SO-undervisning på en Freinetskola

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

SO-undervisning på en Freinetskola

Teaching in social subjects at a Freinet school

Marie

Jeschko

Lärarexamen 210hp

Samhällsvetenskap och lärande 2010-06-02

Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan-Anders Andersson

(2)

Sammanfattning

Enligt Lpo-94 är ett av skolans uppdrag att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att

stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO.

Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: • Hur organiserar SO-läraren sin undervisning?

• Vad är SO-lärarens viktigaste mål med undervisningen? • Vad är SO-läraren och elevernas syn på SO?

Metoderna jag valt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Mitt empiriska material ställer jag därefter mot de teorier och styrdokument som jag bedömer relevanta för min undersökning. Undersökningen visar att läraren i SO använder olika arbetssätt för att stimulera lusten till lärande. Det viktigaste målet med undervisningen är att hjälpa eleverna nå sina uppsatta mål. Lärarens och elevernas syn på SO-ämnet är att det är ett roligt och intressant ämne där diskussioner av alla slag är välkomna.

(3)

Förord

Jag vill börja med att rikta ett stort tack till SO-läraren på Freinetskolan i Lund för att han så hjärtligt och generöst ställde sin tid till mitt förfogande.

Jag riktar också ett stort tack till min underbara dotter som så tålmodigt har hjälp och stöttat mig genom mitt arbete.

Inte minst vill jag tacka min sambo som har funnits som en stödjande och hjälpande hand från början till slutet av mitt arbete.

S. Sandby 2010-06-04 Marie Jeschko

(4)

Innehållsförteckning

2

1. Inledning ... 2

1.1 Syfte och frågeställning ... 4

2. Litteraturgenomgång... 5

2.1 Kursplaner i samhällsorienterande ämnen ... 5

2.2 NU-03 Nationell utvärdering ... 6

2.3 Celestine Freinet ... 6

2.3.1 Freinets pedagogik- Folkets skola ... 7

2.3.2 Arbetets pedagogik ... 8 2.3.3 Pedagogikens kärna ... 9 3. Freinetskolan i Lund ... 12 3.1 Skolans organisation ... 12 3.2 Skolans mål... 13 4. Metod ... 14 4.1 Val av metod ... 14 4.2 Urval ... 14 4.3 Procedur ... 15 5. Resultat av undersökningen ... 16 5.1.1 Lektion för år 4-5 ... 16 5.1.2 Lektion år 6-7... 17 5.1.3 Lektion år 8 ... 17 5.1.4 Lektion år 9 ... 18

5.2 Intervju med SO-läraren ... 20

5.3 Samtal med eleverna Magnus, Mia och Fredrik ... 25

6. Analys ... 26

6.1 Hur organiserar SO-läraren sin undervisning? ... 26

6.2 Vad är SO-lärarens viktigaste mål med undervisningen?... 27

6.3 Vad är SO-läraren och elevernas syn på SO? ... 28

7. Slutdiskussion ... 30

(5)

1. Inledning

Ett av skolans uppdrag som står skrivet i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper genom att samtala, läsa och skriva för att utveckla sina möjligheter att bli samhällsmedvetna medborgare.

Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. 1

För att jag som pedagog på bästa sätt ska bidra till mina framtida elevers kunskapsutveckling och fullfölja skolans uppdrag, anser jag att det är av stor vikt att ha kännedom om SO-ämnet samt tillhörande styrdokument.

Jag har inför mitt arbete tagit del av NU-03 som är en nationell utvärdering av ämnet samhällskunskap. Den beskriver hur ämnet samhällskunskap är ett populärt ämne i grundskolan bland eleverna 2.

Det står inte i kursplanen att läraren måste bedriva katederundervisning. Det står inte heller att undervisningen främst skall utgöras av läromedel. Däremot står det i kursplanen att i de samhällsorienterade ämnena skall eleverna bli förtrogna med olika sätt att kunskapa. Genom att orientera sig i olika informationsmiljöer och använda olika informationskällor får eleverna möjligheter att lära sig leva och verka i ett demokratiskt samhälle.3

Enligt NU-03 är katederundervisning det vanligaste sättet att undervisa på i SO. Undersökningen visar även att det är läroboken som är det vanligaste undervisningsmedlet. Mina erfarenheter är helt överens med resultatet från NU-03. Forskning, fria uttrycksformer, kommunikation och demokrati. Detta är basen i Freinet och hans pedagogik. Freinetpedagogiken kan betraktas som ett modernt förhållningssätt

1

Skolverket, 1994: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet.

2

Svingby, Gunilla & Oscarsson, Vilgot: Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, (NU-03), Samhällsorienterande ämnen. Malmö Högskola & Göteborgs Universitet. Sid 18.

3

(6)

till lärandet, där lusten är den viktigaste drivkraften. Barnet ska känna lust att lära genom att själva se, upptäcka, undersöka. En lärare ska känna lust att lära ut, lust att vara lärare.4 Jag har under min tid som student och lärare stött på Freinet och hans pedagogik och tycker mig här i denna ha hittat ett bra sätt att arbeta med SO på. Jag ska i detta arbete ta reda på hur de arbetar med SO inom Freinetskolan.

4

(7)

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur de inom Freinetskolan/pedagogiken arbetar med ämnet SO. Freinetlärarna ska därför ge sin åsikt om hur de arbetar med SO-ämnet och läromedel, elevernas och lärarnas syn på SO. Jag kommer också att ta reda på hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå sina mål.

Utifrån syftet har jag valt följande frågeställningar: • Hur organiserar SO-läraren sin undervisning?

• Vad är SO-lärarens viktigaste mål med undervisningen? • Vad är SO-läraren och elevernas syn på SO?

(8)

2. Litteraturgenomgång

I det följande gör jag en genomgång av den teori som jag finner relevant för min undersökning. Med kursplan för SO-ämnet som grund har jag valt att belysa författaren Freinet själv samt författare som skrivit om Freinet och hans pedagogik. I bakgrunden finns den rapport som jag tagit del av från Skolverket, den Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03), Samhällsorienterande ämnen som behandlar hur samhällskunskapsundervisningen är organiserad samt elevers och lärares syn på samhällskunskapen.

2.1 Kursplaner i samhällsorienterande ämnen

Studier inom det samhällsorienterande kunskapsområdet skall kopplas samman med kunskaper och uttrycksformer inom skolans andra ämnen.5

I SO-ämnet skall eleverna lära sig olika sätt att hitta kunskap om hur olika medier kan användas och hur medier kan påverka människan och samhället. Genom att använda olika informationskällor, får eleverna insyn i både möjligheter och problem som IT-samhället innebär. Att hitta, strukturera, värdera, integrera och redovisa information på olika sätt, i tal, skrift, bild, form, drama, musik och rörelse, är centralt i SO-ämnet. Kunskaper inom SO-området gör att eleven kan se hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling.

Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att reflektera över det mänskliga tänkandet och handlandet och över företeelser i samhället samt att förbereda sig på att ta del av sin egen och andras livssituation. Syftet är också att uppmärksamma förändringar i omgivningen och i samhället på olika platser och under olika tider. 6

5

Skolverket, 2002: Kursplaner för samhällsorienterande ämnen. Sid 65.

6

(9)

2.2 NU-03 Nationell utvärdering

Den nationella utvärderingen av grundskolan, samhällsorienterande ämne, gjordes 2003 på uppdrag av Skolverket.

