Att leva med Diabetes Mellitus typ 2 : En litteraturöversikt

Att leva med Diabetes

Mellitus typ 2

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Nygren, Ellen & Schöldqvist, Sandra HANDLEDARE:Honkala, Siv & Munck, Berit

JÖNKÖPING: 2017, maj

Sammanfattning

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom och samhällsproblem.

För att bibehålla ett hälsosamt liv trots sjukdomen behöver personerna ofta genomgå livsstilsförändringar i form av ändrade kost- och motionsvanor.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelser av

att leva med diabetes mellitus typ 2.

Metod: En induktiv ansats användes, kvalitativa artiklar granskades och analyserades

genom Fribergs analysmodell.

Resultat: Här återfanns 3 huvudteman; “ Psykisk påverkan vid diabetes”, “Praktisk

påverkan i vardagen med diabetes” samt “Social och existentiell påverkan vid diabetes”. Det urskildes också sex stycken subteman.

Slutsats: Det fanns en ständig oro över sjukdomen och eventuella komplikationer.

Motivation och stöd var viktigt för nödvändig egenvård. Begränsningar i det dagliga livet var ofta relaterat till kost och sociala tillställningar. Krav på livsstilsförändringar upplevdes som svåra. Sjuksköterskan har en viktig roll för att uppmuntra till personernas egenvård och borde verka för att ytterligare individanpassa diabetesvården.

Living with Diabetes

Mellitus

type 2

Summary

Background: Diabetes type 2 is a increasing disease and societal problem. To be able

to sustain a healthy life despite the disease, major lifestyle changes including dietary changes and physical activity is required.

Aim: The aim of this literature review was to describe the experiences of persons

living with diabetes mellitus type 2.

Method: An inductive approach were used, qualitative articles were analysed by

Fribergs Analysis model.

Result: Three main themes was discovered; “Psychological effect of diabetes”,

“Practical influence on the everyday life with diabetes” and “Social and existential influences of diabetes”. There were six sub-themes found.

Conclusion: There were worries about the disease and complications. Motivation was

an important factor for necessary self-care. Limitations in daily life was often related to diet and social engagements. High demands of managing lifestyle changes felt arduous. Nurses have an important role in encourage to self-management and should contribute to further individualization in diabetes care.

The support was often found inadequate.

Keywords: limitations, demands, lifestyle changes, worries, experience

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 2

Diabetes Mellitus typ 2 ... 2

Livsstilsförändringar i samband med diabetes ... 2

Kost i relation till diabetes ... 3

Fysisk aktivitet i relation till diabetes ... 3

Egenvård vid diabetes ... 4

Sjuksköterskans roll och förhållningssätt ... 4

Syfte ... 6

Material och metod ... 6

Design ... 6

Urval och datainsamling ... 6

Dataanalys ... 7

Etiska överväganden ... 7

Resultat ... 8

Psykisk påverkan vid diabetes ... 8

Diabetes ledde till oro ... 8

Diabetes innebar ökade krav ... 9

Praktisk påverkan i vardagen med diabetes ... 9

Diabetes fodrade kunskap och motivation ... 10

Diabetes begränsade det dagliga livet ... 10

Social och existentiell påverkan vid diabetes ... 10

Diabetes i relation till omgivningen ... 11

Religionens positiva inverkan vid diabetes ... 11

Diskussion ... 12

Metoddiskussion ... 12

Resultatdiskussion ... 14

Slutsatser ... 16

Kliniska implikationer ... 16

Förslag på vidare forskning ... 16

Referenser ... 17

Bilagor ... 23

Inledning

Sjukdomen Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är den vanligaste formen av diabetes och en växande folksjukdom som ökar i snabb takt världen över. Den snabba ökningen har sin grund i socioekonomisk utveckling där ohälsosamma livsstilar blir allt vanligare i form av stillasittande och ohälsosam kosthållning (Diabetesförbundet, 2016). År 2015 beräknades 415 miljoner ca 8,8 % av världens befolkning lider av DMT2 och år 2040 beräknas denna siffra vara uppe i 10,5 %, alltså 642 miljoner. Kostnaden för diabetes uppskattas i de flesta länder ligga mellan 5-20 % av landets totala vårdkostnad vilket gör att sjukdomen även har en betydande ekonomisk faktor (International Diabetes Federation, 2015).

Det krävs ofta att personen behöver införa livsstilsförändringar i avseende på bland annat kost- och motionsvanor. Omställningarna kan utgöra en komplicerad process som påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Motivationen spelar stor roll huruvida personen klarar av att hantera livsstilsförändringarna (Oftedal, Bru & Carlsen, 2011). En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att informera och motivera personen att införa och upprätthålla livsstilsförändringar (Haynes, McCahon, Panahi, Hamre & Pohlman, 2008). Faktorer som påverkar personens följsamhet är ålder, omgivande sociala strukturer, kunskaps och förståelsenivå, förmåga att införa nya vanor, motivationsnivå samt de praktiska förutsättningarna att implementera förändringarna (Booth, Lowis, Dean, Hunter & McKinley 2012).

Personers upplevelser av att ha diabetes är viktig att beskriva eftersom det är genom deras ögon som upplevelsen av sjukdomen bäst kan förklaras. Med upplevelse menas hur personen registrerar och bearbetar något som påverkar hur personen känner, tänker och ser på saker och ting. Upplevelser är individuella, vilket också gäller hur det är att leva med diabetes (Upplevelse, u.å). Denna litteraturöversikt ämnar därför beskriva hur personer upplever att leva med DMT2.

Bakgrund

Diabetes Mellitus typ 2

DMT2 är den vanligaste typen av diabetes och orsakas av ärftliga faktorer, fetma relaterat till ohälsosam livsstil som fysisk inaktivitet, ohälsosam kosthållning, låga HDL värden och ålderdom (Blair, 2016; Ericsson & Ericsson, 2012; International Diabetes Federation, 2015). Tidigare kallades DMT2 “åldersdiabetes” i vardagsspråk då sjukdomen, till skillnad från diabetes mellitus typ 1, debuterade i vuxen ålder och framförallt hos äldre människor (Ericsson & Ericsson, 2012). Idag ses dock en ökning av DMT2 även hos barn och unga med överviktsproblematik (Blair, 2016; International Diabetes Federation, 2015). Vid DMT2 uppstår insulinbrist, en insulinresistens i de insulinberoende vävnaderna i kroppen tvingar betacellerna att öka insulinproduktionen som leder till hyperinsulinemi (Ericsson & Ericsson, 2012; Hicks, 2010). Fettväv, lever- och muskelvävnad är de som är mest insulinberoende. Nedsatt insulinproduktion och insulinbrist visar sig senare i sjukdomsförloppet, ungefär efter 10-15 år därmed ökar blodglukosen i kroppen (Ericsson & Ericsson, 2012).

Initiala, kortsiktiga symptom på DMT2 är ökad törst, stora urinmängder, viktminskning och synförändringar. Långsiktigt riskerar personen att drabbas av en rad komplikationer såsom kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke, njursvikt, nervskador, blindhet och i förlängningen en för tidig död (International Diabetes Federation, 2015). Sjukdomen diagnostiseras enkelt genom ett blodprov för att mäta glukosnivån (Hicks, 2010; International Diabetes Federation, 2015). När en fastande plasmaglukosnivå uppmätts till eller överstiger 7,0 mmol/l diagnostiseras DMT2 (Ericsson & Ericsson, 2012; Hicks, 2010; WHO, 2016). Eftersom sjukdomen oftast pågått oupptäckt under en längre tid har vissa skador och komplikationer ibland redan skett. Så många som 193 miljoner människor beräknas bära på en oupptäckt DMT2 (International Diabetes Federation, 2015).

