Mälardalens högskola ISB
Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
Elevers förståelse av värdegrunden
Jaana Äikäs de Basulto
Examensarbete i lärarutbildningen
i kunskapsområde pedagogik Handledare: Margareta Sandström Kjellin Vårterminen 2007 Examinator: Ulf Nytell
Lärarutbildningen Examensarbete 10 poäng
Abstrakt
___________________________________________________________________________
Jaana Äikäs de Basulto
Elevers förståelse av värdegrunden
2007 Antal sidor: 20
___________________________________________________________________________
Mitt arbete är en del av en internationell jämförande studie. I projektet deltar universitet från Finland, England och Mälardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien är att hitta likheter och skillnader i elevers förståelse i dessa länder av värdegrunden och hur den gestaltas i skolan. Värdegrunden är en del av skolans arbete och står på Lpo94
(Utbildningsdepartementet, 1994). Läroplankommitté slog fast år 1994 att skolan vilar på demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika värden. Skolan har viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Detta sker genom individens fostran till rättkänsla, generositet, tolerans och ansvartagande.
Jag undersökte hur 20 elever vid 15-16 års ålder i högstadiet i två olika skolor i
Mellansverige uppfattar värdegrunden. Eleverna var delade i fyra olika grupper, fem i varje grupp. Den första gruppen bestod enbart av flickor, den andra gruppen enbart av pojkar men den tredje och fjärde gruppen var blandade. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av gruppintervjuer som spelades in, transkriberades ordagrant och därefter analyserades. Resultaten visar att i båda skolorna där intervjuer gjordes ansåg eleverna att skolorna inte arbetar med värdegrunden. Skolorna arbetar inte aktivt med olika teman som mobbning, rasism, jämställdhetsfrågor eller demokratifrågor. Man arbetar inte med
demokratifrågor som t ex med elevinflytande. Arbetssättet eller innehållet i ämnena får eleverna välja bara någon gång i SO-ämnena och slöjd men inte övrigt i andra ämnen.
_______________________________________________________
Förord
Det har varit lång väg och äntligen har jag kommit till final. Jag vill tacka min man Daniel, min dotter Diana och min syster Leena för allt stöd vad jag har fått under dessa år. Jag vill tacka också min handledare Margareta som har gett mig goda råd och funnits till hands när jag har behövt hjälp. Slutligen vill jag tacka Elisabeth och Ingegerd som arrangerade intervjuerna med eleverna. Utan deras hjälp hade det inte varit möjligt att göra intervjuer i skolorna. Jag vill också tacka alla elever som har varit med och bidragit till min underökning.
Innehållsförteckning
Förord1. Inledning
1 1.1 Syfte 1 1.2 Forskningsfrågor 1 1.3 Begreppet ”värdegrund” 1 1.4 Disposition 12. Litteraturbakgrund
22.1 Värdegrund enligt Lpo94 och enligt olika författare 2 2.2 Forskning inom skolan om ungdomarnas uppfattning om värdegrund 3
2.3 Studier om värdegrundsarbete i skolan 4
2.4 Sammanfattning 7
3. Metod
83.1 Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder 8
3.2 Val av metod och forskningsinsats 8
3.3 Datainsamlingsmetod 8
3.4 Urval 9
3.5 Tillvägagångssätt 9
3.6 Databearbetning och analysmetod 10
3.7 Reliabilitet och validitet 10
3.8 Forskningsetiska ställningstaganden 10
4. Resultat
124.1 Elevers uppfattning om skolans förmedling av värdegrunden 12
4.1.1 Rättigheter och skyldigheter 12
4.1.2 Hur man ska bete sig 12
4.1.3 Elevers bemötande av varandra 12
4.1.4 Hur elever anser att lärare bemöter dem 13
4.2 Elevers uppfattning om skolans förmedling av demokratiska värden 14 4.3 Elevers uppfattning om hur skolan arbetar med mobbning och jämställdhet 14 4.4 Förutsättningar för att kunna förankra värdegrunden i skolan 14
5. Analys och tolkning
155.1 Elevers uppfattning om skolans förmedling av värdegrunden 15
5.1.1 Rättigheter och skyldigheter 15
5.1.2 Hur man ska bete sig 15
5.1.3 Elevers bemötande av varandra 15
5.1.4 Hur elever anser att lärare bemöter dem 15
5.2 Elevers uppfattning om skolans förmedling av demokratiska värden 16 5.3 Elevers uppfattning om hur skolan arbetar med mobbning och jämställdhet 16 5.4 Förutsättningar för att kunna förankra värdegrunden i skolan 17
5.5 Skillnader mellan pojkar och flickor 17
6. Diskussion
18 6.1 Metoddiskussion 18 6.2 Resultatdiskussion 18 6.3 Pedagogiska implikationer 19 6.4 Nya forskningsfrågor 19 6.5 Slutsats 19Referenser
Bilagor
Intervjuguide1. Inledning
Mitt arbete är en del av en internationell jämförande studie. I projektet deltar Mälardalens högskola, Jyväskylä university i Finland och Reading university i England. Man intervjuer elever mellan 15-16 år i dessa tre länder och sedan gör man en jämförelse hur ungdomar i Finland, England och Sverige uppfattar värdegrunden och vilka skillnader och likheter hittar man mellan dessa länder. Jag tyckte att studien lät intressant och ville vara med i detta projekt.
Läroplankommitté slog fast år 1994 att skolan vilar på demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt
solidaritet mot svaga och utsatta (Utbildningsdepartementet, 1994). Detta innebär att alla som arbetar inom skolan skall förmedla värdegrund. En av skolans formella uppgift är att ge social fostran till elever. Bindande föreskrifter i läroplanerna Lpfö98, Lpo94 och Lpf94 för förskola och skola är måttstock för värdegrundsarbete.
1.1 Syfte
Arbetets syfte är att undersöka hur 15-16 åringar förstår värdegrunden och hur värdegrunden förankras hos ungdomar i skolan.
1.2 Forskningsfrågor
• Hur uppfattar elever att skolan förmedlar värdegrunden? • Hur arbetar skolan med värdegrunden enligt eleverna?
1.3 Begreppet ”värdegrund”
Skollagen (1985 :11000) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap.2§). Skolan har viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall
gestalta och förmedla. Detta sker genom individens fostran till rättkänsla, generositet, tolerans och ansvartagande (Lpo94, Utbildningsdepartementet, 1994).
1.4 Disposition
I litteraturbakgrunden skriver jag om tidigare forskning. I metod avsnitten presenterar jag mitt val av forskningsmetod, i resultat avsnittet redovisar jag resultatet av mina intervjuer och i analys och tolkning följs en analys där jag behandlar resultatet i förhållande till
litteraturbakgrunden. I diskussion knyter jag ihop mitt arbete genom reflektioner och avslutande kommentarer.
2. Litteraturbakgrund
Jag har valt att belysa begreppet ”värdegrund” ur det statliga styrdokument Lpo94 (läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Utbildningsdepartementet, 1994) och jag tar upp tidigare forskning som handlar om vad man har forskat inom skolan om ungdomarnas uppfattning om värdegrund samt studier om hur skolan arbetar med värdegrundsfrågor.
2.1 Värdegrunden enligt Lpo94 och enligt olika författare
Värdegrund enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994) är att skolan vilar på demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika värden som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta. Detta ska ske genom individens fostran till generositet, rättkänsla, tolerans och ansvarstagande.
Lindgren (2001) delar värdegrunden i nio olika områden: demokrati (medinflytande, solidaritet), etik och moral, etnicitet (mångkulturalitet), jämställdhet (jämlikhet), kränkande behandling (mobbning, diskriminering), livsvetenskap, mänskliga rättigheter (frihet,
integritet), rasism (främlingsfientlighet) samt sex och samlevnad. Betoningen av
värdegrundsområdet kan också ses som en del i lärarnas professionalisering och skolans utveckling (s.9). Enligt Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande (SOU 1999:63) handlar det bl.a. om att lärare ska förmedla och förankra grundläggande värden i verksamheten dessutom betonas ökande krav på lärare att förbereda barn och ungdomar för såväl ett mångkulturellt som komplext samhälle. ”Värdegrundsområdet möjliggör att grundläggande filosofiska, etiska och kunskapsteoretiska frågor diskuteras i relation till skolans politiska styrning och den dagliga verksamheten i skolan. Mot bakgrund av de förändringar som samhället genomgått borde dessa frågor framstå som viktiga”, skriver Lindgren (s.11-12) Att ha en moralisk kompetens och värden som jämställdhet, solidaritet och allas lika värde betonas av ungdomarna i Lindgrens (2001) studie. Enligt honom fungerar också andra dokument än läroplaner och skollag som utgångspunkt t ex FN – konventioner som Barnkonvention och Konvention för mänskliga rättigheter. Demokratin, demokratiska arbetsformer och värderingar samt inflytande och delaktighet uttrycks som utgångspunkten för det värdegrundsarbete som betonas i läroplanerna. Just demokrati verkar enligt honom vara ”ett tema som präglar skolors värdegrundsarbete i stor utsträckning” (s.16).