I utvärderingen framkommer det att SO-läraren har en stor betydelse; både för elevernas trivsel i skolan, för elevernas intresse för ämnet och för elevernas insatser. Utvärderingen visar också att det vanligaste sättet att undervisa på är att läraren pratar och eleverna lyssnar. Den visar även att läroboken fortfarande är det vanligaste sättet att undervisa på i SO-ämnet. Samhällskunskap är ett populärt ämne i grundskolan bland eleverna. Enligt svaren i enkäterna lär sig eleverna bäst när de själv får välja vad de vill arbeta med och när de tycker det är intressant. Att läsa inför ett prov, läxläsning och att skriva av från tavlan, har enligt eleverna inte samma inverkan på lärandet, som att vara intresserad och få välja innehåll själv. Dessa svar visar att motivationen har betydelse för lärandet.7

2.3 Celestine Freinet

Freinet levde mellan 1896-1966 han blev 70 år. Han föddes i byn Gars i Nice och där ligger han också begravd.8 Celestine Freinet såg aldrig sig själv som någon teoretiker eller bildare av idéer, han var en outbildad lärare som jobbade i en fattig landsbygdskola i Provence.9

Freinet ansåg den Franska skolan föråldrad och ville på ett radikalt sätt förändra den. 1923 kom den nya franska läroplanen och den var bättre än den förra ansåg Freinet, men den var fortfarande alldeles för retorisk och teoretisk och för att få de andra lärarna att ifrågasätta den traditionella skolundervisningen så ansåg han att han var tvungen att erbjuda dem en alternativ pedagogik. En pedagogik som gick att omsätta i praktiken.

7

Svingby, Gunilla & Oscarsson, Vilgot: Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, (NU-03), Samhällsorienterande ämnen. Malmö Högskola & Göteborgs Universitet. Sid 23-25.

8

Isaksson, Britt, 1996: Lust att Lära. Celestine Freinet och hans pedagogik från 20-talet till 2000-talet Sveriges utbildningsradio AB. Sid 8.

9

Kernell, Lars-Åke, 1993: Freinetundervisning - Mer ett förhållningssätt än en färdig metod. Folin, G (Red.) Örnar går inte i trappor - Temanummer om Freinetpedagogik. Kritisk utbildningsskrift (nr 69) Sid 12.

(10)

Freinet skrev boken ”Pour lÉcole du Peuple” (För folkets skola), som anses vara det viktigaste av hans verk. Det tog honom tre år att sammanställa denna och det gjorde han under den tid då han låg sjuk efter att han släppts fri från koncentrationslägret 1944.10 Halva boken består av Freinets trettio konstanter. Med dessa ville han”... åstadkomma en pedagogisk lagsamling… metodologiska riktlinjer... som skall göra det möjligt att nedbringa riskerna och osäkerheten under arbetet till ett minimum”.11 Med sina konstanter ville han bygga upp helt nya pedagogiska värden, en slags lagsamling med tekniska råd som tydliggör det sätt han anser att undervisningen bör ske på. Han skrev denna bok efter att han prövat sina metoder och sett att de fungerade.

2.3.1 Freinets pedagogik- Folkets skola

Freinets avsikter var inte i första hand att lansera någon ny teori eller en bestämd metod, han ville kunna arbeta med sina elever på det sätt han ansågs vara rätt.12

Vi vill att denna skola skall vara ett laboratorium där vi kan förbereda och precisera det som vi vill förverkliga i den vanliga folkskolan i tävlan med och under kontroll av alla våra medlemmar. Vår skola skall på alla sätt vara en arbetsskola i samklang med miljön runt omkring. Resultatet av den pedagogiska forskningen kan sedan med fördel tillämpas i alla vanliga skolor, där lärare i vårt kooperativ arbetar. 13

Freinet ville ha en aktiv skola där barnen skulle bli bemötta med respekt och där deras självkänsla stärktes. Han ville göra skolan till folkets skola.14 Freinet menade att den vanliga skolan inte tog till vara på elevernas egentliga intresse, att barnen fick söka den kunskap som intresserade dem och framför allt gav den barn från olika miljöer olika chanser att lyckas.

Barn som använder språket och argumentationen som ett sätt att uttrycka sig på passar den nuvarande skolan ganska bra. Många bildade barn har den träningen och de kan fortsätta att vidareutveckla sitt intellekt i en traditionell skola. För de barn som kommer från hem där de använder handen som ett uttryckssätt och för skapande passar skolan väldigt dåligt. Freinet vill förena tanken och handen och med det menade han att man kombinerar sin undervisning teoretisk och praktiskt. Det blir möjligt i praktiskt arbete,

10

Isaksson, Britt, 1996: Lust att Lära. Celestine Freinet och hans pedagogik från 20-talet till 2000-talet Sveriges utbildningsradio AB. Sid 44.

11

Freinet, Celestine, 1975: För folkets skola. Berlingska Boktryckeriet, Lund. Sid 160

12

Kernell, Lars-Åke, 1993: Freinetundervisning - Mer ett förhållningssätt än en färdig metod. Folin, G (Red.) Örnar går inte i trappor - Temanummer om Freinetpedagogik. Kritisk utbildningsskrift (nr 69) Sid 12.

13

Isaksson, Britt, 1996: Lust att Lära. Celestine Freinet och hans pedagogik från 20-talet till 2000-talet. Sveriges utbildningsradio AB. Sid 32.

14

(11)

där måste barnen använda både tanken och handen. Freinet menade att i början, när de växer upp, de kanske första 10 åren i skolan måste handen och tanken utvecklas tillsammans, men i slutändan ska de ha olika slags utbildning. Grunden som läggs de första 10 åren ska ge samma upplevelse: att praktik och teori hänger ihop, att båda behövs om man vill lära sig på djupet, omman vill förändra verkligheten.15

Det som mest kännetecknar Freinet och hans pedagogik är lusten. Han ansåg att lusten är den viktigaste drivkraften i all inlärning och att barnen själva måste se, upptäcka samt undersöka.

Han ansåg att en lärare måste ha lust att vara lärare och känna lust att lära ut. ”En lärare måste kunna ta tillfället i flykten, provocera en inlärning, få barnen att söka vidare.”

16

Freinet menade att läraren ska ta barnen ut på utflykter, utflykter ut i den verklighet som omger dem - naturen, arbetsplatser, affärer och så vidare.

Han ville göra samhället delaktigt i skolans arbete och hans lösning blev ett tryckeri och på detta vis kom barnens liv i tryck där de fick ge uttryck för sina tankar. Resultaten blev viktiga dokument för barnen, för klassen och för familjen, de egna orden hade blivit tryckta på riktigt. Dessa trycksidor blev så småningom en ”Livre de Vie”, en ”verklighetsbok” som spreds i samhället och nådde på detta vis andra skolor.

Freinet brevväxlade intensivt med andra lärare som också skaffade sig tryckeri, de bytte tidningar med varandra och delade med sig på så vis med sig av sina tankar och erfarenheter. Här byggdes ett handfast pedagogiskt nätverk upp.17

2.3.2 Arbetets pedagogik

Arbete ska vara den bärande principen, drivkraften och filosofin bakom Freinets skola, det ska vara den aktivitet ur vilken alla färdigheter framgår. 18(Freinet, s30, 1948, 1978)

15

Norén, Karl-Gunnar & Westin, Kenneth, 2005: Samtal i pedagogernas rum. En introduktion till pedagogiskt tänkande. Nielsen & Norén förlag, Solna. Sid 59.

16

Isaksson, Britt, 1996: Lust att Lära. Celestine Freinet och hans pedagogik från 20-talet till 2000-talet. Sveriges utbildningsradio AB. Sid 11.

17

(12)

I Sverige kallas Freinetpedagogiken ”Arbetets pedagogik”, och med detta menar Nordheden är det absolut viktigaste inom pedagogiken. Barnet fostras genom arbete till att ta eget ansvar och i arbetet växer motivationen fram. Om ett barn har ett konkret arbete att utföra, som andra är beroende av eller som leder till större lärdomar för många så blir det också viktigt för dem själva.19 Freinet kan inte nog understryka arbetets värde när det gäller inlärning, kamratskap, konfliktlösning och träning till ansvarstagande för en själv och den egna miljön.20

Människor utvecklas bäst i situationer där de tillåts vara aktiva i ett meningsfullt sammanhang och harinflytande över situationen. Människor har således ett stort behov av att få vara aktiva i utformandet av arbetets villkor.21 En viktig princip inom Freinetrörelsen är att det är elevernas och klassens behov som styr arbetet och organisationen, inte tvärtom. Därför fokuseras olika former och innehåll i olika klasser.

