En studie om pedagogers syn på användning av bildstöd för att uppmuntra barns språkutveckling

Lärande och Samhälle

BARNDOM - UTBILDNING - SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

En studie om pedagogers syn på användning av

bildstöd för att uppmuntra barns språkutveckling

A study on éducators views on the use of image support to encourage children's language development

Maria Lindgren

Sofie Westman

Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Birgitta Nordén Datum för slutseminarium 2020-06-08 Handledare: Lars Hansson

Förord

Vi vill först och främst tacka alla förskollärare och barnskötare som deltagit i vår studie, vi​ ​vill tacka er för att ni delat med er av​ ​era​ ​erfarenheter och​ ​kunskaper om bildstöd, vilket har gjort det möjligt för oss att genomföra studien. Vi vill även tacka vår handledare Lars Hansson för hans engagemang och flexibilitet. Han har under studiens gång svarat på våra frågor och funderingar, vilket har hjälpt oss att föra arbetet framåt.

Vi har under studiens gång tagit ansvar för olika områden, Sofie har tagit kontakt och ansvarat för intervjuerna med förskolor i kommun A och Maria i kommun B. Vi har sedan själva ansvarat för transkriberingen av materialet från intervjuerna och lagt in det material som vi ansett varit relevant för studien.

Vi vill tacka alla som bidragit och medverkat med ett värdefullt material till vår studie. Tack!

Abstract

Syftet med vår studie är att få mer kunskap och undersöka hur pedagoger använder bildstöd i förskolan samt om pedagogernas användning av bildstöd kan leda till en bättre språkförståelse och språkutveckling hos barnen. Studien kan bidra med kunskap om hur pedagoger kan använda bildstöd i olika situationer. I studien undersöks hur pedagoger använder sig av det bildstöd som finns att tillgå i

verksamheten. Studien belyser vikten av att använda bildstöd för att gynna alla barns språkutveckling och inte bara de barn som är i behov av särskild stöd. För att förstå pedagogernas användning av bildstöd samt barns språkutveckling och

kommunikation med hjälp av bildstöd, tar studien hjälp av de teoretiska

perspektiven, symboliskt interaktionistiskt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. Studien använder en kvalitativ metod och genomför en empirisk undersökning genom att intervjua förskollärare och barnskötare från olika kommuner. Studiens resultat visar att bildstödet kan vara ett redskap för barnens språkutveckling.​ ​Hur mycket pedagogerna använder sig av bildstödet styrs av hur stort behovet är på de olika förskolorna. I studien konstateras det att användning av bildstöd kan öka barnens förutsättningar till kommunikation i förskolan.

Innehållsförteckning

3.1 Bildstöd som redskap för barns ordinlärning 5

3.1.1 Bildstöd och kommunikation 6

3.2 Vad är AKK? 7

3.3 AKK - Olika sätt att kommunicera 8

4.Teori 10

4.1 Teoretiska perspektiv 10

4.1.1 Symboliskt interaktionistiskt perspektiv 10

4.1.2 Sociokulturellt perspektiv 11

4.2 Definition av teoretiska begrepp 12

4.2.1 Syntax 12 4.2.2 Delaktighet 13 4.2.3 Inkludering 13 5. Metod 14 5.1 Metodval 14 5.2 Val av intervjupersoner 15 5.3 Urval 15 5.4 Genomförande 16 5.5 Etiska överväganden 17

6. Resultat & Analys 19

6.1 Användning av bildstöd i verksamheten 19

6.2 Barns språkutveckling och kommunikation 23

6.3 Tydliggörande pedagogik 25

6.4 Sammanfattande analys 28

6.4.1 Användning av bildstöd 28

6.4.2 Bildstöd för språkutveckling 29

6.4.3 Bildstöd som pedagogiskt redskap 30

7. Diskussion 31

7.1 Resultatdiskussion 31

7.2 Metoddiskussion 33

7.3 Förslag på fortsatt forskning 34

Bilaga 1 - Intervjufrågor 40

1. Inledning

I vår studie kommer vi lägga fokus på att undersöka hur pedagoger använder sig av bildstöd i sitt arbete på förskolan samt att undersöka om en användning av bildstöd kan gynna barns språkutveckling. Under våra Vfu-perioder har vi lagt märke till att de bildstöd som förskolorna har tillgång till inte används i form av till exempel bilder uppsatta på väggen eller samlade i en “nyckelknippa”. Utgångspunkten för vår studie är med andra ord att pedagoger har tillgång till bildstöd i verksamheten, men

använder sig inte av det mer än när det behövs.

När vi i förskolan uppmärksammar barn som ofta kommer i konflikter eller barn som är inbundna och tystlåtna så har vi en föreställning om att barnet är på det sättet. Vi som pedagoger bör då ta ett steg tillbaka och fundera över om det kan finnas bakomliggande orsaker till barnets beteende. Detta är något vi har uppmärksammat under olika Vfu-perioder, detta kan till exempel bero på språkliga svårigheter. Vi har valt att göra en studie om pedagogernas användning av bildstöd eftersom vi brinner för barn i behov av särskild stöd. Vi vill genom vår studie få en bättre bild av hur förskolorna använder sig av bildstöd i sitt arbete med barnen. Heister Trygg (2005) nämner att det finns olika redskap för att kommunicera, dessa kan till exempel vara genom foton, tecknade bilder eller pictogram. Barn ska få möjlighet att använda och uttrycka sig genom olika uttrycksformer och här kan bildstöd fungera som ett redskap för kommunikationen i förskolan.

I Läroplanen för förskolan beskrivs det att förskolläraren ska ansvara för att varje barn får utmaningar och stimulans i sin utveckling av språk och kommunikation (Läroplan för förskolan Lpfö18 2018, s.10).​ _{​Styrdokumentet nämner att språk,} lärande och identitetsutveckling hänger samman och att förskolan därför ska lägga vikt vid att stimulera barn i deras språkutveckling, genom att uppmuntra och ta till sig deras nyfikenhet för att kommunicera med andra människor på olika sätt (Läroplanen för förskolan Lpfö18 2018, s.8).

Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter: Barnkonventionen, 2009) nämner i “artikel två “ att alla barn är lika mycket värda, har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras. Den nämner även i “artikel tre” att alla beslut som rör barnet ska i första hand alltid betraktas utifrån barnets bästa. Barnkonventionen nämner att man bör vidareutbilda sin personal inom skolsystemet, då det finns en del alternativa och kompletterande kommunikationssätt som möjliggör att man kan kommunicera med alla människor.

1.1 Syfte

Syftet med vår studie är att få mer kunskap om och undersöka hur pedagoger använder sig av bildstöd i sin verksamhet. Vårt syfte är även att höra pedagogers tankar om bildstöd kan gynna barnens språkutveckling samt om det kan vara ett redskap för pedagoger att kunna kommunicera med barn när möjligheten att kommunicera via språket eller talet saknas. Vi vill även se om bildstödet kan skilja sig mellan olika förskolor beroende på vilken kommun de ligger i.

1.2 Frågeställningar

Hur använder sig förskollärare och barnskötare av bildstöd i verksamheten? Hur mycket? Hur ofta?

På vilket sätt skulle en användning av bildstöd kunna gynna ett barns språkutveckling?

Hur kan bildstöd fungera som ett redskap i förskolan för att förstärka barnens kommunikation?

2. Bakgrund

Förskolan använder sig av olika typer av styrdokument varje dag för att driva sin verksamhet framåt, några exempel på styrdokumenten är läroplanen för förskolan, FN:s barnkonvention och skollagen.

Läroplanen för förskolan (Lpfö18) beskriver att alla som verkar inom förskolan ska se till att visa respekt mot människolivets okränkbarhet samt för individens frihet och integritet. Visa respekt mot alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Där ska inte vara något barn som blir utsatt för diskriminering när det gäller kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller någon annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Läroplanen för förskolan (Lpfö18) nämner att förskolan ska vara en likvärdig utbildning för alla. Förskolan ska ta hänsyn till att alla barn kräver olika förutsättningar och behov, dessa ska anpassas efter barnen så att de kan utvecklas så långt som möjligt under förskoletiden. Om det finns något barn som för en tid behöver mer stöd och stimulans i sin undervisning ska detta ges utifrån barnets egna behov och förutsättningar. För att koppla läroplanen vidare till FN:s barnkonvention beskriver läroplanen för förskolan (Lpfö18) att förskolan ska spegla värdena och rättigheterna som FN uttrycker i barnkonventionen. Förskolan ska alltid utgå ifrån vad som är barnets bästa i varje situation samt att alla barn i förskolan har rätt till delaktighet och inflytande i verksamheten. Precis som i läroplanen för förskolan så nämner FN:s barnkonvention i artikel två och tre att alla barn är lika mycket värda och att ingen får diskrimineras samt att alla beslut som rör barnet ska alltid vara för barnets bästa. Artikel 28 och 29 beskriver att alla barn har rätt till utbildning samt att skolan ska hjälpa barnen att utvecklas (UNICEF, 2009).