Torstenson - Ed (2003) skriver att ”skolan ska fostra men inte ta ställning eftersom
undervisningen skall vara saklig och allsidig och föra fram olika värderingar. Att skolan sågs som neutral och värderingsfri skapade en del förvirring, och gjorde att lärare ofta inte vågade föra fram några åsikter alls. Samtidigt har läroplanerna talat om demokratiska värden.
Vetenskapen tog religionens plats då det gällde att vara objektiv. Moral börjades se som något privat” (s.20). Enligt Torstenson - Ed har lärarkunskapen tre grunder: praktik, värdegrund och vetenskap. ”I läroplanen 1994 kommer begreppet värdegrund in och samtidigt fastlås att skolan skall ha en icke-konfessionell undervisning. Det sägs också att skolan skall överföra viktiga värden och ge unga en etisk kompass och moralisk kompetens. Skolan skall förmedla och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Värdegrunden har betonats ytterligare genom att sättas främst i båda läroplanerna från 1998”, skriver Torstenson – Ed (s.21-22). Detta handlar om ett dilemma. Skolans sågs som neutral och värderingsfri men samtidigt skolan skall överföra viktiga värden.
Samhällsutvecklingen påverkar naturligtvis även skolan. Europeiska perspektiv har beskrivit tre utvecklingslinjer som fått betydelse för skolan. Den första är att familj, religion och andra institutioner minskar i betydelse. ”Skolan får då rollen av surrogatfamilj som skall
överföra värderingar, ta socialt ansvar osv. Man försöker hålla ihop det hela med hjälp av gemensam värdegrund. Det mångkulturella och den ökade segregationen i samhället ses som främsta orsakerna till intresset för värdegrunden”, skriver Torstenson – Ed (s.23-24).
Inflytandet beskrivs i läroplan Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994) så att ”eleven ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig samt få ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Eleven ska också ha kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former”.
Enligt Pedersen (2004) är ”centrala begrepp i läroplanerna vad gäller målen för skolans påverkan: värdegrund, grundläggande värden, individens egenart och personligt ansvar. Enligt Lpof94 skall grundläggande värdena överföras, förmedlas, gestaltas, förankras och hävdas. Skrivningarna om värden tycks ge en stor roll åt lärare och andra vuxna i skolan och mindre roll åt eleverna. Om värdena skall se som fasta, tydliga och orubbliga så är det kanske också konsekvent att de inte behöver diskuteras”, skriver Pedersen (s.48). I Pedersens studie framstod att eleverna inte var passiva i fokussamtal. Eleverna bidrog själva till arbetet och medverkade i olika arbetsgrupper. Enligt honom är dock ansvaret hos läraren att
värderingsfrågor bearbetas i skolans vardag (s.70,75).
Enligt Lindell och Hartikainen (2001) ”kan vi om vi inte har gemensamma värdegrund se konsekvenserna som egoistisk handlande, utanförskap, okamratligt beteende, kränkningar och våld. Historien har lärt oss att en värdegrund, baserad på människors lika värde som ständigt måste vara på dagordningen. Det är självklart viktigt att invandrargrupper och nationella minoriteter omfattas av en grundläggande värdegemenskap. Grundtanken i en demokrati är att man ser positivt på och respekterar olikheter. Utan värdegrund faller alla resonemang om individualiseringen i skolan platt till marken skriver författarna”(s.70). ”Värdegrunden blir tydlig i skolans trivsel- och ordningsregler, samt i den allmänna hållningen i vardagen” (s.77) Det är viktigt att dessa regler tas fram genom elever, föräldrar och personal skriver
författarna.
2.2 Forskning inom skolan om ungdomarnas uppfattning om värdegrund
Studier kring barn och livsfrågor initierades av Skolöverstyrelsen under 1970-talet. Det fanns olika projekt i 1980. Man försökte få kunskap på ett ganska okänt fält. Forskarna ställde en öppen fråga Vad funderar barn på? Sedan bidrog barnen själva till ett helhetsperspektiv. ”Det skedde genom att barnen tog upp allt mellan himmel och jord av frågor stort som smått” skriver Torstenson - Ed (2003, s.38)
”
Svaret på livsfrågorna är essensen av personliga erfarenheter, reflektioner och kunskaper” (s.43), skriver Torstenson – Ed. ”En personlig livstolkning innehåller föreställningar om tillvaron, omvärldsorientering och det vetande man anser sig ha. Den innehåller också övertygelser som är ett bättre ord än tro eftersom det inte bara är religiösa föreställningar det handlar om. Detta utgör sedan grund för de värderingar man hyser och som i sin tur står i relation till de handlingar man gör, de kan styra ens handlingar eller så kan egna handlingar ge upphov till reflektion och värderingar”(s. 43-44). Eleverna vill alltså bearbeta sina egna livsfrågor tillsammans med lärare (s.47), skriver Torstenson- Ed. ”Att ha en moralisk kompetens och värden som jämställdhet, solidaritet och allas lika värde betonas av ungdomarna (s.49). Torstenson – Ed har gjort studier inom skolan och eleverna är klart medvetna om att det är klimatet på skolan som påverkar lärandet. Det kan gälla det psykiska eller sociala klimatet men även den fysiska miljön, liksom hur ojämlikhet, mobbning och brist på medbestämmande påverkar negativt. Studier visar också att ”en inlärningsmiljö där elever med varierande erfarenheter och förmågor är accepterade påverkar positivt både sociala attityder och värderingar. Elever vill känna sig trygga vilket kräver att läraren tar ett etisktansvar i gruppen genom att resonera med barnen om vad som är rätt och fel”, skriver han (s.56).
Zackari och Modigh (2000) skriver att ”Skolverkets utvärdering av läroplanerna i praktiken (1999) visar att skolorna i många fall tycks sakna redskap för att arbeta med och värdera värdegrunds – och demokratifrågor i undervisningen. Utvärderingar visar att många elever brister när det gäller att tillämpa moraliska principer och ta ett eget ansvar för sina handlingar. Kopplingen mellan de värderingar man ansluter sig till och hur man agerar är ofta svag. Trots brister i skolans arbete med värdegrunden ger de flesta elever uttryck för att de omfattar demokratiska värderingar. Eleverna saknar ofta samtal i undervisningen om de stora frågorna om livet, rättvisor och orättvisor, etik och moral, kärlek och relationer. Barn och ungas förmåga till reflexion och ett kritiskt förhållningssätt lockas fram när de ställs inför frågan som på allvar berör dem” (s.30). I undersökningen kom fram att de flesta elever inte känner till hur skolan arbetar med värdegrunden och är inte heller själva engagerade. Ungdomarna tycks generellt att alla elever i skolan borde få se och diskutera innehållet i läroplanerna. ”Kunskaper och demokrati är en förutsättning för att kunna engagera sig i skolans demokratiska arbete och för att kunna förstå och omfatta demokratiska värden” skriver författarna (s.34)
2.3 Studier om värdegrundsarbete i skolan
Pedersen (2004) skriver att ”man kan konstatera att skolans vardagsarbete erbjuder många och osökta tillfällen att bearbeta värdegrundsfrågor. Klassrummet ses som ett forum för
värderingsfrågor ur olika aspekter, men inte alla lärare finner det naturligt att använda sin undervisningssituation till dessa frågor” (s.74). Enligt Pedersen arbetar skolorna i hans studie med frågor som: antirasismgrupp, mobbningsgrupp, arbetsmiljögrupp, demokratigrupp, jämställdhetsgrupp m.fl. Dessa verkar ibland vara sammansatta av elever, ibland av lärare och elever tillsammans. Skolledningen ordnar temadagar eller bjuder in gäster där
värdegrundsfrågor behandlas (s.67).
