Kvinnors Upplevelser Av Att Leva Med Bröstcancer - En Litteraturöversikt.

Kvinnors upplevelser av att

leva med bröstcancer

-

En litteraturöversikt

FÖRFATTARE: Amila Hodzic, Gentijana Preteni & Sandra Seno HANDLEDARE: Anna-Karin Andersson & Julia Lindblom JÖNKÖPING 2020 12

Sammanfattning

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor idag.

Bröstcancer kan medföra stora utmaningar i vardagen som exempelvis kan uppstå i förhållande till olika behandlingar och kroppsförändringar. Känsla av sammanhang (KASAM) är grunden till individens hanteringsförmåga vid påfrestande

livssituationer. Beroende på hög eller låg KASAM hanterar individen situationen på olika sätt.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes där 14

artiklar analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Sökning av artiklarna utfördes via databaserna CINAHL och PubMed.

Resultat: Utfallet av analysen påvisades i två huvudkategorier; Att uppleva

förändringar och Att uppleva stöd. De förändringar som bröstcancer medförde upplevde kvinnorna sätta sin prägel på deras vardagliga liv. Det stöd som tillhandahölls kvinnorna gav en upplevelse av förbättrad återhämtning.

Slutsats: Litteraturöversikten bidrar sammanfattningsvis till en ökad förståelse för

hur det är för kvinnor att leva med bröstcancer. Utfallet av denna studie belyser kvinnors upplevelser och känslor av att genomgå en bröstcancersjukdom, samt de kroppsförändringar kvinnorna kan behöva genomgå. Litteraturöversikten kan användas av hälso- och sjukvårdspersonal som stöd för att få en övergripande förståelse för kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.

Summary

Title: Women’s experiences of living with breast cancer – a literature review.

Background: Breast cancer is currently one of the most common cancer diagnoses.

Breast cancer can cause major challenges daily, for example body changes due to side effects of various treatments. Sense of coherence (SOC) is the basis for the

individual's handling ability in stressful life situations. Depending on high or low SOC, the individual handles the situation in different ways.

Aim: The aim was to describe women’s experiences of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted

where 14 articles were analyzed using Fribergs five step analysis. Searches of articles was done via the databases CINAHL and PubMed.

Results: The outcome of the analysis resulted in two main categories; To experience

changes and To experience support. Changes caused by breast cancer made women experience a daily challenge. The support that women experienced gave them a better recovery.

Conclusion: In summary, the review contributes to an increased understanding of

women’s experiences of living with breast cancer. The outcomes of this review

describe women’s experiences and feelings of undergoing breast cancer, as well as the body changes these women may undergo. The literature review can be used by

healthcare professionals as a support to get a better understanding of women’s experiences of living with breast cancer.

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 5

BAKGRUND ... 5

BRÖSTCANCER ... 5

DIAGNOS OCH DIAGNOSTISERING ... 6

SJUKSKÖTERSKANS ROLL OCH BRÖSTCANCER ... 7

BEMÄSTRINGSSTRATEGI ... 8

KÄNSLA AV SAMMANHANG -KASAM ... 8

SYFTE ... 10

MATERIAL OCH METOD ... 10

DESIGN ... 10

URVAL OCH DATAINSAMLING ... 10

DATAANALYS ... 11

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 12

RESULTAT ... 13

ATT UPPLEVA FÖRÄNDRINGAR ... 13

En förändrad fysisk funktion och kroppsbild ... 13

Känslomässiga reaktioner ... 14

ATT UPPLEVA STÖD ... 15

Mötet med vården ... 15

Nårståendestöd ... 16 DISKUSSION ... 17 METODDISKUSSION ... 17 RESULTATDISKUSSION ... 20 SLUTSATS ... 22 KLINISKA IMPLIKATIONER ... 23 BILAGOR ... 31 BILAGA 1:SÖKMATRIS ... 31 BILAGA 2:ARTIKELMATRIS ... 32 BILAGA 3:KVALITETSGRANSKNINGSPROTOKOLL ... 36

Inledning

Globalt insjuknade 1.7 miljoner människor i bröstcancer under år 2012 (Harbeck & Gnant, 2017). Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Varje timma utvecklar en kvinna i Sverige bröstcancer. Detta betyder att åtta tusen kvinnor diagnostiseras med bröstcancer varje år och att ungefär 70 000 kvinnor lever med bröstcancer i Sverige (Socialstyrelsen, 2019). Enligt Bröstcancerförbundet (2019) har diagnoserna för bröstcancer börjat bli allt färre och chansen för överlevnad har stigit. Med hjälp av undersökningar, symtomförklaringar och mammografiscreening ökar även chansen för att upptäcka cancer i god tid (Somayyeh & Aydogdu, 2019). Bröstcancer är en livshotande sjukdom som kan påverka den fysiska och psykiska hälsan. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO (1948) innebär hälsa ett fullständigt välbefinnande ur en fysisk, psykisk och social aspekt och inte enbart frånvaro av en sjukdom. Sjuksköterskan fyller här en viktig funktion och bör vid mötet med kvinnan som drabbats av bröstcancer kunna ge gott bemötande och erbjuda stöd utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskan har i uppgift att förmedla viktig information till patienten samt skapa en känsla av trygghet inom vården som bidrar till en förhöjd känsla av delaktighet för kvinnan (Villhauer, 2008).

Bakgrund

Bröstcancer

Cancer är ett samlingsbegrepp för cirka 200 olika sjukdomar. Cancer uppstår genom att balansen i celldelningen rubbas, vilket gör att cellen delas okontrollerat och bildar en tumör i kroppen (Schneider et al., 2014). Bröstcancer uppstår i de flesta fall i mjölkgångarnas celler, så kallad Doctal cancer, men kan även förekomma i mjölkkörtlarna, vilket kallas Lubulär cancer (Bröstcancerfonden, 2019).

Utvecklingen av bröstcancer är en multifaktoriell process där genetiska, miljömässiga, biologiska och hormonella faktorer är av stor vikt (Gross, 2000). Vidare förklarar Jemal et al (2011) att hormonella faktorer inkluderar användning av klimakteriehor-monbehandling, orala preventivmedel samt födseln av första barnet i sen ålder. Enligt

Gross (2000) har 75% av kvinnorna som diagnostiserats med bröstcancer inte haft andra riskfaktorer borsett från att tillhöra det kvinnliga könet. Resterande 25% visar att kvinnor som har en genetisk faktor har en ökad risk för utveckling av bröstcancer. En genetisk faktor innebär att ha en familjehistoria av bröstcancer, det vill säga mamma, syster och dotter (Gross, 2000).

Diagnos och diagnostisering

Idag finns det olika typer av bröstcancerdiagnoser. Enligt Bröstcancerförbundet (2019) finns det tre diagnostiska metoder som kompletterar varandra samt ger en bredare diagnostik. Den kliniska undersökningen är bland den första diagnosme-toden en kvinna får genomgå när det råder misstanke om bröstcancer. Detta innebär att en läkare undersöker lymfkörtlarna i brösten, på halsen och nyckelbenen samt i armhålorna. Den andra diagnosmetoden är att genomgå en så kallad mammografi, vilket innebär för kvinnan att få genomgå en speciell röntgenundersökning av bröstet som ger läkaren information om tumörens storlek samt dess spridning.

Mammografiundersökningen kan kompletteras med magnetkamera (MR) eller ultraljudsundersökning när bröstcancer har konstaterats (Bröstcancerförbundet, 2019). MR innebär att kroppens mjukdelar och ämnesomsättning undersöks med hjälp av starka magnetfält (Cancerfonden, 2018b). En ultraljudsundersökning är högfrekventa ljudvågor som undersöker olika organ och vävnadsstrukturer (Cancerfonden, 2018c) Den tredje diagnosmetoden kallas finnålsbiopsi, vilket innebär att med hjälp av en kanyl suga ut tumörceller som sedan undersöks i ett mikroskop. Utredningen görs på ett cytologiskt laboratorium där tumören antingen bedöms vara benign (godartad) eller malign (elakartad) samt vilken

behand-lingsmetod som anses vara relevant för kvinnan i syfte av att bota hennes bröstcancer (Bröstcancerförbundet, 2019). Enligt Cancerfonden (2018a) delas bröstcancer in i 4 olika stadier:

• Stadium I innebär att cancercellerna inte har spridit sig vidare till lymfkört-larna, vilket innebär att tumören är endast 2 centimeter eller mindre.

• Stadium II innebär att det går att hitta cancerceller i lymfkörtlarna. Tumören är två till fem centimeter stor.