Ett annat styrdokument som förskolan lutar sig mot är skollagen (SFS 2010:800) som uttrycker att barn som behöver mer stöd för att kunna utvecklas ska få det stöd som deras speciella behov kräver (SFS 2010:800, kap,8 9§)

3. Tidigare forskning

Det finns en del olika studier som gjorts om bildstöd och de har utförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi tänkte utgå från de kvalitativa metoderna från annan tidigare forskning för att vår studie innehåller en kvalitativ metod. Det finns mycket tidigare forskning inom vårt område, det svåra är att mycket av forskningen är riktad mot barn eller individer med funktionsnedsättning eller med andra svårigheter. Vi kommer inte bara rikta fokus på barn med funktionsvariation utan även de andra barnen.

3.1 Bildstöd som redskap för barns ordinlärning

Follmer Greenhoot och Semb (2008) har genomfört en studie som handlar om hur bilder kan vara ett hjälpmedel för att kunna kommunicera i förskoleåldern.​ ​Studien undersökte barns förmåga att återberätta en händelse eller berättelse med hjälp av bildstöd. Vid senare tillfälle kunde de se att barnen hade utvecklat ett större ordförråd och att barnen kunde mer eller mindre återberätta vad de hört från berättelsen.

Det finns en annan studie som utförts av Kapalková, Polišenská och Süssová (2016) där de​ ​beskriver att bildstöd är en typ av teknik inom ordinlärning där bilder används för att förmedla och öka kunskaper till sitt egna ordförråd. De förklarar även att i deras studie utvärderade de om bilder och gester kunde ge stöd för ett förbättrat ordförråd, det visade sig att det fungerade på slovakiskt talande barn i åldern två år. Kapalková, Polišenská och Süssová (2016) redogör i en annan studie där de jämför två olika grupper av barn med språkförseningar. En av grupperna fick bilderböcker och den andra gruppen fick vänta med bilderböcker. I studien visade det sig att barnen i gruppen som hade bilderböcker utvecklade sitt språk mycket bättre jämfört med den andra gruppen som väntade. De​ ​nämner i studien att det kan tyda på en positiv effekt av användningen av bildstödet.

3.1.1 Bildstöd och kommunikation

Thuresson (2013) har genomfört en studie där syftet med studien är att belysa de yngre förskolebarnens literacy med fokus på kommunikation om bilder i olika medier och kommunikationssammanhang. Hon​ ​betonar i sin studie att flanotavlan (en bildtavla med tygbakgrund)​ ​kan vara ett redskap för olika typer av

kommunikationssituationer, det kan vara planerade aktiviteter eller spontana aktiviteter av barnen och pedagoger vid tavlan. Thuresson poängterar även att det möjliggör att barnen får välja hur bilder ska kombineras i en spontan aktivitet och tavlan erbjuder mer kreativitet än vad det gör i böckerna och pekskärmens bilder. Hon menar även att tavlan fungerar i styrda aktiviteter där pedagogerna kan bestämma​ ​vilka bilder som ska sättas upp, i vilken ordning samt var på tavlan bilderna ska sitta (Thuresson 2013, s.92).

Enligt Edfelt, Jahn, Reuterswärd och Sjölund (2019) innebär kommunikation mer än bara språk och tal. De menar att barn har lättare att förstå det talade språket med stöd av tecken och bilder. Att engagera barnens sinnen är ofta en förutsättning.​ ​De menar att barn lär sig ungefär i genomsnitt 10 ord per dag under sin barndom. Barnens förmåga till språkinlärning är stor när de får möta språk i sin vardag genom prat, sång, ramsor och högläsning med mera (Edfelt, Jahn, Reuterswärd & Sjölund 2019, s.41). De betonar att bildstöd ska vara synligt i verksamheten för att barnen ska se vad som ska ske under dagen. Schemat ska rymma frågor som Vad? (vad sker under dagen?), Vem? (vem jobbar idag?), Var? (platser och rum), När och Vad händer sen? (att man har en pil som visar var man befinner sig på schemat) (Edfelt,Jahn, Reuterswärd & Sjölund 2019, s.98).

Enligt Heister Trygg (2012) är kommunikation ett begrepp som innebär mänskligt samspel. Kommunikation kan vara tal, språk, gester, kroppsspråk, mimik med flera. Hon nämner vidare att tal och språk är viktiga faktorer i kommunikation. Heister Trygg betonar att förskolan får en speciell utmaning när de tar emot ett barn som är i behov av AKK (alternativ kompletterande kommunikation). Hon poängterar att det är en fördel för barnet att man i verksamheten inriktar sig på att stimulera barnets

språk och kommunikationsutveckling. En del förskolor har inte så stor kunskap om funktionsnedsättning eller om AKK (Heister Trygg 2012, s.53). Därför är det av stor vikt enligt​ ​Heister Trygg​ ​(2012)​ ​att kompetensutveckla personalen för att kunna anpassa miljön på bästa sätt till barn som är i behov av AKK.

Lindgren (2016) nämner att bilder produceras i förskolan och det är här som

bildproduktionen och bildtolkandet sker kontinuerligt och vardagligt. Hon menar att bilder sprids både digitalt och tryckta på papper mellan barn, föräldrar, förskollärare med flera. Bilderna blir en trygghet mellan det privata-, intima-, offentliga-, virtuella- och analoga rummen (Lindgren 2016, s.96). Lindgren nämner även bild- och

blickapparaten som är en komplex institutionell konstruktion där mänskliga relationer, konventioner och ideal samverkar med materialet i skapandet,

förmedlandet och cirkulationen av bilder och blickar. Bild- och blickapparaten blir en sammanblandning av mänskliga och icke mänskliga relationer och materialitet. Detta skapar meningar, tolkningar och betydelser via seendet (Lindgren 2016, s.97).

Lutz (2013) beskriver att barn i förskolan ska ha utmaningar som gör att deras kunnande utvecklas. Han betonar att denna metod kan kopplas ihop med den

proximala utvecklingszonen. Detta begrepp kan förklaras med att barnet befinner sig med andra i en miljö som är anpassad till barnets förkunskaper, så att barnet kan utveckla sitt kunnande med rätt stöd.

Samhället som vi lever i har under senare tid börjat inkludera människor i behov av särskilt stöd. Förr i tiden exkluderades personer med funktionsvariationer eftersom de inte kunde jobba på samma sätt som andra, och fick de något jobb så var det endast de enklare arbetsuppgifterna som de fick göra (Svensson Höstfält 2013, s.47).

3.2 Vad är AKK?

Under 1970-talet började bildstödet att växa fram genom teknologin. Datorer började användas för kommunikation. Bliss-språket spreds runtom i världen under 70-talet (Heister Trygg 2010, s.27). Under samma årtionde fanns det en oro för att AKK

skulle kunna skada talutvecklingen. De grafiska systemen började under 70-talet att växa. Under 70-80-talet började intresset för symboler att öka som

kommunikationssätt. På 80-talet började det att bli vanligare med internationell lagstiftning och statligt stöd inom AKK området (Heister Trygg 2010, ss.27-28).

AKK står för “alternativa och kompletterande kommunikation” och är ett

samlingsnamn för olika alternativa kompletterande kommunikationsvägar som finns när den verbala kommunikationen inte riktigt räcker till. I AKK ingår det två

underavdelningar, dessa är GAKK och TAKK. GAKK står för “grafisk AKK “ och i GAKK använder man sig av grafiska och visuella hjälpmedel för att hjälpa individer som är i behov av det i sin kommunikation (Heister Trygg 2005, s.17). Heister Trygg nämner att de olika formerna av grafiska och visuella hjälpmedel inom GAKK kan vara till exempel konkreta föremål, fotografier, tecknade bilder, Pictogram, Bliss, hela ord, fraser, meddelande, bokstäver och skriftspråk (Heister Trygg 2005, s.17). Hon betonar vidare, för att kunna kommunicera via GAKK krävs det verktyg av olika slag, det kan vara föremål, fotografier, bilduppsättningar och

symboluppsättningar. Avsikten med verktygen är att ersätta det talade ordet (Heister Trygg 2005, s.27). I GAKK finns det olika bildsystem, dessa är Teach, bildschema, Pces, introduktionskort, kommunikationspass och talande mattor (Heister Trygg 2005, s.42). GAKK inkluderar olika grafiska, visuella och hjälpberoende

kommunikationsformer, medan TAKK är manuella, kroppsnära och icke

hjälpberoende kommunikationsformer, där man använder sig av sitt kroppsspråk genom gester, mimik, tecken med mera (Heister Trygg 2005, s.17).

