vår generations ansvar
de Facto
: ‒
I många fall har tillståndet i
miljön ännu inte förbättrats märkbart, trots att långtgående åtgärder vidtagits. Det kan bero på
att trögheten i ekosystemen är stor; naturen har inte hunnit reagera på minskad påverkan.
de Facto 2000 ger en sammanfattande bild av miljösituationen och av när miljömålen kan väntas
uppnås. de Facto-serien är ett resultat av ett regeringsuppdrag att översiktligt följa upp miljömålen.
‒
I sin proposition om miljön formulerade rege-ringen våren 1998 en utmaning för vår tid: vi ska till nästa generation lämna över ett sam-hälle där de stora miljöproblemen är lösta. Detta mål har fått namnet generationsmålet. Det innebär att vi måste minska vår påverkan på miljön till nivåer som är långsiktigt hållba-ra, och att detta ska ske till år 2020. De beslut som ska forma miljön för våra barn och barnbarn är vår generations ansvar.
För att uppnå generationsmålet har nationella mål för miljökvaliteten inom femton områden utarbetats. De antogs av riksdagen i april 1999. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö kommer att ha då samhällsutvecklingen är ekologiskt hållbar.
Genomgripande
samhälls-förändringar krävs
Tack vare de åtgärder som vidtagits har påverkan på miljön minskat inom många områden under de senaste årtiondena. Men om vi ska nå miljömålen räcker det inte med det som hittills har genomförts eller de åtaganden som gjorts; då krävs en grundläggande omställning av hela sam-hället.
I en del fall kan vi i Sverige själva påverka hur snabbt målen kan uppfyllas. Detta gäller t.ex. i fråga om grundvattnet och våtmarkerna. Då det gäller andra mål, t.ex. dem som rör luftkvalitet och övergöd-ning, fordras förändringar både nationellt och internationellt för att vi ska kunna nå målen. Och när miljöproblemen är globala – som då det handlar om att skydda ozonskik-tet eller minska klimateffekterna – är vi helt beroende av internationell samverkan för att målen ska nås.
Miljöeffekterna kvar trots åtgärder
I många fall har tillståndet i miljön ännu inte förbättrats märkbart, trots att långtgående åtgärder vidtagits. Det kan bero på att trög-heten i ekosystemen är stor; naturen har inte hunnit reagera på minskad påverkan. En annan orsak kan vara att gifter fortsätter att komma ut i miljön fast själva utsläppen av dem upphört. Det beror på att de finns upp-lagrade i sediment, avfallsupplag eller varor och läcker ut därifrån. Den fördröjda verkan av åtgärder är särskilt påtaglig i fråga om påverkan på ozonskiktet och klimatet. I de fallen märks effekterna av minskade utsläpp först efter tiotals – eller t.o.m. hundratals – år.
vår generations ansvar
de Facto
: ‒
I många fall har tillståndet i
miljön ännu inte förbättrats märkbart, trots att långtgående åtgärder vidtagits. Det kan bero på
att trögheten i ekosystemen är stor; naturen har inte hunnit reagera på minskad påverkan.
de Facto 2000 ger en sammanfattande bild av miljösituationen och av när miljömålen kan väntas
uppnås. de Facto-serien är ett resultat av ett regeringsuppdrag att översiktligt följa upp miljömålen.
‒
I sin proposition om miljön formulerade rege-ringen våren 1998 en utmaning för vår tid: vi ska till nästa generation lämna över ett sam-hälle där de stora miljöproblemen är lösta. Detta mål har fått namnet generationsmålet. Det innebär att vi måste minska vår påverkan på miljön till nivåer som är långsiktigt hållba-ra, och att detta ska ske till år 2020. De beslut som ska forma miljön för våra barn och barnbarn är vår generations ansvar.
För att uppnå generationsmålet har nationella mål för miljökvaliteten inom femton områden utarbetats. De antogs av riksdagen i april 1999. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö kommer att ha då samhällsutvecklingen är ekologiskt hållbar.
Genomgripande
samhälls-förändringar krävs
Tack vare de åtgärder som vidtagits har påverkan på miljön minskat inom många områden under de senaste årtiondena. Men om vi ska nå miljömålen räcker det inte med det som hittills har genomförts eller de åtaganden som gjorts; då krävs en grundläggande omställning av hela sam-hället.
I en del fall kan vi i Sverige själva påverka hur snabbt målen kan uppfyllas. Detta gäller t.ex. i fråga om grundvattnet och våtmarkerna. Då det gäller andra mål, t.ex. dem som rör luftkvalitet och övergöd-ning, fordras förändringar både nationellt och internationellt för att vi ska kunna nå målen. Och när miljöproblemen är globala – som då det handlar om att skydda ozonskik-tet eller minska klimateffekterna – är vi helt beroende av internationell samverkan för att målen ska nås.
Miljöeffekterna kvar trots åtgärder
I många fall har tillståndet i miljön ännu inte förbättrats märkbart, trots att långtgående åtgärder vidtagits. Det kan bero på att trög-heten i ekosystemen är stor; naturen har inte hunnit reagera på minskad påverkan. En annan orsak kan vara att gifter fortsätter att komma ut i miljön fast själva utsläppen av dem upphört. Det beror på att de finns upp-lagrade i sediment, avfallsupplag eller varor och läcker ut därifrån. Den fördröjda verkan av åtgärder är särskilt påtaglig i fråga om påverkan på ozonskiktet och klimatet. I de fallen märks effekterna av minskade utsläpp först efter tiotals – eller t.o.m. hundratals – år.
: Naturvårdsverket, Kundtjänst, 106 48 Stockholm : 08-698 12 00 : 08-698 15 15 Sveriges Geologiska Undersökning, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålskyddsinstitutet,
Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen har bidragit med synpunkter på texterna i de Facto 2000.
Skriften ges också ut på engelska. En något längre version av de Facto 2000 publiceras som kapitel 5 i Naturmiljön i siffror 2000. Den ges ut av Statistiska Centralbyrån i samarbete med Naturvårdsverket. I rapporten finns utförlig information om miljöpåverkan, miljötillståndet
och miljöarbetet i Sverige. Ytterligare uppgifter kan hämtas från de båda verkens webbplatser, www.scb.seoch www.environ.se.
o
1. frisk luft
2. grundvatten av god kvalitet
3. levande sjöar och vattendrag
4. myllrande våtmarker
5. hav i balans samt levande kust och skärgård
6. ingen övergödning
7. bara naturlig försurning
8. levande skogar
9. ett rikt odlingslandskap
10. storslagen fjällmiljö
11. god bebyggd miljö
12. giftfri miljö
13. säker strålmiljö
14. skyddande ozonskikt
15. begränsad klimatpåverkan
Ingen entydig förändring har inträffat
Realistiskt, men det kräver att fler åtgärder vidtas
Ja, vi är på rätt väg
Nej, vi är inte på rätt väg
Ej realistiskt
Svårt, trots att fler åtgärder vidtas M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L N U V A R A N D E U T V E C K L I N G F O R T S A T T A Å T G Ä R D E R F Ö R U T S Ä T T N I N G A R AT T N Å M Å L E T K A N S K A PA S T I L L 2 0 1 0 T I L L 2 0 2 0 M I L J Ö P Å V E R K A N 1 9 9 5 – 2 0 0 0 M I L J Ö T I L L S T Å N D 1 9 9 0 – 2 0 0 0 M Å L E T K A N N Å S E F T E R AT T F Ö R U T S Ä T T N I N G A R N A U P P F Y L LT S 0–5 år 5–30 år >30 år N U V A R A N D E U T V E C K L I N G M I L J Ö N S R E S P O N S F O R T S A T T A Å T G Ä R D E R M I L J Ö N S R E S P O N S
: Naturvårdsverket, Kundtjänst, 106 48 Stockholm : 08-698 12 00 : 08-698 15 15 Sveriges Geologiska Undersökning, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålskyddsinstitutet,
Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen har bidragit med synpunkter på texterna i de Facto 2000.