Livsstilsförändringar i samband med diabetes

Reglerad kosthållning och regelbunden motion är de primära åtgärderna mot DMT2 och dessa åtgärder måste upprätthållas under hela livet för bibehållen hälsa. Medicin i form av tabletter och insulinsprutor finns att ta till då livsstilsförändringar ej är tillräckliga för att hålla blodsockret under kontroll (International Diabetes Federation, 2015). Sjukvården tillhandahåller speciella diabetesinriktade egenvårdsrekommendationer men dessa följs ofta dåligt av personen och sjuksköterskan har en stor utmaning ur motiveringssynpunkt (Haynes et al., 2008). Det finns flera olika sorters fystränings- och kostprogram med speciellt fokus på personer med diabetes. Träningsprogram har visat sig bidra positivt till att upprätta nya vanor hos personerna med DMT2, men har inte kunnat bevisas leda till att upprätthålla dem på sikt. Fystränings- och kostprogram i grupp har bevisat positiv inverkan på personernas förmåga till livsstilsförändringar, dock endast så länge personen är aktiv i programmet, och det kan därför inte användas som enda metod för att uppnå bestående livsstilsförändringar (Madden, Loeb & Smith, 2008). Eftersom diabetespatienter har en förhöjd psykisk belastning lider dubbelt så många personer med diabetes av psykisk ohälsa i form av nedstämdhet, oro och ångest som personer utan diabetes. I och med nedstämdheten minskar också förmåga till egenvård (Van Dooren et al., 2016). Socialt stöd från närstående och sjukvård är

mycket viktigt för att underlätta återtagande av kontroll över situationen (Hjelm & Berterö, 2009).

Genom att utöva anpassade och regelbundna livsstilsförändringar finns förutsättningar att kontrollera blodglukosnivån och förebygga kardiovaskulära sjukdomar på lång sikt (Colberg, 2010). Att få en diabetesdiagnos kan få personer att förstå vikten av en hälsosam och aktiv livsstil. En del kan vilja gå igenom livsstilsförändringar själva medan andra önskar stöd av omgivningen (Hansen, Landstad, Hellzén & Svebak, 2011). Förändring till en välskött och komplikationsfri DMT2 innebär stort egenansvar och vilar till stor del på personens inneboende motivation att ta tag i sin situation och förmå sig själv att utföra och upprätthålla förändringarna. Den första utmaningen är att upprätta de nya levnadsvanorna genom att ändra sitt kost- och motionsmönster. Den andra utmaningen är att upprätthålla dem på sikt. Ofta är det just kost- och motionsmönstret som är svårast att ändra på och personerna misslyckas att följa dem på lång sikt (Oftedal et al., 2011).

Kost i relation till diabetes

Syftet med kostbehandling är att hålla blodglukosen på en stabil nivå, viktnedgång för ökad metabol kontroll och sänka blodfetter och blodtryck. Anledningen är framför allt att minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar (Socialstyrelsen, 2011). Vilken kost som är den bästa vid DMT2 är omdebatterat. Det saknas idag tillräcklig forskning för att säkert kunna bedöma långtidseffekterna av den mat som är den bästa för personer med diabetes. Det finns ändå ett visst vetenskapligt stöd för att grönsaker, baljväxter och fisk är gynnsamma för personer med diabetes och ingår därför i kostrekommendationer vid diabetes. Medelhavskost, måttlig lågkolhydratkost samt livsmedel med lågt glykemiskt index såsom frukt, nötter, och fullkornsprodukter är ytterligare exempel på bra diabeteskost (SBU, 2010; Socialstyrelsen, 2011). Det är rekommenderat att äta frukost, lunch, middag samt 1-3 mellanmål jämnt fördelade över dagen (Socialstyrelsen, 2011). Lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost är alternativ som innehar gynnsamma effekter på HbA1c, likaså har kroppsvikten betydelse för personer med DMT2 (SBU, 2010). De omgivande sociokulturella strukturerna kan utgöra ett hinder för diabetesanpassade kostvanor. Att laga nyttig mat från grunden tar ofta längre tid, därmed blir tidsbrist ett hinder. Om människor i omgivningen äter onyttigt kan det vara svårare att själv avstå från onyttig kost (Booth et al., 2012).

Fysisk aktivitet i relation till diabetes

Regelbunden individanpassad fysisk aktivitet av varierande typ har positiva effekter för en hälsosam diabetesbehandling. Fysisk aktivitet förbättrar blodsockernivå, blodtryck samt blodfetter och minskar därmed dödligheten och komplikationer till följd av DMT2. Olika former av diabetesanpassade träningsprogram i syfte att öka den fysiska aktiviteten bidrar således till förbättrad hälsa hos personer med DMT2 (Colberg, 2010). Sjukvården bör rekommendera 30 minuter medelintensiv aerob fysisk aktivitet 3-7 gånger i veckan samt muskelstärkande fysisk aktivitet minst 2 gånger i veckan med 8-10 övningar, repeterade 8-12 gånger. För ännu bättre hälsoresultat rekommenderas högre intensitet i träningen. De som inte förmår uppnå dessa rekommendationer bör ändå uppmuntras vara så aktiva som hälsan tillåter (Jendle, J., & Tornberg, Å., 2016).

Egenvård vid diabetes

Som teoretisk referensram till denna litteraturöversikt har begreppet egenvård valts enligt omvårdnadsteoretikern och sjuksköterskan Dorothea Orems definition från år 1991.   Begreppet egenvård syftar dels på en grundläggande struktur, men är även namnet på en mer komplex teoretisk modell som utvecklats av Orem som ett ramverk för sjuksköterskeprofessionen. I denna litteraturöversikt kommer egenvård att användas som begrepp. Egenvård kan ses som ett inlärt, ändamålsenligt beteende som alla vuxna personer förutsätts utföra som en naturlig del i livet. Det är en avsiktlig handling med syfte att hantera något (L. Hartweg, 1991). Till exempel utför personer med DMT2 egenvård genom att självständigt ta sitt insulin, kontrollera sitt eget blodsocker och utföra fysisk aktivitet. Att självständigt kunna utföra sin egenvård stärker också personens självkänsla (Jobling, 2016).

Beroende på det sociokulturella sammanhanget kan den inlärda egenvården se olika ut. Alla människor har inte möjlighet att utföra egenvård på grund av bristande kunskap, motivation eller förmåga, till exempel på grund av en sjukdom. Då måste någon annan utföra personens egenvård och då är det inte längre egenvård, utan dess motsatsbegrepp, beroendevård menade Orem (L. Hartweg, 1991). Personens långsiktiga vilja att implementera livsstilsförändringar och hålla sjukdomen i schack, krockar ofta med den dagliga motivationen att utföra dem. Ibland kan bättre hälsa i sig vara tillräckligt incitament för att klara av att upprätthålla livsstilsförändringar men ofta behövs delmål för att träningen ska kännas motiverande på sikt. Exempel på motiverande delmål skulle kunna vara en tränad kroppsbild, arbetsförhet och välmående (Oftedal et al., 2011).

För att uppnå livsstilsförändringar krävs motivation och vilja till förändring. Motivationsnivån och de praktiska förutsättningarna att implementera förändringarna påverkar hur personen lyckas bemästra förändringarna (Booth et al., 2012). Förmågan att motivera sig själv till livsstilsförändringar är nära förknippat med självförtroendet eftersom det till viss del påverkar huruvida personen orkar upprätthålla sina livsstilsförändringar (Oftedal et al., 2011). Att utföra en egenvårdsåtgärd kan bidra till att ytterligare åtgärd genomförs. Fysisk aktivitet kan exempelvis öka känslan av välmående och sporrar personen att också göra hälsosamma kostval. En lyckad egenvård är stärkande för självkänslan (Jobling, 2016). Hög ålder är ofta ett hinder då en person som levt hela sitt liv enligt ett visst mönster plötsligt tvingas ändra på dessa (Booth et al., 2012). Personerna bör ha insikt och kunskap i sin sjukdom för att kunna hantera och underhålla den med fortsatt god hälsa (Jobling, 2016). Låg kunskaps och förståelsenivå är faktorer som begränsar förmågan till livsstilsförändringar (Booth et al., 2012).

Sjuksköterskans roll och förhållningssätt

Det är viktigt att som sjuksköterska kunna identifiera faktorer som förbättrar patientens egenvård (Hunt, Wilder, Steele, Grant, Pryor & Moneyham, 2012). Sjuksköterskan har under vårdmötet en nyckelroll i att undervisa och tillhandahålla hälsorekommendationer och att motivera personen till bättre följsamhet. Den bevisat mest effektiva strategin för bättre följsamhet är en trygg och långsiktig vårdrelation där sjuksköterskan lär sig att kommunicera genom olika former av coachingstrategier och motiverande samtal. I rollen som sjuksköterska ingår även att förbereda personen på att hantera de kommande livsstilsförändringarna i olika steg och det är

viktigt att sjuksköterskan är insatt och kunnig i psykologi och förändringsprocesser för att kunna ge förståelse, stöd, råd och tips. På lång sikt har sjuksköterskan en stödjande roll för att uppmuntra personen att bibehållna vanorna (Haynes et al., 2008). Målet för omvårdnad vid DMT2 är att förbättra personens förmåga till egenvård (Song, 2010). Tillsammans med läkare gör sjuksköterskan en bedömning av personen med nyupptäckt DMT2 för att avgöra lämplig egenvård som sedan rekommenderas (Socialstyrelsen, 2013). Sjuksköterskans roll är att genom empowerment få personen att känna kontroll över sin situation och uppmuntra till egenvård (Jobling, 2016).

