Livskunskap

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhäll

Examensarbete

15 högskolepoäng

– Om Social och Emotionell Träning i skolan

”Knowledge of Life”

Social and Emotional Learning in the compulsory School

Anna Silow

Lärarexamen 270hp

Religionsvetenskap och lärande 2007-01-14

Examinator: Bodil Liljefors Persson

(2)

(3)

Sammanfattning

Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar. Jag anser att Livskunskap är en bra pedagogisk metod som tränar barnen i tidig ålder i social och emotionell kompetens med hjälp av olika övningar som lär barn att lära känna sig själv och hur de reagerar i olika situationer. För de äldre barnen är det övningar som hjälper dem att kunna säga nej och att kunna hantera situationer som exempelvis grupptryck. Denna metod uppfyller kraven för läroplanen för grundskolan.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1 Syfte 8

1.2 Läroplan och kursplan 9

1.3 Bakgrund 10

1.4 SET-programmet 10

1.5 Mål för SET-programmet 12

1.6 Liknade pedagogiska metoder 14

1.7 Tidigare forskning 14 2. Metod 17 2.1 Allmänt om undersökningsmetoder 17 2.2 Min undersökning 18 2.3 SET-arbetet på undersökningsskolan 19 3. Resultat av enkäterna 20 3.1 Lärarintervjuer 37 4. Analys 39 5. Diskussion 41 Litteraturlista 44 Bilagor 46

(5)

(6)

1. Inledning

Jag började på Lärarutbildningen hösten 2002, jag valde att läsa religionsvetenskap och lärande som huvudämne. När jag för första gången var ute på verksamhetsförlagd tid reagerade jag hur en del elever betedde sig gentemot sina kamrater och sina lärare. Jag blev chockad över de ord och uppförande som vissa elever visade i klassrummet. Jag såg hur vissa elever talade respektlöst till varandra och till lärare samt hur de bemötte varandra, att tackla detta är del i utbildningen och en utmaning för mig själv. Jag har ”dragits” till de elever som inte alltid har ett tillfredsställande sätt i klassrummet, de som många gånger blir utkörda ur klassrummet för att de har uppträtt störande eller otrevligt gentemot klasskamrater eller lärare. Varför beter de sig på detta viset? Är det något som jag som blivande pedagog kan göra något åt? När jag kom tillbaka till min partnerskola efter tre terminers sidoämne hade min partnerskola börjat med SET, social och emotionell träning, som på engelska förkortas SEL (social and emotional learning), ett program som på långsikt fokuserar på elevernas hälsa och välmående både fysiskt och psykiskt. Eleverna från förskolan upp till årskurs nio har Livskunskap som ett eget ämne på schemat en gång i veckan, där de jobbar med t.ex. olika värderingsövningar och avslappning. För att lära känna sig själv och andra, för att stärka självförtroendet och självkänslan och för att sätta ord på sina känslor och på det viset kunna hantera dem på ett bra sätt. I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) står det ”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga för inlevelse.”1_{Detta är något som man hittar i SET programmets metodik. Det är även skolans}

ansvar att ge elever en god värdegrund, samt att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. I kursplanen för religionskunskap står: ”religionskunskapen skall vidga och fördjupa elevernas erfarenhets och begrepps värld, ge dem möjlighet att reflektera över religiösa, moraliska och etiska frågor samt rusta dem inför ansvaret som medmänniskor och samhällsmedlemmar”2. Där står även att eleverna ska kunna se skillnad mellan gott och ont, rätt eller orätt. Grunderna i SET programmet kan knytas till kursplanen i religionskunskap.

Jag blev nyfiken och mycket intresserad av detta ämne. Än mer intresserad blev jag när jag upptäckte att vissa lärare vad motsträviga till ämnet. I uppsatsen vill jag även ta reda på varför vissa lärare är motsträviga till ämnet. Under min utbildning har jag själv blivit förälder vilket gör att jag ser detta utifrån ytterligare en synvinkel. Hur vill jag att mitt barn ska bete sig i skolan,

1

Lärarförbundet (2001), Lärarens handbok. Sidan 9

(7)

gentemot lärare och kamrater? Det handlar inte bara om elevers bemötande eller deras uppförande, utan det handlar även om hur de mår, både pysiskt och fysiskt. Hur våra barn och ungdomar mår går hand i hand med hur de beter sig. Vi vill alla att våra barn och ungdomar ska må bra eftersom att de är de som är framtiden.

Jag har fått ta del av berättelser från två lärare som har skrivit ner sina upplevelser kring SET-programmet och ämnet Livskunskap i skolan. Jag kommer att sammanfatta en berättelse som jag anser kan knyta an till uppsatsen.

Martin är lärare i en åttonde klass, klassen är en orolig och bråkig klass och SET är nytt för nästan hela klassen även för Martin. Klassen har vaga föreställningar om vad livskunskapen syftar till skriver Martin. Det finns heller inget utrymme för Martin att träffa den andra mentorn för klassen för att planera Livskunskapslektionen, men de planerar varannan vecka och håller lektionerna tillsammans. Till en början var det jobbigt att hålla i Livskunskapen skriver Martin. Men efter några veckor så börjar eleverna se en viss mening med Livskunskapen, de diskuterar och reflekterar, men klassen kan fortfarande inte diskutera i helklass. Men efter att ha haft Livskunskap med flickor för sig och pojkar för sig har det hjälp klassen till att även kunna föra diskussioner i helklass. Martin skriver att eleverna har börjat lita på ramarna för dessa lektioner och de elever som nästa inte ville vara i klassrummet tidigare kommer till Livskunskapen och deltar även om dem inte säger något så litar dem på att ingen kommer att tvinga dem.

Min uppsats handlar om detta program som har sina rötter i USA. Detta är något som ett flertal skolor har anammat under de senaste åren. På min partnerskola började man använda SET-programmet som undervisningsmetod under tiden som jag läste sidoämne och var inte på skolan. Denna uppsats syftar till att närmre undersöka SET programmet och det schemalagda ämnet Livskunskap. Jag vill ta reda på hur de värderingsövningar, självkännedomsövningar, samt avslappningsövningar, hjälpa till i en klassrumsmiljö som inte är tillfredsställande för personal eller elever. Livskunskap ligger nära ämnet religionskunskap eftersom att det tränar eleverna i att förstå sig själv och andra människor. Livskunskap handlar mycket om etik och moral vilket även religionskunskap gör. Jag har tänkt göra någon undersökning på min gamla partnerskola, med lärare och elever. Där jag vill ta reda på övningarna som de har gjort på timmarna i Livskunskap har förändrat något i klassrummet, på skolgården, eller i rasthallar?

(8)

1.1 Syfte.

I uppsatsen vill jag ta reda på vad SET programmet och dess metodik är och hur det används i skolan. Är det en viktig del i skolan att träna eleverna i social och emotionell kompetens? Hur ska man förstå uttryck som social och emotionell kompetens? Hur uppfattas detta av verksamma lärare? Har detta arbete förändrat eleverna på något sätt? Jag kommer även att nämna några andra former av liknade metoder.

Min undersökning kommer att vara både kvantitativ och kvalitativ genom att jag använder mig av enkäter till eleverna och av intervjuer med de berörda lärarna. Jag vill undersöka om eleverna ser en förändring hos sig själv och om arbetsmiljön i klassrummet har blivit bättre. Är det bara i klassrummet som man kan se förändringar? Eller är det även på rasterna, och ute i korridorerna. Jag kommer att begränsa min undersökning till de elever som går skolår 7-9, eftersom att det är de elever som jag har mött mest och min inriktning är mot grundskolans senare år.

Frågeställningar

På vilket sett är SET programmet en tillgång i skolan?

Hur kan detta program ändra elevers beteende gentemot andra? Varför är det viktigt att arbeta långsiktigt med SET?

