Kvinnors upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en hjärtinfarkt : En litteraturstudie

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

<202093>

Kvinnors upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en

hjärtinfarkt

En litteraturstudie

Hellgren, Frida

Jonsson, Madeleine

Examensarbetets

titel: Kvinnors upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en hjärtinfarkt

Titel på engelska: Women’s perceptions and experiences when falling ill in myocardial infarction

Författare: Frida Hellgren, Madeleine Jonsson

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK 18V

Handledare: Ann-Britt Thorén Examinator: Johan Herlitz

Sammanfattning

När kvinnor drabbas av en hjärtinfarkt har de ofta diffusa symtom som kan vara svåra att förstå då deras symtom inte passar in i den typiska hjärtinfarkts-bilden. Kvinnor får heller inte likvärdig behandling som männen vid en hjärtinfarkt. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt. Studiens Metod var en litteraturöversikt, denna metod lyfter vad tidigare forskning kunnat visa om kvinnors upplevelser och erfarenheter av insjuknandet vid en hjärtinfarkt. I resultatet framkom två teman och sju subteman. Tema ett: Otydliga och svårtolkade tecken, där tre subteman kunde urskiljas, dessa var Fatigue som dominerande debutsymtom, Olika symtom och Behov av hjälp och stöd för att söka vård. Tema två: Kvinnors förväntningar av en hjärtinfarkt och där kunde fyra subteman urskiljas: Förutfattade meningar om hjärtinfarkt, Andra ofarliga förklaringar, Oro över att inte bli tagen på allvar och Kvinnans känsla av ansvar. Huvudfynden visade att kvinnor, när de drabbas av hjärtinfarkt, inte alla gånger förstår allvaret i situationen då de symtom de får är så pass diffusa att det inte alltid går att relatera dem till något allvarligt. Detta resulterar i att vård inte söks i tid, vilket fördröjer tid till behandling. Författarna anser att fynden är viktiga för sjukvårdspersonal att uppmärksamma, för att ett onödigt vårdlidande skall kunna undvikas. Det finns okunskap hos kvinnor och sjukvården kring kvinnors insjuknande i hjärtinfarkt. Detta kan orsaka problem då kvinnorna inte söker vård i tid samt att sjukvården riskerar att missbedöma dem och vård kan utebli.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

BAKGRUND

Definition av en hjärtinfarkt 1

Könsskillnader inom hjärtsjukvården 1

Sjuksköterskans roll 2

Snabb handläggning vid en hjärtinfarkt 3

PROBLEMFORMULERING

SYFTE

METOD

RESULTAT

Otydliga och svårtolkade tecken 8

Fatigue som dominerande symtom 8

Olika symtom 9

Behov av hjälp och stöd för att söka vård 9

Olika förväntningar på en hjärtinfarkt 10

Förutfattade meningar om hjärtinfarkt 10

Andra ofarliga förklaringar 10

Oro över att inte bli tagen på allvar 10

Kvinnans känsla av ansvar 11

DISKUSSION

Resultatdiskussion 12

Hållbar utveckling 13

Metoddiskussion 14

SLUTSATSER

Förslag på fortsatt forskning 15 Kliniska implikationer 15

REFERENSER

BILAGA

1

INLEDNING

Under våra verksamhetsförlagda studier har vi som blivande sjuksköterskor uppmärksammat att kvinnor, när de är inlagda på sjukhus på grund av hjärtinfarkt ofta är inneliggande fler dygn än män. Det görs även fler undersökningar på kvinnor till exempel buköversikt och olika blodprover. Vi har också observerat att många av dessa undersökningar genomförs för att utesluta annan sjukdom och vi tror att detta kan riskera att fördröja diagnos samt behandling. Kan det vara så att kvinnor har diffusa symtom och till följd av detta en svårare och förlängd vårdtid? Detta har fångat vårt intresse och skapat funderingar hos oss som vi gärna vill undersöka. Hur är det att vara kvinna och drabbas av en hjärtinfarkt och vilka erfarenheter har de av insjuknandet? Vi anser det vara viktigt att som blivande sjuksköterskor ha kunskap kring kvinnors symtombild samt även hur deras upplevelse är gällande hjärtinfarkt, då den verkar skilja sig från männens. Kan de diffusa symtomen leda till ett vårdlidande?

BAKGRUND

Enligt Socialstyrelsen (2019) drabbades cirka 24 800 personer av hjärtinfarkt i Sverige under 2018, där männen står för cirka 63% av dessa. Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver att kvinnor avlider i större utsträckning än män av hjärtinfarkt då de vanligtvis drabbas cirka 10 år senare i jämförelse med män. Att drabbas av en hjärtinfarkt i högre ålder minskar chansen till överlevnad. Det finns många faktorer som påverkar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, till exempel, att ha höga blodfetter, osunda matvanor, och högt blodtryck. Även rökning, minskad fysisk aktivitet, manligt kön och övervikt är ytterligare riskfaktorer (Folkhälsomyndigheten 2020). Definition av en hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt uppstår då ett av hjärtats kranskärl täpps till och ger upphov till syrebrist, vilket leder till att en del av hjärtats celler dör och ger en skada på hjärtat. Kroppens blodkärl kan bli stelare med åren på grund av åderförkalkning, även de kärl som går till hjärtat, och då kan det lättare uppstå en bristning i det åderförkalkade plaquet. När en bristning uppstår har blodet en förmåga att koagulera (klumpa ihop sig) och en blodpropp kan då uppstå i det kärl som försörjer hjärtat med syre (Internetmedicin 2020). Vanliga symtom som uppstår vid en hjärtinfarkt är ofta kraftig bröstsmärta, ofta med utstrålning till armarna. Även ångest, andfåddhet och kallsvettning hör till den generella symtombilden (1177 Vårdguiden, 2019).

Könsskillnader inom hjärtsjukvården

Det har visat sig att kvinnor jämfört med män ofta får sämre och otillräcklig behandling för sin bröstsmärta. Kvinnor med bröstsmärta transporterades oftare utan blåljus till sjukhus jämfört med män. Likaså visades det att kvinnor inte får möjlighet till samma vård och behandling som män, till exempel fick inte kvinnor lika ofta återupplivande åtgärder (Lewis et al 2019).

