Räkna friluftslivet 2

(1)

RÄKNA

FRILUFTS-

LIVET 2

– en vägledning i användningen

av IR-räknare och trampräknare

(2)

(3)

Räkna friluftslivet 2

Naturvårdsverket

– en vägledning i användningen av IR-räknare och trampräknare.

(4)

© Naturvårdsverket och författaren BESTÄLLNINGAR: Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-gruppen Box 11093, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln NATURVÅRDSVERKET Tel: 08-698 10 00 (växel)

Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm ISBN 91-620-8276-0

Projektledare: Per Wallsten och Anders Eriksson Text: Ingemar Ahlström

Omslagsfoto: Ingemar Ahlström Övriga foton: Lars Wallsten och Ingemar Ahlström

Grafisk form: IdéoLuck AB Tryck: NRS Tryckeri AB

(5)

3

Friluftslivet har lyfts fram som en av naturvårdens hörnstenar och medvetenheten ökar om dess betydelse för människors välbeﬁn-nande. Kunskap om besök och besökare är viktiga underlag för att planera och förvalta naturområden. År 1997 inledde därför Natur-vårdsverket ett projekt om besöksräkning i naturen, med bland annat tester av elektronisk räkneutrustning. Arbetet är också ett led i Naturvårdsverkets program Värna – Vårda – Visa, för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden.

Den första delen av projektet har redovisats i skriften Räkna

Friluftslivet – en vägledning i användningen av elektronisk radio-räknare Radio Beam.

Den här skriften innehåller i huvudsak en vägledning för användning av andra typer av räknare: IR-räknare som arbetar med infrarött ljus och s.k. trampräknare som reagerar på tryck. Vägledningen grundas på de tester och erfarenheter som kommit fram under projektets gång. Skriften redovisar även översiktligt principerna för olika typer av utrustning för besöksräkning, och innehållet är i stora delar giltigt för besöksräkning i natur över huvud taget.

Skriften har skrivits av Ingemar Ahlström som även genom-fört projektarbetet. Projektledare på Naturvårdsverket har varit Per Wallsten och Anders Eriksson. Anna Fritiofson har ansvarat för slutgenomförandet av projektet. Fältarbetet har genomförts i Järvafältets naturreservat. Sollentuna Naturvård har på olika sätt varit behjälpligt i projektet genom att bland annat ställa i ordning räkneplatser och tillhandahålla material. Det är Naturvårdsverkets förhoppning att skriften ska bidra till bättre underlag i arbetet med att göra naturen mer tillgänglig.

Naturvårdsverket, november 2006.

Björn Risinger

Direktör, Naturresursavdelningen

(6)

Innehåll

Förord . . . . 3

Innehåll . . . . 4

Sammanfattning. . . . 5

Summary . . . . 8

Begrepp och förklaringar . . . . 11

Inledning . . . . 12

I. Teknisk utrustning för besöksräkning i natur ₁₃ Varför ska man räkna besökare i naturen? . . . . 14

Teknisk utrustningför besöksräkning . . . . 15

Funktion. . . . 15

Sensorer . . . . 15

Val av mätplats. . . . 19

Hämtning av data. . . . 20

2. IR-räknare – funktion och användning 21 IR-räknare – funktion och användning . . . . 22

IR-räknare Diell . . . . 22

IR-räknare Pyro lens . . . . 24

3. Trampräknare – funktion och användning 27 Trampräknare – funktion och användning . . . . 28

Val av mätplats. . . . 28

Installation . . . . 29

Räknaren Schmidt Pressure Pad . . . . 29

Räknaren Eco Slab Counter . . . . 31

Räknaren Chambers Step Counter . . . . 33

Avläsning, överföring och behandling av data . . . . 38

4. Tillsyn och kontroll 41 Tillsyn . . . . 42

Checklista med tips för IR- och trampräknare. . . . 42

Testa räknarnas tillförlitlighet . . . . 43

Problem och vad de kan bero på. . . . 45

(7)

5

Bakgrund

Kunskap om besöksmönster utgör en viktig grund för planering och förvaltning av natur- och friluftsområden. Det gäller inte minst skyddad natur som natureservat och nationalparker. Den nya naturvårdspolitiken med tydligare inriktning på friluftslivets betydelse inom naturvården ökar behovet av bra planeringsun-derlag. Ett exempel är besöksstudien i Fulufjällets nationalpark som genomfördes 2001 av turismforskningsinstitutet ETOUR på Naturvårdsverkets uppdrag. Intresset för besöksräkning i natur har ökat inte bara här hemma utan även internationellt, och ﬂera internationella konferenser på temat har hållits under de senaste åren.

Sedan slutet på 1990-talet har Naturvårdsverket bedrivit pro-jektet Räkna friluftslivet. Syftet har varit att redovisa olika typer av utrustning för besöksräkning, hur de fungerar och kan användas, för att därigenom stimulera till ökad användning av besöksräkning som metod i arbetet med naturvård och friluftsliv. Projektet har innefattat en kartläggning av marknaden för utrustning, tester av utrustning och försök med olika typer av räknare. I en första omgång genomfördes försök med räknaren Radio Beam Counter som är den enda räknare vars funktion bygger på radiosignaler. Erfarenheter och produktbeskrivning har redovisats i Naturvårds-verkets skrift Räkna Friluftslivet – en vägledning i användningen av

elektronisk radioräknare Radio Beam. Den här skriften behandlar räknare som fungerar med hjälp av infrarött ljus (IR-räknare) samt så kallade trampräknare.

Det finns olika slag av såväl IR-räknare som trampräknare, men den grundläggande funktionen är densamma. Räknarna består av en strömkälla, en sensor som känner av när någon passerar och ett räkneverk. De kan också kopplas till en logger (datasamlare) som registrerar, lagrar och sorterar data. IR-räknaren skickar ut osynligt infrarött ljus som reflekteras tillbaka till sensorns mot-tagare, antingen från en motstående reflektor eller från den som passerar sensorn. När ljusstrålen bryts går en impuls till räkneverket. Trampräknarens sensor reagerar på tryck som ger en impuls till räkneverket.

(8)

Testade räknare

I projektet har ingått 2 stycken IR-räknare och 3 stycken tramp-räknare som varit uppsatta på två platser i Järvafältets naturreservat i Sollentuna.

IR-räknare

Eco pyro lens är den ena av de två IR-räknare som testats. Räk-narens sensor reagerar på temperaturförändringar. När något pas-serar med en temperatur som avviker från omgivningens går en impuls till en datalogger med inbyggt långtidsbatteri. Registrerade data förs över till PC med hjälp av en handdator. Data visas på skärmen i diagram och tabell, och kan redovisas för olika tidsin-tervall. Den andra IR-räknaren är av enklare slag, ihopmonterad av komponenter med en Diell sensor och digitalt räkneverk. Sensorns IR-stråle reﬂekteras mot en reﬂektor, och en impuls går till räkneverket när strålen bryts. Ett 12 volts uppladdningsbart batteri är strömkälla.

Trampräknare

Alla tre trampräknarna som ingick i projektet fungerar enligt samma princip. En tryckplatta grävs ner och täcks över med ca 5 cm jord eller grus. Det förändrade trycket i plattan omvandlas till en elektrisk impuls som via en kabel påverkar ett digitalt räkneverk, och i förekommande fall en datalogger.

Tryckplattan till Eco Compteurs trampräknare Eco slab counter är förbunden med en batteri/loggerehet av samma slag som till Eco pyro lens, och avläsning, överföring av data etc. sker på samma sätt.

I Chambers trampräknare Step Counter förbinds tryckplattan med en kontrollbox med digitalt räkneverk och ett 9V batteri, alternativt två alkaliska AA batterier. En datalogger är kopplad till kontrollboxen. Loggern programmeras för starttid och räkneinter-vall och töms på data till bärbar dator på plats eller till stationär PC. Data redovisas i diagram och tabellform.

Trampräknaren Schmidt Pressure Pad har en tryckplatta kopplat till ett ackumulerande digitalt räkneverk utan funktion för nollställning, och i det här fallet utan logger. Räknaren kan fås även med logger varifrån data tankas över till dator. Räknaren har inbyggt batteri och tryckplattan beräknas ha en livslängd på omkring fem år vid normal användning.