3.3 AKK - Olika sätt att kommunicera

Det finns olika sätt att kommunicera med AKK. Heister Trygg (2005) nämner olika AKK-vägar som är utformade till personer som är i behov av stöd, ett exempel på en AKK-väg är GAKK. Inom GAKK ingår det bland annat fotografier, tecknade bilder, Pictogram och Bliss. Heister Trygg förklarar dessa olika metoder. Bliss förklarar hon som ett system där symboler/bilder representerar ett ord eller ett begrepp. Bilderna

eller symbolerna är utformade med svarta tecken/figurer mot en färgad bakgrund, de olika färgerna på bakgrunderna företräder bl.a olika ordklasser. Tecknade bilder är ett material som finns i olika bildsamlingar under olika produktnamn, antingen är dessa på papper eller digitalt. Detta används vanligen för att kunna förklara en del områden som till exempel vardagsföremål och aktiviteter som används när vi i förskolan samtalar med barnen. Pictogram är ett sätt att kommunicera med hjälp av bilder och symboluppsättning där orden och begreppen är målade med vita figurer på en svart bakgrund (Heister Trygg 2005, ss. 28-35).

Heister Trygg (2005) beskriver att du kan använda naturliga AKK-vägar med din kropp för att kommunicera, en form kallas för TAKK (tecken som AKK) som till exempel kan vara gester, kroppsspråk eller mimik. I denna metod att kommunicera behövs inga speciella verktyg utan man använder sitt kroppsspråk för att säga det man vill, genom exempelvis ljud, mimik och gester.

4.Teori

I denna del av studien​ ​kommer vi att redogöra för de teoretiska utgångspunkterna som vi utgått ifrån, samt vilka teoretiska perspektiv vi haft under studiens gång. Vi tänker även ge en förklaring av de centrala begreppen som vi använder oss av i studien.

4.1 Teoretiska perspektiv

Denna studie grundar sig i ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv samt med ett sociokulturellt perspektiv.

4.1.1 Symboliskt interaktionistiskt perspektiv

Trost och Levin (2010) förklarar att symbolisk interaktion kan vara ett synsätt, ett perspektiv eller en utgångspunkt för att kunna analysera den sociala verkligheten vi lever i. Ett teoretiskt perspektiv behöver inte innehålla alla dem satser som en teori ska innehålla. Däremot innehåller den symboliska interaktionen några grundläggande föreställningar om verkligheten och dessa föreställningarna hjälper oss att förstå den sociala verkligheten som vi försöker att förstå. De betonar även att en viktig hörnsten för symbolisk interaktion är den sociala interaktionen. Den sociala interaktionen handlar om att samtala och att detta inte bara görs med munnen utan det finns en hel del andra sätt att kommunicera på, som exempelvis att samtala genom minspel eller handrörelser. Trost och Levin (2010) betonar att samhället vi lever i består av människor och att vi människor är gruppvarelser, med vilket menas att människor interagerar med varandra i olika typer av grupper eller i sociala sammanhang. Det är inte bara i sociala sammanhang som människor interagerar med varandra utan det sker även när människor talar med sig själva och detta sker när en människa tänker, medvetet eller omedvetet.

I vårt vardagsspråk benämner vi objekt dagligen, dessa objekt kan vara en sak som till exempel stol, skog eller gunga. När vi talar om symbolisk interaktionism finns det istället sociala objekt, vilket är människorna vi umgås och samtalar med. Detta innebär att när vi interagerar med en annan människa så kommunicerar vi med varandra och då blir människan vi kommunicerar med ett socialt objekt för oss. Det är inte bara människor som kan vara sociala objekt utan det finns även objekt i en människas tankevärldar eller föreställningsvärldar som är sociala objekt (Trost & Levin 2010, s.133). De betonar att symboler har en känslomässig mening och med detta menas att det finns inga symboler som är neutrala. En del av de symboler vi använder oss av har en positiv eller negativ innebörd eller mening, det vill säga precis som vårt kroppsspråk. När vi är arga så gör vi en rörelse med kroppen mer aggressivt och när vi är glada gör vi samma rörelse med en mer glad känsla. Detta händer när vi bygger upp en relation, då symboler, ord eller känslor får en mer känslomässig mening.

4.1.2 Sociokulturellt perspektiv

Vygotskij (1999) förklarar att i ett sociokulturellt perspektiv är det språket som är det aktiva i handlingen. Han betonar att människor skapar olika tecken eller andra typer av redskap för att tolka och skapa sin föreställningsvärld. Vygotskij säger att tecken står i relation med mänsklighetens kulturella utveckling och med detta menas att den kulturella betydelsen förekommer eller står i centrum i en dialog med andra

människor. Han betonar att han ser ordet som en språkhandling där man tolkar andras ord och det blir till ett inre språk och tänkande. Han beskriver även tolkningsprocessen i termer av dialektiken mellan reproduktion och produktion.

Om en kommunikation sker utan hjälp av till exempel språket, tecken eller annat kommunikationshjälpmedel, så kan kommunikationen bli begränsad och samtalet utvecklas inte, språket blir så kallat primitivt. Det mänskliga språket har blivit som en prototyp för ett system av kommunikationsmedel, där språket har kommit att vara ett behov för att kommunicera med andra människor. Det har visat sig att ett medel för att kunna kommunicera kan vara till exempel ett tecken, ett ord eller ett ljud. Han

beskriver även att det är lika omöjligt att föra en kommunikation utan tecken som det är med en kommunikation utan betydelse (Vygotskij 1999, s.39).

Vygotskij (1999) nämner att relationen mellan tänkande och språket genomgår både kvantitativa och kvalitativa förändringar. Han menar att språket och tänkandet inte utvecklas samtidigt. Det förklaras även att människor som är dövstumma har skapat sig ett visuellt språk där de kommunicerar med rörelser med fingrarna, det vill säga teckenspråk, och att de barn som är dövstumma får lära sig att förstå det “vanliga” språket genom att läsa på andra människors läppar. Han betonar även att med de dövstumma människornas tecknade alfabet kan de teckna samma ljud som oss, vilket innebär att ett helt funktionellt användande av tecken motsvarar det mänskliga språket. Det betonas att under ett barns första levnadsår börjar barnet kommunicera med andra i sin omgivning med hjälp av skratt, joller, pekande och gester. Detta använder barnet för att språket inte har kommit än, det talade språket brukar komma vid cirka två års ålder. Han förklarar även att barn i denna ålder gör den största upptäckten av att varje föremål har ett specifikt ord. När ett barn har brist på språket blir möjligheterna till att kunna ge språkstimulans sämre, när dessa möjligheter blir begränsade kan det bli stor skillnad mellan de barn som kan tala och de barn som inte har utvecklat sitt språk (Vygotskij 1999, s.130).

4.2 Definition av teoretiska

_​

_​begrepp

4.2.1 Syntax

Rorty (1967) förklarar begreppet syntax, detta kopplas till tecken och symboler och antingen är dessa symboler eller tecken konstgjorda, det vill säga att de enbart är utformade för att visa hur något ser ut, eller att de vuxit fram naturligt. Han förklarar att dessa tecken eller symboler inte talar för sig själv utan det är vi människor som talar med dem och tolkar dem. Vi har valt att använda oss av detta begrepp för att vi pratar om bilder, symboler och tecken i vår studie och detta begrepp kommer vi behandla under diskussionsdelen i studien.

4.2.2 Delaktighet

Delaktighet är enligt Svensson Höstfält (2013) ett begrepp som innebär att man ingår i en sorts gemenskap och är engagerad utifrån sin livssituation. Ahlberg (2009) benämner att delaktighet kan definieras på olika sätt. Hon betonar vidare att många är kritiska till begreppet delaktighet. Eftersom att delaktighet är ett vagt och

mångtydigt begrepp (Ahlberg 2009, s.31). Lundqvist (2018) poängterar att delaktighet inte bara handlar om att befinna sig på samma plats som andra. Hon betonar att delaktighet kan handla om kommunikation, interaktion och engagemang. Lundqvist (2018) betonar vidare att delaktighet kan kopplas ihop med tillhörighet. Hon menar att de som känner sig delaktiga känner också en tillhörighet och kan berätta om sig själv eller föra fram sina åsikter i olika frågor samt lyssna på andras berättelser och åsikter. Vi har valt att använda oss av begreppet delaktighet för att vi vill se om bildstöd kan skapa en delaktighet för barnen i förskolan.