Detta är finessen och poängen med arbetets pedagogik.22

2.3.3 Pedagogikens kärna

Det som kallas för Freinetrörelsens pedagogiska kärna består av fyra arbetsmetoder som grundlades redan 1920.

Att arbeta med fria uttrycksformer menar Freinet att barnet ska få uttrycka sig när de vill och hur de vill och att de ska ha en egen skrivbok att skriva i, samt en bok att rita och måla i. Bilden är viktig för där kan de barn som inte kan skriva uttrycka sig. Arbetet med detta kräver en mottagare så texterna och bilderna uppmärksammas i grupper där de läser högt och kommenteras för att sedan leda vidare till fortsatt forskning. Barnen bestämmer själva vad de vill skriva och måla om, för när barnen får välja själv så blir de intresserade och nyfikna. Devill även veta mer och vågar mer.

18

Nordheden, Inger, 1995: Verkligheten som lärobok – Om Freinetpedagogiken. Liber Utbildning AB Stockholm. Sid 22. 19 Ibid. sid 22. 20 Ibid. sid 7. 21

Johansson, Annika & Johansson, Lars 1993: Synen på läromedel i Freinetpedagogik. Folin, G (Red.) Örnar går inte i trappor - Temanummer om Freinetpedagogik. Kritisk utbildningsskrift (nr 69) Sid 41.

22

(13)

När läraren använder verkligheten som lärobok ger man sig ut för att lära. Lärare och elever ger sig ut ifrån klassrummet och istället ut i naturen och staden. Natur och miljö har alltid varit Freinets stora intresseområde. På upptäcktsfärderna hittar skolbarnen material som de sedan diskuteras och forskas om i klassrummet och med hjälp av tryckeriet skapar de sedan sina egna läroböcker. På detta vis producerar skolbarnen material som aldrig blir föråldrade. Med denna trevande forskning sker ett utbyte av idéer och erfarenhet, lärare och elever tillsammans. I klassrummet har de också ett kartotek, ett lexikon med förklaringar på nya ord och ordförklaringar, samt grammatik dit de kan vända sig om det är något de inte förstår. Till Freinets pedagogiska verktyg hör också foto, film, bandspelare och utställningar. Dit hör också ateljén med musikinstrument, grammofon och material för konstnärligt skapande.

För Freinet har kommunikationen varit av stor betydelse. Redan på 20-talet uppmuntrade han sina elever att föra en korrespondens med andra skolor i trakten och i övriga världen med hjälp av skoltidningar, på så vis så upplevde eleverna att de var en del i en större gemenskap och tillägnade sig ett globalt medvetande. Eleverna blev på detta vis medvetna om de likheter och olikheter som finns mellan deras egen kultur och brevvännernas. Detta är ett bra sätt att lära sig samhällskunskap, geografi och historia på. Freinet skapade med sin korrespondens ”den globala klassen” som då liksom nu är ett led i en fostran för fred.

Liksom varje barn är en individ så har varje klass sin egen personlighet, vilken är summan av alla inblandade barn, lärare, föräldrar, syskon och övriga personer. Precis som personerna som bildar klassen, tar klassen själv hand om sin egen utveckling i en gemensam veckoplanering, sitt gemensamma arbete genom arbetsfördelning och sätter också upp sina egna ordningsregler. På detta vis lär sig barnen att samarbeta på olika sätt.23 I enlighet med Freinets pedagogik så ska det finnas väggtidningar med rubrikerna ”Jag föreslår, Jag berömmer, Jag kritiserar, Jag påminner” som är en stående

23

Isaksson, Britt, 1996: Lust att Lära. Celestine Freinet och hans pedagogik från 20-talet till 2000-talet. Sveriges utbildningsradio AB. Sid 50-57.

(14)

kommunikation inom klassen, där alla är välkomna med förslag som skall tas upp på veckomötet, som är ett diskussionsforum .24

24

(15)

3. Freinetskolan i Lund

Freinetskolan i Lund är en liten skola med endast 110 elever och ca 20 lärare och fritidspedagoger där alla är behöriga. Skolan är en friskola och den har klasser från förskoleklass upp till år 9. De har också fritidsverksamhet och fritidsklubb.25 Skolan har funnits sedan 1999 och startades av eldsjälar som tidigare arbetat inom den kommunala skolan i Lund och på Kulturskolan. I januari 2010 slutade deras dåvarande rektor och nu har de en tillfällig rektor i väntan på att den nya ska börja, hösten 2010.

För att få arbeta som lärare på Freinetskolan så krävs inte någon speciell utbildning, bortsett från lärarutbildningen. Det finns ingen speciellt avsedd Freinetutbildning. Det finns dock ett Freinetnätverk, där lärare som jobbar inom Freinet i Sverige fortbildar sig en gång per år. Däremot ska lärare på Freinetskolan arbeta inom Freinetpedagogikens ramar, grunden är detta arbetssätt. Freinets tankar om individen och barnets rätt måste finnas med i undervisningen.

Skolan ligger omgiven av stora grönområden i S:t Lars parken i närheten av Höje å. Skolan har också nära till friluftsbad, ishall och idrottsanläggningar.26

Skolan använder sig av omgivningen för att söka kunskap. Studiebesök, fältstudier och exkursioner är inslag i undervisningen. Freinetskolan i Lund använder så lite färdigproducerande läromedel som möjligt.

Tanken är att eleverna ska utbildas för att ta eget ansvar för sitt lärande. Eleverna ska få uttrycka sig fritt och därigenom utveckla sin fantasi och skaparlust. Tanken är att genom ett undersökande arbetssätt, skaffar eleverna sig sina egna erfarenheter.

3.1 Skolans organisation

Freinetskolan har den policyn att alla ska ges möjlighet att få insyn i skolan och hur den drivs. Skolan drivs som en ideell förening. Syftet med föreningen är att ge både

25

http://www.freinetskolan.se/skrivbord/om%skolan?templates=ed (2010-04-15)

26

(16)

personal och föräldrar inflytande i skolan och att skapa ett forum för skolfrågor. Ett medlemskap i denna förening kostar 100 kr per år. Medlemskapet gäller hela familjen och är frivilligt. Föreningen utser en styrelse, där medlemmarna utgörs av både personal och föräldrar, där personalen har majoritet. Freinetskolan är religiöst och politiskt obunden.

Freinetskolan vill att föräldrarna skall vara aktiva och engagerade i skolan, då detta innebär många fördelar för alla, både barnen, föräldrarna och lärarna. Man kan som förälder engagera sig i klasserna, samt i föräldrarådet och styrelsen. Föräldrarna blir även inbjudna till att föreläsa för eleverna om till exempel deras yrke.

3.2 Skolans mål

Alla elever på Freinetskolan ska känna en trygghet och glädje i att komma till skolan. Det som ska styra elevernas undervisning är deras egen fantasi och skaparglädje. Eleverna skall också själva ta ansvaret för sitt eget lärande. Skolan ska tillhandahålla verktygen att uttrycka sig på det sätt som passar den enskilde eleven bäst. Eleverna skall kunna tillägna sig tillräckliga kunskaper som förbereder dem för livet.