(9)

7

Val av mätplats

Valet av mätplats och noggrannhet vid installation av räknarna har avgörande betydelse för resultatet av besöksräkningar. För både trampräknare och IR-räknare med kort mätområde är valet av mätplatser begränsat. Räknarna måste installeras på platser där det ﬁnns möjlighet att ordna med passager som besökarna leds igenom. Det ska också ﬁnnas bra möjligheter att montera och dölja räknarna. För trampräknare tillkommer också kravet att det ska vara fast mark med möjlighet att gräva ner och täcka över räknarens tryckplatta. Arbetet med att hitta bra mätplatser och att installera räknarna tar oftast längre tid än man tror, men underlättas genom bra planering och noggrann rekognoscering. Med hjälp av ett enkelt testformulär kan man testa räknarnas tillförlitlighet och kontrollera inställning och funktion. En väderdagbok är bra som underlag vid utvärderingen av resultaten. Den kan vara till hjälp vid tolkningen av mätresultaten, till exempel när det gäller vädrets påverkan på besöksfrekvensen.

(10)

Summary

Background

Knowledge of visiting patterns provide an important basis for the planning and administration of natural and outdoor recreation areas. This applies in particular to protected nature such as nature reserves and national parks. The new nature conservation policy, with its clearer focus on the signiﬁcance of outdoor recreation, also increases the need for good planning material. An example is the visitor study in the Fulufjället national park, conducted in 2001 by the tourism research institute ETOUR on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency. Interest in counting numbers of visitors in natural areas has increased, not just in Sweden but in other countries as well, and several international conferences on the topic have been held in recent years.

The Swedish Environmental Protection Agency has been running the Räkna Friluftslivet (Counting Outdoor Recreation) project since the late 1990s. The aim has been to describe different types of visitor counting equipment , how they work and can be used, in order to encourage increased use of visitor counting as a method in work on nature conservation and outdoor recreation. The project has consisted of a survey of the market for equipment, tests on equipment and trials with various types of counters. In a first round trials were conducted with the Radio Beam Counter, which is the only counter based on the use of radio signals. Expe-rience has been reported and products described in the Swedish EPA publication Räkna Friluftslivet – en vägledning i användningen

av elektronisk radioräknare Radio Beam (available in English as Counting Visits to natural areas – user handbook for the Radio Beam Counter) This publication is concerned with counters that operate

with infrared light (IR counters) and what are known as pressure pad counters.

There are various types of both IR counters and pressure pad counters, but the fundamental function is the same. The counters consist of a power source, a sensor that senses when someone passes by and a recorder. They can also be linked to a logger (data collector) that registers, stores and sorts data. The IR counter emits invisible infrared light which is reflected back to the sensor’s

(11)

re-9

ceiver, either from a reflector opposite or from the person passing the sensor. When the beam of light is broken, an impulse is sent to the recorder. The sensor of the pressure pad counter responds to pressure, which causes an impulse to be sent to the recorder.

Tested counters

The project involved two IR counters and three automatic pres-sure pad counters which had been installed at two locations in the Järvafältet nature reserve in Sollentuna.

IR counters

The Eco Pyro Lens is one of the two IR counters tested. The sensor in the counter responds to temperature changes. When something with a temperature that differs from that of the surroundings passes by, a pulse is sent to a data logger with a built-in long-life battery. Recorded data are transferred to a PC from a palmtop computer. Data are displayed on the screen in diagrams and tables, and can be presented for different time intervals. The second IR counter is of a simpler type, assembled from components with a Diell sensor and digital recorder. The sensor’s IR beam is bounced back off a reflector, and a pulse is sent to the recorder when the beam is broken. A 12 Volt rechargeable battery serves as the power source.

Pressure pad counters

All three pressure pad counters included in the project operate ac-cording to the same principle. A pressure pad is buried and covered with about 5 cm of earth or gravel. The changed pressure in the pad is converted to an electrical impulse which via a cable activates a digital recorder, and where appropriate a data logger.

The pressure pad for the Eco Compteurs counter Eco Slab Counter is attached to a battery/logger unit of the same type as for the Eco Pyro Lens, and data are read off, transferred etc. in the same way.

In the Chambers Step Counter counter, the pressure pad is connected by a control box to a digital recorder with a 9V battery, or alternatively two alkaline AA batteries. A data logger is attached

(12)

to the control box. The logger is programmed for start time and counting interval and is emptied of data onto a laptop computer on site or to a stationary PC. Data are presented in the form of diagrams and tables.

The Schmidt Pressure Pad counter has a pressure pad at-tached to an accumulating digital recorder without a function for resetting to zero, and in this case without a logger. This counter is also available with a logger, from which data are transferred to a computer. The counter has a built-in battery, and the pressure pad is estimated to have a life of around five years in normal use.

Choice of measuring site

The choice of measuring site and accuracy in the installation of counters have a decisive bearing on the result of visitor counts. The choice of measuring sites for both pressure pad counters and IR counters with a short measuring range is limited. The coun-ters must be installed at locations where it is possible to arrange passage points where visitors are guided through. It must also be possible to ﬁt and conceal the counters. In the case of pres-sure pad counters, an additional requirement is that there must be solid ground with the possibility of burying and covering the counter’s pressure pad. The work of ﬁnding good measuring sites and installing the counters generally takes longer than expected, but it can be made easier through good planning and accurate reconnaissance. By using a simple test form it is possible to test the counters’ reliability and check their setting and function. A weather diary is useful in evaluating results. This can assist in the interpretation of results, for example with regard to the impact of weather on visitor numbers.

(13)

11

Räknare: Mekanisk eller elektronisk utrustning för

räkning/re-gistrering av passerande människor, djur eller fordon. Räknaren består av ﬂera enheter beroende på typ av räknare, till exempel sändare, sensor, mottagare/reﬂektor, räkneverk, strömställare, batteri och kablar. Uttrycket ”räknaren” används i det följande som ett samlande begrepp för hela utrustningen om inget annat anges.

Sensor: Enhet som sänder ut och känner av signaler som

aktive-rar räkneverk eller logger. Kan vara av olika slag, t.ex. fotogivare i IR-räknare och tryckgivare i trampräknare.

Logger eller datasamlare: Digital enhet i vilken data för

räk-ningen programmeras och lagras. I skriften används ”Logger”, som i det här sammanhanget är ett vedertaget begrepp.

Display eller teckenruta: Fönster för avläsning av mekaniskt

eller digitalt räkneverk. I skriften används ”Display”, eftersom det numera är vanligt förekommande och även upptaget i Svenska Akademiens Ordlista.

Mätplats eller räkneplats: Ordet mätplats är vedertaget i de

här sammanhangen för den plats där räkne- /mätutrustningen är installerad eller där man genomför observationer.

(14)

Den nya naturvårdspolitiken med tydligare markering av frilufts-livets betydelse ställer stora krav på planering och förvaltning. Att ta fram underlag i form av besöksantal och besöksmönster är en viktig del i arbetet. En fullständig kartläggning av besöksmönstret i exempelvis ett friluftsområde eller en nationalpark är ett omfat-tande arbete. Då räcker det inte att bara räkna besökarna. Det är också nödvändigt att ta reda på vilka besökarna är, varifrån de kommer, hur de kommer, när de kommer, varför de kommer, vad de tycker och hur de rör sig i området. Ett forskningsprojektet med den inriktningen genomfördes i Fulufjällets nationalpark år 2001 av turismforskningsinstitutet ETOUR på uppdrag av Naturvårdsver-ket. Intresset för besöksräkning i natur har ökat, inte bara i Sverige utan också internationellt, och ﬂera internationella konferenser har hållits i ämnet. Inom Nordiska Ministerrådet pågår också ett nordiskt – baltiskt samarbete om besöksräkning i natur.

Besöksräkning med teknisk utrustning har gjorts tidigare i Sverige, men ett mer systematiskt arbete för att utveckla metoder och testa utrustning har inte kommit igång förrän under senare år. I samarbete med bland annat Upplandstiftelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen påbörjade Naturvårdsverket 1997 projektet Räkna Friluftslivet med en genomgång av marknaden för teknisk utrust-ning lämplig för besöksräkutrust-ning i natur. Några färdiga utrustutrust-ningar fanns inte på den svenska marknaden. I Storbritannien och USA har man sedan länge arbetat med besöksräkningar i exempelvis nationalparker, och flera tillverkare finns för bland annat ut-rustningar som arbetar med infrarött ljus. Mätutrustning av det här slaget som ska användas i Sverige måste vara CE-märkt och uppfylla EMC-direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet. Det försvårar import av amerikanska räknare som då måste genomgå en procedur med tillverkardeklarationer och CE-märkning.