4.2.3 Inkludering

Inkludering är enligt Svensson Höstfält (2013) ett begrepp som innebär att en individ räknas som en fullvärdig medborgare som deltar i samhällslivet på samma villkor som alla andra. Lundqvist (2018) betonar att en inkludering oftast är det som avses med en inkludering och inkluderande undervisning. Hon menar att i en inkluderande lärmiljö ska barn inte behöva lämna sin grupp med kamrater eller avdelning för att lära sig, utan att vid de tillfällen när barn är i behov av särskilda stödinsatser ska det ges inom förskolans ram. Lundqvist (2018) menar att begreppet inkludering är ett positivt laddat ord som många av oss vill ta del av. Att vi har valt att använda oss av begreppet inkludering i vår studie är för att vi vill se hur bildstöd kan inkludera barnen i deras vardag på förskolan. Vi vill även undersöka pedagogernas inställning till bildstöd och hur bildstödet kan inkludera barnen i sin vardag.

Lutz (2013) beskriver även att begreppet inkludering kan vara en symbol för att fånga upp alla barn med olika bakgrund och förutsättningar, genom att inkludera alla barn motverkar vi i förskolan exkludering av vissa barn.

5. Metod

I denna del av studien lägger vi vikt på att förklara vårt metodval, vilka personer vi valt att intervjua inför vår studie samt vilka urval vi har gjort. Vi har gett en grundlig beskrivning av hur vi har gått tillväga när vi genomfört våra intervjuer och även beskriva hur vi använt oss av de fyra etiska övervägandena.

5.1 Metodval

Vi har i vår studie gjort en empirisk undersökning där vi har använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat pedagoger från olika förskolor. Vi har valt två olika kommuner för att kunna jämföra om det är någon skillnad mellan kommuner på grund av de politiska riktlinjer som finns i de olika kommunerna. Vi har i studien benämnt kommunerna som kommun A och kommun B. Förskolorna har vi döpt till fingerade namn inom temat planeter​ ​och vi har valt att nämna förskollärare och barnskötare med siffror.

Alvehus (2019) förklarar att en kvalitativ metod är ett begrepp som berör en del varianter. Han fortsätter även att förklara att när en studie görs utifrån en kvalitativ metod är det kvantitativa materialet inte alltid helt oväsentligt. Med detta menas att det går fortfarande att använda sig av materialet men att det finns ett fokus på den kvalitativa metoden.

Vi valde den kvalitativa metoden för att vi ville göra intervjuer samt observationer på förskolorna för att se hur förskolorna använder bildstödet i vardagen. På grund av Corona situationen fick vi planera om upplägget av vår studie, då det inte var möjligt att besöka förskolorna för att göra observationer. Vi anser att vår studie inte påverkas av att den genomförts utifrån den kvalitativa metoden. I studien har vi tagit hjälp av den semistrukturerade intervjumetoden. Vi har skapat ett formulär med frågor som är relevanta för vår studie. Vi hade även med följdfrågor för att få djupare svar från de

intervjupersoner som vi intervjuat. Alvehus (2019) benämner att i en

semistrukturerad intervju så har man som intervjuare ett fåtal öppna frågor eller teman som intervjun kretsar kring. Den intervjuperson som man intervjuar har en större möjlighet att påverka intervjuns innehåll om man utgår från den

semistrukturerade intervjumetoden samt att man som intervjuare måste vara en aktiv lyssnare och komma med följdfrågor.

​

5.2 Val av intervjupersoner

Vi har i studien intervjuat förskollärare och barnskötare på fyra olika förskolor. Vi har valt att intervjua två förskollärare och en barnskötare per förskola. Förskolorna är fördelade i två kommuner. Vi har med andra ord intervjuat sammanlagt 12 pedagoger i vår studie. Vi har valt att intervjua dessa två yrkesgrupper för att vi vill få en bättre bild av deras användning av bildstöd samt se vad det kan finnas för skillnader och likheter mellan dessa två yrkesgrupper.​ ​Alvehus (2019) betonar att en viktig aspekt med att använda sig av intervjuer är att man vill få reda på hur en annan person tänker och känner inom ett speciellt ämne, viss händelse eller inom ett visst fenomen. Han nämner vidare att om man använder sig av intervjuer kan man få reda på

deltagarnas åsikter, känslor, erfarenheter eller tankar. Vi vill även genom

intervjuerna få en bredare bild av vad förskollärare och barnskötare har för tankar om bildstöd och om deras erfarenheter inom detta område.

5.3 Urval

Vi har i vår studie använt oss av ett strategiskt urval. Alvehus (2019) betonar att om en studie ska utgå ifrån ett strategiskt urval kan det vara bra att fundera på om det finns information att tillgå genom sitt tänkta urval. Han framhåller att om det i studien ska genomföras intervjuer bör man intervjua personer som har kunskaper inom området eller några personer som har speciella erfarenheter inom det område som behandlas i studien.

Utifrån det som Alvehus (2019) beskriver har vi valt att genomföra intervjuer med förskollärare och barnskötare som jobbar inom det område som vi är intresserade av att undersöka. Vi har även valt både förskollärare och barnskötare för att det

eventuellt kan finnas några av dem som har några speciella erfarenheter att dela med sig till oss. Genom att använda sig av ett strategiskt urval har vi valt att intervjua förskollärare och barnskötare från två olika kommuner för att kunna se om deras politiska riktlinjer kan skilja sig från varandra samt jämföra och studera deras

användning av bildstöd. Utifrån de etiska övervägandena kan vi inte beskriva mer om de politiska riktlinjerna för de olika kommunerna.

Alvehus (2019) beskriver att det finns fler strategiska val att göra och ett av dem kan vara att du som författare har erfarenheter inom den miljön som du ska studera. Han ger exempel på att det sker skuggningar för att kunna se hur organisationen fungerar och övergår sedan till intervjuer för att kunna få ta del av arbetstagarnas upplevelser av deras vardag. Precis som Alvehus (2019) betonar hade vi tänkt att det skulle genomföras en skuggning eller observation, men det har inte gått att genomföra och därför har vi valt att satsa på intervjuer istället. Det som blir vårt strategiska urval i detta är att vi har tidigare kunskaper inom det område vi vill beröra samt att vi har genomfört intervjuer för att kunna ta del av våra intervjupersoners upplevelser och erfarenheter inom området.

5.4 Genomförande

När vi har förberett våra intervjufrågor, har vi tänkt på att frågorna ska vara ett underlag för våra frågeställningar i inledningen. Vi har tittat på en del andra

examensarbeten och studier för att få inspiration till vår egna studie och vilka frågor vi skulle vilja ställa. Den inspiration som vi har fått från andra examensarbeten är exempelvis struktur på upplägget, intervjufrågor samt rubriknamn. Vi har sedan tagit kontakt med de förskolor som vi vill intervjua via telefon för att få reda på om de vill vara med och delta i vår studie. Pedagogerna på förskolorna har sedan frågat några kollegor om de kan tänka sig att ställa upp i studien. När detta var klart skickade vi ut

vår samtyckesblankett till berörda pedagoger, så att de kunde ta del av den och ge sitt muntliga samtycke i samband med intervjun, eftersom vi inte kunde besöka dem på grund av Corona situationen. Vi valde sen att genomföra intervjuerna via internet och programmet vi använde oss av heter Zoom. Detta var en idé som föreslogs från Universitetet eftersom situationen såg ut som den gjorde. Vi använde oss också av Skype, eftersom det fanns förskolor som bara hade tillgång till Skype, även detta har godkänts av vårt Universitet. Alla våra intervjuer har spelats in för att vi ska kunna transkribera intervjuerna efteråt och detta har de berörda pedagogerna fått reda på genom samtyckesblanketten. När våra intervjuer var färdiga har vi transkriberat dem och fortsatt vårt arbete med att analysera svaren vi fick från intervjuerna.

