Användning av smarta telefoner bland äldre människor ur användarupplevelseperspektiv

Fakulteten för teknik och samhälle Datavetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Användning av smarta telefoner bland äldre

människor ur användarupplevelseperspektiv

The use of smartphones among elderly

from a user experience perspective

Hassan Dana

Examen: Kandidatexamen 180 hp Handledare: Farid Niasan

Huvudområde: Datavetenskap Andrabedömare: Carl Johan Gribel Program: Systemutvecklare

Sammanfattning

Användningen av teknik har blivit allt vanligare i Sverige. Ett av de områden som ökat mest är användningen av smarta telefoner i olika åldersgrupper. Mobiltelefon -industrin och de som designar telefonerna tar mer hänsyn till majoriteten som har relevant kunskap för att kunna använda sig av smarttelefon än de som inte har det. Den minoritet av befolkningen som utgörs av äldre pensionärer vilka besitter mindre kunskap och erfarenhet jämfört med den nya generationen glöms bort. Konsekvensen blir att den gruppen får en begränsad service i ett modernt och tekniskt välutvecklat samhälle.

Syftet med den här studien är att undersöka äldre människors upplevelse vid användningen av dagens smarta telefoner. Undersökningen kommer att ta fram eventuella hinder och problem som äldre smarttelefon-användare har och undersökningen försöker också att komma till ett svar på hur dessa hinder kan åtgärdas.

Studiens resultat visar att det finns ett stort intresse bland äldre smarttelefon -användare men däremot finns det olika faktorer som kan orsaka hinder vid användningen av smarta telefoner, varav ett urval behandlas i denna uppsats, till exempel användargränssnitt. Vidare visar studien att omgivningen spelar en stor roll för att äldre, som har mindre erfarenhet och kunskap, ska våga och kunna använda smarta telefoner.

Abstract

The use of technology has become increasingly common in Sweden. One of the areas that has increased the most is the use of smart phones in different age groups. The mobile phone industry and those who are designing the smartphones user interfaces are targeting more the majority of the population who have the relevant knowledge; to be able to use smartphones than those who do not. The minority of the population consists of elderly smartphone users who have less knowledge and experience compared to the new generation is forgotten. The consequence is that the latter group receive a limited service in a modern and technologically developed society.

The purpose of this study is to investigate older adults experience from the use of today's smartphones. This paper also investigates obstacles and problems that elderly smartphones users are facing. Furthermore, in this study we are also trying to get an answer on how these barriers can be eliminated.

The results show that there is a great interest among elderly smartphone users for using the new technology. However, there are various factors that can cause obstacles for this group of smartphone users, therefore a selection is discussed in this paper (user interface). Additionally, the study result show that the environment plays a great role for the older adults, who have less experience and knowledge to dare and be able to use smartphones.

Innehåll

1.

Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1.1 Användbarhet och användarens upplevelse ... 1

1.1.2 Sökprocess ... 2

1.1.3 Tidigare forskning ... 2

1.2 Problemformulering... 3

1.3 Syfte ... 4

1.4 Frågeställningar ... 4

1.5 Avgränsning ... 4

2.

Metod ... 5

2.1 Kvalitativa metoder ... 5

2.2 Metodbeskrivning ... 5

2.2.1 Intervju ... 5

2.2.2 Observationer ... 6

2.3 Metoddiskussion ... 6

2.4 Urval ... 7

3.

Resultat ... 8

3.1 Intervjuer ... 8

3.1.1 Sammanställning av intervjudeltagare ... 8

3.1.2 Sammanställning av intervju med expert ... 9

3.2 Observation ... 10

3.2.1 Observation ”standardläge” med den första deltagaren ... 11

3.2.2 Observation ”enkelt läge” med samma deltagare ... 11

3.2.3 Observation ”standardläge” med den andra deltagaren ... 14

3.2.4 Observation ”enkelt läge” med samma deltagare ... 14

4.

Analys och diskussion ... 16

5.

Slutsats ... 18

5.1 Vidare forskning ... 18

6.

Referenser... 19

Bilaga 1 Intervjudeltagarnas frågor... 21

1. Inledning

Smarta telefoner är en av de mest snabbväxande tekniker i vårt samhälle. Inom en nära framtid kommer mobilkommunikation påverka hela det moderna samhället ännu mer än det som gör i dag. Olika typer av funktioner som kan köras på dessa små enheter med små-eller medelstora skärmar ger enorma möjligheter. Det är emellertid ganska svårt att på smarta telefoner implementera komplexa funktioner som ska ge en bra användbarhet och samtidigt anpassas till alla åldersgrupper [23]. Faktum är att medellivslängden stiger hos svenska befolkningen enligt svenska statistiska centralbyrån(SCB). I dagens läge är beräknad medellivslängd för kvinnor 84 år och för män 80 år. Detta kommer dock att ändras till 89 år för kvinnor respektive 87 år för män till 2060 [10]. Med hänsyn till denna prognos bör man mer lägga märke till dessa äldre människor och deras användning av dagens teknik. Användning av smarta telefoner har ökat snabbt i Sverige under den senaste tiden. En undersökning gjord av Olle Findhal visar att 73 procent av mobilanvändare använder sig av smarta telefoner. När det gäller äldre och deras intresse av att använda smarta mobiler menar Findhal [6] att ”användningen av smarta telefoner minskar således snabbt bland de som är äldre än 55 år och bland pensionärerna är det få som dagligen använder en smartmobil”. Eftersom undersökningen ska relatera till användarens upplevelse kommer här en kort definition av den.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Användbarhet och användarens upplevelse

Användarens upplevelse är ett område inom användbarhet. Användbarhet och användarens upplevelse är väldigt nära relaterade till varandra men skiljer sig ändå från varandra. För att kunna relatera användarens upplevelse med användning av smarta mobiler bör man först och främst ha en bra definition av både användbarhet och användarensupplevelse. Användbarhet har blivit ett måste när man pratar om framgångsrika produkter. Men vad innebär egentligen användbarhet? En förklaring av begreppet ”användbarhet” kan hämtas ur dess standard-definition i ISO924 [22]:

The extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use.

Enligt Jakob Nielsen [17] som har en utbredd erfarenhet inom området användbarhetsforskning, är användarens tillfredsställelse en av de grunder som användbarhetsdefinitionen bygger på. I ISO-definitionen (ovan) nämns effektivitet och användarens tillfredställelse. Nilsens definition om användarens upplevelse är att:

“User experience encompasses all aspects of the end-user’s interaction with the company, its services and its product” och “user experience is to meet the exact

needs of the customer, without fuss or bother”.

