Elevers Motivation till Ämnet Idrott och Hälsa

Lärande och Samhälle

Självständigt arbete i Idrott och Hälsa

Elevers Motivation till ämnet Idrott och

Hälsa

Students’ Motivation for Physical Education

Kristian Moseley

Emil Persson

Ämneslärarexamen

Självständigt arbete på grundnivå Handledare: Ange handledare

Examinator: Joacim Andersson Handledare: Marie Larneby 2021-01-06

2

Förord

I vår forskningsöversikt har vi under hela arbetet jobbat tillsammans när det gäller skrivandet och producerandet av texten. Vi delade upp sökandet av källorna där vi täckte olika databaser och hade som uppgift att hitta sex källor var. Vi läste och sammanfattade källorna var för sig och har sedan skrivit ihop metod, resultat och diskussion gemensamt. Även de andra delarna som referenslista och innehållsförteckning har gjorts gemensamt.

Vi vill tacka vår handledningsgrupp för den feedback vi fått och alla givande diskussioner av våra arbeten. Vi vill även tacka vår handledare som varit ett stort stöd genom hela processen.

Vi har funnit detta arbete intressant och har som mål att fördjupa oss inom ämnet i vårt examensarbete.

3

Abstract

I denna kunskapsöversikt undersöks forskning om elevers motivation till skolan, faktorer som kan påverka motivation och olika strategier lärare kan använda för att främja elevers motivation. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga forskning som identifierar faktorer som påverkar elevers motivation och engagemang. Frågeställningarna för översikten har varit: Vilka faktorer påverkar elevers motivation och engagemang i ämnet idrott och hälsa? Samt: Hur kan läraren påverka elevers motivation? Vi har använt oss av databassökningar i ERC, Sportdiscus, SwePub, Skolverket, MAU samt Frontiers.org för att hitta forskning som var relevant. Resultaten visar olika faktorer som är betydelsefulla för elevers motivation och engagemang, såsom mental hälsa, trygghet eller uppskattad självförmåga. Lärarna själva visade sig även vara en viktig faktor, som exempelvis lärares ledarskap och samarbete. Således visar det sig även att lärarens arbete är viktigt för elevers motivation och engagemang.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning……….5

1.1 Begrepp………...6

2. Syfte och frågeställning……….7

3. Metod………..8 3.1 Urval……….………8 3.2 Sökprocess………9 4. Resultat………..…………...…11 4.1 Svenska studier………....11 4.2 Internationella studier……….………17 5. Diskussion………....22

5.1 Faktorer som påverkar elevers motivation till idrott och hälsa……….…22

5.2 Lärarstrategier för att öka motivationen hos eleverna………..24

5.3 Sammanfattning………..26

5.4 Metoddiskussion………..………..….27

5.5 Vidare forskning………..………...…….27

5

1. Inledning

Vi har valt att göra en forskningsöversikt om deltagande och motivation inom ämnet idrott och hälsa. Enligt våra erfarenheter från våra praktiker och egen skolgång upplever vi att det finns en eller ett par elever i varje klass som sällan är med på idrott och hälsa.

Vi upplever även att det finns en vanligt förekommande inställning bland elever om att idrott och hälsa inte är ett viktigt ämne inom skolan. Att elever har omfattande frånvaro eller saknar motivationen till att vara delaktiga på lektionerna innebär att de går miste om den utbildningen de har rätt till och sådan frånvaro kan tyda på att någonting inte står rätt till för eleven. Vi vill därför undersöka om forskning gjorts kring elevers motivation till ämnet idrott och hälsa samt vilka resultat som forskningen visar.

Läroplanen för idrott och hälsa framskriver vikten av att utveckla “[f]ärdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter” (Skolverket, 2011b, s. 1) för att förstå hur olika livsstilar och rörelseaktiviteter påverkar människans hälsa och välmående och är därmed grundläggande för att de ska kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Även läroplanen för grundskolan har liknande mål där kunskaper om hur man påverkar hälsan genom hela livet är en del av ämnet syfte (Skolverket, 2011a). Detta är viktigare än någonsin. Rapporter visar på att fetman och övervikten i Sverige ökar där uppskattningsvis 15–16 % av befolkningen beräknas vara överviktiga eller ha fetma (Folkhälsomyndigheten, 2019). Många barn och ungdomar får inte ett intresse för fysiska aktiviteter från annat håll så som kompisar eller föräldrar och därmed faller ett ännu större ansvar på ämnet idrott och hälsa att utveckla ett sådant intresse. Fysisk aktivitet bidrar inte bara till en god hälsa men även att eleverna utvecklar sitt självförtroende och sin tilltro på sig själva (Redelius, 2004).

En rapport från Skolverket (2005) visar på att elever som inte är fysiskt aktiva på fritiden inte känner sig inspirerade, motiverade eller att de lär sig lika mycket på lektionerna i idrott och hälsa i relation till de som är fysiskt aktiva på fritiden. En studie av Redelius visar samband mellan elevers inställning till ämnet idrott och hälsa och hur aktiva de är på lektionerna. De elever som är negativt inställda till ämnet anser sig själva inte vara särskilt aktiva på lektionerna och är i lägre utsträckning medlemmar i någon idrottsförening (Redelius, 2004). Resultaten från Redelius studie visar på att elever som är negativt inställda till idrott och hälsa i större

6

utsträckning än de som är neutralt eller positivt inställda till ämnet uppfattar att sina föräldrar anser ämnet mindre viktigt än övriga skolämnen (Redelius, 2004). Därmed blir lärarens roll viktig i att försöka vända elevers negativa uppfattningar om ämnet från negativa till positiva. Resultaten från vår forskningsöversikt kommer även att beröra hur och vad läraren kan göra för att påverka elevers motivation.

Detta anser vi vara av vikt för professionen då vi dagligen kommer att möta elever med motivationsbrist, vilket vi båda gjort under våra VFU-perioder, och detta kan ge oss insikter i vad som påverkar elevers motivation samt vad vi som lärare kan göra för att öka motivation och uppskattning för ämnet idrott och hälsa.

Denna forskningsöversikt har därmed som mål att undersöka vad forskningen visar om eventuella samband för varför elever saknar motivation för ämnet idrott och hälsa och vilka faktorer som påverkar elevers motivation.

1.1 Begrepp

Motivation: ”psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Teorier om motivation förklarar varför vi över huvud taget handlar och varför vi gör vissa saker snarare än andra” (Nationalencyklopedin, 2020)

BPN: Basic psychological needs. Utgörs av tre faktorer: Autonomi, kompetens och tillhörighet. BPN är viktigt för motivationen då tillfredsställning av de tre faktorerna leder till flera positiva resultat däribland ökad uppskattning och ökad ansträngning (Fin, Moreno-Murcia, León, Baretta och Júnior, 2019).

Flow theory: Ett mentalt tillstånd som en person befinner sig i när den utför en aktivitet och är helt uppslukad i känslan av engagemang och uppskattning vilket ofta leder till att trötthet och tid glöms bort (Franco, Coterón, Huéscar & Moreno-Murcia 2020).