Syfte

Att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2.

Material och metod

Detta är en litteraturöversikt med en induktiv ansats. En induktiv ansats grundar sig inte på någon bestämd teori utan syftar till att förutsättningslöst beskriva ett område eller fenomen. Endast kvalitativa, intervjubaserade artiklar med fokus på personer med DMT2 kom att användas. En passande teoretisk referensram valdes för att resonera kring upplevelsen av DMT2 (Henricson, 2012). Den valda referensramen var begreppet egenvård.

Urval och datainsamling

Först ögnades forskningslandskapet igenom med “helikopterperspektivet” för att få en uppfattning om mängden tillgänglig forskning på ämnet. Litteratursökning utfördes i databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Eftersom denna litteraturöversikt ämnade öka kunskapen inom huvudämnet omvårdnad var CINAHL en passande databas eftersom den omfattar ett relativt stort utbud av artiklar inom ämnet (EBSCO Industries, 2017). PsycINFO är en internationell artikeldatabas med artiklar inriktade på beteende och psykologi (American Psychological Association, 2017). Eftersom denna litteraturöversikt handlade om upplevelser var PsycInfos artiklar passande. PubMed är en artikeldatabas med brett utbud inom ämnen som biomedicin, omvårdnad och sjukvårdssystem och kom därför till användning eftersom huvudområdet är omvårdnad. CINAHL är en del av PubMed (Canese & Weis, 2013). I CINAHL avgränsades sökorden till (Diabetes type 2) AND (lifestyle

change* or life style change*) AND (qualitative or focus group or narrative or interview). Fortsatt i CINAHL söktes (Diabetes type 2) AND (change* and motivation*) AND (qualitative or focus group or narrative or interview). En tredje

sökning gjordes enligt (Diabetes type 2 and experience*) AND (qualitative or focus

group or narrative or interview) I PsycINFO utfördes sökningen med sökorden

(Diabetes type 2) AND (experience*) AND (qualitative or focus group or narrative

or interview). I PubMed utfördes sökningen (Diabetes type 2) AND (experience*)

AND (qualitative or focus group or narrative or interview) (Se bilaga 1).

En noggrann och väl genomtänkt inledande litteratursökning är grunden för att kunna producera en välgrundad problemformulering och syfte (Friberg, 2012a). Samtliga artiklar som använts i denna litteraturöversikt har genomgått peer-review, vilket utgör det främsta bedömningskriteriet för vetenskaplig kvalitet och betyder att artiklarna är bedömda av experter på det specifika forskningsområdet (Vetenskapsrådet, 2011). För att begränsa urvalet och sortera bort för syftet icke-relevant information, avgränsas artikelsökningen. Ytterligare avgränsningar var artiklar skrivna på engelska och publicerade åren 2007-2017 eftersom forskning ständigt förändras och blir inaktuell. Inklusionskriterier var kvalitativa artiklar och etiskt godkända artiklar. Exklusionskriterier var de artiklar vars innehåll berörde barn under 18 år. Materialet som valdes för detta arbete kvalitetsgranskades genom att 16 artiklar undersöktes utifrån relevans, problemformulering, avgränsning och teoretiska utgångspunkter samt genomgick

kvalitetsgranskning via ett kvalitetsbedömningsformulär framtaget av Hälsohögskolans avdelning för omvårdnad (Bilaga 2).

Dataanalys

De 16 artiklarna analyserades utifrån Fribergs 5-stegsmodell för analys av kvalitativa artiklar (2012b). Det första steget enligt Friberg (2012b) utfördes genom att artiklarna lästes igenom flertalet gånger för att helheten skulle förstås. Därmed analyserades studien öppet i sin helhet. Fokus låg i steg ett på att ett flertal gånger läsa igenom, försöka förstå och analysera artiklarnas resultat. I det andra steget identifierades de viktigaste och mest framträdande fynden i varje artikel, de så kallade “huvudteman”. Fokus låg på att undersöka och analysera artiklarnas resultat samt dess teman och subteman. Ställning togs till vad som tycktes vara mest framträdande i resultatet. Varje studies resultat sammanställdes i steg tre. En schematisk översikt gjordes för att få överblick av det som skulle analyseras och en sammanställning av varje artikels studieresultat gjordes. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat, teman och subteman relaterades till varandra i steg fyra. Likheter fördes samman och nya övergripande termer skapades till litteraturöversikten. I steg fem hade det kvalitativa analysarbetet gått från en helhet till flera delar och sammanställdes till en ny helhet som beskrevs och formulerades på ett passande sätt i sin nya helhet. Vanligt förekommande teman har plockats ut för att bilda teman till resultatet i enlighet med Fribergs analysmodell (2012b).

Etiska överväganden

Den etiska aspekten ska alltid granskas i samband med vetenskaplig forskning för att skydda personerna i studien samt se till så att svensk lag upprätthålls (Wallengren & Henricson, 2012). Exempel på etiska problem skulle kunna vara att deltagarna i studien ej skyddades integritetsmässigt till exempel genom otillräcklig sekretesshantering av personuppgifter (Etikprövningsnämnderna, u.a.). Etiska överväganden granskades i samtliga artiklar som ingått i datainsamlingen för detta arbete och innehåller ej några tydliga etiska problem, därför har nyttan av litteraturöversikten med stor sannolikhet överstigit de forskningsetiska riskerna. Till denna litteraturöversikt användes protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ design vid Jönköping University (Bilaga 2). Forskningsetiska rådet är en etikprövningsnämnd under statliga utbildningsdepartementet som har till uppgift att bland annat reglera, utveckla och ställa krav på svensk forskningsetik. Det är viktigt med god forskningsetik för att inge förtroende samt vetskapen att forskningen utförs riskfritt på människor och djur (Vetenskapsrådet, 2016). Eftersom det fanns en viss förförståelse i ämnet genom utbildning och praktisk erfarenhet, så risken fanns för att de egna förutfattade meningarna påverkade slutsatserna, detta är något som tagits i beräkningarna under arbetet (Patel & Davidsson, 2011). Artiklarna i litteraturöversikten var etiskt godkända eller har bedömts vara etiskt tillämpbara utifrån sin metodbeskrivning.

Resultat

Efter att ha analyserat artiklarna enligt Friberg (2012b) framkom ett resultat med tre huvudteman och sex subteman som beskriver personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2 (Figur 1).

Psykisk påverkan vid diabetes Diabetes ledde till oro Diabetes innebar ökade krav

Praktisk påverkan i vardagen med diabetes

Diabetes fodrade kunskap och motivation

Diabetes begränsade det dagliga livet

Social och existentiell påverkan vid

diabetes Diabetes i relation till omgivningen

Religionens positiva inverkan vid diabetes

Figur 1. Sammanställning av resultatets tre huvudteman (t.v) samt sex subteman (t.h)

Psykisk påverkan vid diabetes

DMT2 påverkade personerna på ett psykiskt plan i form av oro och rädsla. Kraven på livsstilsförändringar var ofta omfattande och svårhanterliga, och det krävdes både vilja och självdisciplin för att uppnå en hälsosam livsstil med DMT2. Skuld, maktlöshet och frustration var andra känslor som påverkade personerna.

Diabetes ledde till oro

För många var DMT2 förknippat med oro. Till följd av sjukdomen var känslan av oro en del av personernas vardag. Oron var antingen direkt förknippat med sjukdomen eller sekundärt till kravet på livsstilsförändringar (Berenguera et al., 2016; Bhattacharya, 2012; Carolan, Holman och Ferrari 2014; Gutschall, Onega och Wright 2011; Hasseler, Heide och Indefrey 2011; Ijaz & Ajmal, 2011; Li, Drury och Taylor 2013; Mandersson och Kokanovic, 2008; Shaw, Brown, Khan, Mau och Dillard, 2012; Wang, Chuang och Bateman 2012). Oron kunde härledas till krav på ändrade kost- och motionsvanor eller insulinbehandling (Berenguera et al., 2016; Bhattacharya, 2012; Carolan et al., 2014; Hasseler et al., 2011; Ijaz & Ajmal, 2011; Li et al., 2013; Mandersson och Kokanovic, 2008; Shaw et al., 2012; Wang et al., 2012; Ågård, Ranjbar och Strang 2015). Insulinsprutor gav också upphov till känsla av oro och rädsla, särskilt att behöva sticka sig själv med en nål (Berenguera et al., 2016; Ijaz & Ajmal, 2011; Li et al., 2013).