I den här skriften redovisas översiktligt funktionen för olika tekniska utrustningar för att räkna besökare i naturen. Därefter redogörs för funktion och användning av de tre olika trampräknare och två IR-räknare som ingått i studien och som Naturvårdsverket har haft uppsatta och testat i Järvafältets naturreservat under cirka ett års tid.

(15)

13   -        ‒                     

I. Teknisk utrustning för

besöksräkning i natur

(16)

Friluftslivet har under senare år alltmer kommit att ses som viktig del i naturvården. I Regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad

naturvårdspolitik betonas särskilt den tätortsnära naturens betydelse

för friluftslivet och dess värde som en resurs i folkhälsoarbetet. Ett led i den nya naturvårdspolitiken är också att göra naturreservat och nationalparker mer tillgängliga för besökare. Det är en utveckling som har stor betydelse för bland annat den turistnäring som i hög grad bygger på friluftsaktiviteter och naturupplevelser. Då krävs bra underlag för planering och förvaltning, inte minst i fråga om besöksmönster och antal besökare. Besöksräkning är en viktig del i det underlaget. Men för att kunna ta vara på möjligheterna och fördelarna med besökräkning är det nödvändigt att tillräcklig tid avsätts för planering och genomförande av räkningen, liksom för bearbetning och uppföljning av mätresultaten. Det ﬁnns ﬂera skäl att räkna besökare i naturen:

- Kartläggning av besöksfrekvens över tiden och på olika platser behövs som underlag för åtgärder för att förebygga naturslitage och konflikter mellan olika intressen i ett område.

- Kunskap om besöksmönster behövs som underlag för underhåll och dimensionering av anordningar och anläggningar. - Kunskap om besöksmönster är ett viktigt underlag för

priorite-ringar, såväl i fråga om ekonomi som åtgärder för anläggning, drift och underhåll.

- Uppgifter om besöksfrekvens och besöksmönster är viktiga för utvärdering av information och marknadsföring, arrangemang, kampanjer eller andra insatser för naturvård, friluftsliv och turism.

- Faktauppgifter om besöksfrekvens har även betydelse som underlag för politiska beslut, till exempel i fråga om fysisk pla-nering och om resurser till turism, friluftsliv och naturvård.

Varför ska man räkna

besökare i naturen?

(17)

15                                       

Funktion

Ett tekniskt system för besöksräkning i naturen består i grunden av tre delar:

- Strömkälla i form av batteri.

- Ett räkneverk som registrerar antalet passerande. Räkneverken kan vara av olika slag; mekaniskt rullräkneverk med siffror som tickar fram ett steg för varje impuls, eller digitalt räkneverk med eller utan display.

- En sensor som känner av när någon passerar, och ger en impuls till ett räkneverk.

Ett fullständigt system för besöksräkning innehåller dessutom: - En logger som programmeras för räkning och registrerar, lagrar

och sorterar mätdata från räkneverket. Insamlade data kan läsas av på räkneverk, tas ut på kort eller överföras till stationär eller bärbar dator för vidare bearbetning.

- Programvara för loggern.

- Programvara och dator för bearbetning och presentation av mätresultat.

Sensorer

Sensorer som används i räkneutrustningar kan vara av olika slag. En del av de sensorer som används i system med infrarött ljus, laser, ultraljud och radiosignaler är från början inställda så att löv, fåglar, svängande kvistar och liknande som snabbt passerar räknaren inte ska registreras.

Optiska sensorer.

Optiska sensorer består av en sändare och en mottagare för ljus. När ljusstrålen mellan sändaren och mottagaren bryts, eller reﬂek-teras mot den som passerar, går en impuls till räkneverket. För alla system med optisk sensor ﬁnns risk för att sensorns lins kan bli smutsig, immig eller snötäckt, vilket kan påverka funktionen och därmed resultatens tillförlitlighet. Funktionen kan också påverkas vid snöfall och kraftigt regn, eftersom ljusstrålen då får svårare att tränga igenom.

Teknisk utrustning

för besöksräkning

(18)

Optiska sensorer fungerar enligt tre olika principer:

- Direktavkännande envägs ljus. Sensorn med sändare och mot-tagare sänder ut en ljusstråle som reflekteras på mätobjektet tillbaka till sensorn. Används vanligtvis för korta mätavstånd upp till 5 meter.

- Spegelreflekterande ljus (retro-reflektivt). Ljusstrålen från sens-orn skickas tillbaka från en motstående reflektor. Systemet möjliggör mätavstånd på upp till 35 meter. Långa mätavstånd kräver stor precision i inställningen. En del räknare är därför utrustade med ett sikte som underlättar inställningen. - Sändare och mottagare i separata enheter. Ljusstrålen från

sän-daren går till en motstående mottagare. Systemet tillåter långa mätavstånd men kräver liksom för spegelreflekterande ljus stor precision i inställningen. Det behövs separata batterier för sän-dare och mottagare, eller kabelförbindelse mellan enheterna. Optiska sensorer arbetar med olika slags ljus:

- Vitt synligt ljus: Det vita synliga ljuset är känsligt för störningar och kan påverkas av dimma, snöfall och regn. Det används därför vanligen inomhus, till exempel vid dörrpassager. - Infrarött ljus (IR): De ljussensorer som finns i färdiga

utrust-ningar avsedda för besöksräkning i natur arbetar alla med infrarött ljus. Infrarött ljus är något svårare att ställa in mot reflektorer och mottagare än vitt synligt ljus. Det infraröda ljuset är osynligt och används i räknare enligt två olika principer. Vid aktivt infrarött ljus skickar sensorn ut en ljusstråle mot en reflektor, som skickar tillbaka strålen till sensorns mottagare. När ljusstrålen bryts aktiveras sensorn och en impuls går till räkneverket. Det finns också utrustningar med aktivt infrarött ljus som fungerar på motsvarande sätt, men med en ljusstråle som går mellan en sändare och mottagare istället för att re-flekteras tillbaka till mottagaren i sensorn. I utrustningar med

passivt infrarött ljus (PIR) skickar sensorn ut en ljusstråle som reflekteras tillbaka till sensorns mottagare från den som pas-serar, så kallad direktavkänning. Sensorer med passivt infrarött ljus kan också känna av temperaturförändringar och reagerar på att de passerande har en temperatur som avviker från om-givningens. En utrustning med passivt infrarött ljus är liten och förhållandevis lätt att installera eftersom ljusstrålen inte behöver ställas in mot reflektor eller mottagare. Direktavkän-ning med återspegling kan ha lägre precision i mätDirektavkän-ningarna än övriga metoder genom att det återspeglade ljuset till mottagaren

(19)

17                                       

blir svagare. Utrustning med passivt infrarött ljus lämpar sig bra där man är beroende av en liten utrustning som går snabbt att installera. Som nämnts ovan är dock räckvidden förhållandevis kort.

- Laser: Sändare med laserljus har mycket lång räckvidd och den tunna laserstrålen tränger bättre än infrarött ljus igenom smuts och imma på sensorns lins, liksom genom snö, regn och dimma. Laser finns både med osynligt och synligt rött ljus. Det synliga laserljuset ger en skarp röd prick på den som passerar. Eftersom laserljus kan uppfattas som obehagligt är det mindre lämpligt att använda för besöksräkning. Det kan också vara skadligt för ögonen att titta direkt in i sändarens lins. Lasersändare med mottagare kräver mycket hög precision i inställningen.

IR-strålen reflekteras tillbaka till sensorns mottagare från den som passerar. Besökaren registreras när den infraröda ljusstrålen mellan räknaren och reflektorn bryts.

(20)

Ultraljud.