5.5 Etiska överväganden

Vi har i vår studie följt de fyra huvudkraven som vetenskapsrådet (2002) rekommenderar vid forskning. Dessa fyra huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att de personer som ska delta i studien blir informerade om studien och dess syfte, det ska även framgå vem som gör studien samt hur materialet ska användas i studien. Vi tillgodosåg detta krav genom att vi har tog kontakt med de förskolor vi har velat intervjua via telefon eller e-post och informerade dem om vår studie och vad som var studiens syfte. Vi har gett en detaljerad beskrivning av vad vi ska genomföra i vår studie när vi har varit i kontakt med förskolorna. Samtyckeskravet innebär att alla som ska delta i en studie ska ge samtycke innan studien genomförs. Vi gav ut en samtyckesblankett till de förskollärare och barnskötare som vi ville intervjua, där gavs det en detaljerad information om hur alla deras uppgifter och hur materialet kommer att behandlas. Vid intervjun gav de deltagande ett muntligt samtycke om att de godkänner att vara med i studien och att de har tagit del av samtyckesblanketten vi skickade ut till dem. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas personuppgifter ska skyddas och att alla namn är fingerade i studien. Vi har på grun av detta krav därför valt att inte benämna några förskollärare eller barnskötare vid namn i vår studie utan att vi kommer benämna personerna som

förskollärare och barnskötare. Nyttjandekravet innebär att det material som samlas in ska användas för enbart den aktuella studie och inget annat. Vi kommer därför att enbart använda det insamlade materialet till vår studie.

6. Resultat & Analys

Under denna del i studien kommer vi presentera vårt resultat under rubrikerna nedan. 6.1 ​Användning av bildstöd i verksamheten;_{​ under denna rubrik redogör vi för svaren} på första frågeställningen, det vill säga ​Hur använder sig förskollärare och

barnskötare av bildstöd i verksamheten? Hur mycket? Hur ofta?

6.2 ​Barns språkutveckling och kommunikation; _{​under denna rubrik behandlas vår} andra frågeställning, det vill säga ​På vilket sätt skulle en användning av bildstöd

kunna gynna ett barns språkutveckling_​?

6.3 ​Tydliggörande pedagogik; _{​under denna rubrik tas vår tredje frågeställning upp,} det vill säga ​Hur kan bildstöd fungera som ett redskap i förskolan för att förstärka

barnens kommunikation?

Vi kommer att avsluta avsnittet med en sammanfattande analys av resultatet på våra frågeställningar.

6.1 Användning av bildstöd i verksamheten

I detta stycke behandlar vi frågeställningen ​Hur använder sig förskollärare och

barnskötare av bildstöd i verksamheten? Hur mycket? Hur ofta?

Utifrån de intervjuer vi haft med olika förskollärare och barnskötare har vi fått informationen om att alla använder sig mer eller mindre av bildstöd i sin verksamhet dagligen. Hur mycket och hur ofta är beroende på om de på avdelningen har barn som är i behov av extra hjälp eller särskilt stöd. Några förskollärare och barnskötare från Saturnus förskola i kommun A nämnde att de hade bildstöd uppsatt på väggarna för att tydliggöra för barnen vad som kommer att hända under dagen.​ ​Förskollärare 1 från förskola Saturnus förklarade att de hade bildstöd till olika material, till exempel skåpen som var stängda hade bilder på utsidan för att visa barnen vad som fanns i skåpet (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola).

Bild på hur förskolans skåp kan se ut med bildstöd utanpå, kommun A.

I kommun A använde sig samtliga förskollärare och barnskötare som vi intervjuade, av ett dagsschema för att visa barnen vad som kommer hända under dagen och i vilken ordning händelserna kommer att ske. Förskola Saturnus visade upp bilder på vilka pedagoger som jobbar under dagen. De satte upp bilderna vid frukost, lunch och mellanmål för att visa vilka pedagoger som är närvarande vid dessa tiderna på dagen (Intervju barnskötare 1, Saturnus förskola).

Bildstöd i kommun A, dagsschema

I kommun A finns det ett mål som alla förskolor i kommunen ska jobba utifrån. Detta mål heter “Inkluderande lärmiljö”. Förskollärarna och barnskötarna i kommun A berättade att förskolorna arbetar olika mycket med detta mål beroende på vilka barn de har på avdelningen och hur många barn som är i behov av stöd. I kommun B finns det ett mål som alla förskolor i kommunen ska utgå ifrån, detta mål heter “Allas barns rätt till stöd”. Det innebär att alla barn som deltar i förskolans verksamhet ska

ges det stöd och den stimulans de behöver för lärande och utveckling. Förskolan har ett stort ansvar att ge alla barn det stöd de behöver.

Hur förskolor använder sig av bildstöd är beroende av vilka behov som finns. På förskolan Mars i kommun B betonar förskollärare 3 att de inte riktig har bildstöd som en del i sin planering på avdelningen (Intervju förskollärare 3, Mars förskola), medan förskola Jupiter har det oftare i sin planering eftersom de har fler barn som är i behov av bildstöd. Förskollärare 3 menar att om ett behov av bildstöd är litet på en förskola har de inte det som en del i sin planering, vilket de har om behovet är större.

Förskollärare 3 menar att om behovet av bildstöd är litet på en förskola så utvecklas inte kompetensen hos personalen på samma sätt som hos personalen där behoven av bildstöd är större. Där behoven är större utbildas personalen i högre utsträckning och får den kompetens som behövs för att kunna möta barnen (Intervju förskollärare 3, Mars förskola).​ ​I kommun B på förskolan Jupiter går yngre barn, mellan 1-3 år. Enligt förskollärare 1 använder sig pedagogerna av bildstöd i olika situationer såsom matsituationer, på- och avklädning, vid toaletten eller i nya situationer (Intervju förskollärare 1, Jupiters förskola). Förskollärare 1 nämner att bildstödet på deras förskola kan vara fotografiska bilder eller bilder som de hämtar från bildstödsidor eller som de gör själva. Förskolläraren 1 på förskolan Jupiter nämner att de använder bildstöd till barnen för att ge en struktur på dagen eller för att ge en struktur i en situation, samt att förtydliga ord eller begrepp som barnen inte är bekanta med. Bilder blir som ett hjälpmedel för att barnen ska förstå vad de ska göra eller möta. På förskolan Jupiter använder de i stort sett bildstöd varje dag (Intervju förskollärare 1, Jupiters förskola). Förskollärare 2 nämner att bildstödet på förskolan kan vara enskilt riktat bildstöd eller generellt förekommande bildstöd som finns i förskolans miljö (Intervju förskollärare 2, Jupiters förskola).

Vi hade intervjuer med en OB förskola i kommun A, där barnskötare 1​ ​förklarade för oss hur dem använde sig av bildstöd i sin verksamhet under dagen, kvällen och helgen. Barnskötare 1​ ​beskrev att när det är OB tider så använder de bilder med blå bakgrund med en måne på i ena hörnet och när det är dagpersonal använder dem vit bakgrund, olika färg på bakgrund har de för att tydliggöra för barnen om det är dag,

kväll eller helg. Barnskötare 1 förklarade även att de som jobbar på OB tiderna, det vill säga kvällar och helger, använder inte sig av bildstöd lika mycket som

dagpersonalen. Finns det barn i verksamheten på OB tid som är i stort behov av bildstöd så använder de sig av bildstöd mer än vad de brukar göra. Barnskötare 1 på OB förskolan i kommun A nämnde även att de ibland behöver använda sig av olika typer av bildstöd, då det finns barn i behov av olika bildstöd (Intervju barnskötare 1, OB förskola). Förskollärare 2 på förskolan Jupiter i kommun B tolkar att vissa pedagoger inte använder sig av bilder för att de tycker att barnen ska lära sig att prata. Förskollärare 2 betonar att bilder inte är en ersättning utan ett komplement och menar vidare att bilder stärker något och tar inte bort något (Intervju förskollärare 2, Jupiters förskola).

På OB förskolan i kommun A beskrev barnskötare 1 för oss att det fanns några barn som var i behov av ett helt eget bildstöd som förvarades i fickan eller i klädfacket under tiden på förskolan. Detta bildstöd var som en liten plånbok som barnet kunde veckla upp för att titta på bilderna om vad som ska hända härnäst. Barnskötare 1 förklarade även att när barnet kommer till förskolan, gör de iordning bildstödet tillsammans med barnet för att inkludera barnet så mycket som möjligt, det är viktigt att barnet själv får vara med och planera sin dag. Barnskötare 1 poängterade att det såklart finns aktiviteter som pedagogerna har bestämt ska finnas i barnets

dagsschema, det kan vara till exempel luncher, raster eller vila (Intervju barnskötare 1, OB förskola).