Att leva med diabetes skapade oro för framtiden (Bhattacharya, 2012; Berenguera et al., 2016; Hasseler et al., 2011; Ijaz & Ajmal, 2011; Li et al., 2008; Malpass, Andrews och Turner 2009; Mandersson och Kokanovic, 2008; Ågård et al., 2015). Det kändes svårt att leva ensam med sjukdomen och det uppkom ständigt nya problem (Bhattacharya; 2012; Ågård et al., 2015). DMT2 kom för många som en chock och var svårt att acceptera till en början vilket orsakade känslor som stress, misstro och orättvisa (Carolan, 2014; Crowe et al., 2016; Gutschall et al., 2011;

Hasseler et al., 2011). Komplikationer var också en stor del av oron, speciellt för att mista kontrollen över sjukdomen och att förlora kroppsdelar eller synen (Andrews & Turner, 2009; Berenguera et al., 2016; Bhattacharya, 2012; Bugge, Carlyle, Carter & Maskill, 2016; Crowe et al., 2016; Li et. al., 2013; Ijaz & Ajmal, 2011; Malpass et al., 2009; Mandelsson, 2009; Shaw et al., 2012; Wang et al., 2011; Whitehead).

Diabetes innebar ökade krav

Att vänja sig vid att leva med en kronisk sjukdom och implementera livsstilsförändringar var emotionellt betungande och några personer upplevde det som svårhanterligt (Berenguera et al., 2016; Bhattacharya, 2012; Carolan et al., 2014; Hasseler, 2011; Ijaz & Ajmal, 2011; Li et al., 2013; Mandersson och Kokanovic, 2008; Shaw et al., 2012; Wang et al., 2012). DMT2 ställde ökade krav i vardagen och påverkade personerna psykiskt men också fysiskt och socialt. Framförallt var det svårt att implementera och upprätthålla de rekommenderade livsstilsförändringarna eftersom de sågs som övermäktiga (Ahlin & Billhult, 2012; Berenguera et al., 2016; Bhattacharya, 2012; Gutschall et al., 20011; Hasseler et al., 2011; Ijaz & Ajmal, 2011; Li et al., 2013; Mandersson och Kokanovic, 2008: Shaw et al., 2012; Wang et al., 2012). Kraven kunde vara både interna och externa och när de blev för stora var det tröttsamt och svårt att finna motivation (Ahlin & Billhult, 2012; Bhattacharya, 2012; Carolan et al., 2014; Hasseler et al., 2011; Li et al., 2013). Under vårdmötet upplevdes vårdgivaren oförstående då hen ställde orimligt stora krav på personernas livsstilsförändringar vilket bidrog till en känsla av maktlöshet och frustration (Berenguera et al., 2016; Bhattacharya, 2012; Jermin 2013). Den stillasittande livsstilen upplevdes alltför svår att bryta på grund av personens fysiska form såsom övervikt eller smärta (Bhattacharya, 2012; Hasseler, 2011; Li et al., 2013; Manderson, 2009).

Det var vanligt att personerna skuldbelade sig själva för sjukdomen (Crowe et al., 2016; Gutschall et al., 2011; Mandersson och Kokanovic, 2008) de kände skam för att de själva bar skuld för DMT2 genom den livsstil de hade levt (Crowe et al., 2016; Gutschall et al., 2011; Mandersson och Kokanovic, 2008). Personerna förknippade DMT2 med bland annat övervikt, bristande egenvård, dåliga kostvanor eller lathet (Crowe et al., 2016; Mandersson och Kokanovic, 2008;). Olika livshändelser och livssituationer påverkade hur väl personerna klarade av att hantera sin sjukdom och kraven på livsstilsförändrinar (Berenguera et al., 2016; Carolan, 2014; Greenfield, Gilles, Porter, Shaw & Wills, 2011; Gutschall, 2011; Ågård et.al., 2015). Familjetragedier, skilsmässa eller stress var några av de livssituationer som kunde påverka hanteringen av sjukdomen (Berenguera et al., 2016; Greenfield et al., 2011; Gutschall et al., 2011; Ågård et.al., 2015). Genom god självdisciplin lyckades personerna planera, och utföra egenvård innan de hamnade i för svåra situationer som tog fokus från hälsan och sjukdomen (Gutschall et al., 2011).

Praktisk påverkan i vardagen med diabetes

DMT2 påverkade praktiska saker i personernas vardag. Flera upplevde kunskapsbrist och att det påverkade hur personerna praktiskt hanterade DMT2. Livet och vardagen begränsades, vissa kunde inte längre leva på samma sätt som innan. Spontaniteten i vardagen försvann och saker behövde mer struktur och planering.

Diabetes fodrade kunskap och motivation

Grundläggande kunskap var nödvändigt för att genomgå de livsstilsförändringar som krävdes. De flesta hade god kunskap om vad de skulle göra men problemet låg i att implementera dessa i det dagliga livet (Carolan et al., 2014; Greenfield et al., 2011). Andra upplevde att de hade bristfällig kunskap och önskade därför lära sig mer om sambandet mellan till exempel kost och blodsocker (Gutschall et al., 2011; Shaw et al., 2012). Bristen på information skapade oro och kraven på förändring blev svårare att uppnå (Brobeck, 2014; Crowe et al., 2016). Kunskap ledde till ökad motivation. Genom ökad kunskap och förståelse i hur ohälsosam kosthållning eller fysisk inaktivitet kunde påverka sjukdomen ökade motivationen att införa och upprätthålla livsstilsförändringar (Greenfield et. al., 2011; Shaw et al., 2012). Personerna upplevde att det underlättade om närstående erhöll kunskap om deras diabetes (Hasseler et al., 2011). Alla såg inte DMT2 som enbart stressande krav på livsstilsförändringar, utan också som motivation till en förbättrad hälsa och således som något positivt. De fick då chansen att utöka sin kunskap om sin kropp och hur de ska kunna förbättra sin hälsa (Carolan et. al., 2014; Hasseler et al., 2011).

Diabetes begränsade det dagliga livet

DMT2 upplevdes i många fall vara en begränsning i det dagliga livet (Bhattacharya, 2012; Berenguera et al., 2016; Ijaz & Ajmal, 2011; Manderson, 2009; Li et al., 2013; Ågård et.al., 2015). Kosten var en av dessa begränsningar (Bhattacharya, 2012; Carolan et al., 2014; Ijaz & Ajmal, 2011; Manderson, 2009). Personerna upplevde sig ej längre kunna ta hand om sina familjer som tidigare, då de inte kunde laga den mat de ville (Bhattacharya, 2012; Ijaz & Ajmal, 2011; Manderson, 2009). Det sociala livet begränsades av sjukdomen, kostrestriktioner medförde att personerna inte längre kunde äta fritt. De upplevde svårigheter att spontant kunna ta något att äta eller dricka med vänner då detta ofta var opassande kost för en person med DMT2 (Ahlin & Billhult, 2012; Bhattacharya, 2012; Carolan et. al., 2014; Ijaz & Ajmal, 2011; Li et al., 2013; Malpass et al., 2009; Manderson, 2009; Shaw et al., 2012). De var även rädda att i en matsituation inte kunna tacka nej till ohälsosam mat, antingen på grund av frestelsen eller risken att uppfattas som oartig (Bhattacharya, 2012; Ijaz & Ajmal, 2011; Shaw et al., 2012). Dessa begränsningar kunde leda till känslor av ensamhet och isolering (Bhattacharya, 2012; Carolan et. al., 2014; Ijaz & Ajmal, 2011; Shaw et al., 2012). Vissa vägrade låta DMT2 begränsa deras liv och prioriterade därför annat före sjukdomen (Greenfield et al., 2011; Ågård et al., 2015). Andra hade förlorat hoppet och ansåg att de inte kunde klara av att sköta sin diabetes. En del såg sjukdomsförloppet som förutbestämt och därmed meningslöst att påverka, därmed slapp de begränsningarna (Battacharya, 2012; Li et al., 2013; Shaw et al., 2012; Ågård et al., 2015). Hur väl personerna kunde hantera sin sjukdom eller implementera livsstilsförändringar påverkades och begränsades av deras ekonomiska situation (Berenguera et al., 2016; Hasseler et al., 2011; Ågård et al., 2015). Hälsosam kost upplevdes som kostsamt (Berenguera et al., 2016; Hasseler et al., 2011) och ett medlemskap på det lokala gymmet upplevdes alltför dyrt (Bhattacharya, 2012; Ågård et al., 2015).