7

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att kartlägga forskning för att identifiera faktorer som påverkar elevers motivation och engagemang till ämnet idrott och hälsa. En faktor som vi tror kommer att vara central är lärarens roll och lägger därmed också fokus på detta. Fokus kommer att ligga både på elevers motivation och engagemang på lektionerna men även motivation och engagemang hos de elever som är frånvarande. Vi har valt att inte inrikta studien på en specifik åldersgrupp då vi anser att alla åldrarna inom skolan är relevanta.

Våra frågeställningar är följande:

Vilka faktorer påverkar elevers motivation och engagemang i ämnet idrott och hälsa? Hur kan läraren påverka elevers motivation?

8

3. Metod

Under följande kapitel kommer vi att presentera hur vi har arbetat med att samla in våra källor/vår data genom en litteratursökning. Vi har tagit hjälp av Backman (2016) när vi evaluerat källor och bestämt vilken information som har varit relevant för den här kunskapsöversikten. När vi granskat våra källor har vi således haft faktorer som källans giltighet, konsistens och implikationer i åtanke. Särskilt i arbetet med att välja våra källor har vi även använt Thurén (2019). Thurén (2019) beskriver hur orsaks- och ändamålsförklaringar visar varför något är som det är. Vi har valt vissa källor som inte direkt behandlar engagemang och motivation och det är därför viktigt att kunna se kausaliteten, sambandet mellan vad som tas upp i en källa och hur det kan påverka elevers motivation.

3.1 Urval

Avgränsningar som gjorts i denna forskningsöversikt för att söka efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar har varit att söka forskning som är publicerat 2010 och framåt samt att sortera bort allt som inte är refereegranskat eller peer-reviewed. Detta har gjorts för att vi vill granska aktuell forskning. Språkligt har vi enbart använt oss av svenska och engelska publikationer. Däremot har vi forskning som gjorts i andra länder. Vi anser det vara relevant då vår vi valt att fokusera på mänskligt beteende som vi anser vara relevant oavsett om det är svenska eller spanska elever. Vi har använt både kvalitativa och kvantitativa publikationer (Backman, 2016). Vid sökningar som resulterat i över 100 träffar har vi enbart valt att läsa igenom rubriker och abstract på de 100 första då vi ansåg att relevansen var för låg för att vara av intresse för oss därefter.

Sökorden har varit: ”physical education” både med och utan citattecken, motivation, participation OR engagement OR involvement, skolk, idrott och hälsa, integration.

9

3.2 Sökprocess

De huvudsakliga databaserna vi har använt är ERC, SwePub, Sportdiscus samt Skolverket. Dessa har vi fått tillhandahållna av Malmö Universitet i vår guide till SAG. Utöver det har vi använt oss av Frontiers.org som vi kom i kontakt med genom Skolverkets publikationer om forskning.

Sökningen började i databasen ERC med sökorden: Participation OR engagement OR involvement AND ”physical education”. De avgränsningar som gjordes var peer-reviewed, full text samt att det skulle vara publicerat 2010 eller senare. Detta resulterade i 755 träffar. Rubrikerna på de första 100 artiklarna lästes och en lämplig källa fanns, den andra träffen. Detta var Franco, Coterón, Huéscar och Moreno-Murcia (2020).

Nästa sökning var även den på ERC. Sökorden var: Motivation AND ”physical education” med avgränsningarna att de skulle vara peer-reviewed, full text samt från 2010 och framåt. Detta gav 462 träffar varav två av de som fanns var relevanta genom att läsa rubriker och abstract. De träffar som fanns relevanta var Domville, Watson, Richardson och Fisher Graves (2019) och Baena-Extremera, Gómez-López, Granero-Gallegos och Ortiz-Camacho (2015).

Vidare användes även SwePub, där gjordes till en början en sökning på refereegranskade artiklar med sökordet “skolk”. Sökningen resulterade i 14 resultat, vilket gjorde det enkelt att fort titta på titlarna på artiklarna. Här fanns Ramberg, Låftman, Fransson och Modin (2018) som inte är specifik för idrott och hälsa men som ändå ansågs vara relevant för idrott och hälsa eftersom den behandlar allmänna strategier för skolk i skolan.

Genom att läsa artikeln av Ramberg, Låftman, Fransson och Modin (2018) ansågs frågan om mental hälsa i relation till frågeställningen relevant. I referenslistan hittades således Attwood och Croll (2014). Den är inte specifik för idrott och hälsa men är relevant för idrott och hälsa vilket motiveras i nästa kapitel.

Vidare gjordes även en sökning på SwePub med sökorden “idrott och hälsa” avgränsat till doktorsavhandlingar. Sökningen gav 34 träffar och här hittades både Isberg (2009) och Wiker (2017).

Vidare gjordes en sökning på SPORTDiscus med sökorden “physical education” och “integration”, avgränsat till årtalen 2010–2021 och peer reviewed. Sökningen gav 867 träffar.

10

Titlar och abstract lästes på de 100 första artiklarna, varav första artikeln som dök upp Tolgfors (2019) var av relevans för detta arbete.

Sedan gjordes en sökning genom att kolla igenom Skolverkets forskningspublikationer i ämnet idrott och hälsa och fann sex artiklar varav en var intressant för vårt syfte. Denna artikel presenterar resultat av en doktorsavhandling. Denna doktorsavhandling är baserad på fyra artiklar varav en var av intresse för detta arbete. Detta var Bertills, Granlund och Augustine (2019).

Bertills, Granlund och Augustine (2019) var publicerad på Frontiers.org och det ledde till en sökning på denna databas med sökorden ”physical education” AND motivation vilket resulterade i 1756 artiklar, där titlar och abstract på de 100 första lästes, varav två var av intresse: Claver, Martínez-Aranda, Conejero och Gil-Arias (2020) och Fin, Moreno-Murcia, León, Baretta och Júnior (2019).

Den sista källan hittade genom en sökning på google för att hittta MAUs sökmotor för publikationer från Malmö Universitet. Där gjordes en sökning med sökorden idrott och hälsa med avgränsning licentiatavhandling och fann då Sebelius (2018).

11

4. Resultat

I detta kapitel kommer vi att presentera resultaten från de källor som vi har valt ut för denna forskningsöversikt. Vid varje resultat presenteras först metod och syfte följt av en presentation av studiens resultat. Vi har valt att dela in resultaten i två delar och skilja på de studier som är utförda i Sverige och de som är utförda utomlands. Vi anser att detta är det bästa sättet att dela upp dem då de behandlar så olika teman. Men det finns likheter mellan de svenska som belyses genom denna indelning och likaså med de internationella.

4.1 Svenska studier

Till att börja med har vi undersökt olika faktorer som kan påverka elevers motivation till undervisningen, exempelvis hur väl de trivs med klasskamrater, hur lärarens didaktiska val uppfattas eller deras egna välmående. Bertills, Granlund och Augustines studie Inclusive Teaching

Skills and Student Engagement in Physical Education (2019) hade som syfte att undersöka samband

mellan elevers engagemang, typ av aktivitet och undervisningsmetoder inom ämnet idrott och hälsa. De observerade 94 elever i åldrarna 14–15 under pågående idrottslektioner i allmänna skolor. Studien hade fokus på elever med funktionsnedsättningar, både fysiska och psykiska men även elever utan funktionsnedsättningar observerades. De valde att dela in eleverna i tre kategorier, de med funktionsnedsättningar, de med höga betyg (A-C) och de med låga betyg (D-F). De tre kategorierna utformades på detta visa för att studien hade ett extra fokus på de eleverna med funktionsnedsättningar. Även observationsdata från 21 lärare samlades in och analyserades.