Freinetskolan i Lund har som verksamhetsmål att stimulera upptäckarlust, skaparlust och företagsamhet. Kritiskt tänkande, saklighet och allsidighet skall också uppmuntras. Vad som är viktigt är att eleverna får ett livslångt lärande med ett demokratiskt samhällsintresse, en inlevelse i andras situation och respekt för andra människor.27

27

(17)

4. Metod

4.1 Val av metod

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur de inom Freinetskolan/pedagogiken arbetar med SO-ämnet. Jag har valt i mitt arbete att kombinera intervju och observation. Johansson & Svedner redogör i "Examensarbete i lärarutbildningen" för två olika typer av intervjuer; strukturerad och kvalitativ intervju. I den strukturerade intervjun ställs samma bestämda frågor till samtliga deltagare. I kvalitativa intervjuer är endast frågeområdena bestämda och följdfrågorna varierar beroende på informanternas svar. Fördelen med den kvalitativa intervjun är att informanten ges möjlighet att ge så uttömmande svar som möjligt och då detta var mitt mål med intervjun, valde jag denna form. Jag använde mig av diktafon, för enligt Johansson & Svedner är det brukligt då pauser, tonfall och avbrutna meningar kan vara viktiga för att förstå vad som sägs. En nackdel med diktafon är att informanten kan känna sig obekväm med situationen. 28 Informanten informerades innan intervjun om att jag skulle använda mig av diktafon och gav sitt godkännande.

Johansson & Svedner beskriver löpande observationer som en metod där observatören försöker anteckna ett längre skeende detaljrikt. Anteckningarna ska också vara så fria från värderingar och tyckande som möjligt.29 Jag valde löpande observationer för att få en helhetsbild över undervisningssituationerna.

4.2 Urval

Freinetskolan i Lund är mitt urval. Jag bestämde mig för att genomföra min undersökning med en lärare som arbetar med SO-ämnet i grundskolans tidigare år och med samhällsvetenskap i sin examen. Jag intervjuade endast en lärare för att det finns bara en lärare på Freinetskolan som arbetar med SO. Jag är medveten om att jag inte här redogör för övriga detaljer beträffande skola och lärare. För beskrivning av skolan se rubrik 3.

28

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof, 2006: Examensarbete i lärarutbildningen. Kunskapföretaget i Uppsala AB Läromedel och utbildning. Sid 42-43.

29

(18)

4.3 Procedur

Jag inledde min vistelse på Freinetskolan i Lund med att observera. Observationstillfällena var fyra. Vid observationerna presenterade jag mig för respektive klass, berättade för dem vem jag var och att jag var där för att studera hur de jobbade med SO på Freinetskolan. Jag placerade mig i ett hörn av klassrummet och utförde sakliga anteckningar när jag inte gick omkring bland eleverna och tittade extra noga på vad de arbetade med. Under observationen deltog jag inte i undervisningen utan koncentrerade mig på hur läraren och eleverna arbetade. Jag tittade särskilt på hur läraren organiserade sin undervisning och hur eleverna arbetade.

Informanten tilldelades ett informationsbrev angående de forskningsetiska reglerna, samt uppsatsens syfte. Intervjuerna med läraren genomfördes i ett avgränsat grupprum. Eleverna informerades muntligt angående de forskningsetniska reglerna och samtalet med dem genomfördes i elevernas klassrum. Intervjun med läraren varade cirka femtio minuter och samtalet med eleverna varade cirka tjugo minuter. Jag använde diktafon, anteckningsblock och penna som hjälpmedel.

Informanterna blev muntligen informerade om vilka frågor jag tänkte inrikta mig på. De frågeområden som jag berörde under intervjuerna var lärarens/elevernas förhållningssätt till SO, hur läraren organiserar sin undervisning i SO. Intervjuerna startade med en redogörelse av de forskningsetniska reglerna. Jag betonade att namn på lärare och elever skulle fingeras samt att inspelningarna skulle förstöras efter att arbetet granskats. Vidare klargjordes att materialet, så som inspelningar och observationsanteckningar, skulle finnas tillgängliga för läraren under arbetets gång och vid dess slut. Frågeområdena och lärarens förhållningssätt till dessa styrde samtalet under intervjuerna.

(19)

5. Resultat av undersökningen

I det följande redovisar jag det empiriska resultatet från min undersökning. Som nämnts i texten har jag observerat undervisningen i SO och intervjuat SO-läraren på Freinetskolan i Lund. Jag har valt att kalla honom för Olle. Jag har också samtalat med tre av eleverna som går på skolan, dessa har jag valt att kalla Magnus, Mia och Fredrik. I samtalet med eleverna har jag valt att strukturera det efter de teman som kom upp under samtalets gång.

5.1 Observationer av undervisning i SO

5.1.1 Lektion för år 4-5

I klassen 4-5 arbetade redan eleverna, när Olle kom till klassrummet, trots att Olle var i tid till lektionen. Alla elever såg sysselsatta ut, med sina enskilda arbetsuppgifter. Olle bad eleverna att avbryta sitt arbete för att stämma av att alla var på gång med sina arbeten. Eleverna verkade veta vad de skulle göra. Ett par av eleverna i klassrummet gick iväg till en av verkstäderna för att arbeta med en animerad film. Andra eleverna satte sig vid datorerna och började söka fakta på Internet. Några hade böcker som de satt djupt försjunkna i och en pojke satte sig i soffan och läste ”Harry Potter”. En flicka satt och skrev på en novell som handlade om en flicka som blev mobbad. En annan flicka satt och jobbade med läromedlet ”Den röda tråden”30. Tre pojkar hade svårt att komma igång och detta hördes i det annars så tysta klassrummet. Omedelbart fanns Olle där och undrade om de visste sin uppgift. Det visste de, men var inte riktigt överens om vem som skulle göra vad.

Olle hade en elevassistent i klassrummet och de två cirkulerade kring samtliga elever hela tiden. Eleverna ställde frågor och Olle gav dem motfrågor, som till slut ledde till att de kom fram till svaren själv.

30

(20)

5.1.2 Lektion år 6-7

Lektionen startade med att Olle introducerade ett nytt ämnesområde för år 6-7. Ämnesområdet var 1600-talet. Han började med att visa en historisk världskarta med en platt världsbild på en overhead och frågade eleverna vad det var. Eleverna gav svar och gissningar, på ett lugnt och stilla sätt men inte alltid med handuppräckning. Olle vidareutvecklade frågan angående världskartan och ställde samma fråga men på olika sätt, till slut hade de kommit fram till svaret själv. Vidare under observationstillfället berättade Olle om hur han hade tänkt sig upplägget för detta ämnesområde. Eleverna skulle fördjupa sig i en världsdel, ett område, de fick arbeta i grupp eller enskilt (Olle påtalade att ett arbete i grupp medför dubbelt antal textsidor). Han berättade att han gärna ville att de skulle göra det skriftligt eftersom att han ville göra häften som han sedan kan använda i andra sammanhang, i sin undervisning till exempel. Han ställde frågor som de skulle ställa till sig själva: Hur går vi till väga? Vad ska finnas med i texten? Vad är viktigast? Han bad dem tänka på vad som är historia och att det inte behövde handla om krig. Han poängterade vikten av att börja sitt arbete med att ha tydliga frågeställningar. Olle informerade om att de hade på sig till den 1 juni, det vill säga cirka fyra veckor. Merparten av eleverna valde att arbeta enskilt. Eleverna började genast sätta igång att arbeta med att inrikta sig på ett område på kartan, och diskuterade med Olle om vad som skulle kunna vara intressant. De diskuterade med varandra hur de skulle kunna lägga upp frågeställningarna. Under samtal efter observationer berättar Olle att han alltid först kommer med förslag om vilket arbetssätt de ska använda, då kommer eleverna genast igång. Visar det sig att inte detta arbetssätt fungerar kommer Olle och eleven fram till ett annat sätt att arbeta på.

5.1.3 Lektion år 8

Denna klass hade nyligen blivit introducerad för arbetsområdet Afrika och hade börjat välja land och fördjupningsområde. Olle delade ut ett A-4 blad till dem alla som bestod av en av de uppgifter de kunde välja att göra. På detta A-4 blad var det tänkt att eleverna skulle gå in i rollen som representanter från UNICEF och resa runt i Afrika för att ta reda på vilka förhållanden som råder där. Olle hade tolv punkter där han skrivit olika uppdrag som skulle göras. Till exempel punkt F hette från Harare till Nairobi. ”I Kenya besöker du Massajerna. Du väljer att skriva om deras kultur och sätt att leva på”.