Social och existentiell påverkan vid diabetes

Att få stöd kunde vara av yttersta vikt vid kronisk sjukdom. Många upplevde att stöd och gemenskap från omgivningen underlättade vardagen med DMT2 och relaterade livsstilsförändringar. Känslan av stöd och uppmuntran gjorde så att personen inte

kände sig lika ensam oavsett om det var sjuksköterskan, familj, diabetesgrupper eller religiösa övertygelser som medföra styrka, trygghet eller motivation.

Diabetes i relation till omgivningen

Stöd och gemenskap från andra människor såsom närstående, sjuksköterskan eller diabetesgrupper påverkade personens upplevelse positivt och underlättade för personen att leva med sin sjukdom och att genomgå nödvändiga livsstilsförändringar (Bhattacharya, 2012; Brobäck et al., 2014; Hasseler et al., 2011; Ijaz & Ajmal, 2011; Li et al., 2013; Manderson, 2009; Shaw et al., 2012).Social samvaro upplevdes kunna ge motivation genom stöd och uppmuntran till att göra hälsosamma val, till exempel att hitta nya tankesätt och lösningar (Brobeck et. al., 2014; Hasseler et al., 2011; Malpass et al., 2009). Samspelet mellan sjuksköterska och deltagare var ett meningsfullt stöd (Brobeck, 2014; Hasseler et al., 2011), det upplevdes viktigt att bli lyssnad till, vilket gjorde att personen inte kände sig lika ensam med sina problem (Brobeck, 2014). Närvaro av närstående var inte alltid förknippad med positiva upplevelser. En del var rädda att deras närstående skulle se ner på dem på grund av att DMT2 uppfattades som ett livsstilsproblem vilket gjorde att de kände skam och därför höll sjukdomen helt eller delvis för sig själva (Bhattacharya, 2012; Brobeck et.al., 2014; Li et al., 2013; Manderson, 2008).

Religionens positiva inverkan vid diabetes

Religiositet, spiritualitet och bön var för många en källa till trygghet, motivation, styrka och tröst, vissa accepterade sjukdomen eftersom de ansåg att det var guds vilja (Bhattacharya, 2012; Ijaz & Ajmal, 2011; Li et al., 2013; Mandersson, 2008; Shaw et al., 2012; Ågård et al., 2015). Regelbunden religiös utövning påverkade livet med DMT2 eftersom regelbundna religiösa sammankomster skapade strukturer i vardagen, vilket underlättade hanteringen av sjukdomen (Ijaz & Ajmal, 2011).

Diskussion

En litteraturöversikt valdes för att skapa översikt över kunskapsläget inom omvårdnadsområdet med inriktning DMT2. En induktiv ansats valdes, den grundar sig ej på någon bestämd teori utan syftar till att förutsättningslöst beskriva ett område eller fenomen (Danielsson, 2014; Priebe & Landström, 2014). I detta fall var syftet att beskriva personers upplevelser av att leva med DMT2. Styrkan ligger i att ansatsen fångar mer än ett specifikt fenomen och därmed öppnar för att observera andra, närliggande fenomen. Det i sin tur kan bredda resultatet. En svaghet med den induktiva ansatsen är att den aldrig är helt förutsättningslös (Priebe & Landström, 2014). Egenvård är centralt för en hälsosam diabetesbehandling och ansågs således vara en relevant referensram med utgångspunkt i patientperspektivet, sjuksköterskeprofessionen och diabetesvården. Valet av syfte motiverades av ett antal faktorer, dels att det fanns tidigare forskning på området, att syftet var forskningsmässigt intressant samt intressant för sjuksköterskeprofessionen och området omvårdnad (Henricsson, 2012). Genom att försöka se världen utifrån personens eget perspektiv kan sjukdomen förstås på djupet. Därför är det viktigt lyssna på deras berättelser om sina upplevelser för att öka förståelsen av livet med sjukdom, därför valdes ett upplevelseperspektiv i syftet.

Urval av material i studien avgjordes med avseende på ett antal faktorer. Analysens kvalitet avgjordes utifrån hur data hanterades och bearbetades under forskningsprocessen och hur resultatet kommit till (Friberg 2012c). Urvalet påverkades också av bedömningen av de etiska och kvalitetsmässiga aspekter, vilket stärker urvalet i denna litteraturöversikt. Artiklarna som användes i studien ansågs vara trovärdiga utifrån resonemang, forskningsengagemang och relevans. Något som försvagade trovärdigheten var att litteraturöversikten var beroende av artiklarnas metodbeskrivning för att kunna avgöra huruvida studien var trovärdig, trovärdigheten kunde därmed inte helt garanteras (Petersson & Lindskov, 2014). Genom en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar kan förståelsen för personernas upplevelser komma att öka. Därför ansågs användningen av enbart kvalitativa artiklar styrka arbetet och dess syfte (Friberg, 2012a). Kvalitativa undersökningar fokuserar på en djupare kunskap och har sitt ursprung i det holistiska perspektivet där det fokuseras på personers upplevelser och erfarenheter (Rosén, 2012). Begränsningar utfördes i artikelsökningen. Artiklarna begränsades till peer-reviewed, publicerade i vetenskapliga tidskrifter och publicerade från 2007. Forskningen var internationell vilket skapade en bredd som stärkte resultatet (Östlundh, 2012). Barn under 18 exkluderades eftersom denna grupp sällan drabbas av DMT2 och således är en mycket liten del i statistiken (Ericsson & Ericsson, 2012). Artiklarna som användes var uteslutande intervjubaserade vilket gav studien styrka i form av enhetligt beskrivande information från personer med DMT2. Det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot valda litteraturkällor för att litteraturöversikten ska hålla hög vetenskaplig kvalité (Dahlborg-Lyckhage, 2012).

Artiklarna genomgick kvalitets- och etikgranskning utefter ett protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod (Bilaga 2). Etisk diskussion eller erkännande från etisk kommitté eller publikator har funnits, vilket ökar den etiska trovärdigheten (Wallengren & Henricson, 2012). Forskningsdesign valdes ut och motiverades utifrån syftets karaktär. Samtliga artiklar förutom fem hade full poäng efter kvalitetsgranskningens andra del. De artiklar som inte hade full poäng på kvalitetsgranskningens andra del men ändå användes i litteraturöversikten bedömdes

ändå hålla så pass hög kvalitet att forskningens trovärdighet ändå antogs kunna upprätthållas. Tre artiklar saknade etiskt tillstånd, etiskt förhållningssätt eller ställningstagande vilket kunde ses som en svaghet. Samtliga var dock antingen etiskt godkända enligt ansvarig utgivares hemsida eller bedömdes vara etiskt relevanta utefter artikelns datainsamling. Genom att tolka artiklarnas datainsamling kunde etiken utläsas i frågor såsom frivillighet, information och sekretess. Att det kan finnas olika tolkningsmöjligheter av resultat har legat i åtanke när artiklarnas resultat studerades (Friberg, 2012b).

Genom arbetets gång påträffades några artiklar som ej uppfyllde full poäng kvalitetsgranskningens första del, dessa exkluderades eftersom de då ej ansågs erhålla den bekräftelsebarhet som var viktig för trovärdigheten i litteraturöversikten (Wallengren & Henricsson, 2012). Litteraturöversikten skapade överblick över studier inom ett avgränsat område och sammanställde deras resultat till en helhet. Den stora geografiska spridningen av artiklar gav studiens resultat styrka i form av internationell trovärdighet eftersom geografisk bredd kan antas som internationell fakta (Friberg, 2012a). Genom att använda geografiskt spridda studier uppstår dock en metodmässig svaghet eftersom sjukvårdssystem och hälsorekommendationer kan skilja sig från de svenska rekommendationerna som refererades till i bakgrunden och därför riskerar diskussion och kliniska implikationer, att bygga på skev grund. Livsstil och levnadsförutsättningar skiljer sig mellan länder vilket utgör en metodmässig svaghet i form av eventuell bristande överförbarhet (Friberg, 2012a).