Vid observationerna visade eleverna mer engagemang när material, som till exempel bollar eller musik vid dans, användes än när det inte användes, vilket var hälften av tiden. Större skillnader i engagemang märktes av i grupperna med eleverna med funktionsnedsättning och eleverna med låga betyg när material som till exempel musik vid dans, än i gruppen med elever som hade höga betyg. Även lagsporter hade samma effekt på de två grupperna. Forskarna fann även att alla grupper visade på ett större engagemang och deltagande när eleverna var i

12

kommunikationsavstånd till läraren samt vid helgruppsformat på undervisningen. Elever som hade högre engagemang övade på det de skulle öva på mer frekvent än de som hade lägre engagemang. Signifikanta associationer fanns mellan observerat engagemang och tidigare självrapporterade nivåer av självförmåga.

Vidare så observerades lärarens inflytande på engagemanget där undervisningsmetoder av hög nivå påverkade engagemanget positivt. Hög nivå av undervisningsmetoder innebar bland annat att läraren utgick från läroplanen, gav feedback, interagerade med eleverna ofta genom att instruera dem ofta samt att de var inom kommunikationsavstånd till elever. Helgruppsformatet användes oftare och då visade eleverna större engagemang. Däremot i undervisning med låg undervisningsnivå observerades eleverna oftare vara ensamma socialt samt att de hade fokus på annat än lektionsinnehållet.

En annan faktor som kan påverka elevers engagemang till idrott och hälsa är frågan om integration och däri ett eventuellt utanförskap. Utgångspunkten för Tolgfors studie Promoting

integration through physical education (2019) är ett politiskt initiativ i Sverige där elever som bor i en

socioekonomiskt missgynnad förort blir bussade in till staden i syfte att främja integration och höja skolresultaten. Skolan som eleverna i förorten gått på hade nyligen stängt, vilket också var en anledning till att de nu tog bussen till staden. De flesta av eleverna som åkte bussen till staden var från en utländsk bakgrund. Idrott och hälsa ses av många som ett ämne vilket kan bidra till integration genom utvecklingen av ett praktiskt språk och att socialisera elever. Syftet med studien är att undersöka vad som sker under idrottsundervisningen, beträffande de sätt lärares pedagogiska val och hur elever agerar på dem, med integration i fokus.

Studien genomfördes genom observationer och intervjuer med en lärare i idrott och hälsa och en heterogen klass elever. Läraren hade arbetat på skolan som stängts i förorten. Eleverna i lärarens nya klass var alltså från olika förorter och delar av staden, samt att många hade olika kulturella bakgrunder. Observationerna skedde under en eller två lektioner per vecka genom höstterminen 2018, under totalt 18 lektioner.

Studien belyser tre rationaliteter som manifesterades genom lärarens undervisning: främjandet av interkulturella möten, samarbete och ömsesidig respekt. Rationaliteterna och även studien som helhet är baserade på Foucaults teoretiska ramverk om governmentality, alltså ett perspektiv på hur regeringen utövar sin makt, eventuellt motstånd mot makten och hur det påverkar skolan.

13

Idrottsläraren arbetade alltså med integration i åtanke och han ansåg även att undervisning av en sådan multikulturell grupp av elever kommer att hjälpa både integration och skolresultat. Studien resulterade inte i något definitivt svar på om idrott och hälsa bidrar till social inkludering, men det är möjligt att synsättet om “oss och dem” kan motverkas på lektionerna i idrott och hälsa genom samarbete där eleverna upplever och löser utmaningar tillsammans.

Vidare fann studien också motstånd, och särskilt då elever vägrade att delas upp i olika grupper. Studien belyser även att om elever endast umgås med de som de redan känner och har samma kulturella bakgrund finns det inte mycket hopp om att bygga en social sammanhållning utanför skolan. Det beskrivs hur idrott också kan vara ett hinder för integration, om det finns olika starka kulturella grupperingar utan bryggor mellan dem. Dessutom fann forskarna att mycket idrottsundervisning tar form av en “nordisk rörelsekultur”, med aktiviteter som inte utövas i exempelvis Nordafrika eller mellanöstern, vilket leder till att undervisningen domineras av den nordiska rörelsekulturen.

Ytterligare faktorer som kan påverka elevernas uppfattning av ämnet idrott och hälsa är upplevelser av ottryghet, otydlighet och orättvisa. Wikers avhandling ”Det är live liksom” (2017) har som syfte att med utgångspunkt i elevers perspektiv på ämnet idrott och hälsa bidra till ökad kunskap och fördjupad förståelse av ämnet. Avhandlingen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv samt ett dialogiskt perspektiv inom social representationsteori. Huvudfrågor i studien behandlar vad elever har för upplevelser av ämnet idrott och hälsa, vilka möjligheter och hinder de upplever i ämnet samt vilka visioner eleverna har om ämnet.

Det empiriska materialet består av intervjudata från elva fokusgruppsintervjuer med 62 elever i årskurs 9, från åtta olika högstadieskolor i Sverige. Meningen med fokusgruppsintervjuer var att ge utrymme för ett mångsidigt yttrande av gemensamma föreställningar för att kunna komma så nära den vardagliga verkligheten som möjligt.

Studien beskriver att många elever upplever att det är en fördel att ursprungligen ha de rätta förmågorna i idrott och hälsa. Det vill säga att eleverna upplever det som en fördel om man redan innan undervisningen börjar är duktig på exempelvis bollspel eller gymnastik. Eleverna redogör för att det förväntas en särskild talang i idrott och hälsa för att nå ett högt betyg, vilket eleverna upplever skiljer sig åt från andra ämnen. Inom andra ämnen upplever eleverna att de får lära sig innehållet på lektionerna utan att behöva förkunskaper.

14

Studien visar också att elever ofta upplever idrottslärare som otydliga och orättvisa i sin bedömning, vilket påverkar eleverna som grupp negativt. Eleverna anser alltså att idrottsläraren bör uttrycka sig tydligare och göra sin bedömning mer konkret, så att den blir begriplig. Analysen visar att elevernas gemensamma kunskap och upplevelse av betyg och bedömning även leder till minskad motivation i ämnet.

Idrott och hälsa har även sammankopplats med inslag av kval och otrygghet, ett exempel är utmaningen med ombytes- och duschsituation. Elevernas samtal framhåller att vissa lärare tror att de inte deltar för att de är lata, inte vill eller bara skolkar när det egentligen handlar om att de upplever en otrygghet i omklädnings- och/eller duschrummen. Eleverna beskriver bland annat en rädsla för att exempelvis bli uttittade, fotade eller filmade, vilket gör att vissa elever hellre avstår från idrottsundervisningen. Det är ett problem som därav inte handlar om att elever inte är motiverade för själva undervisningen, utan snarare de kringliggande omständigheterna.

Vi har även använt studier som undersöker påverkan av lärarnas strategier eller didaktiska val på elevers motivation i idrott och hälsa. I Ramberg, Låftman, Fransson och Modins studie

School effectiveness and truancy: A multilevel study of upper secondary schools in Stockholm (2018) beskrivs

det hur skolk är ett allvarligt problem i både svensk och internationell skola. Studien är inte specifik för idrott och hälsa men är av relevans för idrott och hälsa då den behandlar undervisning generellt och är därmed användbar även för idrott och hälsa.