I våra intervjuer med både kommun A och B upptäckte vi att båda kommunerna använder en nyckelknippa som pedagogerna har på sig under hela dagen på förskolan. Nyckelknippan består av olika bilder. Denna nyckelknippa är fäst vid midjan i personalens byxor för att det ska vara en hjälp om de behöver en bild på en sak väldigt snabbt. Förskollärarna​ ​från båda kommunerna som nämnde dessa nyckelknippor sa även att nyckelknipporna lätt glöms bort, av vilken anledning kunde de inte svara på. Förskolorna som vi intervjuade betonade att bildstödet i nyckelknippor ofta används om det finns barn som är i behov av att använda det. Förskollärare 1 på förskola Saturnus i kommun A beskrev att nyckelknippor kunde vara till stor hjälp om förskolan har barn som har ett annat modersmål eller inte pratar svenska (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola). Förskollärare 2 på Jupiter förskola nämner att hon har en nyckelknippa med en symbol, ett rött kryss som betyder “så där får du inte göra eller sluta”. Förskollärare 2 betonar att en symbol är mer abstrakt än en bild​ ​(Intervju förskollärare 2, Jupiters förskola).

Bildstöd i from av nyckelknippor från kommun A och B.

6.2 Barns språkutveckling och kommunikation

I detta stycket behandlar vi frågeställningen ​På vilket sätt skulle en användning av

bildstöd kunna gynna ett barns språkutveckling_​?

När vi gjorde intervjun med OB förskolan i kommun A kommenterade de att de hade en del flerspråkiga barn på förskolan och för de barnen var det bra att använda sig av bildstöd för att utveckla sitt språk. Barnskötare​ ​1 på denna förskola förklarade till

exempel att deras barn lärde sig snabbt vilket tecken som betydde att mamma och pappa jobbade (Intervju barnskötare 1, OB förskola). På samma förskola var det förskollärare 1​ ​som berättade att på en avdelning hade de haft några barn som inte pratade svenska, då var bilder det enda kommunikationsmedlet som gick att använda för personalen, innan barnen lärt sig det svenska språket. Förskollärare 1 förklarade att samtidigt som de använde sig av bilder så förstärkte personalen på förskolan även med ord för att barnen skulle lära sig språket (Intervju förskollärare 1, OB förskola).

I vår intervju på förskolan Jupiter i kommun B benämnde barnskötare 1 att bildstöd inte bara är ett hjälpmedel/stöd för barn i behov av särskilt stöd utan även för

flerspråkiga barn. Barnskötare 1 menar att dessa barn med hjälp av bilder, lär sig det svenska språket mycket snabbare. Barnskötare 1 betonar att det är fantastisk att jobba med bilder och att man kan utveckla olika saker hos barn, bland annat deras språk (Intervju Barnskötare 1, Jupiters förskola). Barnskötare 1 menar att utveckla språket hos barn med hjälp av bilder är en självklarhet. Som pedagog kan du hjälpa barnen med hjälp av bilder för att utveckla deras språk. Barnskötare 1 betonar att bilder säger mer än tusen ord​ ​(Intervju Barnskötare 1, Jupiters förskola). Förskollärare 1 på förskolan Jupiter nämner att bildstöd är ett sätt för barnen att närma sig språket. Förskollärare 1 menar att bildstöd gynnar alla barn i barngruppen och inte bara de barn som är i behov av det, utan detta kan anses som en vinst för hela barngruppen (Intervju förskollärare 1, Jupiters förskola).

När vi hade haft intervjuerna med kommun A kunde vi se att bildstöd inte används mycket digitalt, medan de aktivt använder det fysiskt. Förskollärare 1 från förskola Saturnus i kommun A nämnde dock att det finns en app som de börjat arbeta med vid namn Polyglutt. Med denna app kan förskolor lyssna på böcker och i detta program finns böckerna med teckenspråk och du kan även välja andra språk. Enligt

förskollärare 1 använde de sig av Polyglutt varje dag vid sagostunden, ibland kunde barnen lyssna och titta på en bok med bara tecken för att barnen ska lära sig fler tecken men även för att avdelningen jobbar mycket med tecken (Intervju

Förskolan Saturnus i kommun A använder sig av tecken vid fruktstunden,

förskollärare 1​ ​betonade att barnen får teckna vilken frukt de vill ha. Vid sångstunder används ibland tecken så långt som möjligt i visan både av barn och pedagoger medan de sjunger. Förskollärare 1 menar här att detta är för att visa att det finns fler möjligheter att kommunicera (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola). I kommun B på förskolorna Jupiter och Mars använder de sig i liten utsträckning av digitalt bildstöd. Förskollärare 1 på förskolan Jupiter betonar att de använder sig mer av det visuella bildstödet än det digitala bildstödet. Enligt förskollärare 1 skrivs bilderna ut och sätts upp i de situationer där det behövs (Intervju förskollärare 1, Jupiters förskola). Förskollärare 2 på förskolan Jupiter nämner att på deras avdelningar använder de sig mer av fysiska bildstöd såsom bilder i barnens egna pärmar,

nyckelknippor, bilder som barnen kan ha i handen (Intervju förskollärare 2, Jupiters förskola). I vår intervju med förskolan Mars nämner förskollärare 3 att de använder mer av fysiskt bildstöd än digitalt bildstöd, de är på gång att introducera en app för att börja använda den som ett digitalt bildstöd (Intervju förskollärare 3, Mars förskola).

6.3 Tydliggörande pedagogik

I detta stycket behandlar vi frågeställningen ​Hur kan bildstöd fungera som ett

redskap i förskolan för att förstärka barnens kommunikation?

Förskollärare 1 från förskola Saturnus i kommun A nämnde att bilder kan vara ett bra redskap i av- och påklädnings situationer för att tydliggöra vad man ska ta av eller på först. Förskollärare 1​ ​berättade att de hade bilder uppsatta i kapprummet för att barnen själva skulle kunna se i vilken ordning de ska ta på sig sina kläder (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola).​ ​På förskolan Jupiter i kommun B berättade förskollärare 1 att de hade liknande bildstöd i sin verksamhet i sitt kapprum. I deras kapprum satt det också bilder på hur barnen ska ta på sig sina ytterkläder och i vilken ordning. Exempelvis först overallen, sen sina skor, därefter mössa och vantar

för barnet i en påklädningsituation om de använder bilder och att bilden kan kopplas till ett ord, till exempel “idag ska du ta på dig din overall och dina skor”.

Förskollärare 1 betonar att det är viktigt att peka och jobba med bilder ihop med talet och tecken till de barn som är i behov av det (Intervju förskollärare 1, Jupiters

förskola).

Bildstöd för av- och påklädnings situationer kommun B.

I kommun A förklarade förskollärare 1 från förskola Saturnus​ ​att hon använder mycket bilder vid matsituationer för att tydliggöra för barnen vad som finns på bordet. Bildstödet ligger då på bordet framför barnen och pedagogerna sätter exempelvis vatten vid bilden som visar tecken eller bild för vatten. Förskollärare 1 betonar även att detta kan användas till de barnen som inte kan svenska, då kan barnen peka på vad de vill ha medan pedagogerna sätter ord på vad de har pekat på för att tydliggöra (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola). Från förskolan Saturnus i kommun A berättade förskollärare 2 att de använde sig av ritprat vid maten. De använde ritprat till barn som inte förstod varför barnet inte får ta andras mat eller kasta sin mat på andra barn vid bordet. Förskollärare 2 nämnde även att de hade erfarenhet av att vissa barn inte kan dela maten i samma skålar som de andra barnen utan de behöver en egen skål med mat. Detta löste pedagogerna genom att placera egna skålar till barnet på en bordstablett för att barnet skulle veta att det som står på bordstabletten är mitt och det som är utanför är de andra barnens mat (Intervju förskollärare 2, Saturnus förskola). På förskolan Jupiter i kommun B betonar

förskollärare 1 vikten av bildstöd i olika situationer till exempel i matsituationer, på- och avklädning, vid toaletten eller vid nya situationer. Förskollärare 1 nämner att

man som pedagog kan förbereda barnen med en bild för att kunna skapa en förståelse för vad de ska göra. Exempelvis om barnen ska vara på förskolan eller på en annan plats samt vilken typ av aktivitet det är de ska göra (Intervju förskollärare 1, Jupiters förskola).

Bildstöd för matsituation kommun B. Bildstöd för matsituation kommun A.