Vid analysarbetet användes Fribergs femstegsmodell då den ansågs vara relevant och tydlig. Modellen ansågs tillföra styrka till litteraturöversikten då den var anpassad till att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Analysarbetet beskrev relevant information från helhet till delar och tillbaka till en ny helhet vilket var passande till litteraturöversikten med fokus på just omvårdnad eftersom omvårdnad ofta intresserar sig för upplevelser. Detta gav en tillförlitlighet i arbetet då en stor mängd information sammanställdes och visade dess nyckelfynd (Friberg, 2o12b).

Trovärdigheten och bekräftelsebarheten ökade eftersom materialet granskades och slutsatser sammanställdes av de två personer som skapat denna litteraturöversikt. Trovärdigheten och bekräftelsebarheten ökade också i och med att regelbunden grupphandledning genomförts under tiden av det pågående arbetet. Handledare och studiekamrater har vid flera tillfällen givit stöd och kritiskt granskat studien under arbetets gång. Det faktum att utomstående regelbundet kritiskt har granskat literaturstudien försäkrar att analysen är grundad i data (Wallenberg & Henricsson, 2012). Resultatets överförbarhet diskuterades och resultatet skulle troligtvis även kunna appliceras vid andra sjukdomstillstånd än DMT2 eftersom upplevelsen av viss kronisk sjukdom kan relateras och liknas, framförallt i form av livsstilsförändringar, egenvård och omvårdnad. Personers erfarenheter av att leva med DMT2 behöver inte skilja sig särskilt mycket från andra erfarenheter av kroniska sjukdomar såsom kardiovaskulära sjukdomar eller andra tillstånd som ställer krav på omfattande livsstilsförändringar.

Resultatdiskussion

Efter att relevanta artiklar valts ut och materialet analyserats enligt Friberg (2012b) urskildes tre huvudteman och sex subteman med liknande resultat. Det faktum att flera studier påvisade likheter i resultatet ökade evidensen (Petersson & Lindskov, 2014).

Resultatet visade att det var den psykiska, praktiska och sociala påverkan som är de mest framträdande, det visade på en problematik för personerna att hantera sjukdomen i vardagen, vilket också var framträdande i tidigare studier. Studier visar på att DMT2 ofta medför oro och ångest (Hjelm & Berterö, 2009). Framför allt påverkades det psykiska av upplevelsen av oro tillsammans med förvåning, rädsla, ilska eller förnekelse, speciellt vid nyupptäckt sjukdom (Beverly, Penrod & Wray, 2007; Handley, Pullon, & Gifford, 2010; Hodge, 2014). Denna litteraturöversikt stärkte belägg för att personer upplevde oro i samband med DMT2. Personerna upplevde oro inför framtiden och eventuella komplikationer. Sjukdomen hade kommit oväntat hos en del och varit svår att acceptera. Att uppmärksamma personens upplevelse av oro är något som sjuksköterskan bör uppmärksamma ytterligare i sitt arbete.

Att diagnostiseras med DMT2 kan vara oväntat och främmande. Det är viktigt att personer med DMT2 har kunskap och förståelse om sin sjukdom och relevant egenvård såsom kosthållning, fysisk aktivitet och fysiologi för att själv kunna övervaka sin glukosnivå (Blair, 2016). Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att informera och uppdatera personerna med den senaste kunskapen (Blair, 2016; Haynes et al., 2008). Resultatet visade att ett gott samspel mellan sjuksköterskan och deltagaren var viktigt och sågs som ett meningsfullt stöd vilket uppmuntrade till hälsosamma val i livet. Gemenskap från närstående och diabetesgrupper upplevdes som positivt och ingav motivation och stöd att hantera sin diabetes. Vilket också återfinns i tidigare forskning som hävdar att socialt stöd bidrar till bättre livskvalité för personer med DMT2 (Blair, 2016; Tang, Brown, Funnell & Anderson, 2008).

Diabetes sågs som en börda i det dagliga livet, vilket tidigare forskning stödjer (Beverly et. al., 2007; Carter, Barba och Kautz, 2013). Alla upplevde dock inte anhörigas inblandning som något bra. De kände skam och skuld eftersom de upplevde att de själva hade bidragit till sjukdomen genom sin livsstil. Därav höll personerna sjukdomen för sig själva. Anledningen till skuld och skamkänslor skulle kunna vara att personerna levt en stillasittande livsstil eller överkonsumerat ohälsosamma produkter såsom snabbmat eller läsk. Eftersom ohälsosam livsstil förknippas med risk för insjuknande kopplar personerna sitt insjuknande som något självförvållat relaterat till bristande självdisciplin och egenvård vilket kan skapa skuldkänslor. Det fanns liknande resultat i Hansen et al., (2011) som stödjer att en del önskar gå igenom livsstilsförändringar på egen hand medan andra uppskattar stöd av omgivningen för att klara av sin egenvård. Att leva med DMT2 medförde stressande krav på livsstilsförändringar som kunde påverka både psykiskt, fysiskt och socialt. Flera personer upplevde att sjukvården inte förstod deras svårigheter att implementera livsstilsförändringarna i sina liv vilket ledde till känslor av maktlöshet (Haynes et al., 2008).

Det är en stor utmaning att ändra invanda livsmönster i form av kost- och motion och att det är vanligt att personerna misslyckas att följa dessa på lång sikt (Oftedal et al., 2011). Genom att sjuksköterskan implementerar coacingstrategier kan hen bidra till ökad förmåga till egenvård hos personen (Haynes et al., 2008). I resultatet betonas kunskap som en viktig faktor för att lyckas leva en diabetesriktig livsstil. Okunskap skapade oro och försvårade möjligheten till förändringar. Flera av de som upplevde okunskap önskade öka förståelsen av sambandet mellan bland

annat kost och blodsocker. Bristande kunskap är enligt Orems teori en orsak till misslyckad egenvård. Egenvård är inte instinktivt utan utförs som respons till ett känt behov (L. Hartweg, 1991), som i detta fall då evidens visar på att livsstilsförändringar ofta behövs göras. Orem menar att alla personer har den potentiella möjlighet och motivationen som behövs för egenvård, men att ha potential betyder inte att personen verkligen kommer att söka kunskap eller utföra egenvården i praktiken. Sjuksköterskan kan bidra till bättre egenvård genom att skapa balans mellan krav, kunskap och möjligheter för att få igång effektiv egenvård hos personen (L. Hartweg, 1991). Det bör fokuseras mer på utbildning och information. Otillräcklig egenvård var ett av de stora problemen som förknippades med DMT2 men genom självdisciplin, struktur och planering lyckades de flesta personerna utföra den egenvård som krävdes.

Alla upplevde dock inte DMT2 som något endast kravfyllt utan som något positivt som skapat motivation till att leva ett hälsosammare liv. Flera personer upplevde begränsningar i det sociala livet då de, på grund av sjukvårdens kostrekommendationer inte kunde äta samma mat som deras omgivning. Därmed kunde de inte delta på samma villkor (Booth et al., 2012). En anledning till att diabetesriktig kost kan tänkas skapa problem i vardagen var att den behövde lagas på råvaror och därmed tog längre tid att laga. Vissa väljer möjligtvis, trots vetskapen om nackdelarna, en ohälsosammare kosthållning i form av halvfabrikat för att spara tid. Detta återfinns emellertid inte i litteraturöversiktens resultat och kan därför inte bekräftas men eftersom inte heller motsatsen återfinns kan teorin inte heller dementeras. Sjuksköterskan kan ge stöd och tips till personerna genom att söka kunskap om samhällets olika kulturer och sociala strukturer. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor är det sjuksköterskans ansvar att förmedla tillräcklig och lämplig information på ett sätt som är anpassat för personens kultur (Svensk Sjuksköterskeförening, 2012). Resultatet visade att religionen hade betydelse vid diabetes i form av stöd, styrka och hopp. Religionen är viktig för många människor och vårdpersonal inom diabetesvården bör ha kunskap i och kunna ta hänsyn till kulturella och religiösa strukturer för att få bästa möjliga effekt. Sjuksköterskan bör kunna ge råd om lämplig kost under kulturella högtider där mat är en central del av gemenskapen, exempelvis julbordet eller ramadan (Carter et. al 2013).

