogden (2001) beskriver den sociala kompetensen som en personlig kompetens. Han menar att ha sociala kontakter med andra har stor betydelse för social kompetens. Det bygger på olika uppfattningar som varje individ får från andras beteende i olika miljöer och olika situationer. Det bidrar till att individen får bättre förståelse av sig själv. Han definierar social kompetens så här:
Social kompetens är relativt stabila kännetecken i form av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som gör det möjligt att etablera och vidmakthålla sociala relationer. Den leder till en realistisk uppfattning om den egna kompetensen och är en förutsättning för att individen ska kunna hantera sociala sammanhang och uppnå socialt accepterande eller etablera nära och personliga vänskapsförhållanden (a.a.223).
Eftersom samhället är i ständig förändring, är det viktigt med värdegrunden och de kompetenser som varje individ behöver för att kunna möta framtidens liv. Allt detta ingår i social kompetens (Pape, 2001: 83).
2.2
Empati
Empati är ”inlevelse för förmåga, förmågan att inkännande kunna uppfatta en annan
persons känslor, behov och inre situationer över huvud taget” (BBL. Lexikon 1993).
Empati är förmågan att kunna förstå hur andra människor känner sig och kunna leva sig in i deras situation. Det är en egenskap som måste utvecklas hela tiden, men den är oberoende av ålder och mognad. Ny forskning visar att spädbarn har förutsättningar att utveckla empati när de är fem-sju månader. Positivt socialt beteende har direkt anknytning till empati: med utveckling av positiva handlingar hos barn kan man öka barns empatiförmåga också (Pape, 2001: 43).
Empati är inte bara att kunna känna hur andra känner sig, utan det handlar också om handlingar och hur man reagerar i olika situationer. Det kallas för prosocialt beteende. Empatin är medfödd. Ett spädbarn reagerar när han hör att någon gråter och detta visar att spädbarn kan leva in sig i någon annans situation. Till slut kan man definiera empati som en medmännisklighetsreflex, för varje individ reagerar direkt när han ser eller hör att någon är i fara. Spädbarns känslor för och relationer till föräldrar leder till att barnet lär sig mer om känslor och utvecklar empati. När barnet blir tröstat av mamman, känner han sig lugn. Detta är en respons på barnets känslor och han tänker att han delar någonting med mamman. Den empati som mamman visar leder till att barnet börjar inse att de förstår varandra och utvecklar en annan dimension om hans inre känslor blir
besvarade. All respons som barnet får från föräldrarna motiverar barnet att öka sin empati (Öhman, 1997: 29-33).
Enligt Ogden (2001) är empati en kognitiv kompetent som handlar om att kunna se saker och ting från någon annans perspektiv. Samtidigt är det en emotionell kompetens att kunna förstå andras känslor och tankar i olika situationer. När barn tar hänsyn till andra och lyssnar eller hjälper sina kamrater som har problem, visar de empati som leder till en god vänskap. Ogden beskriver empati som en social färdighet som är spontan, för att varje individ kan agera och hjälpa till när någon behöver det utan att tänka och planera (a.a.235,236; Borgen & Våglin, 2005).
2.3
Språk
Språket har stor roll i hur vi kan behärska ”konsten av umgås med andra”(Pape, 2001). Språket är ett redskap för att kunna kommunicera med andra och kunna börja en social relation med andra människor. Det har visat sig i förskolan att barn som har kommit långt i sitt verbala språk och kan prata bra har mycket bättre social kompetens jämfört med barn som har svårigheter i talspråket eller är lite försenat (a.a.105; Borgen& Våglin, 2005).
Första tanken på språket är det verbala språket. Med hjälp av talspråk kan barnet börja kommunicera, forma sina tankar och uttrycka sig. Det börjar med sång och lekspråk. Talspråket utvecklas mycket under förskoletiden i lek med andra barn (Olofsson, 2003: 38).
Enligt Piaget (1968) är språket nyckeln till att kunna komma in i kommunikations världen och börja bli mer social. Det finns talförmåga hos alla barn och med tillräcklig stimulans kan den börja utvecklas. Piaget hävdar att barns härmningsförmåga leder till att talspråket börjar formas. Härmningsprocessen hos spädbarn börjar med att de rör sina händer och fötter som föräldrarna gör. Sedan utvecklas den till en mer detaljerad härmning processen. Barnet lär sig att härma mimik och gester från föräldrarna. På samma sätt börjar spädbarn härma ljud och försöka säga ord eller liknande ord. Under den tiden kan inte barnet ha en riktig talkommunikation med andra människor. Däremot upptäcker barnet ett inre tal och börjar prata för sig själv. Piaget beskriver att inre tal har stor påverkan för att barnet ska börja sätta ord på sina tankar. Övergången från inre tal till yttre tal sker när barnet är mellan fyra och sju år. I början av övergångsperioden är det svårt för barnet att kunna ha en flytande talkommunikation med andra barn och vuxna. Han svarar ofta med bara ett ord eller korta meningar. Det märks väldigt tydligt när två barn leker i samma rum med varandra och pratar. Deras samtal liknar mer att varje barn pratar för sig själv och inte med varandra. Piaget hävdar att inre tal försvagas successiv under åren som barnet utvecklar ett rikt talspråk (s.25-28).
Vygotskij (1964) skriver att talspråkets funktion är kommunikation. Det är nyckeln till samvaro. Han hävdar att människan är social från början och språket utvecklas i sociala relationer med andra. Språket är ett redskap för att kunna koppla barnets inre värld till barnets yttre värld. Enligt Vygotskij är tanke och språket ihopvävda med varandra och de inte är åtskilda. Barnet börjar utveckla ett inre tal och pratar för sig själv och med
gradvis utveckling kan barnet sätta sig in i andra människors situationer och uppleva deras känslor och tankar om saker och ting. De upplevelserna leder till att barnet börjar känna sig själv och jag- bilden hos barnet utvecklas samtidigt som talspråket utvecklas. I motsats till Piaget beskriver Vygotskij att det inre talet hos barnet inte försvinner. Efter att barnet har talat högt tillräckligt för sig själv, börjar det formas tankar och barnet börjar kommunicera med andra. Men inre talet finns kvar och blir bara tyst och viskar. När barnet tänker enligt Vygotskij, tänker han med ett språk därför att tanke och språk är en process som utvecklas tillsammans hos barnet (s: 12,13).
Stern (1990) beskriver att när barn lär sig talspråket är det som om de kommer till en ny värld. Efter att barnet har fyllt arton månader och har upptäckt jaget, börjar han lära sig talspråket. Han börjar med att imitera föräldrarna. I början prövar barnet ljud och försöker upprepa samma ljud flera gånger tills han kan använda det i olika sammanhang. De erfarenheter som barnet upplever under den tiden gör att språket utvecklas och blir mer en monolog. Språkinlärning sker gradvis och barnet lär sig mest i sociala interaktioner med andra i sin omgivning. Det hjälper barnet att få kontakt med sina tankar och kunna uttrycka dem med ord (s.156-160).
Hanvesköld och Mothander (2002) beskriver språket som en av de mest avancerade och mystiska mänskliga produkter. Forskare och psykoanalytiker har gjort mest forskning och studier om språket. Alla forskare är överens om att barn i hela världen runt två årsåldern börjar lära sig talspråket och den förmåga finns hos alla barn, men varför just då vet ingen. Enligt Hanvesköld och Mathander börjar talspråket hos barnet med symbolinlärning.