Vid medicinsk forskning är det ofta mannen som står i fokus. Mäns perspektiv har blivit en så kallad norm i sjukvården. Ojämlikheten könen emellan har därigenom inte tagits i beaktning

2

(Forssén & Carlstedt 2017, s. 87). Kuhn, Page, Rolley och Worrall-Carter (2013) belyser vikten av rätt utförd triagering av patienter med hjärtsjukdom. De menar att det finns en skillnad mellan män och kvinnor gällande deras upplevelse av stöd och hur de hanterar sin situation efter en genomgången hjärtinfarkt. Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2003) visade att kvinnor jämfört med män fick ofta mindre hjälp av sjukvården gällande insatser i hemmet. Männen tenderade också att fokusera mer på sig själva efter sin hjärtinfarkt genom att träna regelbundet, medan kvinnorna direkt tog tag i hushållsarbete som en del av deras återhämtning (ibid). Vårdhandboken (2019) skriver att kränkningar så som dåligt bemötande från vården framförallt upplevs av kvinnor. Att uppleva ett kränkande bemötande i vården kan leda till ett vårdlidande. Arman (2015a, s. 43) talar om begreppet vårdlidande och menar att det handlar om ett lidande som uppkommer till följd av negativa handlingar som utförs i hälso- och sjukvården. Utifrån dessa olika källor kan en viss uppfattning ges om att kvinnan som patient har en svårare och en mer komplicerad väg i vården. Det finns studier som visat att kvinnor har mer diffusa symtom än män (Isaksson, Brulin, Eliasson, Näslund & Zingmark 2013; Blakeman, Woith, Astroth, Jenkins & Stapleton 2020; Arslanian-Engoren & Scott 2017). De diffusa symtomen kan manifestera sig som värk i käkar respektive skulderpartiet men det kan också handla om illamående, ont i magen, yrsel och tyngdkänsla (Internetmedicin 2020). När det kommer till behandlingar har det påvisats att kvinnor får PCI-behandling (Percutan coronar intervention) i mindre utsträckning än män och då inom ett 48 timmars spann. Det gäller även behandling med det blodförtunnande läkemedlet Heparin, där män i större utsträckning får denna behandling (Heer et al 2006). Däremot visar ett annat resultat på att det inte finns någon specifik skillnad mellan män och kvinnor när det kommer till behandling såsom PCI och läkemedel (Ticagrelor och Prasugrel) (Josiah & Farshid 2019).

Sjuksköterskans roll

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) har sjuksköterskan det omfattande omvårdnadsansvaret kring patienten och skall ha ett helhetsperspektiv, där den enskilda människan och vederbörandes anhöriga står i fokus. Arman (2015b, s. 42) menar att när en person drabbas av en sjukdom kan ett så kallat sjukdomslidande uppstå där hälsan upplevs negativt påverkad. Att vårda handlar för sjuksköterskan om att den individ som är i behov av hälso-och sjukvård skall få en central plats. Här handlar det om att lyssna till patientens berättelse och se människan bakom sjukdomen för att kunna ge hen möjlighet att leva på det vis som hen vill (Svensk sjuksköterskeförening 2019). Sjuksköterskan bör vårda patienter utifrån ett livsvärldsperspektiv. Ekebergh (2015, ss. 70–71)talar om en öppenhet som en hållning i vårdandet där patienten blir sedd som en helhet och därmed vårdas utifrån ett livsvärldsperspektiv. Varje människa bär med sig erfarenheter som sjuksköterskan skall beakta i mötet med den enskilda individen för att denne skall känna sig sedd och väl bemött. Wiklund (2003s, s. 40) menar att livsvärlden som begrepp handlar om att människan upplever och erfar sin värld på ett unikt och subjektivt vis. Sjuksköterskan har ansvar för den omvårdnad som skall utföras kring patienten och här ingår även patientundervisning. Patientundervisning är en viktig del i sjuksköterskans roll där de skall kunna ge utbildning till patienten kring deras hälsa. Davis och Maness (2019) menar att sjuksköterskor har bättre kunskap kring typiska hjärtinfarkt-symtom och har sämre förmåga att agera korrekt när kvinnors symtom ter sig diffust.

3 Snabb handläggning vid en hjärtinfarkt

Vid insjuknande i hjärtinfarkt är snabb behandling viktig. Det är viktigt att patienten får PCI-behandling, som är en effektiv behandling vid hjärtinfarkt. Viktigast är dock att patienten får någon form av behandling så snabbt som möjligt, därav ges ibland trombolys, vilket är ett läkemedel som löser upp blodproppar, som första behandling innan patienten anländer till sjukhuset (Socialstyrelsen 2018). En PCI-behandling genomförs genom att en ledare förs in i ett blodkärl i handleden eller ljumsken, som sen leds vidare in i det kranskärl i hjärtat där en blodpropp satt sig och ger upphov till syrebrist. Kärlförträngningen vidgas genom att en liten ballong blåses upp över förträngningen, vilket medför att plaquet komprimeras så att kärlet vidgas och blodet kan strömma igenom kärlet som vanligt igen och på så vis minskar syrebristen i hjärtat (1177 Vårdguiden, 2019). Bröstsmärtor beskrivs vara det vanligaste symtomet vid en hjärtinfarkt enligt 1177 Vårdguiden (2019). Vård bör uppsökas genom att ringa 112, då bröstsmärta uppstår. När sjukvård tillkallas tas i regel ett EKG redan i ambulansen, även patientens vitala parametrar undersöks. Om misstanke om hjärtinfarkt därefter kvarstår efter besök på akutmottagningen, läggs patienten in på en hjärtavdelning för vidare utredning (Ibid). Resultat har visat att män, när de tagit sig till sjukhus på egen hand, ofta fick genomgå ett EKG-test inom 10 minuter i större utsträckning än vad kvinnor fick. Detta resultat visar att en skillnad finns mellan män och kvinnor när det gäller sjukvårdens prioritering av patienter med bröstsmärtor (Ballard, Bairan, Newberry, Brackle & Barnett 2011)

PROBLEMFORMULERING

Kvinnor och män behandlas ibland olika vid en misstänkt hjärtinfarkt, vilket kan vara ett problem då snabb handläggning vid en hjärtinfarkt är viktig. Genom att belysa vad tidigare studier visat kring kvinnors upplevelser och erfarenheter av en hjärtinfarkt kan vårdpersonal få en ökad kunskap om kvinnors hjärtinfarkts-debut, vilket kan öka förståelsen för den skilda symtombild som finns mellan män och kvinnor. Genom att öka kunskapen kring kvinnors upplevelse och erfarenheter i samband med insjuknandet i en hjärtinfarkt kan vårdpersonal få bättre möjligheter i omhändertagandet av kvinnan som patient inom hjärtsjukvården.

SYFTE

Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt.

METOD

Metoden som valts är en litteraturöversikt. Friberg (2017a, ss. 45–48) beskriver att en litteraturöversikt innebär att forskaren, utifrån en problemformulering, analyserar vad tidigare forskning vet om det aktuella ämnet och sammanställer informationen i en ny studie. Det är artiklarnas resultatdel som tolkas i litteraturstudien och kan ge information om vilken kunskap som finns kring det ämne som valts.

4 Datainsamling

Artiklar söktes via databaserna Cinahl och Medline. När sökningarna genomfördes i Cinahl och Medline användes sökord som skulle leda till artiklar med syfte att belysa kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt. Sökord som användes i databasen Cinahl var; Women*, Experience*, samt Myocardial infarction (Major Heading). I Medline användes Myocardial infarction (MH), Womens health samt Experience*. När sökorden kombinerades med AND gav det ett rimligt antal träffar och alla titlar lästes (Se tabell 1).