Slutsatser

Sjukdomen påverkade personerna på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Många upplevde oro för framtiden och för eventuella komplikationer. Oron kunde bottna i skam över att själv ha bidragit till DMT2. Personerna upplevde krav från omgivningen och från sig själva att klara av sin egenvård och sina livsstilsförändringar. Bristande information från sjukvården uppgavs som ett problem och upplevelsen av att de inte blev förstådda under vårdmötet bidrog till frustration och maktlöshetskänslor. Det faktum att DMT2 är en kronisk sjukdom upplevdes särskilt påfrestande och stöd från närstående och sjukvården var av stor betydelse.

Förändring i kostvanorna var den enskilt mest diskuterade livsstilsförändringen och upplevdes även vara den största utmaningen. Personerna upplevde sig socialt begränsade eftersom sjukdomen utgjorde ett hinder i den sociala samvaron under matsituationer. Svårighet i att upprätthålla rekommenderade livsstilsförändringar kunde relateras till dålig självdisciplin och bristande egenvård. Vården kunde bidra till ökad oro eftersom den inte alltid tog hänsyn till personens önskemål, åsikter och förutsättningar. Personer med DMT2 hade många och starka upplevelser och sjuksköterskan bör verka för att skapa känslomässig balans hos personen eftersom egenvården då blir mer effektiv. Resultatet visade på en utbredd okunskap i hur personerna bör hantera sin sjukdom, särskilt inom området kost och egenvård. Ökad kunskap motiverade personen till bättre egenvård.

Kliniska implikationer

Denna litteraturstudie ämnar bidra till ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal i den kliniska verksamheten. Resultatet har påvisat behov av ökad individanpassning i vårdmötet och med ökad kunskap kan personalen ge ökat stöd och trygghet. Det finns evidens för att ökad egenvård bidrar till ökad hälsa och livskvalité. Genom ökad egenvård minskar även behovet av sjukvård och därmed minskar den ekonomiska belastningen på sjukvården. Därför bör sjukvården verka för att motivera personer till bättre egenvård. För att maximera möjligheterna till lyckad egenvård vid DMT2 behöver sjuksköterskan arbeta mer stödjande och se varje person som en egen individ med olika hinder och resurser. Sjuksköterskan bör om möjligt utveckla rollen som coach för att ytterligare öka motivationen till egenvård. Livet med DMT2 kunde upplevas som ekonomiskt kostsamt vilket utgjorde ett hinder för egenvård. Samhället skulle kunna frambringa åtgärder för att underlätta egenvården, till exempel genom att subventionera gymkort för personer under en viss årsinkomst.

Förslag på vidare forskning

Arbetet påvisar kunskapsluckor, och vidare forskning behövs inom ett antal områden. Det saknades bland annat forskning om nyanländas situation där språket kan vara ett hinder samt huruvida det fanns könsskillnader i upplevelsen av att ha DMT2. Det skulle också behövas mer forskning om egenvård för personer med olika typer av funktionshinder. Med hänvisning till den stadigt ökande trenden av insjuknanden världen över, framförallt hos barn och unga vuxna, bör forskning om DMT2 bedrivas vidare.

Referenser

Aas, A-M. (2013). Kostens betydelse vid diabetes. I A. Skafjeld & M. Graue (Red.).

Diabetes - Förebyggande arbete, behandling och uppföljning (uppl. 2, s. 149-177).

Lund: Studentlitteratur AB.

Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes - a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary

Health Care, 30(1), 41-47. doi:10.3109/02813432.2011.654193

Alberti, K. G. M. M., Zimmet, P. and Shaw, J. (2007). International Diabetes Federation: a consensus on Type 2 diabetes prevention. Diabetic Medicine, 24, 451– 463. doi:10.1111/j.1464-5491.2007.02157.x

American Psychological Association. (2017). Discover the powerful interdisciplinary

advantage of PsycINFO Hämtad 12 februari, 2017, från http://www.apa.org/pubs/databases/psycinfo/

Berenguera, A., Molló-Inesta À., Mata-Cases M., Franch-Nadal, J., Bolíbar B., Rubinat E., Mauricio D. (2016). Understanding the physical, social, and emotional experiences of people with uncontrolled Type 2 diabetes: a qualitative study. Dove

press, Patient Preference and Adherence, (9) doi: 10, 2323—2332. doi:

10.2147/PPA.S116173

Beverly, E. A., Penrod, J., & Wray, L. A. (2007). Living with type 2 diabetes: Marital perspectives of middle-aged and older couples. Journal of Psychosocial Nursing and

Mental Health Services, 45(2), 24-32. Hämtad 19 april, 2017, från

http://search.proquest.com.proxy.library.ju.se/psycinfo/docview/225532825/fulltex tPDF/6ACA2DC94FFD4B07PQ/1?accountid=11754

Bhattacharya, G. (2012). Psychosocial impacts of type 2 diabetes self-management in a rural african-american population. Journal of Immigrant and Minority Health, 14(6), doi:1071-81. doi:10.1007/s10903-012-9585-7

BioMed Central (u.å) Editorial policies: Ethics and consent. Hämtad 12 mars, 2017, från http://www.biomedcentral.com/getpublished/editorial-policies#ethics+and+consent

Blair, M. (2016). Diabetes Mellitus Review. Urologic Nursing, 36(1), 27-36. doi:10.7257/1053-816X.2016.36.1.27

Booth A-O., Lowis, C., Dean, M., Hunter, SJ., McKinley, MC. (2013). Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health Care Research &

Development, 14(3):293-306, doi:10.1017/S1463423612000412.

Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2014). Patients' experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: A qualitative study. BMC

Canese, K., Weis, S., (2013). BubMed: The bibliographic Database, National Center

for biotechnology Information, (Uppl. 2, s 1-5). Hämtat 2 april, 2017 från

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK153385/

Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2015). Experiences of diabetes self-management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes. Journal of

Clinical Nursing, 24, 1011-1023. doi:10.1111/jocn.12724

Carter, B. M., Barba, B., & Kautz, D. D. (2013). Culturally tailored education for African americans with type 2 diabetes. Medsurg Nursing, 22(2), 105-123. Hämtad 1 mars 2017 från https://www-ncbi-nlm-nih-gov.proxy.library.ju.se/pubmed/23802497

Colberg, S. R., Sigal, R. J., Fernhall, B., Regensteiner, J. G., Blissmer, B. J., Rubin, R. R., & Braun, B. (2010). Exercise and type 2 diabetes: the American College of Sports Medicine and the American Diabetes Association: joint position statement. Diabetes Care, 33(12), e147-e167. doi:10.2337/dc10-9990

Crowe, M., Whitehead, L., Bugge, C., Carlyle, D., Carter, J., & Maskill, V. (2016). Living with sub-optimal glycaemic control: the experiences of Type 2 diabetes diagnosis and education. Journal of Advanced Nursing, 73(3), 612-621. doi:10.1111/jan.13145

Dahlborg-Lyckhage, E (2012). Att analysera diskurser. I F. Friberg (Red.). Dags för

uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examinationsarbeten. (Uppl. 2:1, s

145-160). Lund: Studentlitteratur AB.

Danielsson, E (2012). Kvalitativ innehållsanalys, I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (uppl.1:5., s. 335-336).

Lund: Studentlitteratur AB.

EBSCO industries. (2017). CINAHL with Full Text Full Text for Top Nursing and

Allied Health Literature, Hämtad 10 februari, 2017, från http://www.apa.org/pubs/databases/psycinfo/

Etikprövningsnämnderna (u.a.). Bakgrund/Bestämmelser. Hämtad 30 maj, 2016, från http://www.epn.se/start/bakgrundbestaemmelser/

Friberg, F. (2012a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för

uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examinationsarbeten. (Uppl. 2:1, s

133-143). Lund: Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2012b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examinationsarbeten. (Uppl. 2:1, s 121-132). Lund:

Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2012c). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.). Dags

för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examinationsarbeten. (Uppl. 2:1, s

Greenfield, C., Gilles, M., Porter, C., Shaw, P., & Willis, K. (2011). It's not just about the hba1c, doc! Understanding the psychosocial is also important in managing diabetes?. Australian Journal of Rural Health, 19(1), 15-19. doi:10.1111/j.1440-1584.2010.01171.x

Gutschall, M., Onega, L. L., & Wright, W. K. (2011). Patients' Perspectives About Dietary Maintenance in Type 2 Diabetes. Topics In Clinical Nutrition, 26(3), 180-189. doi:10.1097/TIN.0b013e3182260d69

Handley, J., Pullon, S., & Gifford, H. (2010). Living with type 2 diabetes: 'Putting the person in the pilots' seat'. Australian Journal of Advanced Nursing, 27(3), 12-19.