Skriften ges också ut på engelska. En något längre version av de Facto 2000 publiceras som kapitel 5 i Naturmiljön i siffror 2000. Den ges ut av Statistiska Centralbyrån i samarbete med Naturvårdsverket. I rapporten finns utförlig information om miljöpåverkan, miljötillståndet
och miljöarbetet i Sverige. Ytterligare uppgifter kan hämtas från de båda verkens webbplatser, www.scb.seoch www.environ.se.
o
1. frisk luft
2. grundvatten av god kvalitet
3. levande sjöar och vattendrag
4. myllrande våtmarker
5. hav i balans samt levande kust och skärgård
6. ingen övergödning
7. bara naturlig försurning
8. levande skogar
9. ett rikt odlingslandskap
10. storslagen fjällmiljö
11. god bebyggd miljö
12. giftfri miljö
13. säker strålmiljö
14. skyddande ozonskikt
15. begränsad klimatpåverkan
Ingen entydig förändring har inträffat
Realistiskt, men det kräver att fler åtgärder vidtas
Ja, vi är på rätt väg
Nej, vi är inte på rätt väg
Ej realistiskt
Svårt, trots att fler åtgärder vidtas M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L N U V A R A N D E U T V E C K L I N G F O R T S A T T A Å T G Ä R D E R F Ö R U T S Ä T T N I N G A R AT T N Å M Å L E T K A N S K A PA S T I L L 2 0 1 0 T I L L 2 0 2 0 M I L J Ö P Å V E R K A N 1 9 9 5 – 2 0 0 0 M I L J Ö T I L L S T Å N D 1 9 9 0 – 2 0 0 0 M Å L E T K A N N Å S E F T E R AT T F Ö R U T S Ä T T N I N G A R N A U P P F Y L LT S 0–5 år 5–30 år >30 år N U V A R A N D E U T V E C K L I N G M I L J Ö N S R E S P O N S F O R T S A T T A Å T G Ä R D E R M I L J Ö N S R E S P O N S
Uppföljning av miljömålen
de Facto 2000 ger en sammanfattandebedömning av om miljökvalitetsmålen kan uppnås inom en generation. Figurer och tabeller visar exempel på drivkrafter i sam-hället som orsakar miljöproblem, påverkan och tillstånd i miljön, konsekvenser av påver-kan samt åtgärder som vidtas.Figurerna har inget inbördes samband.
Nuvarande utveckling
Bedömningen av miljöpåverkan avser utvecklingen de fem senaste åren, medan
miljötillståndets utveckling bedöms för de tio
senaste åren.
Fortsatta åtgärder
För att kunna nå miljökvalitetsmålen är det inte tillräckligt att vidta bara de åtgärder som riksdag, regering och andra aktörer hit-tills har beslutat om. Mot den bakgrunden har Naturvårdsverket bedömt om det är rimligt att Sverige till år 2010 respektive 2020 kommer att ha genomfört alla de åtgärder som krävs för att förutsättningar ska kunna skapas att nå målen. I bedöm-ningen har vi vägt in om de nödvändiga åtgärderna överhuvudtaget kan vidtas med tanke på de ekonomiska och sociala konse-kvenser detta skulle medföra. I en del fall är det tekniskt möjligt att vidta åtgärder inom angiven tid, men enligt vår bedöm-ning är det inte realistiskt med tanke på de stora kostnader eller de omfattande ingrepp i befolkningens livsstil detta skulle medföra.
Miljöns respons
Vi har också bedömt hur lång tid det tar innan miljökvalitetsmålet kan nås efter det att förutsättningarna uppfyllts, dvs. miljöns respons på åtgärderna. I fråga om skogen, t.ex, bedömer vi att utvecklingen vad gäller påverkan och åtgärder är positiv. Dock visar sig inte förändringarna i miljön fullt ut förrän decennier efteråt, eftersom en skogs-generation är 80–100 år lång.
Olika typer av miljömål
Miljömålen delas in i mål där bedömningen gäller kemisk påverkan och mål som avser fysisk och biologisk påverkan. Det förra gäl-ler målen som rör luften, övergödningen, försurningen, miljögifterna, strålmiljön, ozonskiktet och klimatet. Fysisk och biolo-gisk påverkan bedöms för sjöar och vatten-drag, våtmarker, hav, kust och skärgård, sko-gen, odlingslandskapet, fjällen och den bebyggda miljön. Bedömningen av målet för grundvatten inbegriper både fysiska och kemiska faktorer; då det gäller kvantitet och skydd märks åtgärderna i miljön inom fem år, men det tar längre tid innan förore-ningarna försvinner.
För många naturtyper, t.ex. sjöar, hav, skog och jordbruksmark, gäller att målen om övergödning, försurning och miljögifter måste uppnås för att alla miljöproblem ska anses lösta. Samma sak gäller t.ex. den bebyggda miljön i förhållande till målen om frisk luft och säker strålmiljö.
Då en positiv utveckling motverkas av en negativ trend används samma symbol som för ”ingen entydig förändring”.
i n n e h å l l
FRISK LUFTGRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
MYLLRANDE VÅTMARKER
HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
INGEN ÖVERGÖDNING
BARA NATURLIG FÖRSURNING
LEVANDE SKOGAR
ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP
STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ
GOD BEBYGGD MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ SÄKER STRÅLMILJÖ SKYDDANDE OZONSKIKT BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 T
Sjukdomar och korrosion
De allvarligaste luftföroreningarna är kväve-oxider, ozon, partiklar, flyktiga organiska ämnen och svaveldioxid. Antalet cancerfall till följd av föroreningar i tätortsluften i Sverige uppskattas till 200 per år. Ytter-ligare 300 fall orsakas genom att vi konsu-merar grödor som utsatts för luftförorening-ar. Till följd av höga halter av marknära ozon måste årligen 90–360 personer läggas in på sjukhus på grund av andningsbesvär.
Produktionsbortfallet inom det svenska jordbruket på grund av marknära ozon upp-skattades på 1980-talet till cirka 1 miljard kro-nor per år. Även skogsträd påverkas av ozon.
Luftföroreningar påskyndar också ned-brytningen av metaller, kalksten, gummi och plaster och skadar kulturhistoriskt värdefulla byggnader, statyer och fornlämningar.
Utsläppen måste minska
både i Sverige och utomlands
I våra tätorter orsakas höga halter av kvä-veoxider, partiklar och flyktiga organiska ämnen i luften av utsläpp från trafik, industri och uppvärmning av bostäder. På de mest trafikerade gatorna behöver utsläppen av kvävedioxid minska med 40–60 procent för att miljömålet ska nås.
En stor del av partiklarna härrör från vägtrafiken genom dieselavgaser, slitage av vägbanor, bromsbackar och däck. Eldning av ved och andra biobränslen kan orsaka stora utsläpp av partiklar, men det är osäkert hur stora utsläppen är. Andelen från denna källa bedöms utgöra 16–60 procent av de totala utsläppen av partiklar.
Föroreningssituationen beror också på att luftföroreningar förs med vindarna
1.
luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter ochkultur-värden inte skadas. 92/93 94/95 96/97 98/99
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 g/m3 lågrisknivå (1,3)
FIGUR 1.1 Medelvärden av bensenhalt under
vinterhalvåret Karlstad Lycksele Stockholm Värnamo Kristianstad Östersund Sandviken zink kolstål 0 50 100 150 200 250 300 g/m2 0 50 100 150 200 250 300 g/m2 1)
FIGUR 1.2 Korrosionsförluster på stål och zink
Europa StockholmAspvreten Europa StockholmAspvreten 1987/88 1994/95 1) 1992/93
Obligatorisk katalytisk avgasrening på personbilar från och med 1989års modell samt avgaskrav på lastbilar och bussar från och med 1993har inneburit att utsläppen av kväveoxider, organiska ämnen, par-tiklar och cancerframkallande ämnen har minskat med 70–80% jämfört med utsläppen från äldre bilar.
från andra länder. De alltför höga halterna av marknära ozon i Sverige beror till 90 procent på utsläpp i våra europeiska grann-länder.
Måluppfyllelse
Sverige har ratificerat FN:s konvention om att begränsa den långväga transporten av gränsöverskridande luftföroreningar. Som medlem i EU följer vi dessutom EG-direk-tiven. Vi har också utarbetat normer för lägsta godtagbara miljökvalitet för luft.
Avgörande för hur utsläppen av kväveoxi-der kan minska är åtgärkväveoxi-der som rör transport och energi samt arbetsmaskiner. Troligen kan miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås till 2010 till följd av att utsläppen från trafiken minskat genom att katalysato-rer används.
Målet till år 2010 för partiklar som är mindre än 10 mikrometer (PM 10) och för cancerframkallande ämnen kommer sanno-likt att nås för halterna ovanför hustak. Men det nås inte nere i gatumiljön, som ju har störst betydelse för människors exponering för dessa ämnen. Inte heller i områden med starkt inslag av småskalig vedeldning kom-mer målet att nås till 2010.