Räknare med ultraljud fungerar enligt samma princip som system med infrarött ljus. Sändaren skickar ut en högfrekvent ljudkägla, antingen direktavkännande eller till en separat mottagare. Räknaren aktiveras när ljudkäglan reﬂekteras mot en passerande, respektive bryts. Räknare med ultraljud klarar kyla sämre än IR-sensorer, och signalstyrkan kan påverkas av förändringar i lufttemperatur. Radiosändare

Utrustning med radiosändare fungerar enligt samma princip som räknare med ljus eller ljud. En sändare skickar ut radiosignaler i form av en ”stråle” till en mottagare. När radiostrålen bryts för-ändras radiosignalens styrka och mottagarens sensor aktiveras. Radioräknaren har den fördelen att radiosignalerna passerar genom material som exempelvis plast och tunnare trä vilket ger bra möjligheter att dölja enheterna.

Seismiska sensorer

En seismisk sensor består av en kabel eller tryckplatta som reagerar på tryck eller vibrationer, och som är förbunden med ett räkneverk. På en del modeller kan känsligheten på sensorn ställas in för att anpassas till det som ska räknas. Tryckplatta och räknare kan grävas ner och på så sätt döljas helt. Tryckplattans sensor kan påverkas av förändringar i marken, till exempel vid kyla. Det kan också vara svårt att kalibrera utrustningen exakt liksom att beräkna rätt storlek på tryckplattan så att registreringen blir korrekt. Den s.k. slangräk-naren reagerar på tryck och används för räkning av fordon.

(21)

19                                       

Induktiva sensorer

Induktiva system består av en räknare som är ansluten till en sensor i form av en kopparkabel som grävs ner eller läggs under snön, och som reagerar på metall. När till exempel en snöskoter passerar genom kopparkabelns magnetfält går en impuls från sensorn till räknaren.

Val av mätplats

Noggrannhet vid valet av mätplats liksom vid montering och inställning av räknarna har avgörande betydelse för resultatet av besöksräkningar. Valet av mätplats kan ses som ett val i två nivåer. Först väljs en plats som förmodas vara så representativ som möjligt med tanke på syftet med mätningarna. Därefter väljs den exakta platsen för installation av räknarna. För alla typer av räknare gäller att helst välja en plats där besökarna passerar efter varandra. Då minskar risken för felregistreringar på grund av att personer går i bredd eller ﬂera ihop. Det kan ibland vara nödvändigt att ändra eller ordna till på mätplatserna för att kunna installera utrust-ningen eller styra besökarna. Det är då viktigt att arrangemanget inte påverkar besökarnas naturliga beteende eller drar till sig deras uppmärksamhet.

Räknarna bör inte installeras på platser där besökarna kan tän-kas stanna upp, till exempel i anslutning till anslagstavlor, utsikter eller annat. På platsen bör det finnas goda möjligheter att dölja utrustningen för att minska risken för “okynnesregistreringar” eller att utrustningen stjäls eller vandaliseras. Därför är det bra att välja en plats där besökarna har uppmärksamheten riktat åt annat håll, till exempel vid en spång, stätta eller ett naturligt blickfång.

Det är inte alltid lätt att hitta en plats som uppfyller alla krav på en bra installation. Oftast är det nödvändigt att rekognoscera i förväg och välja ut några möjliga alternativ. Om räknarna ska sitta i välbesökta områden är det en fördel att arbeta med installationer och avläsningar tidigt på morgonen eller under annan tid när få är ute. Det minskar risken för att räknarna ska upptäckas eller att man ska behöva avslöja vad man håller på med. Flera villkor påverkar valet av mätplats.

- Typ av räknare - Vad som ska räknas. - Möjligheter till installation

(22)

Hämtning av data

I princip går det att koppla alla typer av sensorer till räkneverk och/eller till en logger för bearbetning av insamlade mätdata. Mätdata kan sedan läsas av på räkneverket, i en display eller föras över till en dator för avläsning, bearbetning och utskrift. Enklare modeller av seismiska räknaren och IR-räknare har ett ackumu-lerande räkneverk anslutet till sensorn, och som läses av före och efter räkneperioden och på en del modeller går att nollställa. På mer avancerade utrustningar går det att ställa in mätintervall, till exempel timmar, dagar, dygn eller veckor.

I det följande beskrivs sammanfattningsvis funktion och an-vändning av de räknare som ingick i Naturvårdsverkets studie. En mer detaljerad beskrivning av funktion, installation, bearbetning av data m.m. återfinns i manualer och hjälpprogram för respektive räknare. Diell IR-sensor Schmidt trampräknare Step Counter Slab Counter Pyro lens Räkneplats 2. Räkneplats 1.

(23)

21   -        ‒                     

2. IR-räknare – funktion

och användning

(24)

IR-räknare – funktion och användning

De IR-räknare som användes i Naturvårdsverkets studie fungerar i grunden på samma sätt: en sensor reagerar när den osynliga ljus-strålen bryts eller reﬂekteras och skickar en impuls via kabel till ett räkneverk. Kraven vid installation är i stort sett också desamma. Sensorn placeras så att den inte utsätts för direkt infallande soljus. Risken för direkt solljus, regn och snö på sensorns lins kan minskas om sensorn dras in en bit om den monteras i eller bakom uppbor-rade hål. Om sensorn monteras i exempelvis en fyrkantsstolpe kan man med spår- eller ledmarkeringar eller på annat sätt ge stolpen en naturlig funktion, vilket minskar risken för att sensorn ska upptäckas. Sensorn bör om möjligt sättas upp där besökarna inte kan gå i bredd och passerar på ett naturligt sätt. Man bör till exempel undvika att ha sensorn mitt i en vinkelgenomgång eller på mitten av en stätta. På sådana platser tar man tag i stolpar och räcken vilket ökar risken för separat registrering av armarna, och därmed minskad tillförlitlighet i resultaten.

IR-räknare Diell

(Egen hopsättning av olika komponenter)

Produktbeskrivning

Räknare med optisk sensor för aktivt infrarött ljus (spegelreﬂek-terande-/retro-reﬂektivt ljus) och ihopmonterad av olika kom-ponenter. Sensor Diell med diameter 18 mm. och längd 80 mm. Strömförbrukning 20mA. Lysdiod som indikerar när sensorn är

(25)

23   -        ‒                     

sluten. Sensorn har en 2 meter lång kabel för anslutning till batteri, räknare och i förekommande fall strömställare för nollställning av räknaren. Reflektor diameter 85 mm. Mätavstånd sensor – reflektor upp till 4 meter. Temperaturområde - 25° till + 70° C. Strömkälla 12 V uppladdningsbar blyackumulator. Räknaren finns inte färdig, utan de olika komponenterna får köpas var för sig och byggas ihop till en färdig utrustning.

Sensorn är utvändigt gängad med påskruvade mutterringar för att kunna monteras i borrat hål genom en skiva e.d. Sensorn kopplades till en vattentät impulsräknare Curtis med 6-siffrors LCD-display. En tryckströmställare kopplades till impulsräkna-ren för nollställning av displayen. Impulsräknaimpulsräkna-ren stegar fram ett steg när ljusstrålen bryts och sensorn går tillbaks till slutet läge. Sensorns fördröjningstid är 4 ms, vilket i praktiken betyder att den reagerar i stort sett direkt och registrerar allting som bryter strålen. Endast en registrering sker även om ljusstrålen förblir bruten under en längre tid, till exempel om någon stannar upp framför sensorn. Minnet i räknaren bibehålls upp till 10 år även utan batterispänning. Det innebär att om exempelvis batteriet tar slut slocknar displayen, men mätarställningen sparas och blir synlig igen när räknaren får ström.

Installation av räknaren

Vid inställning riktas givaren mot reflektorn. Inställningen är riktig när lysdioden släcks. Om lysdioden är tänd utan att ljusstrålen är bruten är givaren fel inställd. När ljusstrålen bryts tänds lysdio-den och indikerar att inställningen fungerar. Vid val av mätplats räcker det inte att finna en bra plats för givaren. Det måste också kunna gå att montera reflektorn i exakt rätt position, vilket gör att man kan behöva korrigera reflektorns läge i höjd- och sidled. Det bästa brukar vara att först montera sensorn ungefär i höfthöjd, mäta höjden från marken och sedan markera motsvarande höjd för reflektorn. Därefter kan det bli nödvändigt att med smärre korrigeringar söka efter rätt läge för reflektor och sensor. Ju längre avstånd mellan sensor och reflektor desto större precision krävs i inställningen. Reflektorn ska stå vinkelrätt mot givaren. Den posi-tionen kan ibland vara svår att åstadkomma om reflektorn skruvas i klent rundvirke. En liten pinne eller annat kan då klämmas in bakom reflektorn för att stabilisera inställningen.