(9)

1.2 Läroplan och kursplan

I Lpo 94 står det att skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och att främja elevers lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska arbeta med att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor vilket är några av de målen i SET programmet. I kursplanen för religionskunskap är målen bland annat att ge eleverna kunskap i att förstå etik och moral. Skolan skall även ansvara för att rusta eleverna inför ansvaret som medmänniskor och samhällsmedlemmar. Eleverna ska genom konkreta upplevelser möta frågor som har med gott och ont, rätt och orätt.3

”Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den, närmaste gruppen. I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt”.4

I kursplanen för religionskunskap står det: ”I ämnet religionskunskap ställs eleverna inför frågor som rör grundläggande mänskliga rättigheter och respekt för andra.”5 Det står även att ”eleven ska kunna betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig, livslång process”.6_De

etiska frågor om elever möter i sin vardag där de ska kunna ta ställning till rätt och fel samt ont eller gott kan eleven både reflektera över samt diskutera i ämnet religionskunskap men även i ämnet Livskunskap. Detta passar in på SET-programmet och dess metodik. Det som man lär sig i skolan kommer man att ha med sig under hela livet. Religionskunskap och Livskunskap är ämnen som ligger väldigt nära varandra.

3_{Kursplaner för grundskolan. Utbildningsdepartementet. 1994} 4

Lärarförbundet. Lärarens handbok Solna 2001

5_{Kursplaner för grundskolan. Utbildningsdepartementet. 1994}

(10)

1.3 Bakgrund

SET grundades av författaren Daniel Goleman till bästsäljaren ”Känslans intelligens” och filantropisten Eileen Rockefeller Growald 1994. De har båda sitt säte i Chicago på Illinois universitet. Deras organisation heter CASEL som står för Collaborative for Academic Social and Emotional Learning. Här arbetar forskare, lärare som forskar om barns välbefinnande, en effektiv skola och positiv utveckling hos barn. I deras rapport hävdar de att dagens samhälle har barn och ungdomars psykiska ohälsa ökat. I skolorna är det vanligt med våld, depressivitet, drogmissbruk, skolk etc.

“Our mission is to enhance children’s success in school and life by promoting coordinated, evidence-based social, emotional, and academic learning as an essential element of education from preschool through high school.”7

1.4 SET programmet

Programmet är meningen att vara en process genom skolåren. Barnen ska tränas i att känna igen och handskas med sina känslor, de ska lära sig att bry sig om andra och ha förståelse för andra. De ska lära sig att samarbeta, etablera positiva relationer, ta ansvarsfulla beslut och kunna handskas med svåra situationer.8 Genom övningar ska eleverna utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Daniel Goleman skriver i sin bok Känslans intelligens som att emotionell intelligens inte är detsamma som att vara snäll emot någon, utan snarare att man konfronterar någon med en obehaglig men betydelsefull sanning som man har undvikit. Man ska inte ”släppa ut allting” dvs. man ska inte ge känslorna fritt utlopp utan man ska hantera sina känslor så att det uttrycks på ett lämpligt och effektivt sätt för att möjliggöra för människor att arbeta tillsammans smidigt för sina gemensamma mål.9

I Sverige är det Birgitta Kimber utbildad speciallärare och psykoterapeut, som startade upp SET programmet i Botkyrka, hon har även utformat läromedlet Livsviktigt och skrivit ett flertal böcker om ämnet. Livsviktigt, använder man i ämnet Livskunskap från förskolan upp till årskurs nio. Det finns ett även ett anpassat läromedel med långsammare inlärningstakt. I lärarhandledningen till Livskunskap definieras emotionell intelligens som en förmåga att kontinuerligt observera sina egna och andras känslor och sinnestämningar. Att kunna urskilja dem och låta den informationen

7_{hemsida för CASEL besökt 2007-11-27} 8

(11)

vägleda ens tänkande och agerande.10_{Eleverna ska kunna veta vad de känner och dessutom}

kunna läsa av vad andra känner och kunna använda detta på bästa sätt. Människor som har utvecklat sin känslomässiga intelligens, de kan förstå och uttrycka sina känslor. De kan känna igen känslor hos andra och känna med andra människor. De som brister i emotionell intelligens kan inte urskilja sina känslor, de har svårigheter att planera sitt liv på ett meningsfulltsätt detta kan leda till nedstämdhet och istället för att styra sina känslor är det känslorna som styr eftersom att man inte kan hantera dem.11 De bli offer och kan lätt hamna i situationer som de inte rår på. Det är viktigt för barn och även de barn som är i riskzon att utveckla förmågan att hantera sina känslor. Om barn har problem med att identifiera eller missbedömer sina egna eller andras känslor är sannolikheten större att de hittar dåliga eller asociala sätt att lösa problem beroende av hur emotionellt intelligenta de är.12

SET programmet är ett långsiktigt program, det krävs en positiv skolledning samt att lärarna behärskar ämnets metodik väl.13_{Programmet omfattar barn och ungdomar från sex år upp till}

sexton år. Det är fem moment som tränas två gånger i veckan upp till skolår sex och där efter en gång i veckan. För att få bästa resultat måste lärarna känna till tankarna bakom programmets uppbyggnad. Man måste arbeta med programmet regelbundet, eleverna måste förstå varför man jobbar med det. Som lärare måste man presentera varje enskild övning noga. Man använder sig själv som exempel. Lärarens förhållningssätt är viktigt, man ska leva som man lär och diskutera med sina elever om man brister och varför.14 Lärarens inställning till eleverna är viktigt. Tror läraren att eleverna kommer att klara av att styra sig själva? I hur hög grad präglas klimatet i klassrummet av samarbetsvilja? Elevens självständighet och förmåga att lösa problem stärks genom dialog, diskussion och hur aktiva eleverna är under de olika övningarna

9_{Goleman, Daniel Känslans intelligens. Wahlström & Widstrand. Stockholm 1995.} 10

Kimber och Ljung 2002. sidan 6

11_{Kimber och Ljung 2002. Sidan 6} 12_{Kimber och Ljung 2002. Sidan 6} 13

Kimber och Ljung 2002. Sidan 6

(12)

1.5 Mål för SET-programmet

• Självkännedom

- veta vilka känslor man har och varför

- förstå sambandet mellan vad man känner säger och gör - kunna ta konsekvenser av sitt handlande

- lita till och tro på sina egna värderingar och mål • Att hantera sina känslor

- ge namn åt sina känslor - tala om vad man känner - kontrollera starka känslor

- att vara flexibel i hantering av förändringar • Empati

- förstå och leva sig in hur andra människor tycker och tänker - vara medveten om att människor uttrycker känslor olika - förstå det som ligger bakom vad någon känner

• Motivation

- kunna belöna sig själv

- kunna motivera sig själv och stå ut med att belöningen kommer senare - att finna inre tillfredsställelse i det man gör

- att styra sig själv mot ett mål • Social kompetens innebär att

- acceptera skillnader mellan människor - se sin egen roll vid en konflikt

- kunna sända tydliga budskap - kunna lösa konflikter

- vara medveten om normer och värderingar i omgivande samhälle, kamratgrupp, familj etc., samt att kunna hantera dessa, även då de står i konflikt inbördes eller med ens egna normer och värderingar

(13)

Här ovan har jag valt ut några av de mål som finns under varje område, Kimber skriver: att det är svårt att dra en klar gräns mellan de olika områdena, de löper in i varandra.15

”Empati är grunden för social kompetens, och att hantera känslor ligger i att ha självkännedom. Att vara emotionell intelligent innebär alltså att känna igen sina egna och andras känslor, att kunna motivera oss själv, samt att kunna hantera egna och andras känslor på ett förnuftigt sätt”.16

Inom SET-programmet finns det teman som hela tiden är återkommande. Här tränas eleven i olika övningar. Dessa teman är: Problemlösning, hantera starka känslor, lika – olika, värderingar, konflikthantering, tolkning av bilder och berättelser, göra mer av sådant man mår bra av, stå emot kompistryck, att kunna säga nej, läsa av människor och situationer, samarbete, etc.