Till år 2020 bedöms Sverige ha nått målet för marknära ozon vad gäller korro-sion av material. Däremot är det troligt att de halter som ger effekter på grödor då fort-farande överskrids. Effekterna på männi-skans hälsa kommer att ha minskat väsent-ligt.
Halterna av svaveldioxid underskrider redan nu miljökvalitetsnormen för effekter på hälsa. På de flesta ställen är halterna också lägre än det långsiktiga mål som före-slås för skydd av kulturföremål och materi-al, och som är ännu strängare.
-70 -75 -80 -85 -90 -95 2000 0 200 400 600 total energianvändning -70 -75 -80 -85 -90 -95 2000 0 5 10 15 20 % andel fjärrvärme 800 TWhFIGUR 1.4 Andel fjärrvärme av
den totala energianvändningen i Sverige Norge Spanien Italien Storbritannien Tyskland Danmark Österrike Sverige USA -88 -90 -92 -94 -96 -98 2000 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150
FIGUR 1.3 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen
utom metan som procent av 1988 års utsläppsnivå
index 1988 = 100
Länderna i figuren är 9av de 23länder som har undertecknat 1991års konvention om långväga transport av luftföroreningar med målet att till år 1999 reducera utsläppen av flyktiga organiska ämnen (utom metan) med 30%.
Föroreningar hotar vattnet
Spridning av bekämpningsmedel, nedfall av luftföroreningar samt läckage från förorenad mark och avfallsupplag är några källor till föroreningar av grundvatten.
I ungefär 5 procent av jordbrunnarna har vattnet så höga nitrathalter att det inte bör ges till barn under 1 år. Detta problem upp-står främst i odlingsområden i södra Sverige.
Det kan också orsakas av en avloppsanlägg-ning i närheten av brunnen.
I försurade områden ökar utlösningen av aluminium och tungmetaller från marken och tillförs grundvattnet. Surt grundvatten korroderar vattenledningarna och höjer hal-terna av tungmetaller i kranvattnet.
Mer än 80 procent av ytvattnet kommer från grundvatten.
Radonhaltigt grundvatten
I ca 66 procent av bergbrunnarna överstiger radonhalten naturligt 100 becquerel/liter (Bq/l), (”tjänligt med anmärkning”), och i ca 4 procent är den högre än 1 000 Bq/l (”otjänligt”). Radonhaltigt vatten kan orsa-ka cancer främst genom att vi andas in den radongas som avgår från vattnet vid spol-ning och duschspol-ning. Förtäring av radonhal-tigt vatten beräknas årligen orsaka ett tiotal fall av cancer i mag/tarmkanalen.
Naturligt och konstgjort grundvatten
De mest användbara grundvattentillgångarna finns i de sand- och grusavlagringar som avsattes då inlandsisen smälte. Tillgångarna kan förstärkas genom att ytvatten pumpas upp till bassänger, varifrån det infiltrerar ner till grundvattenmagasinet. Dricksvattenför-sörjningen i Sverige är till ca 50 procent bero-ende av naturligt eller konstgjort grundvatten.
Exploatering av grusåsarna
Exploateringen av rullstensåsar och andra sand- och grusområden påverkar grundvat-tentillgången. Merparten av ballastmaterialet
2.
grund-vatten
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricks-vattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. . , .
DanmarkFinlandFrankrike Island Nederländerna 1 Spanien Sverige Österrike 2 % 0 20 40 60 80 100 915 2 404 40 670 164 7 798 33 300 2 961 2 207 1985 1990 1995
FIGUR 2.1 Årligt uttag av grundvatten i procent
av sötvattenuttag
för vägbyggen och byggnadskonstruktioner har sedan lång tid hämtats ur grusåsarna. Sedan urminnes tider har vägar dragits på åsar, under senare tider även järnvägar. Dess-utom har industrier, flygplatser och annan verksamhet traditionellt lokaliserats till olika områden med sand- och grusförekomster.
Saltvatteninträngning
I kustnära områden och i områden som tidi-gare varit täckta av hav kan sjunkande grundvattennivåer medföra att saltvatten tränger in i grundvattenmagasinet. Det kan bero på att man tagit ut för mycket grund-vatten eller att brunnen har borrats för djupt. Vid kloridhalter i vattnet över 100 mg/l ökar risken för frätskador på vattenledningarna, och vid 300 mg/l påverkas smaken.
Även vägsalt påverkar grundvattnets kvalitet genom att kloridhalten i vattnet ökar.
Måluppfyllelse
EU:s kommande ramdirektiv för vatten kommer att medföra att grundvattenfrågor-na får en mer central plats i samhällsplane-ringen. Detta direktiv kommer tillsam-mans med EU:s nitratdirektiv, dricksvat-tendirektivet och direktivet om depone-ring av avfall att bli kraftfulla styrmedel för att nå miljökvalitetsmålet. Nationellt pla-neras att en miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten ska införas.
Mark- och grundvattensystemet är ett trögt system. Det innebär att det dröjer länge innan effekterna av åtgärder för att minska föroreningshalterna visar sig. Däremot kan det gå fortare att återställa grundvattennivåerna. Målet för säker och hållbar dricksvattenförsörjning bedöms kunna nås inom en generation. Däremot kommer målet för grundvattenkvaliteten inte att ha uppnåtts till 2020. En förutsätt-ning för att målet ska uppnås är att målen som rör övergödning, försurning och giftfri miljö uppnås.
tusen ton 90/91 92/93 94/95 96/97 98/99 0 100 200 300 400 500 FIGUR 2.4 Vägverkets förbrukning av vägsalt TABELL 2.2 Vattenanvändningen i Sverige 1995
Totalt uttag av vatten Andel grundvatten (%) 3 3 0 1 4 0 8 1 7 , 3 Hushåll Industri Jordbruk bevattning djurhållning Övrigt 6 1 6 4 2 4 2 2 4 2 3 0 6 1 3 7 2 9 1 9 4 3 7 1 4 2 9 2 0 3 0 5 3 8 7 Användning inom:
Idag har drygt 65 % av alla kommunala yt- och grundvattentäkter skyddsområden eller skyddsföre-skrifter. Flertalet av dessa är grundvattentäkter. Skyddet av vattentäkter bör utökas till att gälla alla täkter där uttaget överstiger 10m3/dygn eller där vatten distribueras till mer än 50personer.
o -84 -86 -88 -90 -92 -94 -96 -98 0 20 40 60 80 100 miljoner ton totalt krossberg naturgrus morän och övrigt
FIGUR 2.3 Produktion av grusmaterial
Om vägsalt inte användes på de högtrafikerade vägarna skulle ytterligare omkring 60människor dö eller skadas svårt varje vinter förutsatt att hastighetsgränserna är oförändrade.
Vattenkraft, jord- och skogsbruk
De största miljöproblemen i sjöar och vat-tendrag är fysisk påverkan, övergödning och försurning. De två sistnämnda behandlas mer utförligt under respektive miljömål.
I flertalet större vattendrag spärrar för-dämningar för vattenkraft vägen för vand-rande fisk. Detta har slagit ut flera gene-tiskt unika stammar av lax och öring, och naturlaxen är idag hotad. En annan art som påverkas negativt är flodpärlmusslan, som är beroende av öring för sin föryngring. Den finns nu kvar huvudsakligen i Norrland. Också fastsittande alger saknas helt eller delvis i utbyggda vattendrag.
Även jord- och skogsbruket har haft stor påverkan på sötvattensmiljöerna, t.ex. genom utdikning och igenläggning och genom att ta strand- och kantzoner i anspråk. I sötvattens-miljön finns ca 260 rödlistade arter, d.v.s. arter som är hotade eller missgynnade.
Främmande arter
För att kompensera för bortfallet av fiske-möjligheter i älvar som byggts ut för vat-tenkraft har nordamerikanska arter satts ut i stor skala sedan början av 1940-talet. Få vat-ten är opåverkade av främmande arter.
Fisket förändrar fiskbestånden
Mer än två miljoner svenskar fritidsfiskar någon gång varje år, och yrkesmässigt fiske bedrivs bl.a. i de fem största sjöarna i Sverige. Ett problem är att yrkesfisket med nät bedrivs på blandade bestånd. Detta innebär att man riskerar bifångst, t.ex. av för små fiskar av andra arter, som måste kastas tillbaka i sjön. Överlevnaden hos sådan fisk är låg.