Artiklarnas titel lästes noga av oss som författare. Belyste artiklarna kvinnors upplevelser eller erfarenheter så valdes de ut och placerades i enskild mapp. Sammanlagt skapades två mappar, en från Medline och en från Cinahl. Därefter lästes artiklarnas abstract och ett antal artiklar valdes ut som båda författarna ansåg vara intressanta för studien och lades i nya mappar, som döptes till examensarbete Cinahl respektive Medline. Artiklarna granskades enskilt av varje författare som de senare diskuterade tillsammans. Inklusionskriterier innefattade att artiklarna skulle begränsas till att vara peer reviewed och ha abstrakt tillgängligt. De skulle lyfta kvinnans erfarenheter eller upplevelser. De valda artiklarna skulle huvudsakligen handla om hjärtinfarkt och avgränsades till tiden vid insjuknandet. Artiklarna avgränsades till att inte vara äldre än 10 år, detta för att endast fånga aktuell forskning. Exklusionskriterier för de valda artiklarna var bland annat att mäns perspektiv inte skulle vara huvudfokus men kunde dock finnas med som jämförelse mot kvinnornas perspektiv. Artiklar som handlade om efterförloppet av en hjärtinfarkt uteslöts, då fokus för studien var att studera just insjuknandet i sjukdomen. Totalt fann författarna 11 artiklar, där åtta var kvalitativa och två var kvantitativa. En av de 11 artiklarna visade sig vara en litteraturstudie och valdes därför bort. Det resulterade slutligen i tio artiklar. Dessa artiklar lades i separat mappar, en för Cinahl och en för Medline.

5 Tabell 1. Sökningar med antal träffar i databasen Cinahl

Cinahl Sökord

** Antal träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Valda artiklar

Women* 399,927 Experience* 445,413 Myocardial infarction (MH) 44,046 Women* AND Experience* AND Myocardial infarction (MH) 132 42 15 7

6

Tabell 2. Sökningar med antal träffar i databasen Medline

Medline Sökord **

Antal träffar Antal lästa

abstract Antal lästa artiklar Valda artiklar

Myocardial infarction (MH) 34,421 Womens health 285,901 Experience* 1,086,874 Myocardial infarction (MH) AND Womens health AND Experience * 186 23 11 4

7

Dataanalys

Utifrån den litteratursökning som gjorts, har 10 artiklar granskats som ansetts vara relevanta, de har även granskats utifrån Fribergs analysmodell (2017, s. 135–137). Dessa artiklar har gemensamt analyserats genom att artiklarnas resultat har lästs flera gånger för att få en uppfattning om vad artiklarna handlade om. Några av de utvalda artiklarna lyfte kvinnans upplevelse av hjärtinfarkt, en del belyste skillnaden i symtombild mellan män och kvinnor och ett fåtal beskrev hur vård-sökandet påverkades av diffusa symtom. Alla dessa perspektiv gav en helhetsbild av kvinnors upplevelser och erfarenheter av insjuknandet i hjärtinfarkt.

Varje studie lästes noga där varje enskild författare formade sin egen uppfattning om det som beskrivits och sedan har artiklarnas innehåll diskuterats gemensamt. Därefter har artiklarna som tolkats vara av vikt för den problemformulering som denna studie avsåg att söka svar på bearbetats. De tio artiklarnas resultatdel har under studiens gång granskats där författarna gemensamt sammanställt resultaten i skrift, detta för att på ett enklare vis kunna se likheter respektive olikheter i artiklarnas resultat. Utifrån deras innehåll har olika teman och subteman kunnat urskiljas som svarar på studiens syfte.

Artiklarna sammanfattades sedan i en översiktstabell (se bilaga 1). Friberg (2017b, ss. 46–47) skriver att en översiktstabell innebär att de valda texterna presenteras så att läsaren får möjlighet att få en överblick om de valda artiklarna är förenliga med det syfte och den problemformulering som studien avser att analysera. Artiklarna har presenterats i varje tema genom en syntes där det som varit gemensamt för fler artiklar beskrivits. Sedan har texter enskilt beskrivits där skillnader och likheter belysts närmare.

RESULTAT

Två huvudteman och sju subteman har kunnat urskiljas genom litteraturstudien (se tabell 3). Utifrån de subteman som kunde urskiljas, Fatigue som dominerande debutsymtom, Olika symtom samt Behov av hjälp och stöd för att söka vård kunde huvudtemat Otydliga och svårtolkade tecken skapas. Utifrån de andra subteman, Förutfattade meningar om hjärtinfarkt, Andra ofarliga

8

förklaringar, Oro över att inte bli tagen på allvar samt Kvinnans känsla av ansvar, kunde det andra huvudtemat Kvinnors förväntningar av en hjärtinfarkt skapas.

Tabell 3. Huvudteman och inkluderande subteman.

HUVUDTEMAN SUBTEMAN

Otydliga och svårtolkade tecken ● Fatigue som dominerande debutsymtom ● Olika symtom

● Behov av hjälp och stöd för att söka vård

Kvinnors förväntningar av en hjärtinfarkt

● Förutfattade meningar om hjärtinfarkt

● Andra ofarliga förklaringar

● Oro över att inte bli tagen på allvar ● Kvinnans känsla av ansvar

Otydliga och svårtolkade tecken

I det första huvudtemat belyses symtombilden, som kan skilja sig mycket mellan olika personer vid en hjärtinfarkt, där många kvinnor kan uppleva trötthet som ett dominerande symtom en tid innan insjuknandet. Olika svårtolkade symtom är något som kvinnor många gånger upplever i samband med en hjärtinfarkt. Många kvinnor ser också närstående som ett stöd i sitt vårdsökande då dessa kan se situationen ur ett annat perspektiv.

Fatigue som dominerande symtom

Trötthet är ofta ett dominerande symtom som utvecklas under en längre tid innan en hjärtinfarkt inträffar (Blakeman et al 2020; Isaksson et al 2013).

En del kvinnor uttrycker en onormal trötthet i samband med hjärtinfarkt, men tröttheten kan även ha gett sig uttryck långt innan dess. Trötthet, så kallad fatigue beskrivs i artikeln som ett av det vanligaste symtomen som kvinnor upplever. Denna onormala trötthet uppgavs påverka kvinnornas vardagliga liv och rutiner. Tröttheten är ofta något som de inte upplevt tidigare (Blakeman et al. 2020). Vissa kvinnor upplevde en onormal trötthet dagar eller till och med månader innan de drabbades av en hjärtinfarkt. Symtomet kunde visa sig som svaghet och en allmän sjukdomskänsla. Några kvinnor beskrev det som att alla aktiviteter upplevdes som extra krävande till följd av detta symtom (Isaksson et al. 2013).

9 Olika symtom

Det har visat sig finnas en skillnad i symtomdebut vid insjuknandet av en hjärtinfarkt (O’Donnell & Moser 2012; Khan, Albarran, Lopez & Chair 2010).