Nielsen förklarar att användarens upplevelse omfattar alla aspekter av slutanvändarens interaktion med företagets tjänster och dess produkter. Syftet med

2

användbarhet är att användaren ska kunna lära sig att använda produkten på ett enkelt sätt. Användarens upplevelse syftar till att användaren skall vara nöjd och glad under hela tiden som produkten används [16].

Det är helt naturligt att tekniken utvecklas och uppdateras hela tiden men frågan är hur dagens teknik tar hänsyn till äldre smarttelefonanvändare. En annan fråga är om teknikutvecklare uppfyller de krav som Nielsen nämner på användbarhet och användarens upplevelse.

1.1.2 Sökprocess

I den här delen har en sökprocess utförts för att ta reda på relaterade tidigare forskning. Databaser som Malmö Högskola prenumererar på valdes. Databaser som söktes genom var bland annat:

 ACM Digital library - som publicerar tidskrifter och artiklar om datavetenskap.

 IEEE Xplore - också publicerar samma material som ACM men ytterligare definieras standarder inom datavetenskap.

 Google Scholar - har en utbred material samling såsom böcker, avhandlingar, artiklar med flera.

 SAGE journals - publicerar tidskrifter och artiklar som är relaterade till olika ämnen inom datavetenskap.

 Taylor & Francis Online - som har ett utbrett material såsom artiklar, böcker och tidskrifter.

Under sökprocessen används både svenska och engelska språket för att hitta relevanta källor för undersökningen. Det användes även en kombination av olika sökord vilket hjälpte till för att kunna filtrera sökresultatet.

Svenska ord: ”äldre”, ”smarttelefon”, ”smartmobile”, ”användbarhet”, ”upplevelse”. Engelska ord: “elderly”, “smartphones”, “usability”, “user experience”.

1.1.3 Tidigare forskning

Olika studier av teknikanvändning, attityder och tekniska färdigheter visar att äldre människor är mindre benägna att använda nya tekniker jämfört med yngre [4]. Å andra sidan visar en annan forskning utförd av Goddard och Nicolle att äldre användare önskar att kunna använda nya tekniker för att vara aktiva i samhället. Däremot har de ofta en känsla av att dessa tekniker och produkter inte passar till deras behov [8].

En viktig aspekt på åldrandet är minskade fysiska och kognitiva förmågor över tiden. Förändringar i samband med åldrandet leder till att användning av nya tekniker blir mer utmanande för äldre vuxna än för yngre användare [3].

I en undersökning gjord av Murata och Iwase jämfördes användbarhetens roll med användning av pekskärm och vanlig datormus i de olika åldersgrupperna. Man valde 45 deltagare i undersökningen, 19 av dem var mellan 65-75 år. När det gällde äldregruppsanvändare visade resultatet att med användning av datormus var äldre människor långsammare än en yngre åldersgrupp när de interagerade med dator.

Vidare visade resultatet att det inte var någon skillnad mellan yngre och äldre människor när det handlade om hur man använde pekskärm.[13]

En annan studie gjord av Piper m.fl. [18] bygger på en användbarhetstest för pekskärm där man testar 20 äldre personer mellan 60 och 88. Deltagarna fick utföra några olika uppgifter med pekbaserade skärmar. Resultatet visade att deltagarna berörde skärmen varsamt med ett lätt tryck. Denna studie kommer att tas upp vidare på analys-och diskussionsdelen.

Kurniawan och Zaphiris’s [11] studie syftar till att hjälpa webbdesigner att kunna utveckla mer användbara webbsidor för äldre. Studiens resultat visar att en bra design ska visa tydligt var användaren befinner sig i navigationsmenyn. Samtidigt borde klickbara element och ikoner vara i större storlek för denna användargrupp. Hazwani m.fl. visar i sin undersökning att utbildning och äldre personers omgivning har en betydelsefull inverkan på att dessa äldre ska kunna använda sig mer av smarta telefoner. Angående omgivningen betonar författarna [9] att “elderly participants were actually interested to learn more advanced smartphone functionalities but there was no one available to teach them”.

Möjligheten att få tillgång till informations- och kommunikationsteknik är grundläggande för att kunna delta i ett modernt och tekniskt välutvecklat samhälle. Även äldre människor kan i stort sett ha nytta av kommunikationsteknik men ibland stöter de tyvärr på stora hinder för att få tillgång till den. Det beror särskilt på den nuvarande mobiltekniken som i huvudsak bygger på pekbaserad teknik. Det gör det svårare för den grupp som har hörselnedsättningar, fingerfärdighetsproblem och små funktionshinder som orsakas av åldrandeprocessen [5].

Däremot visar IIASA-forskningen (International Institute for Applied Systems Analysis) att med ökad användning av smarta telefoner och andra liknande tekniker hos äldre människor att även deras kognitiva förmåga ökar [1].

1.2

Problemformulering

Som nämnts i bakgrundsdelen är äldre pensionärer mindre villiga att använda smarta telefoner. I denna undersökning vill vi veta mer om hur äldre använder smarta telefoner och vilka eventuella hinder som äldre kan stöta på under användning av dessa.

Findhal menar att äldre tycker att det är svårt att använda nya tekniken och dem heller inte är intresserade av den nya tekniken [7]. Vidare skriver han att ointresset är ökar med åldern. Findhal studie visar också att bara 18 procent av äldre mobilanvändare använder sig av smarta telefoner medan 6 procent har tillgång till smarta telefoner men att de inte använder dessa typer av telefoner.

Även om tekniken har en viktig roll i människors liv, finns det många äldre människor som ännu inte har börjat anamma den nya trenden. Det kan också vara så att en del äldre människor har svårt att bryta sina gamla vanor och våga acceptera ändringar som sker i samhället, bland annat kan man nämna ny teknik [12].

Med tanke på det faktum är att medellivslängden stiger hos svenska befolkningen är frågan om smarttelefonens roll i äldres vardagsliv intressant. Vidare är det av intresse att ta reda på vilken upplevelse äldre användare har vid användning av

4

smarta telefoner. Därefter kommer vi undersöka vilken uppfattning

smarttelefondesigner har om sambandet mellan äldre personer och mobiltelefoner.