Ytvattentäkter
saknar ofta skydd
Många stora ytvattenverk hämtar sitt råvatten från sjöar som saknar skyddsområ-den och skyddsföreskrifter. Där föreskrifter finns ger de ofta inte tillräckligt skydd. Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning dricker ett vatten som kommer från dåligt skyddade ytvatten.
Det främsta hotet mot vattentäkterna är användningen av gödningsmedel och bekämpningsmedel på angränsande mark. Dricksvattenförsörjningen kommer således i konflikt med rationellt jordbruk. Ett annat hot är miljöfarliga transporter.
3.
sjöar och
vattendrag
Sjöar och vatten-drag ska vara ekologiskt håll-bara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv vär-nas. olja 38% kärnbränsle 29% inhemska 16% vattenkraft 10% kol, koks 5% naturgas 1% värmepumpar 1% FIGUR 3.1 Energitillförsel 1998, 555 TWh Kulturhistoriskt värdefulla
miljöer längs stränderna
Boplatslämningar, gravar och hällristningar är mycket gamla kulturhistoriskt värdefulla spår, medan kvarnar, sågar och damm-anläggningar tillkommit senare, liksom badorter och hamnanläggningar.
Kulturmiljöerna hotas inte bara av nyex-ploatering utan också av att verksamheter upphör. Ett resultat kan t.ex. vara att flott-ningsanläggningar tas bort.
Måluppfyllelse
Vi kan själva i Sverige reglera och anpassa yrkesfisket i våra sjöar så att fisket bedrivs uthålligt. Men kravet på rationellt fiske gör att antalet yrkesfiskare minskar, och med dem de typiska kulturmiljöerna. Även andra natur- och kulturvärden som hotas vid byggande och annan exploatering beslutar vi själva om, medan transporten med vindarna av försurande, gödande och giftiga ämnen från andra länder kräver internationell samverkan för att minska.
En viktig faktor som påverkar om miljö-målet kan nås inom en generation är hur energipolitiken utformas. Brist på elkraft kan leda till att tidigare inte utbyggda vat-tendrag regleras. Andra avgörande faktorer är hur de olika sektorerna (t.ex. jordbruk, skogsbruk, turism) tar hänsyn till bevaran-devärdena i sjöar och vattendrag, och hur stat och kommuner skyddar viktiga sötvat-tensbiotoper. Väsentligt förbättrade kunska-per och underlag för planering av säkerstäl-lande behövs. Dispenser från bestämmel-serna om strandskydd måste prövas noga. Miljömålen om övergödning, försurning och miljögifter måste ha uppnåtts för att målet om levande sjöar och vattendrag ska kunna nås.
Vänern Vättern Mälaren-S. Björkfj. Mälaren-Ekoln Mälaren-Galten Hjälmaren-Stor Hjälmaren-Östra Hjälmaren-Mellanfj. 0 10 20 30 40 50 60 70 klorofyll a (mg/m3)FIGUR 3.3 Klorofyllhalt i de stora sjöarna 1997
-97 -96 -95 -94 -93 -92 -91 (18) (18) (18) (18) (18) 0 200 400 600 800 tusen ha (18) (18)
FIGUR 3.4 Vattenareal i skyddade
områden (som procent av arealen skyddade områden inom parentes)
TABELL 3.2 Genomsnittlig fångst av 13 fiskarter
vid provfisken i 13 miljöövervakningssjöar 1999
Abborre Benlöja Braxen Gers Gädda Lake Mört Nors Röding Sarv Sik Siklöja Sutare 1 2 3 2 7 1 1 2 1 2 3 1 5 4 1 2 , ⁄, 4 1 9 , 1 1 2 , 0 3 9 5 , 6 1 2 , 2 1 1 1 , 6 1 7 , 0 2 4 3 , 3 1 , 1 4 5 1 , 3 1 0 , 1 9 5 , 7 5 8 , 0 7 2 4 , 4
Skogs- och jordbruk
förändrar marken
Av den våtmarksareal som fanns i Sverige i början av 1800-talet har ungefär en fjärde-del, ca 3 miljoner hektar, försvunnit helt genom dränering eller annan exploatering. Det viktigaste syftet med ingreppen har
varit att producera grödor och skogsträd. Stora arealer våtmark har tagits i anspråk för torvtäkt eller gått förlorade vid överdäm-ning av stränderna vid elkraftsproduktion.
I Skåne och Mälardalen återstår idag endast ca 10 procent av våtmarksarealen. Också på Östgöta- och Västgötaslätten och
på Gotland har en stor areal våtmark för-svunnit. Även utan ytterligare dikning kom-mer arealen våtmark att fortsätta att minska i något tiotal år på grund av att markvatten-nivåerna fortfarande påverkas av tidigare dikning. Denna förlust kan inte kompense-ras genom den nyanläggning och restaure-ring av våtmarker som äger rum.
Viktig biotop för den
biologiska mångfalden
Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker under hela eller delar av sin livscykel. Ett ännu större antal utnyttjar våtmarkerna som kompletterande eller alternativ livsmiljö. Av de 4 120 hotade eller missgynnade – rödlistade – arterna i Sverige förekommer 620, 15 procent, i våt-marker. Exploateringen av våtmarker har försämrat livsbetingelserna för växter och djur, särskilt groddjur, och spridningsmöj-ligheterna har försvårats ytterligare genom den fragmentering och dränering som orsa-kas av skogsbilvägar. Ett annat hot mot våtmarksbiotopen är igenväxningen. Den orsakas dels av markavvattningen, dels av nedfall av luftföroreningar, dels av att den traditionella slåtterhävden och betesdriften upphört. Många växtarter är beroende av hävd för sin överlevnad.
Kulturhistoriskt värdefulla
våtmarksmiljöer
Våtmarkerna har haft stor betydelse för människornas försörjning. Man har där kun-nat utvinna myrmalm och torv. De fungera-de som slåttermarker i bonfungera-desamhället och
4.
våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållan-de funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våt-marker bevaras för framtiden.1992 1994 1996 1998 2000 hela riket 0 200 400 600 800 1 000 Kronobergs län Västerbottens län Hallands län 0 40 80 120 160 200 1992 1994 1996 1998 2000
FIGUR 4.1 Antal ansökningar om markavvattning
i skogslandskapet
var vintertid utmärkta kommunikationsle-der. Hässjor, lador och diken är synliga vitt-nesmål om gångna tider, medan skatter kan finnas sänkta i nuvarande mossar.
Måluppfyllelse
Flera internationella konventioner och EG-direktiv berör skyddet av våtmarker.
Jämfört med situationen internationellt är trots allt en stor del av våtmarksarealen i
Sverige bevarad. Framför allt i de fjällnära delarna av det norrländska skogslandskapet är många våtmarker fortfarande opåverkade.
Förbud mot ny markavvattning gäller nu i hela Götaland, i större delen av Svealand och längs delar av Norrlands-kusten. Torvbrytning regleras i lagen, och miljöstöd för att återskapa historiskt belag-da myrslåttermarker kan betalas ut. Enligt jordbrukets miljöprogram ska 13 000 hek-tar våtmark och småvatten anläggas, främst som ett led i att förhindra kväveläckage till havet. Detta gynnar också den biologiska mångfalden. Genom den nationella skyddsplanen kommer 6 procent av myr-arealen att skyddas. Därutöver tillkommer viss areal myr som redan är skyddad, samt framför allt objekt i Norrbottens län som inte är med i myrskyddsplanen.
Trots att det finns en konflikt med energiutvinning och jord- och skogsbru-kets strävan till rationell drift bedöms det som möjligt att miljökvalitetsmålet kan nås till år 2020.
1960
0 4,5
kilometer skogsbilväg, tusen
FIGUR 4.3 Nybyggda eller förbättrade
skogsbilvägar 19651970 1975 1980 19851986 19871988 198919901991199219931994199519961997 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 1993 1994 1995 1996 1997 (5,6) (5,6) (5,8) (5,9) (8,2) 0 100 200 300 400 500 tusen ha
FIGUR 4.4 Areal myrmark i skyddade områden
(som procent av total myrareal inom parentes)
Hela riket 0 100 200 300 400 500 94–96 97–99 Avslag
Kronobergs län Hallands län Västerbottens län 150
100
50
0
FIGUR 4.2 Antal beslut om markavvattning i skogslandskapet
94–96 97–99 94–96 97–99 94–96 97–99 -82 -84 -86 -88 -90 -92 -94 -96 -98 0 1 000 2 000 3 000 4 000 smultorv stycketorv frästorv tusen m3s 1)
FIGUR 4.5 Brytning av energitorv
1)
Fisket förändrar fiskbestånden
Enligt biologernas bedömning är fiske-flottan inom EU för stor i förhållande till fiskbestånden, och fiskekvoterna för höga. Detta hotar både fiskbestånden och fiskeri-näringen i Sverige. Storleken på vissa fiskbe-stånd som är viktiga för det svenska fisket bedöms vara under en biologiskt säker nivå.