De utförde därav en studie med syftet att undersöka sambandet mellan tre olika läraraspekter som är ledarskap, samarbete samt etiska normer, och frånvaro hos gymnasieelever. Etiska normer kan även beskrivas som livssyn eller atmosfären på skolan. Hypotesen i studien är att när lärare arbetar med dessa aspekter i åtanke minskar frånvaron hos eleverna. Studien är baserad på insamlad data från lärare och elever i 46 gymnasium i Stockholm kommun. Data samlades in 2016 bland 4956 elever och 1045 lärare. Elever och lärare fick svara på olika frågeformulär. Frågeformuläret till eleverna handlade om atmosfären i skolan, skolk och hälsa. Lärarnas frågeformulär behandlade frågor om arbetsklimat och skolans arbetssätt.

Angående ledarskap visar resultaten från frågeformulären att en högre värdering av skolans ledarskap är kopplat till lägre sannolikhet att eleverna skolkar och att det är statistiskt

15

signifikant. När det gäller lärarnas samarbete kopplat till elevers frånvaro visar det sig också ha en liknande påverkan på elevers frånvaro, dock inte lika betydelsefull som ledarskap. Skolans etiska normer, eller skolans atmosfär, visar sig i resultaten också ha en påverkan på elevers frånvaro. Resultatet av statistiken för den insamlade datan förblir densamma, med mindre variationer, även efter att man räknar in sociodemografiska faktorer, på både skolnivå och elevnivå. För att summera visar resultaten att en skola där dessa tre aspekter värderas att fungera väl är det även lägre risk att elever väljer att frånvara från undervisningen.

Nästa källa som behandlar lärarens påverkan på elevers motivation är Sebelius licentiatavhandling Att vara idrottslärare (2018) vilken beskriver hur lärare ofta tar på sig olika typer av roller i undervisningen. Det beskrivs hur den forskning som gjorts på idrottslärare utgår från styrdokumenten och att idrottslärarnas praktik jämförs med de tolkningar som forskare gör av styrdokumenten. Sebelius (2018) undersöker idrottslärares praktik ur ett annat perspektiv och syftet med denna studie är därmed att skapa en förståelse för idrottslärarens yrkesroll baserat på vad lärarna själva berättar om deras vardag och hur de hanterar den.

Insamlingen av empiri skedde genom intervjuer med åtta olika idrottslärare, där intervjuguiden skapats med hjälp av Michael Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och Yeheskel Hasenfelds (2010) teori om service-organisationer. Idrottslärarnas utsagor har sedan analyserats utifrån dessa teorier.

Resultaten visade att lärare tar på sig tre olika roller: problemlösaren, trygghetsskaparen och organisatören. Rollen som problemlösare kommer till uttryck när man behöver lösa problem som uppstår, både här och nu och mer långsiktiga problem. Trygghetsskaparen syftar till att idrottsämnet kräver en viss trygghet för att elever ska känna sig bekväma på lektionerna och att kunna prestera. Rollen som organisatör behövs för att klara av att anpassa undervisningen till eleverna och för att uppnå målen för ämnet.

Sebelius (2018) tar upp hur bilden av idrottslärare, utifrån de tre tidigare nämnda rollerna, troligtvis inte stämmer överens med bilden av hur en idrottslärare bör vara. Med hjälp av styrdokumenten och tidigare forskning kan man finns en förväntan på vad den “korrekta” idrottsläraren är, men den stämmer troligtvis inte överens med hur de flesta idrottslärare bedriver sin undervisning.

16

Isberg avhandling Viljan till fysisk aktivitet (2009) har som syfte att undersöka möjligheter till att motivera ungdomar i åldern 12–16 att utöva fysisk aktivitet och att fortsätta vara fysiskt aktiva.

Avhandlingen behandlar alltså inte de mer generella strategier eller lärarroller som tidigare nämnts, utan beskriver snarare en mer specifik strategi, en intervention, för att öka ungdomarnas motivation. Idrott och hälsa kan spela en viktig roll för att hjälpa ungdomar att bli mer fysiskt aktiva och lärares förmåga att ge positiva erfarenheter av fysisk aktivitet ses som viktig. För vissa elever är idrottsundervisningen det enda tillfället i veckan då de utför fysisk aktivitet, vilket enligt Isberg (2009) gör det viktigt att eleverna är motiverade för det.

Avhandlingen har tre delsyften. Första syftet var att undersöka effekten av en intervention, det vill säga en träningsdagbok. Det andra syftet var att validera träningsdagboken som ungdomarna använde med hjälp av ett objektivt mätinstrument. Det tredje syftet var att undersöka om interventionen i form av träningsdagboken hjälpt att motivera ungdomarna att fortsätta vara fysiskt aktiva.

Undersökningen utfördes i Sverige och bestod av 122 elever i åldern 12–16 år, 51 flickor och 71 pojkar, som var antingen fysiskt inaktiva, fysiskt aktiva men inte medlemmar i någon idrottsorganisation på fritiden, samt elever som var fysiskt aktiva och medlemmar i någon idrott på fritiden. Eleverna använde sig av ett verktyg för att hålla koll på sin aktivitet, d.v.s. träningsdagboken, vilken sedan jämfördes med deras faktiska VO2-kapacitet och fysiska status. Undersökningen varade i ett och ett halvt år och fyra-fem år senare gjordes en uppföljningsstudie. I analysen valdes 13 intervjuer ut från varje grupp av elever och varje grupp behandlades därför som en enhet med skilda erfarenheter och uppfattningar från varandra. Analysen vilade på en kvalitativ grund och resultaten redovisas i ett kategorischema.

Resultaten visade att dagboken hade olika effekt på de olika grupperna av elever. Exempelvis gjorde eleverna i grupp 1 (de fysiskt inaktiva) inte någon märkbar ökning av sin fysiska aktivitet utanför skolan eller efter interventionen. Däremot var grupp 2 (fysiskt aktiva elever, men som inte deltog i föreningsidrott) mer fysiskt aktiva både under interventionens tid och när uppföljningsstudie gjordes, jämfört med en motsvarande kontrollgrupp. Sammanfattningen av avhandlingens fynd är att träningsdagboken kan vara ett bra verktyg för att motivera unga att vara mer fysiskt aktiva och att den kan ses som en slags dörröppnare, ett sätt att komma igång.

17

4.2 Internationella studier

A Person-Centered Approach in Physical Education to Better Understand Low-Motivation Students är en

studie med syftet att försöka erbjuda en motivationssekvens som förklarar avsikten eller syftet av fysisk aktivitet bland lågmotiverade elever inom idrott och hälsa. Studien utfördes av Franco, Coterón, Huéscar och Moreno-Murcia (2020). De hade ett personcentrerat utgångsläge i sin studie. 1872 högstadie- och gymnasieelever från Spanien, Argentina och Colombia deltog i studien och genomfördes i två steg. Första momentet hade som syfte att identifiera eleverna utifrån deras motivationsprofiler för att kunna identifiera de lågmotiverade eleverna. I det andra momentet fick eleverna besvara fyra frågeformulär som var och en hade olika fokus. Studien hade tre teoretiska perspektiv: Achievement goal theory, Self-determination theory samt flow theory.