I intervjuer där både kvinnor och män deltog kunde de delades in i två olika grupper, där den ena gruppen hade plötsliga symtom som direkt kunde associeras till hjärtat, den andra gruppen hade mer svårtolkade symtom som successivt tillkom. Resultatet visade att den grupp som upplevde långsamt utvecklade symtom hade svårigheter att förstå symtomen som hjärtrelaterade och detta i sin tur ledde till ett fördröjt vårdsökande. Det visade också att kvinnorna kan uppleva såväl kraftiga symtom vid en hjärtinfarkt som mera otydliga symtom (O`Donnell & Moser 2012). Bröstsmärtor har i en studie av både kinesiska män och kvinnor, visat sig föreligga vid en hjärtinfarkt men den ter sig ofta annorlunda för kvinnorna. Kvinnorna uppgav att deras smärta ofta lokaliserades till mitten av bröstet eller högt upp i bröstet men de upplevde även nacksmärta. Studien visade att bröstsmärta ter sig olika för en man respektive en kvinna (Khan et al. 2010).

När det kommer till typiska hjärtinfarkt-symtom, hade både män och kvinnor likvärdig kunskap och fördröjde inte sitt vårdsökande. Det visades dock att kvinnor, när det handlar om atypiska symtom, har brist på kunskap gällande dessa och söker vård men i ett senare skede. Dessa atypiska symtom kunde manifestera sig som bland annat käk-smärta (Albarqouni et al 2016). Många kvinnor upplevde symtom som illamående, brännande smärta i bröstet, andningssvårigheter, trötthet och smärta i ryggen (Arslanian- Engoren & Scott 2016).

Behov av hjälp och stöd för att söka vård

Kvinnor uttrycker att närstående har en viktig roll i deras vårdsökande då de behöver någon som tar ett beslut åt dem, annars riskerar de att vänta med att söka vård (Herning, Hansen, Bygbjerg & Lindhardt 2011; Gyberg, Björck, Määttä & Falk 2015; Davis et al 2013; Isaksson et al. 2013). Många kvinnor som bor ensamma väntar ofta med att söka vård. De menar att om det finns någon annan i närheten som tar ansvar för situationen så söks vård i ett tidigare skede (Herning et al. 2011). Även Gyberg et al (2015) skriver att vänner och familj har stor påverkan på när vård söks. Då kvinnorna påtalar sina symtom till närstående, som påpekar att symtomen kan vara allvarliga, söker de vård tidigare än i andra fall (ibid). Kvinnor dröjer med att söka vård trots att de kan koppla symtomen till hjärtinfarkt då de förbereder sig och andra för att kunna ta sig till sjukhuset (Davis et al 2013). Även Isaksson et al (2013) visar att många kvinnor först märker av sina symtom när någon i deras närhet uppmärksammar förändringar, till exempel, att de börjat få andningssvårigheter. Vidare skriver de att kvinnorna söker vård först när smärtan blir outhärdlig. Gyberg et al (2015) visar även att närståendes stöd många gånger hjälper kvinnor att inse vikten av att söka vård för sina symtom. Först när någon annan påtalar någon sorts förändring i kvinnornas normaltillstånd förstår de att de drabbats av någon kroppslig förändring (Isaksson et al. 2013).

10

Olika förväntningar på en hjärtinfarkt

I detta huvudtema beskrivs det att kvinnor ofta har förutfattade meningar om hur en hjärtinfarkt ska te sig. Detta kan resultera i att de hittar andra ofarliga orsaker till sina symtom. Denna osäkerhet kan leda till en oro över att inte bli tagen på allvar när de söker vård. Kvinnor har ofta en känsla av ansvar gentemot familjeåtaganden innan hon söker vård för sina besvär, vilket gör att vården fördröjs.

Förutfattade meningar om hjärtinfarkt

Många gånger har kvinnor en bild av hur en hjärtinfarkt ska te sig och då med central bröstsmärta samt utstrålning i vänster arm (Albarqouni et al 2016; Herning et al. 2011; Isaksson et al. 2013). Kvinnor har ofta mindre kunskap gällande symtom med atypisk karaktär vilket leder till att de inte söker vård lika snabbt som en man gör. Detta visar att symtom som inte är av klassisk karaktär gör det svårt för kvinnan att avgöra om vård behöver uppsökas (Albarqouni et al 2016). Många förväntar sig att vid en hjärtinfarkt ska kraftig smärta i bröstet i kombination med utstrålning till vänster arm uppstå (Herning et al. 2011). Då vissa kvinnor upplever vaga och långsamt debuterande symtom så kopplar kvinnorna inte detta till något allvarligt. De förväntar sig att det kommer att gå över inom kort (Isaksson et al. 2013).

Andra ofarliga förklaringar

Kvinnor tänker i första hand att deras symtom handlar om något helt annat än en hjärtinfarkt (Herning et al 2011; Isaksson et al 2013; Gyberg et al 2015; Arslanian-Engoren & Scott 2017). När en upplevelse av obehag i bröstet uppstår finner många kvinnor andra förklaringar till detta, till exempel, att det är deras BH som skapar ett tryck och de negligerar därför tankar om att det skulle kunna vara något allvarligt (Isaksson et al. 2013). Gyberg et al. (2015) har visat att vissa kvinnor har en uppfattning om att då smärtan ej är lokaliserad till vänster sida så behöver de ej oroa sig. Kvinnorna i studien tenderar istället att koppla symtomen till stress eller som följd av ett träningspass. Symtomen kunde tolkas som återfall av tidigare sjukdomar, till exempel, magbesvär eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Först när symtomen tog överhand och påverkade det dagliga livet som till exempel fysiska aktiviteter, övervägde de att söka vård. Arslanian- Engoren och Scott (2017) utförde en fokusgrupp-session innefattande kvinnor med genomgången hjärtinfarkt. Utifrån kvinnornas berättelser kring hur de sökte vård framkom det att de inte kunde förstå att deras symtom berodde på en pågående hjärtinfarkt. En del kvinnor ansåg sig ha så kallade skyddande faktorer mot hjärtinfarkt såsom att vara av det kvinnliga könet och att ha levt hälsosamt (Herning, Hansen, Bygbjerg & Lindhardt 2011).

Oro över att inte bli tagen på allvar

Arslanian-Engoren och Scott (2016) visar att kvinnors upplevelse av vårdens bemötande när de sökte vård för misstänkt hjärtinfarkt beskrevs vara präglad av oro. De beskrev sig bli ignorerade och ej tagna på allvar. De uttryckte att de först fått träffa en receptionist vid ankomst till akuten,

11

som de upplevde fördröja deras vård då de fått svara på flera frågor kring försäkringar innan de blivit triagerade av en sjuksköterska. Författarna belyste även kvinnors upplevelse kring kommunikationen med vården, som ansågs besvärande då de behövde upprepa sig flera gånger. De upplevde även vissa hinder, till exempel att vara kvinna, då de kände sig förbisedda av vården på grund av sitt kön men även åldern ansågs som ett hinder då de ibland ansågs vara för unga för att kunna drabbas av en hjärtinfarkt (ibid).

Kvinnans känsla av ansvar

Ansvarskänsla är en faktor som många gånger påverkar kvinnans vårdsökande (Arslanian-Engoren & Scott 2017; Herning et al 2011; Isaksson et al 2013).