Det som Stern nämnde om barnets inre värld kopplas till dess yttre värld. Barnets kognitiva utveckling, känslor, perception och jaget får relation till varandra med hjälp av språket. Språket hjälper barnet att börja förstå sin omvärld mycket bättre. Att få stimulans från föräldrar har stor betydelse för utvecklingen av talet och kan påverka att det utvecklas snabbare. Forskare har kommit fram till att det finns en kritisk period i språkinlärningen. Eftersom den är beroende av människor stimulans och utvecklas i samspel med andra, finns risken att om barnet inte får tillräckligt stimulans, utvecklas språket inte tillräckligt. Det finns två exempel beskrivna där barn har varit isolerade för länge och inte haft någon kontakt med ett mänskligt samhälle. Efter att barnen fyllt tretton år började de lära sig talspråket men det har aldrig utvecklat som det borde göra (a.a.:.352-362).
Språket är ett nytt redskap för barnet att kunna samspela med sina närmaste. Med hjälp av språket kan barnet öka sina upplevelser och skaffa mer erfarenheter för att förstå allt som händer i hans omgivning. I treårsåldern ökar barnet sin ordkunskap och försöker att bygga meningar. Att kunna berätta om sin inre värld, som Stern beskriver, är en sociokulturell inlärning(Stern, 1985: 172). Barnet utvecklar sin berättelse och väver in händelserna från verkliga livet och saker som händer runt honom. Eftersom det är svårt för barnet att kunna få allt in i sin berättelse, tar han bort vissa saker och då låter det inte så logiskt när föräldrar lyssnar på barnens berättelse. Det är fortfarande jaget som är viktigt då barnet ofta berättar om sig själv och det blir mest en självbiografi. Under tiden
lär sig barnet att kunna sätta sig in i andras situationer och kunna uttrycka dem med ord och det är första steget till socialisation och social kompetens (a.a. 164-166).
Goleman (1997) tycker att empati inte bara kan förmedlas verbalt. Tvärtom är mest det personens inre känslor som visas med kroppsspråk och icke verbalt språk. Det är viktigt att kunna läsa av sådana signaler på rätt sätt, exempelvis gester. Det är mycket möjligt att någon talar någonting men hans kroppsspråk signalerar tvärtom. Det mesta handlar om känslor och hur mycket en person känner sig själv. För att en människa har en bra självkännedom kan han/hon känna och förstå hur andra känner och tänker i olika sociala situationer. Detta i sin tur leder till att personer kan läsa av de sociala koderna på ett bra och rätt sätt som är grunden till att ha en bra social kompetens (a.a.131). Barn som har sociala brister kan inte komma in i leken med andra barn och blir utfrusna eller försöker andra barn att undvika dem. De barn som har svårt att förstå och läsa av sociala regler och sociala signaler från andra barn, kan inte kommunicera med andra barn och vuxna så lätt och de uppfattas ”konstiga”. Kort sagt barn med svag social kompetens har inte lärt sig känslornas tysta språk (a.a. 160).
2.4
Lekens värld
Olofsson (2003) skriver att alla barn föds med lekförmågan. Den, som alla andra förmågor behöver stimulans för att utvecklas, precis som man tränar talspråket med barnet. Föräldrar måste prata, lyssna och läsa för barnet för att barnet ska få ett rikt talspråk. Det är på samma sätt med lek, föräldrar måste leka och lära barn leksignaler och vad som är på ”låtsas” och vad som är på ”riktigt” (a.a.31,32).
Leken börjar på skötbordet som Olofsson skriver. Hon menar att barn från första levnadsveckan visar intressen och ger signaler för att få kontakt med föräldrarna. Föräldrars svar blir på ett naturligt sätt, att de börjar leka med barnet och i början blir det mest mimik, gester och beröring med mycket omsorg. Sedan utvecklas de till mer fysiska aktiviteter och barnet samtycker (a.a.). Första lekstunderna med barnets närmaste leder till samspel. I nära relationer mellan barn och föräldrar utvecklar barn olika upplevelser och det skapar trygghet för barnet, som är grunden för samspel och lek med andra personer (Öhman, 1996: 89).
Social kompetens visar sig mest när ett barn står och tittar på när en grupp andra barn leker. Det är ett mycket svårt ögonblick för ett barn att kunna komma in i leken på rätt sätt. Denna situation visar om barnet är omtyckt i barngruppen eller inte. Forskningar visar att det är viktigt hur dessa barn kan tolka och besvara känslorna inne i sig själv och signaler som barnet har i sig, för leken är viktig för alla barn (Goleman, 1997: 161).
2.4.1 Lekens betydelse i lärandet
Enligt Johansson och Pramling (2003) ger lek möjlighet för barn att uppleva olika saker och de samlar erfarenheter som leder till lärande. Det är i leken som barn övar sin kreativitet och påhittighet. Under lektiden bearbetar barn sina upplevelser som successivt leder till att barn kan börja uttrycka sina känslor. Dessutom lär sig barn att kunna hålla känslorna under kontroll som i sin tur ökar förmågan till inlärning av sociala regler. Leken kräver att barn hela tiden pratar med varandra, för att de måste förklara
vad de leker och vad saker och ting föreställer. Samtal i leken gör att barn utvecklar talspråket mycket. Dessutom pratar barn i lek mycket varierande. När de är i leken ändras deras röster och de kan härma en vuxens röst och utanför leken pratar barn som vanligt. Lek ger barn möjlighet att kunna förflytta sig i tid och de kan vara långt tillbaka i tiden eller spela en scen från framtiden. I vilket fall är barn mycket glada och lustfyllda när de leker. Olofsson (2003) skriver att det inte finns någon annan sysselsättning som är lika effektiv för inlärning av social kompetens hos barn. Hon menar att en av lekens konsekvenser är social kompetens. Samarbete, som är en del av social kompetens, lär barn sig i leken och i samspel med andra. Om barn får prova olika lekar som är tagna från verkligheten (mamma- pappa och barnleken). Detta kan hjälpa barn att lära sig att lösa problem och konflikter utan att använda våld. Lek är barnens sätt att kunna förstå sin värld bättre (a.a:130-136).
Öhman (1996) skriver att leken är kommunikativ och barn utvecklar sitt talspråk mycket i leken och, som Olofsson nämnde, att i leken behöver barn förklara saker och ting för varandra och talspråket blir ett bra redskap för dem. Dessutom märker barn att när de sätter ord på sina känslor, åsikter och upplevelse, kan lekkamrater förstå dem bättre. Att lyssna när någon pratar leder till empatiutveckling hos barn, som i sin tur bidrar till ömsesidighet och turtagande i leken. Att kunna spela teater och göra dramaspel av olika berättelser ger barn nya upplevelser. Barn lär sig att varje berättelse har en inledning, en handling och ett slut. När barn kan påverka handlingar i berättelser lär de sig att ta ansvar för sina handlingar (a.a.98-100).