• Stadium III innebär att cancercellerna har fått en mer omfattande spridning till lymfkörtlarna och tumören är större än fem centimeter.

• Stadium IV innebär att cancercellerna spridit sig vidare till andra delar av kroppen eller organ, vilket bildat metastaser.

Behandling av bröstcancer

Beroende på typen av bröstcancer samt vilket stadium tumören befinner sig i, kan lä-karen i samråd med kvinnan komma fram till rätt behandling. För att kunna initiera en potentiell botande behandling är det viktigt att välja rätt behandling i tid efter dia-gnos (Bröstcancerfonden, 2020). Behandlingarna vid bröstcancer består av kirurgi, strålbehandling och cytostatika samt målsökande läkemedel (Cancerfonden, 2020). Mastektomi är det kirurgiska ingreppet som utförs när det inte finns något tvivel om spridning av tumören, kirurgin i detta fall kallas även för en partiell kirurgisk mastektomi och innebär att endast området som tumören sitter i opereras bort (Besic et al., 2014). En mastektomi kan även utföras för att avlägsna all bröstvävnad när tumörutväxten är större. Vid spridning till lymfkörtlarna kan en lymfkörtelutrymning i axillen bli nödvändig vid operation (Whatley et al., 2018). För att minska risken för återfall kan ett visst antal strålbehandlingar ges vid behov efter en bröstcan-ceroperation (Lyons et al., 2002). Syftet med strålbehandling postoperativt är att oskadliggöra cancercellerna som kan finnas kvar efter operation (Cancerfonden, 2020). Strålbehandling innebär att strålning med hög energi ges runt det område där tumören har infunnit sig (Lyons et al., 2002). För att öka chansen till ett längre liv och högre livskvalité kompletteras strålbehandlingen med cellhämmande läkemedel (cy-tostatika) samt målsökande läkemedel (Cancerfonden, 2020). Målsökande läkemedel kallas även för antikroppsbehandling som de senaste åren har börjat användas som behandling mot bröstcancer (Socialstyrelsen, 2015). Behandlingarna kan orsaka bi-verkningar såsom torra slemhinnor, håravfall, illamående och trötthet. Åtta av tio kvinnor med en bröstcancerdiagnos överlever idag med rätt val av behandling (Can-cerfonden, 2020).

Sjuksköterskans roll och bröstcancer

I sjuksköterskans profession ingår det att utöva en säker vård. För att vården ska vara säker följer sjuksköterskan de sex grundläggande kärnkompetenserna. De sex kärn-kompetenserna innefattar samverkan i team, informatik, säker vård, evidensbaserad vård, personcentrerad vård och förbättringskunskap för kvalitetsutveckling (Cro-nenwett et al., 2007). Enligt Patientlagen (2014:821) ska vården bygga på respekt för

patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Syftet med Patientlagen (2014:821) är att stärka patientens ställning i vården. Vården ska vara lättillgänglig och patienten ska ha möjlighet till rätt val av behandlingsalternativ (Andersson, 2013). Patienten bör bemötas som en aktiv deltagare i vården genom att sjuksköterskan visar hänsyn och respekt till patientens önskan, därför har personcentrerad vård fått ökad uppmärksamhet och betydelse inom vården (Rose & Yates, 2013). Sjuksköterskan bör även fokusera på personens individualitet där hänsyn tas till patientens kulturella bak-grund, sociala behov samt patientens svar på behandling. För att sjuksköterskan ska ha möjlighet att erbjuda emotionellt stöd till patienten bör sjuksköterskan förstå inne-börden av behandlingsupplevelsen, exempelvis hantering av smärta och känslor. Kär-nan för en välfungerande personcentrerad vård är partnerskap mellan patienten, an-hörigvårdare och professionella vårdare (Rose & Yates, 2013). Enligt Ahern & Gardner (2015) har olika studier visat att kvinnor med bröstcancer behöver kontinuerlig information om diagnos och behandling men även psykosocialt stöd. Bakker et al (2013) beskriver att det är viktigt att se hela personen och inte endast personens sjukdom som ska behandlas. Sjuksköterskan följer kvinnans process från diagnos till friskförklaring eller livets slutskede. Det är av stor betydelse att som sjuksköterska vara närvarande i kvinnans upplevelser och individualisera vården för att kunna stödja patienten och anhöriga (Bakker et al., 2013). När kvinnan drabbas av bröstcancer kan det dyka upp många frågor hos patienten. Den största frågan förblir hur patienten ska hantera sin sjukdom.

Bemästringsstrategier

Känsla av sammanhang - KASAM

Som sjuksköterska är det viktigt att förstå vilka förmågor som krävs för att hantera situationer som upplevs vara påfrestande för patienten (Langius-Eklöf, 2013). Teorin om känsla av sammanhang (KASAM) är baserad på Antonovskys (1996) forskning och beskriver individens förmåga att hantera ordinära eller extraordinära livssituationer. Individens grad av KASAM beror på vart individen befinner sig i livet. Vid en hög KASAM förväntas individen att vilja hantera extraordinära situationer, finna en mening med utmaningen samt nyttja tillgängliga resurser personen har för hantering. Individer som utvecklat hög KASAM har bättre förmåga att hantera motgångar,

exempelvis långvarig sjukdom jämfört med individer med låg KASAM (Antonovsky, 1996).

Komponenterna som utgör KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. • Begriplighet beskrivs som den kognitiva komponenten i KASAM, det

avspeg-lar individens uppfattning av händelser i omgivningen eller som drabbar indi-viden själv. En individ med en hög begriplighet har förmågan att förstå, bedöma och förklara för händelserna som uppstår (Antonovsky, 1987).

• Hanterbarhet är den beteendemässiga komponenten i KASAM som avspeglar individens förmåga att klara av oväntade händelser och individens känsla av att kunna hantera dessa. Begreppet omfattar även individens upplevelse av egna resurser för hantering av oväntade händelser. Det finns formella resurser som innefattar exempelvis samhällsresurser såsom sjukvård och informella resur-ser, exempelvis stöd från personer i omgivningen (Antonovsky, 1987).

• Meningsfullhet är den motiverande komponenten i KASAM som avspeglar individens delaktighet och engagemang i vardagen. Det handlar om att indivi-den finner en mening att hantera extraordinära situationer och viljan att inve-stera energi. Individer med en hög känsla av meningsfullhet försöker finna en mening och konfrontera utmaningar som uppstår i livet (Antonovsky, 1987). Antonovskys teori KASAM beskrivs av Langius-Eklöf (2013) som individens förmåga att hantera påfrestande situationer i livet. En individ med hög KASAM anses ha en ökad hanteringsförmåga som därmed leder till bättre hälsa och välbefinnande (Lan-gius-Eklöf, 2013). KASAM hos en individ kan förändras i samband med att en radikal förändring sker i livet, de förändringar som sker kan ha en positiv eller negativ karak-tär. Bröstcancer är ett exempel på en situation som kan förväntas påverka KASAM hos den individ som drabbas, då besked om svår sjukdom kan leda till att KASAM sjunker tillfälligt. Individer med hög KASAM kan anpassa sig till sjukdomssituationen i högre utsträckning, oberoende av grad och svårighet av sjukdomen (Langius-Eklöf, 2013). Kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer bör beaktas och belysas, det leder till att sjuksköterskor får ökad förståelse, kunskap och medvetenheten om situationen. Detta är viktigt för att som sjuksköterska kunna besvara frågor samt de funderingar som förekommer i samband med mötet med de drabbade kvinnorna.

Syfte

Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.

Material och metod

Design

För att svara på syftet genomfördes en litteraturöversikt av artiklar med en kvalitativ metod. I detta fallet innebar kvalitativ metod att studera personens levda erfarenheter av något specifikt samt att få en fördjupad förståelse av vad dessa erfarenheter medfört för den enskilda individen. Målet med detta metodval har baserats på att få en ökad förståelse för personens upplevelser och erfarenheter (Billhult & Henricson, 2017). Kvalitativ metod passar in i studiens syfte eftersom det ökar kunskapen om kvinnornas upplevelser av att leva med bröstcancer och sjuksköterskans bemötande. Föreliggande studie har en induktiv ansats och innebär att denutgår från vad deltagarna har för upplevda erfarenheter och därefter kan resultatet framställas i examensarbetets diskussion (Billhult & Henricson, 2017).

Urval och datainsamling

Datainsamlingen genomfördes genom en litteratursökning i databaserna CINAHL och PubMed. CINAHL innehåller forskning om vård och hälsa, arbetsterapi samt fysiote-rapi. PubMed innehåller forskning om tandvård, biomedicin och omvårdnad (Karls-son, 2017).