Kvinnor hade ofta en känsla av ansvar gentemot familj och andra närstående vilket gjorde att de valde att avvakta med att söka vård. De ansåg sig inte heller behöva ambulanstransport utan avvaktade hellre tills närstående kunde hjälpa dem in till sjukhuset (Arslanian-Engoren & Scott 2017). Herning et al. (2011) beskriver att kvinnor uttryckte att de skulle känna sig dumma och skämmas om de sökte vård för något som sen inte skulle visa sig vara allvarligt nog. Kvinnorna ville heller inte besvära någon annan genom att fråga om hjälp och sökte därför inte vård i det akuta skedet. Isaksson et al (2013) visade även att kvinnor många gånger kände en större skyldighet gentemot sin omgivning än gentemot sig själva. Detta berodde på att de kände ett ansvar för barn och makar. Kvinnorna uttryckte även en känsla av att många har en uppfattning om att kvinnan skall vara stark och inte sätta sig själv i första rummet, vilket kan resultera i en känsla av att upplevas som svag om de söker vård.

12

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Studien visade att kvinnorna vid insjuknandet i hjärtinfarkt upplevde otydliga och svårtolkade tecken, bland annat onormal trötthet och olika symtom. De hade även en upplevelse av att behöva hjälp och stöd av andra för att söka vård. Kvinnors erfarenheter visade att de hade andra förväntningar på hur en hjärtinfarkt skulle te sig. De hittade ofta ofarliga förklaringar till sina symtom. En oro över att inte bli tagen på allvar samt en känsla av ansvar kunde fördröja kvinnornas vård-sökande.

Som nämnts ovan så har resultat visat att en del kvinnor har svårt att förstå sina symtom och kunna koppla dessa till att handla om hjärtat. Även när de misstänker att det rör sig om en hjärtinfarkt har de svårt att förstå allvaret i situationen då de förväntar sig att en hjärtinfarkt ska yttra sig utifrån de klassiska symtomen, såsom tydlig bröstsmärta. Något som ofta förekommer hos kvinnor och även har påvisats i resultatet, är symtom på trötthet. De är dock inte ensamma om att uppleva en onormal trötthet i samband med en hjärtinfarkt. Det har visat sig att även män har en högre nivå av trötthet cirka 30 dagar efter en genomgången hjärtinfarkt än kvinnor (Fennessy et al 2010). Detta visar att trötthet inte bara förkommer hos kvinnor utan även i viss utsträckning hos män dock i efterförloppet.

När litteraturstudien har genomförts och artiklarna som valts ut har granskats, har en uppfattning kunnat ges att kvinnan inte får likvärdig vård vid en hjärtinfarkt som mannen. En tanke vi ställer oss är vad detta kan bero på? Vi har inte kunnat finna något svar på denna fråga och inte heller hittat någon artikel som ger svar på detta. Genus inom sjukvården är ett högst aktuellt ämne att diskutera då det visats finnas skillnader i den vård en man respektive en kvinna får. Att skillnader i upplevelser finns är påvisat och mycket tyder på att det manliga könet än idag har ett större fokus, från vårdens sida, både gällande medicinska insatser och den omvårdnad som ges. I resultatdelen har upplevelsen av sjukvårdens bemötande belysts där många kvinnor har känt sig ignorerade och inte blivit tagna på allvar (Arslanian-Engoren & Scott 2017). Även Teunissen, Rotink och Lagro-Janssen (2016) genomförde en studie där både kvinnor och män fick svara på frågor kring sin sjukhusvistelse. Kvinnorna rapporterade att de upplevt ett sämre bemötande från sjuksköterskor och de framgick även av svaren att de upplevde smärta i större utsträckning under sin tid på sjukhuset än männen. Vad detta beror på är svårt att veta men det tyder på att upplevelserna mellan könen skiljer sig. Kan det vara så att kvinnor får sämre smärtlindrande behandling än män? Kan det vara så att kvinnorna har svårt att se till sin egen hälsa och inte vill vara till besvär? Detta kan leda till ett vårdlidande där sjukvården agerar på ett vis som kvinnan upplever som kränkande eller sårande.

Som tidigare nämnts i bakgrunden är livsvärldsperspektivet viktigt för sjuksköterskan att förhålla sig till i mötet med patienten. Detta för att kunna få förståelse för de upplevelser som erfars av kvinnori insjuknandet vid en hjärtinfarkt. Vården har ett stort ansvar för bemötandet då det kan vara avgörande för huruvida personen kommer att våga söka vård igen och känna tillit till sjukvården. Symtomupplevelsen har varit central i studien, men även närståendes betydelse i relation till vård-sökandet har belysts. Närstående lyfts i fler artiklar som ett bra stöd i kvinnors

13

beslut till att söka vård. Kvinnorna har ofta förmåga att negligera sina symtom och behöver därför någon som vägleder dem.

Att vara kvinna och drabbas av en hjärtinfarkt tror vi kan vara en större nackdel då de ofta upplever symtom som kan vara svåra för vården att identifiera och det kan även vara svårt för dem själva att förstå sina symtom. Detta riskerar både att kvinnan avvaktar med att söka vård och vården riskerar även att fördröjas till följd av att vårdpersonal har svårt att förstå att symtomen beror på en hjärtinfarkt. Behandlingen blir därför lidande då rätt behandling kräver rätt diagnos. Ett fördröjt vårdsökande vid hjärtinfarkt kan leda till komplikationer och minska chansen till överlevnad. Dessutom har Ravn-Fischer et al (2012) visat att kvinnor får vänta längre än män innan de kommer till en avdelning eller får behandling för sin hjärtsjukdom. Resultatet visar även att dödligheten är högre hos kvinnor både på sjukhus och en tid efter insjuknandet (ibid). Detta tyder på att kvinnan har en mer utsatt position som patient i hjärtsjukvården. Kan det vara så att sjukvårdspersonal behöver mer utbildning kring kvinnans symtombild vid hjärtinfarkt för att inte helt förlita sig på de klassiska symtomen som präglar sjukvårdens syn på en hjärtinfarkt? Sjukvårdspersonal har ett ansvar att hålla sig uppdaterade kring ny forskning och regelbundet delta i utbildningar som finns till för att utveckla vården.

Hållbar utveckling

Att uppmärksamma kvinnan som patient i hjärtsjukvården skulle kunna gynna vården då risken för komplikationer och ytterligare vård minskas vid rätt omhändertagande. Även på samhällsnivå kan ett bra omhändertagande vid hjärtinfarkt gynna den hållbara utvecklingen, då fler liv kan räddas. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en av de ledande orsakerna till hjärtsvikt då hjärtat förlorar en stor del av sin funktion (Internetmedicin 2020). Denna studie visar att kvinnor generellt sett söker vård i ett senare skede. Kan detta i slutändan öka risken för komplikationer och även leda till dödlighet? Att minska vårdtiden kan även leda till minskade kostnader vilket gynnar den hållbara utvecklingen i samhället.