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka användning av dagens smarta mobiler utifrån äldre människors perspektiv. Vidare ska dessa perspektiv kopplas till användarens upplevelse och belyser deras positiva eller negativa inställning till användning av smarta telefoner. I undersökningen vill vi även ta reda på vilka problem eller hinder de äldre har med dagens vanliga smarta telefoner och hur man i så fall kan hjälpa dem med dessa.

1.4 Frågeställningar

Med hänsyn till formuleringen enligt ovan, följande frågeställningar kommer att behandlas i denna studie:

1. Hur upplever äldre människor användningen av smarta telefoner i vardagslivet?

2. Vilka utmaningar möter de i takt med utvecklingen av tekniken i smarta telefoner?

3. Vilka är äldre människors krav på smarta telefoner ur ett användbarhetsperspektiv?

1.5 Avgränsning

I denna studie tas inte upp de faktorer som kan påverka äldres användning av smarta telefoner. Dessa faktorer kan vara bland annat åldrandeförändringar och sjukdomar eller funktionsnedsättningar hos äldre människor. Vid observations undersökning används inte testpersonens egen telefon utan en smarttelefon som författaren har med sig. I vår intervjuundersökning tar vi hänsyn till de smarta telefoner som används av våra intervjudeltagare.

2. Metod

2.1 Kvalitativa metoder

Svensson och Starrin [20] menar att:

”Kvalitativa intervjuer är medel för den forskning som har som mål att upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder. Man är här intresserad av att försöka

”upptäcka” vad det är som sker, vad det är som händer”.

Eftersom vår undersökning handlar om användarens upplevelse av smarta telefoner valdes semistrukturerade intervjuer [2] både ur användarens och också expertens (Sony mobile) perspektiv. Studien har således en kvalitativ ansats. Intervjun består av tio kärnfrågor med följdfrågor.

Utöver detta användes observationen i undersökningen för att skapa en djupare uppfattning av deltagarnas upplevelse vid användning av smarttelefon, detta enligt Nielsen för att ha en bra mätmetod på användarens upplevelse. Det behövs att man uppmärksammar vad användarna gör, inte vad de säger [15].

2.2 Metodbeskrivning

Anledningen till att både intervjuer och observationer användes är för att de kompletterar varandra och ger ett trovärdigt resultat. Vid intervjufrågor användes triangulering vilket betyder att man ska kontrollera ”sina data med hjälp av intervjufrågor för att bli säkra på att de inte missförstått vad de sett eller hört” [2]. Testdeltagarna observerades under tiden som de fick använda en smarttelefon för att lösa tre uppgifter. Därefter intervjuades testdeltagarna avseende det som studien ämnar undersöka.

Hur de två deltagarna använder vår smarttelefon när de får några uppgifter (skrivit nedan i observationsdel) observerades. Därefter blev de intervjuade och fick svara på frågorna i undersökningen. Det ska finnas en samstämmighet mellan observation och intervju.

2.2.1 Intervju

Intervjun bestod av tio frågor som ställdes till elva äldre personer. Frågorna behandlar testdeltagarnas upplevelse av smarttelefonanvändning (se bilaga 1). För att komma fram till deras åsikter användes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes i hemmiljö vilket skapade en vänlig stämning och deltagarnas svar antecknades för att lättare kunna analysera insamlade data.

En testledare på Sony Mobile med cirka 25 års erfarenhet inom yrket intervjuades via telefon. Nio semistrukturerade frågor ställdes till honom under intervjun. Intervjun tog cirka 45 minuter och spelades in med hjälp av en mobiltelefon.

6

2.2.2 Observationer

För att få ett trovärdigt resultat i studien och även för att få ett mätbart resultat rekommenderar Tulis och Albert att ta hänsyn till tre punkter i observationsmetod. Den första är att mäta effektiviteten genom att ge en uppgift till deltagaren och för att komplettera den givna uppgiften som observant följa utförandet. Vidare ska läggas märke till hur deltagarna i observationen anstränger sig för att komplettera uppgiften. Sista punkten handlar om användarens tillfredsställelse när deltagaren utför uppgiften [21].

Två personer som slumpmässigt valdes ut från testdeltagarna observerades. Enligt Jakob Nielsen [14] är fem det bästa antalet användare i ett användbarhetstest “Elaborate usability tests are a waste of resources. The best results come from testing no more than 5 users and running as many small tests as you can afford”. Eftersom observationen används som ett komplement till intervjuerna anses två personer vara lämpligt I sammanhanget.

För att bekanta deltagarna med en ny telefon får de en kort genomgång om telefonens struktur och vad personerna ska göra. Det är viktigt att berätta för dem om vår roll som fullständiga observatörer, vilket innebär att observatorn inte har något samspel med deltagarna i testmiljön [2].

Deltagarna fick utföra tre uppgifter genom att använda smarttelefonen Samsung Galaxy S6 som de aldrig använt tidigare. Första uppgiften är att skicka ett enkelt hälsningsmeddelande. Denna uppgift väljs för att se hur äldre användare använder inmatningsfunktionen via virtuella tangentbord på telefonen. Andra uppgiften handlar om att deltagarna fick att lägga till och spara vissa telefonnummer som kontakt i mobilen. Syftet med detta är att förstå hur de använder sig av mobilens navigationsmeny. Som tredje uppgift fick de ringa till en av de befintliga kontakterna i mobilens telefonbok, för att se hur lätt deltagarna hittar symboler och även angivna namn i telefonboken.

2.3 Metoddiskussion

Om det funnits möjlighet att träffa en annan expert från ett annat företag så hade validiteten av undersökningen blivit högre. Med tanke på tidsbegränsningen gick det inte att boka tid för fler intervjuer. En annan nackdel med denna intervju är att samtalet med experten gick via telefon vilket gjorde att följdfrågor inte kunde ställas till honom och vårt samtal blev mycket begränsat.

Hade möjlighet funnits att intervjua äldre människor med varierande utbildning så hade resultat blivit ännu bättre. Det flesta intervjudeltagarna var högutbildade och jobbade inom skolverksamhet.

