Vilka olika typer av stöd gynnar nyanlända elevers lärande i samhällskunskapsundervisning?

SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET

Självständigt arbete i fördjupningsämnet,

Samhällskunskap

15 högskolepoäng, grundnivå

Vilka olika typer av stöd gynnar nyanlända elevers

lärande i samhällskunskapsundervisning?

What type of support benefits newly arrived pupils learning civics?

Nadine Abedelrazek

Layal Hadrous

Förord

Genomförandet av kunskapsöversikten har varit väldigt lärorik och gett oss en hel del kunskaper och färdigheter som vi kan ta med i nästa arbete. Det har varit väldigt intressant att undersöka vad forskning säger kring vilka olika typer av stöd som gynnar nyanländas lärande i samhällskunskapsundervisningen. Under arbetet med kunskapsöversikten har vi tagit del av information och erfarenhet som vi tidigare inte haft, vilket har bidragit till att vi ser en förbättring av vår framtida profession. Genom studien har vi även växt som enskilda individer och utvecklat olika perspektiv av vårt tänkande.

Vi befinner oss i en tid där pandemin i år 2020 har begränsat våra möjligheter till att interagera med varandra som vi tidigare gjort under vår lärarutbildning. Vi har exempelvis haft svårt med att träffas på allmänna platser, vilket vi har löst genom digitala möten där vi ständigt haft kontakt med varandra för att utföra arbetet. Arbete genomfördes på ett rättvist sätt där båda var enade om att stegvis gå igenom forskning i olika databaser och sammanställning av dispositionerna. I vårt arbete vill vi tacka vår handledare Martin Flower som bidrog till att studien kommit till stånd. Slutligen vill vi även tacka resterande kurslärare som hjälpt oss med att ta oss vidare genom detta arbete.

Abstract

The purpose of this report is to investigate what research says about what different types of support that the teacher has to benefit to support newly arrived students' learning in the social studies subject. With a focus on clarifying why the subject of social studies is important in school for both newly arrived students as well as for native students. To answer the purpose, we started from a question. The question served as an aid and guideline during the course of the work, “What does past research say about different types of support to benefit newly arrived students’ learnings in civics?”. In order to obtain a clearer result based on the research, we demarcated the study from grades 7-9 to secondary school students.

To answer our question, we implemented a search process that has been structured based on three databases we used, Swepub, Libsearch and ERIC via EBSCO.

The result shows that there are different types of support that benefit newly arrived students’ learning in teaching and in social studies teaching, for example, the inclusion of newly arrived students’ first language in teaching, scaffolding, placement and study guidance. The conclusion of this study has given us that it’s important for teachers to be able to master knowledge and skills in how to support newly arrived students’ learning in social studies teaching. Which indicates that it’s an important aspect to highlight for the future teaching profession.

Innehållsförteckning

4.3.3 ERIC via EBSCO ... 11

4.4TABELL 1 AV DATABASSÖKNING ... 11

5. RESULTAT ... 13

5.1MEKANISK- OCH METAKOGNITIV INLÄRNING ... 13

5.2ATT LÄRA SIG SAMHÄLLSKUNSKAP PÅ SITT FÖRSTASPRÅK ... 14

5.3VIKTEN AV DET SVENSKA SPRÅKET ... 15

5.4ATT STÖDJA NYANLÄNDA ELEVER I UNDERVISNING ... 15

5.4.1 “Scaffolding” som teori i undervisning ... 16

5.4.1.1 Indirekt stöd ... 18

5.4.1.2 Direkt stöd ... 19

5.4.2 Placering av nyanlända elever i nya ‘’klassrumsmiljöer’’ ... 19

6. SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 21

6.1BETYDELSE FÖR LÄRARPROFESSIONEN ... 23

6.2METODDISKUSSION ... 24

6.3FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 24

1. Inledning

Under början av 1900-talet infördes nya tankar i det svenska samhället och utveckling av samhällskunskapsämnet utökade (Odenstad, 2018). I det svenska samhället infördes en tanke om att skolan ska ge elever kunskaper kring vilka rättigheter och skyldigheter en svensk medborgare har i ett demokratiskt land (Odenstad, 2018;30). Till följd av andra världskriget väcktes många samhällen upp och skolan hade en viktig mission som gav eleverna kunskaper om hur ett demokratiskt samhälle fungerar (Odenstad, 2018;30). År 1946 fastställde skolkommissionen att undervisning inom samhällskunskap som tidigare kallades för medborgarkunskap och historia med samhällslära hade varit bristfällig (Odenstad, 2018;29). Till en början bidrog detta till att skolmyndigheten införde samhällskunskap i grundskolan år 1960 och därefter i gymnasieskolan år 1962 (Ekendahl, Nohagen och Sandahl, 2015;52).

I det svenska samhället ska alla elever enligt Skolverket (U.Å) få möjligheten till att delta i diskussioner om olika samhällsfrågor. Enligt Skolverket (U.Å) ska alla elever genom samhällskunskapsämnet ges förutsättningar till att utveckla sina förmågor kring att reflektera, analysera och granska information. Dessutom ska eleverna kunna uttrycka sig och värdera olika ståndpunkter i samhället. I detta ingår att elever ska kunna “uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv” (Skolverket, U.Å).

Odenstad (2018;28) skriver att skolan är en plats där elever bildas, fostras och utbildas utifrån samhällets önskvärda ideal till att bli goda medborgare. Genom undervisning menar författaren att elevers identitet utvecklas och påverkas av sin omgivning. Inom samhällskunskapsämnet skall eleverna lära sig att behandla olika typer av frågor som rör sig kring förtryck, mänskliga rättigheter och makt (Eklund 2003;239). Det är lika viktigt för nyanlända elever såsom infödda elever med utländsk och svensk bakgrund att behandla dessa frågor genom att exempelvis analyseraperspektiv där demokratiskaperspektiv lyfts fram (Eklund 2003;239). Odenstad (2018;35) skriver att “Samhällslärare vill ge elever kunskaper om olika samhällsvetenskapliga områden, förbereda dem för ett aktivt samhällsliv och fostra dem till demokratiska medborgare’’. För att elever ska kunna se samband mellan olika orsaker vill lärare dessutom skapa förståelse för samhälleliga funktioner

Odenstad (2018;9) att nyanlända elever kan genom samhällskunskapsämnet integrera sig i det svenska samhället.