2.4.2 Lek i förskolan
Lillemyr (1999) hävdar att leken har stor roll i lärandet i förskolan/skolan. Leken ger stor möjlighet för barn att kunna undersöka och experimentera. Med hjälp av olika aktiviteter i lek, kan kunskap få mer innehåll och det blir roligt för barn att lära sig. Barn har en inre drift som gör att de dras till lek och engagerar sig i den och detta har stor betydelse för lärandet och socialisation. För barn är lek en värld att upptäcka. För barn mellan fem och sju år är lek en grundförutsättning för lärandet, för att när barn leker är de inte rädda att bli dömda efter sitt beteende. Eftersom leken ofta är ”fri” lek, ges barn möjlighet att ha kontroll över sina aktiviteter och ta ansvar för sina handlingar vilket ökar barns självständighet. Leken är social och kommunikativ och samspelet mellan barn bidrar till att de utvecklas både socialt och kognitivt.
Lillemyr beskriver hur lekens form ändras under tiden barn blir äldre
• Sensomotorisklik: det är första lekformen och betyder upprepade aktiviteter som barn tycker om.
• Rollek: det är ofta populär mellan barn i förskolan och barn tar de roller som de har sett hos andra barn.
• Regellek: leken har ramar och regler som deltagande måste följa den.
• Våldsamlek: barn har olika fysiska aktiviteter inom vissa ramar och regler (a.a. 44-48).
Pape (2001) beskriver lek i förskolan som ”fri” lek. Hon menar lek som inte är styrd av en vuxen eller en förskollärare. I fri lek tar barn initiativen själva att börja leka. Det blir ofta att barn väljer rollekar som skapar goda förutsättningar för att de ska bearbeta sina upplevelser och detta bidrar till att barn utvecklar sina tankar och fantasier. I rollekar utbyter barn erfarenheter med varandra och utvecklar sociala relationer med andra. Språket utvecklas mycket under fri lek och barn lär sig att lösa konflikter själva. Fri lek motiverar barnen att leka mer och höjer leklusten (a.a.135-138).
2.4.3 Lek som pedagogisk metod i förskolan
Leken är den sociala kontakten som barn har med varandra i förskolan. Alla barn tycker om att leka och söker lekkamrater. Detta ger möjligheter för förskollärare att kunna observera barnen och kunna se deras sociala utveckling eller de brister som barnen har. Dessutom kan förskollärare använda leken för att främja barnens empati och sociala förmåga. Man kan säga att lek är förskollärarens redskap. Det är i leken som barn lär sig de sociala reglerna. Lek är en situation där barn i samspel med varandra byter erfarenheter och lär och förstår nya sociala relationer (Löfdahl, 2002; Borgen 6 Våglin, 2005).
Det har länge varit en grundtanke i förskolans pedagogik att barn måste leka i fred för att kunna bearbeta konflikter och frustrationer. Men det är bra att vuxna ibland deltar i barnens lekar. Detta kräver att förskollärare ska vara försiktiga, ha respekt och ta hänsyn till att leken är på barnens villkor. Lek är ett bra redskap i ett pedagogiskt arbetssätt i förskolan och det är en bra arena att träna sociala kompetenser med barnen på. Som en deltagande i lek, ska förskollärare förbereda sig och tänka noga på lekens gränser. Leken är barnens värld och när förskollärare deltar i leken, ska hon inte glömma att hon träder in i barnens värld. Dessutom ska förskolläraren ha en helhetssyn på lek och lärande och ha kunskap om att leken utvecklas och ändras när barnen blir äldre (Lillemyr, 1999:259,260).
Lillemyr (1999) skriver om baskompetens i lek:
• Att pedagogen ska ha ett helhetsperspektiv i leken
• Pedagogen ska kunna vad rollek är och hur den utvecklas till rollspel barn blir • äldre
• Att pedagogen vet om regellek och att den utvecklas när barn blir äldre
• Att pedagogen vet om vad rörelselek och våldsam lek innebär för barnet, i början handlar det om relationen mellan sig själv och andra och den utvecklas när barnen blir äldre (a.a:261).
3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att undersöka vad arbetet med barns sociala kompetens innebär för några förskollärare.
1. Vilken är förskollärarnas syn på vad social kompetens är?
2. Hur resonerar förskollärarna kring vilken roll förskolan har i barns utvecklande av social kompetens?
3. Hur arbetar förskollärarna för att främja barnens sociala kompetens?
4. På vilka sätt anser förskollärarna att deras arbete med barnens sociala kompetens märks bland barn?
4
METOD
Här nedan beskrivs undersöknings metod, urval, avgränsning samt etiska överväganden och genomförande
4.1
Metodval
Utifrån syftet valdes en kvalitativ undersökning med lågt strukturerade intervjuer. Patel och Davidson (2003) skriver att det är svårt att kunna beskriva en kvalitativ undersökning. Intervjufrågorna som formulerades för undersökningen var öppna frågor och syftet med dessa frågor var att kunna få så mycket information som möjligt om undersökningsområde. I en kvalitativ intervju svarar respondenten på frågor med egna ord och intervjuaren har förkunskap om forskningsområdet. Intervjuaren försöker förstå hur andra människor tänker eller reagerar på vissa handlingar. Detta innebär att intervjuaren inte kan förbereda svarsalternativ i förväg (Trost, 2001:22). För att kunna förstå den intervjuade personens svar är det bra att spela in intervjun. I denna undersökning följs Trost råd: intervjuerna spelas in och svaret antecknas också. Patel och Davidson (2001) skriver att ibland kan det hända att intervjuaren är mest fokuserad på frågornas tur och ordning och lyssnar inte på svaret, eller att samtalet i intervjun kan vara för ostrukturerat. Om intervjufrågorna är öppna har intervjuaren större flexibilitet och behöver inte följa en viss ordning på frågorna utan kan låta den intervjuade uttrycka sig fritt och utveckla svaren med hjälp av följdfrågor. Detta kallas en lågt strukturerad intervju.
Studien har inte som syfte ätt mäta någonting utan syftet är istället att förstå hur förskollärare resonerar, deras handlingar och känslor (a.a.28,29,30). I en intervju ska inte intervjuaren kommentera eller på annat sätt påverka den intervjuade. Med hjälp av följdfrågor kan intervjuaren få mer information om forskningsområdet. Exempel på följfrågor är: ” vad menar du med…?” eller ” kan du beskriva mer …?” Intervjufrågorna ska vara raka och mycket tydliga. I formulering av frågor ska intervjuaren använda ord som alla kan förstå (a.a.).
En lågt strukturerad intervju var lämplig metod för min studie. Med hjälp av bandspelare kunde jag koncentrera mig mer på intervjun och de svar respondenten gav. Jag antecknade under intervjun och bad också respondenterna bekräfta att jag uppfattat svaren korrekt.
4.2
Urval
Sex förskollärare intervjuades från tre olika avdelningar på en förskola. Förskollärarna hade olika utbildningstid alla namn på förskollärarna har ändrats och är inte deras riktiga namn.
Karin, 37 år, utbildning två och ett halvt år, klar 1992 och har därefter arbetat som förskollärare.
Lena, 33 år utbildning tre och ett halvt år, klar 1997och har arbetat som förskollärare sedan dess, är även fritidspedagog.
Mirja, 41 år, utbildning två och ett halvt år, klar 1987 och har arbetat som förskollärare sedan dess. Mirja har läst fem poäng specialpedagogik och fem poäng läs - och skriv- inlärning för små barn 2006.
Anna, 42 år, utbildning två och ett halvt år, klar 1987 och har arbetat som förskollärare sedan dess.