När man har en lektion i Livskunskap finns det regler som måste följas. Dessa regler går man igenom varje läsår ibland får man gå igenom dem flera gånger under läsåret. Eleven har rätt till att säga ”pass”, detta menas att eleven inte behöver säga något eller vara med i diskussioner förrän man själv känner att man är redo för det. Men man måste vara med på lektionen. Lektionen är ofta uppdelad i fyra delar. I den första delen är läraren modell eller visar hur övningen ska gå till. I andra delen är det eleverna som ska jobba med övningar och i del tre diskuterar man i stor grupp om vad som hände under övningarna och elevernas erfarenheter. I del fyra är det tänkt att eleverna ska få en stund för sig själv för att reflektera och skriva i sin elevbok.

Man talar en i taget, man får inte störa eller tala i mun på varandra. Man får inte heller viska med någon annan eller skratta när någon talar. Det som sägs och tas upp under lektionen stannar där, man får alltså inte prata om med andra vad man har pratat om under livskunskapen. För att lösa problem använder man sig i de lägre åldrarna av ”stoppljus” vilket innebär att eleverna får ta del av en konflikt och göra ett rollspel. Efter rollspelet får eleverna komma med förslag på lösningar och rollspelet spelas upp igen och då får eleverna bryta genom att säga stopp och ändra aktörerna i rollspelet för att komma på en bra lösning. I de högre åldrarna och gymnasiet använder man sig av: ”vvv.lösningar.se” vilket innebär att läraren frågar eleverna vilken typ av problem människor i hans eller hennes ålder har. Sedan frågar läraren eleverna vilka problem de tror att ungdomar i deras ålder har. Eleverna får även ge exempel på problem anonymt. Läraren samla in och väljer

15_{Kimber 1999 sidan 14} 16

(14)

slumpvis ut ett problem som läraren tar upp, eleverna får prata i grupper och därefter redovisa olika lösningar till problemet.

1.6 Liknande pedagogiska metoder

Albano och Andersson har i sitt examensarbete skrivit om SET samt en annan pedagogisk metod som används på skolor.17 De har skrivit om en metod som kallas för ”Det är ditt val” denna metod är utformad av beteendevetaren Nick Drummond och psykologen Mats Edin. Med denna metod utgår man ifrån att eleven och även läraren alltid har ett val. I varje situation har man ett val, det är upp till varje individ hur han/hon väljer. Man utgår från en trappa. Väljer man att gå upp för trappan och göra ett bra val och utvecklas positivt eller väljer man att gå nerför trappan, göra ett dåligt val och utvecklas negativt.

Läraren är en viktig del i metoden, han/hon måste konsekvent göra bra val och var autentisk i mötet med eleverna, samt vara en tydlig förebild. En annan viktig del är att ignorera negativt beteende och alltid belöna positivt.

1.7 Tidigare forskning

Jag kommer i detta kapitel ta upp vad andra skriver om empati, moral, värdegrund, lärarens roll och undervisning.

Man kan säga att det började med Jean-Jacques Rousseau. Han kallas för banbrytare och har fått ett stort inflytande på den pedagogiska utvecklingen.18_{Rousseau levde och verkade under}

1700-talet i Frankrike, han reagerade mycket på falskheten, dubbelmoralen och sedlösheten i dåtidens Paris. Hans stora betydelse består av att han vände sig emot förnuftstron i upplysningens tänkande och i stället framhöll känslolivets betydelse.19_{Rousseau ville att ”människors gemenskap skulle}

upprättas utifrån ett gemensamt samhällsfördrag, vilket skulle vila på vad han kallade allmänviljan”20. Varje enskild vilja ska gå upp i en gemensamvilja, den är uttryck för allas gemensamma strävande inom en samhällsgemenskap. Dessa tankar kom tillbaka på 1960 och 1970 talen i den riktning som kallas för symbolisk interaktionism. Enligt symboliska interaktionismen övergår individen från en ren sinnestillvaro till att bli en förnuftig och moralisk

17_{Albano, Jenny och Andersson Jenny Livsviktiga val Lärarutbildningen, Malmö 2007} 18_{Henry Egidius Pedagogik för 2000-talet Natur och kultur Stockholm, 2000}

19

Egidius (2000) sidan 20

(15)

varelse, när han eller hon uppfattar och får del i andras människors tankar, attityder och motiv.21

Detta kan man dra paralleller med SET programmet, att tränas i att vara empatisk, att se andra människor och lära av andra. Men kan man träna sin empati? Enligt läkaren Lars H Gustafsson är empati en känslomässig kapacitet.22. Vi skulle inte kunna klara oss om vi inte hjälptes åt.23 Gustafsson (2004) menar att det inte finns några pedagogiska metoder empatiträning som har den minsta verkan om inte de vuxna förmår att själva gestalta sina budskap.

Empatin tycks dessutom vara medfödd. När det lilla barnet kan urskilja ett Du, en annan människa skild från barnet själv, då kan barnet vara i stånd att handla empatiskt mot de människor som finns i barnets närmaste krets. Men ett barn som från början visat en empatisk förmåga kan förlora den om förutsättningarna är dåliga. Gustafsson (2004) anser att den viktigaste förutsättningen för att empatin ska kunna utvecklas hos ett barn tycks vara att barnet omgivs av empatiska vuxna som vill visa åt vad empati verkligen innebär i vardagen.24 Den vuxnes roll i SET är otroligt viktig, Kimber (2004), återkommer ofta hur viktigt det är att läraren är välförbered inför lektionerna i Livskunskap för att det ska fungera. Men även hur viktigt det är att läraren är ett gott föredöme för klassen. Zackari och Modigh (2000) menar att det som är avgörande för ett gott socialt klimat är kommunikationen mellan elever och lärare. Tar den vuxne elever som individer och på allvar och tvärtom. Det är viktigt att vuxna på skolan samarbetar med föräldrar för att hantera konflikter, förebygga mobbning och se samband mellan värderingar och beteende.

Ett tema i SET programmet är värdegrund och att träna värderingar. Det är viktigt för självförtroendet att kunna stå för sina åsikter och att kunna säga nej eller ja vid rätt tillfälle.25

Skolan har i många år praktiserat olika former av värderingsövningar, till exempel fyrahörnsövningar där eleverna ska ta ställning till något och våga stå för det. Vad är då värdegrund? Zackari och Modigh (2000) skriver så här: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta”26 I Livskunskapen finns olika övningar som tar upp detta och tränar eleverna. För att kunna ”lära värdegrund” måste man ”göra värdegrund”, så menar Zackari

21

Egidius (2000) sidan 23

22

Lars H Gustafsson Se barnet, se dig själv! Norstedts, Stockholm 2004 sidan 165

23_{Gustafsson (2004) sidan 166} 24

Gustafsson (2004) sidan 166

25_{Kimber, Birgitta Att främja barn och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens Ekelunds förlag AB,}

2004

(16)

och Modigh (2000). Elever måste få pröva sig fram, göra misstag och pröva igen. Det är igenom att testa sig själv och vilka oskrivna regler som gäller i umgänget med andra.27

Jenny Albano och Jenny Andersson skriver i sitt examensarbete ”Livsviktiga val” som handlar om SET och ”Det är ditt val” att det viktigt att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan, vilken metod man använder är i sammanhanget inte så viktigt. De kom fram till att både elever och lärare är positiva till att arbete med dessa olika pedagogiska metoder.28 Även Camilla Hansson och Sandra Manndorff har belyst vikten med arbetet med social och emotionell kompetens.29 De har genom sin undersökning kommit fram till att barn med god social kompetens är en fördel att ha i klassrummet. De barn har en större tolerans för det som kan gå fel och har lättare för att se andra möjligheter. Barnen vet även om sin förmåga och kan därmed bli en ledare i olika sammanhang, de kan bli en förebild i klassrummet.