Vårt intresse för nyanlända elever inom samhällskunskapsundervisning växte under vår praktik då enstaka elever i ett klassrum uppmärksammades till följd av bristande språkkunskaper. Samhällskunskapslektionerna innehöll oftast genomgångar med klassen av teorier och begrepp som både diskuterades och presenterades. Vi fick även ta del av att bedöma både skriftliga och muntliga presentationer, detta resulterade till att vi upptäckte ett mönster bland eleverna. Nyanlända elever hade svårt att uttrycka och även förmedla kunskaper vilket väckte vårt intresse för ämnet. Eftersom vi som nyblivna lärarstudenter inte behärskar kunskapen om hur man på bästa möjliga sätt inkluderar nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen, valde vi att skriva om detta ämne. Under lärarutbildningen har frågan om nyanlända elever i undervisningstillfället inte lyfts fram och därför bör lärare lägga mer fokus på det.

1.1 Centrala begrepp

I detta avsnitt skall centrala begrepp att presenteras för att ge läsaren en glimt om innebörden av följande begrepp nyanlända elever, scaffolding, infödda elever och studiehandledning på modersmål.

1.1.1 Nyanlända elever

Definitionen av att vara en nyanländ elev är en elev som har varit bosatt i ett annat land och nu är bosatt i Sverige. Efter att eleven varit bosatt i Sverige i fyra år anses eleven inte vara nyanländ längre skriver Odenstad (2018;14). Kunskaper och skolerfarenheter en nyanländ elev har skiljer sig åt från vad en infödd elev har (Odenstad 2018). Det finns olika bakomliggande faktorer till varför nyanlända elever har gett sig av från sina hemländer, en av anledningarna som Odenstad (2018;14) nämner i sin forskning är flytt från krig eller annan nöd. En del av nyanlända elever ger sig av till Sverige på grund av föräldrars arbetsinvandring menar Odenstad (2018;14). Det gemensamma draget som utmärker alla nyanlända ungdomar och barn är bristande språkkunskaper som bidrar till att svårigheter för eleven att uppfylla kraven som finns inom samhällskunskapsämnet (Odenstad, 2018).

1.1.2 Scaffolding

Scaffolding är ett begrepp av utbildningspsykologen Jerome Bruner som influerades av Lev Vygotskijs syn på stöttning (Polias, J, Lindberg, I, & Rehman, K 2017). Enligt författarna handlar scaffolding om strategier och aktiviteter som en lärare kan vidta för att bygga upp eller stötta en elevs kunskapsutveckling i den egna utvecklingszonen. Polias, J, Lindberg, I, & Rehman, K (2017) skriver att termen scaffolding definieras ordagrant som “byggnadsställning”. Meningen med scaffolding är att eleven skall gå från att vara styrd av en lärare till att själv kunna bestämma riktning och själv kunna lösa uppgifter (Polias, J, Lindberg, I, & Rehman, K 2017)

1.1.3 Infödda elever

Infödda elever är både elever med svensk och utländsk bakgrund som är födda i Sverige (Skolverket 2018).

1.1.4 Studiehandledning på modersmål

I ‘’nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet’’ skriver Karin Sheikhi och Tamar Ucar (2017;117) att studiehandledning på modersmål är en typ av stöd som eleven får via modersmål för att kunna lära sig mer. Enligt Sheikhi och Ucar (2017;118) är pedagoger och lärare inte de som avgör vilka elever som ska få studiehandledning, utan det är rektor på skolan som avgör vem som får. Sheikhi och Ucar (2017;118) hävdar att nyanlända elever är de som ska ‘’Studiehandledning kan ske före, under eller efter lektionen. Före en lektion eller ett undervisningsmoment kan studiehandledaren bidra till att bygga upp elevens förståelse på elevens modersmål’’ (Sheikhi och Ucar 2017;118).

2. Bakgrund

Sverige har under en lång tid haft en stor invandring som var aktuell år 2015 och enligt Skolverket har resultaten visat att ökning av nyanlända elever i svenska skolor har påverkat den nationella nivån av PISA (Skolverket 2018). Skolverket (2018;9) skriver att ‘’PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell undersökning som organiseras och leds av OECD’’. Nyanlända elever har sämre resultat i läsförståelse än vad infödda elever med både svensk och utländsk bakgrund har (Skolverket 2018). Enligt Odenstad (2018) är det svårt för många nyanlända elever i högstadiet att nå gymnasiebehörighet, Odenstad (2018) hävdar att det beror på svårigheter med det svenska språket

3. Syfte

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskning säger om vilka olika typer av stöd som finns tillgängliga för lärare för att stödja nyanlända elevers lärande i samhällskunskapsämnet. Med fokus på att klargöra varför samhällskunskapsämnet är betydelsefullt i skolan för både nyanlända elever såsom för infödda elever.

3.1 Frågeställning

Utifrån syftet har vi följt följande frågeställning:

● Vad säger tidigare forskning om vilka olika typer av stöd som gynnar nyanlända elevers lärande i samhällskunskapsundervisning?

4. Metod

I detta avsnitt kommer vi att presentera arbetets avgränsning, sökprocess, sökord och olika databaser som illustreras med hjälp av en tabell.

4.1 Avgränsning

Vi har valt att avgränsa vårt arbete till att titta på grundskoleelever som går i årskurs 7–9, men även gymnasieelever. För att en elev skall bli behörig i gymnasiet krävs det att eleven uppnår målen i skolämnena och på detta sätt speglar årskurs 7–9 och gymnasiet varandra. Av den orsaken tycker vi att det blir intressant att koppla samman dessa två åldersgrupper.

