Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Läroplanen - hjälpmedel eller börda?
The curriculum - assistance or burden?
Mikael Fransson
Lärarexamen 210hp Handledare: Jan Härdig
Sammanfattning
I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i både grundskola och gymnasieskola, för att finna svar på vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lärare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att så länge
spårbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva något nytt är så central inom lärarkåren, skulle införandet av nya läroplaner inte ensamt bidra till någon förändring i framtidens skola.
Nyckelord
Innehållsförteckning
Inledning 1 Syfte 2 Frågeställningar 2 Tidigare forskning 3 Metod 6 Förberedelser 6 Kvalitativa intervjuer 6Trovärdighet och tillförlitlighet 8
Urval 9
Genomförande 10
Etiska överväganden 11
Resultat 13
Hur pedagogerna följer läroplanen 13
Vilka problem föreligger i att arbeta utifrån styrdokumenten? 14
Hur ska vi se till att styrdokumenten följs? 16
Revidera läroplanen? 17
Skillnad från skola till skola 19
Resultatsammanfattning 20
Analys 21
Slutsats 27
Slutdiskussion 28
Förslag på framtida forskning 31
Litteraturförteckning 32
Internetreferenser 33
Arbetsmaterial 33
1
Inledning
Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av samhällsfrågor och funderade länge att gå in på en politisk bana, precis som båda mina syskon har gjort. Men jag kände att skolan var ett bättre forum för att omsätta mina livsåskådningar i verkligheten. En ideologisk politiker och en - i mina ögon - bra lärare delar i mångt och mycket samma visioner och har samma ambitioner, att alla medborgare ska ha samma förutsättningar och samma möjligheter. En skola för alla, med eleven i centrum. Ett samhälle för alla, med medborgaren i centrum.
Skolan är och förblir en het politisk fråga. Eftersom alla medborgare har erfarenheter av skolan, har alla rimligtvis också åsikter om densamma. Men trots att det råder en
politisk enighet om att alla lärare innehar ett viktigt uppdrag och skolan är en oumbärlig del av vårt framtida samhälle, hör man sällan politikerna tala om vårt skolväsende i positiva ordalag.1
I samband med att diskussionerna om nya läroplaner tog fart i den politiska debatten, kände jag att jag ville undersöka i vilken utsträckning dessa verkligen skulle komma att förbättra skolan. Det är populärt att beskylla den svenska skolans upplevda förändring på den nuvarande läroplanen och framför allt obehörig skolpersonal. Men läroplanerna från 1994, i fortsättningen kallade LPO 94 (Skolverkets Läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) respektive LPF 94 (Skolverkets
Läroplan för de frivilliga skolformerna), är inte alls så "flummiga" som somliga vill ge sken av. Tvärtom är den på vissa punkter väldigt tydlig med vad som krävs av den enskilda pedagogen. Och jag undrar därför: om skolpersonalen nu vet hur de förväntas arbeta inom skolan, varför gör de då inte det?!
2
Syfte
Uppsatsen syftar till att undersöka vilken roll den nationella läroplanen har i
pedagogens vardagliga verksamhet och vilka tänkbara faktorer som kan tänkas inverka på pedagogens förhållningssätt till styrdokumenten nu och i framtiden.
Frågeställningar
För att uppfylla studiens syfte och grundläggande forskningsproblematik är det en nödvändighet att bryta ner den i mer preciserade frågeställningar. Genom att besvara nedanstående frågor ges ett resultat som ger svar på uppsatsens problematik:
I vilken utsträckning upplever några av dagens lärare att de följer styrdokumenten?
På vilket sätt upplever några av dagens lärare att införandet av nya styrdokument kommer att förändra framtidens skola?
3
Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer jag att redogöra tidigare forskning som berör arbetets syfte. Beröringspunkter är bland annat rektors ansvar som skolledare, brist på organisation inom skolan, revidering av befintliga läroplaner samt effekterna av regelstyrning och målstyrning.