Terje Ogden nämner i sin bok Social kompetens och problem beteende i skolan att social kompetens är som en ”viktig vaccinationsfaktor mot riskbeteende eller som ett bidrag till en sundare livsstil och bättre psykisk hälsa”.30 Detta är något som Kimber också skriver om i sin lärarhandledning för SET.31 Ogden (2003) skriver också om varför barn och unga behöver social kompetens. De är för att kunna lösa utvecklingsuppgifter och nå sina sociala mål. Han förklarar att det finns tre utvecklingsuppgifter. Den första är att komma överens med sina kompisar genom att bli socialt accepterad och etablera vänskapsrelationer. För det andra man ska klara skolgången och de prestationer som ämnena kräver. För det tredje ska man följa regler hemma och i skolan samt att hantera att det är vuxna som bestämmer. För barn och unga själva är det antagligen viktigas att passa in bland kompisar än de andra två.

27_{Zackari och Modigh (2000) sidan 29} 28

Albano, Jenny och Andersson Jenny Livsviktiga val Lärarutbildningen, Malmö 2007

29_{Camilla Hansson och Sandra Manndorff Skolan – ett socialt samspel Lärarutbildningen Malmö 2005}

30_{Ogden, Terje Social kompetens och problem beteende i skolan – kompetensutvecklande och problemlösande arbete.}

Liber AB, Stockholm: 2003.

(17)

2. Metod

Jag kommer att inleda detta kapitel med att presentera kortfattat några av de metoder som kvalitativa och kvantitativa undersökningar som kommer att beröra min uppsats. Där efter kommer jag att presentera min metod som är både en kvantitativ och en kvalitativ och hur min undersökning har genomförts och behandlats.

2.1 Allmänt om undersökningsmetoder

Karin Widerberg skriver i Kvalitativ forskning32 att kvalitet visar karaktären eller egenskapen hos någonting. Genom en kvalitativ forskning vill man tydligt visa ett fenomens karaktär eller egenskap. Forskningen fokuserar på ”mjuka data” i form av intervjuer och tolkande analyser, oftast med verbala analysmetoder av textmaterial. Gör man en kvantitativ forskning vill man undersöka mängd hos karaktärsdrag eller egenskaper, man vill veta fenomentes innebörd eller mening. Gemensamt för båda forsknings metoderna är att man måste ta ställning till och legitimera sina kunskapsanspråk33_{. Både de som gör kvantitativa eller kvalitativa måste svara på}

frågorna: Vad anser man kunna säga om något? Hur kan det motiveras? Det är angreppssätten som skiljer metoderna åt.

Patel och Davidson skriver i Forskningsmetodikens grunder För att få svar på frågor inom problemområde har man utvecklat olika angreppssätt.34 Där det inte finns kunskap är undersökningen utforskande, detta kallas för explorativ forskning. Då inhämtar man så mycket kunskap som möjligt om ett bestämt problemområde. Inom problemområden där det redan finns en viss mängd kunskap som man har börjat arbeta med och systematisera kommer undersökningen att vara beskrivande, detta kallas för deskriptiva undersökningar. Vid dessa undersökningar begränsar man sig till att undersöka några aspekter av de fenomen man är intresserad av.

När man samlar information som bygger på frågor gör man ofta intervjuer eller enkätundersökningar i form av frågeformulär. Dessa två sätt har en del gemensamt. När man gör en intervju träffar man vanligtvis den eller dem personer man vill intervjua, men intervjun kan även ske via ett telefonsamtal. Enkät under ledning, menas med att man tar med sig frågeformulären och besöker de som ska svara på enkäten. Då kan man hjälpa till och svara på frågor eller klargöra vissa saker om det behövs. Om man gör en anonym enkätundersökning då

32_{Widerberg, Karin. Kvalitativ forskning} 33

(18)

har varken den som gör undersökningen eller någon annan tillgång till att se vem det är som har svarat. Gör man en konfidentiell enkät vet den som gör enkäten vem som har svarat men det är bara den som har tillgång till de uppgifterna. När man gör enkätundersökningar bör man undvika ledande frågor och frågor som är för långa och svåra. Frågorna ska vara lätta och vardagliga i språket skriver Patel och Davidson (2003) i sin bok.35

2.2 Min undersökning

Inför min undersökning har jag studerat litteratur som knyter an till uppsatsens empiriska studie. Med min kunskap och erfarenhet av tidigare undersökningar utformade jag en elevenkät och en intervjuguide. Jag valde korta frågor men, med en tanke att eleverna var tvungna att tänka till och de skulle uppmuntra eleverna till att skriva långa svar, och även att frågorna stämde in på min frågeställning. Elevenkäten är en anonym enkät med hög strukturering. Jag vet inte vem som har svarat på frågorna, och läsaren får frågorna i samma ordning. Jag valde ut tre klasser som skulle svara på dessa frågor, två av klasserna har jag mött tidigare och en klass var ny för mig. Jag var ute några gånger på skolan och presenterade mig själv och mitt syfte med enkäten.

Min intervjuguide följer till en viss del enkätundersökningen, men sett från lärarens perspektiv. Den består av är korta frågor, med utrymme för att berätta mycket. Jag valde att skicka ut mina intervjuer med e-post eftersom att de lärare som jag har pratat med och bett om att intervjua har helst velat göra på det viset för att de inte hade tid. Fördelen med detta är att jag får allt ner skrivet och behöver inte oroa mig för att något viktigt uteblir. Nackdelen är att jag inte sitter med och att vår eventuella dialog kring frågorna uteblir

Valet att både ha med en kvantitativ undersökning som till en vis del har visa kvalitativa frågor och kvalitativa intervjuer passar bäst för denna uppsats. På detta vis följer jag min frågeställning och får med elevperspektiv och lärarperspektiv som jag senare kommer att jämföra i analysen.

34

Patel, Runa och Bo Davidson. Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur, Lund: 2003

(19)

2.3 SET-arbetet på undersökningsskolan

Under läsåret 2003/2004 gick 12 pedagoger en SET-handledarutbildning för Birgitta Kimber. Nästkommande läsår infördes Livskunskap på schemat för årskurs 1, 4, 5 och 7 all personal fick gå en SET-utbildning. För att införa Livskunskap från schemat har man tagit delar av So lektionerna och svensk lektionerna.

Under läsåret 2005/2006 infördes Livskunskap på schemat för årskurs 7-9, de nyanställda fick gå utbildningen. Pedagogerna på skolan blev erbjudna att gå en kurs i Classroom Management. Skolan införde SET-fika, vilket innebär att personalen blir bjudna på fika en dag i veckan i personalrummet.

Jag valde att göra min undersökning på en skola i Malmö. Skolan är en F-9 skolan. I området finns både villaområden och höghusområden. Den socioekonomiska statusen är både hög och låg. Eleverna som jag valt ut för min undersökning går i sjuan, åttan och nian.

Jag var på skolan och delade ut enkäterna till respektive klasser och deras mentorer. Mina intervjufrågor skickade via e-post jag till tre lärare eftersom de inte hade tid att prata med mig. Jag fick svar från två av dem. En av lärarna pratade jag även med i telefon. Jag ställde även följdfrågor till de som svarat för att få tydliga och mer utförliga svar. Jag var närvarande när en klass gjorde sin enkät, resterande två klasser utförde enkäten med sin mentor när de hade Livskunskap. 65 elever svarade på enkäten, 22 elever från årskurs sju, 22 elever från årskurs åtta och 21 elever från årskurs nio. Det var 11 elever som var frånvarande vid de tillfällen som enkäten gjordes. Enkäten bestod av åtta frågor (se bilaga). Jag kommer att börja med att skriva om hur arbetsprocessen har sett ut på min undersökningsskola och även hur en lärare har skrivit om SET arbetet i sin klass. Därefter kommer jag att redogöra för svaren på enkäterna klassvis och könsuppdelat. Jag början med årskurs sju och slutar med årskurs nio. Därefter presenterar jag mina intervjuer med de två lärarna.