De utgående kablarna från sensorn kan förlängas för anslut-ning till batteri, räknare och strömställare. Kabeldraganslut-ning och anslutningar underlättas om man använder samma färger som

(26)

på kablarna från sensorn. Batteri, strömställare och räknare kan förvaras i en plastlåda e.d. med hål för ingående kablar och grävas ner. Vid anslutning, lossande och omkoppling av kablar bör bat-teriet vara frånkopplat för att inte riskera kortslutning som kan förstöra sensorn.

IR-räknare Pyro lens

(Tillverkare Eco Compteur)

Produktbeskrivning

Räknare med optisk sensor för passivt infrarött ljus (direktavkän-nande envägs ljus). Sensorn känner av temperaturskillnad när något bryter IR-strålen med en temperatur som avviker från om-givningens med mer än 1° C. Pyro lens har diameter 15 mm – och längd 65 mm. Mätavstånd < 0,8 m för den sensor som användes i Naturvårdsverkets studie, vilket i praktiken betyder att ”fållan” där räkningen sker kan vara något över en meter bred. Därefter har en nyare sensor tagits fram med mätavstånd < 4 m.

Sensorn är kopplad med en 4 m. lång kabel med gängad an-slutning till en sluten kombinerad logger- och batterienhet som också förser sensorn med ström. Det inkapslade lithiumbatteriet har en livslängd på 10 år och måste bytas ut av tillverkaren. Log-gern registrerar och lagrar mätdata. Data lagras timme för timme och lagringskapaciteten är 1 år. Mätdata kan även läsas av på en display som aktiveras med en magnet. Displayen återgår till stand-byläge 5 minuter efter aktivering för avläsning, och kan nollställas med hjälp av handdatorn. Om loggern lossas från kabeln återgår displayen till 0, men lagrade mätdata sparas. Mätdata tas ut från

(27)

25   -        ‒                     

loggern och förs över till PC med hjälp av en handdator. Med handdatorn aktiveras också loggern för räkning.

Sensorn monteras horisontellt ungefär i höfthöjd och i ett läge så att den inte utsätts för direkt infallande solljus. Kabel och log-ger kan grävas ner, och loglog-gern förvaras i något skyddande hölje, exempelvis en 2 liters glasslåda eller plastpåse. En särskild rund ”plastburk” 24 x 20 cm med löstagbart lock avsedd att sättas ner i ett ca 25 – 30 cm djupt grävt hål ﬁnns som tillbehör för förvaring av loggern.

Programmering, hämtning och bearbetning av data.

Överföring av registrerade data till PC för avläsning och bearbet-ning sker med hjälp av en handdator (Pocket PC eller Palm) som har synkroniserats med PC:n. Handdatorns batteri måste laddas cirka 4 timmar innan den installeras på PC:n. Det är viktig att handdatorn sedan laddas upp kontinuerligt, annars ﬁnns risk för att data kan gå förlorat. Data lagras i handdatorns minne under en vecka från det att batteriets laddning blir så svag att det inte går att få igång handdatorn. Om handdatorn ligger oladdad under en längre tid riskerar lagrade data att gå förlorade.

Handdatorn ansluts till en PC och alla öppna program stängs innan installationen påbörjas. Den medföljande

installations-Hämtning av data från Eco logger.

(28)

CD:n sätts in, och man följer sedan anvisningarna genom installa-tionsprogrammet. Om installationen inte sätter igång automatiskt klickar man på ”Start” väljer ”Kör” och skriver in ”D:\autorun. exe” för att sedan klicka på OK.

Mjukvaran för Eco PC installeras i datorn enligt installations-programmet som finns på svenska, liksom den tryckta manualen där installation, programmering, hämtning och bearbetning av data m.m. beskrivs. Det beskrivs därför inte i den här skriften.

(29)

27   -        ‒                     

3. Trampräknare

(30)

Trampräknare – funktion och användning

Allmänt

Förutsättningen i det följande är att räknarna grävs ner i marken, vilket är den normala användningen. Det går att dölja tryckplat-tan även på annat sätt, exempelvis under mattor eller eventuellt också plattor av något slag. I Naturvårdsverkets studie användes tre olika trampräknare. Räknarna Eco Slab och Schmidt fungerar i grunden enligt samma princip: tryckplattan fungerar i princip som en luftkudde där lufttrycket inne i plattan förändras när någon kliver på den. Förändringen i lufttrycket registreras av en sensor i en transducer (tryckavkännare) där det omvandlas till en elektrisk signal som via en kabel påverkar en räkneenhet/datalogger. Cham-bers Step Counter har istället en elektonisk tryckavkännare som ligger ”inbakad” mellan tryckplattans båda skikt, och sänder via kabeln direkt en signal till räkneenheten. För en del modeller ﬁnns möjlighet att koppla ihop ﬂera tryckplattor för att på så sätt täcka in en större yta. Tryckplattan grävs ner i fast mark och täcks över med jord, grus eller annat. Den uppgrävda fyrkanten för tryckplat-tan bör vara något längre och bredare än plattryckplat-tan. Det är viktigt att botten i hålet är fast, jämn och slät. Man kan exempelvis lägga en plan och hård skiva i botten som underlag för tryckplattan. Om räknaren ska ligga mer eller mindre permanent på en och samma plats är en möjlighet att cementera botten. Den utgrävda fyrkanten ska var så djup att man får plats med omkring 5 cm fyllning ovanpå tryckplattan. Från tryckplattan grävs en ränna för kabeln fram till platsen för räknare/loggerenheten.

Räknaren kan döljas helt eftersom även kabel och batteri/log-gerenhet kan grävas ner. Trampräknare är mindre lämpliga att använda vintertid då risk finns för att tillförlitligheten minskar på grund av kyla, tjäle och snö. Kylan kan påverka känsligheten i tryckplattan. Tjäle och smältvatten kan medföra förändringar i marken under tryckplattan, och snö och is på marken över tryck-plattan ändrar förutsättningarna för trycket.

Alla tre trampräknarna som användes i projektet är inställda så att det endast blir en registrering även om en person sätter ner båda fötterna på tryckplattan.

Val av mätplats

Valet av mätplats har stor betydelse för räkningens tillförlitlighet. Eftersom tryckplattan är förhållandevis liten, om man inte kopplar ihop ﬂera stycken, är det nödvändigt att hitta en plats där det är tämligen säkert att besökarna kommer att sätta ner foten. Därför

(31)

29             ‒                     

är det bra att själv provgå de platser som kan bli aktuella och ge akt på hur man kliver på ett naturligt sätt. Man kan också observera hur andra passerar och sätter ner fötterna. Tryckplattan placeras helst i en smal passage där det inte går att passera i bredd. Av det skälet är trampräknare mindre lämpliga att använda på motions-spår. Visserligen går det att koppla ihop ﬂera tryckplattor upp till cirka 4 meters bredd för att fånga upp alla som springer på spåret. Men risken är ändå stor att de som springer lite fortare och med längre steg helt enkel kliver över raden med tryckplattor.

Exempel på lämpliga platser är omedelbart före eller efter en stätta, en spång eller en trappa. Där tar alla ”avstamp” respektive kliver ner på samma ställe. Också vid passage genom vinkelge-nomgångar kliver i stort sett alla på samma ställe vid in- och utgång i vinkeln.

Platsen ska också vara bra att gräva på utan för mycket sten och rötter i marken. Dessutom kan man behöva komma dit med ett par skottkärrslass grus att blanda i det uppgrävda material som man har grävt upp och lägger tillbaka. Ibland kan det vara nödvändigt att till exempel flytta en stätta eller vinkelgenomgång några meter för att få bra mark att gräva i. Det kan tyckas som en självklarhet men kan ändå vara lätt att inte tänka på; gräv inte ner räknaren på den sida av en stätta eller genomgång där det kan komma att gå djur på bete.