(21)

Eleverna kunde också välja att göra ett fördjupningsarbete om ett land samt att välja utefter egna önskemål.

Olle gick ett varv runt alla elever och kontrollerade vad de arbetade med/ vad de tänkte arbeta med. En flicka räckte upp handen och berättade för Olle att hon hade funderingar på att göra ett prov om Afrika. På det viset skulle hon slippa att göra fördjupningsarbetet. Olle förklarade för henne att hon fick göra prov om hon hellre ville det, men för att nå den djupgående kunskapen så var fördjupningsarbete bättre. Hon bestämde sig för att göra ett fördjupningsarbete. I denna diskussion passade hon på att fråga Olle när han hade tid med betygsamtal. På den frågan svarade Olle att det kunde de ha precis när som helst.

Olle fungerade som en hjälpande hand och vandrade runt eleverna hela tiden, stöttade dem hjälpte dem och ställde frågor kring deras arbeten. Han påtalade vikten av att ha frågeställningar och att det brukade räcka med fem stycken samt att det ska vara öppna frågor.

5.1.4 Lektion år 9

Jag och Olle blev hindrade på väg in i klassrummet av tre flickor som var arga och upprörda. På lektionen innan hade de haft engelska och under den lektionen hade det förekommit kränkningar mot homosexuella. Flickorna krävde nu av Olle att han skulle ta tag i detta genast. Olle samlade omedelbart in klassen och berättade för dem det han fått veta, han delade in dem i tre grupper med lika många elever i varje grupp, sedan placerade han grupperna i olika rum. Innan Olle gick vidare till nästa rum talade han om vilka frågor som skulle diskuteras: Vad är kränkningar? Hur löser man sådana här problem? Vad säger lagen? Räcker lagstiftningen angående kränkningar?

Eleverna började omedelbart diskutera. De verkade vana vid denna typ av diskussioner, eftersom det flöt på lätt och otvunget. Hela gruppen bestod av sex elever som alla deltog aktivt. En av pojkarna i gruppen var en av dem som hade uttryckt sig kränkande och det var till denna pojke gruppen främst riktade sig till. Pojken i sin tur ställde sig i försvarsposition trots att han egentligen inte behövde det eftersom de andra eleverna undrade enbart varför hans syn på homosexuella såg ut som den gjorde. De framgick av

(22)

diskussionerna att han hade uttalat högt att han tyckte det var "äckligt med homosexuella" och när nu frågan om kränkningar ventilerades så kände han sig påhoppad. Diskussionen var ganska livlig och meningar som: ”det är varje människas rätt att själv välja sexuell läggning, alla är vi medmänniskor och man har inte rätt att döma någon, man får inte kränka någon på grund av dess kön, klass eller etnicitet” haglade i klassrummet oavbrutet. Efter cirka tjugo minuter kom Olle tillbaka till klassrummet med de andra eleverna. Olle rundade av diskussionen och alla fick säga sitt, och stämde av med alla eleverna så att de kände sig nöjda med diskussionerna. När Olle hade avslutat diskussionen konstaterade han att hela lektionen hade gått åt till detta, men berättade att detta också var samhällskunskap och det var viktigt. Pojken som hade uttalat sig kränkande var inte helt överens med de övriga, han menade att han alltid skulle tycka att homosexualitet var äckligt, men att han kunde lära sig att inte yttra det högt och hålla dessa åsikter för sig själv. Detta sa han högt till Olle och klassen.

(23)

5.2 Intervju med SO-läraren

Olle har lärarutbildning i botten och har fortbildat sig genom Freinets nätverksträffar. Han tog examen 1997 och började på Freinetskolan i Lund 1999. Han undervisar i SO-ämnet och svenska.

Olle arbetar med alla SO-ämnena och börjar varje termin med att planera terminen tillsammans med eleverna. De gör upp en grov struktur över hur terminen ska se ut; hur långa arbetsområden ska vara och hur de ska arbeta med de olika områdena. Han försöker komma överens med eleverna, men tittar samtidigt på vad Skolverket har för krav så att målen uppfylls. De spelar ingen roll i vilken ordning de arbetar med de olika områden som skolverket belyser i sin kursplan. Elevernas intresse och aktuella händelser i samhället avgör ordningen. Olle gör bedömningen att han inte behöver göra avkall på något annat ämnesområde, om eleverna väljer att jobba med ett arbetsområde som han inte planerat. Det väsentliga är att han ser till att eleverna skall ha nått de mål som de har satt upp tillsammans när de går ut år 9. Ofta är det ett till två ämnesområden som återstår, men Olle belyser att de hinner, trots att de inte följer en fast struktur. För att eleverna, i enlighet med Freinetskolan, skall känna lust att lära så får de välja fritt vad de vill lära sig mer om. Olle ger eleverna förslag som de kan arbeta med. Upptäcker han att någon elev inte arbetar med uppgiften som den ska, eller att någon elev kommer till honom och är missnöjd med uppgiften, så sätter de sig ner och försöker hitta ett annat arbetsområde eller annat arbetssätt. Anledningen till att han har färdiga förslag från början är för att få eleverna att självständigt komma igång med uppgiften. Ungefär en vecka in i det nya arbetet så tas arbetet upp till diskussion. Vid den tidpunkten får Olle reda på vilka elever som inte klarar uppgiften eller inte vill göra den. Han försöker alltså att hjälpa dem att hitta andra vägar, för att lösa uppgiften. När de till exempel arbetade med "Lag & Rätt" hade Olle tagit fram olika fall som de jobbade med och diskuterade. Olle presenterade ett fiktivt fall från brott till rättegång. Utifrån det kommer deras frågor: Vad händer då? Vad gör man då? Hur ser det ut? Då brukar Olle svara med motfrågor: Vad tror du? Vad har du hört? Han menar att eleverna har oftast egna erfarenheter och då brukar han utgå ifrån dem. Han anser att genom detta undervisningssätt blir det ett annat resultat av kunskaper. Eleverna arbetar mycket mer

(24)

med uppgiften än vad de egentligen vet om. Under arbetet med "Lag & Rätt" användes inga datorer, eftersom Olle har en önskan om att eleverna väljer att söka kunskap på annat sätt än genom Internet. Eleverna får därför söka kunskap genom att läsa böcker, titta på film, åka till staden eller besöka stadsbiblioteket

Olles viktigaste mål med undervisningen är att eleven uppnår de mål som denne vill uppnå. Eleverna sätter sina mål själva och detta gör de under hela terminens gång. Målen varierar i omfång, från att generellt klara undervisningen till att klara de högsta målen. Många gånger består målet i att de ska ha uppnått ett betyg, medan andra kan ha som mål att vilja bli bättre på att skriva uppsats. Vissa elever är väldigt betygsinriktade, och andra är inriktade på att bli bättre på någon del i ett ämne. Olle sitter med eleverna enskilt och går igenom deras mål. Alla elever kan när som helst komma till honom och be om ett enskilt samtal, vilket de ofta gör. Ibland sätter eleverna upp höga mål och då förklarar Olle vad som krävs för att nå dit och därefter får eleverna själv ta ställning till om det är värt arbetsinsatsen. Olle menar att syftet med elevens mål inte är att de ska göra stora förändringar utan att jobba lite mer, både i skolan och hemma. Freinetskolan har inga läxor, men om eleverna endast jobbar tjugo minuter under ett lektionspass får de ta hem arbetet, för att hinna färdigt med uppgiften. Många elever anser också att det är skönt att kunna sitta hemma och arbeta i lugn och ro. Vissa elever planerar han med varje dag och i planeringen förutsätts att eleverna ska jobba i skolan.