Läsåret 2006/2007 finns Livskunskap i samtliga klasser på skolan. Föräldrarna får en föreläsning om Livsviktigt. De som är nyanställda får SET-utbildning. Man har olika handledarutbildningar och metoddiskussioner. De som går årskurs 8 har hälsotema och de som går årskurs 9 har kärlekstema. Detta är bara en rad av olika saker som skolan gör för att driva SET framåt och för att lyckas. Skolan har även en projekthandledare som är på skolan 25 % och en som utbildar SET och Classroom Management som är på skolan 50%.

(20)

3. Resultat av enkäterna

I detta kapitel kommer jag att redogöra resultatet av mina enkätundersökningar. Jag börjar med årskurs sju sedan årskurs åtta och avslutar med årskurs nio. Svaren från klasserna är könsuppdelade.

Årskurs 7 Flickor

Det är 11 flickor som har svarat på enkäten.

Vilken årskurs gick du när er klass började med Livskunskap?

Vilken årskurs gick du när er klass började med Livskunskap?

0 1 2 3 4 5 Årskurs 4 5 6 7 A n ta l fl ic ko r Flickor årskurs 7.

4 flickor har svarat att de började i årskurs 4, 2 flickor började i årskurs 5. 1 flicka har började i årskurs 6. 4 flickor har svarat årskurs 7.

Vad handlar ämnet om?

2 flickor har inte svarat på denna fråga. 1 flicka har svarat ”livet” utan att utveckla sitt svar. 1 flicka har svarat ”livet typ…” 1 flicka har endast skrivit ”respekt”. 1 flicka har svarat ”Att man ska lära sig att respektera varandra, med mera”. En annan har svarat ”Man ska lära sig att respektera varandra”. 1 flicka har svarat ”De saker man möter i det dagliga livet”. 1 flicka har svarat ”Om hur man hanterar känslor och sånt”. 1 flicka har svarat ”viktiga saker som rör livet”. 1 har svarat ”Att man ska lära sig allt om livet”.

Vad har ni gjort under lektionerna i Livskunskap?

”Övningar, lekar, skrivit” ”Pratat mycket” ”Övningar om olika saker” ”Olika övningar”

”Övningar, kollage m.m.” ”Många saker om kompisar” ”Lekar, läst i en bok” ”Saker som handlar om skolan, mobbning” ”Mest mobbning och kränkningar” 2 flickor har gett samma svar Kunskap om livet” Ingen av flickorna har skrivit mer än så här.

(21)

4 elever har endast svarat ”nej” utan att motivera. Jag tolkar det som att de menar att de finns varken något negativt eller något positivt. ”Det är roligt” ”Det är hyfsat roligt” ”Så där. Det kan bli kul men jag tycker inte att det gör någon skillnad”. ”Det finns mycket positivt och jag gillar det. Man lär sig hur man ska uppföra sig”. ”Jag tycker inte att det är det roligaste som finns.” ”Kul! Man lär känna dem i klassen”. ”Det är väl bra att lära sig sakerna”.

Finns det något du saknat i ämnet, eller något du önskar hade tagits upp mer? 10 flickor svarade nej.

1 flicka svarade kärlek utan att ge en utförlig beskrivning på vad hon menar med det.

Har du ändrat ditt sätt mot dina klasskamrater sedan ni började med Livskunskap – och i så fall på vilket sätt?

Har du ändrat ditt sätt mot dina klasskamrater? 0 1 2 3 4 5 6

Ja Vet ej Nej Tveksamt

A n ta l fl ic ko r Flickor årskurs 7.

”Ja, många olika”. Här har flickan inte skrivit mer, jag vet inte på vilket sätt som hon har ändrats på. 1 flicka har endast svarat ”Ja” utan någon motivering. 2 elever har svarat vet inte. 5 elever har svarat nej utan att ge någon förklaring till sina svar. 1 elev har svarat: ”Nej inte mycket, i så fall bara accepterat mer hur de är.” 1 flicka har svarat: ”Tror inte det. Jag tycker att allt man gör på Livskunskapen är helt självklart.”

(22)

Har stämningen i klassen ändrats sedan ni började med Livskunskapen?

Har stämningen i klassen ändrats?

0 1 2 3 4 5 6 7 Ja Nej Vet ej A n ta l fl ic ko r Flickor årskurs 7.

6 flickor svarade nej. 4 flickor svarade vet inte. 1 flicka svarade ja.

Ingen av flickorna motiverade sina svar på denna fråga.

Sammanfattning: Flickorna i denna klass är inte speciellt positiva till Livskunskapen. De har till viss del förstått vad Livskunskapen går ut på om man tittar på vad de har svarat på frågan om vad det handlar om, men de har svårigheter att uttrycka det i text. De har tyvärr inte gett några utförliga svar om vad de gjort under lektionerna, vilket är synd. Jag hade även önskat fler utförliga svar på frågan om vad de tycker om Livskunskapen. Men det är endas en flicka som anser att klassen har förändrats sedan de började med SET-programmet.

(23)

Pojkar

9 pojkar har svarat på enkäten.

0 1 2 3 4 5 Årskurs 4 5 7 A n ta l p o jk ar Pojkar årskurs 7.

1 elev har inte svarat. 1 elev har svarat årskurs 4 3 elever har svarat årskurs 5 4 elever har svarat årskurs 7 Vad handlar ämnet om?

”Lekt och läst.” 2 pojkar har skrivit ”Respekt” utan någon motivering. ”Vet inte.” 2 pojkar har svarat ”Livskunskap” men inte gett någon närmre beskrivning på vad de menar med det. ”Det handlar om massor av saker.” ”Livet och vänner.” ”Det handlar om livet och vänner.” ”Det handlar om massa saker.” ”Om livet.” De har gett korta svar utan att göra någon djupare beskrivning på vad de menar.

”Vi har gjort en massa saker t.ex. ritat.” 1 pojke har svarat ”mycket” utan att förklara vad han menar. 1 pojke har svarat ”prata” utan att skriva mer om vad. 1 pojke har svarat ”övningar och lekar”. ”Vi har gjort lekar och läst lite.” 2 pojkar har svarat ”jobbat” men inte utvecklat vad de menar med det. 1 pojke har svarat ” ”i början lekte vi lekar” men inte svarat mer. 1 pojke har svarat ”Pratat om humör och andra saker” men inte svarat vad han menar med ”andra saker”. 1 pojke har svarat ”lekt och läst”.

Vad tycker du om ämnet Livskunskap? Finns det något positivt? Finns det något negativt?

1 pojke har svarat ”Det är roligt”. ”Bra.” 1 pojke har svarat ”det är bra” 1 pojke har svarat ”det är bra där”. 1 pojke har svarat ”tråkigt”. 1 pojke har svarat ”det är roligt”. 1 pojke har svarat ”det är kul” 1 pojke har svarat ”ja det går bra och är roligt”. 1 pojke har skrivit ”Livskunskap är positivt

(24)

ämne, det finns inget negativt”. 1 pojke har inte svarat. 1 elev har svarat ”tråkigt” 1 elev har endast skrivit ”nej”

Finns det något du saknat i ämnet, eller något du önskar hade tagits upp mer? Samtliga 9 elever svarade nej. Ingen av dem har gett några motiveringar.

Har du ändrat ditt sätt mot dina klasskamrater? 0 1 2 3 4 5 6 Ja Nej Lite A n ta l p o jk ar Pojkar årskurs 7.

5 pojkar har svarat nej utan att motivera sitt svar. 2 pojkar har svarat att de har blivit snällare 1 pojke har endast svarat lite, men inte motiverat sitt svar. 1 pojke har svarat ja, ”med att mobba och sånt” men inte förklarat vad ”sånt” betyder för honom.

0 1 2 3 4

Nej Ja Vet ej Lite

A n ta l p o jk ar Pojkar årskurs 7.