2003 publicerade Skolverket NU03 - Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - en rapport från en undersökning innefattade cirka 10 000 elever och 1 900 lärare vid 197 svenska skolor. Det är den mest omfattande utvärderingen av grundskolan sedan LPO 94 fastställdes. Syftet med denna undersökning var att "ge en helhetsbild av
måluppfyllelsen i grundskolan, ämnesvis och i ett övergripande perspektiv"2, samt balansera den fragmentariska och ibland motstridiga bild av grundskolan som dagens strida ström av rapporter ger. I utvärderingen förtydligas syftet med de aktuella läroplanerna: att de är medvetet tunna i sidantal men å andra sidan tydliga - samt att läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium länkar i varandra och genomsyras av samma syn på kunskap, utveckling och lärande.
Samtidigt som LPO 94 innebar ett förtydligat läraruppdrag, genomgick
skolan stora och påtagliga förändringar - bland annat genom att rektors uppdrag starkt förändrades.3 Både LPO 94 och LPF 94 uttrycker i det närmaste identiskt rektors ansvar (i LPO 94 använder man begreppet "nationella mål", medan man i LPF 94 skriver "riksgiltiga mål"):
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.4
Undersökningen visar också att svenska elevers baskunskaper inom läsförståelse, matematik, kemi och samhällsorienterande ämnen försämrats sedan 1992. Dessutom är elevernas motivation och engagemang för skolarbetet lågt, särskilt hos pojkar. I
2 Skolverket, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (2004), s 124 3 Skolverket (2004)
4
rapporten framgår att ämneslärare, framför allt i idrott och hälsa, musik, bild och slöjd samt i de samhälls- och naturorienterande ämnena, anser att det i dagsläget behövs mer tid för att kursplanernas alla mål ska kunna uppnås. Möjligen finns lösningen i hur styrdokumentens uppdrag, i form av mål att sträva mot och mål att uppnå, tolkas. Det är viktigt att dessa, till både omfång och innehåll, ses som möjliga och rimliga av lärare och av elever. Men att tillgodose lärarnas önskan om mer skoltid för eleverna kan bara lösas på två sätt: antingen minskas tiden från något annat ämne, eller så förlängs skoldagen och/eller skolåret.5
I sin bok Är skolan för alla? konstaterar Stephan Rapp, som även skrivit flera andra böcker inom ramen för skolutveckling, att skolan genom olika styrdokument ytterst är politiskt styrd men att det råder en politisk enighet kring att alla barn/elever ska ha rätt till en god fostran och utbildning. Skolans personal förväntas - för att kunna uppfylla de krav som samhället ställer - vara väl insatta i vad som är fastställt i de aktuella
styrdokumenten.6
I sitt examensarbete LPO - 94 i Praktiken, har Joanna Lindgren genom intervjuer med fyra pedagoger undersökt hur dessa följer, resonerar kring och i vilken ordning de prioriterar aktuella styrdokument (t.ex. nationella läroplaner, lokala arbetsplaner, kommunala skolplaner, kursplaner inom ämnet religion samt timplaner). Den slutsats hon kommer fram till är att den nationella läroplanen och de lokala arbetsplanerna anses vara de viktigaste styrdokumenten i skolan. Dock visar inte hennes resultat i vilken utsträckning pedagogerna anser att dessa styrdokument verkligen följs i praktiken.
Kurt-Lennart Jönsson skriver i sin bok Praktiskt skolledarskap & styrning eller vanstyre
av skolan att det största hotet mot en offentlig svensk skola av god standard är skolans brist på ledarskap.7 Administrativa organisationsförändringar inom skolan har avlöst
varandra sedan kommunerna fick ett totalansvar under 90-talet, och föreställningen har alltid utgått från att något inte stämmer med skolan. Avsikten med förändringarna - att göra skolan mer effektiv och mindre resurskrävande - har förvisso varit de bästa.