Textsökning av databaserna genomfördes för att få en inblick av ämnets omfång. Sökorden som tillämpades vid sökningen var ’’breast cancer’’ AND wom* AND female* AND experience AND qualitative research AND living with. Sökorden ansågs vara relevanta till studiens syfte. AND är en så kallad boolesk term som används i sökning via databaserna för att avgränsa sökningen till resultatet. Citattecken som används, t.ex. i sökordet ’’breast cancer’’, håller ihop sökordet för att underlätta sökningen (Karlsson, 2017).

Inklusionskriterierna var att artiklar skulle vara skrivna på engelska och publicerade mellan år 2010 – 2020. Inklusionskriterier som låg till grund för arbetet var artiklar som beskrev kvinnors upplevelser i alla åldersgrupper samt sjukdomsstadium. Artiklar skulle även vara peer-reviewed, vilket innebär att de är vetenskapligt granskade innan de publiceras i en så kallad vetenskaplig tidskrift. Utfallet av detta ökar studiens vali-ditet samt reliabilitet då de sökta artiklarna håller en vetenskaplig standard för en god forskning (Friberg, 2017).

Exklusionskriterier för studien var kvinnor med andra sjukdomar som försvårar upp-fattningen om bröstcancerupplevelsen samt familjens upplevelser. Artiklar som även uteslöts var artiklar som var avgiftsbelagda och utan tillgänglig fulltext.

Sökresultatet i databasen CINAHL blev totalt 47. Alla 47 titlar på artiklarna lästes där 23 artiklar valdes för att läsa abstrakt. Abstraktet lästes av de artiklar som ansågs vara relevanta till syftet. Tjugotre abstrakt lästes där 15 artiklar svarade på syftet. För att kontrollera att dessa 15 artiklar överensstämde med syftet lästes de i sin helhet (Bilaga 1). Alla 15 artiklar svarade på syftet och efter en kvalitetsgranskning (Bilaga 3), valdes slutligen tio artiklar. Dessa tio artiklar höll en kvalité på en vetenskaplig nivå. Via databasen PubMed gjordes en likadan sökning med samma sökord och resultatet blev 41 artiklar. Alla titlar på de 41 artiklarna lästes och av de titlarna som ansågs relevanta, lästes abstraktet på, vilket var tio artiklar. Det kvarstod åtta artiklar efter att abstraktet hade lästs. Artiklarna lästes i sin helhet och en kvalitetsgranskning gjordes för att se vilka artiklar som var mest relevanta och kvalitetssäkra mot syftet, då fyra artiklar val-des sammanlagd till resultatet. Kvalitetsgranskningen som gjorval-des på artiklarna är framtaget av Jönköping University, Hälsohögskolan, Avdelning för omvårdnad (Bilaga 3). Poängen som artiklarna fick var mellan 11-12/12 poäng och bedömdes vara av hög kvalité. I sökmatrisen (Bilaga 1) är det dokumenterat för alla artiklar som framkom i sökningen via databaserna. Samtliga 14 artiklar har analyserats och dokumenterats i artikelmatrisen (Bilaga 2).

Dataanalys

Analysen genomfördes i fem steg för analys av kvalitativa artiklar utifrån Friberg (2017). I det första steget läste författarna igenom de valda artiklarnas resultat enskilt flera gånger för att skapa en förståelse för helheten. I andra steget färgmarkerades nyckelfynd som svarade på syftet. Med färgmarkerade nyckelfynd fick författarna en

överskådlighet som var grunden för vidare analys av materialet. I steg tre analyserades de valda artiklarnas resultat och sammanställdes i ett enskilt dokument. Detta gjordes för att få en sammanfattning av nyckelfynden samt för att få materialet mer användbar. I steg fyra sammanställdes likheter och olikheter av artiklarna och därefter skapades subkategorier samt kategorier till en figur som tillämpades i studien. I det femte och sista steget presenterades det analyserade materialet i löpande text som bildade litteraturöversiktens resultat (Friberg, 2017).

Forskningsetiska överväganden

Vetenskapligt arbete innebär ny kunskap som kan leda till förändring och förbättring av människors liv och samhället. För att få fram ny kunskap krävs det oftast andra människors medverkan där de kan utsättas för olika risker. Detta innebär att det alltid finns en risk att människor utnyttjas på ett omänskligt sätt (Kjellström, 2017). Hänsyn har tagits till etiska prövningar inom valda resultatartiklar och att artiklarna har ett etiskt godkännande. Forskningsetiken finns för att värna och försvara människors värde och rättigheter (Kjellström, 2017). Andra anledningar till att forskningsetiken är viktig är att skydda forskningens rykte och allmänhetens förtroende för forskning. Kunskap om forskningsetik ger även beredskap ifall det skulle uppstå etiska problem under studiens gång. I Sverige har vi ett lagligt etikprövningssystem där det krävs pröv-ning för vissa typer av forskpröv-ning (Sandman & Kjellström, 2018). Högskolestudier som genomförs på grundnivå eller avancerad nivå kräver ingen prövning, däremot har stu-denten eget ansvar att utföra forskningsetiska överväganden i sitt arbete (Kjellström, 2017). Artiklarna i denna studie är noga valda och granskade.

Förförståelsen av det valda ämnet diskuterades av författarna innan studien inleddes. Priebe & Landström (2017) förklarar att förförståelse innebär att en person har tidigare kunskap inom ämnet, vilket kan påverka forskningsprocessen.

Resultat

Resultatet baseras på 14 artiklar. Artiklarna omfattar kvinnor som har drabbats av bröstcancer där resultatet utgår från kvinnors upplevelser genom en bröstcancerdia-gnos, under sjukdomsförloppet till friskförklaring eller livets slutskede.

Vid analys av artiklar skapades och presenterades 2 kategorier tillsammans med till-hörande subkategorier. Kategorierna är Att uppleva förändringar med subkategori-erna En förändrad fysisk funktion och kroppsbild samt Känslomässiga reaktioner. Den andra kategorin är Att uppleva stöd med subkategorierna Mötet med vården samt Närståendestöd (Figur 1).

Figur 1: Översikt över kategorier och subkategorier

Att uppleva förändringar

Kategorin lyfts fram i tolv relevanta artiklar. Subkategorierna som utsågs till denna kategori är En förändrad fysisk funktion och kroppsbild samt Känslomässiga reaktioner.

En förändrad fysisk funktion och kroppsbild

Kvinnorna hade svårt att acceptera sitt utseende baserat på sjukdomen, vilket beskrevs som en daglig utmaning (Mosher et al., 2013). Kvinnorna ifrågasatte sin kvinnlighet

Att uppleva

förändringar

En förändrad

fysisk fuktion

och kroppsbild

Känslomässiga

reaktioner

Att uppleva

stöd

Mötet med

vården

Närståendestöd

på grund av förändringar i utseendet som bröstcancer medförde. Fysiska förändringar innebär exempelvis borttagning av ett bröst, lymfödem, viktökning, håravfall och axil-lär dissektion (Krigel et al., 2014). Kvinnorna upplevde en rädsla att bli oattraktiva för sin partner, vilket bidrog till en negativ tanke i förhållande till den förändring som sker i kvinnans liv (Elmir et al., 2010). Kvinnorna uttryckte en oro i förändring av fysisk intimitet på grund av vaginal torrhet relaterat till behandlingar (Krigel et al., 2014). Ett brett spektrum av fysiska symtom vid bröstcancer lyfts fram i resultatartiklarna. Symtomen är exempelvis trötthet, smärta och svårläkta sår på bröstet. Det som ger upphov till symtomen tillkommer oftast vid behandling, intag av mediciner, ökad ak-tivitet samt minskad sömn (Mosher et al., 2013). Trots biverkningar försökte kvin-norna upprätthålla en aktiv livsstil.

Smärtan kopplad till sjukdomsprogressionen påverkade kvinnorna i större utsträck-ning och begränsade den dagliga aktiviteten (Van Ee et al., 2019). Kemoterapi och hor-monbehandling inkluderar flera biverkningar som består av bland annat infektioner, anemi, illamående, diarré, kräkningar, viktförändringar samt sexuell dysfunktion (Mosher et al., 2013). Det uppkom fysiska begränsningar som var förknippade med biverkningar av smärta och förlamning. Flera av kvinnorna upplevde att det var på-frestande att vara beroende av någon annan när det kom till att klara av enkla uppgifter i vardagen (Mosher et al., 2013).