Lindgren (2001) skriver att ”värdegrundsarbetet verkar i relativt stor utsträckning bedrivas isolerat och vid sidan av det övriga skolarbete och inte som en del av verksamhet i skolan” (s.15). Värdegrundarbetet sker i regel i form av diskussioner och samtal men andra metoder som rollspel, forumspel, värderingsövningar, samarbetsövningar, lekar, uppsats- och
beskrivande, litteraturläsning och videoinspelningar av lektioner också förekommer. Specifika metoder som Alateen, Marte Meo-principen, Quadriceps, Lions quest eller Empowerment är också vanliga (s.22). ”Skolan har i stort utsträckning utnyttjat möjligheten att lokalt bestämma hur de arbetar med dessa frågor” skriver han (s.23).” Värdegrundsarbetet dokumenteras och publiceras oftast på respektive skolas eller kommunens hemsida, i tidningsartiklar eller i rapporter”, skriver han (s.23).
Frånberg (2004) skriver att ”demokratiuppdraget är tillsammans med kunskapsuppdraget fundamentet för all verksamhet i skolan enligt läroplanerna. Skolan skall förmedla kunskaper men också grundläggande demokratiska värderingar. Detta betyder att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Eftersom vi lever i ett samhälle som förändras snabbt och där stabilitet och fasta strukturer saknas blir det viktigt att man är bra på många uppgifter och kan ställa om sig snabbt till nya situationer. Eleverna måste lära sig att ta moraliskt ansvar i svåra frågor också skriver hon. På frågan om huruvida undervisningen om värdegrunden kopplas till
samhällsutvecklingen framkommer olika förhållningssätt. Några menar att det är en självklar utgångspunkt, några gör kopplingar mellan lärande, skola och samhälle” (s.50-52). En lärare menar att ”…det är svårigheter att få ungdomar att aktivt delta och utnyttja det inflytande
man får och dom har en individualistisk ställning och ovilja till att delta i arbete med inflytande och så vidare…” (s. 53).
Lindell och Hartikainen (2001) skriver att individualiseringen har gjort att många elever faller igenom systemet t ex skolk förekommer, kurser fullföljs inte, många går ut med ofullständiga betyg eftersom frihet och eget ansvar inte fungerar utan inlärda och förankrade baskunskaper, gott mentorskap och handledning samt en förankrad värdegrund. ”Utan en nödvändig värdegrund på gruppnivån kommer individualiseringen inte att fungera. Det är när man byggt upp en värdegrund, bestående av nödvändiga mänskliga spelregler, som
individualiseringen kan bli konstruktiv”, skriver författarna (s.72).
Enligt Orlenius (2001) är läroplanernas viktigaste uppgift att fungera som
tolkningsinstrument och instrument för orientering i en komplex verklighet. ”Medborgerliga fri – och rättigheter kan betraktas som grundläggande och förankrande över hela världen. Man kan därmed hävda att det finns gemensamma värden för hela världen” (s.33). ”I skollagen talas om att främja aktning för varje människans egenvärde, vår gemensamma miljö,
jämställdhet etc”(s.35). I Matt 7:12 sägs:”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”. Denna regel är djup ankrad i kristen tro och lära skriver Orlenius (s.35). ”Denna gyllene regel betonar vikten av omsorg om varandra och borde vara välankrad hos människor i hela vår värld. Begrepp frihet är ett av de grundläggande värdena. Frihet bör gälla i både samhälle och skola. Skolans uppgift bli därmed att fostra eleverna till att utöva sin frihet såsom de själva vill utan att därmed inskränka andras frihet. Man talar också om rätt och rättvisa i skolan. För skolans del innebär det att man aktivt måste arbeta för att skapa en god moralisk miljö, vilket anses vara avgörande för lärandet, och där lärarna för övrigt fungerar som moraliska förebilder” (s.36-37). Orlenius skriver att skolans faktiska roll är att vara normaliserande och disciplinerande (s.38). Under de senaste femtio åren har staten försökt att styra skolan med målet att skapa den demokratiska skolan samt idén om individens växande autonomi och ökade medborgaransvar (s.61).
”Hur lyckas skolan med sitt uppdrag? I den studie som Skolverket genomförde 1994 framkom att alla lärare tycker att det är viktigt att skolan uppmuntrar nyfikenhet och
initiativförmåga och lär eleverna att ta ställning i etiska och moraliska frågor. Men bara fyra av tio lärare anser att skolan klarar av det. 90 % av föräldrarna tycker att det är mycket viktigt att eleverna får ta ställning i dessa frågor i skolan. Senare attitydundersökningar under åren 1997 – 1999 visar att en tredjedel av lärarna anser att problem med kränkande behandling har ökat och nästan hälften menar att problem angående etik och moral har ökat” skriver Orlenius (s.111).
Principen om jämställdhet är ett av de grundläggande värdena som ska förverkligas i skolans verksamhet skriver Orlenius. ”En central fråga i skolan är hur man ska hantera förutsättningen för jämställdhetsarbetet och hur man kan påverka barn och unga att omfatta jämställdhetsideal som anges i läroplanerna. Skolan har hittills haft svårt att påverka könsbarriärerna och inspirera ungdomar i sina val av inriktning i gymnasie- och
högskolestudier. I läroplanen talar man om vikten av att ”motverka traditionella könsmönster” dvs. att skolan ska aktivt arbeta för förändring. Pedagogisk forskning pekar på att pojkar dominerar i klassrummet genom att få mer tid och uppmärksamhet än flickorna. Skötsamma och lugna flickor får tysta ner livliga pojkar i klassrummet (s.160). Enligt Orlenius kan man hävda att flickor är förtryckta och borde ges mer utrymme i undervisningen. Traditionella könsmönster förstärks i skolan har undersökningarna visat. Flickorena ger upp efterhand, blir tysta och anpassar sig. Pojkarna lär sig framgång genom att vara eller försöka göra sig
intressanta och ta makten. Nedlåtande kommentarer på grund av kön borde inte förekomma i en skola, men de är tyvärr en realitet också i dag. ”Frågan om jämställdhet kan ses som en fråga om människosyn och allas lika värde” skriver Orlenius (s.160-161).
”Skolan har ett ansvar enligt skollagen och läroplanen att inte bara förhindra mobbning utan också att aktivt bekämpa sådana företeelser. Att förhindra mobbning är att aktivt kämpa för människolivets okränkbarhet. Mobbning är i hög grad en maktfråga. Det är en fråga om att vilja stärka sin egen makt”, skriver Orlenius (2001, s.163-164).
”Undervisningen om demokrati har i hög grad handlat om demokrati som politiskt system. Skälet till detta är sannolikt vårt västerländska och traditionella sätt att definiera demokrati. Det som barn och ungdomar i flera decennier har fått lära sig i skolan är att ordet demokrati betyder folkstyre. I slutet av 1980-talet visade det sig att vi var på väg från en
samhällscentrerad syn till individcentrerad syn på demokratin”, skriver Orlenius (s.197–198). I läroplanen Lpo94 (Utbildningsdepartementet 1994) står det att ”eleven ska utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former”.
Jonsson och Roth (2003) skriver att ”moderna demokratier förutsätter universellt, likformigt medborgarskap. Oavsett kön, klass, religion, etnicitet, social eller kulturell identitet tillerkänns alla och allas lika rättigheter” (s.152). Enligt författarna har rapporter från Skolverket visat på att den nuvarande skolan inte förmår att vara brobryggande utan snarare befäster sociala och etniska skillnader. Enligt Jonsson och Roth ”skall undervisningen bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Läroplanen framhåller att eleverna genom att delta i planeringen och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar. Skolans ansvar är att målen kan nås. Elevinflytandet är en del av målen. En fungerande demokrati förutsätter mer eller mindre att medborgarna ständigt kan värdera det som sker, för att kunna ta ställning i den demokratiska processen: Därför är det viktigt för skolan att träna eleverna i kritiskt tänkande och analys. Eleverna skall få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem” (s.155). Författarna skriver att ”det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Det konstateras i läroplanen att skolan har en viktig uppgift att förmedla och förankra de grundläggande demokratiska och humanistiska värden som vårt samhällsliv vilar på. Detta betyder att såväl undervisningen som den
mellanmänskliga atmosfären i skolan skall utgå från dessa värderingar. Elevinflytandet i skolan kan bestå i att eleverna deltar i beslutsprocessen och får ta ställning till sina egna studier genom val och får inflytande över uppläggningen av hur de utvalda studierna skall genomföras” (s.156,160).