Studien fann starka samband mellan uppgiftsorienterad undervisning och viljan att vara fysiskt aktiv. Studien bekräftade även modellen där uppgiftsorienterad undervisning ledde till inre motivation som i sin tur ledde till avsikten att vara fysiskt aktiv förutom bland lågmotiverade elever där de inte fann signifikanta samband. De fann ett starkt samband mellan lågmotiverade elever och att upplevelsen av flow ledde till en kraftfull inre motivation att vara fysiskt aktiv.

Studien av Baena-Extremera, Gómez-López, Granero-Gallegos och Ortiz-Camachos Predicting Satisfaction in Physical Education From Motivational Climate and Self-determined Motivation fann liknande resultat gällande uppgiftsorienterat klimat och motivationen bland elever. Studien är en statistisk studie med 758 elever i åldrarna 13–18 i Spanien. Studien, vars syfte var att analysera faktorer som relaterar till uppskattningen av ämnet idrott och hälsa på idrottslektioner baserat på Achievement goal theory, använde sig av frågeformulären Sport Satisfaction Instrument (SSI), Learning and Performance Orientations in PE Classes Questionnaire (LAPOPECQ) samt Sport Motivation Scale (SMS).

Resultaten visade bland annat starka samband mellan inre motivation och uppgiftsorienterat klimat, mellan inre motivation och glädje, mellan uppgiftsorienterat klimat och boredom samt mellan yttre motivation och uppgiftsorienterat klimat. Vidare fann studien att det fanns ett samband mellan studenter som upplevde att ett motivationsklimat var högre i

18

uppgiftsorienterade klimat än ego-orienterade klimat. Ego-orienterat klimat ledde till amotivation medan uppgiftsorienterat klimat leder till inre och yttre motivation. Även lärarens roll var viktig då resultaten visade att elevernas motivation och uppfattning av ämnet till stor del berodde på klimatet som läraren skapade. Slutligen fann forskarna att elever som har en positiv attityd och tycker om idrottsämnet, också deltar i högre grad i fysiska aktiviteter utanför skolan.

Även Claver, Martinez-Aranda, Conejero och Gil-Arias studie Motivation, Discipline, and Academic Performance in Physical Education: A Holistic Approach From Achievement Goal and Self-Determination Theories (2020) fann resultat som visade på samband mellan uppgiftsorienterat klimat och elevers motivation. Studien är en tvärsnittsstudie där 919 spanska elever i åldrarna 12–18 deltog genom att besvara fyra olika frågeformulär. Syftet med studien var att bestämma (determine) en prediktiv modell för disciplinerat beteende och akademisk prestation bland elever i idrott och hälsa. Detta gjordes genom att studera följande variabler: arbetsorienterade motiverande klimat, grundläggande psykologiska behov, autonom motivation, disciplinerat beteende och studieresultat.

Resultaten av studien bekräftade tre hypoteser. Den första hypotesen var att uppgiftsorienterat klimat skulle leda till autonom motivation genom BPN. Studien visade tydliga samband mellan BPN och uppgiftsorienterat klimat för att öka självbestämmande former av motivation. Resultaten visade även att läraren har en viktig roll i BPN och därmed även för autonom motivation genom att inkludera elever i utformandet av lektionerna och val av aktiviteter samt att anpassa undervisningen efter elevernas förmåga. De två andra hypoteserna som bekräftades var att autonom motivation leder till mer disciplinerat beteende och att autonom motivation leder till ökad akademisk prestation.

Utöver de tre hypoteserna visade resultaten även ett positivt och signifikant samband mellan ett uppgiftsorienterat klimat, BPN, autonom motivation och disciplinerat beteende. Det uppgiftsorienterade klimatet har en positiv effekt på BPN som i sin tur har en positiv inverkan på autonom motivation som sedan i sin tur påverkar de akademiska prestationerna och disciplinerat beteende hos eleverna. De akademiska prestationerna innebar hur en elev presterade i ett ämne sett till prestationer och betyg medan disciplinerat beteende syftade till hur ofta en elev hade ett beteende som var störande för klassen och lektionen.

19

Autonomin hos elever visade sig även vara en viktig faktor för elevers motivation i Fin, Moreno-Murcia, León, Baretta och Júniors studie Teachers’ Interpersonal Style in Physical Education: Exploring Patterns of Students’ Self-Determined Motivation and Enjoyment of Physical Activity in a Longitudinal Study (2019). Denna studie är en longitudinell studie utförd i Brasilien med syftet att utforska mönster av förändring i motivationsvariabler så som autonomi, kompetens, samhörighet och självbestämmande motivation samt hur de skiljer sig gällande lärarstrategier för idrott och hälsa som förespråkade autonomi eller lärarstrategier som var mer kontrollerande i sin form.

De hade en hypotes om att de skulle finna mönster där de motiverade och självbestämmande eleverna skulle visa mer uppskattning för idrott och hälsa när de utförde fysisk aktivitet och läraren skulle ha en mer autonomt förespråkande lärarstrategi. De lågmotiverade och mindre självbestämmande eleverna skulle visa mindre glädje och läraren skulle ha en mer kontrollerande lärarstrategi. Studien utgick från Self-Determination theorys syn på motivation där BPN är starkt kopplat till motivation.

200 elever deltog i studien och var 11–13 år vid första tillfället och samma 200 elever deltog året därpå och var då 12–14 år gamla. De besvarade flera olika frågeformulär som till exempel Controlling Teacher Questionnaire (CTQ). Resultaten visade negativa trender gällande självbestämmande och BPN i relation till negativ uppskattning av ämnet och en kontrollerande lärarstrategi. Samtidigt visade resultaten positiva trender mellan positiv uppskattning av ämnet och en autonom lärarstrategi. I övrigt fann studien stöd för att lärarstrategier som förespråkat autonomi också influerade självbestämmande motivation och i förlängning ledde till åtagande av fysisk aktivitet.

Studien av Attwood och Croll Truancy and well-being among secondary school pupils in England (2014), som precis som Fin et al (2019) är longitudinell, är utförd i England och behandlar två potentiellt problematiska aspekter av ungdomars liv: det långvariga problemet med skolk i skolan och oro kring elevers mentala hälsa.

Studien använde sig av den så kallade “Longtudinal Study of Young People in England” (LSYPE), vilken är en panelundersökning på stor skala och gör forskarna i denna studie till andrahandsforskare. LSYPE startades 2004 och har utförts varje år upp till 2010. I denna studie användes data från våg 2 och våg 7 av undersökningen, då ungdomarna var 14 eller 15 år gamla respektive 20 eller 21. Undersökningen innehöll frågor om eleverna hade skolkat det

20

senaste året, av vilken anledning samt frågor om den mentala hälsan, exempelvis om elevernas upplevelse av vardagen, förmågan att koncentrera sig eller hur väl de sover.