4.2 Sökprocess

För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av tre olika databaser från Malmö Universitets söksida. Swepub, Libsearch och ERIC via EBSCO är databaser som vi använt oss av. Vi har även använt oss utav ett så kallad snöbollsurval är vi har letat efter olika källor, vi har alltså varit medvetna och förstått vilken typ av data vi avsett att samla in och på vilket sätt det kommer att gå till. Källorna som vi använde oss av var framförallt doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Relevansen i källorna ökade i vår databassökning med tanke på att samma information upptäcktes i flera olika databaser. Backman (2016) tydliggör även att relevansen av en information ökar ifall flera källor hänvisar till liknande information. Vi har även använt oss utav en bild av ett diagram i texten för att göra det så tydligt som möjligt för läsaren att förstå och få en bild utav hur scaffolding kan tillämpas i nyanlända elevers lärande.

I sökprocessen har vi utgått ifrån att läsa källornas abstract, inledning och innehållsförteckning för att avgöra om forskningens relevans passar vår kunskapsöversikt. Antalet träffar har skiljt sig åt mellan olika databaser, men även beroende på vilka sökord vi använt oss utav. I en del databaser har vi fått 21 träffar medan i andra databaser har vi fått färre träffar. När vi fått höga träffar har det resulterat att flera källor är relevanta till vår kunskapsöversikt och därför har vi fått överväga vilken källa som gynnar vårt arbete mest.

4.3 Sökord

I vår studie har vi använt oss utav svenska sökord och även engelska sökord för att utöka våra sökningar till internationella texter i de olika databaserna. För att få alla resultat i databasen inledde vi med att söka på enskilda ord som “newly arrived*” And “social science*”, men det blev ett överflöd av träffar som inte matchade vår studie så vi fick inrikta oss djupare med att skriva in “nyanlända” AND ‘’lärande’’, ‘’samhällskunskapsundervisning’’ AND ‘’nyanlända’’, ‘’samhällskunskap’’ AND ‘’lärandeprocess’’, ‘’nyanlända’’ AND ‘’inkludering’’, ‘’undervisa’’ AND ‘’samhällskunskap’’, ‘’included newly arrived students’’ AND ‘’sweden’’, ‘’styra’’ AND ‘’stötta’’ och ‘’nyanlända’’ AND ‘’metoder’’ AND ‘’reflektioner’’.

4.3.1 Swepub

Swepub är den databas som vi fått flest träffar i där även relevansen i artiklarna var hög och var relaterade till vårt ämne. Vårt första sökord på swepub var “samhällskunskapsundervisning’’ AND ‘’nyanlända’’ vilket gav oss resultat av 1 träff som är en avhandling skriven av Christina Odenstad. Genom Odenstad (2018) avhandling hittade vi en referens som passade bra med vårt ämne. Monica Eklund var referensen som vi fann i Christina Odenstads avhandling ‘’samhällskunskapsundervisning för nyanlända’’. Vi tyckte att det var intressant eftersom forskaren tog upp lärorika synpunkter som Monica Eklund framförde i sin avhandling. Vi blev därför intresserade av att undersöka vem Monica Eklund är och vilka andra artiklar och böcker hon har skrivit. För att avgränsa vår sökning tryckte vi på endast doktorsavhandlingar och övrigt vetenskapligt.

4.3.2 Libsearch

För att få fram relevant information om vad forskning säger kring hur man kan inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen ville vi veta vilka metoder det fanns. Vi testade oss fram till fyra relevanta sökord som vi använde i libsearch ‘’Nyanlända’’ AND ‘’lärande’’, ‘’Undervisa i samhällskunskap’’, ‘’Nyanlända’’ AND ‘’metoder’’ AND ‘’reflektioner’’ och ‘’Nyanlända’’ AND ‘’inkludering’’. Sökorden “nyanlända’’ AND ‘’inkludering” och “nyanlända”

4.3.3 ERIC via EBSCO

Eftersom ERIC är en engelsk databas fick vi endast söka med engelska sökord. För att få ett specifikt resultat gjorde vi en “peer review” alltså en vetenskaplig granskning och specificerade årtalen mellan 2005 och 2020. Sökorden vi sökte på var “including newly arrived students” och “Sweden”. När vi sökte på social science som är samhällskunskap hittade vi inte forskning som vi kunde använda oss utav därför valde vi att avgränsa vår sökning på detta sätt.

4.4 Tabell 1 av databassökning

Datum Databas Sökord Antal

träffar Vald artikel/bok 13/11 Swepub ‘’Samhällskunskapsundervisning ’’ AND ‘’nyanlända’’ 1 Odenstad.C (2018) Samhällskunskapsundervisning för nyanlända

14/11 Libsearch ‘’Nyanlända’’ AND ‘’lärande’’ 21 Bunar, N. (2010)

Nyanlända och lärande en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan

15/11 Swepub ‘’Samhällskunskap’’ AND

‘’lärandeprocess’’

Wesslén.K (2011)

Att skriva, tala och tänka samhällskunskap: En studie om gymnasisters lärandeprocess

16/11 Libsearch ‘’Nyanlända’’ AND

‘’inkludering’’

7 Bunar.N (2015)

Nyanlända och lärande: Mottagande och inkludering

17/11 Libsearch ‘’Undervisa’’ AND

‘’samhällskunskap’’

3 Ekendahl I, Nohagen L, Sandahl J (2015)

Undervisa i samhällskunskap: En ämnesdidaktisk introduktion

17/11 ERIC

via EBSCO

Including newly arrived students AND ‘’Sweden’’

21 Axelsson M, Nilsson J (2013)

“Welcome to Sweden”: Newly arrived students’ experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes

18/11 Hittade genom att titta på

Odenstads (2018) referenser.

Sellgren. M (2011)

Den dubbla uppgiften: Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO.

Styra och stötta: Exempel på språkutvecklande lärarkommunikation i ett flerspråkigt klassrum.

18/11 Libsearch ‘’Nyanlända’’ AND ‘’metoder’’

AND ‘’reflektioner’’

1 Kaya, A. (2016)

Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter.

19/11 Swepub En skola för alla nyanlända 4 Skowronski, E. (2013)

Skola med fördröjning: nyanlända elevers sociala spelrum i" en skola för alla"

19/11 Swepub Monica Eklund 3 Eklund, M. (2003).

Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början

5. Resultat

I detta avsnitt framförs resultatet av vad forskningen säger kring hur nyanlända elever inkluderas i samhällskunskapsundervisning genom olika typer av stöd som gynnar elevers lärande. Dessutom framförs vikten av samhällskunskapsämnet, det svenska språket och hur Sveriges skolsystem skiljer sig åt från skolsystemet i mellanöstern.

5.1 Mekanisk- och metakognitiv inlärning

För att elever ska kunna ta sig genom samhällskunskapsämnet handlar det inte enbart om att behärska fakta, utan Ekendahl, Nohagen och Sandahl (2015;58) talar om en metakognitiv inlärning. Enligt författarna Ekendahl, Nohagen och Sandahl (2015;58) är en metakognitiv inlärning baserad på att eleven ska kunna utvecklas till att tänka som samhällsvetare och handlar därför inte om färdigheter eller någon form av mekanisk inlärning. Odenstad (2018) skriver att Syrien och Irak är två länder i mellanöstern vars skolor ses som auktoritära institutioner där eleverna ska kunna memorera kunskapen utantill, via en så kallad ‘’mekanisk inlärning’’. Skolornas arbetssätt i Syrien skiljer sig åt från det arbetssätt som elever i Sverige är vana vid då den svenska skolsystemet utgår från att reflektera, analysera och kritisk granska information (Odenstad 2018;46). Enligt Laid Bouakaz och Nihad Bunar (2015;274–275) möts nyanlända elever av en hel del utmaningar i bland annat socialt nätverk och språk när eleven flyttar från en skola i Syrien till en skola i Sverige. Författarna lyfter fram hur utbildningssystemet i mellanöstern ser ut för eleverna genom att påpeka att de “lägger stor vikt vid att memorera fakta, inte på att reflektera, diskutera i grupper för att sedan tillämpa olika begrepp i praktiken’’.

Eklund (2003) pratar om hur viktigt det är för alla elever att ta del av samhällskunskapsämnet i samband med att samhällskunskap är ett ämne vars syfte är att fostra elever till att bli goda demokratiska medborgare. I undervisning av samhällskunskap ska eleverna tillämpa kunskaper om samhälleliga strukturer och även kunskaper om förståelse för andra människor skriver Odenstad (2018;136–140). När elever arbetar med att förstå samhällsvetenskapliga frågor kan lärare inte lämna sina elever ensamma då begreppen är komplexa menar författaren. Med tanke på att nyanlända elever följer samma kursplan inom samhällskunskapsämnet som infödda elever, så finner de svårigheter i att uppnå kursmålen (Odenstad 2018;10).

Samhällskunskapsämnet är tvärvetenskapligt vilket leder till att eleverna får ta del av vetenskap inom nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap (Skolverket U.Å). I intervjuer med samhällskunskapslärare fann Odenstad (2018;136) att lärare har tvådelade synpunkter kring varför nyanlända elever ska undervisas i samhällskunskap. Först och främst skriver författaren att det handlar om att elever ska förberedas som medborgare i det svenska samhället. För det andra handlar det om att eleverna ska kunna få en demokratisk fostran med möjligheten till att bidra till en god samhällsutveckling. (Odenstad, 2018;136).

5.2 Att lära sig samhällskunskap på sitt förstaspråk

Enligt Bunar (2010;14) möts elever av svårigheter att behärska det svenska språket i undervisning, vilket bidrar till att det uppstår brus mellan läraren och eleven. Till följd av det har den nyanlända eleven svårigheter med att uppnå kriterierna och kunskapsmålen inom samhällskunskapsämnet då eleven bär på språkbarriärer skriver Bunar (2010;107). För att bryta språkbarriären bör modersmål inkluderas i undervisningen för att hjälpa elever att uppnå sina mål inom samhällskunskapsämnet (Bunar 2010;85). Nyanlända elever är inte de enda som möts av svårigheter inom samhällskunskapsämnet, utan även infödda gymnasieelever har svårt med att förstå samhällsvetenskapliga begrepp (Wesselé 2011).

Att inkludera modersmål i undervisningen påverkar nyanlända elevers lärande på ett positivt sätt menar Bunar (2010;85). Inkludering av modersmål skapar en trygghet hos eleverna som saknar det svenska språket och dessutom minskar det svårigheterna för dessa elever i undervisningen (Kaya 2016, Skowronski 2013). I sin forskningsöversikt skriver Bunar (2010;69) att elever behöver handledning på modersmål där eleverna ska få hjälp inom bland annat ämnet samhällskunskap på deras egna modersmål. I intervjun med lärare hävdar (Bunar, 2015;163) att många lärare “lyfter både modersmål och lärare i svenska som andraspråk som en viktig resurs i undervisning av nyanlända elever’’. Det finns tre olika pedagogiska aspekter som används för att inkludera nyanlända elever i undervisningen vilket är “svenska som andraspråk, modersmål och handledning på modersmål’’ (Bunar, 2010;83). Genom att knyta ann samhällsorienterade ämnen med modersmålsundervisning tenderar nyanlända elever att utveckla sin inlärning av det svenska

I ‘’nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet’’ skriver Simola och Hansson (2017;153) att det svenska språket är oftast det som förekommer i svensk undervisning och för nyanlända elever handlar det då om att tillämpa kunskaper på ett språk som de ännu inte kan behärska. För att den nyanlända eleven ska kunna tillämpa kunskapen som ges i undervisningen är studiehandledning på modersmål ett bra sätt att stödja, men även att effektivisera inlärnings möjligheterna (Simola och Hansson 2017;153). Simola och Hansson (2017;153) betonar att studiehandledning på elevens modersmål blir en viktig resurs och blir då en form av stöttning för att den nyanlända eleven ska uppnå målen och för att eleven ska kunna följa med i undervisningen.