Känslomässiga reaktioner

Kvinnorna belyste svårigheten och rädslan inför döden, de upplevde att bröstcancer förkortade livet och att döden kändes alldeles för nära genom sjukdomsförloppet. Detta tankesätt gick de ofta med under dagarna, vilket påverkade deras välmående ne-gativt (Doumit et al., 2010; Krigel et al., 2014; Mosher et al., 2013; Liamputtong & Su-wankhong, 2016). Kvinnorna använde sig av olika mekanismer för att hantera sitt emotionella tillstånd eftersom de upplevde en obalans i det psykologiska tillståndet. Kvinnorna hanterade dessa tillstånd genom att undvika att fundera på sjukdomen och distansera sig ifrån den. Ett utav hanteringssätten var att försöka hitta en mening med bröstcancer och vad sjukdomen kunde bidra med. Kvinnorna sökte en känsla av hopp för deras hälsa och välbefinnande (Bond et al., 2010). En del av kvinnorna insåg bety-delsen av ett positivt tankesätt inför sjukdomen för ett förbättrat välmående. Att se sjukdomen som en ny lärdom i livet främjade, enligt kvinnorna, hälsan både kroppsligt och mentalt (Bond et al., 2010; Drageset et al., 2011).

Kvinnorna beskrev den emotionella reaktionen av en bröstcancerdiagnos som en chock. Kvinnorna beskrev sitt tillstånd som att förlora kontroll över sitt eget liv och att bära på en rädsla inför kommande funktionsnedsättning och progression i sjukdomen (Mosher et al., 2013). Trots de emotionella tillstånden valde vissa kvinnor att ändra på sitt perspektiv om sjukdomen och skapade en positiv ram för cancer för att få tillbaka kontrollen över sina liv (Loughery & Woodgate, 2019). En positiv inramning innebär att personen omformulerar sin upplevelse till ett mer optimistiskt perspektiv (Bond et al., 2010). Ett sätt att minska på de påfrestande känslorna under en viss tid var genom att distrahera sig själva och fokusera på det som hände här och nu. Kvinnorna upplevde sig mer energiska och hade återfått kontrollen över sina liv när fokus hamnade någon annanstans. Detta främjade en positiv självkänsla och optimism (Loughrey & Wood-gate, 2019). Kvinnorna strävade efter att få vara ’normala’ och leva ett ’normalt’ liv (Lundquist et al., 2019). Kvinnorna upplevde genom att underhålla sig själva, gå till-baka till den ’normala’ rutinen de hade i vardagen och delta i sociala relationer och aktiviteter kunde ge en positiv attityd för livet. Kvinnorna upplevde att detta gav moti-vation för att förbättra sin hälsa via ökad delaktighet (Lewis et al., 2016). Religion, yoga och meditation hade för en del av kvinnorna underlättat för att hitta en inre styrka. Kvinnorna talade om betydelsen till tro, bön och andlig delaktighet för en bättre övergång och hantering av ett positivt sinne. Genom dessa upplevde kvinnorna att de kunde hitta en mening med hälsan och välmående i vardagen (Wells et al., 2014).

Att uppleva stöd

Kategorin lyfts fram i åtta artiklar som sedan delas upp i två subkategorier, Mötet med vården och Närståendestöd.

Mötet med vården

Stöd från vården gav kvinnorna möjlighet till en känsla av trygghet och självbestäm-mande. Vårdpersonalen gav kvinnorna information angående diagnosen och behand-lingar och hade tillfälle för öppna frågor. Detta resulterade i att kvinnorna upplevde att de kunde ha ökad kontroll över sitt liv och sin egen vård (Van Ee et al., 2019; Elmir et al., 2010). Kvinnorna upplevde att det stöd de fick från vårdpersonalen hjälpte dem att hantera sjukdomen. Stöd från vårdpersonalen var enligt kvinnorna avgörande för att

få en övergripande förståelse för sjukdomsprocessen (Bond et al., 2010; Elmir et al., 2010; Van Ee et al., 2019). Kvinnorna uppskattade onkologisjuksköterskor och uppgav att de tog sig tiden att sitta ner och besvara det kvinnorna hade funderingar över. Onkologisjuksköterskorna uppmärksammade psykosociala frågor och var lättillgäng-liga när kvinnorna behövde hjälp. De flesta upplevelserna kvinnorna hade var positiva men det uppkom även negativa känslor. En del kvinnor upplevde att de inte fick stödet de förväntade sig från vårdpersonalen och att det sociala stödet saknades från hälso- och sjukvården. En del av kvinnorna upplevde att de bara var ett nummer och inte en person då de befann sig på sjukhuset, vilket sänkte välbefinnandet (Van Ee et al., 2019; Loughery & Woodgate, 2019). Kvinnorna kände en osäkerhet i sitt liv på grund av minskad information om sjukdom och behandling. Osäkerheten låg även i vem kvin-norna kunde vända sig till och ringa när det gällde frågor om pågående vård och över-levnad (Krigel et al., 2014).

Nårståendestöd

Att bli diagnostiserad med bröstcancer kan påverka synen på livet och kan vara emot-ionellt påfrestande. Stöd från anhöriga visade sig vara en viktig del i kvinnans liv för att kunna hantera de psykiska påfrestningarna som följer med en bröstcancerdiagnos (Lundquist et al., 2019). Kvinnorna upplevde att deras oro inför vad som kunde hända minskade när de fick stöd av sina barn och familj, detta påvisade en snabbare åter-hämtningsprocess. Flera av dem fick vykort och besökare, vilket gjorde att kvinnorna upplevde sig sedda och uppskattade (Lundquist et al., 2019; Elmir et al., 2019). Det lyfts fram att kvinnorna upplevde att det gav dem glädje när de fick stöd av sina vänner. Kvinnorna beskrev sin partner som en viktig person i sitt liv som hon alltid kunde förlita sig på och få stöd av. Kvinnorna uppgav att de fick stöd och råd från sin partner, barn och föräldrar genom hela sjukdomsprocessen. Närstående som engagerade sig i sjukdomsförloppet gav kvinnorna känsla av omtänksamhet och uppmärksamhet som täckte de emotionella och fysiska behoven. Stöd av närstående gjorde att kvinnorna upplevde sig mindre ensamma i en tid som kan upplevas som skrämmande (Adler et al, 2019; Liamputtong & Suwankhong, 2015). En del kvinnor valde att inte prata om sin diagnos eftersom de upplevde att de tappade sig själva i sjukdomen och ville leva livet som tidigare. En annan del av kvinnorna upplevde att de inte hade en bred kom-munikation med sina vänner och att de inte kunde öppna upp sig och prata om sina känslor (Elmir et al., 2010; Loughery & Woodgate, 2019; Van Ee et al., 2019).

Diskussion

Metoddiskussion

Vetenskaplig kvalitet bygger på trovärdighet, bekräftelsebarhet, pålitlighet och över-förbarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta tidigare forskning över kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. För examensarbetet valdes att göra en litteraturstudie med en induktiv ansats. Fördelen med att studera artiklar med en kvalitativ metod är att resultatet tydligt beskriver de deltagande kvinnornas upplevelser, vilket kan underlätta överförbarheten av resultatet från litteraturöversikten till andra människor samt kvinnor i samma situation (Mårtensson & Fridlund, 2017). Induktiv innebär att man utgår från datan för att studera kvinnornas upplevelser. Risken med en induktiv ansats kan innebära upprepningar av liknande upplevelser i artiklarna, vilket leder till att förståelsen för fenomenet inte förstärks. Billhult & Henricson (2017) förklarar att det skapas en större förståelse för problemet genom att samla in deltagarnas subjektiva upplevelser. Artiklar med kvantitativ metod omfattar däremot mätningar och observationer, vilket ansågs vara olämpligt för denna studies syfte och valdes därför bort (Billhult, 2017). En deduktiv ansats ansågs inte heller vara lämplig eftersom den utgår från en förutbestämd teori (Priebe & Landström, 2017).

Artiklar som svarade på syftet och problemformuleringen söktes i databaserna CI-NAHL och PubMed. Databaserna ansågs vara relevanta att söka fram artiklar i ef-tersom de innehåller publikationer inom ämnet omvårdnad (Karlsson, 2017). Examensarbetets trovärdighet och möjlighet att söka fram lämpliga artiklar hade ökat om sökning i flera databaser hade utförts (Henricsson, 2017). Sökorden som valdes bedömdes relevanta till syftet men hade kunnat specificerats till ett mindre brett syfte, exempelvis på ett visst stadium i sjukdomsförloppet eller på en viss åldersgrupp på kvinnor. Valet för ett brett syfte kan ha påverkat arbetets resultat negativt eftersom bröstcancer är ett väl beforskat område och därmed kan uppkomst av nya fynd försvåras.