Gunilla, 62 år, utbildning två och ett halvt år, klar 1980 0ch har därefter arbetat som förskollärare.
Maja, 49 år, utbildningen två och ett halvt år, klar 1983 0ch har därefter arbetat som förskollärare.
Det var ett medvetet val att pedagogerna hade olika långa erfarenheter i sitt yrke. Första tanken var att intervjua varje förskollärare individuellt men p.g.a. tidsbrist i deras arbete intervjuades två förskollärare samtidigt. Det var bara två förskollärare som ville bli intervjuade var för sig. Jag berättade om mitt arbete och syftet med studien och frågade om de kunde ställa upp på intervju.
4.3
Etiska överväganden
Förskollärarna fick veta om syftet med undersökningen och informerades om att undersökningen skulle vara konfidentiell och att bara intervjuaren visste vem respondenten var som Patel och Davidson (2003) beskriver att i en konfidentiell intervju vet intervjuare vem respondenten är och bara intervjuaren har tillgång till det insamlade materialet. Dessutom kommer inte förskolans namn att nämnas och inte heller orten (a.a.70).
4.4
Genomförande
En pilotintervju gjordes innan undersökningen genomfördes med intervjupersonerna som inte ingick i undersökningsgruppen.
Före undersökningen i denna studie lämnades frågorna i förväg till förskollärare för att de skulle ha tid att tänka. Förskollärarna fick information om att det skulle finnas bandspelare under intervjutiden och de samtyckte.
Förskolläraren fick information om hur lång tid intervjun kunde ta och det var trettio minuter för varje intervju. Intervjun genomfördes i en ostörd miljö. Trots att det fanns en skylt på dörren där intervjun pågick, blev vi störda två gånger för att andra i personalen, ville hämta föremål från rummet. Fyra förskollärare intervjuades i par på grund av tidsbrist och två förskollärare intervjuades var för sig. Respondenterna svarade på följdfrågor samtidigt som de pratade. Under intervjun antecknade intervjuaren och
stannade för att bekräfta det som den intervjuade hade sagt. Eftersom intervjufrågorna var inlämnade i förväg, hade två förskollärare förberett sig för intervjun, men de andra förskollärarna hade inte haft tid att titta på frågorna.
4.5
Databearbetning
Efter intervjun lyssnade intervjuaren samma dag på hela intervjun samt skrev ordagrant ner anteckningar från intervjun. Intervjufrågorna var öppna och respondenterna fick prata fritt. Detta gjorde att intervjuaren arbetade mycket med det hopsamlade materialet för att kunna sortera texten och för att förankra den till undersökningstemat och som Patel och Davidsson beskriver (2003), hitta ett mönster i det insamlade materialet. Den bearbetade texten delades i olika rubriker som var lämpligt för den. I resultatet kommer intervjumaterialet att visas som en löpande text under olika rubriker(a.a.118-119).
4.6
Tillförlitlighet
Validitet i en kvalitativ studie behöver inte bara kopplas till det insamlade materialet. Det ska synas i hela forskningsprocessen. ”Detta kan yttra sig i hur forskaren förmår tillämpa och använda sin förförståelse i hela forskningsprocessen” (Patel & Davidsson, 2003:103). Validitet i en kvalitativ studie är hur mycket underlag forskaren har samlat för att göra en trovärdig tolkning av det undersökta ämnet. Patel och Davidsson (2003) beskriver att i en kvalitativ undersökning är syftet att kunna få djupare förståelse för det undersökta ämnet. Reliabiliteten i en kvalitativ undersökning handlar om studiens tillförlitlighet. I denna undersökning har jag intervjuat sex förskollärare och använt bandspelare. Under intervjutiden försökte jag anteckna också, allt för att få resultatet av studien så noggrant och tillförlitligt som möjligt.
5
RESULTAT
I detta kapitel redovisas hur de intervjuade förskollärarna resonerar kring: 1. Social kompetens som förskollärare vill ha hos förskolebarn 2. Förskolans roll för barns utveckling av social kompetens 3. Hur förskolan arbetar för att främja barns sociala kompetens
4. Hur förskolans arbete märks i barns sociala relationer med varandra 5. Vilken roll har social kompetens för barns framtid?
5.1
Social kompetens som förskollärare vill ha hos förskolebarn
Förskollärarnas gemensamma idéer om social kompetens hos förskolebarn• Att kunna läsa av leksignaler • Visa empati
• Barn ska kunna läsa av de sociala koderna • Barn ska känna sig trygga i förskolan • Att kunna acceptera olikheter
• Barn ska ta ansvar för mindre barn
5.1.1
Att kunna läsa av leksignaler
Social kompetensen som förskollärare vill se hos barn är att barn ska kunna läsa av leksignaler som kommer från andra barn. Det är en fördel att ha med sig, och hjälper barn att ta kontakt med andra barn som i sin tur leder till utveckling av deras sociala kompetens.
”Barn ska kunna läsa av leksignaler som kommer från andra barn”. (Lena)
5.1.2
Visa empati
Förskollärarna beskriver empati hos barn som att barn ska kunna känna empati när en kamrat blir ledsen i förskolan och t.o.m. kunna trösta för att visa sin empati. Men det är viktigt att veta att barn ligger på olika nivåer i sin utveckling av social kompetens.
”Empati är mycket viktigt, barn ska säga förlåt eller klappa och krama när de
har förstört någons bygg”. (Gunilla)
5.1.3
Barn ska kunna läsa av de sociala koderna
Barn lär sig de sociala reglerna i förskolan. Detta sker genom att umgås med andra barn. Barn ska kunna se konsekvenserna av sina handlingar t.ex. om jag slår någon kommer han/ hon att bli ledsen.
”Att kunna läsa av sociala koderna från vuxna och barn är mycket viktigt, barn
ska kunna se konsekvenserna av sina handlingar, t.ex. om jag säger så han blir ledsen”. (Karin)
5.1.4
Barn ska känna sig trygga i förskolan
Barn ska känna sig trygga i förskolan och vara trygga i sig själva för att kunna trivas med olika vuxna som arbetar i förskolan, eftersom det är olika förskollärare som öppnar och stänger förskolan.
”Barn ska kunna trivas med olika vuxna”. (Lena)
5.1.5
Att kunna acceptera olikheter
Att kunna acceptera olikheter och förstå att alla är olika är en av grundfärdigheterna i den sociala kompetensen. Barn ska ta hänsyn till andra och hjälpa varandra.
”Man kan inte tycka om alla, men man kan acceptera varandra”. (Karin)
5.1.6
Barn ska ta ansvar för mindre barn
Det är en bra träning för barn att kunna ta ansvar för mindre barn som finns i förskolan. ”Barn ska kunna känna ansvar att ta hand om mindre barn”. (Gunilla)
5.2
Förskolans roll för barns utveckling av social kompetens
Förskollärarna resonerar om förskolans roll i utvecklingen av social kompetens hos barn. Enligt de intervjuade förskollärarna har förskolan stor betydelse när det gäller barns sociala kompetensutveckling:• Barn lär sig sociala regler i förskolan • Yngre barn lär sig mycket av äldre barn
• Förskolan förbereder barn för att kunna börja skolan
5.2.1
Barn lär sig sociala regler i förskolan
Barn ska tränas för att vänta på sin tur och ta hänsyn till varandra varje dag. Läraren i förskolan ska möta varje barn individuellt, ena barnet är inte likt det andra. Varje barn har olika behov. Dessutom ska läraren tänka på hela barngruppens behov och brister. ”Barn tränas här på att vänta på sin tur och att lära sig samsas med varandra”. (Lena)
5.2.2
Små barn lär sig mycket av stora barn
Förskolläraren tycker att de tränar värdegrunden med barnen varje dag, att barn ska ta hänsyn till andra barn och acceptera att alla är olika. I förskolan lär sig yngre mycket av äldre barn. Äldre barn hjälper yngre barn att kunna klara svåra saker.