Bifångster är ett stort problem. Dels fångas för små fiskar av den önskade arten. De slängs då tillbaka i havet, men överlever sällan. Dels fångas icke kommersiella arter, vilket kan rubba balansen i ekosystemen. Dessutom fastnar säl och sjöfågel i näten.
Även fritidsfisket bidrar till det höga fis-ketrycket, särskilt lokalt.
Den biologiska
mångfalden påverkas
I strand- och kustzonen och vattendragen skadar olika verksamheter lek- och uppväx-tområdena för fisk. Som kompensation sätts odlad fisk ut. Därigenom kan lokala arter trängas undan, och den genetiska
samman-sättningen hos den naturliga arten förändras. Utsättning av fisk medför också ökad risk för att sjukdomar och parasiter ska sprida sig.
Även oavsiktligt kommer främmande arter till svenska vatten, t.ex. med barlast-vatten och som påväxt på fartygsskrov. Sjötrafiken påverkar miljön negativt också genom oljeutsläpp, bullerstörningar och stranderosion.
Drygt 500 arter som förekommer i havet eller på stränderna är hotade eller missgyn-nade (rödlistade).
Kulturhistoriskt säregna och
värdefulla havsanknutna miljöer
En del forntida lämningar ligger på grund av landhöjningen långt från den nuvarande strandkanten. Speciellt utmärkande är rösen, labyrinter och gamla hamnplatser. Fiskelägen är andra viktiga inslag liksom små skärgårdsjordbruk och kapell. Fyrar och lotsplatser vittnar om viktiga farleder för kustfrakter mellan sten-, kalkstens- och konservindustrier. Det finns också många marinarkeologiska lämningar, d.v.s. läm-ningar under vattenytan.
5.
hav
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skär-gård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelse-värden samt natur- och kultur-värden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främ-jas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 0 100 200 300 400 tusen ton ostkusten sydkusten västkusten och utlandettotalt
FIGUR 5.1 Svenska saltsjöfiskets landningar
0 4 8 12 16 0 0,25 0,5 0,75 1960 1970 1980 1990 2000 N, mol/l fosfathalt nitrathalt 1,00
FIGUR 5.2 Fosfat- och nitrathalter
i Egentliga Östersjön
Kulturmiljövärdena hotas dels av den rationalisering av fiske, jordbruk och kust-sjöfart som pågått under lång tid, dels av det förändringstryck som ökat fritids- och permanentboende medför, speciellt i storstadsnära områden. En positiv möjlighet är hållbar utveckling av turismen i många av de små kustsamhällena.
Måluppfyllelse
Ett antal områden har avsatts för skydd av värdefull kust- och skärgårdsmiljö, men endast ett fåtal av dessa består till övervä-gande del av marina miljöer.
Det finns många motstridiga intressen i kustområdena som påverkar möjligheterna att nå miljömålet. Dock är det i Sverige som besluten om kustzonen fattas. Goda plane-ringsverktyg och tillräckliga resurser krävs vid länsstyrelser och kommuner. Det är vik-tigt att dispenser från bestämmelserna om strandskydd prövas noga.
När det gäller påverkan på öppna havet är vi beroende av internationella beslut. Överfiske är det största hotet.
Havsmiljön drabbas hårt av övergöd-ning, gifter och oljeutsläpp. Även om till-räckliga åtgärder vidtas kommer det att ta lång tid innan miljön återhämtat sig från dessa hot. Miljömålen om övergöd-ning och miljögifter måste ha uppnåtts för att målet om ett hav i balans ska kunna nås.
-92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 2000 0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 bruttodräktighet i 1 000 FIGUR 5.3 Fartygstrafik i ca 40 hamnar inom
Förbundet Sveriges Hamnar
TABELL 5.4 Sveriges fiskekvoter, ton
Marulkar Torsk Sandskädda/Skrubba Pigghaj Sill Taggmakrillar Bergtunga/Rödtunga Havskräfta Rödspotta Räka Tobis Äkta tunga Skarpsill Skarpsill Piggvar/Slätvar Blåvitling Vitling Vitling 3 150 34 920 1 270 200 70 10 140 1 330 430 10 20 10 12 750 20 1 315 200 316 35 000 12 680 1 330 10 140 750 1 270 200 45 10 140 1 330 155 280 2 780 750 1 270 200 55 10 140 1 330 155 430 Nordsjön (EU-zon) Kattegatt Nordsjön (EU-zon) Nordsjön (EU-zon) Skagerrak, Kattegatt Nordsjön (EU-zon) Nordsjön (EU-zon) Skagerrak, Kattegatt, Östersjön (EU-zon) Östersjön (EU-zon) Nordsjön (EU-zon) Nordsjön (EU-zon) Skagerrak, Kattegatt, Östersjön (EU-zon) Skagerrak, Kattegatt Nordsjön (EU-zon) Nordsjön (EU-zon) Nordsjön (EU-zon samt norsk zon) Skagerrak, Kattegatt Nordsjön (EU-zon)
Biologiska mångfalden påverkas
Problemen med övergödning finns mest i södra Sverige. De senaste 20 åren har man dock konstaterat tillväxt av grönalger i fjäll-nära bäckar.
Övergödning orsakar algblomning, syre-brist, krympande tångbälten och syrefria bottnar i många vattenområden. Särskilt hårt drabbade är trånga vikar och andra områden med långsam vattenomsättning. För havet är övergödning ett av de allvarligaste hoten. Även många sjöar är kraftigt övergödda. Vissa
planktonalger massutvecklas så att vattnet grumlas och siktdjupet minskar. Blomning av giftbildande alger kan utgöra en allvarlig hälsofara för människor och djur.
I skogar, ängs- och hagmarker förändras vegetationen successivt p.g.a. kvävenedfal-let. Gräsväxten tätnar, och arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. Nitrat i grundvattnet i områden med intensivt jordbruk ger hälsoproblem hos människor, särskilt barn.
Vattenburen och luftburen tillförsel
Övergödning av skogs-, hed- och myrmark orsakas till stor del av nedfall av luftburna
kväveföreningar. Den främsta orsaken till övergödning av sjöar och vattendrag är fosforutsläpp från jordbruk, kommunala och enskilda avlopp och industri. Hav och kust-hav drabbas främst av kväve och fosfor från landbaserade källor, men ungefär en tredje-del av kvävetillförseln är luftburen. Kust-områdena är mer näringsrika än utsjön p.g.a. tillförseln av näringsämnen med vattendra-gen. Av den vattenburna tillförseln av kväve till Egentliga Östersjön, Kattegatt och Skagerrak utgörs Sveriges andel av ca 6, 50 respektive 10 procent. Lokalt kan närings-ämnen från fiskodlingar i sjöar och hav bidra kraftigt till övergödningen.
Jordbruk och trafik är källor
Det atmosfäriska nedfallet av kväveoxider i Sverige kommer till ca 80 procent från utländska källor, främst transportsektorn. Av de svenska kväveutsläppen faller huvudde-len ned utanför Sveriges gränser. Även ammoniak kommer till viss del från trans-portsektorn, och utsläppen ökar i takt med antalet katalysatorfordon. Den allra största
6.
över-gödning
Halterna av gödande ämnen i mark och vat-ten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.TABELL 6.1 Utsläpp av ammoniak i Sverige,
ton/år Jordbruk Trädgårdsbruk Skogsbruk Industriprocesser Energianläggningar Vägtrafik Sällskapsdjur samt enskilda avlopp Totalt 5 2 8 0 0 1 2 0 3 5 7 9 0 9 0 0 3 3 0 0 9 0 0 5 8 8 0 0 5 5 2 0 0 1 0 0 5 0 8 5 0 1 0 0 0 2 8 0 0 9 0 0 6 0 9 0 0
delen, ca 90 procent, kommer dock från jord-bruket. Utsläppen uppstår särskilt i samband med lagring och spridning av stallgödsel och urin på åkermarken. Nedfallet av ammoniak kommer till 75 procent från utländska källor, medan cirka hälften av de svenska ammoni-akutsläppen till luft stannar i Sverige.