5.3 Vikten av det svenska språket

För nyanlända elever är det viktigt att lära sig det svenska språket och det är just på grund av att de ska kunna delta i skolundervisningen (Bunar 2015, Eklund 2003). Poängen med det är att man vill undvika att dessa elever tappar allt för mycket kunskaper inom samhällskunskapsämnet, men även gällande betyg på grund av deras bristande kunskaper kring det svenska språket (Bunar, 2010). ‘’Genom att inkluderas i ett socialt sammanhang främjas språkinlärning och genom att lära sig språket skapas även bättre förutsättningar för inkludering’’ (Bunar 2015;39). Av den anledning är det viktigt att inkludera modersmål i undervisning för att nyanlända elever ska delta på lektionerna och öka studiemotivationen (Bunar 2010).

5.4 Att stödja nyanlända elever i undervisning

Resultatet av Wesslé (2011) studie “Att skriva, tala och tänka samhällskunskap’’ visar att vissa elever inte får tillräckligt med stöd av sina lärare för att kunna utveckla sina förmågor inom samhällskunskapsämnet (Wesslé 2011;99–109). För att kunna stödja nyanlända elever men även infödda elever i samhällskunskapsämnet finns det krav som läraren måste uppfylla, vilket är att lärare alltid ska utgå från elevernas erfarenheter och behov (Kaya 2016). I dagsläget är lärare insatta i sina ämnen väldigt bra, men däremot saknar lärare kunskaper och kompetenser till att undervisa och stödja nyanlända elever i språket (Bunar 2010, Kaya 2016 & Axelsson och Nilsson 2013). I antologin ‘’Nyanlända och lärande’’ (Bunar 2015;140) menar Juvonen att detta har lett till att dessa elever inte får tillräckligt med stöd i sina ämnen som de egentligen behöver för att kunna klara av

2016 & Axelsson och Nilsson 2013). I ‘’Nyanlända och lärande’’ skriver Laid Bouakaz och Nihad Bunar (2015;268) för att effektivisera lärandet finns det tre villkor som Bransford, Brown och Cocking lyfter fram:

1. “Lärarna måste ha bakgrundskunskap om elevernas tidigare skolerfarenheter, rutiner och strategier för inlärning.

1. Det krävs en kartläggning av elevernas faktakunskaper för att få förståelse för hur eleverna brukar inhämta dessa kunskaper.

2. Eleverna måste få ordentligt stöd i att ta aktiv kontroll över sin inlärningsprocess?” Vidare menar Bouakaz och Bunar (2015;268) att:

“Dessa principer belyser vilken stor betydelse kartläggningen av nyanlända elevers tidigare kunskaper och skolerfarenheter har. Med tidigare kunskaper avses inte bara information förvärvad genom undervisning, utan också de erfarenheter som har format elevers läridentitet. Ett exempel är de rutiner och strategier för tidigare för kunskapsinhämtning och inlärning som eleverna utvecklat i sin tidigare skola i hemlandet’’.

5.4.1 “Scaffolding” som teori i undervisning

Scaffolding är en teoretisk metod som lärare kan använda sig av för att inkludera nyanlända elever i bland annat samhällskunskapsundervisning (Sellgren 2011;10). Scaffolding är ett annat ord för byggnadsställning och är en viktig punkt i hur lärare väljer att gå tillväga i sin profession (Axelsson och Nilsson 2013). Författarna utgår från Vygotskijs syn när de beskriver scaffolding. Enligt författarna är scaffolding uppdelat i två aspekter, “den nära utvecklingszonen” och “stöttning och lärande i sociala sammanhang”. Den första aspekten handlar om elevens trevnad med läraren som ger eleven styrka och frihet att utvecklas över sin proximala zon i sitt lärande. Den andra aspekten handlar om hur stöttning och sociala sammanhang medför lärande mellan eleverna i ett klassrum (Axelsson och Nilsson 2013).

Axelsson och Nilsson (2013) använder sig av ett diagram för att konkretisera scaffolding som ett tillvägagångssätt för lärare. Diagrammet liknar ett plustecken och är uppdelat i fyra fält som är hög utmaning, låg utmaning, högt stöd och lågt stöd. Mellan varje infallsvinkel finns det fyra olika utbildningsmiljöer där varje infallsvinkel ger två olika utbildningsmiljöer (Axelsson och Nilsson 2013).

Figur 1: Welcome to Sweden… (Axelsson och Nilsson 2017;141) När den nyanlända eleven möts av låg utmaning i skolan menar Axelsson och Nilsson (2013) att det bidrar till att eleven hamnar i en bekvämlighetszon och tråkighetszon, vilket ger eleven en neutral och negativ arbetsmiljö. Inom denna zon möts eleven av både positiva och negativa aspekter. I första hand kan eleven bli så pass bekväm att hen tror att den lätt kan komma ifrån skolan och i andra hand blir eleven bekväm nog för att kunna utveckla sina förmågor inom ämnet. Enligt författarna kan en del nyanlända elev dessutom även hamna i tråkighetszon och ångest/frustrationszon om hen får för låg stöd från läraren, eftersom den nyanlända varken får stöd eller motivation av skolan och tappar därmed intresset och känslan för skolan. Får den nyanlända eleven däremot högt stöd av läraren bidrar det till en viktig arbetsmiljö som är engagemang/lärandezonen. Vilket resulterar till en stark och positiv utveckling i skolan och lärandet. Är det hög utmaning i skolan leder det till att den nyanlända eleven möts av en positiv arbetsmiljö i och med att eleven lär sig mycket. Dessutom kan det även leda till ångest/frustration för nyanlända eleven när den möts av för höga utmaningar (Axelsson och Nilsson 2013).

Enligt Sellgren (2011;10) kategoriseras stöttning i två olika nivåer och den första nivån utgår man ifrån det som händer i stunden och då ser man det utifrån elevernas frågor, lösningar och utsagor.

spelar in (Sellgren 2011;10). Enligt Backgård, Landqvis, Schröter och Sheiki (2017;206–209) används stöttning även till för att kunna styra över det som sker i klassrummet. Backgård, Landqvis, Schröter och Sheiki (2017;207) menar att det finns två typer av stöttning som lärare kan utgå från, planerad och interaktionell stöttning. Interaktionell stöttning sker på en mikronivå där läraren avgränsar det pågående samtalet i ett klassrum för att begränsa ordvalen som man skall använda sig utav. Planerad stöttning förekommer däremot på makronivå där läraren planlägger sina veckodagar och undervisningsmomenten för att underlätta för eleverna att ha en struktur över sin vardag (Backgård, Landqvis, Schröter och Sheiki 2017;207).