Detta betyder att kvinnan som patient är mer utsatt till följd av en diffusare symtombild. En fortsatt okunskap har visat sig finnas i sjukvården där mannens sjukdomsbild varit central och en utgångspunkt i omhändertagandet samt den vård som ges. Kvinnor har ofta en mer komplicerad väg i vården, vilket resulterar i olika upplevelser som ofta blir negativa sett till hälsan. Det kan vara viktigt för sjuksköterskan att ha i åtanke, att när väl kvinnorna söker vård har de ofta redan väntat länge. En vård som ser människan bakom sjukdomen är eftersträvansvärt då det gynnar alla som deltar i vården, både på ett vårdvetenskapligt plan men även ur ett genusperspektiv vilket på lång sikt gynnar samhället då allas lika värde respekteras.

Etiskt övervägande

De artiklar vi valt till vår studie, har på ett noggrant vis analyserats för att inte framställas på ett felaktigt vis och missleda läsaren. När vi har presenterat de olika studiernas resultat, har vi försökt översätta så korrekt som möjligt utan att misstolka det som artiklarna har fått fram i sin resultatdel. Varje artikel som inkluderats i studien har haft ett etiskt godkännande eller samtycke från deltagarna, vilket på ett noggrant vis kontrollerats av författarna innan artiklarnas resultat använts i studien.

14

Metoddiskussion

Vi har försökt öka trovärdigheten för studien, dels genom att noggrant genomföra och beskriva vår databassökning, dels genom att systematiskt granska artiklarna. Den valda metoden anser vi har varit bra, då vi utifrån tidigare forskning har kunnat få en bild av kvinnors upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en hjärtinfarkt. Genom denna metod har vi på ett tydligt vis kunnat bearbeta texterna. De tio artiklar som granskats har delvis genom kvalitativ ansats lyft kvinnors erfarenheter genom intervjuer. Kvantitativa artiklar har givit oss information om skillnader eller likheter vid en hjärtinfarkt mellan män och kvinnor.

Under litteraturstudiens gång har ämnet behövt revideras ett antal gånger då artikelsökningen inte gav artiklar som svarade an på syftet. Från början var tanken att belysa könsskillnader i hjärtsjukvården, dock fann vi ej tillräckligt med artiklar som innehöll den typ av information som eftersöktes. Därefter ändrades huvudämnet till att handla om sjuksköterskans upplevelse av kvinnan som patient i hjärtsjukvården men detta ändrades då författarna hellre ville belysa de drabbade kvinnornas upplevelse. Till sist ändrades huvudämnet till att handla om kvinnors upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en hjärtinfarkt. När teman skulle beskrivas uppstod många tankar kring huruvida intressanta de var och hur viktiga de var att belysa.

En alternativ metod som hade kunnat användas för denna studie hade kunnat vara en fenomenografisk metod, där vi som författare genomför djupintervjuer med kvinnor som insjuknat i hjärtinfarkt. En fenomenografi fokuserar på att undersöka mänskliga erfarenheter genom intervjuer som även spelas in och transkriberas (Wihlborg 2017, s. 110–111). Mot bakgrund av att vi som studenter har en tidsbegränsning för att genomföra en studie, så hade inte denna metod varit ett alternativ då det hade krävts tid och resurser. I dessa tider när världen drabbats av en pandemi, hade inte intervjuer varit passande att genomföra, anser vi.

Artiklarna som analyserats har begränsats till att lyfta skillnader, likheter eller upplevelser utifrån kvinnan som patient i hjärtsjukvården. Artiklarna har inte begränsats till enskilt land eller världsdel, detta för att fånga ett globalt perspektiv på kvinnors upplevelser. Något som styrker litteraturstudien anses vara förmågan att presentera tidigare forskning för läsaren på ett tydligt vis. Författarna har även genom en översiktstabell gett möjlighet för läsaren att granska texterna. När det gäller överförbarhet för studien, resonerar vi som följande att då studien innefattar så pass få artiklar, är det svårt att kunna säga att studien är generaliserbar. Detta synsätt motiveras av att vi anser att överförbarhet kräver såväl ett betydligt större antal artiklar och en mycket noggrann systematik i sökningarna. Detta hade kunnat ses som en svaghet för litteraturstudien.

15

SLUTSATSER

Tidigare forskning menar att kvinnor ofta upplever oklara symtom vid en hjärtinfarkt, vilket kan hindra dem från att söka vård akut, då de inte förstår att symtomen är av allvarlig karaktär. De har ofta en viss bild av hur en hjärtinfarkt ska manifestera sig och när de drabbas av dessa otydliga symtom blir det svårt för dem att associera symtomen till hjärtat. Denna okunskap har visat sig leda till att kvinnan inte söker vård i tid.

Förslag på fortsatt forskning

Vår litteraturstudie ger en bild av att kvinnan som patient i hjärtsjukvården har en lägre kunskap gällande hjärtinfarktssymtom och en ovisshet i när läget är akut. Sjukvårdspersonal har också visat sig ha svårare att omhänderta och prioritera kvinnans insjuknande i hjärtinfarkt. Ett intressant ämne att forska vidare på hade varit hur prioriteringarna från sjukvårdens sida förekommer mellan män och kvinnor inom hjärtsjukvården. Även att undersöka sjukvårdspersonals perspektiv på omhändertagandet vid hjärtinfarkt hos kvinnor hade varit intressant. Sådan forskning har en potential att uppmärksamma kvinnan som patient i vården vid insjuknandet i en hjärtinfarkt. Kliniska implikationer

En större förståelse för kvinnans insjuknande behövs och även en ökad kunskap kring de symtom som kvinnan kan uppvisa i ett tidigt skede. Att symtombilden ser annorlunda ut för en kvinna är också viktigt att lära ut och påminna sjukvårdspersonalen om för att rätt bedömningar skall genomföras från början. Ur ett patientperspektiv är det av stor vikt att kvinnan känner sig sedd och väl bemött i vården för att undvika ett onödigt lidande för kvinnan som patient. Sjukvårdspersonal har en central roll gällande genusperspektiv där båda könen ska ges samma förutsättningar och ha samma rättigheter. Denna litteraturstudie kan ur ett vårdande perspektiv ge sjukvårdspersonal en större förståelse för kvinnans upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en hjärtinfarkt.

16

REFERENSER

Artiklar markerade med * återfinns i resultatet.

*Albarqouni, L., Smenes, K., Meinertz, T-H., Schunkert, H., Fang, X., Ronel, J & Ladwig, K-H. (2016). Patient’s knowledge about symptoms and adequate behaviour during acute myocardial infarction and its impact on delay time: Findings from the multicentre MEDEA Study. Patient Education and Counseling, 99(11), ss. 1845–1851. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.pec.2016.06.007

Arman, M. (2015a). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M, Dahlberg, K., Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss.38–60.

Arman, M. (2015b). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M, Dahlberg, K., Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss.38–60.