Jordbruket är också källa till fosforut-släpp, dels genom djurhållning, dels genom användning av handelsgödsel. En betydan-de betydan-del av fosforutsläppen kommer från avlopp i glesbygd, med en halv miljon små-hus för permanent boende och en halv mil-jon fritidshus som inte är anslutna till kom-munala avloppsreningsverk.
Måluppfyllelse
Stora mängder kväve och fosfor har lagrats upp i mark och sediment under åtskilliga decennier. På grund av de naturliga syste-mens tröghet kommer det att ta mycket lång tid innan situationen har återställts till acceptabel nivå.
I jordbruksområdena är det i praktiken omöjligt att uppnå opåverkade förhållanden i sjöarna så länge jordbruket bedrivs enligt dagens mönster. För att åtgärda övergöd-ningen av havet krävs omfattande interna-tionella åtaganden. Återhämtningstiden för havet är mycket lång, och det dröjer troli-gen åtskilliga decennier efter år 2020 innan målet uppnåtts. Likaså krävs internationella överenskommelser för att minska övergöd-ningen av marken.
TABELL 6.2 Antal personer anslutna till icke kustbunden kommunal
avloppsvattenrening 1990 1992 1995 1998 24 398 7 524 5 170 14 450 - - - - 223 640 221 680 222 868 199 818 2 999 389 2 778 034 2 676 082 1 988 057 351 714 361 787 369 872 131 435 13 000 10 500 4 500 860 514 3 611 791 3 379 525 3 278 492 3 194 274
TABELL 6.3 Inrikes transportarbete efter färdsätt, miljoner personkilometer
Till fots Cykel Moped/MC Bil Tåg Spårvagn/T-bana/ Pendeltåg Buss Flyg Sjöfart Övrigt Samtliga 2 362 2 261 520 82 720 4 378 2 579 9 140 5 314 749 2 759 112 783 2 256 2 443 790 84 708 5 527 2 801 9 160 5 350 369 2 449 115 852 2 085 2 082 439 83 211 4 852 2 786 9 032 2 706 457 3 892 111 542 2 139 2 413 667 83 483 5 892 2 913 8 344 4 037 426 2 568 112 880 2 484 2 011 359 80 483 4 150 3 368 9 005 4 885 270 3 162 110 176 Harasjön (Halland) Örvattnet (Värmland) Spjutsjön (Dalarna) Hällvattnet (Västernorrland) Stor-Tjulträsket (Västerbotten) Mörrumsån, Mörrum (Blekinge) Kävlingeån, Högsmölla (Skåne) Nissan, Halmstad (Halland) Göta älv, Trollhättan (Västra Götaland) Delångersån, Iggesund (Gävleborg) Råne älv, Niemisel (Norrbotten)
Motala ström, Norrköping (Östergötland)
FIGUR 6.4 Medelhalt av totalfosfor i typsjöar och flodmynningar 1999
(län inom parentes)
Natur- och kulturvärden drabbas
Mer än en femtedel av den totala ytan skog, fjäll och sjöar i Sverige bedöms vara påverkad av försurning. Främst drabbas den biologiska mångfalden av växter och djur i sjöar och vattendrag, bl.a. påverkas fisket. Även grundvattnet kan försuras. I skogen ökar surheten i marken och utlak-ningen av viktiga näringsämnen.
Därigenom kan skogsträden bli känsligare för klimatpåverkan, sjukdomar och insektsangrepp. De försurande ämnena orsakar också korrosion av materiel, t.ex. vattenledningar, och vittring av byggnader, kulturmonument och kulturminnen som
hällristningar och arkeologiska lämningar under mark. Även människans hälsa kan påverkas.
Utländska källor spelar stor roll
Den viktigaste orsaken till försurning är nedfall av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Dessa luftföroreningar har sitt ursprung i utsläpp från trafiken, sjöfar-ten, energianläggningar, industri, arbetsma-skiner och jordbruk i Sverige och övriga Europa. Utländska källor bidrog 1995 till 90 procent av svavelnedfallet och 80 procent av kvävenedfallet totalt över Sverige. Även nedfallet av ammoniak kommer till största delen från utländska källor. Vår “export” av kväve är dock nästan lika stor som den
mängd vi tar emot. Av de svenska kväveut-släppen kommer ca 60 procent från trans-portsektorn, särskilt vägtrafik och sjöfart.
Försurningen av skogsmark orsakas också av själva skogsbruket.
Kalkning mildrar effekterna
Av Sveriges 95 000 sjöar större än 1 hektar är 17 000 påverkade av försurning. Av dessa åtgärdas 7 000 genom kalkning, vilket mot-svarar ca 90 procent av de försurade sjöarea-lerna. Vi har 300 000 km rinnande vatten. 100 000 km är försurningspåverkade, varav 10 000 km kalkas.
7.
försurning
De försurande effekterna av nedfall och mark-användning ska underskrida gränsen för vad mark och vat-ten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka kor-rosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. -83 -87 -89 -91 -93 -97 0 -85 doserare våtmark sjöar 50 100 150 200 250 tusen ton FIGUR 7.2 Kalk till vatten och våtmark i Sverige
-80 -84 -86 -88 -90 -92 -94 -96 -98 0 100 200 300 400 500 600 -82 delmål 2010 samfärdsel industriprocesser förbränning tusen ton
FIGUR 7.1 Svenska utsläpp av svaveldioxid
Måluppfyllelse
Nedfallet av försurande ämnen i Sverige har minskat kraftigt de senaste 15 åren. Internationella överenskommelser om ytterligare minskning av utsläppen krävs. I december 1999 undertecknades “multipro-tokollet” inom konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, och inom EU pågår arbete med ett direktiv om utsläppstak för luftföroreningar. Om direkti-vet antas skulle arealen skog, fjäll och sjöar där den kritiska belastningen överskrids minska från 6,3 miljoner hektar 1990 till 1,4 miljoner hektar 2010. Direktivet beräknas ge följande procentuella minskning av nedfallet av försurande ämnen 1995–2010:
Naturlig återhämtning av skogsmarken i för-surade områden underlättas av åtgärder i skogsbruket som motverkar ytterligare försur-ning. Men det är bara om det inte får påtagli-ga konsekvenser för skogsbrukets ekonomi som skogsbruket kan komma att anpassas till växtplatsens försurningskänslighet så att kompensationsåtgärder inte behövs.
Även om belastningen minskar betydligt kan återhämtningen från försurningen i mark och vatten ta flera decennier. Vissa områden blir kanske aldrig helt återställda. I marksystemet tar återhämtningen lång tid. I ytvatten har den redan inletts.
TABELL 7.4 Energianvändning i Sverige
⁄
Kol och koks Industri Samfärdsel Bostäder, service m.m. Inhemska bränslen Industri Bostäder, service m.m. Oljeprodukter Industri Samfärdsel Bostäder, service m.m. Gas (natur-, stads-, koks-och masugnsgas) Industri Samfärdsel Bostäder, service m.m. Fjärrvärme Industri Bostäder, service m.m. El Industri Samfärdsel Bostäder, service m.m. Totalt Industri 37 37 1 156 116 40 623 143 235 245 12 10 -2 100 11 89 321 140 8 174 1250 456 , , 47 45 0 1 190 156 34 548 89 298 162 21 17 -4 129 16 113 428 192 9 227 1 364 515 45 45 0 0 210 171 39 507 78 301 127 26 20 -6 143 15 128 446 182 9 256 1378 511 45 45 0 0 229 184 45 507 78 310 119 28 21 0 7 159 18 141 456 194 9 253 1 423 540 3,0 2,9 0,1 12,5 9,3 3,2 49,8 11,5 18,8 19,6 1,0 0,8 -0,2 8,0 0,8 7,1 25,7 11,2 0,6 13,9 100,0 36,5 3,4 3,3 0,0 0,1 13,9 11,4 2,5 40,2 6,5 21,8 11,9 1,5 1,2 -0,3 9,5 1,2 8,3 31,4 14,1 0,7 16,6 100,0 37,8 3,3 3,3 0,0 0,0 15,3 12,1 3,2 36,8 5,7 21,8 9,2 1,9 1,5 -0,4 10,4 1,1 9,3 32,3 13,0 0,7 18,6 100,0 36,7 3,2 3,2 0,0 0,0 16,1 12,9 3,2 35,6 5,5 21,8 8,3 2,0 1,5 0,0 0,5 11,2 1,3 9,9 32,0 13,6 0,6 17,8 100,0 37,9 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 2000 0 200 400 600 800 miljoner kr/år FIGUR 7.3 Kväveoxidavgifter Götaland Svealand Norrland 20 10 0 35 30 30 50 35 25
Den biologiska
mångfalden påverkas
En mer än hundraårig strävan att bedriva rationellt skogsbruk har försämrat förut-sättningarna för att bevara arter och bio-toper i skogslandskapet. För många krä-vande arter, t.ex. hackspettar, bör inslaget av lövträd vara minst 25–30 procent. Död ved utgör endast några få procent av den totala vedmängden i skogen. Av de rödlistade (hotade eller missgynnade) arterna är ca 40 procent beroende av död ved. I orörd skog i Sverige uppgår andelen död ved till 20 procent. Drygt 2 000 av skogens arter finns på den nationella röd-listan.