Vid sökningen användes den booleska termen AND, trunkering och citattecken. Trun-kering och citattecken ger en bredare sökning jämfört med den booleska termen AND

som avgränsar sökningen till resultatet. Sökningen hade expanderats och examensar-betes trovärdighet ökat om den booleska termen OR hade inkluderats i sökorden (Hen-ricsson, 2017).

Inklusions- och exklusionskriterier användes för att avgränsa sökningen och få fram relevanta artiklar. Artiklar som lästes var skrivna på engelska. Då svenska är författar-nas huvudspråk har ett översättningsprogram använts för att kunna översätta texten till svenska. Detta kan innebära en risk för feltolkning samt att innebörden av texten kan tappa sitt värde (Kjellström, 2017). För att minska risken för feltolkning har för-fattarna diskuterat komplicerade meningar och tagit hjälp av varandra.

Litteraturöversikten inkluderade kvinnornas upplevelser av bröstcancer i alla ålders-grupper. Artiklarna som lästes var peer-reviewed eftersom det ökar trovärdigheten för studien samt att artiklarna hade en begränsad tidsram på 10 år. Eftersom forskning kring bröstcancer är bred valde författarna att avgränsa årtalen för att få fram den sen-aste forskningen (Henricson, 2017).

Det som kan ha påverkat resultatet negativt var valet att utesluta avgiftsbelagda artik-lar och artikartik-lar utan fulltext eftersom de kan ha innehållit viktig information inom äm-net.

För att undersöka artiklarnas relevans till syftet lästes titel och abstrakt. Då det fanns en begränsad tid delades resultatartiklarna upp bland författarna. Detta innebär en risk för att viktig information missas som hade kunnat vara användbar i resultatet. Ar-tiklarna kvalitetsgranskades enligt granskningsprotokollet framtagen av Hälsohögsko-lan, Avdelning för Omvårdnad (bilaga 3), för att öka tillförligheten. Artiklarna poäng-sattes för att kunna bedöma artikelns kvalitet för användning. Granskningsprotokollet ansågs vara ett effektivt hjälpmedel men däremot granskades artiklarna bara vid ett tillfälle, vilket kan betraktas som en svaghet för kvalitén (Henricsson, 2017). Artiklar med låg kvalitet valdes bort från litteraturöversikten eftersom detta sänker trovärdig-heten samt kvaliteten i resultatet. Artiklar som fick poäng på 11–12 hade hög kvalitet och detta stärkte litteraturöversikten resultat.

För att kunna ha en gemensam vinkel in i studien diskuterades olika utgångspunkter och förförståelse kring bröstcancer, vilket resulterar i en ökad pålitlighet. Pålitlighet innebär att belysa sina tidigare erfarenheter och förförståelse till arbetet. En diskussion

kring förförståelsen genomfördes under arbetsprocessen vilket minskade risken för att påverka arbetsmaterialet (Mårtensson & Fridlund, 2017).

Enligt Birkler (2007) har alla människor en egen uppfattning och därför är det viktigt att diskutera och skapa nya perspektiv på artiklarna som kan vara bidragande till ar-betets resultat. En fördel med detta är att viktiga fynd inte missas i resultatet.

I gruppen diskuterades för- och nackdelar med ett väl beforskat område såsom bröstcancer. Fördelar var att upplevelserna var beskrivna i ett flertal artiklar, vilket ökar trovärdigheten eftersom artiklarna kan stödja varandra. Nackdelar ansågs vara en svårighet att finna nya fynd. Därmed bekräftar denna litteraturöversikt tidigare forskning. Författarna hade däremot lätt att komma överens om det som ansågs vara

mest betydelsefullt i artiklarna.

Under dataanalysen utgick vi från Friberg (2017) som omfattar fem steg, då den ansågs vara strukturerad och okomplicerad. Det skapade litteraturöversiktens resultat. Un-der hela forskningsprocessen har författarna noggrant beskrivit analysprocessen och inte inkluderat egna åsikter.

Under arbetsprocessen erbjöds fyra handledningstillfällen. Inför varje handlednings-tillfälle fick grupperna olika examensarbeten att läsa och skriva ett återkopplingsverk-tyg på. Med hjälp av kurskamraternas och handledarens granskning av analys och re-sultat kan bekräftelsebarheten stärkas (Mårtenssons & Fridlund, 2017). Nackdelen med handledningen var begränsat med tid och att vissa diskussioner tog längre tid. Inkluderade studier är tagna från USA, Thailand, Australien, Norge, Libanon, Kanada och Nederländerna. I gruppen diskuterades fördelar och nackdelar med en bred forsk-ning som inkluderar många länder. Eftersom fokus inte ligger på något specifikt om-råde kring bröstcancer och inget specifikt land kan fördelen vara ett brett resultat. Där-emot kan upplevelserna skilja sig åt beroende på kultur och land, vilket resulterar i att överförbarheten minskar till grupper men kan förväntas överföras till liknande kul-turer. Nackdelen kan dock vara att hälso- och sjukvården kan se olika ut i olika länder. Till bästa mån har vi försökt att få med viktiga och betydelsefulla detaljer.

Alla resultatartiklar innehåller ett etisk godkännande och forskningsetiska övervägan-den har utförts. I artiklarna görs forskningen ur ett etiskt hänsynstagande, där alla deltagare har rättighet till skydd och säkerhet (Kjellström, 2017).

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Litteraturöversikten bekräftar tidigare forskares fynd. En samman-fattning utifrån resultatet med valda kategorier samt subkategorier visade att kvinnor med bröstcancer upplevde en förändrad kroppsbild samt förändringar i den fysiska funktionen och det emotionella tillståndet. Resultatet beskriver även stödet kvinnorna upplevde av vården och närstående.

Att uppleva förändringar

I resultatet framkom det att kvinnor som drabbats av bröstcancer genomgick flertal olika utmaningar och förändringar, både fysiska och psykiska. Utifrån den psykiska aspekten hade kvinnor i litteraturöversiktens resultat svårt att förknippa sin sjukdom med verkligheten och upplevde en svårighet att uppfatta sanningen med sjukdomen. Bröstcancer hade inte enbart förändrat kvinnornas rytm i vardagen utan även själv-känslan. Kvinnorna i litteraturöversiktens resultat upplevde negativa fysiska föränd-ringar, som exempelvis förlust av håret och brösten som var bortopererade. Utifrån studiens resultat konstateras dessa upplevelser i flertalet artiklar (Mosher et al., 2013; Liamputtong & Suwankhong, 2016; Krigel et al., 2014) och förklarar att kvinnornas förändrade kroppsbild förknippas med en förändrad livssyn.

Detta överensstämmer med vad man sett i en studie av Trusson & Pilnick (2017) om att individens kroppsliga identitet kan förknippas med den förändrade livssynen. Livs-synen i samband med en svår sjukdom kan förändras till det sämre. Kvinnornas käns-lor, beskrivs enligt Trusson & Pilnick (2017), mer som negativa än positiva. Kvinnorna som belyses i denna studie upplevde påfrestande känslor i samband med en bröstcan-cersjukdom. Dessa känslor bestod bland annat av ångest, nedstämdhet samt rädslan för att dö (Doumit et al, 2010; Krigel et al., 2014; Mosher et al., 2013; Liamputtong & Suwankhong, 2016). Likaså stödjer andra studier kvinnornas rädsla att dö, vilket till-förde nedstämdhet och känsla av hopplöshet i livet (Willis et al., 2014). Dessa känslor utifrån resultatet gav kvinnorna ett försämrat välmående och en känsla av påfrestning. Även om kvinnorna i resultatet förknippade bröstcancer med negativa känslor, beskrev ett flertal kvinnor om de positiva aspekterna med sjukdomen. Exempelvis framkom

det i resultatet att kvinnorna beskrev hur bröstcancer fick de att hitta en ny mening med livet och hur unikt och kort livet är. Kvinnorna i litteraturöversiktens resultat be-skrev olika känslor som gav ett förbättrat välmående. En del av kvinnorna upplevde att gå tillbaka till den normala rutinen i vardagen med arbete och hushållsarbete samt delta i aktiviteter, förbättrade måendet och självförtroendet. I resultatet framkom det att kvinnorna hanterade bröstcancer genom de olika resurserna som bestod bland an-nat av yoga, mindfulness och deltagandet i olika stödgrupper. Hanterbarhet handlar om de resurser kvinnan anser sig ha till sitt förfogande för att kunna hantera påfres-tande situationer i livet (Antonovsky, 1991/2005).