Olle undervisar mycket i kunskapsområden som demokrati, miljö, lag och rätt. Inom dessa kunskapsområden återkommer demokratiska rättigheter och skyldigheter i olika sammanhang, men dessa finns även i skolans verksamhet som klassrådet och i klassrumssituationer. Han menar att eleverna ska lämna Freinetskolan och veta hur det fungerar i en demokrati. ”Jag förstår vad jag har för rättigheter och skyldigheter”. För Olle är det viktigt att eleverna får en vana att kunna sitta och diskutera känsliga ämnen i klassen. Freinetskolan har ”Livskunskap” på schemat. Då arbetar de i grupper där eleverna får möjlighet att diskutera frågor som kan betraktas som känsliga, om hur det är att vara tonåring, rasism, homosexualitet till exempel.

Dessa ämnen diskuteras också löpande hela tiden och inte bara i ”Livskunskap”.

När Olle har genomgångar vill han gärna att eleverna börjar diskutera med honom och kommer med åsikter.

(25)

Miljön är också ett ämnesområde som de ofta arbetar med och det går som en röd tråd genom alla ämnen. Inom SO och NO brukar eleverna ha olika projekt om miljön och hur människan påverkar miljön. Han berättar om årskurs nio som nyligen hade ett stort projekt, där de skulle bygga ett nytt bostadsområde. Diskussionerna som uppstod var byggmaterial, hänsyn till omgivning, trafikplanering. Målet var minsta möjliga miljöpåverkan. Eleverna var mycket engagerade i projektet och det blev livliga diskussioner om allt; från vilken färg det skulle vara på huset, energikällor, var sopstationen skulle ligga, samt trafiken inom området. Var skulle parkeringshuset ligga, till exempel? Eleverna fick kontakta kommunen och själva ta reda på vad som gällde angående byggbestämmelser.

Olle menar att han inte hinner utvärdera så mycket som han skulle vilja göra, men han utvärderar löpanden muntligt och skriftligt. När han utvärderar skriftligt blir det mer uttömmande svar. En större utvärdering sker i slutet av läsåret. Eleverna får då berätta vad de gjort under terminen.

Olle arbetar inte med läromedel då de snabbt blir föråldrade, anser han. Olle menar ”Med den möjlighet med att komma i kontakt med andra kunskapskällor så behöver man inte ha läromedel när man jobbar på det sätt som jag jobbar på”, menar Olle. De använder sig flitigt av universitetet i Lund i undervisningen. Forskare är ofta villiga att komma och berätta om vad de forskar kring. När de läste om Islam så kom forskare från institutionen för Islamologi dit och pratade med eleverna kring detta. Även elevernas föräldrar kommer till skolan för att berätta om det de jobbar med eller det de forskar om. Han menar att besökare kommer med kunskaper som de på Freinetskolan bara har snuddat vid. Majoriteten av lärarna på Freinetskolan använder sig inte av läromedel. Ett läromedel de använder är ”Den röda tråden”. Den arbetar eleverna med när de är klara med sin uppgift och de har tid över. Olle upplever att eleverna tycker det är roligt att arbeta med denna. Han tror inte att eleverna saknar läromedel, möjligtvis de elever som kommer till Freinetskolan och som gått på andra skolor ett längre tag.

Olle och hans elever producerar häften som de sedan ger till elevernas föräldrar. Ibland är det faktahäften som används som ett sorts läromedel.

(26)

Freinetskolan är i ett projekt med Comenius31 där de har kontakt med Freinetskolan i Italien och i Spanien. Lärare och elever från Lund har varit både i Spanien och i Italien och hälsat på dessa elever och nu är det deras tur att komma till Sverige och Lund. Kontakten med dessa sköts via Skype. Olle påtalar att idén från Freinets pedagogik om korrespondens finns fortfarande men att den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna.

Olle och hans elever anser att studiebesök är trevliga inslag i undervisningen och det brukar bli ungefär tre stycken per termin. Det brukar ske i anslutning till ett arbetsområde. De jobbar mycket i och tillsammans med sin närmiljö. De har Höje å alldeles bredvid och för ett par veckor sedan åkte de till Häckeberga för att se var Höje å börjar, de mätte vattenströmningen och tog reda på miljön runt Höje å och under detta arbete, samarbetade de med Naturskolan. Olle och hans elever i klass 8 ska nu avsluta ett område som handlat om "Lag & Rätt" och detta avslutas med att göra ett besök på Lunds Tingsrätt för att följa en rättegång. Olle hade önskat att de hade kunnat genomföra fler studiebesök, men för detta krävs schemaändringar.

För tillfället diskuterar ledningen och lärarna att de vill bygga verkstäder där de kan bedriva sin undervisning på det sätt som Freinet beskriver det. Till exempel verkstäder där eleverna kan jobba lika mycket praktiskt som teoretiskt. Som det är nu så finns det två ateljéer, men Olle menar att de vill ha verkstäder till alla ämnena. För tillfället följer de ett traditionellt schema där de har alla ämnen och detta upplevs som för uppstyltat. De måste se till att nå utbildningsmålen, eftersom det är skolans största ansvar, men då upplever de att de får ge avkall på den totala friheten, men de jobbar på att försöka lösa detta på bästa sätt. Lokalerna på skolan är inte tillräckligt stora för att ha verkstäder där hela skolan kan vara samtidigt. De håller på att bygga upp en IT-verkstad med filmkameror, men till det krävs både utrymme och utrustning, vilket de saknar nu. Olle tror att det kan bli möjligt om något år.

Olle anser att han arbetar på rätt skola, han känner lust till sitt arbete. Han upplever också att hans elever har lust till att lära. Han säger att han inte vill fastna i något som blir ständigt återkommande och det gör han inte när det finns elevinflytande på skolan.

31

(27)

Han menar att han egentligen skulle kunna gå in på en lektion med samma planering som använt i tidigare sammanhang, men eftersom eleverna är med och bestämmer själva utformningen av den så blir det ändå något helt annat av det. Det handlar hela tiden om att ge och ta och så länge det är så är det ingen risk att det blir enformigt och att han fastnar i ett tråkigt mönster.

(28)

5.3 Samtal med eleverna Magnus, Mia och Fredrik

Magnus, Mia och Fredrik är 11, 12, respektive 15 år gamla. Både Mia och Fredrik har kommit till Freinetskolan med anledning av att de blev utsatta för mobbing på sin gamla skola. De båda har gått på stora kommunala skolor tidigare. Magnus har gått på Freinetskolan sedan förskoleklass. De alla tycker att det är bra att Freinetskolan är en liten skola med få antal elever i klasserna.

Eleverna tycker om SO-ämnet och de tycker om sin lärare. Magnus tycker om det sätt de arbetar på, att även om lektionerna är styrda med ett schema så får de välja område inom ämnet själv. Han menar att det ”är bra att ingen annan ska bestämma över vad jag ska lära mig eller hur mycket jag ska lära mig”. Han berättar själv att han är smart och att han behöver detta arbetssätt för att gå vidare. Enligt honom själv så är han så smart att han funderar på att hoppa över år 5 och gå direkt till år 6-7. Magnus håller just nu på att arbeta med ett fördjupningsarbete om Afrika, han tycker det är intressant att få veta hur det är att leva i andra länder och kulturer. Mia berättar att hon har avslutat ett arbete om Evolutionen och därför precis påbörjat en berättelse som handlar om en flicka som blir mobbad.

Alla eleverna föredrar att jobba vid datorerna och själv söka fakta/information på Internet. De berättar att de är ofta på studiebesök som är i anslutning till de ämnesområden de arbetar med. De berättar för mig att de har ett läromedel som heter den ”Den röda tråden” men förutom Internet så söker de kunskap genom faktaböcker och tidskrifter. Varje måndag är det lektioner ute hela dagen där klassen tillagar sin lunch.