Installation

Samtliga trampräknare som beskrivs här installeras på i princip samma sätt. En fyrkant något större än tryckplattan grävs ut med ett djup så att det ﬁnns plats att täcka över plattan med omkring 5 cm sand eller jord. Täckningsmaterialet bör inte innehålla stenar eftersom de kan skada tryckplattan. En ränna för kabeln grävs från tryckplattan till loggern, som grävs ner eller göms på annat sätt. Man får inte dra i eller lyfta enheterna i förbindelsekabeln eftersom det då ﬁnns risk för att anslutningarna kan skadas.

Räknaren Schmidt Pressure Pad

(Tillverkare Schmidt Electronics)

Produktbeskrivning

Den modell av räknaren Schmidt Pressure Pad som användes i studien var utan logger och med ackumulerande räkneverk som saknar funktion för nollställning. Räknaren kan även fås med logger varifrån data tankas över till stationär eller bärbar dator via seriell port. Tryckplattan är i princip en luftfylld silikonkudde som pressas

(32)

ihop när någon trampar på den. Förändringen i lufttrycket påverkar en sensor i en tryckomvandlare och räkneenheten aktiveras via en elektronisk signal. Räknaren i studien hade tryckplatta med måtten 60 x 60 cm och en vikt på ca 3,5 kilo. Den ﬁnns även med måtten 60 x 100 cm. En 5 meter lång kabel förbinder

tryckplat-Schmidt trampräknare

(33)

31             ‒                     

Eco Slab counter med handdator

tan med räkneverket. Tryckplattan är klädd i mörkbrun grov väv som ger gott fäste för jord och grus som täckning. Livslängden på tryckplattan är omkring sex år nedgrävd i en stig eller väg med ”normal” gångtraﬁk.

Ett cirka 7 cm djup fyrkant grävs ut ungefär 5 cm större än tryck-plattan runt om. En ränna, som sedan fylls igen, grävs för kabeln fram till platsen för räkneverket/loggern. Transducern på kabeln kan skyddas med en bit plaströr (ingår) eller slang som träs på från räkneverkssidan. Om man trär en bit rör eller slang över räknever-ket kan detta grävas ner vertikalt med displayen uppåt, och döljas av till exempel ett täckande lock med en sten på. Räkneverket blir då lätt att komma åt och läsa av.

Räknaren Eco Slab Counter

(Tillverkare Eco Compteur)

Produktbeskrivning

Sensorn består av en 1,6 cm tjock tryckplatta i PVC-plast med måtten 60 x 50 cm. Vikt ca 5 kilo. En kort slang förbinder tryck-plattan med en transducer (tryckavkännare) som via en 4 m. lång kabel vidarebefordrar impulserna från sensorn till en logger/bat-terienhet av samma typ som för IR-räknaren Pyro lens. Sensorns

(34)

känslighet är förinställd från fabrik på minimivikt 10 kilo. Upp till 6 tryckplattor kan kopplas ihop i bredd. Avläsning, inhämtning och bearbetning av data sker på samma sätt som för Pyro lens med en handdator. Också loggern är densamma. Loggern har kapacitet för att samtidigt lagra data från 10 olika räknare.

Tryckplattan placeras i en 5 – 10 cm djup utgrävning cirka 5 cm större än tryckplattan runt om, och täcks med sand och/eller jord. Ränna och grop grävs för kabel och logger. Det går att få tryckplat-tan med en 5 cm hög pålimmad vaxkakemönstrad plasttäckning som fylls igen och binder lagret med grus eller sand. Men den hoppressade sanden och leran i ”vaxkakan” gör att tryckplattan är mer än 3 gånger så tung när den grävs upp. Med vaxkakemönstret krävs en djupare utgrävning eftersom det behövs ett lager också ovanpå det. För installation av mjukvara, handdator, synkronisering och igångsättning, inhämtning, avläsning och bearbetning av data gäller detsamma som för IR-räknaren Pyro lens, och ﬁnns beskrivet på svenska i program och manual.

(35)

33             ‒                     

Räknaren Chambers Step Counter

(Tillverkare Chambers Electronics)

Produktbeskrivning

Sensorn består av en tryckplatta av PVC med standardmått 50 x 50 cm, men kan även fås i annan storlek. Flera tryckplattor kan kopplas ihop. Den tryckplatta som användes av Naturvårdsverket hade måttet 50 x 100 centimeter och vägde ca 10 kilo. En sensor i en elektronisk tryckavkännare mellan tryckplattans båda skikt sänder en signal via en 5 meter lång kabel till en kontrollbox. Kontrollboxen innehåller batteri, funktion för inställning av käns-lighet och räkneenhet med LCD-display. Den är försedd med två lysdioder: en grön för batterikontroll och en röd för funktionstest. Displayen nollställs med hjälp av en magnet som också används för funktionstest och kontroll av batteri. Vid funktionstest ska den röda lysdioden tändas när den aktiveras med magneten och någon trampar på sensorn. Då ska också räkneverket slå om på displayen. Sensorns känslighet är förinställd, men kan ökas för speciella förhållanden, till exempel om sensorn är extra djupt nedgrävd. Känsligheten justeras i den blå fyrkanten med vit rund platta med skruvskåra som sitter närmast batteriet. Känsligheten ökas när plattan vrids en aning medurs med en liten skruvmejsel. Den likadana enheten intill märkt RV2 har en funktion för justering av sensorns signalpuls för att undvika dubbelregistrering när en per-son trampar två gånger på tryckplattan. Inställningen ska normalt inte röras. Den är förinställd på 1,5 sekunder, men kan varieras

(36)

mellan 0 och 5 sekunder. Under ”normala” förhållanden används för räknaren ett 9V PP3 (6LR61) alkaliskt batteri, alternativt 2 stycken alkaliska AA batterier som räcker cirka 12 månader. Vid användning i mycket kallt klimat rekommenderas PP3 lithium magnesium batterier som räcker i 2 år. Som alternativ går det att använda 2 stycken lithium AA batterier, t.ex. Sonnerschein SL-3608 som räcker 4 år.

En löstagbar logger för lagring av data är kopplad till kontroll-boxen. I loggern programmeras de förutsättningar som ska gälla för räkningen: namn på datafilen, när räkningen ska påbörjas och avslutas samt mätintervall. Loggern har två lysdioder, men endast den gröna har en funktion i det här sammanhanget. Logger och kontrollbox är placerade i en skyddsbox av polycarbonat. Skydds-boxens lock skruvas fast och lossas med en specialnyckel. Byte av loggerbatteri

Dataloggern levereras med installerat batteri med lång livslängd. Vid kontinuerlig användning av räknaren räcker batteriet ett par år. Innan man byter batteri måste loggern stoppas och lagrade data föras över till PC. Till loggern används ett 3,6 volt ½ AA litiumbatteri som Sonnenschein SL-750, Tadrian TL-2150/S eller Saft LS-3/LS 14250.

Byte av batteri:

1. Se till att loggern är stoppad och den gröna dioden inte blinkar.

2. Lossa skruvarna och ta bort locket.

3. Sätt i batteriet enligt markeringarna i batterihållaren. När bat-teriet är rätt isatt tänds den gröna lysdioden ett par sekunder. 4. Om dioden inte tänds, ta ut batteriet och sätt in det på nytt.

Se till att lockets packning är i gott skick. Skruva fast locket. Installation av räknaren

Tryckplattan placeras i en 5 – 10 cm djup utgrävning och täcks med sand och/eller jord. Den kan också fästas på stadigt under-lag som exempelvis en spång, bro eller liknande och täckas med exempelvis någon form av matta. Ränna och grop grävs för kabel och skyddsbox.

Programmera för räkning (Gäller även Radio Beam)

Mjukvaran är på engelska, men Chambers planerar att ge ut en svensk version under 2007. Loggern kan programmeras antingen

(37)

35             ‒                     

(38)

från Loggermenyn eller direkt via knapparna i verktygsfältet. Log-gern får inte vara ansluten till kontrollboxen när den programmeras. Loggerns kapacitet är maximerad till 255 registreringar per inter-vall, vilket innebär att intervalltiden får anpassas till förväntat antal besökare. I loggern programmeras starttid och mätintervall från 1 minut till 10 dagar. Vanligtvis programmeras loggern för fördröjd starttid, d.v.s. man ställer in datum och tidpunkt när loggerns ska aktiveras och börja räkna. Fram till dess blinkar loggerns lysdiod i beredskapsläge med dubbelblink var 4:e sekund. När loggern har satt igång blinkar lysdioden med enkelblink var 4:e sekund. Tecknet > används nedan för “gå vidare till”.