5 Skolverket (2004) 6 Rapp (2006)
5
Problemet, skriver Jönsson, är att viljan till förändring måste utgå från en pedagogisk idé. Det uppstår inte per automatik någon ny pedagogik i en organisatorisk förändring. Därför har förändringarna inte heller satt några djupare spår i den egentliga
skolverksamheten och så länge skolans ledarskap och strukturerna inne i skolan inte förändras, kommer den traditionella skolkulturen - helt oberoende av avtal och
läroplaner - att leva vidare.8 De som arbetar i dagens skola tolkar huvudsakligen själva
sitt uppdrag och i en sådan miljö blir förmedlingspedagogik den naturliga pedagogiska metoden9.
I skolverkets skrift Forskning om rektor redogör Ekholm et al att effekterna av både regelstyrning och målstyrning är beroende av den gällande traditionen på en skola. Regler kan vara effektiva om de förekommer i en miljö där de respekteras, följs och används för att finna pratiska lösningar på problem. Men om ledningen arbetar för egen vinnings skull - utan att anstränga sig för att nå utvecklingsmålen, eller om det ligger en ära att "lura systemet" (genom att hitta runt onödiga regler och visserligen uppfylla dem till bokstaven, men inte till dess idé) blir ett regeltätt system i stället rent
kontraproduktivt.10
Det finns alltså en del tidigare forskning kring skolans styrdokument och läroplaner. Men denna forskning analyserar snarare dess innehåll och inte - vilket är det jag framför allt har för avsikt att analysera i mitt arbete - förhållandet mellan
pedagogen/skolledningen och styrdokumenten.
8 Jönsson (2001) 9 Jönsson (2001)
10 Ekholm, Mats, Blossing, Ulf, Kåräng, Gösta, Lindvall, Kerstin, Scherp, Hans-Åke Forskning om
6
Metod
Jag kommer under detta kapitel beskriva mitt metodval för att få svar på mina frågor. I kapitlet beskriver jag även hur jag gått till väga för att samla empiriskt material och varför jag valt att använda mig av just denna metod. Utöver denna redogörelse kommer jag att presentera urvalsguppen samt redovisa de forskningsetiska överväganden jag har gjort. Jag kommer även att redogöra för eventuella problem som uppstått under resans gång.
Förberedelser
Via en gemensam bekant fick jag kontakt med Peter Carlsson på Malmö Högskolas yrkeslärarutbildning redan under terminen innan mitt arbete skulle påbörjas. Vi hade, på varsitt håll, båda två idéer om att undersöka skolpersonalens förhållande till
styrdokumenten i våra examensarbeten. För att få ett större samt mer jämförande och tillförlitligt empiriskt material än vad vi kunnat samla in på egen hand, har vi i våra respektive arbeten hjälpt varandra med kontakter, förberedelser samt genomförande, transkribering och resultatsammanställning av intervjuerna. Vi tilldelades även samma handledare, som gav klartecken för vårt upplägg.
Eftersom våra respektive arbeten vilar på samma empiriska undersökning, föll det sig naturligt att vi även gemensamt författade vissa delar i våra respektive arbeten. Kapitlet
metod och kapitlet resultat är skrivna gemensamt och är således i princip identiska.
Kvalitativa intervjuer
Vi har valt att använda oss av enskilda intervjuer - dvs. en kvalitativ
undersökningsmetod. De främsta anledningarna till detta val av metod var dels för att få större insikt och förståelse av ett fåtal pedagogers erfarenheter, tankar och åsikter om läroplanen än vad vi hade kunnat få vid en kvantitativ undersökning, exempelvis enkätundersökning. Steinar Kvale beskriver i Den kvalitativa forskningsintervjun hur denna ska: ... fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas
vardagsvärld.11
7
Vi bedömde det också som mest sannolikt att intervjupersonernas egna definitioner och personliga erfarenheter skulle återges på ett så rättvist sätt som möjligt när de själva fick uttrycka den i samtalsform.
Samtalsintervjuer gör det möjligt för den intervjuade att synliggöra hur ett fenomen, i uppsatsernas fall lärarens förhållningssätt till styrdokumenten, gestaltar sig i
vardagslivet då den intervjuade fritt får resonera och benämna sin beskrivning av verkligheten. Beskrivningen som ges, möjliggör svar på arbetes problemställningar. Esaiasson et al redogör också för samtalsintervjuer som ett metodiskt framgångsrikt val, då viljan är att göra ett komplement till tidigare forskning, men där nya teorier kring en problematik kan skapas. Min studie kan anses ha sin utgångspunkt i det som tidigare forskning redan konstaterat – att implementeringen av styrdokumenten inte är idealisk
ute i den vardagliga verksamheten. Därmed kan samtalsintervjuerna som metod- och materialval tänkas leda fram till, för akademin, intressanta vetenskapliga bidrag då jag vidareutvecklar detta tidigare konstaterade resonemang.12
I intervjun finns det även en inbyggd valideringsfunktion, då både intervjuaren och den intervjuade omedelbart och i rätt sammanhang kan ställa följdfrågor, tolka, bekräfta eller bli bekräftad.
För att undvika risken att lägga in våra egna värderingar och därmed påverka svaret hos intervjupersonen skapade vi en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1) med öppna frågor utan svarsalternativ13. Vi är medvetna om att det finns en risk att arbetet blir
uddlöst när man ställer frågor allt för öppet, utan att driva en tydlig linje. Denna risk består främst i att det är svårt att tolka och mäta de resultat som inkommer under en semistrukturerad intervju. Därmed blir det upp till intervjuaren att tolka vad den intervjuade egentligen menar, så länge han eller hon inte uttrycker sig väldigt precist. Detta leder också till vissa metodiska problem, exempelvis att intervjuaren ges ett tolkningsföreträde av materialet. Men jag ser ett egenvärde i att undvika att min
12 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena Metodpraktikan - konsten
att studera samhälle, individ och marknad (2007)
8
undersökning förvandlas till en subjektiv inlaga, och har därför valt denna metod till trots.
Intervjuerna har varit inriktade på samma ämne och kretsat kring samma tema. Vi hade för avsikt att intervjupersonerna skulle få svara på samma nyckelfrågor, men att vi under intervjuns gång även skulle addera följdfrågor som varierade beroende på vad personen tidigare svarat. Detta för att, som Patel och Davidson beskriver, ge
intervjupersonen möjlighet att ”svara med egna ord”14. I intervjuerna har vi inte varit intresserade av att finna en absolut sanning, utan vi ville låta intervjupersonerna tala från hjärtat för att sedan - utifrån hans eller hennes egen erfarenhet - kunna förmedla dennes perspektiv.
Vi har också valt att göra ljudupptagningar av samtliga intervjuer. Detta dels för att vi, som intervjuare, skulle kunna vara mer aktiva och delaktiga då vi inte behövde göra några anteckningar under intervjuns gång. Men även för att i efterhand lättare kunna utläsa helheten av kommunikationsprocessen. Vi är medvetna om att kommunikation endast till en liten del består av innehållet eller orden som används, och fick nu möjligheten att utläsa tonfall, pauseringar, betoningar, avbrutna meningar och tveksamheter hos intervjupersonerna. Dessutom kan vi som intervjuare i efterhand rannsaka oss själv om vi vid något tillfälle varit allt för ledande i våra frågor, vilket skulle kunna ha påverkat den intervjuade personen till att ge svar som behagade oss.15
Trovärdighet och tillförlitlighet
Vi är medvetna om att intervjupersonerna kan upplevas som tendentiösa i sina svar på våra frågor. Frågorna under intervjusituationen är ställda på ett sådant sätt, att den intervjuade riskerar att tvingas rannsaka sig själv och sitt eget samvete. En sådan situation kan leda till att berättelsen blir en förskönad partsinlaga, snarare än en uppriktig beskrivning av verkligheten. Därmed kan vårt empiriska material inte anses vara helt objektivt tillförlitligt.16
14 Patel, Runa och Davidson, Bo Forskningsmetodikens grunder (2003), s 78 15 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbetet i lärarutbildningen (2006) 16 Esaiasson et al. (2007)
9
För att öka tillförlitligheten till intervjupersonernas svar, har vi i möjligaste mån försökt hålla oss till primärkällan - att det intervjupersonerna berättar ska vara självupplevt. Samtidigt kan en del av intervjupersonernas svar upplevas som traderade, dvs. att de vidarebefordrar andra pedagogers uppfattningar. Därmed kan dessa svar inte anses vara lika tillförlitliga som de resonemang som är självupplevda.17
De intervjuade är idag verksamma som pedagoger, vilket gör att de svar de avger är samtida och att tiden som förflutit mellan händelsen och intervjusituationen inte spelar någon signifikativ roll i sammanhanget. Därmed kan studien, som baseras på det empiriska materialet, vara en bra beskrivning över hur dagens situation faktiskt ser ut och med detta stärka undersökningens trovärdighet.18
Urval
Patel och Davidson skriver att alla forskare har egna idéer och föreställningar som ofrånkomligt färgar de teorier som produceras. Utifrån sina egna erfarenheter gör intervjuaren omedvetna val av studieobjekt och teorier samt utesluter andra alternativa tolkningar19.
Med detta i åtanke hade vi för avsikt att intervjua pedagoger vi inte tidigare haft något direkt samarbete med. Vi började med att ta kontakt med pedagogerna på våra
respektive partnerskolor för att boka in intervjuer. Då vi också velat undersöka om det finns skillnader i styrdokumentens närvaro beroende på vilken åldersgrupp läraren är yrkesverksam i, ville vi intervjua pedagoger inom både grundskola och gymnasium.
Vi tänkte ursprungligen intervjua fyra pedagoger - två från varje åldersspår - men valde slutligen att intervjua sammanlagt sex stycken. Dels för att få ett större empiriskt
omfång, men även för att det då blev lättare att gruppera intervjupersonerna utifrån våra kriterier. För att lättare kunna jämföra vårt resultat inbördes hade vi som mål att
intervjua:
17 Esaiasson et al. (2007) 18 Esaiasson et al. (2007) 19 Patel och Davidson (2003)
10 • både män och kvinnor,
• pedagoger från både yngre och äldre undervisningsspår • pedagoger från både kommunala skolor och fristående skolor
Vi ville att samtliga intervjupersoner endast skulle ha undervisat under den för
närvarande gällande läroplanen (LPO94 respektive LPF94) och slutligen ställde vi som ett absolut krav att intervjupersonerna skulle vara behöriga lärare samt ha minst ett års yrkeserfarenhet i skolan. Detta för att vi ville att intervjupersonerna skulle uppvisa en viss yrkesmässig rutin och ha fått chansen att bekanta sig med styrdokumenten i sin yrkesroll. Våra intervjupersoner kommer fortsättningsvis att benämnas som
pedagogerna. En närmare presentation av dem finns i bilaga 2.
Genomförande
Efter att vi båda läst in oss på de teoretiska underlagen kring styrdokumenten bestämde vi att vi skulle kontakta våra respektive partnerområden för att boka intervjuer. I
samband med att vi en tid i förväg frågade den aktuella pedagogen om han eller hon var intresserad att ställa upp på en intervju, berättade vi också kort om syftet med våra arbeten. Samtliga tillfrågade tackade genast ja till att delta.
Vi genomförde sedan en pilotintervju. Detta dels för att öka sannolikheten att frågorna skulle uppfattas på det sätt som det var tänkt, dels för att inte riskera att ställa den intervjuade mot väggen genom att komma med indirekta anklagelser. Vi upptäckte också att några av de ursprungliga frågorna gav intervjupersonen möjlighet att ge ett enda kort, ”låst” svar och att det skulle kunna leda till att intervjun hade stannat där. Efter denna pilotintervju valde vi att revidera vår intervjuguide.
I samband med att vi bokade definitiv tid med pedagogerna, informerades de återigen om syftet med våra examensarbeten samt hur intervjun var strukturerad - dock utan att vi blev allt för detaljerade. Detta för att intervjupersonerna inte skulle ”läsa in sig” på styrdokumenten, något som i så fall motverkat syftet med våra arbeten. Vi berättade också att vi hade för avsikt att spela in deras intervju med diktafon. I samtliga fall godkändes detta av pedagogerna.
11
För att få ett tillräckligt omfattande underlag att analysera och återge, strävade vi efter att intervjuerna i tid skulle omfatta mellan 30 och 60 minuter. Eftersom vi ville undvika stress, men också för att ge intervjupersonerna utrymme att utveckla sina resonemang, valde vi att avsätta 90 minuter till varje intervju. Innan vi påbörjade varje intervju försäkrade vi oss även om att intervjupersonen var tillgänglig för en eventuell uppföljningsintervju - något vi använde oss av i ett av fallen. Detta pga. att det redan under den andra intervjun vi genomförde uppkom en så pass intressant frågeställning att vi valde att använda oss av denna i samtliga intervjuer. Därmed var vi tvungna att i efterhand tillfråga den första intervjupersonen.
För att intervjupersonerna skulle känna sig så trygga och avslappnade som möjligt, fick de själva (i möjligaste mån) välja intervjumiljö. Det enda krav vi ställde var att miljön inte skulle vara offentlig (exempelvis ett café) – dels med tanke på allt för många distraherande moment, dels pga. risken för ett allt för kraftigt bakgrundsbrus vid ljudupptagningen och dels med tanke på våra etiska överväganden. I tre fall valde intervjupersonerna sin egen arbetsplats, i två fall att göra det hemma hos sig själv och i ett fall att göra det hemma hos Peter. Intervjuerna genomfördes i en tyst miljö.
Närvarande vid intervjuerna var – utöver intervjupersonen – både Peter och Mikael.
Intervjuerna inleddes med några minuters småprat, varpå pedagogen uppmanades att svara så fritt och uppriktigt som möjligt utifrån sina egna uppfattningar och
erfarenheter. Efter intervjun erbjöds pedagogen att addera sådant som han eller hon upplevde att intervjuaren kanske missat att ta upp i sina frågor, alternativt utreda eventuella oklarheter. Till sist tackades pedagogen för sitt deltagande. Exklusive förberedelser och avrundning tog varje intervju mellan 45 och 55 minuter att genomföra.
Etiska överväganden
Intervjupersonerna blev delvis informerade om våra examensarbeten och dess syfte redan då de tillfrågades om de var intresserade av att delta. Eftersom vi ville att de skulle utgå från sina egna erfarenheter, och undvika att få allt för ”tillrättalagda” svar, valde vi dock att inte ge dem allt för mycket information i initialskedet. Detta för att vi
12
ville få igång ett spontant resonemang – allt för pålästa och ”korrekta” svar från intervjupersonerna hade motverkat syftet med hela arbetet. Vi har i möjligaste mån undvikit allt för ingående frågor för att inte riskera att ställa den intervjuade mot väggen.
Eftersom enskilda människor inte ska kunna identifieras av utomstående, har jag - i enighet med gällande konfidentialitetskrav och etiska riktlinjer - valt att fingera samtliga namn i mitt arbete.20 De är i stället kodade med bokstaven P(=pedagog), en bokstav (M=manlig, K=kvinnlig) och en siffra (1-3).
13
Resultat
Jag väljer i presentationen av mitt empiriska material att lägga fram de svar jag och Peter fått under gemensamma teman, vilka utgår ifrån en semistrukturerad intervjuguide som varit det grundande underlaget vid samtliga intervjuer. Vår avsikt med denna guide var att pedagogerna (intervjupersonerna) enhetligt skulle besvara samma frågor, men även ges tillfälle att utveckla eller diskutera sina subjektiva tankar kring sådant de ansåg sig brinna extra för. I detta kapitel kommer jag endast att redovisa intervjusvaren, utan att närmare diskutera eller analysera dem. Diskussion och kopplingar till tidigare forskning finns under kapitlet Analys.
En närmare presentation av intervjugruppen finns i Bilaga 2.
Hur pedagogerna följer läroplanen
Vi började våra intervjuer med att fråga pedagogerna på vilket sätt de upplever att de
som pedagoger, deras lärarlag och deras skolledning följer läroplanen.
Samtliga pedagoger utom en svarade att de följer läroplanen så gott de kan, men att det finns många olika orsaker till att den inte följs så mycket de önskar att de gjorde. En av pedagogerna säger i stället att läroplanen inte är förankrad i hans pedagogiska upplägg, han upplever styrdokumenten som ”flummiga” och efterlyser att de ska vara mer konkreta - utan att närmare besvara vad han faktiskt vill förändra. Han berättar att han förmodligen hade följt läroplanen bättre och varit den mer trogen om den skrivits om och varit tydligare. Han tillägger även att han inte anser läroplanen gälla honom personligen, i hans yrkesroll:
- Läroplanen gäller inte mig personligen. Styrdokumenten ska vara närvarande hos ledning och hos läromedelstillverkarna. Genom att använda och lägga upp
undervisningen utifrån den kurslitteratur som är förbestämd av skolledningen och som
sedan tilldelas arbetslagen, är läroplanen per automatik förankrad i klassrummet. 21
14
Vilka problem föreligger i att arbeta utifrån styrdokumenten?
Tre av de tillfrågade pedagogerna har under det senaste året valt att säga upp sig från sina tidigare arbetsplatser, delvis på grund av det motstånd de mött när de velat förändra det på den tidigare arbetsplatsen rådande arbetssättet. I ett av fallen har det inte ens funnits regelrätta arbetslag, utan det pedagogiska ansvaret har vilat direkt på den enskilda pedagogen. Två av pedagogerna har tidigare varit anställda på större
kommunala skolor men arbetar idag båda på samma friskola, mindre till både lärarantal och elevantal än den tidigare arbetsplatsen. Den tredje pedagogen har tidigare arbetat på en friskola på Österlen, men har nu börjat arbeta i en mindre kommunal skola inne i Malmö. De berättar alla att de tidigare upplevt en viss problematik med möjligheterna för den enskilda läraren att ”gömma sig” på de skolor där de tidigare arbetat, men att deras nuvarande arbetslag arbetar gemensamt mot ett och samma mål på ett bättre sätt än på den gamla arbetsplatsen. En av intervjupersonerna berättar att på den skola där hon tidigare arbetade lade pedagogerna upp arbetet utifrån vad som var bekvämt för pedagogen själv, inte vad som var bäst för eleverna. Hon kände sig motarbetad varje gång hon försökte få sina kollegor att istället arbeta utifrån läroplanen:
- Det inte fanns någon gemensamt utarbetad pedagogik, och lärarna arbetade inte ens i riktiga arbetslag! Skolledningen såg mellan fingrarna, för inte heller där fanns det något intresse. Dessutom tog rektorn gärna in obehörig personal för att spara pengar, och det
pedagogiska arbetet blev därefter…22
Ett annat problem som PM1 råkade ut för var att det fanns tre eller fyra ”huvudlärare”, som jobbat på skolan under lång tid och var djupt rotade i det gamla. Samtidigt var skolledningen konflikträdd och hade svårt att hävda sig mot de traditionella normer som rådde.