Data om mental hälsa, baserat på LSYPE, visar att potentiellt en av fem av unga människor har seriösa problem med att hantera vardagen på grund av att de känner stress och ångest. Det var mer troligt att flickor rapporterade om problem med mental hälsa än pojkarna och lägre nivåer av mental hälsa var starkt kopplat till frånvaro och skolk. De flesta elever med frånvaro menade på att det var viktigt att göra bra ifrån sig i skolan, men att de också inte tyckte om skolan, vilket då var en anledning för skolk. Ett viktigt fynd från studien är att frånvaro och välbefinnande är tydligt kopplat till varandra. Elever med hög frånvaro var mer sannolika att ha svårigheter med sin mentala hälsa och elever som själva rapporterar att de har svårigheter med sin mentala hälsa var också mer sannolika att ha hög frånvaro.

Den sista studien i detta arbete fann också faktorer som kunde leda till att avstå från att vara med på lektionen eller skolk. Domville, Watson, Richardson och Fisher Graves studie

Children’s perceptions of factors that influence PE enjoyment: a qualitative investigation (2019) är en

kvalitativ studie med syftet att undersöka hur elever uppfattade faktorer som påverkade uppskattningen av lektionerna i idrott och hälsa i England. Studien hade fokus på self-determination theory och främjande av autonom motivation. 47 elever med 4–6 elever per grupp i åldrarna 7–11 intervjuades i 30–45 minuter långa möten utförda av en moderator med utbildning i kvalitativa metoder.

Vid intervjuerna framkom det att det framförallt var tre teman som influerade elevers uppskattning av ämnet: personliga preferenser, attityd och uppförandet av klasskamrater samt lärarens beteende. Studien fann samband mellan inflytande över lektionsinnehållet och elevers engagemang och motivation. De flesta eleverna var positivt inställda till ämnet och ville ha fler och längre lektioner. Eleverna var intresserade av olika aktiviteter och idrotter men upplevde att de sällan utförde några av dem under lektionerna. Eleverna ville därmed ha större inflytande på lektionsinnehållet. Många elever upplevde att de blev uttråkade om de skulle utföra aktiviteter eller idrotter de inte tyckte om.

Vidare fann forskarna samband mellan klasskamraters beteende till varandra och hur det påverkade motivationen och uppskattning för ämnet signifikant. Genom bråk, kommentarer från klasskamrater eller att eleverna upplevde lagindelningen som ojämn sänkte uppskattningen för ämnet och motivationen men även att det kunde avskräcka elever från att vilja delta i framtida lektioner.

21

Lärarna påverkade också elevernas uppskattning och motivation för ämnet. Om de inte blev utmanade tillräckligt eller utmaningen blev för svår så tappade de engagemang och motivation. När eleverna upplevde att läraren brydde sig om dem och läraren deltog i lektionerna genom att para ihop sig med elever och aktivt hjälpa dem bidrog det till att de kände sig mer positivt inställda till ämnet och mer engagerade. Det var dock sällan som det skedde.

Resultaten från de studier och avhandlingar som vi granskat visade ett flertal faktorer som påverkar elevers motivation samt vad lärare kan göra för att påverka elevers motivation. Detta kommer att diskuteras i nästa kapitel. Källorna som valts ut för detta arbete har varit olika i sina tillvägagångssätt där vi har både kvalitativa studier som till exempel Domville et al. (2019) och kvantitativa studier som till exempel Ramberg et al. (2018). Detta anser vi har gett oss en mer nyanserad bild av vad forskningen kring elevers motivation visar för resultat. Enligt resultaten var några av de viktigaste faktorerna läraren, BPN samt skoletosen.

22

5. Diskussion

I detta kapitel kommer vi att diskutera resultaten från källorna med fokus på att identifiera faktorer som påverkar elevers motivation och engagemang till idrott och hälsa, som är arbetets syfte. Vi kommer även att ha en kort diskussion kring vår metod för arbetet samt en avslutande sammanfattning.

Vi har valt att dela in vår diskussion i två delar: faktorer som påverkar elevers motivation till idrott

och hälsa och lärarstrategier för att öka motivation hos eleverna. Även om de hänger ihop till viss del

har vi valt att dela upp det. Båda delarna kommer att besvara frågeställningen: Vilka faktorer

spelar in och påverkar elevers motivation och engagemang i ämnet idrott och hälsa? som är vår

huvudfrågeställning medan Lärarstrategier för att öka motivationen hos eleverna kommer att fokusera på vad idrottslärare kan göra på lektionerna för att öka motivationen.

5.1 Faktorer som påverkar elevers motivation till idrott och

hälsa

Resultaten från vår forskningsöversikt visar på ett antal faktorer som påverkar elevers engagemang och motivation. Viktiga faktorer var klasskamrater, skolmiljö, lektionsinnehållet, mental hälsa, BPN, uppgiftsorienterat klimat samt läraren.

Vissa elever upplevde omklädningsrummet som en otrygg miljö, både före och efter lektionerna, vilket påverkade elevers motivation att delta på lektionerna (Wiker, 2017). Utöver det så var den upplevda självförmågan i ämnet viktigt för hur engagerade och motiverade eleverna var under lektionerna där en mindre tilltro till sin egen självförmåga ledde till mindre engagemang och motivation (Bertills et al., 2019; Wiker, 2017; Redelius, 2004). Det vill säga att elever upplever att de ska ha de rätta förmågorna redan innan undervisningen börjar för att kunna prestera i ämnet och nå högre betyg vilket leder till sänkt motivation bland de elever som inte upplever att de har de rätta förmågorna (Wiker, 2017).

En annan faktor som Attwood och Croll (2014) beskriver är hur mental hälsa är starkt kopplat till elevers frånvaro i skolan. Elever med hög frånvaro var mer sannolika att ha

23

svårigheter med sin mentala hälsa, möjligtvis på grund av stress eller ångest angående skolan. Saker som att vissa elever exempelvis känner oro inför omklädningsrummet eller bristande självförmåga kan möjligtvis bidra till stress eller ångest. Detta i sin tur kan leda till att elever inte känner någon motivation att delta på idrottsundervisningen. Vår tolkning av resultatet leder till att vi som lärare bör därför ha i åtanke att en elev som konsekvent inte deltar på undervisningen gör så inte för att hen är lat eller tycker undervisningen är tråkig, utan för att eleven möjligtvis inte mår bra.

Lektionsinnehållet var en viktig aspekt som påverkade elevers inställning och motivation. Att utföra idrotter och aktiviteter som eleverna inte tyckte om ledde till att de blev uttråkade och tappade motivationen (Domville et al., 2019). Många elever upplevde också att lektionsinnehållet inte var varierat vilket sänkte motivationen för ämnet som helhet (Domville et al., 2019). Studien av Isberg (2009) visar på liknande resultat, där Isberg anser att det är viktigt att lärare ger elever en bred och varierande upplevelse av idrottsundervisningen om man vill att de ska fortsätta vara fysiskt aktiva som vuxna.

Klasskamraterna var ytterligare en faktor som påverkade elevers motivation och uppskattning för idrott och hälsa. Elevers olika beteende så som att vara stökig eller bråkig fick elever att tappa motivationen. Även kommentarer elever emellan hade samma effekt och kunde även leda till att de avstod från att delta i framtida lektioner (Domville et al., 2019). Tolgfors (2019) studie visade på liknande resultat där vikten av integrationen av elever med utländsk bakgrund är viktig för motivationen hos eleverna. Idrott kan vara ett effektivt sätt att motverka synsättet för vi och dem men det kan också vara ett hinder för integration om det finns grupperingar i klassen utan bryggor mellan de olika grupperna (Tolgfors, 2019). Just tillhörighet är en av de tre faktorerna inom BPN (Fin et al., 2019) och därmed blir det viktigt att få ett öppet och välkomnande klassrumsklimat för att påverka motivationen positivt.