Orlenius (2001) skriver att lärare och vuxna kan erbjuda trygghet och tillit och fungera som förebild. ”Det uppdraget kräver förmåga att både kunna sätta gränser och i praktiskt handling visa respekt och solidaritet”(s.204). Studier visar enligt honom att flertalet ungdomar betonar värdet av nära kontakter med vuxna. ”Man är ofta kritisk mot vuxna som inte träder fram och tar sitt vuxenansvar. Problemet för många vuxna i vår tid tycks vara att kunna möta dessa barn och ungdomar i deras frågor inför livet och tillvaron”, skriver han (s.204-205).
Torstenson – Ed (2003) skriver att ”en livsfråga är också uttryck för ett behov att bearbeta och reflektera över upplevelser av världen och av den egna personen i relation till världen och till livet i stort. En livsfråga skall alltså gälla de grundläggande villkoren och vara uttryck för ett personligt behov att bearbeta en upplevelse” (s.42).
Zackari och Modigh (2000) skriver att ”arbetet med värdegrundsfrågorna inte får stanna vid retorik. Samtalet, dialogen, är själva kärnan i en demokratisk skola och en förutsättning för ett medvetet handlande. Det är i handling eller genom att underlåta att handla, som våra
värderingar på gott och ont visar sig. En skola, som inte ingriper när fula ord används, ger barn och unga dubbla budskap och bidrar till diskriminering och våld. Det krävs kunskap och kompetens, medvetenhet och engagemang men också tid och resurser för att ord skall bli till handling. Därför måste kommunerna ge förskolan och skolan reella förutsättningar att fullgöra sitt demokratiska uppdrag” (s.6-7).
Zackari och Modigh skriver att värdegrunden som ett eget ämne kan säkra att tid verkligen avsätts för samtal och diskussioner mellan elever och mellan elever och vuxna om viktiga livsfrågor. Författarna anser dock att ”värdegrunden som ett eget ämne motsäger själva grundtanken att värdegrunden först och främst handlar om ett förhållningssätt” (s.90). Det är tydligt att det gäller ett dilemma.
2.4 Sammanfattning
Jag letade efter tidigare forskning om värdegrundsfrågor och hittade litteratur som handlar om ungdomarnas uppfattning om värdegrund samt studier om hur olika skolor arbetar med
värdegrundsfrågor. I mitt arbete utgick jag från elevperspektivet. Jag ville ta reda på hur 15-16 åringar uppfattar värdegrunden samt hur skolor i min undersökning arbetar med
värdegrundsfrågor. Senare var det intressant att jämföra tidigare forskning med skolor där jag gjorde intervjuer om hur de arbetar med dessa frågor.
Enligt Pedersen (2004) erbjuder skolans vardagsarbete många tillfällen att arbeta med värdegrundsfrågor men alla lärare gör inte det i sin undervisning. Skolorna arbetade i hans studie med frågor som: rasism, mobbning, arbetsmiljö, demokrati, jämställdhet, mm. Zackari och Modigh (2000) skriver att i undersökningar som Skolverket genomförde under åren 1999 kom fram att det finns elever som inte känner till hur skolan arbetar med värdegrundsfrågor. Författarna skriver också att undersökningar visar att skolorna i många fall tycks sakna redskap för att arbeta med och värdera värdegrunds – och demokratifrågor i undervisningen. Utvärderingar visar att många elever brister när det gäller att tillämpa moraliska principer och ta ett eget ansvar för sina handlingar. Zackari och Modigh skriver att värdegrunden först och främst handlar om ett förhållningssätt.
3. Metod
3.1 Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder
Inom forskning finns det två forskningsansatser att välja mellan; den kvantitativa
forskningsansatsen eller den kvalitativa. Positivismen står för en kunskapsteoretisk synsätt och som ”innehåller termer som refererar till mätbara företeelser och satser som anger samband mellan dessa företeelser”, skriver Hartman (1998, s.105). Kvantitativa
undersökningar innebär ”hur många” eller ”hur mycket”, skriver han (s.205). Forskaren måste göra en klassificering för att kunna bestämma vad som skall mätas. Den kvantitativa metoden är numerisk vilket går ut på att man undersöker det vad man kan mäta (s. 206-207).
Den kvalitativa undersökningen är i motsats till den kvantitativa mer inriktad på ord än på siffror. Det kvalitativa innebär att man är intresserad av hur något är beskaffad, vilken natur eller vilken egenskap något har (s.272). ”Man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer”, skriver Hartman (s.273). Inom hermeneutisk vetenskap ”strävar man efter förståelse hur människor uppfattar världen och dessa uppfattningar kan inte mätas utan man måste tolka människans beteende för att på så vis nå en förståelse för hur de uppfattar världen” skriver han (s.107).
3.2 Val av metod och forskningsansats
Jag använde en kvalitativ studie som forskningsmetod där jag kunde på ett djupare sätt analysera och diskutera hur 15 åriga elever uppfattar att skolan förmedlar och arbetar med värdegrunden. Jag använde gruppintervjuer i denna studie. I studien intervjuades fyra olika grupper och två av dem hade jämn könsfördelning och de andra två grupper hade blandade könsfördelningar. Jag ville ha jämna könsfördelningar också eftersom jag ville komma fram om flickor och pojkar har olika syn på värdegrunden. Hartman beskriver tre faser i
planeringen som är viktiga och som jag har tillämpat i denna studie. Den första är planeringsfasen då man ställer forskningsfrågan, sedan kommer urvalet där man ska
bestämma hur man ska välja ut dem man ska intervjua för att få tillräckligt information och till sist kommer analysfasen där man knyter ihop det insamlade datamaterialet med tidigare forskning (s. 14-15). I denna studie utgick jag ifrån den etnometodologiska studieformen vilket innebär att man skapar en förståelse för en viss grupps sätt att agera (s.197).
3.3 Datainsamlingsmetod
I den jämförande internationella studien använder man fokusgruppsintervjuer. Fokusgrupper enligt Denscombe (2000) består ofta mellan sex och nio personer, som har sammanförts av en utbildad moderator för att undersöka attityder och åsikter, känslor och idéer inom ett speciellt område (s.137). Sammankomsterna vanligtvis kretsar kring ett påpekande eller en stimulus som moderatorn introducerar för att ”fokusera” diskussionen. Moderatorn behöver inte inta en lika neutral roll i processen som vid andra intervjutekniker och de sätter särskilt stor värde på interaktionen inom gruppen som ett medel att hämta information; den kollektiva synpunkten har större värde än summan av de enskilda synpunkterna. Fokusgrupper anses i allmänhet vara ett bra sätt att utforska attityder till ämnen som inte är känsliga eller kontroversiella (s.137-138).
Jag använde gruppintervjuer. Enligt Denscombe består gruppintervjuer av en liten grupp människor, ofta mellan fyra och sex personer. Termen ”grupp” är avgörande eftersom den säger oss att de som deltar i intervjun interagerar med varandra och att diskussionen försiggår på gruppnivån (s.136). Min undersökning består av fyra gruppintervjuer. Respondenterna fick diskutera om olika samtalsämne med formulerade intervjufrågor. Jag använde ostrukturerade intervjuer med intervjuguide. Meningen med ostrukturerade intervjuer är att forskaren ingriper så lite som möjligt och låter den intervjuade utveckla sina idéer och fullfölja sina tankegångar (s.135). Jag ställde samma frågor till alla respondenter och gjorde följdfrågor, speciellt när svaret blev endast ja eller nej.
Jag använde bandspelare vid intervjuerna. Det är viktigt att forskaren ska göra
fältanteckningar för att i så hög grad möjligt fylla i de saknade bitarna (s.148). Innan man påbörjar intervjun ska man ”använda stimulerande fråga, så att diskussionen kan börja med något konkret i stället för att kasta sig rakt in i abstrakta idéer”, skriver Denscombe (s.151). ”Under intervjuloppet måste intervjuaren vara uppmärksam att identifiera de huvudpunkter
som den intervjuaren anför, intervjuaren måste ”läsa mellan raderna”, vad är det som
intervjuade egentligen berättar eller inte berättar, leta efter motsägelser och inkonsekvenser, fånga in eventuella ledtrådar som antyder att informantens innehåller skryt eller att behaga intervjuaren och skaffa en känsla för kontexten”, skriver han (s.152).
3.4 Urval
Denscombe (2000) skriver att ”de människor som ingår i urvalet har en tendens att medvetet väljas därför att de har något speciellt att bidra med, har en unik inblick eller en särskild position. Här finns det inga fasta regler att följa. Är syftet att producera resultat som går att generalisera, ligger tyngdpunkten på att välja ett representativ urval människor att intervjua. Är syftet att gå på djupet i en speciell situation för att utforska det specifika, ligger
tyngdpunkten på att välja nyckelpersonerna på fältet” (s.142).