Det är inte lätt att kommunicera med alla intervjudeltagarna på grund av hörsel- eller synproblem. Vissa av de äldre som blev intervjuade visade intresse för intervjun men istället att besvara frågorna hamnade vi hela tiden i andra ämnen. Detta ledde till att intervjun genomfördes under längre tidsrymd för olika personer. Att återvända till intervjufrågorna var svårt och en orsak var tidsbegränsningen. Tanken var att observera ett flertal äldre för att kunna studera deras upplevelse av smarttelefonanvändning. Vid den andra observationen upptäcktes att det är helt

omöjligt att hinna observera mer än två personer. Under den första observationen som varade en och halv timme med en äldre kvinna framkom att det var omöjligt att vara observatör helt och fullt därför att det krävdes hjälp under testets gång. Vidare visade det sig att hon var mycket intresserade av att lära sig om nya appar och det resulterade i att hon började ställa frågor. Fåordiga äldre som inte hade något intresse att varken mobiltelefon eller smarttelefon var en annan sida av vår intervju.

Att det inte finns tillräckligt med relevanta vetenskapliga artiklar och forskning kring användning av smarttelefon bland äldre människor gjorde att bakgrundsdelen/ tidigare forskning inte blev berikad utifrån olika perspektiv och synvinklar. Tanken var att studera hur äldre personer i Sverige upplever användningen av smarta telefoner med hänsyn till deras utbildning, omgivning och behov.

2.4 Urval

I undersökningen deltog elva personer, fem män och sex kvinnor, som är över sjuttio år och har olika utbildningar och kunskap om mobilanvändning. De utvalda deltagarna valdes utifrån den aspekten att de flesta ska vara äldre. En expert inom mobiltillverkningsföretag valdes för att av honom få reda på deras synpunkter om äldre även studera på vilket sätt de tar hänsyn till denna grupp när de ska tillverka och designa smarttelefoner. För observationsdelen valdes två äldre av olika kön vilka senare blev intervjuade.

8

3. Resultat

3.1 Intervjuer

3.1.1 Sammanställning av intervjudeltagare

Första frågan handlar om deltagarnas ålder för att försäkra sig om att urvalet är rätt anpassat till den gruppen som letades efter. Elva personer intervjuades varav 6 personer var kvinnor och 5 personer var män. Testdeltagarnas ålder varierade mellan 70 till 80 års ålder. Utom två av deltagarna som inte är högutbildade har resten universitetsutbildning och har jobbat som lärare, ingenjör och även professor. Samtliga deltagare använder sig av mobiltelefoner i dagsläget.

På frågan “Hur länge har du använt en mobiltelefon” skiljer sig svaret mellan 3 till 25 år bland intervjudeltagarna. Tre personer av elva använder sig inte av smarttelefon. Resten som använder sig av smartmobil äger olika märken: en av dem har Samsung och två deltagare äger Sony och resten har Iphonemobil från Apple. En av de frågorna som ställs till de personer som inte har smarttelefon är: ”Om du inte använder smarttelefon, vad kan det beror på”. Svaren från de tre personer som inte äger smarttelefon blev följande. En av dem, en kvinna menar att hon har en väl fungerande enkel mobil och känner inget behov av att byta. Den andra deltagaren uttrycker sig ungefär på samma sätt att ”den telefonen som jag har funkar bra för mig”. Medan den tredje deltagaren anser att ”smarta telefoner har för komplicerade funktioner”.

En minoritet av intervjudeltagarna som har smarta mobiler använder sig av de vanliga funktionerna som att ringa, skicka meddelande eller skicka bild medan de andra använder sig av olika appar för att till exempel följa nyheter, läsa mail eller söka på internet.

En av de viktigaste frågorna handlar om ifall det finns några hinder för äldre att använda smarttelefon. En deltagare menar att det största hindret handlar om rädslan för att trycka på fel knapp och apparaten går sönder. Andra kvinnliga deltagare pekar på små symboler, litet text och små knappar som kan vara hinder för de som inte använder smarttelefon. En av de manliga deltagarna anser att ett hinder kan vara att det virtuella tangentbordet är för litet. Han säger att ”tangentbordets storlek spelar roll, har haft telefon som var svårhanterlig”. Medan en av de kvinnliga deltagarna svarar på denna fråga med ”det största hindret för äldre att använda smarttelefon är att man tror att det är för svårt och att man inte kan lära sig så avancerad teknik när man inte blivit bekant med tekniken som barn. Man låser sig i tanken att man inte kan”. En annan synvinkel som två personer, både manliga och kvinnliga deltagare lyfter fram är att smarta telefoner är alltför komplexa för att använda.

Samtliga intervjudeltagare har nästan samma åsikt om att omgivningen spelar en stor roll för att äldre ska bli uppmuntrade till att använda smarttelefon mer. En kvinnlig deltagare menar att det är helt avgörande om någon kan vara till hjälp. En åttioårig deltagare påstår att hon lärde sig mycket av en väninna, och de andra tre smarttelefonägarna fick hjälp av sina barn och barnbarn för att kunna använda smarttelefonen.

Angående påverkan av omgivningen uttrycker den sjuttioåriga kvinnliga deltagaren att ”äldre personer som har barn och barnbarn som kan instruera har mycket stor

glädje av det, men personer som är ensamma har nog svårare att få bra information och då drar man sig för att be om hjälp”.

På frågan: ”Hur tror du att nödvändigheten av användning av smarta telefoner i äldres personers liv kommer att se ut om fem/tio år?” blir det samstämmigt svar av de tillfrågade personerna. Samtliga intervjudeltagare framhåller på något sätt att det blir nödvändigt vilket stämmer med en manlig deltagare som anser att ”det kommer nog att vara nödvändigt att ha en smarttelefon för att kunna klara livet”. En annan kvinnliga deltagare menar att ”Eftersom samhället utvecklats mer och mer i teknisk riktning blir det nog nödvändigt att på något sätt ge hjälp åt de som inte kan få det av närstående. De som blir pensionärer inom fem år är redan inne i systemet och för dem är det inget problem. Men i gruppen över sjuttiofem kommer det att finnas personer som är helt utanför smarttelefonernas värld”.

Den sista frågan i intervjun handlar om hur äldre skulle designa sin egen smarttelefon och om vad de kommer att tänka på först. Två av deltagarna menar att ”den ska vara lätthanterlig och liten”. En annan manlig deltagare vill ha en tydlig display medan andra deltagare som inte har smarttelefon idag önskar sig en mycket enkel design med logiska funktioner för ovana användare. Utom en deltagare som säger att ”andra folk gör designen till mig”. Resten av de tillfrågade personerna är överens om att de först kommer att tänka på större knappar, och att symboler (ikoner) ska vara alltmer tydligare.