Medan en annan del av kvinnorna i resultatet vände sig till religion och Gud genom processen, gav det kvinnorna en känslomässig styrka och även hopp om att kunna klara sig genom sjukdomen. Andra studier stärker resultatet där kvinnorna upplevde att den positiva relationen samt förtroendet till Gud gav dem en annorlunda men ef-fektiv copingstrategi för att kunna hantera och finna en mening med bröstcancer (Doumit et al, 2010). Begriplighet innebär att finna en mening och förstå situationen kvinnan befinner sig i (Antonovsky, 1987).

Ett sätt för sjuksköterskan att hjälpa kvinnan att hitta en mening med vardagen kan vara genom att samtala om annat än sjukdomen, exempelvis vardagliga situationer. Detta kan få kvinnorna att tänka tillbaka till sitt friska liv och därmed få en känsla av hopp om att livet kan gå vidare. Genom att sjuksköterskan bevarar och bekräftar relat-ionen till kvinnan kan det hjälpa henne att behålla sin tidigare identitet. En bekräf-tande relation kan uppstå genom att sjuksköterskan möter kvinnan med en öppen och tillåtande attityd (Arman et al., 2004; Beatty et al., 2008).

Att uppleva stöd

Utifrån resultatartikeln förklarar Lundquist et al (2019) att det är viktigt att inkludera anhöriga i kvinnans liv genom sjukdomsförloppet eftersom stöd från anhöriga anses vara en viktig del i att kunna hantera de psykiska påfrestningarna. Resultatet i denna litteraturöversikt visade på att kvinnorna uppskattade stödet de fick av sina familjer och anhöriga. Stödet fick kvinnorna att uppleva en förbättrad återhämtningsprocess samt att det minskade på oron. Andra studier visar på att det sociala stödet hade stor betydelse för kvinnor med bröstcancer för att kunna hantera sjukdomen (Holland &

Holahan, 2003; Sullivan, 1997; Samarel et al, 1998). Socialt stöd är enligt Dirksen (2000) grunden för hanterbarhet och självförtroende för att kunna uppnå välbefin-nande. Litteraturöversiktens resultat visade att partnern upplevdes vara betydelsefull för hanteringen av sjukdomen (Adler et al., 2019; Liamputtong & Suwankhong, 2015). Även sjukvårdspersonal hade en betydande roll, då kvinnorna utifrån litteraturöver-sikten uttryckte positiva upplevelser av stöd och delaktighet i vården. Meningsfullhet har en stor betydelse för kvinnornas hälsa och innebär i vilken utsträckning kvinnorna känner engagemang och motivation i livet (Antonovsky, 1987). Utifrån resultatartikeln av Elmir et al (2010) beskrev kvinnorna att deras bemötande med hälso- och sjukvår-den överträffade deras förväntningar samt att sjukvårdspersonalen prioriterade kvin-norna och deras sjukdomstillstånd, vilket kan bidra till en ökad känsla av meningsfullhet. Däremot visade en annan studie skriven av Davoll et al (2013), att kvinnornas möte med hälso- och sjukvårdspersonalen inte var positiv och att sjukvårdspersonalen inte hade tillräckligt med kunskap om sjukdomen.

Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet, kommunikationen och relationen med pati-enten i förhållning till KASAM (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). Sjuksköterskan ska utforma omvårdnadsarbetet efter varje enskild individs hanteringsförmåga. Det är vik-tigt att som sjuksköterska vara lyhörd för behovet av stöd som kan ge en stark känsla av begriplighet hos kvinnorna med bröstcancer. I mötet med kvinnan ska sjuksköters-kan stärka, främja och bevara hälsan genom att ha hälsan i fokus, inte sjukdomen. Ett bra sätt att förstå individens inre styrka är att utgå från begreppet KASAM i omvård-nadsarbetet (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). Ju högre grad av komponenterna (be-griplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) i KASAM kvinnorna upplever desto högre blir kvinnornas förmåga att ta sig igenom sjukdomen (Antonovsky, 1987).

Slutsats

Denna litteraturöversikt beskriver kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Litteraturöversikten inkluderar upplevelser av kvinnor som har blivit diagnostiserade till friskförklarade och vid livets slutskede. Litteraturöversikten bidrar till en ökad för-ståelse över hur kvinnor upplever bröstcancer. I studien framkommer det att kvin-norna genomgår olika förändringar under sjukdomsprocessen och dessa förändringar upplevdes både negativa och positiva. Trots de påfrestande förändringarna under

sjuk-domsförloppet visade resultatet att kvinnorna kunde känna ett förbättrat välmående och glädje. Resultatet belyser de psykiska, fysiska och känslomässiga förändringar kvinnor genomgår under sjukdomsprocessen och hur de hanterar dessa. I resultatet framkommer det att kvinnor hanterar bröstcancer genom fysiska aktiviteter, stödgrup-per samt religion. Ett positivt tankesätt förbättrade kvinnornas hälsa och välbefin-nande. Utifrån KASAM hanterar varje kvinna påfrestningar på sitt eget sätt. Kvinnor-nas begriplighet omfattar till stor del bearbetning av känslor och tankar kring sjukdo-men. Sjuksköterskan kan öka kvinnornas begriplighet genom att ge god information. Hanterbarhet kan påverkas beroende på vilka resurser kvinnan erhåller och kan an-vända sig av. Meningsfullhet kan påverkas genom att sjuksköterskan samt anhöriga tillsammans ger trygghet till kvinnan.

I mötet med kvinnorna ska sjuksköterskan anpassa vården efter varje kvinnas behov. För att sjuksköterskan ska underlätta vården för kvinnorna är det viktigt att skapa en trygg miljö och utgå från varje kvinnas egen hanteringsförmåga. På detta sätt kan kvin-norna känna sig bekväma och lyhörda där de kan uttrycka sina känslor och funderingar fritt kring sjukdomen.

Kliniska implikationer

Resultatet från denna litteraturöversikt kan öka förståelsen för kvinnors upplevelser av att leva med en bröstcancersjukdom. Genom kvinnornas subjektiva upplevelse och erfarenhet ökar sjuksköterskans förståelse för kvinnornas psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov. Detta bidrar till att sjuksköterskor kan bedriva en personcentrerad omvårdnad som bygger på kvinnans behov och önskemål. Vi ser betydelsen med att sjuksköterskan anpassar sig till den enskilda individen och hens bemästringsstrategi. Detta genom att vara anträffbar, lyhörd, och delge viktig och tydlig information för kvinnan om sjukdomen.

Bröstcancer omfattar en del förändringar i kvinnornas liv. Genom att kvinnorna bely-ser sina upplevelbely-ser och erfarenheter i studien har det även nytta för henne. Genom studier får även kvinnorna veta att de inte är ensamma om dessa förändringar samt känslor som bröstcancer medför. Känslorna innefattar rädsla, trötthet, ilska, stress och förtvivlan. Genom att informera samhället och bidra med kunskap om hur det är att leva med bröstcancer ökar vi förståelse och respekt för kvinnor som drabbats av

sjuk-domen. Bröstcancer förknippas med förluster, exempelvis förlust av identitet, intimitet samt förändrat utseende och funktion som bidrar till minskad emotionellt välbefin-nande. Att acceptera är en viktig del för kvinnor med bröstcancer för att kunna hålla balansen i det emotionella välbefinnandet. För att öka vårdkvalitén anser vi att det krävs mer forskning av sjuksköterskans egna upplevelser i mötet med kvinnor med bröstcancer. Detta kan få oss blivande sjuksköterskor att få en djupare förståelse för kvinnor med bröstcancer. En ytterligare forskning som kan vara till nytta är kvinnor-nas upplevelse av vården.

Referenser

*Resultatartiklar

*Adler, S.R., Coulter, Y.Z., Stone, K., Glaser, J., Duerr, M., & Enochty, S. (2019). End-of-life concerns and Experiences of living with advanced breast cancer among medi-cally underserved women. Journal of Pain & Symptom Management. 58(6), 959-967.

DOI: 10.1016/j.jpainsymman.2019.08.006

Ahern, T., & Gardner, A. (2015). Literature review: An exploration of the role of the Australian breast care nurse in the provision of information and supportive care. Col-legian (Royal College of Nursing, Australia). 22(1), 99-108.

DOI: 10.1016/j.colegn.2013.12.001

Andersson, Å. (2013). Utveckling av kvalitet och säker vård och omvårdnad i Sverige. Sherwood, G., & Barnsteiner, J. Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad – sex grund-läggande kärnkompetenser. (s. 51-59). Studentlitteratur AB.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium.(M. Elstadius, övers.) Natur och kultur. (Originalarbete publicerats 1991).

Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Natur och kultur.

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promotion International, 11 (1), 11-18.