Jag valde att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar värdegrunden. Det var viktigt att bägge könen var med i denna studie, då jag antar att flickor och pojkar ha olika åsikter om värdegrunden. Jag intervjuade sammanlagt 20 elever, fem i varje grupp. Jag gjorde två intervjuer i den ena skolan som min handledare hade valt som forskningsobjekt på åk 8. Jag kontaktade läraren och hon arrangerade ett grupprum, tid och två grupper med fem pojkar och fem flickor i varje grupp. Eleverna fick välja själv om de ville vara med i intervjuer. För att få intervjua två blandade grupper ringde jag till olika skolor i kommun var jag bor och fick göra två intervjuer i en skola som var intresserad av projektet ”Elevers förståelse av
värdegrunden”. Jag fick intervjua elever på åk 9:e. Eleverna fick själv välja om de ville vara med i intervjuerna. Läraren arrangerade grupprum, tid och grupperna till mina intervjuer. Jag hade ingen bakgrundsinformation om elever beträffande deras betyg och skolsituation. Min urvalsprincip var att välja homogena fall. ”Homogena fall betyder att personerna som undersöks är så lika som möjligt. Detta görs i de fall då vi är ute efter att bättre förstå en särskild uppfattning om något. Genom att undersöka en liten homogen grupp personer på djupet, kan vi få förståelse för dem och deras uppfattningar”, skriver Hartman (1998, s.286). Eleverna som jag intervjuade var tonåringar som hade fyllt 15 år.
3.5 Tillvägagångssätt
Eleverna var positiva till att medverka i min undersökning. Båda lärare hade informerat eleverna i förväg att jag kommer till skolorna för att intervjua dem och hade delat 10 elever i
två olika grupper var och en. Jag fick hjälp av lärare för tid och plats för intervjuer eftersom de utfördes under skoltid.
Jag tog personlig kontakt med mina respondenter och klargjorde mitt syfte med studien. Jag förklarade att de hade fullkomlig anonymitet och att det endast var jag som skulle lyssna på bandet med intervjuerna. Jag skickade inte missivbrev till föräldrarna eftersom alla
respondenter hade fyllt 15 år.
”Tanken bakom att göra en intervju är att personer själva skall berätta om de egenskaper som man håller på att undersöka. När man talar om intervjuns ”form”, menar man två saker. Dels vilka frågor som skall ställas, dels i vilken ordning de skall ställas. Att standardisering är hög grad kvantitativa undersökningar betyder att alla personer som intervjuas får exakt
samma frågor och i exakt samma ordning. Eftersom man vill ge alla som intervjuas samma förutsättningar när de besvarar en fråga, måste därför frågor ha samma ordning vid varje intervju”, skriver Hartman (1998, s. 232-233).
Frågor till min intervjuguide fick jag från min handledare eftersom dessa frågor följs i alla undersökningar som utförs i detta projekt men jag gjorde också egna frågor eftersom jag ville veta mer detaljerad hur skolorna i min undersökning arbetar med värdegrunden. Frågor handlade om elevers förståelse av värdegrunden. Jag följde upp den ordning som var bestämt på förhand och ställde mina egna frågor sist. Vid enstaka fallen fick jag formulera frågan om. Dessa frågor och följdfrågor gjorde att jag fick bra material för att använda i min analys. Mina intervjuer har spelats in på en bandspelare. Varje intervju tog mellan 35 och 45 minuter. Jag har under intervjutillfällena även antecknat för att minimera risken att missa något om det skulle vara så att något försvinner på bandspelaren. Efter att ha spelat in dessa fyra intervjuer har jag transkriberat varje intervju ordagrant.
3.6 Databearbetning och analysmetod
Den kvalitativa forskningsansatsen grundar sig på den hermeneutiska vetenskapsteorin. Under arbetets gång sker insamling och analys parallellt. Materialet kodas in under
undersökningen och det utformas ett kodningsschema. Vid dataarbetningen kategoriserade jag datamaterialet (Hartman, 1998, s.286, 288). Jag gjorde fyra huvudkategorier från
intervjufrågorna och delade respondenternas svar under dessa kategorier och på detta sätt gjorde jag en kodning av insamlad data. Den första kategorin har fyra underrubriker eftersom frågorna hade samma tema. Det var få svar som inte var relevanta och jag tog inte med dem i min undersökning.
Jag transkriberade intervjuerna ordagrant.
Mina respondenter fick utvärdera gruppsamtal och 12 av 20 svarade att de förde sina åsikter helt och hållet.
3.7 Reliabilitet och validitet
Enligt Denscombe (2000, s.283) innebär validiteten att undersökningen har en så stor likhet med verkligheten som möjligt och att data reflekterar sanningen. I mitt arbete hade detta stor betydelse och jag efterstävade att återge elevernas åsikter exakt så som de framkom i
intervjuerna. Kravet på reliabilitet innebär att arbetet kan upprepas vid ett annat tillfälle och visa exakt samma resultat. Om man intervjuar samma personer efter kort tid kan man vara säker på att studien skulle ge samma resultat. När det är en fråga om ungdomar är det omöjligt att ha en fullkomlig reliabilitet. Man kan inte heller vara säker på att respondenterna svarar sanningsenligt på frågorna.
3.8 Forskningsetiska ställningstaganden
Jag informerade respondenterna om att deras uppgifter skulle behandlas konfidentiellt genom att alla personliga uppgifter skulle lagras så att inga utomstående skulle kunna ha möjlighet att komma åt materialet. Jag informerade också deltagarna om min tystnadsplikt och att det insamlade materialet endast skulle användas i denna studie. Jag har inte namngett de medverkande elevers eller skolornas namn i min studie.
Vetenskapsrådet (2007) ger ut råd till dem som bedriver forskning. Det finns fyra principer som jag följde i min studie:
• Informationskravet som innebär att forskaren ska informera respondenter vad som är forskningens syfte. Jag förklarade vad projektet går ut på till mina respondenter och varför intervjun görs och spelas in på band.
• Samtyckeskravet som ger respondenter fullkomlig rätt att bestämma över sin
medverkan. Deltagandet är helt frivilligt och respondenterna har rätt att avbryta sin medverkan när de vill. De deltagare som är under 15 år måste ha vårdnadshavares samtycke.
• Konfidentialitetskravet som innebär att forskaren ska se till att deltagarnas säkerhet skyddas från obehöriga på så sätt att alla personuppgifter ska förvaras så att inte någon annan än forskare kan ta del av materialet.
• Nyttjandekravet som innebär att materialet endast får utnyttjas i forskningsändamål och personuppgifter får inte användas för annat syfte.
4. Resultat
I detta avsnitt kommer jag att redovisa resultatet av intervjuerna. Vid dataarbetning utgick jag från intervjuguide och delade intervjufrågorna i fyra olika huvudkategorier och skrev
rubrikerna till dessa. Sedan ställde jag respondenternas svar under dessa rubriker och på detta sätt gjorde jag en kodning av insamlad data. Den första kategorin har fyra underrubriker eftersom flera frågor har samma tema. Det fanns endast några få svar som inte var relevanta för studien och därför har jag inte tagit dem med i min undersökning. Dialogerna som finns med i studien är de svar som respondenterna gav i intervjuerna. Jag har återgett svaren på samma sätt som de uppstod vid intervjuerna. Jag ville ta med dialoger i mitt arbete för att kunna belysa arbetet mer även om det är gruppen som anser att saker och ting är på ett visst sätt. Detta p.g.a. värdegrunden som tema handlar för det mesta om abstrakta saker och man inte enbart kan svara ja eller nej på frågorna utan vidare utveckling av svaren behövs i vissa frågor. Jag anser att detta skulle hjälpa att belysa ämnet bättre.
4.1 Elevers uppfattning om skolans förmedling av värdegrunden
4.1.1 Rättigheter och skyldigheterDet kom fram i intervjuerna att enligt respondenter pratar man inte om rättigheter och
skyldigheter under lektioner. Läraren kan säga till eleven i klassrummet om hur hon eller han ska bete sig mot lärare och andra elever men någon särskild diskussion om dessa teman får eleverna inte. Läraren ger tillsägelser enligt respondenterna.