Föroreningar och viltet
påverkar skogen
I de mest försurade områdena har skogs-markens förråd av viktiga näringsämnen halverats de senaste 50 åren. Det är utsläp-pen av svavel och kväve, framför allt från trafiken, industrin och jordbruket i Sverige och övriga Europa, som bidrar mest till ned-fallet. Stora uttag av biomassa från skogen ger också försurande effekter.
För närvarande är stammen av klövvilt alltför stor i förhållande till fodertillgången på många håll i landet. Följden blir omfat-tande skador på plant- och ungskog. Långsiktigt kommer det att råda brist på trädbildande individer av asp, sälg och rönn
p.g.a. hårt betestryck. Men om stammen av klövvilt minskar kan också skogens värde för jakt minska.
Kulturarvet i skogarna hotas
I skogen finns ett rikt kulturarv som häng-er samman med att människan brukat sko-gen under mycket lång tid för bl.a. odling, bete, skogs- och bergsbruk. Det kan hand-la om torplämningar och odlingsspår, tjär-dalar, fäbodar, beteshagar och träd.
Kulturmiljöer och kulturminnen i skogen hotas främst av markberedning och trakthyggesbruk, nedläggning av småjord-bruk och fäbodar samt av bristande kun-skaper.
8. skogar
Skogens ochskogsmarkens värde för biolo-gisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
brännved av stamvirke massaved av barr- och
lövträd sågtimmer av barrträd summa nettoavverkning övrigt virke 0 2000 -98 -96 -94 -92 -90 -88 -86 10 20 30 40 50 60 70 miljoner m3fub
FIGUR 8.1 Beräknad nettoavverkning i Sverige
Skogsnäringen är Sveriges viktigaste export-industri. Värdet av exporten av och skogs-industriprodukter uppgick 1998 till 93 miljarder kronor.
Skog för naturvårdsändamål
Till och med 1998 har ca 865 000 hektar av den produktiva skogsmarken avsatts som nationalparker, naturreservat, biotopskydd och domänreservat. Ytterligare 230 000 hektar har avsatts på frivillig väg. Detta innebär att ca 4,7 procent av den produkti-va skogsmarken är avsatt för naturvårdsän-damål.
Måluppfyllelse
Ståndortsanpassningen och naturhänsynen i det brukade skogslandskapet har ökat jämfört med förhållandena för bara 10–15 år sedan. De frivilliga avsättningarna för naturvårdsändamål har ökat genom pågå-ende arbete med landskapsekologiska och gröna planer samt certifieringsarbetet. Även hänsynen till kulturmiljöerna och fornlämningarna i skogslandskapet har för-bättrats, t.ex. genom utbildning, informa-tion och samarbetsprojekt.
Inom de mest försurade områdena kom-mer det att ta lång tid innan marken åter-hämtat sig. Den kritiska belastningsnivån för kväve och svavel kan där komma att överskridas trots internationella överens-kommelser om att begränsa utsläppen.
Förutsättningen för att målet ska nås är att både staten och skogsägarna skjuter till betydande resurser. För att inte försitta möjligheterna att långsiktigt bevara den bio-logiska mångfalden bör ytterligare 800 000 hektar av den produktiva skogsmarksarealen nedanför den fjällnära skogen skyddas genom statliga och frivilliga insatser.
Miljömålet om försurning måste ha upp-fyllts för att målet om levande skogar ska kunna nås.
0 10 20 30 50 60 70 80 ej markberedning markberedning 40 % FIGUR 8.4 Procent fornlämningar
som skadats i avverknings-områden
skador inom fornlämningsområdet
fornlämning skadad
därav markerad fornlämning
-91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 0 100 200 300 400 500 600 700 800 tusen ha inget skydd begränsat skydd totalt skydd
FIGUR 8.3 Produktiv skogsmark med olika
skyddsföreskrifter inom naturreservat
-84 -86 -88 -90 -92 -94 -96 -98 2000 södra Sverige norra Sverige hela riket 200 0 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 tusen ha
FIGUR 8.2 Areal äldre lövrik skog
Undersökningen i figur 8.4
gäller Skånes, Värmlands och Västerbottens län och omfattar sammanlagt 391fornlämningar inom 171avverkningsområden av vilka 70procent avverkats mellan 1995och 1999. Mer än 95 procent av alla skador hade orsakats i samband med skogs-bruk.
Jordbruksarealen minskar
Strävan att uppnå rationell jordbruksproduk-tion har lett till att åkerarealen sedan 1950-talet har minskat med en fjärdedel, betes-markerna minskat med hälften och slåtter-ängarna praktiskt taget försvunnit.
Samtidigt har besättningarna av nötkrea-tur nästan halverats, och av antalet betande nötkreatur återstår bara en fjärdedel. Ändå har produktionen inte minskat.
I slättbygderna har åkerarealen faktiskt ökat – men på bekostnad av ängs- och hagmarker. I skogsbygderna har åkerarealen reducerats, främst genom igenväxning. Mark tas också i anspråk för bebyggelse och infrastruktur.
Antalet arter och
individer minskar
Drygt 2 000 rödlistade (d.v.s. hotade eller missgynnade) växt- och djurarter finns i
jordbrukslandskapet. Mycket talar för att graden av uppsplittring – fragmentering – av landskapet har nått en kritisk nivå från artbevarandesynpunkt. Vid sidan av frag-menteringen missgynnar den effektivare växtodlingen med tätare grödor, mer pro-duktiva sorter, kemiska bekämpnings-medel och gödselbekämpnings-medel artrikedomen i
odlingslandskapet. Artrikedomen påverkas också negativt av nedfall av svavel- och kväveföreningar.
På grund av att endast ett fåtal handjur används i aveln av mjölk- och köttdjur ris-kerar värdefulla gener att försvinna.
Genetiskt modifierade växter och djur (GMO) får inte introduceras utan föregåen-de miljöprövning. Idag finns inga GMO i kommersiell odling i det svenska odlings-landskapet.
Livsmedelsproduktion
Det största hotet mot åkermarkens långsik-tiga användbarhet för livsmedelsproduktion är kadmiumtillförseln. Tillförseln sker via luftnedfall och spridning av fosforgödsel-medel och avloppsslam samt via foder och kalk. Kadmiumhalten i marken ökar nu med ca 0,1 procent per år. Även använd-ningen av kemiska bekämpningsmedel är förknippad med risker.
På grund av de tunga maskiner som används i rationellt jordbruk packas jorden ihop. Detta försämrar växternas
näringsupp-9.
odlings-landskap
Odlingsland-skapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kul-turmiljövärdena bevaras och stärks. -91 -92 -93 -94 -95 -96 -971 (1) (1) (1) (1) (1) (1) tusen ha 0 10 20 30 40 50 60 70 (2)
FIGUR 9.1 Jordbruksmark i skyddade områden
(som procent av arealen skyddade områden inom parentes)
tag. Följden blir minskad produktionsför-måga och dessutom ökat läckage av växtnä-ring, vilket bidrar till övergödningen av sjöar, vattendrag och hav.
Kulturarvet hotas
Till en början ökade den brukade marken, men i vår tid minskar både betes-, slåtter-och åkermarker, som är betydelsefulla också från kulturhistorisk synpunkt. Även vägar, alléer, byggnader, häckar, diken och gärdesgårdar förfaller eller tas bort. Äldre brukningsmetoder och byggnadstraditioner ersätts av rationella och moderna, och regi-onala särdrag försvinner. Dessutom försvin-ner själva kunskapen. Skogsplanteringar breder ut sig och landskap växer igen. Delar av miljöerna försvinner eller splittras på grund av exploatering för tätort eller infrastruktur. Landsbygds- och miljöstöd kan hejda utvecklingen.