*Arslanian- Engoren, C. & Scott, D, L. (2017). Delays in treatment- seeking decision among women with myocardial infarction. Dimensions of critical care nursing, 36(5), ss. 298–303. DOI: 10.1097/DCC.0000000000000260

*Arslanian-Engoren, C. & Scott, D, L. (2016) Women's perceptions of biases and barriers in their myocardial infarction triage experience. Heart & Lung, 45(3), ss. 166–172. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.hrtlng.2016.02.010

Ballard, N., Bairan, A., Newberry, L., Brackle, L & Barnett,G. (2011). Effect of education on a Chest Pain Mnemonic on Door-to-ECG Time. Journal of emergency nursing, 37(3), ss. 220–224. https://doi.org/10.1016/j.jen.2010.02.018

*Blakeman, J, R., Woith, W, M., Astroth, K, S., Jenkins, S, H. & Stapleton, S,J. (2020). A qualitative exploration of prodromal myocardial infarction fatigue experienced by women. Journal of clinical nursing, 29(19–20), ss. 3882–3895. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jocn.15432

Davis, L-L., & Maness, J, J. (2019). Nurse practitioner knowledge of symptoms of acute coronary syndrome. The journal for nurse practitioner, 15(1), ss. 9–12. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.nurpra.2018.09.017

*Davis, L-L., Mishel, M., Moser, D-K., Esposito, N., Lynn, M-RMishel, M., Moser, D-K., Esposito, N., Lynn, M-R & Schwartz, T-A. (2013). Thoughts and behaviours of women with symptoms of acute coronary syndrome. Heart & Lung, 42(6), ss. 428–435. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.hrtlng.2013.08.001

Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M, Dahlberg, K., Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 66–76.

17

Fennessy, M-M., Fink, A-M., Eckhardt, A-L., Jones, J., Kruse, D-K., VanderZwan, K-J., Ryan, C-J & Zerwic, C-J-C-J. (2010). Gender differences in fatigue associated with acute myocardial infarction. Journal of Cardiopulmonary Rehabilitation and Prevention, 30(4), ss. 224–230. DOI: 10.1097/HCR.0b013e3181d0c493

Folkhälsomyndigheten (2020). Insjuknande i hjärtinfarkt.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/insjuknande-i-hjartinfarkt/ [2020-10-30] Friberg, F. (2017a). Tankeprocessen under examensarbetet. I Friberg, F .(red.) Dags för Uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, 3. Uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 37–48 Friberg, F. (2017b). Tankeprocessen under examensarbetet. I Friberg, F .(red.) Dags för Uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, 3. Uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 37–48 Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F .(red.) Dags för Uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, 3. Uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 129–140.

Forssén, A., & Carlstedt, G. (2017). Feministisk forskning. I Höglund Nielsen, B., Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård, 3. Uppl., Lund: Studentlitteratur. ss.87-105.

*Gyberg, A., Björck, L., Nielsen, S., Määttä, S & Falk, K. (2015). Women’s help-seeking behaviour during a first acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Science, 30(4), ss. 670-677. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/scs.12286

Heer,T., Gitt A, K., Juenger, C., Schiele,R., Wienbergen,H., Towae, F., Gottwitz, M., Zhan, R., Zeymer, U & Senges, J. (2006). Gender differences in acute non-ST-segment elevation myocardial infarction. The american journal of cardiology, 98(2), ss. 160–166. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.amjcard.2006.01.072

*Herning, M., Hansen, P-R., Bygbjerg, B & Lindhardt, T. (2011) Women’s experiences and behaviour at onset of symptoms of ST Segment elevation acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing. 10(4), ss. 241–247. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016%2Fj.ejcnurse.2010.10.002

Internetmedicin (2020) Hjärtinfarkt med ST-höjning, akut. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/geriatrik/hjartinfarkt-med-st-hojning-akut-stemi/ [2020-10-28]

*Isaksson, R-M., Brulin, C., Eliasson, M., Näslund, U & Zingmark, K. (2013). Older women’s prehospital experience of their first myocardial infarction. The Journal of Cardiovascular Nursing, 28(4), ss. 360–369. DOI: 10.1097/JCN.0b013e31824bcebc

18

Josiah, A & Farshid, A. (2019). Gender is not a predictor of mortality or cardiovascular events in patients undergoing percutaneous coronary intervention for acute coronary syndromes. Heart, Lung and circulation, 28(5), ss. 727–734. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.hlc.2018.03.020

*Khan, J, JB., Albarran, J, W., Lopez, V & Chair, S, Y. (2010). Gender differences on chest pain perceptions associated with acute myocardial infarction i Chinese patients; A questionnaire survey. Journal of Clinical Nursing, 19 (19-20), ss. 2720–2729. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2702.2010.03276.x

Khun, L., Page, K., Rolley, J-X & Worrall-Carter, L (2014). Effect of patient sex on triage for ischaemic heart disease and treatment onset times: A retrospective analysis of Australian emergency department data. International emergency nursing, 22(2), ss. 88–93. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2013.08.002

Kristofferzon, M-L., Löfmark, R & Carlsson, M. (2003). Myocardial infarction: gender differences in coping and social support. Journal of clinical nursing, 44(4), ss. 360–374. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1046/j.0309-2402.2003.02815.x

Lewis, J-F., Zeger, S-L., Ximin, L., Mann, C-N., Newgard, C-D., Haynes, S., Wood, S-F., Dai, M., Simon, A-E & McCarthy, M-L. (2019). Gender differences in the quality of EMS care nationwide for chest pain and Out-of-Hospital cardiac arrest. Women’s health issues, 29(2), ss. 116-124. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.whi.2018.10.007

Mayer, M., Lindsay, G & McCallum, J. (2014). An exploration of women’s decision trajectories: seeking professional help for an AMI. British Journal of Cardiac Nursing, 9(7), ss. 2052-2207. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.12968/bjca.2014.9.7.351

*O`Donnell, S & Moser, D,K. (2012). Slow-onset Myocardial infarction and its influence on help-seeking behaviors. The journal of cardiovascular nursing, 27(4), ss. 334–344. DOI: 10.1097/JCN.0b013e31822071f3

Ravn-Fischer, A., Caidahl, K., Hartford, M., Karlsson, T., Kihlgren, S., Perers, E., Rashed, H., Johanson, P., Herlitz, J. (2012). Community-based gender perspectives of triage and treatment in suspected myocardial infarction. International Journal of Cardiology, 156(2), ss. 139–143. https://doi.org/10.1016/j.ijcard.2010.10.023

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm.

https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompetensbes krivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf [2020-10-27].

Svensk sjuksköterskeförening (2019). Personcentrerad vård - En kärnkompetens för god och säker vård. https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062310d6/1583937715986/personcentre rad%20v%C3%A5rd%202019.pdf [2020-11-22].

19

Socialstyrelsen (2019). Statistik om hjärtinfarkter. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/hjartinfarkter/ [2020-10-29].

Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf [2020-10-15].

Teunissen, T.A.M., Rotink, M,E & Lagro-Janssen, A,L,M (2016). Gender differences in quality of care experiences during hospital stay: A. contribution to healthcare for both men and women. Patient education and counseling, 99(4), ss. 631–637. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.pec.2015.10.033

Vårdhandboken (2019). Bemötande i vård och omsorg, genusperspektiv - Översikt. https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-genusperspektiv/oversikt/ [2020-11-13].

Wihlborg, M. (2017). Fenomenografi. I Höglund Nielsen, B., Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård, 3. Uppl., Lund: Studentlitteratur, ss.107–126. Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praktisk, Natur och kultur: Stockholm, ss. 13–294 1177 Vårdguiden (2019). Hjärtinfarkt. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/hjartbesvar-och-hjartfel/hjartinfarkt/ [2020-10-17].