3 pojkar har svarat ”nej”. 3 pojkar har svarat ”ja” men inte förklarat mer. 2 pojkar har svarat vet inte. 1 pojke har svarat lite. Ingen av dem har gett någon förklaring till sina svar.

Det var 2 elever som inte skrev om de var pojkar eller flickor, här kommer deras svar.

En av eleverna började med Livskunskap när den gick i årskurs fyra och den andre när den gick i årskurs sju.

(25)

De tycker att Livskunskap handlar om livet. Under lektionerna har de gjort en massa saker som att rita. Båda tycker att Livskunskap är bra. De har inte saknat något eller har några önskemål. Ingen av dem har ändrat sitt sätt att vara mot sina klasskamrater och de tycker inte att stämningen i klassen har förändrats sedan de börjad med Livskunskap.

Sammanfattning: Dessa pojkar har inte förstått vad ämnet handlar om men pojkarna i denna klass är nöjda med Livskunskapen. Men även här ser jag svårigheterna i att förklarar vad Livskunskap är. Ingen av dem har gett några längre eller motiverat sina svar, utan jag har fått tolka deras svar så gått jag har kunnat.

Årskurs åtta Flickor

11 flickor har svarat på enkäten.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Årskurs 7 Vet ej A n ta l fl ic ko r Flickor årskurs 8.

10 elever har svarat årskurs 7. 1 elev har svarat vet inte.

1 flicka har svarat ”olika saker om livet”. 2 flickor har svarat ”att ta hand om känslor och problem”. 2 flickor har svarat ”kunskaper om livet”. 1 flicka har svarat ”Hur man ska handla i olika situationer. Hur man ska behandla sina medmänniskor. Mycket gemenskap”. 1 flicka svarade ”ha kunskap om livets alla möjligheter”. 1 flicka har svarat ”diskutera om livet”. 1 flicka har svarat ”diskussioner om livet”. 1 flicka har svarat ” vet inte.”

1 flicka har svarat ”jobbat med olika uppgifter”. 1 flicka har svarat ”olika uppgifter som står i boken”. 1 flicka har svarat ”jobbat med olika saker inom Livskunskapen”. 1 flicka har svarat ”vi har skrivit och arbetat med i och om olika situationer. Ibland har vi fått agera i olika pjäser”. 1

(26)

flicka har svarat ”lite olika, mest diskuterat och funderat över olika saker” men ingen motivering till vad hon menar för saker. 1 flicka har svarat ”olika, gått igenom kapitel i SET-boken”. 1 flicka har svarat ”lekt och diskuterat”. 1 flicka har svarat ”skrivit och diskuterat” ingen av dessa två har förklarat närmre vad de menar. 1 flicka har svarat ”snackat och skrivit”. 1 flicka har svarat ”snacka” utan någon annan förklaring. 1 flicka har svarat ”lekt och diskutera”.

3 flickor har svarat att det är tråkigt utan någon motivering till det. 2 flickor har skrivit ”det är positivt att man får tänka igenom viktiga saker och skriva ner dem, men det är negativt att läsa upp det högt inför de andra i klassen”. 1 flicka har skrivit ”det är positivt att tänka själv, men det negativa är att det är onödigt och tråkigt”. 1 flicka har skrivit: ”Okej, men det är inte många som tar åt sig.” 1 flicka har skrivit ”det är positivt att man lär sig något, allt inom Livskunskapen är negativt”. 1 flicka har skrivit att det positiva är att man får tala ut och det negativa är att det är tråkigt. 1elev har endas svarat ”lekar” utan motivering.1 flicka har svarat att det är slöseri med tid eftersom att det inte hjälper. 1 flicka har skrivit ”I helhet tycker jag Livskunskap är helt okej, men det är inte ett ämne som jag längtar efter att ha. Visst tror jag att det kan vara nyttigt och praktiskt. Men jag tror inte att det är så många som tar det åt sig, eller tar det så allvarligt.” Denna flicka har klart gör sig vad Livskunskapen handlar om, hon ger ett tydligt svar.

Finns det något du saknat i ämnet, eller något du önskar hade tagits upp mer?

5 flickor har svarat ”nej” utan någon vidare motivering.1 flicka har inte svarat. 1 flicka har svarat kärlek men inte motiverat svaret ytterligare. 2 flickor vill ha mer roligt, men ingen motivering till vad de menar med det. 1 flicka har svarat ”Att man kanske fått agera mer eller ha mer gemenskapsaktiviteter. Det kan vara nödvändigt att man har mer verklighetstrogna exempel”. 1 flicka har endast skrivit att det är ett onödigt ämne.

(27)

Har du ändrat ditt sätt mot dina klasskamrater? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Nej Tveksamt A n ta l fl ic ko r Flickor årskurs 8.

1 flicka har svarat ”det vet jag inte”. 1 flicka har svarat ”Nej, jag är älskad som jag är vad finns det att ändra”. 1 flicka har svarat ”tror inte det”. 1 flicka har svarat ”Jag är inte säker eller särkilt medveten om det i såna fall, men det har nog påverkat mig på ett eller annat sätt”. 1 flicka har svarat ”det tror jag inte”. 1 flicka har svarat ”nä verkligen inte, vad finns det att ändra”. 1 flicka har svarat ”nej, jag har varit likadan hela tiden (snäll alltså)”. 4 flickor har svarat ”nej” utan någon motivering eller annan förklaring.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 Ja Nej Tveksamt A n ta l fl ic ko r Flickor årskurs 8.

7 flickor svarade ”nej”, 2 av dessa skrev också att det är ett onödigt ämne. 2 flickor svarade ”inte särskilt mycket”. 1 flicka har svarat ”man börjar känna varandra bättre”. 1 flicka svarade: ”Jag tror inte att Livskunskapen har ändrat stämningen i klassen, utan att vi har lärt känna varandra bättre och vant oss vid varandra av något annat sätt.”

Sammanfattning: Flickorna är negativa till ämnet, många av dem tycker att det är tråkigt och ser det som ett onödigt ämne. Många anser att det inte hjälper klassen. Samtidigt som vissa av dem kan se ett syfte med ämnet. Det är endast en flicka i denna klass som skriver mycket på enkäten och ger väldigt bra svar. De motiverar heller inte sina svar i frågan vad de saknar i ämnet. Där

(28)

finns även en viss sarkasm i svaren på frågan om de har ändrat sitt eget sätt att vara, det verkar inte som om dem har tagit frågan på allvar.

Pojkar

0 1 2 3 4 5 6 7 Årskurs 3 6 7 A n ta l p o jk ar Pojkar årskurs 8.

1 pojke har inte svarat, 3 pojkar har svarat årskurs 3, 1 pojke har svarat årskurs 6, 6 pojkar har svarat årskurs 7.

2 pojkar har inte svarat på frågan. 1 pojke har svarat ”hur man ska vara mot andra”. 3 pojkar har svarat ”social och emotionell träning” utan att förklara vad det är. 1 pojke har svarat ”Hur vi löser problem och vad det finns för problem. Hur man ska vara mot kompisar”. 1 pojke har svarat ”hur man ska vara som människa”. 1 pojke har svarat ”hur man är mot andra”. 1 pojke har svarat ”att ha respekt”. 1 pojke har svarat ”det handlar om oss, hur olika vi är och tänker”.

1 pojke har svarat ”vi har lekt, skrivit, och läst” men inte skrivit vad det har handlat om. 1 pojke har svarat ”olika övningar om problem” men inte skrivit vad för problem. 4 pojkar har svarat ”gjort övningar” utan någon annan förklarning. 1 pojke har svarat ”skrivit och gått igenom problem” han har inte heller skrivit om vad förslags problem som han syftar till. 1 pojke har skrivit ”övningar, lekar och hur man ska uppföra sig och hur man ska göra i krissituationer”. 1 pojke har svarat ”hur vi löser problem och vad det finns för problem. Hur man ska vara mot kompisar”. 1 pojke har svarat ”lärt oss om olika saker som att behandla sina kompisar, lärare och andra folk”. 1 pojke har svarat ”svarat på frågor och jobbat i livskunskapsboken”.