(29)

6. Analys

6.1 Hur organiserar SO-läraren sin undervisning?

Freinet ansåg genom att provocera en inlärningssituation uppmuntrar detta eleverna till nyfikenhet och fortsatt sökande efter kunskap.32 Vid ett av observationstillfällena påbörjade Olle ett nytt arbetsområde genom att visa en världskarta på en overhead och ställa frågan till eleverna: Vad är det ni ser? Genom att ställa en fråga till eleverna provocerar Olle fram en inlärningssituation som gör att eleverna blir nyfikna och svarar. Till en början är det många rena gissningar, men efterhand så klarnar det vad Olle vill förklara med kartan. Enligt kursplanen framgår att eleverna skall bli förtrogna med olika sätt att skaffa sig kunskaper på, och detta är ett alternativt sätt att eleverna själva hittar svar på frågorna, istället för den gängse utbildningsmetoden i den svenska skolan. Ett av de viktigaste budskapen hos Freinet var att förena tanken och handen där han ansåg att det praktiska och det teoretiska arbetet var lika mycket värt.33 När Freinet bedrev sin undervisning i klassrummet kunde eleverna använda sig av det Freinet kallar för pedagogiska verktyg; foto, film, bandspelare och utställningar, för att söka lärdom. Det fanns även en ateljé med musikinstrument och material för konstnärligt skapande.34 Freinetskolan i Lund använder sig av såväl dessa pedagogiska verktyg från Freinets tid, samt motsvarande nya verktyg som till exempel Internet inom undervisningen för att söka och skapa kunskap. Isaksson belyser även att Freinets kommunikationsmodell är ännu lättare att förverkliga idag, med hjälp av moderna kommunikationssätt.35

Nordheden anger att barn fostras genom att ta eget ansvar samt att ha ett konkret arbete att utföra. När eleverna får påverka sin undervisning utvecklas de till att bli aktiva individer.36 Eleverna på Freinetskolan i Lund har stora valmöjligheter att påverka sin

32

Isaksson, Britt, 1996: Lust att lära. Celestine Freinet och hans pedagogik från 20-talet till 2000-talet, Sveriges utbildningsradio AB. Sid 11.

33

Norén, Carl-Gunnar & Westin, Kenneth, 2005: Samtal i pedagogernas rum. En introduktion i pedagogiskt tänkande. Nielsen & Norén förlag. Solna. Sid 59.

34

Isaksson, Britt, 1996: Lust att lära. Celestine Freinet och hans pedagogik från 20-talet till 2000-talet, Sveriges utbildningsradio AB. Sid 50-57.

35

Ibid. Sid 53.

36

Nordheden, Inger, 1995: Verkligheten som lärobok- Om Freinetpedagogiken. Liber Utbildning AB, Stockholm. Sid 22.

(30)

undervisning i SO och de tycker om att själv bestämma vilket arbetsområde de ska arbeta med, vilket de själva sagt vid samtal.

Freinet menar att genom att använda sig av verkligheten som kunskapskälla ger sig eleverna ut från klassrummet för att söka kunskap, denna nya kunskap används sedan som diskussionsunderlag.37 Olle gör flera studiebesök per termin med sina elever. På Freinetskolan i Lund är det vanligt att söka kunskap i naturen/närområdet i form av undersökande promenader i naturen och studiebesök, på till exempel tingsrätten, i den dagliga undervisningen. En dag i veckan genomför de undervisning utomhus oavsett väder, där de tillagar och äter sin lunch.

Freinetskolan vill ha aktiva föräldrar och de vill att de har insyn i skolan. Föräldrarna kan vara engagerade i klasserna, i föräldrarådet och styrelsen. I undervisningen på Freinetskolan i Lund använder de sig flitigt av forskare från universitetet och föräldrar i undervisningen, detta är ytterligare delar av Olles organisation av SO-ämnena. Därmed tillgodogör sig eleverna kunskap från andra källor än direkt från skolan.38

6.2 Vad är SO-lärarens viktigaste mål med

undervisningen?

Tanken bakom Freinetpedagogiken är att eleven själv ska få lära sig att ta ansvar för sin egen utveckling. Eleverna i Lund får till exempel själva välja och bestämma kunskapsområde. Då fångar man som lärare deras intresse, samt eleverna får ett starkare självförtroende och känner sig drivna till att vilja veta mer.39 Elevernas åsikter i NU-03 utvisade att motivationen har betydelse för lärandet och motivation får de när de har en engagerad lärare som gör undervisningssituationen intressant.

Olle planerar tillsammans med sina elever en grov struktur över hur terminen ska se ut, hur långt varje arbetsområde ska vara, samt hur de ska arbeta med de olika områdena.

37

38

39

(31)

SO-läraren och eleverna kommer tillsammans överens och tittar på vad Skolverket har för krav så att de säkert uppfyller målen. Olle anser att det viktigaste för hans undervisning är att eleverna själva uppfyller sina delmål som de uttrycker löpande under terminens gång. Olle utvärderar målen och undervisningen skriftligt en gång per läsår, tillsammans med varje elev. Muntlig utvärdering efter avslutat kunskapsområde sker mer regelbundet.

Under ett av observationstillfällena bad en flicka Olle om att få lov att göra ett prov, istället för det fördjupningsarbete som Olle föreslagit. Eftersom syftet i detta fall inte var att nå djupgående kunskap kunde inte Olle rekommendera flickan detta alternativ. Olle belyser att ett viktigt mål som lärare är att hjälpa eleverna att nå sina mål. Freinet menar att klassen själv ska ta hand om sin egen utveckling40. Detta visar sig till exempel när Olle utvärderar målen i sin undervisning tillsammans med eleverna.

Freinetskolan i Lund ger inte några läxor till sina elever, målet är att de ska arbeta under lektionstid och hinna med de uppgifter de tagit sig an. Eleverna får själva ta ansvaret, i linje med Freinetpedagogiken.

För Olle som är SO-lärare är det demokratiska uppdraget särskilt viktigt och i detta uppdrag finns också ämnet som de på Freinetskolan kallar ”Livskunskap”. Under dessa lektioner diskuteras ofta ämnen som är viktiga och även många gånger kan betraktas som känsliga. Kursplanen nämner att: "Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som en medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling."41

6.3 Vad är SO-läraren och elevernas syn på SO?

Vid mina observationstillfällen på Freinetskolan såg jag engagerade elever som hade en ömsesidig dialog med Olle. Olle fungerade som en handledare som var behjälplig vid behov. Olle låste sig inte vid sin lektionsplanering när ett par elever från år 9 kom och

40

41

(32)

var upprörda då en klasskamrat hade uttalat sig kränkande angående homosexualitet. Hans planering lades åt sidan för att konflikten skulle lösas. Jag observerade också under min vistelse på skolan att eleverna inte använde några läromedel. Istället sökte de fakta och information genom Internet. Olle uttryckte en önskan att eleverna ibland hade valt ett annat sätt att söka fakta och information än med dator och Internet. Enligt NU-03 har läraren stor betydelse för elevernas intresse och insatser.

Olle tycker om sitt arbete på Freinetskolan och menar att det fria arbetssättet är bra för eleverna. Han tycker att det är viktigt att eleverna på Freinetskolan ska känna till hur det fungerar i en demokrati, de ska förstå vad de har för rättigheter och skyldigheter.