5.4.1.1 Indirekt stöd

I kapitlet ‘’styra och stötta’’ lyfter Backgård, Landqvist, Schröter och Sheiki (2017) hur läraren Anna arbetar för att stödja både infödda elever och nyanlända elever i femte klass med sina arbeten. Författarna menar att Anna använder sig utav olika styrande och stöttningsstrategier i form av indirekt stöd för att påverka elevernas lärandesituation. Enligt Backgård, Landqvist, Schröter och Sheiki (2017;206–209) inleder Anna sina lektioner med att gå igenom planeringen för dagen eller för de kommande dagarna. I Exempel 1 beskriver (Backgård, Landqvis, Schröter och Sheiki 2017; 206–209) hur Anna före sin lektion startar med att skriva upp sin planering på tavlan och medans hon pratar använder hon sig av gester för att genomföra planeringen. Till en början är klassen lite stimmig men ju längre genomgången pågår så tystas klassen ner. Med denna ordning vill Backgård, Landqvis, Schröter och Sheiki (2017; 206–209) visa hur en planerad genomgång resulterar att elevernas förståelse stöttas då det handlar om en ‘’återkommande rutin som skapar strukturer för barnen och deras skoldag’’. Dessutom visar genomgång av planering även ett styrande perspektiv där Anna går igenom vilket innehåll som ska behandlas, när det är arbete/rast och vilka aktiviteter som är påbjudna (Backgård, Landqvis, Schröter och Sheiki 2017; 206–209).

Innan eleverna kommer in i klassrummet skriver Backgård, Landqvis, Schröter och Sheiki (2017; 206–209) att Anna har som rutin att sätta på lugnande musik för att skapa en harmonisk, trygg och lugn miljö för sina elever. Författarna menar att det kan bidra till att ‘’främja de mål för lärandet som ska uppnås under dagen’’. I undervisning hävdar författarna att Anna även använder sig av en

alla elever inklusive nyanlända elever att inkluderas i undervisningen med ett samtalsämne som de känner sig trygga vid (Backgård, Landqvis, Schröter och Sheiki 2017; 206–209).

5.4.1.2 Direkt stöd

Greppa och flerspråkighet är en forskningsbok som riktar sig särskilt till skolledare som har ansvar för att skolans verksamhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt för skolans måluppfyllelse. I Greppa och flerspråkighet (2018;124–125) skriver Svensson. G Svensson. J, Strazer & Wedin att en form av direkt stöd är studiehandledning på modersmål som sker både före och efter undervisningen. Enligt författarna använder studiehandledaren sig av modersmålet för att förklara betydelsefulla termer på svenska och fakta som kommer att lyftas upp under undervisningen. Svensson. G, Svensson. J, Strazer & Wedin (2018;124) hävdar att studiehandledning före lektionen gynnar eleverna på ett positiv sätt då de med hjälp av handledaren får tidigare förklaring kring olika termer, men även förklaring av undervisningsinnehållet. Detta medför till att eleverna enbart behöver fokusera på det svenska språket i undervisningen (Svensson. G, Svensson. J, Strazer & Wedin 2018;124).

Enligt Svensson. G, Svensson. J, Strazer & Wedin (2018;125) sker studiehandledning efter undervisningen på tre olika sätt. Första sättet som författarna nämner är att handledaren tillsammans med läraren diskuterar ämnesinnehållet och planeringen för undervisningen som studiehandledare går igenom med eleven efter lektionen. Andra sättet handlar om att studiehandledaren är med på ordinarie lektionerna och följer lärarens undervisning som hen kan använda sig utav för att stödja eleven skriver Svensson. G, Svensson. J, Strazer & Wedin (2018;124–125). Det tredje sättet är att klassläraren, ämnesläraren och studiehandledaren planerar läromedel som passar elevens behov Svensson. G, Svensson. J, Strazer & Wedin (2018;124–125)

5.4.2 Placering av nyanlända elever i nya ‘’klassrumsmiljöer’’

I forskningsbaserade antologin ‘’nyanlända och lärande’’ skriver Juvonen (2015;140–162) att ett bra sätt att inkludera och stödja nyanlända elever i undervisningen är att placera dem direkt i ordinarie klass och inte i förberedelseklasser. Hon menar att direktplacering av nyanlända elever i ordinarie klasser bidrar till att motverka både segregation och ger även en möjlighet för den

skolundervisningen (Bunar 2015, Eklund 2003). Tanken utgår från att nyanlända elever ska kunna integrera sig och för att lyckas i skolan (Bunar 2015, Eklund 2003). Syftet med direkt placering för nyanlända elever i ordinarie klasser är att det skapa integration tillsammans med elever som talar det svenska språket, vilket leder till att de lär sig språket genom en kontext (Juvonen 2015;140– 162).

I forskningsbaserade antologin ‘’nyanlända och lärande’’ skriver även Folke (2015;46–53) att många strider mot tanken kring direktplacering av nyanlända elever i ordinarie klasser och hävdar att dessa elever bör placeras i förberedelseklasser. Författaren hävdar att det finns både för- och nackdelar med att placera nyanlända elever i förberedelseklasser. Förberedelseklasser tenderar till att vara en trygghet för nyanlända elever men att placera de där bidrar till att segregation uppstår från övriga elever menar Folke (2015;46–53). Enligt författaren visar forskning att nyanlända elever bemöter svårigheter i undervisningen när de förflyttas från att vara placerade i förberedelseklasser till ordinarie klasser. Problematiken med det är att lärarna inte har tillräckligt med tid till att hjälpa dessa elever och fokus på den enskilde individen försvinner (Folke 2015; 46–53).