DOI: 10.1093/heapro/11.1.11

Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L., Hamrin, E., & Eriksson, K. (2004). Suffer-ing related to health care: a study of breast cancer patients’ experiences. Interna-tional Journal Nursing Practice. 10(6), 248-56.

DOI:10.1111/j.1440-172x.2004.00491.x

Bakker, D., Strickland, J., MacDonald, C., Butler, L., Fitch, M., Olson, K., & Cum-mings, G. (2013). The Context of Oncology Nursing Practice: An Integrative Review. Cancer Nursing. 36(1), 72-88.

DOI: 10.1097/NCC.0b013e31824afadf

Beatty, L., Oxlad, M., Koczwara, B., & Wade, T.D. (2008). The psychosocial concerns and needs of women recently diagnosed with breast cancer: a qualitative study of pa-tient, nurse and volunteer perspectives. Health Expectations. 11(4), 331-420.

DOI:10.1111/j.1369-7625.2008.00512.x

Besic, N., Besic, H., Peric, B., Pilko, G., Petric, R., Zmuc, J., Dzodic, R., & Perhavec, A. (2014). Surgical treatment of breast cancer patients aged 80 years or older – how much is enough? BMC Cancer. 14(1), 700-719

DOI: 10.1186/1471-2407-14-700

Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod och stickprov. I.M, Henricson (Red.) Vetenskap-lig teori och metod; från idé till examination inom omvårdnad. (s.99-110). Student-litteratur AB.

Billhult, A., & Henricson, M. (2017). Kvalitativ metod. I.M, Henricson (Red.) Veten-skaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 111-117). Stu-dentlitteratur AB.

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Liber AB.

*Bond, BE., Connolly, A., & Asci, S. (2010). Coping with inflammatory breast cancer: women’s experiences. Journal of Psychosocial Oncology. 28(5), 539-559.

DOI: 10.1080/07347332.2010.498460

Bröstcancerförbundet. (2020, 3 April). Behandlingar.

https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/behandlingar/ Bröstcancerförbundet. (2019, 19 September). Diagnostik.

https://brostcancerforbundet.se/om-brostcan- cer/diagnostik/?fbclid=IwAR0SncBCGkR_FbDN_rviTpCFWkJFi5XUJ0N4AUAgli4Y_-L2S5pQKZMYqek

Bröstcancerförbundet. (2019, 20 September). Olika former av bröstcancer.

https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/vad-ar-brostcancer/olika-former-av-brostcan-cer/

Bröstcancerförbundet. (2019, 19 September). Diagnostik.

https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/diagnostik/?fbclid=IwAR0CoryDdhLI-F-SQL3Y2PANg_ENB__JSMnTmW_DQYtm5AA0miOz6DYEVhc

Cancerfonden. (2018a, 5 Februari). Bröstcancer.

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer Cancerfonden. (2018b, 11 Juli). Magnetkamera.

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/undersokningar/magnetkamera Cancerfonden. (2018c, 11 Juli). Ultraljud.

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/undersokningar/ultraljud Cancerfonden. (2020, 5 Februari). Bröstcancer.

https://www.cancerfonden.se/om-can- cer/cancersjukdomar/brostcancer?fbclid=IwAR1dowldWRx-DvcoQ6DEIOG61EBMJ6fk4z1Zosqd7ZlP-yAwoux1vCE7dyk

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan, D., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook. 55(3), s.122-131.

Davoll, S., Kowalski, C., Kuhr, K., Ommen, O., Ernstmann, N., & Pfaff, H. (2013). ’’Tendency to excuse’’ and patient satisfaction of those suffering with breast cancer. International Journal of Public Health. 58(3), 385-393.

DOI: 10.1007/s00038-012-0405-6

Dirksen, S.R. (2000). Predicting well-being among breast cancer survivors. Journal of Advanced Nursing. 32(4), 937-943.

DOI: 10.1046/j.1365-2648.2000.01559.x

Doumit, MAA., Abu-Saad, H.H., Kelley, J.H., El Saghir, N., & Nassar, N. (2010). Cop-ing with Breast Cancer. Cancer NursCop-ing. 33(2), 33-39.

DOI: 10.1097/NCC.0b013e3181c5d70f

*Doumit, MAA., El Saghir, N., Abu-Saad, H.H., Kelley, J.H., & Nassar, N. (2010) Liv-ing with breast cancer, a Lebanese experience. European Journal of Oncology Nurs-ing. 14(1), 42-48.

DOI: 10.1016/j.ejon.2009.08.003

*Drageset, S., Lindstrøm, T.C., Giske, T., & Underlid, K. (2011). Being in suspense: women’s experiences awaiting breast cancer surgery. Journal of Advanced Nursing. 67(9), 1941-1951.

DOI: 10.1111/j.1365-2648.2011.05638.x

*Elmir, R., Jackson, D., Beale, B., & Schmied, V. (2010). Against all odds: Australian women’s experiences of recovery from breast cancer. Journal of Clinical Nursing. 19(17-18), 2531-2538.

DOI: 10.1111/j.1365-2702.2010.03196.x

Friberg, F. (red.). (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. Dags för upp-sats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 148-150). Studentlitter-atur AB.

Gross, R.E. (2000). Breast Cancer: Risk Factors, Screening, and Prevention. Semi-nars in oncology Nursing. 16(3).

DOI:10.1053/sonc.2000.8110

Harbeck, N., & Gnant, M. (2017). Breast cancer. Lancet. 389(10074). DOI:10.1016/S0140-6736(16)31891-8

Holland, K.D., & Holahan, C.K. (2003). The Relation of Social Support and Coping to Positive Adaptation to Breast Cancer. Psychology and Health. 18(1), 15-29.

DOI: 10.1080/0887044031000080656

Jemal, A., Bray, F., Venter, M.M., Ferlay, J., Ward, E., & Forman, D. (2011). Global cancer statistics. cancer journal for clinicians. 61 (2).

DOI:

Karlsson, E. (2017) Informationssökning. Henricson, M (red.). Vetenskaplig teori och metod. (s. 81-93). Studentlitteratur AB.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. Henricson, M. vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57-77). Studentlitteratur.

*Krigel, S., Myers, J., Befort, C., Krebill, H., & Klemp, J. (2014). ’Cancer changes eve-rything!’. Exploring the lived experiences of women with metastatic breast cancer. In-ternational Journal of Palliative Nursing. 20(7), 334-342.

DOI: 10.12968/ijpn.2014.20.7.334

Langius-Eklöf, A. (2013). Salutogenes och känsla av sammanhang. Klang-Söderkvist, B. Patientundervisning. (s. 85–110). Studentlitteratur AB.

*Lewis, S., Willis, K., Yee, J., & Killbreath, S. (2016). Living Well? Strategies Used by Women Living with Metastatic Breast Cancer. Qualitative Health Research. 26(9), 1167-1179.

DOI: 10.1177/1049732315591787

*Liamputtong, P., & Suwankhong, D. (2015). Therapeutic landscapes and living with breast cancer: The lived experiences of Thai women. Social Science & Medicine. 128, 263-271.

DOI: 10.1016/j.socscimed.2015.01.031

*Liamputtong, P., & Suwankhong, D. (2016). Living with breast cancer: the experi-ences and meaning-making among women I Southern Thailand. European Journal of Cancer Care. 25(3), 371-380.

DOI: 10.1111/ecc.12321

*Loughery, J., & Woodgate, R.L. (2019). Supportive care experiences of rural women living with breast cancer: An interpretive descriptive qualitative study. Canadian On-cology Nursing Journal. 29(3).

DOI: 10.5737/23688076293170176

*Lundquist, D.M., Berry, D.L., Boltz, M., DeSantos-Madeya, S.A., & Grace, O.J. (2019). Wearing the Mask of Wellness: The Experience of Young Women Living with Advanced Breast Cancer. Oncology Nursing Forum. 46(3), 320-337.

DOI: 10.1188/19.ONF.329-337

Lyons, M.A., Jacobson, S.S., Prescott, B., & Oswalt, D. (2002). Women’s experiences during the first year following diagnosis of breast cancer. Southern Online Journalof Nursing Research. 3(1).

http://web.b.ebsco- host.com.proxy.library.ju.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=10&sid=c234d0cb-e2d3-4071-bb3e-877b19617486%40pdc-v-sessmgr06

*Mosher, C.E., Johnson, C., Dickler, M., Norton, L., Massie, M.J., & DuHamel, K. (2013). Living with Metastatic Breast Cancer: A Qualitative Analysis of Physical, Psy-chological, and Social sequelae. Breast Journal. 19(3), 285-292.

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori och Metod - från ide till examination inom omvårdnad. (s. 421-438). Studentlitteratur AB.