4.1.2 Hur man ska bete sig
Det kom fram att i en av skolorna finns det ordningsregler uppsatt på väggar men
respondenterna anser att de inte pratar om hur de ska vara och bete sig. De berättar att läraren säger till att man ska vara tyst, respektera varandra, man ska räcka upp handen innan man svarar och man får tillsägelse ifall man har uppfört sig dåligt. Eleverna är också medvetna om att det förväntas av dem att de ska uppföra sig bra i skolan. En flicka nämner ”oskrivna regler”. Flera respondenter menar att de kan tolka utifrån lärarens miner vad hon/han tänker men ibland kan lärare till och med säga till hur man ska vara och uppföra sig, när eleverna uppför sig dåligt. En pojke säger
… det märks att de gör och tänker sig hur eleverna bär sig åt
och en flicka säger att lärarna
… säger till oss hela tiden att de skäms över oss att vi håller på så där
4.1.3 Elevers bemötande av varandra
Respondenterna berättar att hur man bemöter andra elever beror på humöret, det beror på personen i fråga, att det finns elever som tycker om att reta andra och det finns andra som inte gör det med flit. Det finns elever som kallar andra med fula namn. En pojke visar att han respekterar andra och bete sig bra mot andra genom att säga
… som man själv vill bli behandlad [så behandlar man andra]
Några respondenter säger att man ska respektera varandra, inte spela bakom ryggen. En flicka menar att man inte kan tycka om alla. Hon säger
… vissa gillar man, vissa gillar man inte
En flicka menar att man umgås bara med dem som är ens kompisar eftersom hon säger
… man har ju sina kompisar man umgås med
en flicka menar att inte alla respekterar varandra när hon säger
… andra tycker att det är kul att reta
en flicka svarar och menar att man kan göra det omedvetet
… ja [ ] inte med flit själv
En pojke menar att om man inte blir behandlad väl av någon så går han inte runt och pratar ont om denna person bakom ryggen utan då undviker han kontakt med personen ifråga och låter honom/henne istället vara ifred. Han säger
… den personen som jag behandlar väl och som behandlar mig väl men om den personen inte behandlar mig väl … så går jag inte runt och snackar … så håller var och en sig på sin kant
4.1.4 Hur elever anser att lärare bemöter dem
Respondenterna berättar att lärare förväntar sig att eleverna uppför sig korrekt och det handlar om hur eleverna uppför sig gentemot lärare. De anser att det är öppenhet och trygghet som de saknar i skolan. Respondenterna anser också att lärare blir arga om de frågar eller
kommenterar någonting och lärare uppmuntrar inte elever att säga vad de tycker och tänker. De anser att läraren själv ska lära sig ta kritik om de själv ger kritik. En av respondenterna känner inte någon tillit till läraren och hon tycker att vad hon säger kan påverka hennes betyg negativt eftersom hon säger
ja […] inte vågar säga vad jag tänker … då får man dåligt betyg En flicka säger
… läraren kan fritt kommentera. Många gånger har elever poäng med vad de säger, det är en stor sanning i det, men läraren skakar på huvudet och säger att det inte är något att
lyssna på
En flicka menar att lärare kan säga vad de tycker men inte eleverna och lärare verkar inte bryr sig heller om eftersom hon säger
… det brister ganska mycket hos lärarna gentemot elever, men det tycks inte spela så stor roll
4. 2 Elevers uppfattning om skolans förmedling av demokratiska värden
Respondenterna svarar att de saknar elevinflytande och demokratifrågor i undervisningen. Eleverna kan påverka när det handlar frågor om prov och någon gång i SO - ämnen eller slöjd men att det är lärare som ofta bestämmer innehållet och arbetssättet och det finns även lärare som säger emot om eleverna vill ha det på ett annat sätt både när det gäller
undervisningsformen och innehållet. En elev tycker att i vissa ämnen har man inte någon demokrati för att välja. En annan elev säger också att det kunde vara bättre om eleverna fick välja men lärarna lyssnar inte. En flicka tycker att elever borde få bestämma innehållet och arbetssättet och hon tycker att kommunikationen är viktig mellan elever och lärare. Hon säger
… om läraren skulle fråga oss elever skulle det vara bättre… kommunikation är
A och O
4.3 Elevers uppfattning om hur skolan arbetar med mobbning och jämställdhet
Respondenterna svarar till frågan ”Pratar ni om olika tema t ex om mobbning, narkotika och tobak i skolan?” att Friends kommer till skolan en gång per år och om tobak och narkotika har man pratat i år 7. Annars pratar man inte om dessa teman i skolan. Respondenterna anser att man kunde prata om tema mobbning oftare i skolan. Till frågan ”Pratar ni om jämställdhet?”, svarar respondenterna att de inte har pratat om jämställdhet i skolan. Respondenterna anser att man kunde ha många olika tillfällen när flickor och pojkar skulle arbeta tillsammans och på detta sätt också lära av varandra men i skolan arbetar man väldigt sällan tillsammans.4.4 Förutsättningar för att kunna förankra värdegrunden i skolan
Viktiga samtalsämnen för eleverna verkar vara läxor, prov och betygskriterier i skolorna där intervjuarna gjordes. Elever pratar inte alltid om viktiga saker med hela klassen utan man kan ta upp det enskilt med läraren eller mentorn eller under utvecklingssamtal. Det ordnas sällan temadagar i skolan om mobbning, rasismen, jämställdhetsfrågor eller demokratifrågor. Eleverna får sällan vara delaktiga i planeringen av olika ämnen. Detta sker enbart någon gång i SO – ämnena och slöjd. Flera elever har ett stort behov att prata om livsfrågor. De vill att lärare skulle prata mer när någon av eleverna mår dåligt och om det har hänt något stort i skolan. Lärare får kritik av flera elever i den ena skolan eftersom flera elever känner att lärare inte vill prata om livsfrågor och visar inte något intresse heller för det. Elever i den ena skolan säger att de vill ha lärare som bryr sig om dem. En pojke säger
… lärare vill inte öppna sig en flicka säger
ja [...] de vågar inte prata
en annan pojke säger
ja [… ] dåliga på känslor… i skolan en flicka säger
… men om det har hänt något stort grej … då tycker jag att man ska prata om det… men det är inte skolan bra på
5. Analys och tolkning
5.1 Elevers uppfattning om skolans förmedling av värdegrunden
5.1.1 Rättigheter och skyldigheter
I min undersökning kom det fram att elever anser att skolan inte ger undervisning om rättigheter och skyldigheter. Enligt läroplanerna Lpo94 och Lpfö98
(Utbildningsdepartementet 1994, 1998) ska skolan förmedla värdegrunden varav skyldigheter och rättigheter är en del av den.
5.1.2 Hur man ska bete sig
Det kom fram i min undersökning att eleverna anser att det är lärare i dessa två skolor som ger dem tillsägelse men att lärare och elever tillsammans inte har formulerat ordningsregler. Enligt elever händer det att de får utifrån lärarens kroppsspråk tolka vilken slags beteende som är accepterat och de upplever i dessa två skolor att man inte undervisar om hur de ska uppföra sig. Detta kan delvis bero på att skolan ser det även som föräldraansvar att uppfostra sina barn om hur man skall bete sig är min uppfattning. Enligt Lindell och Hartikainen (2001) kan man se värdegrunden tydligt i skolans trivsel- och ordningsregler i skolans vardag. De anser att det är viktigt att dessa regler tas fram genom elever, föräldrar och skolans personal.
5.1.3 Elevers bemötande av varandra
Min tolkning är att elever inte alltid respekterar varandra i dessa två skolor eftersom det kom fram i mina intervjuer att det finns elever som kallar andra med fula namn och skrattar åt andras åsikter. Torstensson – Ed (2003) har gjort studier inom skolan och eleverna är klart medvetna om att det är klimatet på skolan som påverkar lärandet. Det kan gälla det psykiska eller sociala klimatet men även den fysiska miljön, liksom hur ojämlikhet, mobbning och brist på medbestämmande påverkar negativt. Lindell och Hartikainen (2001) anser att man måste ha gemensam värdegrund i skolan. Om vi inte har det kan vi se konsekvenserna om dålig beteende hos elever som egoistisk handlande, utanförskap, okamratligt beteende, kränkningar och våld. I skollagen talas om att främja aktning för varje människans egenvärde, vår
gemensamma miljö, jämställdhet etc. (Lpo94, Utbildningsdepartementet, 1994). Orlenius (2001) anser att vi ska behandla andra som vi själv vill bli behandlade. Skolans uppgift enligt honom är att fostra eleverna till att utöva sin frihet såsom de själva vill utan att därmed inskränka andras frihet. Enligt Pedersen (2004) är dock ansvaret hos läraren att
värderingsfrågor tas fram i skolans vardag. Zackari och Modigh (2000) skriver att en skola, som inte ingriper när fula ord används, ger barn och unga dubbla budskap och bidrar till diskriminering och våld.