Förskollärare 1 på Saturnus förskola i kommun A nämnde för oss att de har bildstöd inne på toaletten där det visas steg för steg vad som görs på toaletten och i vilken ordning för att det ska bli tydligt för barnen hur det går till under dessa situationer. Det kan beskrivas med att först tas byxorna av för att sätta sig på toaletten, när behoven är gjorda används papper för att torka sig, sedan spola, gå ut till vasken och därefter tvätta händerna. Samma förskollärare berättade också att det finns bildstöd vid vasken där barnen tvättar händerna, dels för att göra det tydligt för alla men samtidigt för att barn ofta slarvar med att tvätta sina händer (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola). Förskolan Jupiter i kommun B har också bilder vid toaletten som illustrerar hur barnen ska göra när de tvättar sina händer. I kommun B betonar förskollärare 2 på förskolan Jupiter att bildstödet kan se väldigt olika ut och att det är väldigt anpassat till de som är i behov av det (Intervju förskollärare 2, Jupiters förskola).

Bildstöd vid toaletten från kommun A. Bildstöd vid toaletten från kommun B.

6.4 Sammanfattande analys

I denna del kommer vi att presentera resultatet av våra intervjuer och analysera våra frågeställningar med hjälp av empirin vi samlat in. Under 6.4.1 analyseras

frågeställningen ​Hur använder sig förskollärare och barnskötare av bildstöd i

verksamheten? Hur mycket? Hur ofta? _{​6.4.2 analyserar vår andra frågeställning ​På} vilket sätt skulle en användning av bildstöd kunna gynna barns språkutveckling?

6.4.3 analyserar vår sista frågeställning ​Hur kan bildstöd fungera som ett redskap i

förskolan för att förstärka barnens kommunikation?

6.4.1 Användning av bildstöd

Vårt resultat har visat på att kommun A och kommun B använder bildstödet olika mycket beroende på de politiska riktlinjerna för kommunerna samt om det finns barn som är i behov av särskilt stöd i deras verksamhet. Med tanke på de etiska

övervägandena och konfidentialitetskravet kan vi inte berätta mer om de olika politiska riktlinjerna som förskolorna jobbar utifrån från de olika kommunerna. Båda kommunernas förskollärare och barnskötare har olika sorters strategier för

användningen av bildstöd. Det har visat sig att förskolorna i båda kommunerna använder sig av bildstöd varje dag i sin verksamhet, vissa har ett dagsschema medan andra har mer bilder som sitter på väggarna i verksamheten. Det framkommer även

genom resultatet att OB förskolan i kommun A använder sig av bildstödet betydligt mer än de andra förskolorna eftersom OB förskolan har barn som är i behov av det under hela sin vistelse. Därför behöver OB förskolan använda sig av bildstödet under dag, kväll och helg. Barnskötare 1 på OB förskolan i kommun A berättade även att det finns tillfällen då de använder sig av olika typer av bildstöd för att behovet finns i verksamheten (Intervju barnskötare 1, OB förskola). Hur man använder sig av

bildstöd på de olika förskolorna styrs av behovet. De förskolor vi har intervjuat i kommun B nämner att om behovet att använda bildstöd är stort så tar man med det i den dagliga planeringen. Och omvänt, om behovet inte är lika stort, ingår inte bildstöd som en naturlig del av planeringen.

6.4.2 Bildstöd för språkutveckling

Utifrån våra intervjuer med förskollärare och barnskötare fick vi fram att de tyckte bildstödet var bra för alla barn och det gynnar hela barngruppen eftersom det blir ett sätt för dem att kommunicera. Efter intervjuerna kan vi också komma fram till att förskolorna i kommun A och B inkluderar barnen genom att de får vara med och påverka sitt bildstöd med hur och när barnen vill använda bildstödet. Bildstödet kan se olika ut beroende på vem som är i behov av stödet. I resultatet framkommer det även att bildstödet har en positiv inverkan på barnens språkutveckling och i kommun A nämnde förskollärare 1 på Saturnus förskola att det har varit mycket positivt för barn som har ett annat modersmål eller de barn som inte har lärt sig svenska än (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola). Detta belyser även barnskötare 1 från Jupiters förskola att det gynnar barn med annat modersmål än svenska att använda sig av bilder för att lära sig ett nytt språk, i detta fall det svenska språket (Intervju barnskötare 1, Jupiters förskola).

6.4.3 Bildstöd som pedagogiskt redskap

Det framkommer från resultatet att de flesta förskollärarna och barnskötarna från kommun A och kommun B inte jobbar med bildstödet digitalt, detta är för att det inte finns så mycket material att tillgå digitalt men även för att pedagogerna inte har tillräckligt med kunskap inom det digitala området. Däremot berättade förskollärare 1 på Saturnus förskola att de börjat jobba med en app som använder bildstöd, appen heter Polyglutt (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola). Även Förskolan Mars i kommun B berättar att de håller på att introducera en app som ett digitalt hjälpmedel till barnen (Intervju förskollärare 3, Mars förskola). Det framkommer i vår studie att förskolorna från kommun A och kommun B använder sig av bildstöd som ett

pedagogiskt redskap som är till för alla barn, där barnen får möjlighet att vara

delaktiga i verksamheten. Genom resultatet kan vi se att bildstödet används mest som ett pedagogiskt redskap vid på- och avklädningssituationer, toalettsituationer samt matsituationer på förskolorna i kommun A och kommun B. Studien visar även att båda kommunerna använder bildstödet som ett komplement för att stödja

7. Diskussion

I denna delen av studien har vi valt att diskutera vårt resultat med hjälp av den tidigare forskning som vi presenterat i början av studien och den litteratur vi använt oss av. Detta följs av ett stycke med metoddiskussion samt ett stycke som kommer att behandla några förslag till fortsatt forskning inom vårt område.

7.1 Resultatdiskussion

Genom vårt resultat kan det förstås att bildstöd är ett bra pedagogiskt redskap för förskolan att använda i olika situationer. Dessa situationer kan till exempel vara ett tydliggörande för på- och avklädning då det finns bilder uppsatta på väggarna samtidigt som pedagogerna förklarar vad barnen ska göra. Detta fenomen beskriver Edfelt, Jahn, Reuterswärd och Sjölund (2019) där de menar att barn förstår det talade språket bättre om det finns stöd av tecken och bilder. En studie som genomförts av Follmer Greenhoot och Semb (2008) beskriver även här att när barn fick ta del av bilder och tecken hade barnen utvecklat ett större ordförråd och kunde berätta en händelse eller återberätta något de upplevt.

I en av studierna som utförts av forskarna Kapalková, Polišenská och Süssová (2016) pekar de mot att användning av bildstöd har förbättrat språket hos barn som fått tillgång till bildstöd jämfört med de barn som inte använt sig av bildstöd i deras studie. I vårt resultat har vi kunnat se samma sak som forskarna gjorde i sin studie då förskollärare 1 på Saturnus förskola har berättat att de använde bilder till ett barn som inte kunde det svenska språket och efter en tid hade barnet lärt sig svenska med hjälp av tecken och bilder (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola). Även

barnskötare 1 från Jupiters förskola betonade att bilderna blir ett sätt för barn med ett annat modersmål att närma sig det svenska språket. Barn kan med hjälp av bilder utveckla sitt språk vilket barnskötare 1 från Jupiters förskola betonar i vår intervju (Intervju barnskötare 1, Jupiters förskola). Vygotskij (1999) menar att det finns olika

typer av kommunikationsmedel och dessa medel kan vara tecken, bilder, ord eller ljud. Trost och Levin (2010) förklarar samma sak, att den sociala interaktionen görs inte bara med munnen utan du kan tala genom ditt kroppsspråk, till exempel genom gester och minspel. Vi menar att detta ligger i linje för vad förskollärare 1 på

Saturnus förskola förklarade med att bilder hade en bra inverkan på ett barn som inte kunde prata svenska, då barnet hade ett annat modersmål.

Lindgren (2016) betonar att bilder kan tolkas på olika sätt och få olika betydelser. Vi kan se i vår studie att barn kan använda sig av olika former av bildstöd och att dessa bilder kan få olika betydelser beroende på vem som tolkar dem. Som förskollärare 2 från Jupiters förskola poängterar kan en symbol vara mer abstrakt att tolka än själva bilden som barnet ser (Intervju förskollärare 2, Jupiters förskola). Därför är det viktigt som pedagog att ha erfarenheter av olika bildstöd för att kunna hjälpa barnen att kommunicera och använda bildstödsystem som är anpassat utifrån barnens behov. Rorty (1967) betonar syntax som ett begrepp, syntax handlar om att bilder är skapade för en viss situation och att vi människor tolkar dessa bilder på olika sätt. Detta som forskarna har förklarat menar vi ligger i linje med det som förskollärare 2 på Jupiters förskola förklarade, då en symbol kan vara med abstrakt att tolka än vad en bild är.