20

BILAGA

Översiktstabell av inkluderade artiklar

Författare Tidskrift Årtal Land

Syfte Metod Resultat

Albarqouni, L., Smenes, K., Meinertz, Th., Schunkert, H., Fang, X., Ronel, J & Ladwig, K-H. Patient Education and Counseling 2016 Tyskland Att undersöka om patienters kunskap om akut hjärtinfarkt har någon inverkan på vård-sökandet. Kvantitativ ansats. Tvärsnittsstudie. Urval: 486 hjärtinfarktpatienter.

Hälften av deltagarna hade hög kunskap kring hjärtinfarkt, främst män. Äldre och kvinnor hade ofta mindre kunskap kring atypiska symtom på en

hjärtinfarkt. En tredjedel av deltagarna trodde att en

hjärtinfarkt alltid manifesterade sig med stark bröstsmärta.

Arslanian-Engoren, C & Scott, L, D.

Heart & Lung 2016 USA Att undersöka kvinnors upplevelse av deras akuta triagering vid en hjärtinfarkt. Kvalitativ ansats. Narrativ analys. Kvinnor> 18 år som vårdats akut inom de senaste två åren.

Kvinnorna upplevde vissa hinder under sin triagering, till exempel, att kontakten med receptionisten fördröjde deras vård, dels att kommunikationen med sjukvårdspersonalen upplevdes som svår och

krävande men även att vara ung, då de upplevde sig bli

misstrodda och ej tagna på allvar. Kvinnorna kände sig också förbisedda av vården på grund av sitt kön då de ej uppvisade klassiska symtom så som en man ofta uppvisar.

21 Arslanian-Engoren, C & Scott, L, D. Dimensions of Critical Care Nursing 2017 USA Att beskriva vilka anledningar som finns hos kvinnorna till att de söker vård i ett senare skede vid en hjärtinfarkt. Kvalitativ ansats. Sekundär analys av narrativdata. Urval: 14 kvinnor, 35-77 år 9 av de 14 intervjuade

kvinnorna dröjde med att söka vård vid en hjärtinfarkt. Tre teman kunde urskiljas; brist på tydliga symtom på hjärtinfarkt, personliga och professionella skyldigheter och att kvinnorna inte vill åka ambulans in till sjukhuset. Blakeman, J, R., Woith, W, M., Astroth, K, S., Jenkins, S, H & Stapleton, S, J. Journal of clinical nursing 2020 USA Att undersöka äldre kvinnors unika och delade upplevelser av trötthet vid insjuknandet i en hjärtinfarkt. Kvalitativ ansats. Urval: 10 kvinnor, med en medelålder på 60 år.

Trötthet beskrevs som en brist av energi. Vissa kvinnor

beskrev en generell svaghet och som en kognitiv dimma.

Tröttheten var ovanlig och en noterbar förändring ifrån deras normala tillstånd. Davis, L, L., Mishel, M., Moser, D, K., Esposito, N., Lynn, M, R & Schwartz, T, A.

Heart & Lung 2013

USA

Att undersöka hur kvinnor känner igen och tolkar sina symtom vid en hjärtinfarkt och senare bestämmer sig för hur och om de ska söka vård. Kvalitativ ansats. Grounded theory, intervjuer. Urval: 9 kvinnor med akut koronart syndrom, indelade i två grupper. >35 år.

Grupp 1, upplevde osäkerhet kring kroppsliga tecken vid en hjärtinfarkt. De fortsatte livet som vanligt tills andra uppmanade dem till att söka vård. Grupp 2, kunde snabbt kartlägga sina symtom till en hjärtinfarkt, dock sökte de vård senare då de förberedde sig för att kunna ta sig in till sjukhuset.

22 Gyberg, A., Björck, L., Nielsen, S., Määttä, S & Falk, K. Scandinavian Journal of Caring Science 2015 Sverige Att identifiera hur kvinnors upplevelse påverkade dess beslut kring huruvida de skall söka vård vid en första hjärtinfarkt. Kvalitativ ansats. Grounded theory. Urval: 17 kvinnor, 38–75 år.

Kvinnorna gick igenom tre olika processer innan de sökte vård för hjärtinfarkt. 1;

kvinnorna behövde associera sina symtom till en hjärtinfarkt. 2; Att sjukvården var tillgänglig vid vårdsökande. 3; Att

kvinnorna väntade med att söka vård tills dess att hjärtat hade tagit skada. Herning, M., Hansen, P, R., Bygbjerg, B & Lindhardt, T. European Journal of Cardiovascular Nursing 2011 Danmark Att undersöka hur kvinnors tankar, handlingar och motivation är i det akuta skedet av en

hjärtinfarkt samt hur det kunde leda till ett fördröjt vårdsökande. Kvalitativ ansats. Intervjuer. Urval: 14 kvinnor med hjärtinfarkt. 50-84 år.

Tre teman kunde urskiljas i studien; 1: Kunskap och idéer om hjärtinfarktens symtom och risker, 2: Tvekan om kvinnorna ska ringa efter medicinsk hjälp eller hantera situationen själva. 3: Handling och strategier efter symtomdebut. Isaksson, R-M., Brulin, C., Eliasson, M., Näslund, U & Zingmark, K. The Journal of Cardiovascular Nursing 2013 Sverige Att undersöka kvinnors prehospitala upplevelse vid en första hjärtinfarkt. Kvalitativ ansats. Intervjuer som genomfördes tre dagar efter sjukhusvistelse. Urval: 20 kvinnor ålder 65–80 år.

Kvinnorna negligerar sina symtom och först när

bröstsmärtorna blir ohanterliga söker de vård. Symtomen upplevdes som besvärande och påverkade det dagliga livet.

23 Khan, J, JB., Albarran, J, W, Lopez, V., & Chair, S, Y. Journal of Critical Nursing 2010 Kina Att undersöka hur bröstsmärta ter sig vid en hjärtinfarkt hos en man respektive kvinna. Kvantitativ ansats. Beskrivande prospektiv studie. Urval: 128 deltagare, hälften kvinnor, hälften män. >20 år.

Bröstsmärta visade sig vara mer vanligt hos män än hos kvinnor. Dock fanns ingen signifikant skillnad. Kvinnor uppgav mer atypiska bröstsmärtor än män. O’Donnell, S & Moser., D, K The Journal of Cardiovascular Nursing 2012 Irland Att genomföra en djupgående analys med patienter med hjärtinfarkts-symtom och utforska deras hjälpsökande beteende i relation till de symtom de upplever. Kvalitativ ansats. Djupgående intervjuer. Urval: 42 deltagare Två kategorier upptäcktes. Kategori 1; 27 deltagare upplevde långsam debut av en hjärtinfarkt, men hade

förväntningar av en kraftigare debut av sjukdomen. Kategori 2; 15 deltagare upplevde snabb och kraftig symtomdebut, och kunde snabbt fastställa sina symtom till en hjärtinfarkt.