3.1.2 Sammanställning av intervju med expert

Den intervjuade personen vill vara anonym i undersökningen. Han har en bred erfarenhet inom testområdet och har även en nyckelposition inom mobiltelefontillverkningsföretaget Sony.

Den intervjuade personen tycker att företaget inte satsar så mycket som det ska på äldre människors användning av smarta telefoner. På frågan om företaget har något användbarhetstest för äldre användare svarade han att ”jag jobbar inte med den delen men vi har en researchgrupp som tar hand om den delen av forskningen”.

Vidare menar han att ”enligt vad jag vet avseende designen skiljer det inte så mycket mellan åldersgrupper”. Han nämner även att Apple har en bättre koll och satsning när det gäller att välja ikoner och färger för olika användare.

Intervjudeltagaren har inte någon kunskap om statistik. Han vet till exempel inte vilka åldersgrupper som är mest intresserade av att köpa smarta telefoner och han vet inte heller vilket märke som är det mest sålda bland äldre användare. Det är intressant att höra vad experten svarar på frågan ”Hur många procent av äldre människor använder sig av smarta telefoner och varför?”. Han menar att han inte har den exakta statistiken men tror inte att det ska vara en hög siffra eftersom det finns äldre som tycker att det är krångligt och att de inte ännu känner behovet. Han poängterar även att vi i Sverige, som ligger i framkant av IT-branschen och har många högutbildade, fortfarande har en del som behöver mer hjälp för att komma på gång.

Han förklarar vidare att de äldre smarttelefonanvändare som har den yngre generationen till hjälp i sin omgivning har lättare att använda sig av smarttelefon. På frågan ”Har ni tänkt på någon funktionalitet så som ”enkelt läge” som Samsung har för att underlätta användning av smarttelefoner för äldre?” svarar han att ”de

10

har appar som användare kan ladda ner i mobilen och använda sig av samt att företaget tänker framöver skapa olika funktioner för olika åldersgrupper”. Vidare hävdar han att de äldre som lär sig på ett pedagogiskt sätt själva kan lära ut den nya tekniken för andra äldre. De känner inte behov av att använda funktioner såsom enkelt läge såvida de inte har synproblem.

En av de viktigaste frågorna handlar om vilken roll smarta telefoner har i äldre människors liv i fem/tio år, med andra ord i framtiden. Experten menar att vi inte kommer att ha samma smarta telefoner som vi har idag. Om fem eller tio år kommer allt kopplas till internet vilket redan nu har börjat med Internet Of Things. Med detta menar han att kommunikationskanalerna kommer att ändras mellan oss människor och även mellan de komponenter som är kopplade till internet. Då kommer alla i samhället att känna behov av att kunna kommunicera med de befintliga smarta enheter som finns i hemmet, på jobbet och även på äldreboende. Han tar exemplet med internetanvändning på 80- och 90-talen då det var svårt och oacceptabelt för många äldre att betala räkningar via internet. Men när det flesta kände behovet och tyckte att det blev mycket enklare att betala via internet då började de att lära sig att använda tekniken. Det blev mycket lättare och smidigare för dem för då kunde de spara både tid och pengar.

3.2 Observation

Observationsmetoden är den mest tidskrävande metoden som användes i denna studie men däremot ger den ett bredare perspektiv jämfört med intervjudelen. Deltagarna observerades när de använde sig av funktionen ”standardläge” och ”enkelt läge” som det finns på vår Samsung Galaxy S6 enhet och även i de andra modellerna av detta märke. Att ta reda på om det verkligen är någon skillnad mellan de två typerna när användaren använder sig av dem var målet. ”Enkelt läge” skapades för de personerna som har svårt att komma i gång med tekniken eller vill hitta saker enklare i mobilen. Eller med andra ord med användning av ”enkelt läge” förbättras användarens upplevelse genom att man har större ikoner och enklare layout [19]. I Figur 1 visas skillnaden mellan ”enkelt läge” och ”standardläge” på vår testenhet.

Figur 1: I ”Enkelt läge” (vänster) är text, ikoner större och mer lättlästa jämfört med ”standardläget” (höger).

3.2.1 Observation ”standardläge” med den första deltagaren

Standardläge som är den vanligaste funktionen testas först. Första personen som observeras är Olof på 73 år. För integritetens skull refereras till testpersonerna som Olof och Birgitta vilka är påhittade namn. Olof köpte för några år sedan en Apple smarttelefon vilket gör att han känner sig bekväm under genomgången om telefonens funktionalitet som skulle testas.

Efter det påbörjas den första uppgiften för att testa och ringa en kontakt från telefonboken. Han hittar symbolen rätt snabbt och letar efter namnet som han får. När han hittar namnet då letar han efter symbolen för att kunna ringa. På första försöket trycker han på fel symbol vilken ligger bredvid lurknappen. När han ser sin bild på skärmen då upptäcker han att han tryckte på en fel knapp. Då blir han lite stressad och fick hjälp att hitta returknappen för att återvända till rätt ställe. I andra försöket ser han lurknappen och utför första testet. Figur 2 på sidan 12 visar skärmbilder från både ”standardläge” och ”enkelt läge”.

Andra testet innebär att han ska skicka ett hälsningsmeddelande till samma person. Denna gång hittar Olof väldigt snabbt både symbolen och namnet. Iakttagelsen görs att det inte är lätt för honom att använda det virtuella tangentbordet för att mata in texten se figur 3 på sidan 13.

Tredje uppgiften handlar om att lägga till en ny kontakt på telefonboken och spara den. Han hittar kontaktsymbolen och skriver sedan namnet för kontakten men blir lite förvirrade för att han är osäker om hur han skulle lägga till telefonnummer. Efter några sekunder hittar han ”nästa” knappen då fortsätter han att genomföra uppgiften. Figur 4 på sidan 13 visar lägga till kontakt på telefonen.

3.2.2 Observation ”enkelt läge” med samma deltagare

I nästa del av observationen testas hur användning av ”enkelt läge” kan påverka deltagarnas upplevelse. Samma person testas efter att personen kompletterades det första testet. Enheten justeras till ”enkelt läge” och på skärmen läggs kontaktsymbolen till för att det ska vara samma utgångspunkt som tidigare på ”standardläge”. Efter en kort förklaring om ändringen på telefonen är det dags att börja på samma sätt som i standardläge. Med enkelt läge blir ikoner och texten på skärmen större. Användaren får lägga till favoritpersoner till en annan skärm vilken inte användes i testet.