Thuresson (2013) nämner flanotavlans betydelse i den förskola där hon har gjort sin studie. Hon menar att barnen får vara mer delaktiga med vilka bilder som ska sättas upp när det handlar om spontana aktiviteter. Hon betonar vidare att när det är styrda aktiviteter blir det mer pedagogerna som bestämmer vilka bilder som ska sättas upp. Precis som Thuresson förklarar kan hennes tanke om delaktighet kopplas ihop med vårt resultat där vi kom fram till att pedagogerna inkluderar barnen i deras

bildschema för att barnen ska vara delaktiga med att kunna välja vad de själva vill göra under förskolevistelsen. Detta kan även ligga i linje med Lutz (2013) forskning om inkludering. Han beskriver att inkludering är ett begrepp för att kunna fånga upp alla barn som lever med olika bakgrunder eller förutsättningar samt att genom att inkludera motverkar vi exkludering av barn i förskolan. I resultatet förklarar vi att förskollärarna och barnskötarna anser att bildstöd gynnar alla barn oavsett om de är i behov eller inte av bildstöd. Detta resonemang kan även kopplas ihop med Svensson

Höstfält (2013) där hon betonar att samhället under senare tid har blivit bättre på att inkludera barn och människor som är i behov av särskilt stöd.

I förskolans värld finns det olika styrdokument som pedagogerna ska rikta in sin verksamhet efter. Läroplanen för förskolan (Lpfö18) nämner att förskolan ska vara och ha en likvärdig utbildning för alla barn, där ska verksamheten ta hänsyn till att alla barn har olika förutsättningar och behov. FN:s barnkonvention benämner att förskolan alltid ska utgå från barnets bästa i varje situation och i förskolan ska alla barn ha rätten till delaktighet och inflytande i verksamheten. Detta kan kopplas ihop med delen i resultatet där kommun A och kommun B har olika politiska riktlinjer att följa, kommun A beskrev att deras politiska riktlinje som en “Inkluderande lärmiljö” för alla barn medan kommun B hade en riktlinje som de beskrev med att de arbetade utifrån “Alla barns rätt till stöd”. Vi kan se att båda kommunernas politiska riktlinjer och deras mål innebär att inkludera alla barn i förskolans verksamhet oavsett om det har en funktionsvariation eller inte.

7.2 Metoddiskussion

Vårt val av att göra en empirisk undersökning med fokus på den kvalitativa metoden har gjort att vi med hjälp av våra intervjuer har fått en bredare kunskap om bildstöd och en förståelse om att bildstöd kan se så olika ut samt att användandet av bildstöd är beroende av behovet. På grund av Corona situationen kunde vi inte genomföra studien som vi hade tänkt från början med observationer och intervjuer. Detta har gjort att vi har fått tolka verksamheterna utifrån våra intervjuer, det vill säga att vi har bara fått pedagogernas beskrivning om hur de arbetar med bildstöd i deras verksamhet och inte fått se verksamheten med våra egna ögon. Vi menar att vi själva bör vara kritiska med att tolka förskolornas sätt att arbeta med bildstöd, det kanske är så att någon förskola beskriver att de arbetar mer med bildstöd än vad de egentligen gör i verkligheten medan det kan också vara så att förskolorna arbetar precis så som de beskrivit i intervjuerna.

Vi fick göra våra intervjuer via Zoom och Skype på grund av Corona situationen och detta har medfört att vi har fått ta del av pedagogernas beskrivning av användning av bildstöd samt att pedagogerna har skickat bilder på materialet som de använder sig av i verksamheten. Bilderna som vi fått av pedagogerna har varit tagna på de platser som bildstödet sitter i deras verksamhet, där har vi kunnat se att materialet satt uppe i de olika situationerna som pedagogerna beskrivit i intervjuerna. Utifrån vårt urval att intervjua 12 pedagoger från olika förskolor, har vi fått mycket material till vår studie samt att vi har fått många olika perspektiv på våra intervjufrågor då vi intervjuat både förskollärare och barnskötare. Det vill säga att vi har fått ta del av deras olika erfarenheter, upplevelser och deras kunskaper. Under studiens gång har vi även stött på problem, bland annat har vi fått göra ett bortfall av en intervjuperson på grund av att inspelningen var av för dålig kvalitet och vi kunde inte höra vad intervjupersonen svarade.

Trots begränsningar kan vi se vissa positiva aspekter med genomförandet av vår studie, vi har lärt oss hur det är att leda en semistrukturerad intervju via internet. Genom att vi har valt en intervjumetod som är semistrukturerad, har konsekvensen blivit att de förskollärare och barnskötare som vi intervjuat har fått beskriva så mycket som möjligt eftersom våra frågor har varit väldigt öppna för svar.

7.3 Förslag på fortsatt forskning

Studien har undersökt hur pedagoger använder sig av bildstöd i verksamheten, avsaknaden av möjligheten att undersöka verksamheten genom egna observationer har försvårat en ytterligare fördjupning i frågan. Ett förslag på vidare forskning kan vara att komplettera vår studie med observationer och djupdyka i någon specifik situation som uppstår i förskolan. I studien har det uppmärksammats i vårt resultat att pedagoger på de olika förskolor inte använder sig av bildstödet digitalt. Detta kan vara en idé till ett framtida forskningsprojekt inom specialpedagogiken, det kan finnas ett behov att utveckla pedagoger inom det digitala området eftersom samhället lever i en digital värld. Studien uppmärksammar i resultatet att fler pedagoger borde

få tillgång till kompetensutveckling gällande användning av bildstöd. Ett vidare förslag till forskningsprojekt inom kompetens hos pedagogerna kan vara att undersöka vilken kompetens som saknas. Vilka utbildningar kan pedagoger få tillgång till för att öka vår kompetens för bildstöd i förskolan?

Studien har även visat på behovet av bildstöd till barn som har ett annat modersmål än svenska och som är i början av att lära sig svenska. En vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur bildstöd kan påverka deras språkutveckling.

8. Referenser

Ahlberg, Ann (2009). ​Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur

Alvehus, Johan (2019).​ Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber

Edfelt, David, Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa & Reuterswärd, Malin (2019).

Tydliggörande pedagogik i förskolan. _{​Stockholm: Natur och kultur}

Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning_​.

(2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på internet: ​http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf​ (2020-04-10)

Greenhoot, Andrea Follmer & Semb, Patricia A. (2008).​ _{​Do Illustrations Enhance} Preschoolers' Memories for Stories? Age-Related Change in the Picture Facilitation Effect. ​Journal of Experimental Child Psychology,_{​ 99(4), 271-287.}

Tillgänglig på internet:

https://eds.b.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=1&sid=69efed4b-4b47-4b37-90fb-8f4ae1c7e77b%40pdc-v-sessmgr01&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZQ

%3d%3d#AN=EJ789335&db=eric​ [2020-04-07]

Heister Trygg, Boel (2005)​ GAKK Grafisk AKK: om saker,bilder och symboler som

alternativ och kompletterande kommunikation._{​ Malmö: Södra regionens}

kommunikationscentrum

Heister Trygg, Boel (2010). ​TAKK: Tecken som AKK. Malmö: _{​Södra regionens} kommunikationscentrum

Heister Trygg, Boel (2012). ​AKK i skolan: en pedagogisk utmaning : om alternativ

och kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola_{​. 1. uppl. Malmö:}

Södra regionens kommunikationscentrum

Kapalková, Svetlana; Polišenská, Kamila & Süssová, Martina (2016).​ _{​The Role of} Pictures and Gestures as a Support Mechanism for Novel Word Learning: A Training Study with 2-Year-Old Children. ​Child Language Teaching and Therapy_{​, 32(1),} 53-64. Tillgänglig på internet:

https://journals-sagepub-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1177/0265659015585373

[2020-04-07]

Lindgren, Anne-Li (2016). ​Etik, integritet och dokumentation i förskolan._{​ Malmö:} Gleerups Utbildning

Lpfö 18 (2018). ​Läroplan för förskolan Lpfö 18_{​. Stockholm: Skolverket}

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpf

o-18-for-forskolan​ [2020-04-01]

Lundqvist, Johanna (2018). ​Tidiga insatser och barns utbildningsvägar: Inkludering

och specialpedagogik. _{​Stockholm: Natur och kultur}

Lutz, Kristian (2013). ​Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med

det som inte anses lagom_{​. 1. uppl. Stockholm: Liber}

Rorty, Richard.​ (red.). 1​967. ​The linguistic turn: recent essays in philosophical

method_{​. Chicago: University of Chicago Press}

SFS 2010:800. ​Skollag_{​. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på} internet:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/s