Måluppfyllelse
Det främsta hindret mot att nå miljömålet är svårigheten att förena företagsekonomisk
lönsamhet med önskan att bevara den biolo-giska mångfalden och kulturmiljövärdena.
Hävden av ängs- och hagmarker har för-bättrats under 1990-talet till följd av lagstift-ning och ekonomiska bidrag, och lönsamhe-ten för exlönsamhe-tensiv nötköttsproduktion stiger.
Drygt 9 procent av åkerarealen fick mil-jöstöd för ekologisk odling 1998.
Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU kommer att ha stor betydelse för kostnaderna för de åtgärder som behöver genomföras för att målet ska uppnås.
Miljömålet om giftfri miljö måste ha uppnåtts för att målet om odlingslandskapet ska nås.
-95 -96 -97 -98 -99 2000 tusen ha 50 0 100 150 200 250 300 FIGUR 9.4 Areal med miljöstöd
för ekologisk odling
TABELL 9.2 Försöksodling av GMO-grödor
i Sverige , Stärkelsepotatis industriell odling utsädesodling fältförsök Sockerbetor, fältförsök Vårraps, fältförsök Vårrybs, fältförsök Höstraps, fältförsök 3 3 6 5 7 0 , 4 4 , 6 5 , 7 -1 , 7 2 6 0 8 5 0 , 2 1 , 3 3 , 6 0 , 8 2 , 3 1944 0 tusen ha 1961 1980 1998 1 000 2 000 3 000 4 000
träda vall1 fodersäd brödsäd
1944 0 tusen ha 1961 1980 1998 100 200 300 400
övriga växter sockerbetor baljväxter oljeväxter2 potatis
FIGUR 9.3 Areal av olika grödor
1) Exkl. ej uttnyttjad vall
Renbete både positivt och negativt
I fjällen finns landets största samman-hängande areal med naturbetesmark. I vissa områden har renskötseln lett till markslitage och överbetning, och vidare till markerosion. Detta är ett hot mot den biologiska mångfalden. Samtidigt utgör för lågt betestryck ett hot mot mång-falden till följd av den igenväxning som uppstår.
Av de hotade eller missgynnade (rödlistade) arterna förekommer 166 arter i fjällen. Flera växtarter är endemiska (finns bara på den platsen), t.ex. lappfela och brunkulla. Av hotade däggdjur och fåglar förekommer t.ex. järv och stenfalk nästan uteslutande i fjällen.
Skyddet av de stora rovdjuren kom-mer i konflikt med säker drift för ren-näringen.
Terrängkörning skadar natur- och
kulturvärden och stör friden
Skador på mark och vegetation samt på forn- och kulturlämningar orsakas också av körning med motorfordon på barmark. Största delen av den lagliga barmarkskör-ningen äger rum inom rennäringen. Barmarkskörning bedrivs också av Försvaret och tele- och energisektorn. Därtill kom-mer olaglig nöjeskörning med terrängfor-don.
Terrängkörning på barmark och snö orsakar även buller och avgaser, vilket för-sämrar fjällmiljöns värde för friluftslivet. Samtidigt utnyttjas snöskotern och turist-flyget i turistnäringen. En viktig del i turismen är “det fria fjällfisket”, som till-sammans med samernas husbehovsfiske förekommer i i stort sett alla vatten i
fjäll-10.
fjällmiljö
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur-och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hän-syn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. varg björn lo 0 100 200 300 400 500 tusen kronor (29) (29)FIGUR 10.1 Ersättning för skador orsakade av
varg, björn och lo 1999
(antal ärenden inom parentes)
(88)
Norrbottens län
Terrängskotrar totalt Jämtlands län Västerbottens län Dalarnas/ Kopparbergs län -80 -85 -90 -95 -99/2000 0 20 40 60 80 100 120 tusental
området. Överfiskning och okontrollerad utplantering av fisk riskerar att öka.
Fjällmiljön påverkas även av vägbyggen, prospektering och utvinning av mineral och energianläggningar. En stor del av fjällens sjöar och vattendrag är direkt eller indirekt berörda av reglering för vattenkraft.
Kemisk påverkan
Övergödning och försurning är ytterligare faktorer som påverkar fjällmiljön och hotar den biologiska mångfalden. Försurning har orsakat förändringar i faunan av rygg-radslösa djur, vilket i sin tur påverkat fisk-och fågelfaunan. I fjällänen stod snöskot-rarna för ca 30 procent av utsläppen av kolväten och kolmonoxid 1994. Även ökad UV-B-instrålning och klimatförändringar påverkar fjällekosystemet.
Kulturarv från
samer och nybyggare
Kulturarvet i fjällvärlden präglas främst av samekulturens lämningar från forntid till nutid i form av boplatser, kultplatser, vis-ten, flyttningsleder och fångstanläggning-ar, men framförallt också av en levande renskötartradition. Spåren av nybyggarnas yttersta utposter i form av fjällägenheter och nybyggen är ett annat kulturarv, lik-som äldre spår och nutida former för fri-luftsliv och turism samt färdvägar som t.ex. pilgrimsleder. Kulturarvet hotas främst av att traditionella verksamheter upphör, men ibland också av ovarsam exploatering eller skadegörelse.
Måluppfyllelse
Naturvårdsverket bedömer att miljömålet kan nås inom en generation. Det finns mål-konflikter mellan markanvändning, frilufts-liv, fysisk planering och måluppfyllelse, men de kan hanteras i Sverige utan hänsyn till händelser i omvärlden.
Stora arealer i fjällen är skyddade som nationalpark eller naturreservat.
-94 -95 -96 -97 -98 renar, tusentals renägare, tusentals 200 250 300 350 3 4 5 6 renägare renar FIGUR 10.4 Antal renägare och
renar slaktade kasserade 73/74 77/78 81/82 85/86 89/90 93/94 97/98 0 20 40 60 80 100 120 tusental
FIGUR 10.3 Antal slaktade renar samt därav
Buller och avgaser i tätorterna
Nästan 1,5 miljon människor i Sverige utsätts för bullernivåer över riktvärdena utomhus av vägtrafiken och ytterligare drygt en halv miljon av sådant buller från järnvägs- och flygtrafik. Buller gör det svårt att uppfatta tal och medför irritation, sömnproblem och t.o.m. effekter på hjärt/kärlsystemet. Ett annat problem i tätorterna är bilavgaserna.
Allergier
Inomhusmiljön medför i många fall besvär för allergiker. Idag har nästan 40 procent av skolbarnen någon form av allergi eller annan överkänslighet. Enligt WHO finns det fuktproblem i 10–30 procent av bygg-nadsbeståndet. De boendes beteende är också betydelsefullt, t.ex. om man röker eller har sällskapsdjur, och hur man städar. Rökning i kombination med radon i inom-husluften mångdubblar risken för cancer. Radonhalten i inomhusluften överstiger 200 Bq/m3i 350 000 bostäder.
Grönområden bebyggs
Från 1960 fram till 1995 ökade den genom-snittliga tätortsytan per invånare från 630 till
705 m2, d.v.s. bebyggelsen blev mer utspridd.
Detta ökar i sin tur behovet av transporter, ger sämre förutsättningar för kollektivtrafik och service och kan påverka de ekonomiska förutsättningarna för fjärrvärmeförsörjning.
Utbredningen av bebyggelse och infra-struktur har också skett inom tätorterna på bekostnad av grönområden. Detta försämrar förutsättningarna för både människornas rekreation, växt- och djurlivet och lokalt omhändertagande av dagvatten. Också luft-miljön och klimatet i staden blir sämre.
11.
bebyggd
miljö
Städer, tätorteroch annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Gotland tusen personer Jämtland Blekinge Kronoberg Norrbotten Västerbotten Halland Västernorrland Kalmar Värmland Södermanland Dalarna Västmanland Örebro Gävleborg Jönköping Uppsala Östergötland Skåne V:a Götaland Stockholm 56–65 dB(A) > 65 dB(A) 0 50 100 150 200 250 300 350
FIGUR 11.1 Antal personer i olika län som
utsattes för vägtrafikbuller utomhus 1998
År 1998var 840 000personer utsatta för bul-ler över riktvärdena i bostaden.