BPN är en central aspekt när det kommer till motivationen. Uppfylls de tre faktorerna inom BPN, autonomi, kompetens och tillhörighet, så ökar motivationen att delta i fysisk aktivitet enligt resultaten från Claver et al. (2020), Baena-Extremera et al. (2015), Franco et al. (2020) och Fin et al. (2019). Olika faktorer som påverkade BPN och därmed även motivationen var klassrumsklimatet, nivån av innehållet samt olika lärarstrategier (som kommer att diskuteras under nästa rubrik).

I ett uppgiftsorienterat klimat ökade glädjen och både den inre och yttre motivationen bland elever genom att tillfredsställa BPN medan ett ego-orienterat klimat ledde till amotivation

24

(Baena-Extremera et al., 2015; Franco et al., 2020; Claver et al., 2020). Att elever fick vara delaktiga i utformandet och vara med och påverka val av innehåll och aktiviteter ökade den inre motivationen som i sin tur ledde till ett mer disciplinerat beteende och ökade akademiska prestationer (Claver et al., 2020). Ramberg et al. (2018) beskriver hur etiska normer påverkar klassrumsklimatet och således elevers motivation att delta. Det vill säga att ett klassrumsklimat som präglades av öppenhet och samarbete bidrog till att eleverna ville vara på skolan och lektionerna (Ramberg et al. 2018).

Olika lärarstrategier påverkade BPN hos elever och även elevers uppskattning för idrott och hälsa. I en kontrollerande lärarstil där läraren styrde och kontrollerade eleverna noggrant påverkade det motivationen och uppskattningen för ämnet negativt (Fin et al., 2019). Däremot, lärarstrategier som förespråkade öppenhet och autonomi hade en positiv effekt på motivationen och uppskattningen för ämnet (Fin et al., 2019).

En sista faktor som resultaten av vår forskningsöversikt visade sig påverka elevers motivation var hur flow påverkade lågmotiverade elever. Enligt Franco et al. (2020) så fick lågmotiverade elever en kraftfull motivation av att uppleva flow.

5.2 Lärarstrategier för att öka motivationen hos eleverna

De viktigaste lärarstrategierna som resultaten visade var vilken typ av ledarstil och ledarskap läraren hade, klimatet som läraren skapar, vikten av individanpassning av lektionsinnehållet samt att arbeta på ett sätt som gör att eleverna blir mer autonoma.

Elevers närvaro är en grundförutsättning för att de ska kunna delta i undervisning. Forskningsresultaten gällande vilka strategier lärare kan implementera för att öka motivationen bland elever till att närvara på lektionen visade att ledarskapet, samarbete mellan lärare samt skoletosen var viktiga faktorer i att få eleverna att vara med på idrott och hälsa (Ramberg et al., 2018). Skolans ledarskap var en viktig faktor gällande lärares ledarskap på så sätt att lärare som fått tydliga anvisningar om hur skolans arbete bedrivs också får det lättare att samarbeta och planera sin egen undervisning. Tydligt ledarskap bidrar även till att upprätthålla skolans värdegrund, vilket var en viktig faktor för elevers trygghet (Ramberg et al., 2018).

Tolgfors (2019) använder sig av Foucaults teoretiska ramverk om maktrelationer och i studien ses alltså lärarens arbete med att främja integration och elevernas respons till lärarens

25

arbete ur ett maktperspektiv. Som lärare behöver vi, utöver att förhålla oss till lagar och regler, vara medvetna om maktrelationen mellan elever och lärare vilket vi anser vara en viktig faktor inom lärares ledarskap.

Även andra resultat visade på hur viktigt lärarens ledarskap och det klimat läraren bidrar till att skapa är. Elevernas motivation och uppfattning av ämnet berodde till stor del på läraren och det klimatet som läraren skapade (Baena-Extremera et al., 2015) där uppgiftsorienterat klimat ledde till den starkaste formen av motivation, inre motivation (Franco et al., 2020; Baena-Extremera et al., 2015; Claver et al., 2020). Det vill säga, undervisning som lade lika stor vikt vid relationsarbetet med och inom klassen som vid att uppnå mål för lektionen och kursen. Sebelius (2018) beskriver trygghetsskaparens roll för skapandet av klimatet där läraren lägger vikt vid elevers individuella behov och att anpassa aktiviteterna utefter elevernas nivå. Detta leder till att skapa ett tryggt klimat där alla vill delta (Sebelius, 2018). Resultaten belyser vikten av relationsarbetet och individanpassning för lärarprofessionen. Läroplanen framskriver vikten av att alla ska kunna delta och utvecklas oavsett vilka förutsättningar elever har (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b) och resultaten ovan visar på olika faktorer som är relevanta för att vi som lärare ska kunna uppnå detta.

Fler resultat visade på vikten av individanpassning. I Claver et al. (2020) ser vi hur viktig lärarens roll gällande elevers BPN är där just individanpassningen var en central aspekt. Sebelius (2018) skriver att individanpassningen är en stor del av den lärarroll som hon kallar för organisatören. Att eleverna fick vara med och påverka lektionsinnehållet samt att variera lektionsinnehållet visade sig också ha en positiv effekt på elevers BPN (Claver et al., 2020; Domville et al., 2019). Detta visade sig vara viktigt angående integration då vissa elever med utländsk bakgrund bättre integrerades i klassen och undervisningen genom variation i lektionsinnehållet. De kunde delta bättre vid aktiviteter som dessa elever hade erfarenheter av (Tolgfors, 2019). Tolgfors (2019) beskriver att det finns en nordisk rörelsekultur i den svenska skolan, vilket gör att elever med en utländsk bakgrund inte har samma erfarenhet eller förutsättningar för att utöva de vedertagna sporterna eller lekarna. Vi anser således att man inte kan ta för givet att alla elever tycker om samma aktiviteter och att man som lärare bör arbeta för att inte marginalisera elever på detta vis.

Fin et al. (2019) fann att en lärarstrategi som förespråkade autonomi bland elever hade en positiv effekt på elevers BPN medan en kontrollerande lärarstrategi hade en negativ effekt på elevers BPN. Bertills et al. (2019) fann att lärare vars undervisning och resonemang utgick från

26

läroplanen höjde engagemanget, motivationen och uppskattning för ämnet. Att utgå från läroplanen vid utformning av undervisningen var en viktig aspekt inom den roll som Sebelius (2018) kallar för organisatören. Vidare fann Bertills et al. (2019) att genom att läraren är närvarande och arbetar nära eleverna samt att ofta interagera med eleverna genom att bland annat instruera dem höjde engagemanget bland eleverna.