(29)

Här har en del pojkar endast svarat på vad de tycker om Livskunskap. 1 pojke har svarat ”det är positivt att vi lär oss”. Men har inte skrivit vad de lärt sig. 1 pojke har endast svarat på vad han tycker ”jag tycker det är ganska meningslöst”. 1 pojke har svarat ”jag tycker att det är onödigt”. 1 pojke har svarat på vad som är positivt och negativt ”positivt: när man har kul övningar, negativt: tror inte att det hjälper så mycket”. 1 pojke har endast svarat på vad som är negativt ”det hjälper oss inte med något”. 1 pojke har svarat på frågan vad han tycker ”jag tycker att det är helt onödigt”. 1 pojke har svarat ”det hjälper en hur man ska vara och uppträda”. Här tolkar jag hans svar som att han har en positiv inställning till Livskunskap. 1 pojke har svarat på alla tre frågorna så här ”ganska tråkigt. Positivt: inget. Negativt: enformigt”. 1 pojke har svarat på frågorna positivt ”man lär sig” och negativt ”snackas för mycket” 1 pojke har svarat ”jag tycker att det finns något positivt” men inte skrivit vad det är som han tycker är positivt. 1 pojke har svarat på frågorna vad som är positivt ”man har kul övningar” negativt ”jag tror inte att träningen hjälper”.

1 pojke har inte svarat på denna fråga. 2 pojkar har svarat ”nej, helt okej”. 1 pojke har svarat ”mer lekar”. 1 pojke har svarat ”fler lekar och inte bara snacka skit”. 1 pojke har svarat ”jag vet inte riktigt, kanske”. 5 pojkar har svarat ”nej” utan att motivera sina svar ytterligare.

Har du ändrat ditt sätt mot dina klasskamrater? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ja Nej Tveksamt A n ta l p o jk ar Pojkar årskurs 8.

1 pojke svarade inte. 1 pojke svarade ”ja” utan att motivera hur han har ändrat sitt sätt. 1 pojke svarade ”lite” utan någon annan förklaring. 8 pojkar svarade ”nej” utan att motivera. 2 pojkar motiverade sina svar; 1 skrev: ”Ingen har tagit detta seriöst.” 1 skrev: ”Jag har alltid varit bra mot mina klasskamrater.”

(30)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Nej Vet ej Tveksamt

8 pojkar svarade ”nej”, varav 1 av dessa skrev att stämningen har blivit värre.1 elev svarade inte. 2 elever svarade ”vet inte”.

Sammanfattning: Större delen av pojkarna har förstått vad ämnet handlar om eftersom att de många av dem har svarat att ämnet handlar om hur man ska vara mot andra. De har en rätt så negativ inställning till Livskunskap. Det är dock en del av dem som inte tror att det hjälper för att man inte tar det seriöst. Det tycker mest att de har jobbat med problemlösning och hur man behandlar andra. De anser inte att stämningen har förändrats, det är en som tycker att det har blivit värre. De flesta av pojkarna anser inte att de har förändrat sitt eget beteende.

(31)

Årskurs 9 Flickor

10 flickor har svart på enkäten.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Årskurs 7 A n ta l fl ic ko r Flickor årskurs 9.

Samtliga elever svarade årskurs 7. Vad handlar ämnet om?

1 flicka har svarat ”att lära sig bli bra vänner”. 1 flicka har svarat ”lära sig om livet” men inte motiverat sitt svar. 1 flicka har svarat ”man kär sig om livet och får göra olika saker” hon har inte skrivit vad det är för saker som hon menar. 1 flicka har endast svarat ”hälsa”. 1 flicka har svarat ”om hur vi tar hand om varandra, om vår hälsa och livet”. 1 flicka har svarat ”det handlar om och hur olika/lika folk kan vara, hur man behandlar personer”. 1 flicka har svarat ”lite blandat om livet, hur man ska börja tänka på ett vuxet sätt”. 1 flicka har svarat ”hälsa, livet, känslor och tankar”. 1 flicka har svarat ”livet” utan att förklara vad hon menar med det. 1 flicka har svarat ”hälsa” utan någon närmre förklaring.

1 flicka har svarat ”massage, ritat, lekt lekar, avslappning”. 1 flicka har svarat ”pratat om tankar, känslor och hälsa, vi har gjort samarbetsövningar”. 1 flicka har svarat ”svarat på frågor, gjort övningar” hon har inte utvecklat mer. 1 flicka har svarat ”pratat, lekt lekar och liknade”. 1 flicka har svarat ”lekt och haft en lektion om hälsa”. 1 flicka har svarat ”vi har fyllt i papper om olika saker, gjort tröjor av tidningar, avslappning”. 1 flicka har svarat ”svarat på en massa enkäter, pratat om hur man ska ta hand om varandra och hur man ska samarbeta med varandra på ett schyst sätt, pratat lite om hälsa”. 1 flicka har svarat ”frågor och olika övningar, ibland olika samarbetslekar, ibland avslappning”. 1flicka har svarat ”lekt och fyllt i tråkiga papper”. 1 flicka har svarat ”pratat, gjort övningar” hon har inte skrivit mer om vad det är för övningar eller om vad de pratat om.

(32)

De flesta har endast svarat på vad som är positivt och negativt.1 flicka har svarat på alla tre frågorna ”det är lärorikt, det finns inget negativt, det är positivt för att man lär sig hur man ska ta hand om sig”. 1 flicka har svarat ”ingen aning, jag har inte lärt mig något nytt” hon har inte skrivit någonting på frågorna om negativt och positivt. 1 flicka har bara svarat på första frågan ”jag tycker att det är bra”. 1 flicka har svarat ”jag tycker det är helt ok, ibland har vi gjort roliga grejor, ibland har vi gjort tråkiga saker” hon har inte förklarat vad om är roligt eller vad som är tråkigt. 1 flicka har svarat ”jag tycker att det är bra för att man får snacka om viktiga saker”. 1 flicka har svarat på samtliga frågor ” jag tycker att alla i skolan behöver det. Positivt: man lär sig umgås, det finns inget negativt”. 1 flicka har svarat ”det är ganska kul, men om jag ska vara ärligt har jag inte lärt mig något nytt”. 1 flicka har svarat ”det är roligt men samtidigt viktigt, vi pratar om viktiga saker. Men tyvärr är det ingen som tar det till sig”. 1 flicka har skrivit ”det är positivt att man får tänka till om sitt liv, negativt att det är för lång lektion”. 1 flicka har skrivit ”positivt att det är slappt, negativt för att det tar tid från vår fritid för onödiga formulär”.

8 flickor har svarat ”nej” utan någon annan motivering. 1 flicka har svarat ”mer gruppövningar”. 1 flicka har svarat ”mer lek” men inte förklarat mer vad hon menar med det.

Har du ändrat ditt sätt mot dina klasskamrater? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ja Nej Tveksamt A n ta l fl ic ko r Flickor årskurs 9.

7 flickor har svarat ”nej” 2 flickor har även svarat ”Jag har alltid varit jag” en annan skrev: ”Jag har betett mig bra mot mina kompisar.” 1 flicka har skrivit: Ja, jag har börjat känna dem 1 flicka har skrivit ”har inte behövt det (hoppas jag)”. 1 elev svarade ”lite grann” men har inte skrivit vad hon menar med det.

(33)

0 1 2 3 4 5 6 7 Ja Nej Vet ej A n ta l fl ic ko r Flickor årskurs 9.

1 flicka har svarat ”nej, samma onödigheter som innan” men hon har inte förklarat vad hon menar med onödigheter. 2 flickor har svarat ”vet inte”. 1 flicka har svarat ”ja, alla snackar jättemycket”. 1 flicka har skrivit ”nej, vi var bra från början”. 1 flicka har svarat ”nej, fast vi har inte haft Livskunskap så mycket denna termin”. 1 flicka har skrivit ”kanske lite, men knappast märkbart”. 1 flicka har svarat ”nej verkligen inte, vi började med detta när vi blev en ny klass”. 2 flickor har svarat ”nej” utan någon motivering.