6. Slutsats och diskussion

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka för vad forskning säger om vilka olika typer av stöd som läraren har tillgodo för att stödja nyanlända elevers lärande i samhällskunskapsämnet. Med fokus på att klargöra varför samhällskunskapsämnet är betydelsefullt i skolan för både nyanlända elever såsom för infödda elever. Detta gjorde vi genom att titta på olika former av stöd som lärare kan använda sig av i undervisningen för att gynna nyanlända elever lärande. Vi besvarade frågeställningen ‘’Vilka olika typer av stöd gynnar nyanlända elevers lärande i samhällskunskapsundervisning?’’ och avgränsade oss till årskurs 7–9, men även gymnasieelever. Som vi tidigare nämnt är anledningen till varför vi valde att utgå från årskurs 7–9 och gymnasieelever är att de speglar varandra, eftersom det krävs att elever har uppnått målen inom skolämnena för att bli behöriga i gymnasiet.

Med hjälp av frågeställningen har vi kunnat komma fram till att det är viktigt för nyanlända elever såsom för infödda elever att läsa ämnet samhällskunskap i skolan. Genom forskning som vi tittat på anser många att nyanlända elever ska inkluderas i samhällskunskapsämnet genom olika former av stöd som ska gynna de till att bli goda demokratiska medborgare i det svenska samhället. Med hjälp av frågeställningen har vi även kommit fram till att forskning anser att det är väldigt viktigt för nyanlända elever att stödjas inom ämnet samhällskunskap i följd av att begreppen är komplexa. Dessutom har vi även kommit fram till att det finns olika typer av stöd som lärare kan använda sig av inom samhällskunskapsämnet.

En beprövad metod är vad som lyfts fram av Backgård, Landqvis, Schröter och Sheiki (2017; 206– 209). Dessvärre behandlar den beprövade metoden inte om autentiska klassrumsinteraktionen i allmänheten, utan den behandlar hur lärare arbetar. Genom denna metod beskriver författarna hur läraren Anna arbetar för att stödja både infödda elever och nyanlända elever i sina arbeten. En beprövad metod som vi tycker är väldigt intressant var att Anna utgick under sina lektioner av att lyfta fram ett samtalsämne som alla elever känner sig bekanta vid för sina femte klass elever. Vilket resulterade till att även nyanlända elever kunde delta i undervisningen eftersom de kunde återkoppla sina erfarenheter med det ämnet som diskuterades. Som Anna nämner så bidrar det till att nyanlända elever känner sig trygga i samtalsämnet.

språkinlärning och genom att lära sig språket skapas även bättre förutsättningar för inkludering’’ (Bunar 2015;39). I Wesslé (2011) intervju med gymnasieelever menar hon att även infödda elever känner svårigheter med att förstå samhällsvetenskapliga begrepp eftersom de inte heller får tillräckligt med hjälp av sina samhällslärare. För att kunna klara av kriterierna inom samhällskunskapsämnet behöver nyanlända elever stöd i sitt lärande. Som tidigare nämnt är nyanlända elever som kommer från exempelvis mellanöstern vana vid ett helt annat arbetssätt, vilket gör att det blir svårare för dem att förstå konceptet i det svenska skolsystemet. De flesta länderna i mellanöstern är vana vid en mekanisk inlärning där lärare strävar efter att eleverna enbart ska kunna fakta. I Sverige strävar skolan däremot efter att eleverna ska kunna reflektera, analysera och argumentera för sina ståndpunkter och visa kunskaper, det handlar därför om en metakognitiv inlärning. Enligt författarna Ekendahl, Nohagen och Sandahl (2015;58) är en metakognitiv inlärning baserad på att eleven ska kunna utvecklas till att tänka som samhällsvetare och handlar därför inte om färdigheter eller någon form av mekanisk inlärning, vilket skolor i mellanöstern inte utgår från.

För att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisning finns det olika typer av stöd som kan gynna nyanlända elevers lärande i undervisningen. Placering, scaffolding, inkludering av modersmål i undervisning, studiehandledning och indirekt stöd är några exempel på stöd som gynnar nyanlända elevers lärande. Svårigheter som nyanlända elever stöter på i skolundervisningen lyfts inte fram i lärarutbildningen, vilket vi tycker att man borde göra. När vi stötte på problematiken av hur nyanlända elever hade svårigheter i samhällskunskapsämnet, hade vi inga kunskaper om hur vi som framtida lärare kunde hjälpa och stödja dessa elever som är i behov av extra stöd. Detta ledde till att detta ämne blev ett intressant ämne som vi kunde fördjupa oss inom. Det är viktigt för oss som framtida lärare men även viktigt för framtida professionen att ta del av olika typer av stöd som kan gynna nyanlända elevers lärande i samhällskunskapsundervisningen. I vårt arbete valde vi att lägga stor fokus på scaffolding som är en oerhört viktig del för att inkludera och stödja elevernas lärande. Scaffolding har varit som en röd tråd under hela arbetet eftersom den har följts med under all forskning vi läst och diskussioner som vi har haft om forskningscirkeln om nyanlända elever inom samhällskunskapsämnet. Vår frågeställning gick ut på olika forskningar om stöd som gynnar nyanlända elevers lärande i ämnet samhällskunskap och scaffolding är en

Som lärare är det oerhört viktigt att man känner sig trygg med hur man stöttar och vad stöttning egentligen innebär när man möter en nyanländ elev. Det är även viktigt för den nyanlända eleven att förstå innebörden av stöd som gynnar elevens lärande i samhällskunskapsundervisningen. Enligt Bunar (2010), Kaya (2016) & Axelsson och Nilsson (2013) saknar lärare kunskaper och kompetenser om hur man behärskar nyanlända elever. Trots all forskning om scaffoldning och andra typer av stöd som finns för att gynna nyanlända elevers lärande har vi under vår lärarutbildning inte fått ta del utav den kunskapen. Konsekvenserna till att man inte lägger stor tyngd på scaffoldning och andra typer av stöd leder till att vi som lärarstudenter saknar kunskaper och kompetenser på hur vi skall gå tillväga för att stödja nyanlända elever i samhällskunskapsämnet. Genom detta kan en slutsats dras att utbildningspolicyn inte är jämlik när det handlar om nyanlända elever, påstår Bunar (2010).