Hämtad 18 april, 2017 från

http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/detail/detail?sid=b2c61ad4-

4940-4b97-977f-80c2842179ad%40sessionmgr4009&vid=0&hid=4207&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNv b2tpZSxpcCx1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#AN=105184489&db=c8h

Hansen, E., Landstad, B. J., Hellzén, O., & Svebak, S. (2011). Motivation for lifestyle changes to improve health in people with impaired glucose tolerance. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 25(3), 484-490. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00853.x

Hasseler, M., Heide, M., Indefrey, S. (2011). Resources for and barriers to effective diabetes care management—Experiences and perspectives of people with type 2 diabetes. Journal of Public Health, 19(1), 65-71. doi:10.1007/s10389-010-0354-6 Haynes, E., McCahon C., Panahi, MR., Hamre, T., Pohlman, K. (2008). Alliance not compliance: coaching strategies to improve type 2 diabetes outcomes. Journal of the

American Academy of Nurse Practitioners, 20(3), 155–162.

doi:10.1111/j.1745-7599.2007.00297.x.

Henricson, M. (2012). Forskningsprocessen: Problem, syfte och inledning/bakgrund, I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom

omvårdnad (uppl. 1:5., s. 53-66). Lund: Studentlitteratur AB.

Hicks, D. (2010). Self-management skills for people with type 2 diabetes. Nursing

Standard, 25(6), 48-56. Hämtad 8 mars, 20017 från

http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=516 2511f-fd48-4e1f-a0dc-a56d5824b75e%40sessionmgr4010&vid=3&hid=4206

Hjelm, K., & Berterö, C. (2009). Social support as described by swedish people diagnosed with type 2 diabetes mellitus. Primary Health Care Research and

Development, 10(1), 26-37. doi:10.1017/S1463423608000923

Hodge, C. (2014). Living with type 2 diabetes. Magisteruppsats, University of Florida, Doctorate (Ph.D.) Nursing Science. Hämtad 19, april, 2017 från http://ufdc.ufl.edu/UFE0046607/00001

Hunt, C. W., Wilder, B., Steele, M. M., Grant, J. S., Pryor, E. R., & Moneyham, L. (2012). Relationships among self-efficacy, social support, social problem solving, and

Theory for Nursing Practice: An International Journal, 26(2), 126-141.

doi:10.1891/1541-6577.26.2.126

Ijaz, S., & Ajmal, M. (2011). Experiencing type II diabetes in pakistan. Pakistan

Journal of Social and Clinical Psychology, 9, 50-56. Hämtad 10 mars, 2017 från

http://login.bibl.proxy.hj.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/101127 4678?accountid=11754

International Diabetes Federation (2015). Kap1, What is Diabetes? I D., Cavan (Red), IDF Diabetes Atlas, Uppl. 7.

Jendle, J., & Tornberg, Å. (2016). Fysisk aktivitet vid diabetes mellitus- Typ

2-Diabetes (Reviderat 2016). Hämtat 27, maj, 2017 från

http://www.fyss.se/om-fyss-2/fyss-2015/

Jobling, J. M. (2016). Self-management. Nursing standard. 30(42), 64-65. doi: 10.7748/ns.30.42.64.

Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (uppl.1:5., s. 95-113).

Lund: Studentlitteratur AB.

Li, J., Drury, V., Taylor, B. (2013). ‘Diabetes is nothing’: The experience of older Singaporean women living and coping with type 2 diabetes. Contemporary

Nurse 45(2): 188–196. doi:10.1007/s10389-010-0354-6

Madden, S. G., Loeb, S. J., & Smith, C. A. (2008). An integrative literature review of lifestyle interventions for the prevention of type II diabetes mellitus. Journal of

Clinical Nursing, 17(17), 2243-2256. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02335.x

Malpass, A., Andrews, R., Turner K., M. (2009). Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient

Education and Counseling, 74(2), 258 - 263. doi:10.1016/j.pec.2008.08.018

Manderson L, Kokanovic R. (2009). ‘‘Worried all the time’’: distress and the circumstances of everyday life among immigrant Australians with type 2 Diabetes,

Chronic Illness, (5), 21–32, doi: 10.1177/1742395309102243

Oftedal, B., Bru, E., & Karlsen, B. (2011). Motivation for diet and exercise management among adults with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 25(4), 735-744. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00884.x

L. Hartweg, D. (1991). Assumption, Theories, Concepts, and Propositions. I D. L. Hartweg (Red.), Dorothea Orem: Self-care deficit Theory, Notes on nursing theories, (s. 11-14). Newbury Park: Sage publication Inc.

Patel, R. & Davidsson, B. (Red.). (2011). Vad är vetenskap? Forskningsmetodikens

Petersson, P., Lindskov, C. (2014). Aktionsforskning, I M. Henricson (Red.).

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (uppl.1:5.,

s. 290-302). Lund: Studentlitteratur AB.

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 1:5, s. 429-444).

Lund: Studentlitteratur AB.

SBU (2010). Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. (Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU-rapport nr 201). Stockholm. ISBN 978-91-85413-37-9.

Shaw, J. L., Brown, J., Khan, B., Mau, M. K., & Dillard, D. (2013). Resources, roadblocks and turning points: A qualitative study of american indian/ alaska native adults with type 2 diabetes. Journal of Community Health: The Publication for

Health Promotion and Disease Prevention, 38(1) 86-94,

doi:10.1007/s10900-012-9585-5

Socialstyrelsen (2013). Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård –

Meddelandeblad. Hämtad 24 januari, 2017, från http://www.socialstyrelsen.se/

Socialstyrelsen. (2011). Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och

sjukvården. Hämtad 20 januari, 2017, från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf Song, M. (2010). Diabetes mellitus and the importance of self-care. Journal of Cardiovascular Nursing, 25(2), 93–98. doi.org/10.1097/JCN.0b013e3181c5a364 Stumvoll M., Goldstein B. J., & Van Haeften T.W. (2005). Type 2 diabetes: principles of pathogenesis and therapy. The Lancet, 365(9467), 1333–1346. doi:10.1016/S0140-6736(05)61032-X

Svensk Sjuksköterskeförening (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening

Svenska diabetesförbundet. (2016). Diabetes i världen, Hämtat 22 februari 2017 från https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-varlden/

Tang, T. S., Brown, M. B., Funnell, M. M., & Anderson, R. M. (2008). Social Support, Quality of Life, and Self-Care Behaviors Among African Americans With Type 2 Diabetes. The Diabetes Educator. Vol.34(2), pp.266-276. doi:10.1177/0145721708315680

Upplevelse. (u.å.). I Psykologilexikon. Hämtad 27 Maj, 2017, från http://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon

U.S national libary of medicine. (2016). Fact Sheet PubMed: MEDLINE Retrieval on

the World Wide Web. Hämtad 18 mars, 2017, från

Van Dooren, F., Denollet, J., Verhey, F., Stehouwer, C., Sep, S., Henry, R., & Schram, M. (2016). Psychological and personality factors in type 2 diabetes mellitus, presenting the rationale and exploratory results from The Maastricht Study, a population-based cohort study. BMC Psychiatry, 16(17), BMC Psychiatry, 16(17). doi:10.1186/s12888-016-0722-z

Vetenskapsrådet. (2011). Vad innebär peer review? Hämtad 24 mars, 2017, från http://www.vr.se/forskningsfinansiering/beredning/beredningsprocessen/forskareg ranskarforskare/faqpeerreview/vadinnebarpeerreview.5.5fa10c312ed4d5b90680001 670.html

Vetenskapsrådet. (2016). Etikriktlinjer. Hämtad 15 mars, 2017, från http://www.vr.se/4.29b9c5ae1268d01cd5c8000955.html

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 1:5, s 481-496). Lund:

Studentlitteratur AB.

Wang, Y., Chuang, L., & Bateman, W. B. (2012). Focus group study assessing self-management skills of chinese americans with type 2 diabetes mellitus. Journal of

Immigrant and Minority Health, 14(5), 869-874. doi:10.1007/s10903-011-9514-1

World health organization. (2016). Diabetes fact sheets. Hämtad 8 april, 2016. från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/

World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles

for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 30 maj, 2016, från

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/

Ågård, A., Ranjbar, V., & Strang, S. (2016). Diabetes in the shadow of daily life: factors that make diabetes a marginal problem. Practical Diabetes, 33(2), 49-53. doi:10.1002/pdi.2000

Östlundh, L, F. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examinationsarbeten. (Uppl. 2:1, s 57-80). Lund: