Malmö högskola
Lärarutbildningen Individ och samhälleExamensarbete
15 högskolepoäng
”Jag känner att jag passar in överallt.”
En studie om fem ungdomar med invandrarbakgrund och deras syn på sin identitet.
”
I Feel I Fit in Anywhere.”
A Study of Five Young People From Immigrant Backgrounds and their Perception of Their Identity.
Emma
Sjöholm
Lärarexamen 300hp
Religionsvetenskap och lärande 2010-05-24
Handledare: Anders Lindh Examinator: Bodil Liljefors Persson
2
Sammanfattning
Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare. Jag kommer även undersöka vad språket har för betydelse för identitetsskapandet.
Några teorier som jag använt mig av är Hylland Eriksons teori om etnicitet och identitet och Jonas Stiers teori om inringningen av identiteten, som förklarar hur identitet skapas och utvecklas. Det framkom i min undersökning att intervjupersonerna ser sig själva som mångkulturella, där två kulturer ses som något positivt. De upplever att språket för människor närmare, och de har lärt sig den svenska kulturen mycket tack vare språket. Deras identiteter har påverkats på grund av att de är ungdomar med invandrarbakgrund.
3
Innehållsförteckning
Sid. 1. Inledning 5 1.1 Syfte 6 1.2 Problemformuleringar 6 1.2.1 Avgränsning 6 1.3 Disposition 72. Historisk och teoretisk bakgrund 8
2.1 Historisk bakgrund 8
2.1.1 Migrationsrörelser före och efter 1945 8
2.1.2 Flyktinginvandring och anhöriginvandring 9
2.1.3 Integrationspolitik 10
2.2 Teoretisk bakgrund 11
2.2.1 Etnicitet 11
2.2.2 Identitet 13
2.2.3 Språk – gemenskap och utanförskap 14
2.2.4 Den mångkulturella skolan 15
2.2.5 Vad säger styrdokumenten 16
3. Metod- och materialdiskussion 18
3.1 Intervjuteknik 18
3.2 Hermeneutik influens på den kvalitativa undersökningen 19
3.3 Källkritik 20
3.4 Urval av intervjupersoner och etik 22
3.5 Genomförandet av intervjuer 23 3.6 Analysarbete av intervjuer 24 3.7 Presentation av intervjupersonerna 25 3.7.1 Adrian 25 3.7.2 Zelko 25 3.7.3 Natasha 26 3.7.4 Noah 26 3.7.5 Albina 27 4. Resultat 28 4.1 Socialt nätverk 28
4.1.1 Upplevelser av familjen integration 28
4.1.2 Skola 29
4.2 Språkets betydelse 31
4.3 Att leva med två kulturer 33
4.3.1 Kontakten med släkten 34
4.4 Fördelar och nackdelar med att vara tonåring med
invandrarbakgrund 35
4.4.1 Fördomar 36
4.6 Framtidstro 37
5. Analys 40
6. Avslutande diskussion 45
4 6.2 Slutord 48 7. Käll- och litteraturförteckning 49 7.1 Litteratur 49 7.2 Elektroniska källor 50 7.3 Intervjuer 50
Bilaga 1: Förfrågan till målsmans samtycke 51
5
1. Inledning
Denna undersökning handlar om ungdomar med invandrarbakgrund och deras syn på sig själva i samband till samhället de lever i. Att veta vem man är kan vara nog så svårt i tonåren. Tillhör man dessutom två kulturer, då man är född i utlandet eller har utländska föräldrar, måste det vara ännu mer komplext att veta vem man är och identifierar sig själv. Ungdomar i Sverige som befinner sig i den situationen idag är många, och är därför viktiga att uppmärksamma.
Det var efter andra världskriget 1945 som invandringen till Sverige fick fart. Under efterkrigstiden kom flyktingar från Östeuropa och tredje världen samt anhöriga till dessa grupper som arbetskraft till Norden och övriga Västeuropa. Totalt har 1,7 miljoner människor invandrat till Sverige under efterkrigstiden.1 Idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle efter många års invandring av olika slag, ett samhälle som rymmer många minoritetsgrupper. I det svenska samhället lever dessa minoritetsgrupper tillsammans och många av dem har olika ursprung, religiös bakgrund och etnicitet. Varje grupp har sina egna traditioner och sin egen kultur. Individen som kommer till Sverige som invandrare har en egen identitet som från början skapats utifrån hans eller hennes kultur, identiteten utsätts för förändring i det nya samhället här i Sverige. Integration blir en viktig fråga i ett mångkulturellt samhälle som Sverige. Begreppet integration är dock svårdefinierat. Nationalencyklopedin definierar ordet integration som ”process som leder till att skilda enheter förenas”.2 Det syftar på de sociala processer som sker mellan invandrare och det nya samhälle som de kommer till. Det blir viktigt att möta och respektera varandra i ett mångkulturellt samhälle. I ett mångkulturellt samhälle blir skolan en naturlig mötespunkt. I den mångkulturella skolan har jag som blivande pedagog ett stort ansvar, alla ungdomarna med invandrarbakgrund ska kunna kännas sig trygga. Som blivande pedagog inom religionsvetenskap tycker är viktigt att kontinuerligt jobba med integrationsfrågor i pedagogiken för att skapa större förståelse mellan eleverna med olika etniciteter. Det känns naturligt att jobba med
1 Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf, Från arbetskraftimport till flyktinginvandring, Kristianstad 1994, sid.
11.
2http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=212264&i_history=1, Nationalencyklopedins definition
6 frågor som dessa i religionskunskapen, där etik och moral är centralt. Men det är även viktigt att hela den mångkulturella skolan arbetar kontinuerligt med integration för att få en effektiv effekt och nå styrdokumentens mål, som jag senare kommer diskutera. Extra viktigt är kanske ämnet för mig som ska arbeta på högstadiet, där många ungdomar utvecklar sin identitet.
1.1 Syfte
Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka hur fem ungdomar i åldern 13-15 år resonerar kring sin invandrarbakgrund. Jag anser att detta är viktigt för mig som blivande pedagog att ta med till mitt kommande yrkesverksamma liv, då vi lever i ett mångkulturellt samhälle.
Jag vill undersöka hur identiteter påverkas och utvecklas i processen av migration. Min avsikt är att analysera fem ungdomars liv utifrån deras perspektiv och genom att ta del av deras levnadsberättelser. Deras språkprocess kommer att vara en central del i undersökningen.
Jag är medveten om att fem informanter inte kan representera alla ungdomar med invandrarbakgrund, men det är inte heller mitt mål. Jag är ute efter en kvalitativ undersökning där dessa fem intervjupersoners berättelser bidrar till en ökad acceptans i skolan och i samhället.
1.2 Problemformuleringar
- Hur har fem ungdomar med invandrarbakgrund sett på sig själva under uppväxten och skoltiden?
- Hur har informanternas identitetskapande påverkats av att de är invandrare? - Hur har språket påverkat dessa fem ungdomars identitetsskapande?
- Vad anser de fem ungdomarna med invandrarbakgrund om skolundervisningen kring sina egna och andras livserfarenheter?
1.2.1 Avgränsning
I min uppsats har jag valt att begränsa mig till att skriva om fem ungdomar med invandrarbakgrund och deras syn på livet och deras identitetsskapande. Jag har valt att
7 ha fem ungdomar på högstadiet i åldrarna 13 till 15 år, årskurs 7 till 9. Att jag valt att intervjua fem ungdomar och inte fler beror på att jag ville ha djupintervjuer, där jag kommer dem verkligen in på livet. Jag tror på kvalitet och inte kvantitet i den här undersökningen. På grund av praktiska skäl och tidsbegränsning har jag valt att avgränsa mig till ungdomar som bor i Skåne. Jag har valt att intervjua tre tjejer och två killar för att få lite olika perspektiv utifrån kön.
1.3 Disposition
Härnäst presenteras ett avsnitt om de teoretiska perspektiv och begrepp jag använt mig av. I det avsnittet diskuteras etnicitet, identitet, språk och den mångkulturella skolan. I det efterföljande kapitlet kommer ett avsnitt metod- och materialdiskussion diskuteras. Efter det kommer en historisk bakgrund kring in- och utvandrare. I avsnittet efter redovisas resultatet av intervjuerna, vilket är uppsatsens huvuddel. Jag har valt att dela in resultatet i fem kapitel, där kapitel ett symboliserar respondenternas sociala nätverk. Kapitel två handlar om språket. Kapitel tre handlar om att leva med två kulturer. Kapitel fyra behandlar fördelar och nackdelar med att vara invandrare. Sist handlar kapitel fem om respondenternas framtidstro. Nästa kapitel är analysen. Slutligen sammanfattas analysen och resultatet i en avslutande diskussion, vilket även innehåller förslag till nya forskningsuppgifter och uppsatsens slutord. Sist i uppsatsen finns källförteckning och relevanta bilagor.
8
2. Historisk och teoretisk bakgrund
I detta kapitel presenteras de teorier och tankar som är utgångspunkter i analysdelen. Första delen kommer behandla den historiska bakgrunden, för att ge en djupare förståelse för ämnet. Andra delen tar upp den teoretiska bakgrunden. Den första delen i den teoretiska bakgrunden handlar om etnicitet och dess kapacitet att bidra till inkludering och exkludering och en känsla av ”vi” och ”dem”. Nästa del handlar om identitet och ska ge en djupare förståelse om vad som händer på det identitetskapande planet. Den tredje delen tar upp språket som en bidragande faktor till identitetsskapandet och för känslan av tillhörighet och utanförskap. Den fjärde delen handlar om den mångkulturella skolan. I sista delen behandlar jag styrdokumenten, där vi som pedagoger har en skyldighet att skapa en trygg miljö för identitetsskapandet. Alla dessa teorier har jag valt för att förstå vad som ligger till grund för hur ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig, samt hur deras identitetskapande påverkats av att vara invandrare.
2.1 Historisk bakgrund
Här kommer jag ge en bakgrund kring ut- och invandrarnas historia för att få en ökad förförståelse till huvuddelen och slutsatsen. Historien ger många exempel på omfattande långväga folkomflyttningar som fått betydelse för det fortsatta historiska förloppet. På 1500-talet började den stora och betydelsefulla migrationsrörelsen från Europa till Nordamerika. Nära 45 miljoner personer utvandrade till Nordamerika från början av 1600-talet till andra världskrigets utbrott. Detta har fått som konsekvens att det idag i USA och Kanada finns mer än 150 miljoner människor med europeiskt ursprung. Utflyttarna sökte sig huvudsakligen till Amerika, och den grundläggande orsaken till utflyttningen var den stora skillnaden i levnadsstandarden mellan Sverige och Amerika. Sammanlagt flyttade 1,2 miljoner människor till Amerika, vilket motsvarar 23 procent av Sveriges befolkning år 1900.3
2.1.1 Migrationsrörelser före och efter 1945
9 Från 1917 till 1945 tillämpade Sverige en mer restriktiv invandringspolitik. Mot slutet av första världskriget började polisen avvisa utlänningar som saknade pass, visering och uppehållstillstånd vid inresan. De ekonomiska svårigheterna under 1920-talet gjorde att andra europeiska länder också började tillämpa invandringslagarna hårdare, varför restriktionerna vidmakthölls i Sverige. Under 1930-talet avvisades många judar, men tillämpningen blev mer generös sedan Danmark och Norge dragits in i kriget. Från andra världskrigets slut gick invandringspolitiken in i en ny fas av liberalisering. Det fanns en strävan att återgå till principen om det fria folkutbytet, men grundläggande kontrollmedel som pass, visum uppehålls- och arbetstillstånd, vilket beviljades år 1954. Utlänningar kunde resa hit som turister och söka anställning, och de som lyckades bli anställda beviljades i allmänhet tillstånd att bosätta sig här tillsammans med sina familjer. Det var alltså efter andra världskriget som invandringen till Sverige fick fart. Under efterkrigstiden kom flyktingar från Östeuropa och tredje världen samt anhöriga till dessa grupper har som arbetskraft till Norden och övriga Västeuropa. Totalt har 1,7 miljoner människor invandrat under efterkrigstiden, vilket utgör 21 procent av Sveriges folkmängd år 1970.4
Från år 1967/68 blev dock invandringspolitiken mer restriktivt igen och det infördes regler om att utomnordiska medborgare måste ha uppehålls- och arbetstillstånd beviljade före inresa i Sverige samt att sådana tillstånd skulle ges efter en arbetsmarknadsprövning.5
2.1.2 Flyktinginvandring och anhöriginvandring
Före 1970-talet dominerade invandringen till Sverige av nordbor och européer som flyttade hit för att arbeta. Flyktinginvandringen var relativt liten i betydelse. I genomsnitt rörde det sig om ett drygt tusental personer per år som kom hit av flyktingskäl. Exempelvis år 1956 i samband med Ungernkrisen var flyktinginvandringen större. Från början av 1970-talet ökade flyktinginvandringen till Sverige dramatiskt. Från dryga tusen personer per år var nu antalet flyktingar över 10 000 per år. Bakgrunden till denna ökade flyktinginvandring till Sverige är att en rad militärkupper, inbördeskrig, krig mellan stater och etniska på olika håll i världen har
4 Lundh & Ohlsson, 1994, sid. 11-12.
5 Södergran, Lena, Svensk invandrar- och integrationspolitik. En fråga om jämlikhet, demokrati och
10 ökat flyktingströmmarna totalt sett. I första hand har man flytt till läger i grannländer men också till industriländerna i Västeuropa, Nordamerika och Oceanien. Enligt vad FN:s organ för flyktingfrågor, UNHCR (United Nation´s High Commissioner for Refugees) beräknat, uppgick det totala antalet flyktingar i början av 2004 till över 17 miljoner människor. Omkring en fjärdedel av dessa befann sig i Europa. En annan bakgrund till att flyktingmigrationen från syd till nord har ökat är utvecklingen av kommunikation och informationsteknik. Möjligheten för potentiella flyktingar att få information om regelsystem i tänkbara mottagarländer och kontakt med tidigare emigranter har blivit lättare genom förekomsten av satellit-tv, mobiltelefoner och internet.6
Fram till mitten av 1980-talet beviljades årligen i snitt omkring 7 000 utomnordiska anhöriga uppehållstillstånd. Antalet ökade kraftigt under andra hälften av 1980-talet och har sedan 1990-talet uppgått till i snitt 20 000 per år. Sedan 1980-talet har alltså anhöriginvandringen svarat för drygt hälften av den totala utomnordiska invandringen. Med tanke på hur stor uppmärksamhet som riktats mot flyktinginvandringen i medier och politiska sammanhang, är det förvånande att anhöriginvandringen diskuterats så litet. Den svarar ju trots allt för hälften av flyktinginvandringen. Under 1970-talet ledde dock diskussionerna till en skärpning i regelverket kring skenäktenskap. Prövotiden förlängdes först till sex månader sen till två år. Kritik kom dock mot lagarna då den invandrade parten i äktenskapet försatt i en utpressningssituation. Skilsmässa innebar ju utvisning ur landet. Problemet uppmärksammades när medier rapporterade om flera fall där utländska kvinnor som gifte sig och flyttat till Sverige inte vågade anmäla misshandel under prövotiden av rädsla för att bli utvisade.7
2.1.3 Integrationspolitik
I slutet av 1960-talet började det inses att invandrare behövde få mer uppmärksamhet i politiken. Tidigare präglades politiken av assimilation, ett försök att få invandrare att bli som svenskar snarast möjligt. Politiker började inse att denna typ av politik inte var den lämpligaste och från mitten av 1970-talet togs det konkreta avstånd från assimilationspolitiken och det skapades en invandrarpolitik. Invandrarpolitiken gick kortfattat ut på jämlikhet, valfrihet och samverkan mellan det svenska samhället och de
6 Lundh, Christer, Invandringen till Sverige, Avesta 2005, sid. 37-39. 7 Lundh, 2005, sid. 49-50.
11 invandrade grupperna. Det fanns dock ett antal säråtgärder som enbart gällde invandrarna. 8 I slutet av 1990-talet övergår man till en integrationspolitik, där ”alla som bor i Sverige ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund”. 1998 startades Integrationsverket i Sverige med mål att öka respekten för olikheter och gynna mångfalden i det svenska samhället. 9
2.2 Teoretisk bakgrund
2.2.1 Etnicitet
Thomas Hylland Eriksen är en representant för den socialantropologiska forskningen om etnicitet. Han har bl.a. skrivit boken ”Etnicitet och nationalism”. Den socialantropologiska forskningen har människan som en samhällsvarelse som utgångspunkt. Därför är socialantropologins intresse för etnicitet tydligt kopplat till intresset för det sociala livet. Hylland Eriksen redogör bland annat för förhållandet mellan etnicitet och nationalism, vilket förhållande som råder mellan etnicitet och kultur. Hylland Eriksen uppmärksammar även den etniska och nationella identiteten som fått en framträdande roll till följd av den kontinuerliga invandringen av arbetskraft och flyktingar till Nordamerika och Europa. Detta har även lett till att nya permanenta etniska minoriteter har uppstått i dessa världsdelar. Hylland Erikson tar även upp Max Weber, en känd tysk sociolog, som ägnat mycket uppmärksamhet åt etnicitet redan på 1800-talet.10
Etnicitet är ett ord somnumera används flitigt, men en förklaring på vad ordet innebär saknas ofta. Precis det menar Hylland Eriksen i förordet till boken ”Etnicitet och nationalism” när han skriver att ord som ”etnicitet” och ”etnisk grupp” är välbekanta ord och förekommer ofta i media, men betydelsen av ordet är skiftande och vag.11 Meningarna går lite isär om vad som kännetecknar en etnisk grupp, men forskarna är överens om att en etnisk grupp innesluter föreställningen om delad kultur.12 Etnicitet kan inte uppkomma i isolering, den är alltså beroende av andra, och uppstår i relation till andra. Identitet kan inte heller uppstå i isolering, och på så vis kan etnicitet
8 Lundh, 2005, sid. 52. 9 Lundh, 2005, sid. 58.
10 Hylland, Eriksen, Thomas, Etnicitet och nationalism, Falun 1998, sid. 9-13. 11 Hylland, Eriksen, 1998, sid. 8.
12 definieras som en social identitet.13 Tillhörighet och föreställningar om ett gemensamt ursprung är ofta avgörande för den etniska identiteten.14 För att den etniska identiteten ska kunna upprätthållas måste den hålla sig till en gemensam symbolik, exempelvis språk eller traditioner.15
Mehrdad Darvishpou och Charles Westin skriver i inledningen till antologin ”Migration och Etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige” mycket kring etniska relationer.16 De menar att begreppet invandrare är problematiskt och ifrågasätts på många håll, bland annat av personer som vuxit upp i Sverige som barn till föräldrar som en gång i tiden invandrade till Sverige. De har kallats invandrarbarn eller andra generationens invandrare. Dessa ungdomar frågar sig med alla rätt i hur många generationer man förblir invandrare i det här landet. Bokstavligen är begreppet invandrare (eller utvandrare) en tillfällig status man har under flyttningen från ett land till ett annat. Processen att söka och beviljas uppehållstillstånd tar betydligt längre tid än resan. När uppehållstillstånden är beviljade är man i ordets egentliga mening inte invandrare längre. Men som vi vet används ordet invandrare i vardagsspråket för att beteckna alla personer med icke-svenskt ursprung.17
Om etniska relationer analyseras från ett maktperspektiv innebär det att frågor om diskriminering, marginalisering och exkludering blir centrala. Inom ramen för det perspektivet blir ”vi” en del av problematiken. Detta leder fram till etniska minoriteters utanförskap.18 Jonas Stier påstår att invandrare är en grupp som vanligen betraktas som avvikare, samhället har definierat och stämplat dem som avvikare.19 Han menar att man har tillskrivit dem en identitet utifrån ett upplevt annorlundaskap och de sägs ”skilja sig från oss”. De är främmande och ses som ett hot mot normerna och den sociala ordningen. Vi tenderar även att överskatta likheterna inom gruppen av avvikare, annorlunda uttryckt ”alla är likadana”. Avvikelsen är därmed socialt konstruerad och det
13 Hylland, Eriksen, 1998, sid. 22. 14 Hylland, Eriksen, 1998, sid. 78. 15 Hylland, Eriksen, 1998, sid. 89.
16 Mehrdad, Darvishpou & Westin, Charles, “Inledning”, i Mehrdad, Darvishpou & Westin, Charles
(red.), Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige, Ungern, 2008, sid. 15-16.
17 Mehrdad & Westin, sid. 15-16. 18 Mehrdad & Westin, 2008, sid. 14.
13 finns inget hos de människorna som i sig gör dem till avvikare. De olikheter och likheter som existerar mellan ”dem” och ”vi” är överskattade enligt Stier.20
2.2.2 Identitet
Enligt Jonas Stier är identitet inte fast och statisk, utan den är föränderlig. Identiteten är även beroende av situationen, av andra och av individen. Det finns inte heller någon enkel, entydig definition av vad identitet är.21 Förmågan till identitetsformering, självreflektion och unika språkliga uttryckssätt sägs skilja människan från andra arter. Att utveckla en identitet ses till och med som ett grundläggande behov. Samtidigt är människans verklighet socialt konstruerad. Alltså är klass- eller könsidentiteter och etniska identiteter sociala konstruktioner, oavsett hur personliga och djupt rotade de ter sig.22 Stier menar att individers identiteter kan delas in i både en personlig identitet och i en social identitet. Den personliga identiteten handlar om att man ska lära känna sig själv, och förstå vem man är. Den sociala identiteten bygger vi upp genom andra människors uppfattningar om oss.23
Det är vanligt att landområden är viktiga för etniska gruppers identitet, att det har stort symboliskt värde och omgärdas av religiösa föreställningar, myter och traditioner, politisk -nationalistiska uppfattningar. Att man gärna vill poängtera skillnaden mellan det landet man kommer från och det landet man numera bor i. Om målet är förståelse är det otillräckligt att enbart betrakta den fysiska miljön, utan man måste ta hänsyn till den sociokulturella miljön. Alltså hur individer, grupper och större kollektiv konstruerar etniska identiteter.24
Identiteter slutar aldrig att fastställas, de är i en ständig process som aldrig upphör. Med detta menar Aleksandra Ålund i sin bok ”Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet” att identiteter är förenade i dagens samhälle.25 I dagens samhälle är globaliseringen stor och det leder till ökade migrationsströmmar, mycket på grund av krig och ekonomi. Detta
20 Stier, 2003, sid. 58. 21 Stier, 2003, sid. 13.
22 Stier, Jonas ”Etnisk identitet”, i Mehrdad, Darvishpou & Westin, Charles (red.), Migration och
etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige, Ungern, 2008, sid. 62.
23 Stier, 2008, sid. 76. 24 Stier, 2008, sid. 73.
14 leder till kulturella förändringsprocesser som särskilt påverkar invandrare och ungdomar. Där den moderna människans kulturella identitet är satt under starka påverkansprocesser i omvandlingen. De olika mikrokulturernas symbolvärldar överskuggas av mera omfattande kollektiva tillhörigheter och intressen, vilket leder till uppsplittringar och motsättningar. Där det yttersta är att varje individ blir allt mer splittrad mellan kraven på en grupptillhörighet och behovet av en individuell identitet. Det som betecknas som invandrarungdomars kulturer kan inte förstås utanför det sociala landskap som de lever i här och nu. Ålund problematiserar vilken sorts identitet som blommar upp under dessa villkor. Hon menar att det beror mycket på vilken sorts kulturellt arv ungdomarna har. I den moderna mångetiska staden utvecklar unga människor högt komplexa livsformer, vilket relaterar sig till skiftande sociala livsvillkor. Här korsas lokala, nationella och globala inflytande till en gränsöverskridande blandning. Man ringer från Malmös förort till farmor i Turkiet, farbror i Luleå och moster i Hongkong. Man surfar på Internet och tittar på MTV. Ungdomarna umgås i högst blandade ungdomsgrupper, samtidigt som de är isolerade utanför sitt eget livsrums globala förankring. Aleksandra menar att det måste vara oerhört komplext som ”multikultiungdom” att hitta sig själv och stärka sin egen identitet mitt i all detta.26
Anna Greta Heyman skriver i sin bok ”Invanda kulturer och invandrarkulturer” om ungdomsidentitet, att det är under tonåren som mycket av ens identitet skapas och omprövas.27 På ett ganska bullrigt sätt ifrågasätter ungdomar allting och ideligen, för att få en reaktion, ett svar. Om man lever som invandrarungdom kan svaren hela tiden bli olika, vilket är en risk. Det är just vad som sker i en minoritetsgrupp i en majoritetskultur, det kommer ett slags svar från den egna gruppen och ett slags svar från majoritetssamhället. Då blir inget i denna process självklart. Heyman hävdar att det bara finnsett sätt som kan få barnet/ungdomen att utvecklas på ett bra sätt, nämligen att den får en förstärkning och delaktighet i sin egen kultur och i sitt eget språk. Genom kunskapen hemifrån kan ungdomen lära sig allt det nya, och kanske så småningom växa in i en tvåkulturell identitet och en verklig tvåspråklighet.28
26 Ålund, 1997, sid. 38-41.
27 Heyman, Anna-Greta, Invanda kulturer och invandrarkulturer, Arlöv 1990, sid. 34-35. 28 Heyman, 1990, sid. 34-35.
15
2.2.3 Språk – gemenskap och utanförskap
När det gäller att tillkännage en identitet och att kategorisera människor är språkets betydelse stor. Språk kan leda till antingen utanförskap eller tillhörighet.29 Exempelvis i ett rum där alla talar ett språk som man förstår, där känner man lättare en gemenskap än i ett rum där alla förstår varandra förutom en själv, då hamnar man automatiskt lite utanför. Anna Greta Heyman diskuterar mycket kring språket och dess betydelse. Hon menar att sin identitet får människan främst genom språket. Genom det förs de nya gruppmedlemmarna, barnen, vartefter de utvecklas, djupare och tätare in i just sin egen grupp och sin egen kultur med alla dess komplexa delar, regler och värderingar. Språket tolkar livet och världen för dem.30 För invandrarbarn blir detta en komplicerad process, eftersom de har två olika kulturer, och de olika kulturerna pressar på med så olika uttrycksmedel och olika innehåll. Men Heyman säger att det även är det fina med att vara invandrarbarn, att just få ha tillgång till två olika kulturer, två språk och att ha dubbel tillhörighet. Det farliga menar Heyman ligger i om de två kulturerna kanske inte alls förstår detta och inte samverkar.31
Man kan välja att tala ett språk när situationen kräver det för att få gemenskap med andra människor för att sedan skifta tillbaka igen. Exempelvis kan man välja att prata svenska i en situation för att sedan övergå till sitt ursprungsspråk kroatiska. Likadant är det med ens identitet, man kan skifta i sin identitet för att framhäva en viss tillhörighet för att sedan skifta tillbaka igen. Ungdomar med invandrarbakgrund kan se en hel del fördelar och vinster i samband med att de har växt upp med två kulturer, och detta med språket och dess skiftningar skulle kunna vara en sådan fördel.32
2.2.4 Den mångkulturella skolan
Under olika perioder har flyktingar kommit till Sverige från olika delar av världen. Den svenska skolan har blivit en mötesplats för svenska och invandrarungdomar. Anna Sjöwall menar i sin bok ”Kulturmöten i barnomsorg och skola” att den mångkulturella miljön kan ge positiva utvecklingsmöjligheter. Men den kan också upplevas som hotfull, mycket beroende på våra egna personliga erfarenheter och förväntningar. En
29 Stier, 2003, sid. 122. 30 Heyman, 1990, sid. 51. 31 Heyman, 1990, sid. 51. 32 Stier, 2003, sid. 122.
16 känsla av vanmakt kan projiceras på invandrarungdomarna. Det går att utnyttja människors frustration och rikta den mot speciella grupper. Vår människosyn ställs på prov när vi råkar i svårigheter eller ställs inför svåra arbetsuppgifter. Inom barnomsorgen och skolan kan vi försöka att långsiktigt arbeta för att barn och ungdomar blir bättre rustade att stå emot frestelsen att göra människor med annan hudfärg eller annat språk till syndabockar.33 Det Sjöwall menar är att människor lätt skyller över sina egna problem på andra, vilket ofta blir invandrare, för att de inte anses följa de svenska normerna, eller göra på ”rätt” sätt. Ingvor Ask menar i sin avhandling ”I den mångkulturella skolan” att pedagogerna måste sprida mer positiv reklam. Med reklam menar Ingvor att pedagogerna ska lyfta de positiva saker som den mångkulturella skolan ger. Det positiva med en mångkulturell skola är att pedagogerna ständigt får nya intryck, känslor och upplevelser från andra kulturer. Ask menar att inget kan tas för givet, exempelvis midsommarfirande är det inte många invandrarungdomar som känner till, medan det är en självklarhet för svenska ungdomar. Ask menar att alla människor har erfarenheter från skolan och alla verkar vara intresserade. Det är bara att ta chansen att sprida positiv reklam om den mångkulturella skolan!34
2.2.5 Vad säger styrdokumenten
Jag som blivande pedagog har ett ansvar när det kommer till förståelse och medmänsklighet. Enligt läroplanen Lpo-94 ska ingen i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.35 För att detta ska bli verklighet måste vi pedagoger lära eleverna att alla har lika värde, och att kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor.
Lpo-94 tydliggör att skolan ska bidra till elevers harmoniska utveckling och stärka deras självförtroende. Att komma som invandrare till en svensk skola testar säkert ens självförtroende, speciellt då eleven inte förstår det svenska språket. Det är viktigt med tydliga pedagoger i skolan som kan förmedla och gestalta de grundläggande värdena i styrdokumenten. Pedagogerna på skolan ska föregå med gott exempel och inte göra
33 Sjöwall, Anna, Kulturmöten i barnomsorg och skola, Lund 1994, sid. 8.
34 Ask, Ingvor, ”I den mångkulturella skolan”, i Hultinger, Eva-Stina & Wallentin, Christer (red.), Den
mångkulturella skolan, Lund 1996, sid. 13-22.
17 skillnad mellan elever på grund av etnisk tillhörighet eller religion. Ett citat direkt ur Skolverket redogör tydligt att andra kulturer är centralt i dagens mångkulturella skola:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medvetenhet om det egna kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala.36
Läroplanerna är vår skyldighet som pedagoger att följa, detta är inget vi kan välja bort eller lägga åt sida. Skolan är en kulturell mötesplats och det är vår skyldighet att informera om andra kulturer, och att alla ska ha rätt till en trygg identitet.
18
3. Metod- och materialdiskussion
I metodkapitlet som följer beskrivs min forskningsprocess. Jag har använt mig av kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer. En av fördelarna med att använda sig av intervjuer är att informanterna har möjlighet att bli personliga och berätta hur de upplevt sin uppväxt och hur de känner idag. Jag upplever att kvalitativa intervjuer ger mer än kvantitativa enkäter, där svarsalternativen oftast är förtryckta. I intervjuer kan jag som intervjuare fylla på med följdfrågor, något som är omöjligt i en enkät.
Jag har valt att diskutera intervjuteknik eftersom det är min huvudmetod, jag kommer även kort beskriva hur hermeneutiken påverkat mitt arbete. Jag diskuterar även urvalet av intervjupersoner, etik kring intervjuer, genomförandet av intervjuer och mitt analysarbete. Slutligen i metodkapitlet finns korta presentationer av intervjupersoner.
3.1 Intervjuteknik
En anledning till att jag använde mig av kvalitativa intervjuer är bland annat det som Bo Johansson och Per Olov Svedner tar upp i boken ”Examensarbetet i lärarutbildningen”, där de menar att kvalitativa intervjuer ger lärorika resultat. Det kan vara resultat om elevens attityder värderingar och intressen respektive lärarens syn på undervisning, elever och planering. Intervjun ger kunskap som är direkt användbar i läraryrket. Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa frågor få komplexa och innehållsrika svar. Det innebär att man efter alla intervjuer är genomförda sitter med ett otroligt rikt material. Ur materialet kan man finna många intressanta händelseförlopp, åsikter, mönster och mycket mera.37 Det är mitt mål med undersökningen.
Jan Trost menar att intervjuaren som genomför kvalitativa intervjuer ska sträva efter att få svar på frågan hur snarare än på frågan varför. Intervjuaren ska försöka förstå den intervjuades känslor, sätt att tänka och sätt att handla eller bete sig. Intervjupersonen ska ställa frågorna och vilja få tag på den intervjuades åsikter, handlingar och känslor utan att dela med sig av sina egna.38 När man använder sig av kvalitativa intervjuer menar
37 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och
språklig utformning, Uppsala 2006, sid. 41.
19 Trost att det är viktigt med hög standardisering. Det innebär att intervjuaren verkligen läser upp frågorna på samma sätt i tonfall, exakt så som de är formulerade, exakt i samma ordning och inte ge förklaringar till någon och inte till andra. Standardisering innebär avsaknad av variation och allt är likadant för alla. Detta är viktigt då alla ska få samma förutsättning och resultaten ska kunna jämföras mot varandra.39 Trost menar även att det är viktigt att ställa rätt sorts frågor, annars kan det lätt bli fel. Det är viktigt att ställa enkla och lätta frågor. Det finns många sorters frågor som inte passar i intervjuer, bland annat provocerande frågor, där frågorna inte uppfattas som snälla. Det förstör ofta den goda kontakten man åstadkommit tillsammans med den intervjuade. Det är inte heller rätt av intervjuaren att ställa hypotetiska frågor, där intervjuaren är ute efter ett svar som styrker hans/hennes hypotes.40
Janet M. Ruane skriver i sin bok ”A och O i samhällsvetenskaplig forskning” att intervjuer är en bra metod när man arbetar med känsliga teman. Mitt tema om identitetskapande är absolut ett känsligt tema och Ruane menar att intervjuer kring känsliga teman kan underlättas om intervjuaren och den intervjuade är av ungefär samma ålder.41 Här kanske min relativt låga ålder kan vara en positiv faktor, att eleverna känner av att jag är yngre och kan mer relatera till deras liv och känslor.
3.2 Hermeneutikens influens på den kvalitativa undersökningen
Hermeneutik handlar både om filosofi och om förståelsens villkor och är en benämning för en forskningsansats med tolkning som analysredskap. Inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition söks emellertid inga sanningar av en specifik orsak. Istället söks fruktbara sätt att förstå företeelser som kan vara svåra att hantera i vår vardagsförståelse.42
Hermeneutiken hör ihop med den kvalitativa forskningen, vilket min undersökning bygger på, och den grundar sig på människors upplevelser och erfarenheter. Därefter görs tolkningar av dessa upplevelser och erfarenheter. Mitt hermeneutiska forskningsresultat är dock beroende av mig som intervjuar, då jag tolkar situationen
39 Trost, 2005, sid. 19. 40 Trost, 2005, sid. 75-79.
41 Ruane, M., Janet, A och O i samhällsvetenskaplig forskning, Lund 2006, sid. 182-183. 42 Nyström, Maria, 2007, www.infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.htm, information kring
20 utifrån egna erfarenheter och förståelse. Därför är det viktigt att förstå att jag som författare kommer att ha stor inverkan på resultatet. Naturligtvis kommer jag att försöka vara så objektiv som möjligt och undvika att påverka resultatet.
När en hermeneutisk studie publiceras presenteras den ofta som en hermeneutisk spiral där den ena tolkningen bygger på den andra. Det andra varvet i spiralen omsluter den första tolkningen och lämnar även den successivt och därför även den konkreta nivån.43 Kjeldstadli beskriver även denna process som en cirkel där man genom frågeställningarna går in till materialet och upplysningarna som först verkade irrelevanta får mening utifrån det vi efter hand får veta om samhället. Från de nya insikterna går man tillbaka och omformulerar frågeställningarna och klär stoffet i nya begrepp. Så genom cirkel- eller spiralrörelse vinner tolkningen djup och insikt.44
3.3 Källkritik
När det gäller kvalitativa intervjuer skriver Trost att det inte bara handlar om aktörens berättelse utan även en berättelse mellan den intervjuade och intervjuaren, en så kallad subjekt-subjektrelation. Men det är just här källkritiken kan ta vid. För när två människor möts uppstår en relation och en dialog, intervjuaren och den intervjuade kan uppleva positiva eller negativa känslor för varandra, vilket påverkar resultatet. Subjekt-subjektrelationen kan även ha olika åsikter kring ämnet.45 Vikigt att tänka på när man gör en intervju är att båda parterna känner sig trygga med varandra och på så sätt kan skapa en bra dialog.
Johansson och Svedner menar att det finns en risk i kvalitativa intervjuer att intervjun kan glida över i en strukturerad intervju eller till och med en muntlig genomförd enkät. Detta kan inträffa om man som intervjuare inte lyssnar och försöker förstå vad den intervjuade säger, utan är helt inställd på att ställa de frågor som man i förväg bestämt.46 Trost menar dock att intervjuaren har ett fokus för sina intervjuer, vilket till viss del styr intervjun. Men det är viktigt att även den intervjuades synpunkter på vad som är intressant tillvaratas.47
43www.infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.htm , information kring hermeneutik, 2010-04-14 44 Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund 1998, sid. 125.
45 Trost, 2005, sid. 71.
46 Johansson & Svedner, 2006, sid. 43. 47 Trost, 2005, sid. 28.
21 Trost menar även att det är viktigt att intervjuaren inte delar med sig av sina åsikter och känslor. Då är det inte längre en intervju, utan ett samtal mellan två människor. Det är viktigt att hålla tydliga ramar, den som intervjuar ställer frågorna utan att lägga sig i svaren eller dela med sig av sina egna erfarenheter. Den intervjuade är den som ger svaren.48
Något som källkritiken också ofta tar upp är om en muntlig källa är oberoende eller beroende. Oberoende källa anses vara mer tillförlitlig då den inte blivit påverkad av något/någon. Thurén har en stark åsikt kring källkritiken när det gäller intervjuer, att de intervjuade kan vara påverkade av andra människor, och är kanske på så vis inte trovärdiga som källor. Att de intervjuade är beroende av andra berättelser, eller har pratat med någon annan om sina upplevelser. Att intervjupersonerna helt enkelt inte är oberoende längre. Thurén menar på att en beroende källa minskar i värde.49 Forskaren Malin Thor kritiserar dock detta och menar på att muntliga källor ger forskare möjlighet att få information från aktörens intervjuer som vi annars aldrig hade fått. Thor menar även på att muntliga källor sällan är oberoende, då de intervjuade förmodligen har pratat om händelserna tidigare i sitt liv med någon annan. 50
Om man ser på källkritiken kring hermeneutiken så finns risken för banala tolkningar, vilket bör sorteras bort som orimliga och meningslösa tolkningar.51 Banala tolkningar ger ingen ny data och bidrar då inte heller enligt min mening till den hermeneutiska spiralen, där nivåerna och frågeställningarna byggs på varandra. Thurén menar att tolkningsläran inom hermeneutiken är ett komplicerat ämne. Där det inte finns några fasta gränser mellan källkritik och andra metoder. Det handlar istället om människor och deras förståelse. Varje fall är unikt och behöver förförståelse för att förstå förhållanden som gäller för just det fallet.52
48 Trost, 2005, sid. 34.
49 Thurén, Torsten, Källkritik, Stockholm 2005, sid. 35.
50 Thor, Malin, ”Muntliga källor och källkritik”, i Thor, Malin & Hansson, Lars (red.), Muntlig historia,
Danmark 2006, sid. 32-34.
51www.infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.htm, information kring hermeneutik, 2010-04-14
22
3.4 Urval av intervjupersoner och etik
Alla forskningsinsatser måste följa de professionella regler och normer som finns, ens forskning måste vara värd andras respekt och tillit. Var och en som avser att genomföra en mindre eller mer omfattande undersökning ska vara beredd att följa dessa etiska regler.53 Nedan kommer jag beskriva hur mitt urval av intervjupersoner utförts och vilka etiska regler jag använt mig av.
Jag har valt att intervjua fem högstadieelever. Jag valde att intervjua fem högstadieelever då det är min åldersinriktning på lärarutbildningen. De fem intervjupersonerna är tre tjejer och två killar. Tjejerna är i åldrarna 13 till 15 år. Killarna är båda 15 år gamla. Jag har medvetet valt olika kön, för att få ett jämförelseperspektiv på uppsatsen och se likheter och olikheter. Jag har inte haft några svårigheter att hitta intervjupersoner. Fyra av informanterna går på min partnerskola, där jag haft praktik under min lärarutbildning. Den femte informanten (Noah) kan jag av sekretess inte skriva hur jag känner och var jag intervjuat honom. Jag lämnade ut intresselappar på skolorna, så fick eleverna visa om de var intresserade. Sedan valde jag slumpvis ut fem stycken elever att intervjua, de fem utvalda fick en lapp med sig hem för föräldrarnas samtycke till intervjun. Jag har aldrig haft diskussioner kring detta ämne med några av mina respondenter, och är på så vis på samma våglängd när det gäller alla fem intervjupersoner. Ingen blev därför vald för att jag visste att de hade mycket att berätta, ingen blev alltså favoriserad. Alla intervjupersoner fick exakt samma frågor, naturligtvis kan följdfrågorna ha varierat, då informanterna tar upp olika saker i sina svar.
Jag har valt att använda mig av de etiska frågor som utarbetats av Vetenskapsrådet. De etiska frågorna är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.54
I informationskravet ska jag som forskare informera intervjupersonerna om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Jag berättade för informanterna vad deras intervjuer ska användas till. I samtyckekravet ska jag inhämta respondenternas samtycke, det i form av godkännande av ungdomarnas målsman, om
53 Ruane, 2006, sid. 27-29.
54http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, vetenskapsrådets riktlinjer kring de etiska frågorna,
23 informanterna är under 15 år gamla. Konfidentialitetskravet innebär att jag ska försäkra mig om att jag har tystnadsplikt om känsliga uppgifter kring intervjupersonerna. Jag försäkrade mina respondenter om att de är anonyma i min undersökning. Sist är nyttjandekravet där jag som forskare inte får använda i eller utplåna uppgifter från intervjupersonerna.55 Jag som forskare får inte använda materialet i kommersiellt bruk, utan endast till min undersökning. Dessa fyra etiska frågor berättade jag för mina respondenter innan intervjun, för att de skulle förstå att detta var seriöst och deras åsikter och rättigheter var trygga hos mig som forskare.
3.5 Genomförandet av intervjuer
Fyra av mina intervjupersoner bokade jag plats och tid med genom min partnerskola. Alla intervjuer ägde rum i ett av skolans små grupprum. Det är en plats som eleverna/intervjupersonerna känner sig trygga i, det är helt enkelt i deras vanliga miljö. Jan Trost påpekar att det är viktigt att intervjumiljön är lämplig ur en trygghetssynpunkt, att intervjupersonen ska känna sig trygg där den intervjuas.56 Som sagt berättade jag om de fyra etiska frågorna innan varje intervju, för att de skulle kunna känna sig trygga med att lämna ut information till just mig. Jag berättade att de skulle vara anonyma och att inspelningarna av intervjun skulle förstöras efter min undersökning är klar. Intervjuerna skedde under skoltid. Jag kände att alla intervjupersoner kände sig bekväma under intervjun. Jag spelade in intervjuerna med min mobil och de tog ca 25 – 40 minuter var.
Jag hade i förväg gjort en intervjumall (se bilaga 2) som jag delat in i fyra delar, en med basfakta, en om respondenternas uppväxt, en om reflektioner idag och en om intervjupersonens framtid. Frågor som handlar om basfakta är frågor så som; Namn? Religion? Intresse? Årskurs? Frågor som handlar om intervjupersonernas uppväxt är frågor så som; Hur och var växte du upp? Har ni som invandrare alltid känt er välkomna där ni bott? Har språket varit ett problem för dig i skolan? Frågor som behandlar respondenternas reflektioner idag är bland annat; Känner du dig accepterad som svensk? Hur presenterar du dig själv, som svensk, invandrare eller mittemellan? Förklara! Vad är positivt med att vara invandrare i Sverige? Känner du dig mer svensk när du umgås
55http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, vetenskapsrådets riktlinjer kring de etiska frågorna,
2010-04-15
24 med endast svenska kompisar? Frågor som tar upp synen på framtiden består bland annat av; Hur kommer din framtid se ut, arbete och civilstånd? Tror du att du kommer gifta dig med en svensk eller en invandrare?
Jag följde min intervjumall och försökte att inte ställa ledande följdfrågor för att inte påverka intervjupersonernas svar. Jag försökte istället ställa mer öppna följdfrågor som: Hur menar du? Kan du utveckla ditt svar? Hur tänkte du då? Detta gjorde jag för att få ett fylligare svar, och ett mer användbart material. Jag tyckte intervjuerna flöt på bra och där var ingen större skillnad på de tre olika intervjuerna. Vissa intervjuer tog dock lite längre tid och andra lite kortare tid, beroende på hur mycket respondenterna utvecklade sina svar. En av intervjuerna tog lite längre tid på grund av språket, då jag fick förklara mina frågor lite tydligare, då intervjupersonen endast bott i Sverige i två år.
3.6 Analysarbete av intervjuer
Min analysmetod innefattar till stor del citat från intervjupersonernas berättelser. Jag har lyssnat på de inspelade samtalen flera gånger och transkriberat samtliga intervjuer. Att transkribera57 intervjuer är tidskrävande, men det slutgiltiga resultatet blir oftast bättre. I analysarbetet har jag använt mig av fingerade (påhittade) namn. För att det inte skulle bli för personligt, och även för att fokusera mer på svaren och inte på respondenten. Jag har även valt att inte skriva ut anhörigas namn. Jag har valt att inte nämna respondenternas namn på skola eller vilken kommun, för att skydda deras identitet. Namn på orterna där respondenterna bor i nämns inte, bara vilket landskap de bor i. En av respondenterna är lite extra känslig på grund av rådande familjeförhållande, honom valde jag att inte nämna hur jag fått tag på och var jag intervjuat honom för att skydda hans identitet. I vissa fall har jag valt att ta bort utfyllnadsord i citaten som exempelvis typ, så, hm, då dessa ord inte fyller någon större funktion. Jag har endast valt att ta bort dessa utfyllnadsord när jag inte tycker att de tillför citaten något, det tillhör min hermeneutiska tolkning. För ibland kan dessa små utfyllnadsord har stor mening och betydelse, och då har jag naturligtvis inte tagit bort dem.
25 I slutet av varje kapitel har jag korta sammanfattningar vad respektive respondent sagt kring ämnet. Detta har jag gjort för att alla respondenter ska vara respresenterade. Något som också kan vara relevant att veta är att ibland täckte ett svar in flera frågor och flera ämnesområden.
3.7 Presentation av intervjupersonerna
3.7.1 Adriana
(Tjej)
Adriana är 15 år gammal och går i årskurs 7. Adriana är muslim. Adriana är född i Bosnien, som är en region på Balkanhalvön och utgör norra delen av Bosnien och Hercegovina. Hon kom till Sverige när hon var fyra år gammal, alltså för elva år sedan. Familjen kom till Sverige på grund av kriget, då Bosnien och Hercegovina blev självständigt från Jugoslavien. Adriana kom till Sverige med sin mamma och pappa, som även nu utgör hennes familj. De bodde i lite olika orter innan de slutligen kom till en mindre ort i Skåne. Adrianas mamma och pappa jobbar båda två och har kommit bra in i svenska samhället. Adriana har kvar en del av släkten i Bosnien, men många dog under kriget bland annat hennes farfar, morfar och morbror. Även hennes pappa blev skjuten i kriget, men kunde snabbt återhämta sig. Familjen åker ner varje sommar i två månader för att hälsa på släkten. De har kusiner som bor i Sverige. Adriana har en längtan till ett syskon och vill gärna bli frisör när hon blir stor.
3.7.2 Zelko
(Kille)
Zelko är 15 år gammal och går i årskurs 8. Zelko är kristen. Zelko låg i sin mammas mage när de flyttade till Sverige från Kroatien 1995 på grund av kriget mellan Jugoslavien och Bosnien och Hercegovina. Kroatien blev självständigt samma år, men Zelkos familj hade inget kvar i Kroatien. Deras hus blev förstört på grund av kriget. Zelko bor tillsammans med mamma, pappa och storasyster. De bodde korta perioder ibland annat Stockholm och Gävle innan de flyttade till en mindre stad i Skåne. De hade svårt att få uppehållstillstånd i Sverige, och pappan matvägrade till och med för att få stanna. Zelko har släkt kvar i Kroatien och familjen åker ner varje sommar för att hälsa på. Zelko har kusiner som bor i Sverige. De har även släkt som emigrerat till USA,
26 Italien, Österrike och Tyskland. Zelko älskar att spela handboll och vill gärna flytta till en storstad när han blir äldre.
3.7.3 Natasha
(Tjej)
Natasha är 13 år gammal och går i årskurs 7. Natasha är muslim och kommer från Tjetjenien, en delrepublik i sydöstra Ryssland. Natasha kom till Sverige när hon var fyra år gammal, alltså för nio år sedan. Familjen kom hit på grund av kriget, när Tjetjenien ville bli självständiga, men de förlorade kriget mot Ryssland. Natasha bor med sin mamma, pappa och tre äldre bröder. Både mamma och pappa har jobb och trivs bra i Sverige. Natasha och hennes familj har även bott korta perioder i Norge och Danmark innan de slutligen kom till Sverige. De bor nu i en mindre ort i Skåne. Natasha har släkt kvar i Tjetjenien och åker dit så ofta de kan. De har ingen släkt i Sverige. Natasha vill bli veterinär när hon blir äldre och vill gärna flytta till USA, där allt känns mycket mer spännande.
3.7.4 Noah
(Kille)
Noah är 15 år gammal och går i årskurs 9. Han tror på religionen mandeiska58. Noah flyttade från Irak när han var 13 år gammal, alltså år 2008. De flyttade till Sverige på grund av att hans pappa blev kidnappad, på grund av deras ovanliga och icke accepterade religion. Noah bor nu tillsammans med sin mamma och lillasyster som är 12 år. De fick först bo en kort period i ett annat land innan de slutligen kom till Sverige. De bodde i lite olika städer när de kom till Sverige. Nu bor de i en mindre ort. Noah trivs mycket bra i Sverige då han kände sig utanför i Irak på grund av deras religion. I Irak ses mandeiska inte som en abrahamitisk religion, vilket islam tillhör. Därför hade människor med mandeisk tro inte rätt till egna skolor och deras barn sågs som utomäktenskapliga. Noah tyckte allt var svårt och jobbigt i Irak. Hans mamma är sjukskriven på grund av allt som hänt, men är egentligen banktjänstekvinna. De är med i
58 Mandeismen har sitt ursprung i senantiken. Manda d'Haije är deras frälsare, som enligt mandeismen
sändes till jorden för ett erbjuda människorna den insikt eller gnosis som kan befria själen från fångenskapen i materien och återföra den till dess ursprung i den himmelska ljusvärlden. I Iran och Irak har mandeismen inte erkänts av ländernas islamiska institutioner som en abrahamitisk religion. De har därför inte haft rätt till egna skolor, deras äktenskap godkänns inte och deras barn betraktas som utomäktenskapliga.
27 en förening där de träffar många vänner, vilket Noah verkligen uppskattar. Noah tänker mycket på sin pappa men har trots allt en positiv inställning till livet. Att livet fortsätter är det viktigaste för Noah. Noah tycker mycket om datorer och vill förmodligen bli ingenjör när han blir stor.
3.7.5 Albina
(Tjej)
Albina är 13 år och går i årskurs 7. Hon är muslim. Albina kom till Sverige när hon var ett år gammal. Hon och hennes familj flyttade från Montenegro, som är en republik på Balkan. De flyttade på grund av kriget i samband med Jugoslaviens upplösning. Albinas familj består av mamma, pappa, en storebror, två småsystrar och en lillebror. Albinas mamma är mammaledig och pappa jobbar. Familjen fick bo korta perioder i olika orter i Sverige innan de slutligen hamnade i en mindre ort i Skåne. Albina har släkt kvar nere i Montenegro, och familjen åker dit varje sommar för att hälsa på. Hon har kusiner här i Sverige. När Albina blir stor vill hon arbeta med styling och hon vill bo kvar i Sverige.
28
4. Resultat
I detta avsnitt kommer jag att redovisa resultaten av mina intervjuer med eleverna. I avsnittet presenteras direkta citat av respondenterna och återberättande text.
4.1 Socialt nätverk
Alla respondenterna, utom en som låg i mammans mage, har kommit som invandrare till ett nytt samhälle, vilket betyder att de till viss del tillskrivits en ny identitet. De har varit utanför i en enskild grupp som måste ha anpassat sig till det svenska samhället. På frågan ”känner du dig mer svensk när du umgås med endast svenska kompisar” kom varierande svar:
Jag har inte så många kroatiska vänner här, men en del från Bosnien. Men jag har många svenska kompisar i klassen och så. Jag känner mig inte som mer svensk när jag umgås med svenskar, jag är ju den jag är. Jag känner att jag passar in överallt. (Zelko)
När det gäller mina respondenter har den nya identiteten oftast sett som positiv. En av tjejerna berättar:
Jag har mest svenska kompisar faktiskt. Jag känner mig alltid som svensk. Jag gör allt svenska ungdomar gör, jag trivs att vara med dem. Jag älskar dessutom att träffa nya människor. Jag sitter inte hemma och hänger en fredagskväll, jag är ute precis som de allra flesta svenska ungdomarna. (Albina)
Mina respondenter ville inte endast bli klassade som ungdomar med invandrarbakgrund. De ser sig också som svenskar, de går i en svensk skola och bor i en svensk stad.
4.1.1 Upplevelser av familjens integration
Mina respondenter verkar ha det relativt lätt att komma in i det svenska samhället. De verkar trivas bra och har många svenska kompisar. Men i hemmet möter vissa av
29 respondenterna en annan verklighet. Deras föräldrar, som kommit till Sverige som vuxna, har det lite jobbigare att komma in i det svenska samhället. Noah berättar:
Min pappa kom inte med till Sverige, så det var bara jag, min lillasyster och mamma. Mamma jobbade på bank nere i Irak, nu har hon inget jobb. Hon har inte lärt sig det svenska språket än. Hon har det jobbigt. Hon har inte orkat ta tag i något sen vi kom hit, hon är deppig. Det blir kanske bättre när hon kommit över pappa. [---] Vi träffar en del invandrare med samma religion som oss, de har vi träffat på föreningen. Min mamma tycker om att vara på föreningen, där är folk som förstår henne. [---] Min mamma vill ha fler svenska vänner som kan hjälpa henne med språket. (Noah)
Att komma som invandrare till Sverige har varit tufft för en del av respondenternas familjer och vissa har fått tagit till drastiska åtgärder för att få stanna och få uppehållstillstånd i det nya landet Sverige.
Vi kom till Sverige för att få en bättre framtid. Kriget var nästan över i Kroatien, och vårt hus hade blivit förstört. Mina föräldrar hade inget kvar där nere. Det har mamma berättat för mig. [---] Min familj har bott på många olika platser, bland annat i Stockholm och Gävle innan vi kom hit. Sen skulle vi helt plötsligt inte få stanna. Min pappa matstrejkade för att få uppehållstillstånd. De ville ju inte tillbaka till kriget och allt som var förstört. (Zelko)
Nästan alla av mina respondenters föräldrar har jobb. Deras familjer verkar trivas bra här i Sverige. Det som verkar ha varit jobbigast för föräldrarna är det svenska språket. De flesta av föräldrarna har fått gå i skolan och lärt sig svenska, vilket har underlättat när de sökt jobb.
4.1.2 Skola
Skolan blir den naturliga mötespunkten för alla barn och ungdomar. Det är i skolan som de stora kulturmötena sker. Idag är skolan i de allra flesta städerna mångkulturell. Det är en blandning av ungdomar med svensk bakgrund och ungdomar med invandrarbakgrund.Jag ber mina respondenter berätta lite om sin tid i skolan.
Jag har alltid trivs bra i skolan. När jag kom hit började jag i förskolan, och det var jätteroligt, och jag lärde mig snabbt. Jag har aldrig gått i någon förberedelseklass, jag kom ju hit när jag var liten. När jag var i Montenegro en sommar hälsade jag på i en
30
skola. Där köper man böckerna själva. Man får inte heller någon lunch, det får man själv ta med eller köpa. De har inga lov, bara ett sommarlov, jag tror de har lov juli till september. Allt ser så gammalt ut där, träbänkar och så, det ser fult och annorlunda ut. [---] Jag trivs bra i svenska skolan, jag vill inte flytta ner dit och gå i skolan. (Adriana)
Noah kom till Sverige för två år sedan, även han trivs bra i den svenska skolan. Han berättar om hur han vantrivdes i skolan i Irak:
Jag gick i skolan i Irak tills årskurs 7. Det var mycket dåligt. Alla var muslimer där, och jag hade annan religion. Allt var svårt, jag fick inga kompisar där. De sade en massa elaka saker till mig, för jag hade en annan religion. De tvingade mig att prata arabiska och jag skulle vara som dem andra, fast jag inte var muslim. [---] Här i Sverige är allt bra, alla är snälla till mig. Jag har gått i förberedelseklass ett år. [---] Här kan jag vara mig själv. (Noah)
Jag är nyfiken på hur mycket eleverna samtalar med sina lärare kring sin invandrarbakgrund. Jag ställer frågan ”samtalar/undervisar era lärare om olika traditioner, språk och rasism med ni elever?”. Alla respondenter säger att de har haft någon form av religionsundervisning i skolan under åren. Men de verkar överrens om att det inte funnits så mycket samtal kring ämnet integration. Albina berättar:
Det är inget vi direkt pratar om i skolan. Vi är elever med blandad bakgrund, men det är inget vi diskuterar. På religionen kan ju vissa mer om kristendomen, för att de är kristna. Medan andra som är muslimer kan mer om islam. Det är den enda skillnaden. [---] Alla har ju olika liv, det hade varit roligt att veta mer om de andra i klassen. (Albina)
Lärarnas engagemang har varit oerhört viktigt för mina respondenter. De verkar vilja ventilera sina erfarenheter med andra elever och dela med sig av sina livserfarenheter. Adriana trivs mycket bra i den svenska skolan. Hon har hälsat på i en skola i Montenegro, och tycker det verkar vara mycket annorlunda. Hon hade inte velat gå i skolan där. Hennes föräldrar har kommit bra in i samhället och båda två jobbar i en stor blomsterhandelsträdgård. Adriana vill ha mer religionsundervisning i skolan.
Zelko känner sig inte som svensk och inte som invandrare, han är den han är. Hans pappa har matstrejkat för att familjen skulle få uppehållstillstånd i Sverige. Hans pappa
31 har haft det tuffare med språket än hans mamma. Hans pappa jobbar på ett musteri och hans mamma arbetar inom äldrevården.
Natasha bodde först i Norge, men fick inte stanna, sen kom hennes familj till Danmark. I Danmark var språket för svårt och de kom inte bra in i det sociala nätverket, så de hamnade till sist i Sverige. Hennes mamma jobbar inom äldrevården och hennes pappa kör taxi. Natasha gillar den svenska skolan, och började på förskolan när hon kom hit till Sverige.
Noah har tragiska minnen från sin skoltid i Irak och trivs mycket bättre i den svenska skolan. Hans mamma har haft svårt att skaffa sig ett svenskt socialt nätverk. Noah och hans mamma har fått mycket stöd från den lokala föreningen, där de träffar många invandrare med samma bakgrund.
Albina var bara ett år när hon kom till Sverige, så hon känner att hon inte har så mycket att jämföra med när det gäller skolan. Hon trivs bra i skolan och gillar att umgås med svenska kompisar, hon tycker att hon är precis som en svensk tonåring. Hennes mamma är mammaledig och hennes pappa jobbar. Albina vill samtala mer kring sin bakgrund i skolan.
4.2 Språkets betydelse
När den första tiden hade lagt sig och intervjupersonerna började skolan började en annan stor utmaning, det svenska språket. Respondenterna har trots allt känt att de behärskat språket relativt lätt, förmodligen för att de kom hit till Sverige relativt unga. De flesta av respondenterna upplever dock att föräldrarna har svårare att lära sig svenska. Albina berättar om hennes föräldrars språkprocess:
Min mamma och pappa hade svårt med att förstå språket. De har blivit bättre nu. Som tur är har de som de flesta invandrare fått gå i skola och lärt sig prata bättre svenska. De har båda jobb och pratar svenska varje dag. Mamma är just nu hemma med min lillebror. (Albina)
Natasha och hennes familj kom först till Norge och sen till Dammark för att sist komma till Sverige. Hon beskriver de olika språken:
32
Vi kom först till Norge från Tjetjenien, Ryssland. Språket där var likt svenskan, men vi fick inte stanna i Norge. Sen kom vi till Danmark några veckor, men språket var för svårt, så vi bestämde oss för att flytta vidare till Sverige. (Natasha)
Men för en av respondenterna kom språket ganska naturligt. Hon började direkt tala det svenska språket och ser mer sitt modersmål som ett hinder:
Jag började prata svenska så fort vi kom hit, och började lära mig det. Sen har jag inte tänkt så mycket mer på bosniska. Vi pratar mest svenska hemma, mest för att jag inte kan alla ord på bosniska. Jag brukar fråga mamma och pappa så säger de vad ordet heter på bosniska, för jag vill lära mig. Jag har svårt att hålla uppe det bosniska språket. [---] Även om jag hade bosatt mig någon annanstans hade jag aldrig glömt svenskan. Men jag vill ju kunna bosniska för vi har släkt i Bosnien och är ofta där på sommaren. (Adriana)
Noah som endast bott i Sverige i två år, pratar sammanhängande och fullt förstållig svenska, berättar att han haft stor hjälp av engelskan:
Jag gick i förberedelseklass ett år och lärde mig snabbt. Mitt modersmål är arabiska men jag kunde även engelska. Min pappa hade lärt mig engelska, han var doktor och kunde därför engelska. Så i här i Sverige har jag kunnat göra mig förstådd på engelska, vilket har gjort det hela lättare för mig. Min mamma kan inte svenska, hon pratar bara arabiska. Jag kan prata arabiska men inte skriva det så bra. (Noah)
Adriana pratar flytande svenska. Hon tycker det är svårt att hålla det bosniska språket uppe här i Sverige, även om hon får hemspråksundervisning. Hennes föräldrar pratar svenska, och hemma pratar de mest svenska. Hennes kommande barn får själva välja om de vill lära sig prata bosniska.
Zelko pratar flytande svenska. Hans föräldrar har haft svårt med det svenska språket, fast de gått i skolan. De pratar mycket kroatiska hemma, han tycker det är viktigt att kunna båda språken. Han vill att hans kommande barn ska lära sig kroatiska. Han har valt att inte ha hemspråksundervisning i kroatiska.
Natasha talar svenska flytande. Hennes föräldrar har gått i skola och lärt sig det svenska språket bättre. Hennes familj har även bott i Danmark, men där var språket för svårt, så de flyttade vidare till Sverige. Natasha kan förstå allt på ryska, men har svårare att uttrycka sig själv. Hon vill lära sina kommande barn ryska, för det är en del av deras familjehistoria.
33 Noah kan prata svenska flytande. Hans mamma har inte lärt sig prata svenska än, då de kom till Sverige för endast två år sedan. Noah och hans familj pratar arabiska hemma. Noah lärde sig engelska redan när han var liten, vilket har varit till stor fördel när han skulle göra sig förstådd här i Sverige.
Albina pratar flytande svenska. Hennes föräldrar har lärt sig svenska genom att gå i skolan. Albinas familj pratar både bosniska och svenska hemma. Hon vill lära sina kommande barn bosniska, så de kan prata med deras släktingar i Montenegro.
4.3 Att leva med två kulturer
Respondenterna måste hantera olikheter och skillnader mellan de två kulturerna de bär på. På frågan ”finns det någon skillnad mellan dig och dina svenska vänner?” svarar Zelko:
Jag har strängare föräldrar. De flesta svenska ungdomarna får göra mycket mer än jag. Man köper inte ut alkohol till sina barn om man är från Balkan. Betyg är också viktigt, de blir arga om jag får dåliga betyg. (Zelko)
Traditionerna är något som alla respondenterna tar upp. Att de har lite olika traditioner jämfört med de svenska traditionerna.
Vi firar inte jul med julgran och sånt. Vi har en stor klappfest i föreningen istället. Det är vår jul. Vi firar även Ramadan, då vi fastar, det är mest min mamma som fastar. Svenskar har svårt att förstå varför vi fastar. (Noah)
De flesta av mina respondenter har bott en lång tid i Sverige, och de har lärt sig det svenska språket och det har lett till att de förstår den svenska kulturen bättre. Den svenska kulturen har blivit en del av deras identitet. Adriana förklarar:
Jag är som en vanlig svensk, jag trivs mycket bra här. Jag har bott här längre än i Bosnien. Så jag kan egentligen mer om Sverige än jag kan om Bosnien. Jag kan språket och jag förstår allt som finns i Sverige. Fast vi firar inte midsommar, och min mamma brukar fasta. Vi har lite av båda kulturerna. (Adriana)
Respondenterna har positiva känslor till det svenska samhället, och känner sig som en del av samhället. De bär två kulturer inom sig, men de uppfattar sig inte som främlingar