5.1.4 Hur elever anser att lärare bemöter dem
I min undersökning kom det fram att flera elever känner att fokus ofta ligger på att det handlar om hur eleverna uppför sig gentemot lärare men inte tvärtom. Därutöver anser eleverna att lärare inte tål kritik och tar illa upp elevernas kommentarer. Lärares bemötande av elever kommer att sätta prägel på hur elever tolkar att man skall bemöta varandra. Liknande situationer ger möjlighet för läraren att genom sitt eget beteende lära ut vad värdegrunden handlar om: det är viktigt att även visa respekt för elevernas åsikter och bemöta dessa med
diskussioner och argumentation. I skolan borde eleverna kunna våga ge kritik och även ta upp negativa känslor och diskussionsämnen. Hur läraren lyckas hantera detta beror på om läraren har insikt om värdegrunden och kan även hantera och lära ut detta till sina elever. Enligt Orlenius (2001) kan lärare och vuxna erbjuda trygghet och tillit och fungera som förebild.
5.2 Elevers uppfattning om skolans förmedling av demokratiska värden
Enligt min undersökning upplever elever i dessa två skolor att det inte finns demokrati när det gäller studier. Eleverna får inte välja innehållet eller arbetssättet utom någon gång i SO - ämnen eller slöjd. Eleverna uppfattar att det är lärare som ofta bestämmer innehållet och arbetssättet och det finns lärare som säger emot om eleverna vill ha det på ett annat sätt. En elev tycker att det inte finns någon demokrati för att kunna välja. En annan elev tycker att det kunde vara bättre om eleverna fick välja och hon säger att lärarna inte lyssnar även om de säger att de vill välja själva. Enligt läroplan Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994) ska eleven också ha kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enligt Frånberg (2004) är demokratiuppdraget fundamental i skolans verksamhet. Skolan skall förmedla kunskaper men också grundläggande demokratiska värderingar. Detta betyder att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Enligt Orlenius (2001) har
undervisningen om demokrati i hög grad handlat om demokrati som politiskt system. Enligt Jonsson och Roth (2003) skall undervisningen bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Enligt författarna är det viktigt för skolan att träna eleverna i kritiskt tänkande och analys. Elevinflytandet i skolan kan bestå i att eleverna deltar i beslutsprocessen och får ta ställning till sina egna studier genom val och får inflytande över uppläggningen av hur de utvalda studierna skall genomföras skriver författarna.
5.3 Elevers uppfattning om hur skolan arbetar med mobbning och jämställdhet
Respondenterna svarar till frågor ”Pratar ni om olika tema som t e x mobbning, narkotika och tobak i skolan?” och ”Pratar ni om jämställdhet?” att skolan inte arbetar med dessa frågor i skolundervisningen. Friends kommer till skolan en gång per år och narkotika och tobak har man pratat i år 7. Skolan arbetar inte aktivt med dessa frågor och om jämställdhet har man inte pratat någonting alls i skolan enligt respondenterna. Respondenterna saknar samarbete mellan flickor och pojkar i skolan. Dessa frågor är viktiga att ha med i skolarbete är min uppfattning. Orlenius (2001) anser att jämställdhet handlar om allas lika värde. Enligt honom har skolan ansvar enligt skollagen och läroplanen att hindra mobbning samt aktivt bekämpa mot den. Jonsson och Roth (2003) anser att oavsett kön, klass, religion, etnicitet, social eller kulturell identitet tillerkänns alla och allas lika rättigheter. Enligt författarna har rapporter från Skolverket visat på att den nuvarande skolan inte förmår att vara brobryggande utan snarare befäster sociala och etniska skillnader.
5.4 Förutsättningar för att kunna förankra värdegrunden i skolan
I min undersökning kom det fram att viktiga samtalsämnen för eleverna verkar vara läxor, prov och betygskriterier. Eleverna får sällan vara delaktiga i planeringen av olika ämnen. Det ordnas sällan temadagar i skolorna, eleverna uppfattar att man inte undervisar om
de har blivit illa behandlade av andra elever och anser att lärare är dåliga att prata. Min uppfattning är att värdegrunden borde genomsyra skolans hela verksamhet. Enligt Pedersen (2004) borde lärare arbeta i klassrummet med värderingsfrågor. Zackari och Modigh (2000) anser att eleverna borde ha samtal om de stora livsfrågorna i klassrummet. Författarna har gjort studier och det kom fram att de flesta elever inte känner till hur skolan arbetar med värdegrunden och är inte heller själva engagerade. Enligt Torstenson – Ed (2003) får elever erfarenheter och kunskaper genom diskussioner om livsfrågor. Eleverna vill bearbeta sina egna livsfrågor tillsammans med lärare kom det fram i hans studier. Enligt Lindgren (2001) sker värdegrundarbetet i regel i form av diskussioner och samtal men andra metoder som rollspel, forumspel, värderingsövningar, samarbetsövningar, lekar, uppsats- och beskrivande, litteraturläsning och videoinspelningar av lektioner också förekommer. Zackari och Modigh (2000) påpekar att skolorna i många fall tycks sakna redskap för att arbeta med och värdera värdegrunds – och demokratifrågor i undervisningen. Utvärderingar visar att många elever brister när det gäller att tillämpa moraliska principer och ta ett eget ansvar för sina handlingar. Trots brister i skolans arbete med värdegrunden ger de flesta elever uttryck för att de omfattar demokratiska värderingar, skriver författarna.
5.5 Skillnader mellan pojkar och flickor
Det finns inte skillnader hur pojkar och flickor tänker om värdegrunden visade min
underökning, men vad jag uppmärksammade var att i blandade grupper pratade elever friare och alla förde sina åsikter. I flick- och pojkgrupper var eleverna mer reserverade, men min undersökning var så liten att man inte kan dra slutsatser.
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994) är värdegrunden något som ska överföras, förmedlas, gestaltas, förankras och hävdas i skolan. Mina resultat visar att elever i min undersökning inte vet att det står i läroplanen Lpo94 att det är skolans uppgift att arbeta med värdegrunden. Respondenterna anser att viktiga samtalsämnen i skolan är läxor, prov och betygskriterier kom det fram i min undersökning. Troligtvis skolan handlar mycket om dessa teman och är självklart viktiga teman i skolan, speciellt för ungdomar som går på år 9 som behöver ha bra betyg för att komma in till gymnasiet. Zackari och Modigh (2000) visar i sina studier att många elever inte känner till hur skolan arbetar med värdegrunden. Lindgren (2001) skriver att i hans studie arbetade skolor med värdegrundsfrågor och att detta sker i regel i form av diskussioner och samtal men andra metoder som rollspel, forumspel, värderingsövningar, samarbetsövningar, lekar, uppsats- och beskrivande, litteraturläsning mm. Skolorna arbetar inte med frågor som rasism, mobbning, jämställdhet, demokratifrågor mm. framkom i min undersökning samt flera elever saknar diskussioner om livsfrågor i skolan. Pedersen (2004) anser att klassrummet kan ses som arena för dessa frågor. Enligt Torstenson – Ed (2003) kom fram i hans studie att ungdomarna vill prata om livsfrågor. Det kom också fram i min undersökning att eleverna upplever att de inte får tillräckligt
elevinflytande och möjlighet att vara delaktiga i planering av undervisningens innehåll och arbetssätt i olika ämnen som det står på Lpo94. Flera respondenter anser att de kunde vara med på planeringen och tycker att kommunikation mellan elever och lärare är A och O framkom i min undersökning. I Lpo94 står det att eleven ska utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enligt Frånberg (2004) är kunskapsuppdraget tillsammans med
demokratiuppdraget fundamentala i skolans verksamhet. Skolan skall förmedla också grundläggande demokratiska värderingar. Detta betyder enligt Frånberg att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Min uppfattning är att ändå borde alla elever i någon omfattning kunna vara med i planeringen och utvärderingen av det egna skolarbetet för att de skall lära sig hur demokratin i samhället fungerar. Detta borde ingå som ett naturligt inslag när skolan planerar sin verksamhet. Troligtvis skulle vi på detta sätt också få samhällsmedborgare i framtiden som är engagerade i samhällslivet eftersom de redan tidigt har fått lära sig hur man deltar och påverkar i olika frågor. Min uppfattning är att värdegrunden borde genomsyra skolans hela verksamhet. Det som kommit fram i intervjuer tolkar jag som att det finns en hel del brister på förankring av värdegrunden i dessa två skolor.