”När de ska gå ut stora barn hjälper små barn att klä på sig”. (Karin)
5.2.3
Förskolan förbereder barn för att kunna börja skolan
Det händer mycket under förskoletiden i barns sociala utveckling och det är en förberedelse för barn att kunna börja skolan med en bra social kompetens. Därför är det viktigt att barn innan de börjar skolan har gått i förskolan. Social kompetens utvecklar barnen genom att ha kontakt med andra barn i en social miljö.
”Förskolan har stor roll och att gå till förskolan är en fördel för barn, för att barn
lär sig sociala regler där”. (Maja)
Barn ska lära sig att prata ett vårdat språk med både vuxna och andra barn. Barn ska kunna dela med sig leksaker och inte bara tänka på sig själva.
”Det finns barn som kan säga fula ord till vuxna och det är inte trevligt, barn ska
lära sig ett vårdat språk”. (Maja)
5.3
Hur förskolan arbetar för att främja barnens sociala
kompetens
I detta avsnitt beskrivs olika metoder som förskollärare använder i förskolan för att träna upp barns sociala kompetenser i allmänhet och lösa konflikter
• Vardagligt arbete med social kompetens • Konflikthantering
5.3.1
Vardagligt arbete med social kompetens
Trivselregler
Alla avdelningar har trivselregler, som personal och barn tillsammans har tagit fram. Arbetet med trivselregler är ett ständigt arbete i förskolan och förskollärarna har skaffat sig mycket erfarenheter av det och har blivit bättre. I trivselregler ingår också värdegrundens delar som är viktigt att arbeta med. Barnen får höra mycket om hur man bör vara mot varandra.
”Vi har gjort trivselregler tillsammans med barnen, stora barn kan trivselreglerna
utantill”. (Lena)
Dramatisering
Förskollärarna har ritat bilder till trivselsreglerna och pratat mycket om dem med barnen. Två förskollärare har spelat teater för barnen och dramatiserat. De har tagit upp händelser som har inträffat samma dag eller många gånger under längre tid. De har fått hjälp av barnen. Det har varit en ny upplevelse för barnen att i dramats form se vuxna göra fel och det var barnen som skulle rätta felet och reflektera över det. Förskollärarna tycker att deras beteende mot varandra och deras glädje speglas mycket i barngruppen. Det är viktigt att vuxna som arbetar med barn visar respekt för varandra och har bra sociala kompetens.
”Vi har spelat teater och fått hjälp av barnen, de tyckte det var mycket roligt”. (Karin)
Sagoböcker
Det är vanligt att förskolläraren läser sagoböcker för barn. Det påverkar mycket om hon väljer sagoböcker som handlar om händelser som inträffar i förskolan. Det är både roligt och lärorikt för barn att höra om det som händer i verkligheten i sagor. Barn tröttnar inte på att lyssna på samma saga om och om igen. Äldre barn lär sig sagorna snabbt utantill och berättar dem för mindre barnen i förskolan. Det är en bra träningsmetod för barn att lära sig social kompetens och även språket utvecklas.
”Läsa böcker om olika händelse som kan vara relevant är bra för det handlar om
social kompetens”. (Gunilla)
”När händer något vi tar upp den direkt och pratar om den med barnen, barn
måste kunna se konsekvenserna också”. (Mirja)
Samarbete med föräldrar och hemmet
Förskolläraren tycker att samarbete med föräldrar och hemmet är viktigt och har en stor roll i barns sociala utveckling. Det ska finnas bra kommunikation mellan personalen i förskolan och föräldrarna. Detta är för att barn ska ha samma sociala träning hemma. Det är inte lätt alla gånger, för ibland finns det olika synsätt på barns sociala utveckling mellan föräldrar och förskolan. Detta kan leda till att barn inte får den sociala kompetensen som de behöver.
”Förskolan har stor roll att lära barn hur man ska uppföra sig, man måste ha
föräldrarna med sig för att det ska fungera bra, om man inte har föräldrar med sig det kommer att bli svårt och barn lär sig inte riktigt hur de ska bete s sig mot vuxna och andra barn”. (Mirja)
”jag kommer att prata om social kompetens på föräldramötet och be om
föräldrars samarbete”. (Maja)
5.3.2
Konflikthantering
Följande avsnitt handlar om hur förskollärarna reagerar i konfliktsituationer.
Tala med barnen om det som har hänt
När det inträffar en konflikt mellan barnen, låter förskolan i första hand barnen reda ut den själva, beroende på barnens ålder och situationen. Om barnen inte kan lösa den, går förskolläraren in och lyssnar på vad barnen berättar och sedan försöker hon reda ut den på bästa sätt. Det finns inga färdiga schabloner för hur man ska lösa konflikter. Varje konflikt är unik för sig. Det krävs kunskap och mycket erfarenhet. Det beror mycket på barnens ålder och deras utveckling i sociala färdigheter. Barn i förskolan kan inte uttrycka sig och berätta exakt vad som har hänt. Därför är det svårt att förstå situationen och det som har hänt om förskolläraren inte har sett den.
”Först låter vi att barn löser konflikten själva om det inte går vi hjälper
dem”. (Mirja)
”Att uppmuntra barnen när de gör något positiv det är mycket viktigt, vi
uppmuntrar barnen mycket och försöker se det positiva som finns hus barnen”. (Karin)
5.4
Hur förskolans arbete märks i barns sociala relationer med
varandra
Förskollärare berättar om utvecklingen hos barn när det gäller social kompetens. Förskollärarnas gemensamma upplevelser om barnens sociala utveckling i förskolan
• Barn är medvetna om trivselegler • Äldre barn hjälper yngre barn
• När det sker en konflikt kan barnen reda ut den själva • Barns rollekar
5.4.1
Barnen är medvetna om trivselregler
Barnen är väl medvetna om trivselreglerna och påminner varandra när det behövs. Det syns på barnens beteende mot varandra, t.ex. i turtagande och att dela med sig leksaker. ”När det händer någonting barnen hämtar trviselreglerna och visar den för
5.4.2
Äldre barn hjälper yngre barn
Barnen är mycket medvetna om när någon är ledsen. Då måste man trösta honom/ henne om det har hänt något tråkigt och om ett barn har skadat sig brukar barnen hämta förskolläraren och meddela det som har hänt och att de behöver hjälp. Detta visar att barn kan visa empati och även är medvetna om hur man ska visa empati. De äldre barnen hjälper ofta de yngre barnen. Exempelvis hjälper de äldre barnen de yngre att klä på sig eller hjälper de äldre barnen de yngre att klättra upp på sina stolar. Detta visar att större barn tar mycket hänsyn till mindre barn och har lärt sig att ta ansvar för mindre barn.