1. Skruva av locket på loggerns kabelanslutning och tryck fast ka-beln med slitsen i kabeländen uppåt mot loggerns framsida. 2. Starta programmet Tinytag Explorer, öppna Logger > Launch

(“sätta igång”) alt. klicka på knappen Launch för anslutning av loggern. Obs! Klicka inte på launch om loggern innehåller osparade mätningsdata, eller om loggern bara ska tömmas och räkningen ska fortsätta i samma serie utan att stoppas. Se nedan Hämta och spara data.

3. Om loggern är på (grön ljusdiod blinkar) måste den stoppas med stoppknappen eller via loggermenyn innan den kan pro-grammeras på nytt.

4. Skriv in namn på filen, högst 24 tecken. (Sid 1) > Next 5. Starttid för loggern kan väljas på två sätt. Tillverkaren

rekom-menderar att man väljer Absolute start time, d.v.s ställer in datum och klockslag när räkningen ska sätta igång, exempelvis vid midnatt en viss dag. (Sid. 2) > Next

6. Markera Minutes mode och ange mätintervall i dagar, timmar och minuter. Mätintervall är den tid som antalet registreringar ska redovisas i, till exempel passager per timme. I så fall fyller man i 1 tim, 0 min, 0 sek. Val av mätintervall avgörs mot bak-grund av syftet med räkningen och förväntat antal besökare. På platser med få besökare är det kanske tillräckligt att veta hur många som passerar per dag och variation över veckan. I vissa fall kanske man vill ha detaljerad information om variationer i besöksmönster och ställer intervallet på 15 minuter. Vanligtvis brukar man sätta intervallet på en timme. Notera att loggerns maximala antal registreringar per intervall är 255, även om fler personer passerar. Om det är troligt att det kan passera fler än 255 besökare i timmen får man ställa in ett kortare intervall för att få exakt antal registreringar. (Sid. 3) > Next.

(39)

37             ‒                     

7. Här visas inställningarna och hur länge loggerns kapacitet räcker.

Det finns tre alternativ för när loggern ska stoppas:

a. “Oändligt” När loggern är full börjar den om från början och räknar över tidigare data.

b. Stoppar efter valt antal registreringar.

c. Stoppar när den är full. (Rekommenderas). (Sid. 4) > Next. 8. Inställningarna redovisas. (Alarmfunktionen gäller inte för

den här loggeranvändningen) (Sid. 5) > Launch. Loggern sätts i gång i vänteläge. Tidigare data i loggern raderas.

9. Inställningsdata sammanfattas och ger möjlighet till kontroll, till exempel att intervalltiden är rätt. I rutan Comments finns utrymme för egna noteringar. Det kan vara bra att göra en notering om när loggerns minne blir fullt så man kan hämta in data i god tid. Annars finns risk att förlora mätdata genom

(40)

att loggern slutar räkna eller att skriver över tidigare data. För att spara noteringarna är man tvungen att skriva ut fönstret

Launch Confirmation. Det går inte att öppna senare. Titelrutan sparas emellertid i loggern.

10. Skruva på locket över loggerns anslutning och kontrollera att den gröna lysdioden blinkar med dubbelblink var 4:e sekund. Det indikerar att programmeringen är klar och loggern i vänteläge. Enkelblink var 4:e sekund indikerar att loggern är på och har satt igång räknandet.

Avläsning, överföring

och behandling av data

Överföring av data eller byte av batteri bör inte göras oskyddat i regn eller snö. Skyddsboxens lock lossas med den medföljande spe-cialnyckeln. En LCD display på kontrollboxen visar ackumulerad (sammanlagd) räkning. Displayen kan nollställas med en magnet som hålls vid markeringen på kontrollboxen.

Data från loggern kan föras över till stationär PC eller till bärbar PC ute i fält. Glöm inte att i förväg kontrollera den bärbara datorns laddningsstatus.

Programmet Tinytag Explorer innehåller en hjälpmeny med utförlig information.

Anslutning av logger till PC

• Gänga loss metallhylsan som fäster kabeln till loggern. Loggern måste kopplas loss innan data kan föras över till PC.

• Gänga av metallhättan på loggerns andra kabelanslutning och tryck in förbindelsekabeln från datorns seriella kontakt IOIOI, eller i förekommande fall USB kontakten.Se till att slitsen i kabeländen kommer rätt i loggerns anslutning och passas in i urtagets “spårstyrare”.

• Om loggern tas hem för överföring av data till stationär PC, eller av annat skäl, kan man notera siffrorna på displayen, och likadant när man sedan kopplar in loggern igen. Då kan resul-tatet i datorn kompletteras med det totala antalet registreringar för den tiden loggern varit frånkopplad.

Överföring av data från logger till PC

• Öppna Tinytag Explorer och välj Get Data från loggermenyn eller knappen i verktygsfältet.

• Välj Stop om räkningen ska stoppas. Då avslutas mätperioden, och man måste programmera för en ny mätperiod för att

(41)

fort-39             ‒                     

sätta räkningen. Klicka inte på Stop om räkningen ska fortsätta utan avbrott. Data för senaste mätperioden sparas i loggern tills denna programmeras om för ny räkneperiod, också när man har klickat på Stop.

Visa och spara data

• Räknedata för hela den sparade mätperioden visas i linjedia-gram. Med knapparna i verktygsfältet eller i View-menyn kan diagrammet zoomas i valda delar, förminskas och återställas. Genom att hålla nere musknappen och dra går det att zooma in valfritt område i diagrammet. Det finns också en knapp för att flytta diagrammet i fönstret och inställningarna på x- och y-axeln. I Viewmenyn finns även möjlighet att visa diagrammet i relativt tidsformat, d.v.s. tid som gått efter räkningens början. (Knappen Current readings är inte aktuell för den här typen av mätningar)

• Med knappen Readings View visas data i tabellform mot-svarande diagrammets omfattning. Registrerade data avser närmast föregående intervall, d.v.s. registreringen klockan 04.00 avser intervallet 03.00 – 04.00 vid entimmesintervall. För att få exakt zoomområde går man in på Graph figuration i Viewmenyn och fyller i start och sluttid för önskat intervall. Zoomning i diagrammet ger automatiskt motsvarande zoom i tabellen och vice versa.

• Via File i menyraden, eller när fönstret med diagammet stängs och räkningen inte är sparad, kan man i dialogrutan Save as skriva in namnet på filen och spara den på önskad plats. Om räkningen inte stoppas kan man vid följande överföringar undan för undan spara den ackumulerade (påbyggda) räkne-perioden i samma namn, och har då hela räkne-perioden samlad i en fil. Annars kan man spara varje ny tömning i nytt namn och ny fil som exempelvis Stigen1, Stigen 2, Stigen 3 etc. varvid mätdata ackumuleras så den senast sparade filen visar hela mätperioden.

• Vänta med att koppla ifrån loggern tills filen har sparats. Kombinera mätningar

Flera mätningar under samma räkningsperiod kan kombineras i ett och samma diagram

– Öppna ett diagram.

– Öppna det diagram som ska kombineras med det förra. – Klicka på Create New Overlay i Viewmenyn, klicka Select All

(42)

eller bocka för aktuella filer. Klicka Move. I det nya diagram-met visas de kombinerade mätresultaten, som då kan jämföras i samma diagram och tabell. Diagrammet kan zoomas på vanligt sätt.

– Diagrammens y-axlar (vertikala) kan ha olika skala beroende på hur höga mättal som har registrerats i intervallen. För att mätningarna ska vara jämförbara måste axlarna ges samma skala som den som har det högsta värdet. Det görs i Graph

Configuration i Viewmenyn där båda axlarna ges samma min-

och maxvärden. Exportera data

Mätdata kan föras över till exempelvis Excel för att presenteras i andra diagramformer eller behandlas på annat sätt. Kopiera mät-data i tabell (Readings view / Avläsningsfönster). Öppna Excel eller motsvarande program och klista in tabell. Det går inte att kopiera diagram och klista in direkt i Excel eller andra program.

(43)

41   -        ‒                     

(44)

Regelbunden tillsyn och avläsning/hämtning av data har betydelse för tillförlitligheten i räkningen. Exempel på vad som i förekom-mande fall bör kontrolleras vid tillsyn:

• Inställning av sändare mot mottagare/reflektor. • Sensorslinser fria från smuts och imma.