SO-ämnet är ett såpass öppet ämne, så det lämnas ofta utrymme för diskussioner mellan lärare och elever. Diskussioner visade sig förekomma ofta i SO-undervisningen. Eleverna på Freinetskolan sade att de tycker om SO. De får välja relativt fritt vad de vill utforska, vilket skapar ett lustbetonat lärande. När eleverna är färdiga med ett undersökningsområde producerar de själv ett häfte om det området, som skolans lärare använder sig av i senare undervisning. Häftet kan också användas i en del av kommunikationen med föräldrarna och andra skolor. Freinet uppmuntrade sina elever att föra en korrespondens med andra skolor i trakten och i övriga världen med hjälp av skoltidningar som är vår tids häfte. På så sätt får eleverna ett globalt medvetande. Eleverna blir medvetna om de likheter och olikheter som finns mellan deras egen kultur och brevvännernas. Detta är ett bra sätt att lära sig samhällskunskap, geografi och historia på ansåg Freinet.42. Freinetskolan i Lund är sedan läsåret 08/09 med i ett Comeniusprojekt43 där de regelbundet har kontakt med elever och lärare från Freinetskolor i Spanien och Italien.

42

43

(33)

7. Slutdiskussion

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur man arbetar med SO inom Freinetpedagogiken genom att studera en Freinetskola. Jag anser att mina frågeställningar har blivit besvarade eftersom min undersökning gav en tydlig bild om hur SO-undervisningen ser ut på Freinetskolan.

Undersökningen gav också upphov till tankar om hur man som blivande lärare kan införa alternativa arbetssätt i sin undervisning. Mina erfarenheter från dagens skola är att den vedertagna undervisningsformen är den så kallad katederundervisningen som dominerar. Läromedel och böcker är fortfarande det vanligaste sättet att undervisa med i dagens skola. I NU-03 framgår att det vanligaste arbetssättet är katederundervisning och läromedel. Vad som mer framgår är att eleverna tycker att ämnet SO är roligt och intressant, men det är mycket beroende på om det är en engagerad lärare och dennes sätt att undervisa på.

Mina erfarenheter från dagens skola är också att många läromedel uppfattas som tråkiga av eleverna och undervisningsformen i sig upplevs som tråkig. Därmed tappar eleverna intresset för att lära sig någonting. I och med detta blir det svårt för lärare att motivera elever i dagens skola. Med Freinets pedagogik bedömer jag det som sannolikt att eleverna skulle få en högre motivation att lära, på grund av en mindre betydelse av läromedel och en friare undervisningsform.

En fråga jag ställer mig är hur Freinetskolans lärare vet att eleverna har tillgodogjort sig den kunskap som krävs för att fortsätta vidare till gymnasiet och högskolan. Läromedlet kan betraktas som en form av måttsstock. Lärare som använder sig av läromedel utgår från att eleverna med hjälp av läromedlen tillgodogör sig de kunskaper som krävs för att uppnå varje enskilt mål. Proven som tillhör den traditionella skolan gör det lätt att kontrollera att eleverna har tagit del av läromedlen. Det måste vara svårt för Freinetsskolans lärare att mäta elevernas kunskaper, eftersom de varken har läromedel eller prov. En strävan jag har som jag säkert delar med många lärare är att vi lyckas med vårt uppdrag. Jag frågar mig om det inte måste innebära ett större ansvar att vara lärare

(34)

på Freinetskolan, då trygghetsfaktorer som läromedel och traditionell undervisningsform inte förekommer. Det krävs trots allt inte någon speciell utbildning för att arbeta på skolan, så hur vet en lärare på Freinetskolan att de lyckats med sitt uppdrag? Under ett av mina observationstillfällen på Freinetskolan fick SO-läraren lägga sin tänkta lektionsplanering åt sidan. En konflikt om homosexualitet hade uppstått på lektionen innan och efteråt uppstod en diskussion som tog hela lektionstimmen i anspråk. Den ordinarie undervisningen fick ge vika för att ge utrymme för diskussionen. Hur ofta händer det att konflikter uppstår som inkräktar på undervisningstiden? Hur ofta får läraren lägga sin planering åt sidan? Konsekvenserna av detta måste rimligtvis bli att ordinarie undervisning utgår och i förlängningen att utbildningsmålen blir svåra att uppfylla.

Vad jag reflekterar över är dock om Freinetpedagogiken kan tillämpas i lika hög grad för alla? Jag kan ifrågasätta alltför fria ramar inom undervisningen, eftersom en friare undervisning också ställer höga krav på såväl lärare och elever. Det krävs att läraren är lyhörd och engagerad och återkopplar mot eleverna, för att de skall uppnå utbildningsmålen. En fråga jag ställer mig är om alla elever är lämpade för en friare utbildningsform som Freinetpedagogiken. Freinetsskolans pedagogik kan sägas vara en frihet under ansvar, lärarens och elevens. Jag tror inte att alla elever är mogna att själv ta ansvar över sin utbildningssituation, eftersom det är ett stort ansvar. Jag lämnar frågan öppen för vidare forskning.

Min uppfattning är att dagens skola hade gagnats av att föra in många av elementen från Freinetpedagogiken, dels att eleverna fostras till att ta ett större eget ansvar för sin egen utveckling, och att individens intresse skapar en bättre inlärning.

(35)

8. Källförteckning

Egidius, Henry: 2000, Pedagogik för 2000-talet, Bokförlaget Natur & Kultur, Stockholm.

Freinet, Celestine, 1975: För folkets skola. Berlingska Boktryckeriet, Lund.

Isaksson, Britt, 1996: Lust att Lära. Celestine Freinet och hans pedagogik från 20-talet till 2000-talet, Sveriges utbildningsradio AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof, 2006: Examensarbete i lärarutbildningen. Kunskapföretaget i Uppsala AB Läromedel och utbildning.

Nordheden, Inger, 1995: Verkligheten som lärobok – Om Freinetpedagogiken. Liber Utbildning AB Stockholm.

Norén, Karl-Gunnar & Westin, Kenneth, 2005: Samtal i pedagogernas rum. En introduktion till pedagogiskt tänkande. Nielsen & Norén förlag, Solna.

Skolverket, 2002, Kursplaner för samhällsorienterande ämnen. Skolverket, 1994:Läroplan för det obligatoriska skolväsendet.

Svedberg, Lars & Zaar, Monica: 1998. Boken om pedagogerna. Liber AB Stockholm. Svingby, Gunilla & Oscarsson, Vilgot: Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03), Samhällsorienterande ämnen. Malmö Högskola & Göteborgs Universitet.

Tidskrifter:

Johansson, Annika & Johansson, Lars 1993: Synen på läromedel i Freinetpedagogik. Folin, G (Red.) Örnar går inte i trappor - Temanummer om Freinetpedagogik. Kritisk utbildningsskrift (nr 69).

Kernell, Lars-Åke, 1993: Freinetundervisning - Mer ett förhållningssätt än en färdig metod. Folin, G (Red.) Örnar går inte i trappor - Temanummer om Freinetpedagogik. Kritisk utbildningsskrift (nr 69).

Internetkällor:

Muntliga källor:

Magnus, Mia, Fredrik, elever på Freinetskolan i Lund. (2010-05-06) Olle, SO-lärare på Freinetskolan i Lund. (2010-05-06)

(36)

Bilaga 1

Informationsbrev. S. Sandby 100503 Hej!

Jag är lärarstuderande på Malmö Högskola och heter Marie Jeschko.

Jag läser min sista termin på lärarutbildningen som består i att göra min C-uppsats. Mitt huvudämne är Samhällskunskap riktat mot grundskolans tidigare år. I mitt

examensarbete vill jag undersöka hur man arbetar med samhällskunskap inom Freinetskolan.

För att få fram ett underlag till mitt examensarbete kommer jag att dels utföra observationer på skolan, i klassrummet samt göra intervjuer med lärarna. Jag vore ytterst tacksam om Ni vill bidra med er tid för min undersökning. Jag försäkrar härmed enligt forskningsetiska regler att behandla materialet med sekretess. Alla namn kommer att vara fingerande.

Intervjuerna kommer att spelas in med en diktafon och vi garanterar att materialet kommer att förstöras när examensarbetet blivit godkänt.

Observationsanteckningarna kommer att föras och som lärare kommer Ni att få en möjlighet att ta del av dessa.