Olof fick börja med testet och ringa en bestämd kontakt från telefonboken. Han hittar mycket lättare rätt symbol och även namn jämfört med förra gången på grund av text storleken. Lur-, meddelande- och videoikon som ligger bredvid varandra är tydligt markerade och därför det blir enklare för Olof att trycka på knappen för att ringa se figur 2 på sidan 12.

Han fortsätter med andra uppgiften att skicka ett hälsningsmeddelande till en bestämd kontakt. Deltagaren hittar rätt symbol och fortsätter vidare. När han vill mata in texten observeras att han hamnar i samma problem som han hade tidigare i standardläge. Textens storlek på det virtuella tangentbordet är i samma storlek som i standardläge. Med mer fokus matar han in texten och hittar ”sänd” knappen och skickar meddelandet utan problem. Figur 3 på sidan 13 visar på gränssnittet och virtuella tangentbordet.

12

I sista uppgiften försöker deltagaren att lägga till en ny kontakt till telefonboken i enheten. Han hittar rätt symbol och matar in kontaktens namn men det blir som förra gången ett stopp i processen för att hitta hur man ska mata in telefonnumret. Deltagaren hittar rätt knapp och då dök en annan inmatnings tangentbord upp för att man skulle kunna skriva telefonnumret på rätt plats och spara det. Vilket utförs av deltagaren på ett smidigt sätt se figur 4 på sidan 13.

Figur 3: Skickameddelande ”enkelt läge” (vänster) och ”standardläge” (höger).

14

3.2.3 Observation ”standardläge” med den andra deltagaren

Den andra deltagaren i observationen är en 80 årig kvinna (Birgitta). Vår observation med henne tar mycket längre tid än vad som beräknades. Birgitta äger sedan några år en Iphone 3 vilken hon är nöjd med. Observationen inleddes med en kort förklaring precis som gavs till den första personen. Efter en kort genomgång om de funktioner som skulle testas med henne fick hon den första uppgiften.

Brigitta fick som första uppgift att ringa till en bestämd kontakt via telefonboken. Hon börjar med försiktighet och fokus för att hitta rätt symbol. Deltagaren trycker på lursymbolen där hon vidare kan hitta kontakter. Det är svårt för henne att läsa för att hon inte har med sig sina läsglasögon. Då fick hon hjälp att hitta kontakten. När hon försöker att trycka på rätt persons namn eller knapp kändes det att hon anstränger sig och pressar för hårt på skärmen. Det händer många gånger under observationstiden att hon behöver en påminnelse om att det inte behövs tryckas så hårt på skärmen för att det ska funka. Med några försök fick hon utföra sista delen av uppgiften att ringa personen från telefonboken se figur 2 på sidan 12.

Andra uppgiften för deltagaren är att kunna skicka ett textmeddelande till den bestämda personen. Det verkar vara inte lätt för Birgitta att hitta symbolerna. Meddelandesymbolen ligger bredvid telefonsymbolen, men hon väljer att trycka på telefonsymbolen. Hon fick återigen hjälp för att hitta namnet från kontaktlistan. Innan hon ska trycka på meddelandesymbolen frågade hon: ”är det det som är meddelande?” så fick hon höra att det var rätt val och då fortsatte hon med uppgiften. Efter några försök för att kunna trycka på rätt knapp kom hon till rätt sida. Då börjar hon skriva in texten med svårighet på virtuella tangentbordet, och efter några försök skriver hon den text som hon är nöjd med. När deltagaren blir klar med inmatningen då letar hon efter knappen för att skicka meddelandet vilket löste sig med lite hjälp och testet avslutades se figur 3 på sidan 13.

Tredje uppgiften som deltagaren skulle utföra är att lägga till en ny kontakt i enhetens telefonbok. Denna gång hittar hon kontaktsymbolen rätt bra. Men efter detta vet hon inte vad hon skulle göra, och då fick hon hjälp med ”lägg till symbolen” för att hon skulle kunna fortsätta med uppgiften. Deltagaren skriver personens namn och letar efter ”nästaknappen”. Efter några sekunder hittar hon rätt knapp och trycker på den och då kan hon mata in telefonnumret. Efteråt väntar hon och tror att det telefonnumret sparades istället för att fortsätta vidare och trycka på ”sparaknappen” se figur 4 på sidan 13. För att kunna spara hela processen behöver hon en påminnelse om det.

3.2.4 Observation ”enkelt läge” med samma deltagare

I andra delen av observationen ska deltagaren testa hur ”enkelt läge”- funktionen passar för henne. På samma sätt som i tidigare test börjar vi med en kort förklaring om vad som ändrats i telefonen och sedan uppmanas deltagaren att ringa en viss person från kontaktsymbolen på telefonen. Deltagaren söker efter kontaktsymbolen men på första försöket trycker hon på fel symbol. Hon fick veta hur hon kan ta ett steg tillbaka och börja om. Eftersom ikonerna blir större, hamnar kontaktsymbolen på andra skärmen. Hon har inte någon aning om det, och då fick hon hjälp att se

var ikonen ligger. Hon hittar rätt namn och hittar även snabbt lurknappen för att kontakta det givna namnet se figur 2 på sidan 12.

Vår observation fortsatte med Birgitta med nästa uppgift. Hon skulle kunna skicka ett enkelt hälsningsmeddelande till den bestämda personen som i förra uppgiften. Hon trycker på telefonsymbolen och letar därifrån efter personens namn. Efter några sekunder hittar hon namnet på kontaktlistan och försöker att trycka med rätt kraft på den för att det ska funka. Deltagaren hittar rätt symbol för meddelandet. Hon visar att hon har svårt med att skriva ett meddelande med hjälp av textinmatning på det virtuella tangentbordet. Men efter några minuter skriver hon meddelandet klart och sedan hittar hon rätt knapp för att kunna skicka meddelandet till kontaktpersonen se figur 3 på sidan 13.