”Barnens sociala förmåga utvecklas hela tiden, det beror på ålder”. (Mirja) ”När barn börjar förskolan är de väldigt små och bara kan se själva och alla
barn är mycket jaget”. (Mirja)
5.4.3
När det sker en konflikt kan barnen reda ut den själva
Man ser utvecklingen när det inträffar en konflikt och barnen kan reda ut den själva. För små barn tar det längre tid att lära sig sociala reglerna och förskollärare måste prata om regler hela tiden och vara i närheten av de små barnen.
”Barnen vet mycket väl hur de ska bete sig mot varandra”. (Mirja)
”En del barn har verkligen social kompetens och en del barn har svårt att lära sig
sociala regler”. (Maja)
5.4.4
Barnens rollekar
Utvecklingen syns mycket när barnen leker rollekar med dockor eller med små figurer eller djur. I dessa lekar kan barnen gå in i olika roller och spela olika roller som visar att barnen har lärt sig många olika sociala regler som förskollärarna har tränat med dem mycket och länge.
”När barnen leker med djur eller små figurer ser man utvecklingen mycket t.ex. med
legodokor eller små djur”. (Mirja)
5.5
Vilken roll har social kompetens i barns framtid?
Förskollärare beskriver vilken roll social kompetens har i barnens kommande liv som i skolan och vuxenlivet
• Utveckling i skolan
5.5.1
Utvecklingen i skolan
Barn kan få bra kontakter
Det är mycket viktigt att barn har utvecklat sin sociala kompetens redan i förskolan för det hjälper barnen att få bra kontakt med andra barn och de kan arbeta lättare i skolan. ”Man tappar mycket energi om man inte kan få kontakt med andra barn och
Lärandet blir inte bra heller”. (Karin)
Barn blir trygga i sig
Barn som har bra social kompetens känner sig trygga och har bra samarbetsförmåga. Dessa kompetenser är grunden för att barn ska kunna börja lära sig andra ämnen i skolan.
”I skolan är mycket bättre om man är trygg i sig annars man kan bli mobbad”. (Anna)
Socialkompetensen är grunden att börja lära sig läsa och skriva
Idag lägger lärare mer vikt vid social kompetens hos elever och om en elev är lite långsam i läs- och skrivinlärning känns det inte som en lika stor brist, som om han har svårt med sociala relationer i skolan
”Det är viktigt att barn som har brister i sociala kompetensen får hjälp tidigt”. (Karin)
5.5.2
Social kompetens har stor roll i vuxenlivet
Social kompetens har stor betydelse i vuxenlivet
Förskollärarna ser att social kompetens har stor betydelse i vuxenlivet och utan den kan alla relationer bli mycket komplicerade. Brister i social kompetens kan bidra till att människan blir isolerad från samhället och kommer att känna sig mycket ensam. Det är en grundfärdighet för att människor ska fungera i samhället.
”Människor behöver vara sociala för att kunna överleva”. (Karin)
Social kompetens har stor roll i vuxnas arbetsliv
Förskolläraren berättade at det nya samhället som vi bor i är mycket stressigt. Alla arbetar mycket och har mindre tid att träffa sina vänner och bekanta. Därför har social
kompetens större betydelse i dag. Det är en process som fortsätter hela livet. Även som vuxen lär man sig något nytt om social kompetens varje dag. Social kompetens har stor roll i vuxnas arbetsliv. I annonser om lediga arbeten läser man att den första kompetensen som arbetsgivare söker hos arbetssökande är bra social kompetens.
”Man kommer mycket långt i livet om man har bra social kompetens”. (Lena)
6
DISKUSSION
Dagens samhälle kräver att föräldrar arbetar mycket och att deras barn behöver vara längre i förskolan och på fritidshem. Då ligger mer ansvar på lärare och pedagoger att arbeta mer med barnen när det gäller deras sociala utveckling. För att förebygga många konflikter som kan komma upp mellan barnen i förskola/ skola skall lärare och pedagoger arbeta aktivt med social kompetens hos barnen. Läroplanen för förskolan lägger stor vikt vid att förskolan uppfostrar barnen till demokratiska medborgare med respekt för andra människor och stärker deras förmåga till empati, omtanke, solidaritet och tolerans (Lpfö 98).
6.1
Förskollärarens syn på vad social kompetens är
När man observerar barnen i förskolan, handlar det ofta om brist på empati hos barnen. Empati är en förmåga som finns hos alla människor och människor är födda med en sådan förmåga. Som alla andra förmågor behöver människor arbeta med den kontinuerligt. Med god empati kan förskolläraren bygga en bra social kompetens hos barnen och det kan leda till att de kan få en bra relation med andra i framtiden. Dessutom kan barnen med en bra empati ha en bra självkänsla som kan leda till ett bra självförtroende. Det är viktigt att upptäcka barn som har socialemotionella problem så tidigt som möjligt, så att förskolläraren innan de börjar skolan kan komma på god väg med dessa barn och utveckla deras sociala kompetens som kan vara till stor hjälp i deras sociala relationer i skolan (Gustavsson, 2001; Pape, 2001: 43).
Enligt de intervjuade förskollärarna, är de sociala kompetenser som de vill se hos förskolebarn att barn ska kunna visa empati, kunna läsa av sociala koder både från vuxna och andrabarn, kunna läsa av leksignaler och acceptera olikheter. Samtliga förskollärare i undersökningen tycker att dessa är en grunden för att ha bra social kompetens. De menar att med dessa kompetenser kan barn börja få kontakt med andra barn i förskolan och utveckla sina sociala kompetens under tiden.