6.2 Metoddiskussion
Jag gjorde gruppintervjuer där jag tog hjälp av ostrukturerade intervjuer med intervjuguide. Jag ställde samma frågor till alla respondenter och gjorde följdfrågor, speciellt när svaren blev enbart ja eller nej. Jag hade intervjuguide där det fanns de frågor som jag skulle ställa och frågornas inbördesordning. När jag gjorde mina intervjuer hade jag som avsikt att ställa samma frågor till alla respondenter och i samma ordning. Följdfrågorna blev olika beroende på svaren. Innan jag började intervjun gjorde jag personliga frågor till elever om deras
hobbyer för att inte kasta in dem direkt i abstrakta frågor och för att eleverna skulle känna sig bekväma. I ostrukturerade intervjuer är forskarens roll att ingripa så lite som möjligt och meningen är att de intervjuade ska säga sin mening rent ut, utveckla sina idéer och fullfölja sina tankegångar (Denscombe,2000). Jag ingrep endast när det behövdes göra följdfrågor eller
när någon inte hade sagt någonting och jag ville höra även denna persons åsikt. Jag tror att jag fick bättre underlag för min undersökning när jag använde gruppintervjuer istället för att intervjua varje elev enskild.
Frågor till min intervjuguide fick jag från min handledare eftersom dessa frågor är med i alla undersökningar som utförs i detta projekt men jag gjorde också egna frågor eftersom jag ville veta mer detaljerat om hur man arbetar med värdegrunden i dessa två skolor. Frågorna handlade om elevers förståelse av värdegrunden. Jag följde upp den ordning som var bestämd på förhand och ställde mina egna frågor sist. Vid enstaka tillfällen fick jag formulera om frågan. En del av respondenterna hade lite svårt att tänka ut svar. Det är tecken på att elever inte är vana att arbeta med värdegrundsfrågor. Dessa frågor och följdfrågor gjorde att jag fick bra material i alla fall för att använda i min analys. Mina intervjuer har spelats in på band. Jag har under intervjutillfällena även antecknat för att minimera risken att missa något om det skulle vara så att något försvinner på bandet. Efter att ha spelat in dessa fyra intervjuer transkriberade jag varje intervju ordagrant. Jag kategoriserade datamaterialet. För att jag skulle förstå och tolka materialet var det viktigt att göra en kodning av insamlade data. Jag delade intervjufrågorna i fyra olika huvudkategorier. Den första kategorin har fyra
underrubriker eftersom dessa frågor har samma tema.
Jag tog personlig kontakt med alla mina respondenter och klargjorde mitt syfte med studien. Jag förklarade att de hade fullkomlig anonymitet och att det endast var jag som skulle lyssna på bandet med intervjuerna. Jag skickade inte missivbrev till föräldrarna eftersom alla respondenter hade fyllt 15 år. Jag informerade respondenterna om att deras uppgifter skulle behandlas konfidentiellt genom att alla personliga uppgifter skulle lagras så att inga
utomstående skulle kunna ha möjlighet att komma åt materialet. Jag informerade också deltagarna om min tystnadsplikt och att det insamlade materialet endast kommer att användas i denna studie. Jag har inte att namngett de medverkande elevers eller skolans namn i min studie.
6.3 Pedagogiska implikationer
Det har kommit fram inom referenslitteratur att man har forskat mycket inom skolan om värdegrunden. Min uppfattning är att man borde ge vidareutbildning till lärare hur de kan fortsätta arbeta med värdegrunden. Det finns olika teman som har nämnts i litteraturdelen som temadagar om antirasismgrupp, mobbningsgrupp, arbetsmiljögrupp, demokratigrupp,
jämställdhetsgrupp m.fl., men lärare kan ha mer behov av stöd och guidens om olika
arbetssätt med de olika temana i klassrumsundervisningen. Det finns litteratur och förslag hur lärare kan arbeta med värdegrunden, men kanske lärare som inte har fått vidareutbildning inte känner till detta. Värdegrunden bör vara ett förhållningssätt men eftersom det har kommit fram i litteraturen att alla skolor inte arbetar med värdegrundsfrågor borde det vara bra att ha diskussioner som är integrerade i undervisningen och man kunde välja olika teman
tillsammans med elever. Det kan vara svårt för många lärare att ha kunskap och kompetens att prata om livsfrågor som självmord men t ex kurator kunde vid behov vara en resurs att tillgå när det handlar om svårhanterliga livsfrågor.
6.4 Nya forskningsfrågor
Litteraturen om tidigare forskning handlar om elevperspektiv. I mitt arbete var utgångspunkten elevperspektivet men man kan även undersöka värdegrundsfrågor ur lärarperspektiv. Frågor som aktualiseras då är vad lärare anser om hur de själva arbetar med värdegrundsfrågor i skolan? Detta kunde vara intressant att veta och jämföra respondenternas berättelser med lärarnas svar i de två skolor där jag gjorde intervjuerna.
6.5 Slutsatser
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur eleverna vid 15-16 års ålder förstår
värdegrunden och hur värdegrunden förankras hos ungdomar i skolan. Forskningsfrågorna var Hur uppfattar elever att skolan förmedlar värdegrunden? och Hur arbetar skolan med
värdegrunden enligt eleverna? Det jag har kommit fram till i min studie är att i skolor där jag gjorde intervjuer uppfattar elever att skolan inte arbetar med värdegrundsfrågor. Läraren kan säga till eleven i klassrummet om hur hon eller han ska bete sig mot lärare och andra elever men någon särskild diskussion om teman har man inte i skolan. Läraren ger tillsägelser enligt respondenterna. Eleverna är också medvetna om att det förväntas av dem att de ska uppföra sig bra i skolan. Respondenterna menar att de kan tolka utifrån lärarens miner vad hon/han tänker men ibland kan lärare till och med säga till hur man ska vara och uppföra sig, när eleverna uppför sig dåligt. Genom respondenternas berättelser har jag fått uppfattning att flera elever upplever att lärare var dåliga på att prata med dem. Respondenterna anser att det är öppenhet och trygghet som de saknar i skolan. Enligt deras uppfattning finns det inte demokratiska arbetssätt och inflytande i alla ämnen. Man pratar inte aktivt heller om t e x mobbning och jämställdhet.
Referenser
Denscombe, M. (2000). Forskningsboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Frånberg, G-M. (2004). ”Man måste börja med sig själv…”Värdegrunden i den nya
Lärarutbildningen. Umeå: Värdegrundscentrum, Umeå
Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori. Från
kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlittaratur
Jonsson, B. & Roth, K. (2003). Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och
övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Lindell, B. & Hartikainen, V. (2001). Var går gränsen? Värdegrunden i praktiken. Uppsala: Uppsala Fortbildning AB Förlag
Lindgren, J. (2001). Värdegrund i skola och forskning 2001. Umeå: Värdegrundscentrum, Umeå universitet
Lpo94 (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Utbildningsdepartementet. Stockholm
Lpfö98 (1998). Läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet: Stockholm
Orlenius, K. (2001). Värdegrunden - finns den? Stockholm: Runa Förlag
Pedersen, J. (2004). Vägar till värderingar och värden. Skolans sociala fostran i
läroplanstexter och pedagogisk praktik. Linköping: Linköpings universitet. Institutionen för
beteendevetenskap
Tortenson – Ed, T. (2003) Ungas livstolkning och skolans värdegrund. Stockholm: Liber Distribution
Vetenskapsrådet . Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Regeringskansliet. Hämtad på www.vr.se den 5 februari 2007
Zackari, G.& Modigh, F. (2000). Värdegrundsboken – om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regerinskansliet
Bilagor
Intervjuguide
Intervjuguide från handledaren
1. Talar ni mycket om rättigheter och skyldigheter under lektioner?
2. Talar ni mycket om hur man ska vara och uppföra sig under lektioner?
3. Talar ni mycket om sådant som är viktigt för dig som person under lektionerna?
4. Hur brukar ni bete er mot andra i skolan, som lärare eller annan personal, eller besökare? Mot andra elever? Är det någon skillnad i hur ni beter er mot dessa olika ´sorters´ personer? Varför i så fall?
5. Vad innebär det att vara elev?
6. Vilka tycker du är de viktigaste samtalsämnena i klassrummet?
7. Vad krävs för att man ska kunna ha ett bra samtal i klassrummet? När kan man ha det? Vad är ett bra samtal?
Egna frågor
8. Pratar ni om demokratifrågor i klassrummet?
9. Får ni välja undervisningsformerna?
10. Får ni välja innehållet i ämnena?
11. Pratar ni om olika tema t ex om mobbning, narkotika och tobak i skolan?