Sista uppgiften hon skulle utföra är att skapa en ny kontakt i telefonboken. Det kändes att Brigitta är rädd för att trycka på fel knapp och då fick hon hjälp att hitta kontaktsymbolen på telefonen. När hon öppnar kontaktsidan, hittar hon rätt symbol för att skapa ny kontakt. Deltagaren skriver personens namn, men det verkar som om hon inte kan gå vidare. ”Nästaknappen” presenteras för att Brigitta kan fortsätta med uppgiften. Efter detta hittar hon själv ”sparaknappen” och skapar en ny kontakt se figur 4 på sidan 13.

16

4. Analys och diskussion

I det här kapitlet analyseras och tolkas det insamlade data. Samtidigt diskuteras resultatet med hänsyn till studiens frågeställningar och syfte. De vetenskapliga artiklar som nämns tidigare i kapitlet 1.1.2 ”Tidigare forskning” ligger till grund för studiens resultat.

Undersökningens resultat tyder på att deltagarna besitter olika kunskaper och erfarenheter vid användning av smarta telefoner. Även intervju resultatet pekar på att två tredjedelar av de äldre deltagare i denna studie använder sig av smarta telefoner, vilket kan tolkas som att intresset för användning av smarta telefoner bland äldre människor är högt i Sverige. Under observationer och intervjuer som utfördes visade deltagarna att de har lust för att använda smarttelefon i vardagslivet medan några uttryckte att användningen av smarta telefoner är för komplicerad. Detta stämmer med vad Goddard och Nicolle [8] framhåller i sin undersökning att äldre har denna önskan att använda sig av den nya tekniken för att delta aktivt i samhället.

Resultat visar att deltagarnas ålder och hälsa har stor betydelse i deras interaktion med smarttelefonen och ökar deras tillfredsställelse vid användning av smarttelefon. Detta visas tydligt utifrån vår undersökning där den 80-åriga kvinnan hade mer fysiska besvär jämfört med den andra 73-åriga mannen. Vidare visar observationen att den äldre personen ansträngde sig mer än den yngre deltagaren när de skulle utföra testet. Detta kan vara en utmaning för äldre människor som åldras när de ska använda smarttelefon vilket stämmer med Culèn m.fl.[3] studie. Resultatet av undersökningen också visar att smarta telefoner ska vara lätthanterliga och enkelt designade. Exempel på detta kan vara större knappar, text och symboler. Testenheten som användes under samtliga observationer visar att en del av ovan nämnda designproblem åtgärdas med hjälp av ”enkelt läge”-funktionen. Där ser man större symboler, knappar och även text men inte på virtuella tangentbordet som har samma storlek på båda ”standard-och enkelt läge”-funktionerna. Detta är något som betonas av Kurniawan m.fl.[11] där författaren lyfter upp vikten av en betydelsefull design som påverkar användarens upplevelse. Resultatet av observationen stämmer inte överens med det som Piper m.fl. [18] kom fram till i sin studie. Piper visar att äldre användare blev mer varsamma vid interaktion med pekbaserade skärmar. De äldre deltagarna i Pipers studie berörde skärmen med lätt tryck medan vår observation visar att äldre användare ofta trycker för hårt på skärmen, vilket gör att de misslyckas med navigeringen i smarttelefonen. Våra resultat tyder på att användarvänlighet för äldre även kan behöva anpassas ur en sensorisk aspekt.

Att omgivningen har en stor betydelse för att äldre människor kan bli uppmuntrade vid användningen av smarta telefoner allt mer blev tydligt i vårt intervjumöte, både från användares sida och expertens sida. De äldre som fick hjälp från sin omgivning hade lättare att komma igång med användningen av smarttelefonen. Resultatet från den här undersökningen jämfört med Hazwani m.fl [9] studie går i samma bana. Författaren belyser i sin studie att intresse för användning av smarta telefoner finns hos äldre men när de inte har någon som kan hjälpa dem gör det valet svårare för dem för att använda smarttelefon.

De tre personerna i den här undersökningen som inte äger smarttelefon motiverar sig ungefär på samma sätt. På frågan “Om du inte använder smarttelefon vad detta kan beror på” svarar intervjudeltagarna, anmärkningsvärt nog, att de varken har intresse eller behov av en smarttelefon. Detta poängterades även av experten under intervjun. Den första deltagare menar att ”den telefonen som jag har funkar bra för mig” och likadant tycker den andra deltagaren. Den tredje personen känner inte behov av att byta sin gamla mobil till en smarttelefon. Deras svar stämmer med Findhals [7] resultat att ”deras vanligaste motiv är att man inte är intresserad och att den smarta mobilen inte är användbar för dem”. Det är tydligt att den bakomliggande orsaken är att de har svårt att bryta sina gamla vanor och att våga acceptera förändringar som sker i samhället som Kurniawan [12] betonar i sin undersökning.

18

5. Slutsats

Undersökningen visar att både litteraturen och de tillfrågade personerna tycker att utvecklarna inom mobiltelefonindustrin borde fokusera mer på äldre smarttelefonanvändares önskemål när de utformar sin design så att den blir mer anpassad till äldres behov. Genom metoderna i denna undersökning blev slutsatsen att äldre har intresse för att använda dagens teknik speciellt när det gäller smarta telefoner. Vidare belyser studien att den grupp av äldre som får hjälp från sin omgivning med användning av smarttelefon har mycket lättare att lära sig och komma igång.

5.1 Vidare forskning

Eftersom smarttelefon är en snabbväxande teknik krävs det mer forskning och uppdateringar för äldre-användargruppen. I den här studien undersökte vi en generell aspekt av äldre-smarttelefonanvändare och hur de upplever dagens smarta telefoner. Ett av de områden som är intressant att undersöka vidare och forska mer specifikt på är textinmatningssystemet för äldre användare i smarta telefoner. I studien lyfts några av de hinder fram som åtgärdades med hjälp av den funktion som i testenheten Samsungsmarttelefonen kallas ”enkelt läge”. Både tidigare forskning och den här undersökningen har pekat på några exempel som kan hjälpa äldre människor vid användningen av smarttelefon som bland annat storleken av symboler, knappar och text. Vi har också lyft frågan om sensorisk inmatning kan vara aktuell för anpassningar. En annan inriktning för vidare forskning är att ta reda på hur inmatningssystemet kan utvecklas för äldre-användargruppen i smarta telefoner.

6. Referenser

[1] T. Berg. ”Smartare telefoner ger smartare äldre”. 2015, URL:

http://intelligenstest.se/nyhetsinlagg/smartare-telefoner-ger-smartare-aldre/ ,

(läst 2016-03-23)

[2] A. Bryman. ”Samhällsvetenskapliga metoder”. 2011, 2 uppl. S.354, Malmö, Liber.