6.2
Förskolans roll i utvecklingen av sociala kompetens
Förskolan har en stor roll i barns tidiga liv för att hjälpa dem att kunna utveckla sig inom olika områden. Förskolan ger möjlighet för barn att utveckla sin inlevelse och sitt engagemang för andra, vilket i sin tur leder till att barn lär sig att ta ansvar. De intervjuade förskollärarna tycker att förskolan har stor betydelse för barnens utveckling i social kompetens. De tycker att barn lär sig många sociala regler i förskolan exempelvis att vänta på sin tur, ta hänsyn till andra barn och att acceptera olikheter. Förskolan är en social miljö där barn möter olika vuxna och det ger barn möjlighet att kunna få kontakt med flera vuxna och de får flera vuxna förebilder att kunna identifiera sig med (Borgen & Våglin, 2005). Barnen får mycket stöd i förskolan, särskilt barn som har vissa brister i sin utveckling. Barn som behöver extra träning i sin sociala utveckling får hjälp på det sättet att förskolläraren planerar barngruppens aktiviteter mer på grund av dessa barn,
säger de intervjuade förskollärarna. Förskolläraren planerar sitt pedagogiska arbetssätt med tanke på barngruppens behov. Det stämmer med åsikterna hos samtliga förskollärare i undersökningen. De tycker att man ska möta varje barn för sig och samtidigt tänka på vad som behövs i barngruppen . Att vara i barngruppen är ett sätt för barn att lära sig sociala regler och mötet med olika barn och samarbete med andra barn leder till att barn kan acceptera olikheter lättare och skapa kamratskap. Enligt de intervjuade förskollärarna lär sig barn i förskolan att ta ansvar och äldre barn hjälper mycket yngre barn att kunna klar svåra saker t.ex. att kunna klä på sig eller att klättra upp på sina stolar vid matbordet. Förskolan ger möjlighet för gemensamma upplevelser i ett sammanhang och barn får struktur och rutiner i sig. Att känna sig trygg i förskolan är viktigt både för barn och föräldrar och förskollärare arbetar kontinuerligt med den för det är grunden för ett barn att kunna utvecklas i förskolan (Öhman, 1996: 16-19). Samtliga förskollärare i undersökningen tycker att barn måste känna sig trygga för att kunna möta olika vuxna som arbetar i förskolan. När barn börjar i förskolan är de små och de har inte lärt sig så många sociala regler. Barn börjar lära sig sociala regler i förskolan beskriver intervjuade förskollärare
Språket är en viktig del av den sociala kompetensen och barns språkförmåga ska främjas mycket i förskolan. Eftersom föräldrar har mindre tid att umgås med sina barn, har de inte heller tid att prata mycket med barnen. Det märks många språkbrister hos barn i förskolan. Det blir ett viktigt arbete för förskollärare att stimulera barns språkförmåga. För att kunna få bra sociala kontakter med andra barn och vuxna, måste barn ha ett rikt språk. För att genomföra den här processen kan man få hjälp av leken och språklekar som är mycket effektiva i barns språkutveckling (Pape, 2001). Vi vuxna som arbetar i förskolan måste prata mycket med barnen och försöka beskriva saker och ting mycket detaljerat för att barnen ska höra många nya ord och hur man kan använda dem. Det tycker samtliga förskollärarna i undersökningen och säger att de pratar med barnen hela tiden. Det är mycket viktigt att barn kan uttrycka sina känslor och tankar med ett rikt verbalt språk som det står i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Samtliga förskollärarna i undersökningen tycker att barn ska kunna prata både till vuxna och till andra barn på ett vårdat språk. Sagoläsning är en rutinträning för språkutveckling i förskolan tycker förskollärarna i undersökningen.
6.3
Förskollärarens arbetssätt för att främja barns sociala
kompetens
Förskollärarens arbetssätt i förskolan har stor roll i barns sociala utveckling. Det är mest i leken som förskolläraren kan främja barns sociala kompetens. Det är bra att förskolläraren planera lekar som flera barn kan delta i och själva vara delaktiga i. Ibland behövs det att leken är styrd av en vuxen och ibland det räcker att vara i närheten och hålla sig i bakgrunden. Förskollärare kan med olika lekar ge barn viktiga informationer om sociala regler och bygga vidare på dem. Vissa barn har svårt att tolka leksignaler eller kan inte alls och därför kan förskollärare lära dessa barn leksignaler. Enligt de intervjuade förskollärarna en av de viktiga kompetenserna hos förskolebarn att kunna läsa av leksignaler från andra barn och detta utvecklas mycket i förskolan genom att barn får leka mycket. Dessutom kan förskolläraren ange lekens ramar och regler för
barn. Genom att ge barn tid att leka färdigt visar förskollärarens respekt för leken och stör inte barns koncentration, vilket i sin tur visar att förskolläraren tar leken på allvar. Detta arbetssätt leder till att barn utvecklar empati och självkänsla (Öhman, 1996:112,1139).
De intervjuade förskollärarna berättar om sitt arbetssätt i förskolan att de har skrivit trivselregler tillsammans med barnen och har pratat mycket om dem. Detta hjälper så att barn lär sig hur de ska uppföra sig mot varandra. Två av förskollärarna dramatiserade vissa sociala händelse som blev ett konkret exempel för barnen. Detta ingår i lekområdet och det gäller att vara kreativ, till exempel har några förskollärare ritat bilder till trivselreglerna.
Att utveckla och stärka barns sociala kompetens handlar inte bara om att lära barn sociala färdigheter. Barn behöver motivation för att kunna lära sig social kompetens. Det måste skapas möjligheter för barn att se och förstå meningen med sociala regler och hur dessa regler kan påverka relationerna till andra på ett positivt sätt. Barn lär sig bättre genom att uppleva värderingar och sociala regler själva i vardagsaktivteter. Eftersom förskolläraren är en vuxen föreblid för barn, är det viktigt hur förskollärarna uppför sig mot varandra i förskolan (Pape, 2001: 31). Det är mycket viktigt hur vi vuxna beter oss mot varandra för att vi är vuxna förebilder för barn, berättar de intervjuade förskollärarna.
Lillemyr (1999) skriver att förskolläraren ska ta barns lekar på allvar och man ska ha förkunskap om barns lekar för att kunna gå in i barns lek och vara delaktig. Med förkunskap om lek menar Lillemyr att förskolläraren ska inse vad lek och helhetssyn på lärande är. Denna kunskap kan räknas som en baskompetens i lek. Dessa kompetenser kan beskrivas så här:
• Att förskollärare har kunskap om rollek och vad den handlar, om hur den kan utvecklas med åldern, hur man kan utveckla den till rollspel och dramatisera med större barn.
• Att förskollärare har kunskap om regellekar och vad de innebär, hur man kan utveckla dem hos barn för att de ska lära sig regler och normer beroende på ålder.
• Att förskolläraren har kunskap om rörelselek och våldsam lek. Det hjälper barn att förstå relationer till sig själv och till andra, och förskolläraren vet hur den ändras med barns ålder.
Att observera barns lekar och dokumentera är ett redskap för att förstå barns lek och kan hjälpa förskolläraren med hur hon ska fortsätta arbetet i barngruppen (Lillemyr, 1999: 260,261).
6.4
Arbetet med att främja barns sociala kompetens speglas i
barnens relationer med varandra
Genom att observera barns lekar kan förskollärare se den sociala utvecklingen hos dem. Som de intervjuade förskollärare berättade och som Löfdahl (2004) beskriver är det mest i rollekar som barns sociala utveckling syns. T.ex. när barn är i dockrummet tar flickorna över leken och börjar dela ut rollerna och innehållet blir pappa, mamma och barn. När ett barn är mindre än de andra i gruppen och inte har utvecklat talspråket accepterar hon den rollen som blir kvar och detta leder till att barnet får tillträde till leken. Eftersom rollek är en kollektiv lek kräver det att deltagarna har kunskap om vad som passar till den rollen som i sin tur leder till social och kulturell utveckling hos barn. När barn leker med små figurer är det kommunikationen som styr leken och det är mindre viktigt vilken roll barnet har fått. Däremot spelar det stor roll vilka egenskaper den karaktären har t.ex. att vara dinosaurie är inte så viktigt, för den är stark och modig (a.a.129). Detta stämmer med förskollärarnas beskrivning om barns sociala utveckling i förskolan. Det är mest i leken som det syns om barn har lärt sig de sociala reglerna som vi (förskollärarna) har pratat mycket med dem om. Det syns på barns beteende mot varandra också. Barn är mycket väll medvetna om trivselregler och när det inträffar konflikter, kan barn påminna varandra om reglerna och reda ut dem själva. Barn visar tydligt empati för andra barn när det händer något tråkigt exempelvis om någon har skadat sig hämtar de personalen för att hjälpa och tröstar barnet som har skadat sig (enligt intervjuade förskollärarna i undersökningen).