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M, Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.25-50). Studentlittera-tur AB.

Rose, P., & Yates, P. (2013). Person centred nursing care in radiation oncology. A case study. European Journal of Oncology Nursing. 17(5), 554-562.

DOI: 10.1016/j.ejon.2013.02.001

Samarel, N., Fawcett, J., & Tulman, L. (1998). Effect of Support Groups with Coach-ing on Adaption to Early Stage Breast Cancer. Research in NursCoach-ing and Health. 20, 15-26.

DOI:10.1002/(SICI)1098-240X(199702)20:1<15::AID-NUR3>3.0.CO 2-X

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken- etik för vårdande yrken. Student-litteratur AB.

Schneider, A. P., Zainer, C. M., Kubat, C. K., Mullen, N. K., & Windisch, A. K. (2014). The breast cancer epidemic: 10 facts. The Linacre Quarterly, 81(3), 244–277.

DOI: 10.1179/2050854914Y.0000000027

SFS 2014:821. Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku-ment/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen. (2015, 2 April). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-doku-ment/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2015-2-1.pdf

Socialstyrelsen. (2019, 22 Maj). Bröstcancer – screening med mammografi. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-screeningpro-gram/slutliga-rekommendationer/brostcancer/

Somayyeh, N., & Aydogdu, N.G. (2019). The effect of breast cancer fear on early detec-tion behaviors of women. Internadetec-tional Journal of Caring Sciences. 12(2), 1-9.

http://web.b.ebsco- host.com.proxy.library.ju.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=13&sid=9c5c02e4-9a6c-4bce-b936-7a8ca2c25cec%40pdc-v-sessmgr05

Sullivan, C.F. (1997). Women’s Ways of Coping With Breast Cancer. Women’s Studies in Communication. 20(1), 60-81.

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjukskö-terska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. http://www.efnweb.be/ wp-con-tent/uploads/EFN-Competency-Framework-19-05-2015.pdf

Trusson, D., & Pilnick, A. (2017). The Role of Hair Loss in Cancer Identity. Cancer Nursing. 40(2), 9-16.

DOI: 10.1097/ncc.0000000000000373

*Van Ee, B., Smits, C., Honkoop, A., Kamper, A., Slaets, J., & Hagedoorn, M. (2019). Cancer Nursing. 42(3), 190-197.

DOI: 10.1097/NCC.0000000000000575

Villhauer, R.P. (2008). A qualitative study of the experiences of women with meta-static breast cancer. Palliative and Supportive Care, 6, 249-258.

DOI:10.1017/S1478951508000382

*Wells, A.A., Gulbas, L., Sanders-Thompson, V., Shon, E-J., & Kreuter, M.W. (2014). African-American breast cancer survivors participating in a breast cancer support group: translating research into practice. Journal of Cancer Education, 29(4), 619-625.

DOI: 10.1007/s13187-013-0592-8

Whatley, J., Street, R., & Kay, S. (2018). Experiences of breast cancer related lym-phoedema and the use of reflexology for managing swelling. Complementary Thera-pies in Clinical Practice. 32, 123-129.

DOI: 10.1016/j.ctcp.2018.06.006

Willis, K., Lewis, S., Ng, F., & Wilson, L. (2014). The Experience of Living With Meta-static Breast Cancer – A Review of the Literature. Health Care for Women Interna-tional, 36(5), 514-542.

DOI: 10.1080/07399332.2014.896364

World Health Organization. (1948, 7 April). Constitution of the world health organi-zation. https://www.who.int/about/who-we-are/constitution

Bilagor

Bilaga 1: Sökmatris

Databas Sökning Antal

artiklar Läst titel Läst abstrakt Artiklar till kvalitetsgra nskning

Valda artik-lar till re-sultatet CINAHL 22/10-20 ’’breast cancer’’ AND female* AND wom* AND experience AND living with AND qualitative research 47 47 23 15 10 artiklar PubMed 26/10-20 ’’breast cancer’’ AND female* AND wom* AND experience AND living with AND qualitative research 41 41 10 8 4 artiklar

Bilaga 2: Artikelmatris

Titel/År/L

and Författare Syfte Metod Deltagare (kvinnliga

deltagare) Resultat Kvalitets ransknin g Wearing the Mask of Wellness: The Experienc e of Young Women Living With Advanced Breast Cancer. År: 2019 Land: USA Lundquist , D.M., Berry, D.L., Boltz, M., DeSanto-Madeya, S.A., & Grace, P.J.

The purpose for this study was to describe and interpret the lived experience of young women with advanced breast cancer. Kvalitativ metod med semistruktu rerade intervjuer.

16 (12) Inom resultatet i denna studie förekommer en beskrivning för hur kvinnorna lever ett liv med den farliga sjukdomen. Totalt utformas resultatet till fem olika teman.

11/12 Living with breast cancer: the experienc es and meaning-making among women in Southern Thailand. År: 2016 Land: Thailand Liamputto ng, P., & Suwankho ng, D.

The aim was to capture women’s lived experience in a respectful manner that legitimates women’s voices as sources of knowledge. En strategisk kvalitativ metod. Intervjuer med en fördjupande metod. 20 Resultatet i denna studie resultera i att när kvinnorna fick beskedet för bröstcancer, fick det ett väldigt

känslomässigt svar. Kvinnorna accepterade sedan deras öde när chocken la sig efter diagnosen. 12/12 ’Cancer changes everythin g!’ Exploring the lived experienc es of women with metastatic breast cancer. År: 2014 Land: USA Krigel, S., Myers, J., Befort, C., Krebill, H., & Klemp, J.

The aim for this study was to further explore the lived experience of women with metastatic breast cancer (MBC), to inform the development of interventions to enhance survivorship care for women with advanced disease. Kvalitativ metod med innehållsan alys. Semistruktu rerade intervjuer med fokusgrupp er. 22 (15) Resultatet beskriver hur cancern förändrade allting för dessa kvinnor. Underkategorier skapades för att formulera om var förändringarna skett i: självbilden, relationen och kommunikationen, funktionen och hur man hanterar osäkerheten. 12/12 Therapeut ic landscape s and living with Liamputto ng, P., & Suwankho ng, D.

The aim for the study was to capture women’s lived experiences in a respectful Kvalitativ metod. En ritningsmet od och

20 Via resultatet får man en inblick på hur kulturella tro och känslor kopplade i terapeutiska landskap

breast cancer: The lived experienc es of Thai women. År: 2015 Land: Thailand manner that legitimates women’s voices as sources of knowledge. djupgående

intervjuer. kan vara stressfriande hos kvinnor i Thailand. För dessa kvinnor är det viktigt att få deras behov förstådda inom vården. Living with Metastatic Breast Cancer: A Qualitativ e Analysis of Physical, Psycholog ical, and Social sequelae. År: 2013 Land: USA Mosher, C.E., Johnson, C., Dickler, M., Norton, L., Massie, M.J., & DuHamel, K.

The aim was to describe the impact of metastatic breast cancer and its treatment on dimensions of quality of life (e.g., physical,

emotional, social, existential well-being) to guide the development of future interventions. Kvalitativ metod. Uppsatsdat a. 90 (44) Resultatet i denna studie uppger vilka livsförändringar en kvinna kan få med en metastaserande bröstcancer och hur kvaliteten i livet an försämras. Det uppkommer även hur kvinnorna försöker att hitta ett sätt att söka efter en förbättring inom de psykologiska aspekterna som påverkas. 12/12 Living well? Strategies Used by Women Living with Metastatic Breast Cancer. År: 2016 Land: Australien Lewis, S., Willis, K., Yee, J., & Killbreath, S.

The aim was to address a key gap in the research by considering how women ‘’live well’’ with metastatic breast cancer. Kvalitativ metod. Påbörjar studien med semistruktu rerade intervjuer och fortsätter därpå med intervjuer på ett mer fördjupande sätt med öppna frågor. 10 Resultatet i denna studie visar på hur kvinnorna försökte använda sig av olika strategier för att stå ut med sin sjukdom och klara av vardagen med en normal känsla. 12/12 Being in suspense: women’s experienc es awaiting breast cancer surgery. År: 2011 Land: Norge Drageset, S., Lindstrom , T.C., Giske, T., & Underlid, J.

The aim for the study was to describe the women’s experiences after having received a breast cancer diagnosis and awaiting primary surgery. Kvalitativ design med semistruktu rerade intervjuer.

21 Resultatet var skapad av fem olika teman: osäkerheten, väntan, känner sig hälsosam med måste anpassas efter sjukdomen, existentiell

medvetenhet och måste berätta.

12/12