[3] A.L Culén & T Bratteteig. “Touch-Screens and Elderly users: A Perfect Match?”. ACHI 2013: The Sixth International Conference on Advances in Computer-Human Interactions.

[4] S.J. Czaja, N. Charness, A.D. Fisk, C. Hertzog, S.N. Nair, W.A. Rogers and J. Sharit. “Factors predicting the use of technology: findings from the center for research and education on aging and technology enhancement (CREATE)”. In ProQuest Psychology and Aging, 2006. Vol. 21, pp.333–352.

[5] M. Ferron, N. Mana, O. Mich. “Mobile for older adults: towards designing multimodal interaction”. In proceeding of the 14th ACM International Conference on mobile and Multimedia, 2015. pp.373-378, ISBN: 978-1-4503-3605-5, DOI: 10.1145/2836041.2841211

[6] O. Findhal, ”Den mobila boomen fortsätter”. 2014 URL:

http://www.soi2014.se/den-mobila-boomen-fortsatter/litet-intresse-for-smarta-mobiler-bland-de-aldre/ , (läst 2016-03-28)

[7] O. Findhal. ”Den mobila boomen fortsätter”. 2014, URL:

http://www.poi2014.se/den-mobila-boomen-galler-inte-pensionarerna/varfor-anvander-inte-aldre-smarta-mobiler/ , (läst 2016-03-20)

[8] N. Goddard and C. Nicolle. “What is good design in the eyes of older users?”. 2012, pp.175-183, Springer London.

[9] MM. Hazwani, MA. Nazlena. “A Study of Smartphone Usage and Barriers Among the Elderly”. In IEEE

User Science and Engineering, 2014 3

International Conference, pp.109-114. DOI:

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Medellivslangden-okar-stadigt/ (läst 2016-03-10)

[11] S. Kurniawan, P. Zaphiris. “Research-derived web design guidelines for older people”. In proceedings of the 7th International ACM SIGACCESS Conference on Computers and Accessibility; 2005. pp. 129-135. DOI:10.1145/1090785.1090810 [12] S. Kurniawan. “Older people and mobile phones: A multi-method

investigation”. In Science Direct, International journal of Human-Computer Studies, 2008. Vol 66, pp. 889-901. DOI: 10.1016/j.ijhcs.2008.03.002

[13] A. Murata, H. Iwase. “Usability of touch-panel interfaces for older adults”. In Sage journals Human Factors: The journal of the human factors and ergonomics Society 2005. Vol 47, pp.767-776, DOI: 10.1518/001872005775570952

20

[14] J. Nielsen, “Why you only need to test with 5 users”. 2000, URL:

https://www.nngroup.com/articles/why-you-only-need-to-test-with-5-users/ , (läst 2016-03-31).

[15] J. Nielsen. “First Rule of Usability? Don't Listen to Users”. 2001, URL:

http://www.nngroup.com/articles/first-rule-of-usability-dont-listen-to-users/, (läst

2016-03-31).

[16] J. Nielsen. “The Definition of User Experience”. URL:

http://www.nngroup.com/articles/definition-user-experience , (läst 2016-02-20)

[17] J. Nielsen. “Usability 101: Introduction to Usability”. 2012, URL:

http://www.nngroup.com/articles/usability-101-introduction-to-usability/ , (läst

2016-03-15)

[18] A.M. Piper, R. Campbell, J.D. Hollan. “Exploring the accessibility and appeal of surface computing for older adult health care support”. In proceedings of the 28th ACM international conference on Human factors in computing systems CHI 10, 2010, pp. 907- 916, DOI: 10.1145/1753326.1753461

[19] Samsung. ”Enkelt läge”. 2014, URL:

http://www.samsung.com/se/support/skp/faq/1067512 , (läst 2016-03-31). [20] P.G. Svensson, B. Starrin. ”Kvalitativa studier i teori och praktik”. Lund Studentlitteratur, 1996.

[21] T. Tullis, B. Albert. “Measuring the user experience”. USA, Elsevier; 2013. [22] “Usabilitynet”. URL:

http://www.usabilitynet.org/tools/r_international.htm#9241-11 , (läst

2016-03-31)

[23] M Ziefle & S Bay (2005) “How older adults meet complexity: Aging effects on the usability of different mobile phones”. Behaviour & Information Technology. 2005, pp. 375-389, Taylor & Francis publication, England

Bilaga 1 Intervjudeltagarnas frågor

1) Vilken ålder och utbildning har du?

2) Jobbar du eller är du pensionär. Om du fortfarande jobbar, vad jobbar du med?

3) Har du en mobiltelefon? Om svaret är ja hur länge har du använt en mobiltelefon?

4) Använder du en smarttelefon? Om svaret är ja hur länge har du använt en sådan? Vilken typ av smarttelefon?

5) Om du inte använder smarttelefon vad kan detta beror på? 6) Vilka funktioner använder du mest ur/med din smarttelefon?

7) Tror du att det kan finnas några hinder för äldre människor att använda smarttelefon? Vilka är de?

8) Vilken roll har omgivningen till att pensionärer använder smarttelefon?

9) Hur tror du att nödvändigheten av användning av smarta telefoner i pensionärers liv kommer att se ut om fem/tio år?

10) Om du ska designa din egen smarttelefon vad kommer du att tänka på först?

22

Bilaga 2 Intervjufrågor till expert person i Sonymobile

1) Vilken är din yrkesutbildning? Vilken är din funktion i företaget Sony?

2) När ni ska tillverka och designa smarttelefoner tar ni då hänsyn till äldres människors behov?

3) Har ni någon test på användarvänligheten för den gruppen?

4) Vilken eller vilka åldersgrupper är mest intresserade av att köpa smarttelefoner i Sverige?

5) Finns det någon statistik som visar antalet av smarttelefon köpare i Sverige? 6) Hur många procent av de äldre använder smarttelefoner? Vad är orsaken till

detta?

7) Finns det någon funktion i smarttelefoner från Sony där man kan använda ”enkelt läge” som finns i Samsung?

8) Finns det någon statistik som visar vilket märke av smarttelefonerna som är mest såld bland äldre i Sverige?

9) Vilken betydelse/inverkan har smarttelefoner i äldre människors liv om fem/ tio år? Med andra ord i framtiden?