Det är i barns lek lärandet försiggår säger Lillemyr (1999). I barns rollekar syns det att de skaffar sig olika erfarenheter och upplevelser. Förskolläraren kan se att barn använder dessa erfarenheter i ett annat sammanhang i förskolan. Det är i rollekar som barn försöker att klara större utmaningar och samlar på sig sociala färdigheter (a.a. 64).
I förskolan är det vanligt att barn lär sig av varandra men det kan betraktas av vuxna som att barn härmar varandra, men det är också ett sätt att lära sig saker och ting. De intervjuade förskollärarna i undersökningen berättade att barn lär sig sociala regler mycket av varandra och att uppmuntra ett positiv beteende kan leda till att andra barn börja bete sig på samma sätt (Samuelsson & Johansson, 2003: 116).
I förskolan visar barn empati på olika sätt och det är förskollärarens skicklighet att kunna se och förstå den och ge beröm till barnet. Exempelvis är det klockan åtta på morgonen i en förskola och Lisa är väldigt ledsen när hennes mor lämnar henne i förskolan och går till jobbet. En av förskollärarna går och tar Lisa i sin famn och försöker att trösta henne, Emma är fem år gammal och hör att Lisa är ledsen, Emma kommer till Lisa och vill ge henne sin napp och läraren säger:” Nej Emma gå och lägg din napp i din hylla, du ska ha nappen när du ska sova”. Emma visar empati för Lisa som är ledsen. Hon vet hur det känns när mamma lämnar henne i förskolan och går till jobbet, men läraren hinner inte tänka så pedagogisk och stöder inte Emmas positiva beteende (Brodin & Hylander, 1997:82).
6.5
Varför det är viktigt med social kompetensträning enligt
förskollärarna
Det har hänt för alla någon gång att man har mött människor som tyckts vara asociala. Ordet ”dyssemi” kommer från grekiskan och ”dys” betyder svårighet på grekiska och ”semes” betyder signal. Det handlar ofta om brister på att tolka icke verbala signaler som kommer från andra rätt. Cirka ett av tio barn visar sig ha brister på att kunna tolka kroppsspråket. Små barn är duktiga observatörer och märker väldigt fort om något inte stämmer riktigt. Barn som inte kan behärska sociala färdigheter har svårt att komma in i leken, som i sin tur skapar obehag bland andra barn och de kan bli stämplade som ”konstiga”. Att arbeta med social kompetens i förskolan har stor roll i barns sociala liv (Goleman, 1997:158). Enligt samtliga förskollärarna i undersökningen, är social kompetens viktigt för barns framtid och det ska utvecklas redan i förskolan. Barn som har bra social kompetens har en bra arbetsförmåga som i sin tur leder till att de kan lära sig bättre i skolan. Dessutom kan dessa barn få bra relationer till andra barn i skolan och det fortsätter på samma sätt för dem livet ut.
Goleman (2008) beskriver att människor som har lyckats i arbetsliv och privatliv har bra social kompetens eller som han kallar den bra EQ (känslans intelligens). För att barn ska lyckas i skolan och vuxenlivet är det viktigt att de har bra sociala färdigheter som empati och självkänsla. Eftersom undervisningen, som allt annat, blir mer datorecerad, finns det större anledning att arbeta med den sociala kompetensen i förskola/skola. Det har visat sig att när hjärnan hanterar stressen bättre, får hjärnan lättare att lära sig. De intervjuade förskollärarna tycker att barn som har brister i sin sociala kompetens lägger mest energi på att kunna anpassa sig i barngruppen och deras ämneslärande blir svagt. Förskollärarna tycker att lärandet av sociala färdigheter är en process som fortsätter hela livet och det har stor betydelse i vuxenlivet.
REFERENSLISTA
Borgen, A. & Våglin, S. (2005). Social kompetens i förskolan. En studie om förskollärarens resonemang kring social kompetens vid Göteborgs universitet (nr:05-2611)
Goleman, D. (1997). Känslans intelligens. Stockholm: Liber AB Goleman, D. (2008). Some big news about learning,
http://www.danielgoleman,info/blog/20008/02/15
Gustavsson, K. (2001). Emotionell intelligens- Ur ett skolperspektiv (Examensarbete 10 Poäng) http://www.uppsatser.se/uppsats/f0d7le0c65/ Hämtat 20 december 2006 Havnesköld, L. & Mothander, P.R. (2002). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber AB Hubbard, J.A. & Coie, J. (2005). Emotional Correlates of Social Competence in
Children’s Peer Relationships.
http://www.scirus.com/srsapp/search?q=social+And+skills Hämtat 21 november 2007 Lexikon BBL, (1993). Brepols, Belgien, Bra Böcker
Lillemyr, O. F. (1999). Lek – Upplevelse – Lärande. Stockholm: Liber AB
Lärareförbundet (2004). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, Yrkesetiska principer. Stockholm: lärareförbundet
Löfdahl, A. (2002). Barns lek utmanar vuxen värld. (en forskning) htt: p//www.kau.se/forskning/nyheter/artickel.lasso?artikel_id=1833 & show=forskning & search
Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar. Lund, Studentlitteratur Nationalencyklopedin (2007). www.ne.se Hämtat 11november 2007
Ogden, T. (2001). Social kompetens och problem beteende i förskolan. Stockholm: Liber AB
Olofsson, B. K. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund, Studentlitteratur Pape, K. (2001). Social kompetens i förskolan_ att bygga broar mellan teori och praktik. Stockholm: Liber AB
Piaget, J. (1968). Barnets själsliga utveckling. Lund: Liber Läromedel. (Original public rat 1964).
Ruegg, E. (2005). Social competence, Transition Plans and Children With Learning
Disabilities. http//: www.scirus.com/srsapp/search?q = social+AND+skills 2007-11-21
Samuelsson, I. & Johansson, E. (2003). Förskolan – barns första skola. Lund: Studentlitteratur
Sommer, D. (1997). Barndoms psykologi utveckling i en förändrad värld. Hässelby: Runa förlag AB.
Stensaasen, S. & Sletta, O. (1997). Grupprocesser. Stockholm: Universitet förlaget Stern, D. (1985). Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur och Kultur Stern, d. (1990). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och kultur
Trost, J. (2001). Enkätboken Lund: Studentlitteratur
Vygotskij, L. (1964). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB Öhman, M. (1997). Empati Genom Lek och Språk. Stockholm: Liber
BILAGA 1
Intervju frågor
1. Kan du beskriva de sociala kompetenser som ett barn behöver ha i förskolans verksamhet?
• Du nämner--- vad menar du med det? Beskriv • Situationer
2. Beskriv vad du tror att förskolan har för roll i barns utvecklande av sociala kompetenser?
• Hur skulle du beskriva social kompetensen, inom förskolans verksamhet?
3. Hur anser du att du arbetar med social kompetens tillsammans med barnen? • Vilka situationer och på vilket sätt?
• Ser du några svårigheter med att arbeta med social kompetens tillsammans med barnen? Beskriv
• Anser du att de är relevant att arbeta med social kompetens med barnen? Beskriv på vilket sätt
4. Vilken betydelse har social kompetens för barns framtida liv?
5. Hur förskolans arbete om socialkompetens syns bland barnens relationer?
• Beskriv om hur och i vilka situationer ser du utveckling hos barn om deras socialkompetens?
• Berätta om olika lek situationer som barnens socialkompetens speglas mest?