Specifika strategier eller interventioner kan också vara effektiva för att öka motivationen. Ett exempel på det är resultaten från Isbergs (2009) studie som visar att träningsdagboken effektivt ökade motivationen främst bland elever som inte idrottade utanför skolan. Dagboken samt att variera undervisningen ledde i flera fall till en motivation som gjorde att eleverna fortsatte att vara fysiskt aktiva i vuxen ålder. Detta är ett av ämnets huvudsakliga syften då undervisning i idrott och hälsa i gymnasiet ska ”bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter” (Skolverket, 2011b, s. 1). Även i grundskolan har ämnet idrott och hälsa som syfte att ”utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet” (Skolverket 2011a, s. 1)

5.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis har flera faktorer som påverkar elevers motivation till ämnet idrott och hälsa identifierats. Skoletosen i form av rådande etiska normer som präglas av öppenhet och en trygg skolmiljö framkom som två faktorer på organisationsnivå. Elever upplevde även andra faktorer innan, under och efter lektioner som påverkade deras motivation, såsom situationen i omklädningsrummen, deras uppskattade självförmåga och hur eleverna behandlade varandra på lektionerna. Alla dessa faktorer kan möjligtvis påverka elevers mentala hälsa som i sin tur kan påverka elevers motivation.

BPN framkom som en viktig faktor för motivationen. Tillfredsställdes BPN ledde det ofta till att motivationen hos eleverna ökade. Att ha ett uppgiftsorienterat klimat, att variera och låta eleverna ha inflytande över lektionsinnehållet samt att upplevelsen av flow var faktorer som hade en positiv effekt på BPN och därmed elevers motivation.

Gällande lärarstrategier för att öka elevernas motivation finner vi att det är viktigt med ett tydligt ledarskap, att lärare samarbetar med varandra och att de bidrar till ett tryggt klimat. Lärare vars lärarstrategi förespråkade autonomi bland elever visade ha en positiv effekt på

27

elevers motivation. Ytterligare en faktor som var viktig var att läraren skulle vara närvarande och engagerad i undervisningen genom att till exempel ofta interagera och instruera eleverna.

Angående ämnets relevans för professionen anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till både de faktorer som kan påverka elevers motivation samt de nämnda lärarstrategierna i arbetslivet. Vi har som tidigare nämnt båda träffat på elever som ofta väljer att inte delta på idrottsundervisningen, utan att vi har haft kunskaper om möjliga anledningar till frånvaron. Som lärare är det således viktigt att ha förståelse för och att ha kunskaper om olika faktorer som kan påverka elevers motivation. Likaså anser vi att det är viktigt att ha olika lärarstrategier för att kunna hantera situationer där elever inte känner motivation eller trygghet i skolan och även för att förebygga sådana situationer.

5.4 Metoddiskussion

Vi kan konstatera att vår sökprocess efter källor kom igång fort vilket även gjorde att vi kunde börja skriva i god tid. Med kunskaperna vi har nu kan vi däremot också konstatera att vi möjligtvis hade hittat fler intressanta källor om vi utökat omfånget av sökningen med fler sökord. Alltså att vi möjligtvis kunde hittat fler källor som var relevanta för arbetet, även om de inte specifikt handlade om motivation. På så sätt hade det varit möjligt att hitta fler svenska källor, även om de internationella källorna vi har hittat har varit användbara.

Vårt upplägg av arbetet har fungerat väl. Vi har delat upp vissa portioner av arbetet, såsom att leta olika källor, och har sedan träffats vid något tillfälle varje vecka för att gemensamt diskutera och skriva. Detta arbetssätt fungerar bra för att båda har varit delaktiga och att arbetet känns enhetligt.

5.5 Vidare forskning

Vårt fokus har varit ganska brett då vi fokuserat på motivation överlag. Vi har tagit med faktorer som BPN eller mental hälsa för att de är viktiga faktorer inom elevers motivation men hade också kunnat vara huvudsakligt fokus för en hel forskningsöversikt vid vidare forskning. Vi anser också att mer kvalitativa intervjuer och därmed även tydligare konkreta exempel hade varit användbara för arbetet men även för professionen. Även lärarperspektivet kan utforskas mer djupgående då det perspektivet är viktigt för professionen.

28

Detta arbete har främst använt källor med elevperspektiv och vi anser att vidare forskning hade kunnat göras med fokus på kvalitativ forskning genom att intervjua lärare. Lärare besitter först och främst en utbildning, som bidrar med mycket kunskap, men även en av de viktigaste formerna av kunskap, erfarenhet. De jobbar dagligen med elever och möte med elever som saknar motivation sker även det på daglig basis. Genom kvalitativa intervjuer hade mer konkreta strategier och arbetssätt som lärarna använder sig av som de upplever fungerar i praktiken kunnat belysas.

29

6. Referenslista:

Attwood, G., och Croll, P. (2015). Truancy and well-being among secondary school pupils in England. Educational Studies, 41(1–2), 14–28.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Baena-Extremera, A., Gómez-López, M., Granero-Gallegos, A., och Ortiz-Camacho, M. (2015). Predicting Satisfaction in Physical Education From Motivational Climate and Self-determined Motivation. Journal of Teaching in Physical Education, 34(2), 210-224. doi:

https://doi.org/10.1123/jtpe.2013-0165

Bertills, K., Granlund, M., och Augustine, L. (2019). Inclusive Teaching Skills and Student Engagement in Physical Education. Frontiers in Education, 4, 1–13.

Claver, F., Martínez-Aranda, L. M., Conejero, M., och Gil-Arias, A. (2020). Motivation, Discipline, and Academic Performance in Physical Education: A Holistic Approach From Achievement Goal and Self-Determination Theories. Frontiers in Psychology, 11, 1–11. Domville, M., Watson, P. M., Richardson, D., och Fisher Graves, L. E. (2019). Children’s perceptions of factors that influence PE enjoyment: a qualitative investigation. Physical

Education and Sport Pedagogy, 24(3), 207–2019.

Fin, G., Moreno-Murcia, J. A., León, J., Baretta, E och Júnior, R. J. (2019). Teachers’ Interpersonal Style in Physical Education: Exploring Patterns of Students’ Self-Determined Motivation and Enjoyment of Physical Activity in a Longitudinal Study. Frontiers in Phychology 9, 1-9. doi: https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.02721

30

Franco, E., Coterón, J., Huéscar, E., och Moreno-Murcia, J. (2020). A Person-Centered Approach in Physical Education to Better Understand Low-Motivation Students. Journal of

Teaching in Physical Education, 39(1), 91-101. doi: 10.1123/jtpe.2019-0028

Isberg, J. (2009). Viljan till fysisk aktivitet [Elektronisk resurs] en intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2009. Örebro. Nationalencyklopedin. (2020). Motivation. Hämtad 2020-12-22 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation

Ramberg, J., Låftman, S. B., Fransson, E., och Modin, B. (2018). School effectiveness and truancy: A multilevel study of upper secondary schools in Stockholm. International Journal of Adolescence and Youth, 1–14. doi:10.1080/02673843.2018.1503085

Redelius, K. (2004). Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa?.

Sebelius, S. (2018). Att vara idrottslärare [Elektronisk resurs] om de själva får berätta. Lic.-avh. 2018.

Skolverket. (2011a). Läroplan och kursplaner för grundskolan. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode% 3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Skolverket. (2011b). Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan. Hämtad från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsub ject.htm%3FsubjectCode%3DIDR%26courseCode%3DIDRIDR02%26tos%3Dgy&sv.url=12 .5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_IDRIDR02

31

Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Tolgfors, B. (2019). Promoting integration through physical education. Sport, Education and Society. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/13573322.2019.1687442

Wiker, M. (2017). ”Det är live liksom” [Elektronisk resurs] Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2017. Karlstad.