• Att displayer och lysdioder för funktionskontroll ger utslag. • Batterifunktion.

• Montering och kamouflage.

• Täckmaterial över tryckplattor. Det är ofta nödvändigt att fylla på med jord eller grus allteftersom materialet ovanpå tryckplat-tan slits ner.

• Att grenar eller annat inte kan svänga in i IR-strålen, eller att buskar eller annan vegetation inte håller på att växa upp i IR-strålen.

Checklista med tips för

IR- och trampräknare

Det är en hel del som kan man kan behöva ha med sig ut vid installation och tillsyn av räknarna även om mycket är förberett, som till exempel tillverkning av fästanordningar och stolpar för montage av IR-räknare.

• Magnet. Man kan måla magneten eller trä ett band genom hålet respektive ringen i magneten så blir den lättare att hålla reda på och att hitta om man tappar den på marken.

• Friska batterier.

• Skruv och skruvmejslar. Skruvar med krysspår ger säkrast grepp och är lätta att skruva även i mörker.

• Kniv är alltid bra att ha. • Tång.

• Plattång, kabeltång eller avbitare och kabelskor om något behöver åtgärdas på Diellräknaren.

• Ficklampa, bland annat för att kunna läsa av displayer i dåligt ljus.

• Penna och papper för att notera mätarställning. • Liten spade.

• Sekatör.

(45)

43 �                  

• F.ö. är det bra att täcka trampräknarnas tryckplatta med en turfmatta (plastdörrmatta som ser ut som gräsmatta). Finns som metervara på byggvaruhus. Den skyddar tryckmattan och binder täckningsmaterialet, och både skyddar och underlättar när tryckplattan ska grävas upp.

Testa räknarnas tillförlitlighet

Räknarens tillförlitlighet kan testas genom att manuella observatio-ner jämförs med räknarens data. De manuella observatioobservatio-nerna kan till exempel registreras i ett formulär med uppgift om observations-period, mätintervall och typ av händelse. För att observationerna ska kunna hänföras till rätt intervall är det viktigt att ställa den egna klockan efter datorns klocka som styrt tiden vid programme-ringen av loggern. Ett tips är att använda mobiltelefonens digitala klocka som enkelt kan ställas praktiskt taget exakt efter datorns klocka. För att få tillräckligt underlag för att bedöma räknarnas tillförlitlighet krävs många registreringar och lång tid för obser-vationer. Men man kan på förhållandevis kort tid testa räknarens funktion och tillförlitlighet genom att själv på olika sätt passera fram och tillbaka på mätplatsen, till exempel gå, springa eller åka skidor. Uppgifterna förs in i formulär eller noteras på annat sätt och jämförs med data som redovisats på display eller i logger. Man får inte glömma att också registrera andra som eventuellt passerar mätplatsen under tiden. Med formuläret som underlag kan man räkna ut ett relationstal som korrigerar för räknefel.

En “väderdagbok” kan vara till viss hjälp vid analys av fel eller avvikande mätresultat för att se om det kan ﬁnnas något samband med hård blåst, stark kyla, kraftigt regn, dimma eller tätt snöfall. Väderdata kan också användas som underlag när besökskurvorna ska tolkas för att ge en uppfattning om vädrets betydelse för besöks-frekvensen. En väderdagbok kan även ge information om vädrets eventuella påverkan på utrustningen och därmed tillförlitligheten i resultaten.

(46)

�� �� ��

(47)

45

Problem och vad de kan bero på

IR-räknare Diell

Uppenbara felräkningar:

- För långt avstånd sensor – reflektor. - Snö/imma/smuts på sensorns lins. - Tätt snöfall eller tät dimma.

- Direkt infallande solljus i sensorns lins.

Displayen är tom (Aktuell mätarställning lagras och återgår när felet åtgärdats):

- Urladdat batteri. - Felkoppling av sladdar. - Sladdanslutning lossad. - Fel inställning från början.

Mätarställning i displayen ändras inte trots att sensorns ljusdiod reagerar vid test:

- Felkoppling eller lossad sladdanslutning.

- Sensorn skadad genom kortslutning. Kontrollera spänning i svart sladd.

Sensorns ljusdiod slocknar inte vid inställning: - För långt avstånd (> 4 m.) till reflektor. - Reflektorn felvinklad.

- Sensorn felmonterad i höjd-/eller sidled i förhållande till reflektorn.

Eco Pyro lens

Uppenbara felräkningar:

- Snö/imma/smuts på sensorns lins. - Direkt infallande solljus i sensorns lins. - För långt mätavstånd.

Displayen visar 0 trots att folk har passerat: - Kabelanslutning inte ordentligt tillskruvad. - Loggern ej aktiverad.

”Ej infraröd anslutning” vid hämtning av data: - Loggern ej aktiverad.

(48)

Trampräknare Eco Slab counter

Displayen visar 0 trots att folk har passerat: - Kabelanslutning inte ordentligt tillskruvad. - Loggern ej aktiverad.

”Ej infraröd anslutning” vid hämtning av data: - Loggern ej aktiverad.

- Felaktigt val på handdatorn.

Mätarställning ändras inte eller felräkningar trots tramp på tryckplattan:

- För kallt så marken är frusen eller för mycket snö.

- Tryckplattan ligger för djupt eller har för dåligt underlag (ojämnt/snett).

- Kabelbrott eller dålig kabelanslutning. Chambers Step Counter.

Displayen tom:

- Urladdat eller felaktigt isatt batteri.

- Felaktig inställning av känslighet. - Kabelbrott eller dålig kabelanslutning.

- För kallt så marken är frusen eller för mycket snö. Inga registreringar på i loggern:

- Felaktig programmering av loggern.

- Loggerns anslutning till kontrollboxen ej tillräckligt åtdra-gen.

- Loggerns batteri slut.

- Felaktig inställning av känslighet. - Kabelbrott eller dålig kabelanslutning.

(49)

47

Schmidt Pressure Pad

- Kabelbrott.

- Glapp i anslutningen på kabeln mellan tryckplatta och trans-ducer.

(50)

Borgwardt, U. Kjær Nielsen, S. (1994) Publikumstællinger i skoven. Den Kongelige Veterinæog Landbohöjskole. Köpenhamn 1994

Bäck, E., Bäck. L. (1986): Effekterna av ett vägbygge – väg 98 mellan Kiruna och Riksgränsen.

Countryside Commission for Scotland (1983): Recreation site survey manual. London 1983

Finnish Forest Research Institute (2004): Policies, Methods and Tools för Visitor

Hultman, S-G, Wallsten, P. (1988): Besöksmönstret i Rogen – Långfjället. Kommit Rapport 1988:3

Hörnsten. L, Fredman. P: ETOUR (2002): Besök och besökare i Fulu-fjället 2001.u 2002:6:

Lindhagen, A. Ahlström, I. (2005): Mätning av friluftsliv. Uppsala 2005. Lindman, H. (1991): Vandrarundersökningar – en metodstudie på Upplandsleden. Uppsala universitet.

Lundin, M. (2004): En studie i besöksantalet i tre tätortsnära skogar i Stockholmsområdet med hjälp av Radio Beam Counter. SLU, Inst. För Skogens produkter och marknader, vol. 38

Management. MMV konferensrapport Rovaniemi, june 16-20 2004. Naturvårdsverket. Vandringsleder i låglandsterräng – Nyttjande och organisation. Rapport 4441. 1995

Naturvårdsverket. Räkna Friluftslivet – en vägledning i användningen av elektronisk radioräknare Radio Beam. Stockholm 2005

Nielsen, T. (1999): Publikumstællinger i naturområder. Den Kongelige Veterinæog Landbohöjskole. Köpenhamn 1999.

Scottish Natural Heritage. (1993): Visitor monitoring equipment inventory.

Søndergaard Jensen, F. (1992): Vestamager Besögstal 1985 – 1988. Forsk-ningscentret for skov & Landskab.

Upplandsstiftelsen (2004): Räkna friluftslivet i Uppsala län – Uppsala kommun och Upplandsleden. Rapport 24/2004.

US Dep. Of Agriculture (1995): Techniques and equipment for gathering visitor use data on recreation sites.

(51)