Sammanfattning: Dessa flickor har förstått vad ämnet handlar om. Många är positivt inställda till ämnet. Det är bara tre som är negativa och en av dem är negativ till allt och hade hellre hade varit ledig. Många anser att det är för få som tar ämnet på allvar. Även om samtliga har klart för sig om vad Livskunskapen går ut på är det inte många som har förändrats själv eller anser att klassen har förändrats.

(34)

Pojkar

0 1 2 3 4 5 6 7 8 Årskurs 7 Vet ej A n ta l p o jk ar Pojkar årskurs 9.

1 pojke har svarat vet inte.10 pojkar har svarat årskurs 7. Vad handlar ämnet om?

3 pojkar har bara svarat ”hälsa”. 1 pojke har svarat ”livet, psykisk och fysisk hälsa”. 3 pojkar har bara svarat ”livet”. 1 pojke har svarat ”SET, hur man beter sig i vissa situationer”. 1 pojke har endast skrivit ”hälsa/livet”. 1 pojke har skrivit ”allt från hur man kan leva till hur man ska må bra”. 1 pojke har svarat ”vet inte”.

1 pojke har svarat ”vi har gjort övningar så som avslappning”. 1 pojke har skrivit ”mest sociala aktiviteter” men har inte förklarat vad han menar med det. 1 pojke svarade ”inget som gör större nytta”. 1 pojke svarade ”olika saker, stenciler, kollat på film och massage”. 2 pojkar svarade ”pratat och gjort övningar om hälsa” de har inte gett några exempel på övningar. 2 pojkar har skrivit ”pratat, skrivit saker om SET och lyssnat på relaxmusik”. 1 pojke svarade ”vet ej”. 1 pojke har bara svarat ”lekt”. 1 pojke har skrivit ”svarat på frågor”.

Många av svaren är vaga och svåra att tolka.

Här har de flesta endast svarat på en eller två av frågorna. 1 pojke har svarat ”vet inte riktigt”. 1 pojke har svarat ”det är mest positivt, men kan kännas onödigt och tråkigt”. 1 pojke har skrivit ”bättre tidsfördriv än de flesta ämnena”. 1 pojke har bara skrivit ”det är roligt” utan att motivera sitt svar. 1 pojke har skrivit ”onödigt att ödsla tid på det, ingen tar det seriöst”. 1 pojke har skrivit ”det finns mycket positivt och lite negativt” här hade det varit önskvärt att få exempel på vad han menar med sitt svar. 1 pojke har bara skrivit ”det är okej”. 1 pojke har bara skrivit ”tråkigt”. 1

(35)

pojke har skrivit ”det positiva är att man kan ta det lite lugnt, negativt jan vara att allt kanske inte är så roligt”. 1 pojke har svarat ”jag hade hellre sovit en timme extra”. 1 pojke har svarat ”onödigt, det känns så värdelöst man lär sig inget”. Många av pojkarna är väldigt negativa, utifrån deras svar verkar det vara att de inte tar det på allvar.

4 pojkar har svarat ”nej”. 2 pojkar har svarat ”fler gruppövningar”. 2 pojkar svarade att de ville ha mer avslappning och relaxmusik. 2 pojkar har svarat ”vet inte”. 1 pojke har skrivit ”saknar fakta” men inte motiverat, vilket hade varit till nytta.

Har du ändrat ditt sätt mot dina klasskamrater? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Nej Vet ej A n ta l p o jk ar Pojkar årskurs 9.

8 pojkar har svarat ”nej”. 2 pojkar har svarat vet inte. 1 pojke har svarat ”kanske men inte på grund av Livskunskapen”.

0 1 2 3 4 5

Ja Nej Vet ej Tveksamt

3 pojkar har svarat ”tro jag inte”. 1 pojke har skrivit ”inte vad jag vet”. 1 pojke har svarat ”ja, det tror jag” men inte förklarat närmre vad han menar. 1 pojke har svarat ”nej, fortfarande stökigt”. 2 pojkar har svarat ”inget jag märkt av”. 1 pojke har svarat ”nej, vi snackar lika mycket om inte mer nu”. 2 pojkar har bara svarat ”nej”.

(36)

Sammanfattning: Pojkarna förstår vad ämnet handlar om, men de är mycket negativa till det. Jag kan också utläsa av vissa att de som har suttit bredvid varandra medan de fyllde i dessa enkäter har svarat extakt likadant på frågorna.

(37)

3.1 Lärarintervjuer

Det har varit svårt för mig av olika anledningar att få tillfälle till att göra intervjuer. Jag har valt som berättats tidigare att göra mina intervjuer via e-post och telefon. Jag valde ut tre mentorer till de respektive klasserna. Var klass har två mentorer. Jag fick svar från två av tre lärare. Kristin som är mentor i årskurs 7 och Gertrud som är mentor i årskurs 9. Se bilaga för intervjuguide. De heter inte Kristin och Gertrud, utan namnen är fiktiva.

Kristin

2004 började skolan införa SET-programmet, det var alla som började men det var bara hälften av personalen som blev utbildade under konferenstid.

Kristin har använt SET-programmet i sina klasser. Hon har inte sett några markanta förändringar hos eleverna. Men säger att när hon har fått en ny sjua, där det finns elever från två olika skolor som inte känner varandra så har det blivit lättare att lära känna varandra genom att använda lära känna övningarna från SETs elevböcker.

När skolan började med SET hade Mauds klass en person med utbildning som SET-handlare i klassen för att undervisa både eleverna och lärarna om SET och Livskunskap. Då fick mentorerna för klassen stå bredvid för att lära sig. De får även kontinuerligt nytt material samt att de har konferenser ett par gånger per läsår. Fler lärare blir utbildade och de lär upp de andra.

Kristin är nöjd med läromedlet som hör till SET, men anser att hon skulle behöva mer planeringstid. Det krävs att man är mycket förberedd när man går in och har en lektion Livskunskap.

Kristin tycker bra om SET, men säger att vissa övningar är för svåra. Då menar hon de övningar som går ut på att man ska berätta om sina känslor. Hon säger att i sjuan fungerar inte detta då är eleverna i början av puberteten och de känner inte varandra eftersom att klassen är ny, då är det svårt att prata om känslor.

Negativt är att de elever som börjar sjuan kommer från två olika skolor. Den ena skolan har precis börjat med SET och deras elever har inte jobbat med SET som de eleverna har som kommer från den skolan som jag har gjort min undersökning på. Det hade funkat bättre om alla elever har samma förutsättningar.

(38)

Gertrud

På de två första frågorna har Gertrud svarat som Kristin har gjort. Skolan började införa SET 2004, alla började men det var endast hälften av personalen som blev utbildade. Gertrud har arbetat med SET i sin klass i tre år och hon ser ingen förändring i klassen.

I utbildningsväg har inte alla fått samma utbildning och för att arbetet med detta ska fungera bör all personal få gedigen utbildning. Jag ställde en följdfråga till Gertrud: ”Vet du om ni kommer att få mer utbildning om SET?” Svaret blev att hon inte trodde att skolan hade råd att skicka alla på samma adekvata utbildning.

Gertrud är inte nöjd med materialet till Livskunskapen, hon anser att det behöver uppdateras och att det vore bättre om eleverna hade fått fokusera på det som är bra. Här ställde jag ytterligare en följdfråga till Gertrud: ”Ge exempel på saker som du anser är bra och som du känner skulle passa in.” Hon svarade att hon ville ha fler positiva frågor och övningar som utgår från något bra. Där eleverna ges en andra chans vilket kan leda till en ökad självkänsla.

Gertrud anser att SET är något bra om alla jobbar mot samma mål och att eleverna får börja med Livskunskap från årskurs 1.