Som det nämns i resultatet om direkt stöd så finns det både för- och efterstöd som kan gynna elevers lärande. Fördelen med att det finns både för och efter stöd gynnar den nyanlända eleven eftersom alla elever är i behov av olika stöd, alltså kan det föredras av vissa elever att få för stöd medan andra föredra efter stöd. Genom att förbereda eleven innan samhällskunskapsundervisningen om olika begrepp och undervisningsinnehållet kommer det leda till att elevens möjlighet att aktivt delta i undervisningen i sitt ordinarie klassrum ökar. Dessutom förbättras den nyanländas språkkunskaper vilket även leder till att språkbarriären bryts.

Att skriva denna kunskapsöversikt har bidragit till att vi fått ett större perspektiv på vilka svårigheter nyanlända elever har inom samhällskunskapsundervisning och varför nyanlända bör läsa samhällskunskapsämnet. Kunskapsöversikten har även besvarat en hel del frågor kring vilka olika typer av stöd som gynnar nyanlända elevers lärande i samhällskunskapsundervisningen. Det har även gett en bild av hur vi som framtida lärare kan inkludera nyanlända elever i undervisningen på bästa möjliga sätt, vilket vi även kan tillämpa i vår verksamhetsförlagda utbildning.

6.1 Betydelse för lärarprofessionen

Att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisning genom olika former av stöd har en stor betydelse för professionen. Odenstad (2018) lyfter upp tyngden av hur viktigt det är för nyanlända elever att inkluderas i samhällskunskapsundervisningen för att de ska kunna få

infödda och nyanlända elever skall inom samhällskunskapsämnet lära sig att behandla olika typer av frågor som rör sig kring förtryck, mänskliga rättigheter och makt (Eklund 2003).

Stöttning av samhällskunskapsämnet är ett viktigt ämne som bör tas upp och diskuteras i skolan bland både elever och lärare. Studiens relevans för lärare i samhällskunskapskapsämnet är att den bidrar med olika metoder av stöd som har visat sig i vår kunskapsöversikt som kan påverka och utveckla både samhällskunskapslärare i professionen och nyanlända elever. Enlig Skolverket (2019) skall undervisningen ”anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” vilket vi strävar efter i vår studie.

6.2 Metoddiskussion

Problematik som vi stött på under vårt arbete med metod delen är att hitta vetenskapliga artiklar och avhandlingar som specifik pratar om nyanlända elever inom samhällskunskapsämnet. För det mesta fann vi generell översikt kring hur nyanlända inkluderas i undervisningen och på vilka olika sätt som läraren kan stödja nyanlända elevers lärande på ett gynnsamt sätt. Ett annat problem som vi stött på är att vi eventuellt missat några studier då vi gjort ett bortfall av information som inte gynnar vår studie. Genom sättet som vi utförde vår sökprocess kände vi att det var exempelvis svårt att avgränsa kunskapsöversikten ytterligare. Det var svårt att hitta kunskapsöversikt angående hur lärare arbetar med nyanlända elever med olika bakgrunder.

6.3 Förslag på vidare forskning

I framtida forskning hade det varit intressant att veta hur nyanlända elever upplever samhällskunskapsundervisningen. Detta kan vi genomföra genom att intervjua nyanlända elever i årskurs 7–9 och gymnasiet. För att få en djupare förståelse över nyanlända elevers inlärning inom samhällskunskap vill vi veta vilka svårigheter nyanlända elever upplever i samhällskunskapsundervisningen.

7. Referenser

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bockgård, G., Landqvist, H., Schröter, T., & Sheikhi, K. (2017). Styra och stötta: Exempel på språkutvecklande lärarkommunikation i ett flerspråkigt klassrum.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: [Elektronisk resurs] en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet.

Bunar, N. (2015). Inledning. I N. Bunar (Red.), Nyanlända och Lärande – mottagande och inkludering (s.9–36). Stockholm: Natur och kultur.

Ekendahl, I., Nohagen, L. aut, & Sandahl, J. aut. (2015). Undervisa i samhällskunskap : en ämnesdidaktisk introduktion (1. uppl.). Liber.

Eklund, M. (2003). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början (Doctoral dissertation, Luleå tekniska universitet).

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. Natur Kultur Akademiska.

Lahdenperä, P. & Sundgren, E. (red.) (2017). Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Nilsson, J., & Axelsson, M. (2013). “Välkommen till Sverige ...”: Nyanlända studerandes erfarenheter av pedagogisk och social tillförsel i inledande och vanliga klasser. International Electronic Journal of Elementary Education , 6 (1), 137–164.

Odenstad, Christina, Medborgarkunskap i fokus: Samhällskunskapsundervisning för nyanlända, Karlstads universitet, Karlstad, 2018

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/033_nyanlandas-

sprakutveckling/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M33_7-9-gy_02A_stottning_ny.docx Hämtad [2020-12-11]

Sellgren, M. (2011). Den dubbla uppgiften: tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. Licentiatavhandling Stockholm : Stockholms universitet, 2011. Stockholm. Skolverket (U.Å). Ämne-samhällskunskap. Skolverket.se

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubje ct.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee4

4715d35a5cdfa92a3 Hämtad [2020-11-16]

Skowronski, E. (2013) Skola med fördröjning: nyanlända elevers sociala spelrum i" en skola för alla". Lund University.

Skolverket (U.Å). Samhällskunskap. Skolverket.se

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3

DGRGRSAM01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f Hämtad [2020-11-15]

Skolverket (2018). 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturkunskap. Skolverket.se

https://www.skolverket.se/getFile?file=5347 Hämtad [2020-11-24]

Svensson, G. aut, Svensson, J., Strazer, B., & Wedin, Å. (2018). Greppa flerspråkigheten : en resurs i lärande och undervisning. Skolverket.

Wesslén, K. (2011). Att skriva, tala och tänka samhällskunskap: en studie av gymnasisters lärandeprocess (Doctoral dissertation, Institutionen för nordiska språk).