De tre pedagogerna upplever att det finns ett problem i att konstant fly. Utöver att det får stora konsekvenser för den enskilda arbetstagaren, framför allt ekonomiskt, riskerar man också att uppfattas som en ”upprorsmakare” och får dåligt rykte.
15
- Man måste välja sina strider i livet. Det är en tunn gräns mellan att komma till en ny arbetsplats och vara ambitiös och nyfiken – eller uppfattas som en rabiat, överpretentiös paragrafryttare.23
Men PK1 säger att luften till sist går ur en, att alla människor har en gräns och det hade egentligen hade varit enklare för alla parter "att bara flyta med" genom att tänka
praktiskt och i mångt och mycket ge upp sina visioner. Samtidigt har man en viss yrkesstolthet, och framför allt som nyutbildad och oerfaren pedagog vill man självklart arbeta ”som man lärt sig att göra”.24
Pedagogerna säger att både skolledning och den enskilda pedagogen har ett stort ansvar att arbeta aktivt med styrdokumenten och få dessa att genomsyra det dagliga
pedagogiska arbetet:
- På en liten skola är varje enskild pedagogs betydelse enorm och ”arbetslagstänket” är bättre. Om en enskild pedagog flyr undan, så ställer det till ett gigantiskt merarbete för
alla andra pedagoger. 25
- Om det finns ett par eldsjälar i ett lärarlag, framför allt på en stor skola, så finns det risk att andra tar chansen att bara flyta med. Vilket i förlängningen riskerar att
eldsjälarna bränner ut sig eller på annat sätt försvinner medan de undfallande blir kvar.26
Att arbeta i arbetslag innebär en viss självkontroll. Trots att det är ett krav på att arbeta i arbetslag känner pedagogerna till skolor där man av olika anledningar fortfarande inte gör det. Ledningen måste vara navet, ledningen måste vara drivande och även se till att det får konsekvenser om lärarlaget inte sköter sina åtaganden, exempelvis att arbeta utifrån läroplanen.27 23 Intervjusvar PK3 24 Intervjusvar PK1 25 Intervjusvar PM1 26 Intervjusvar PK1 27 Intervjusvar PM1
16
Hur ska vi se till att styrdokumenten följs?
Pedagogerna är överrens om att ett något sånär homogent synsätt på yrkesrollen - både för pedagog och skolledare - är en viktig förutsättning för att kunna arbeta utifrån styrdokumenten. De säger att detta är lättare att uppnå på en liten skola än en stor. En av pedagogerna säger också det viktigt att rektorn faktiskt också tar sitt ansvar, både
pedagogiskt och administrativt, vilket hon upplever kan vara svårt för många av dagens skolledare. Exempelvis kan en väl genomarbetad och specifik lokal arbetsplan
underlätta planeringen och det dagliga arbetet för alla pedagoger. Att upprätta en sådan är rektors ansvar. Hon säger att det är absurt att så många rektorer inte är adekvat utbildade och att det för henne personligen hade upplevts främmande att hoppa på en chefspost utan utbildning:
- Det är ett svårt läge för rektorn, som måste vara den pedagogiska ledaren om detta ska gå bra. Tyvärr är alldeles för många rektorer och skolledare outbildade – vilket för mig framstår som absurt. Det hade varit helt främmande för mig personligen att hoppa på en chefspost utan utbildning. Men många ser det som ett steg i karriären. Har man väl fått en rektorstjänst blir man inte av den. 28
Två av pedagogerna efterlyser mer planeringstid till reflektion. Visserligen har alla pedagogerna tid avsatt till egen planering, men de upplever att de ofta måste prioritera mycket annat framför just reflektion och resonemang kring styrdokument. Plötsligt har det gått en hel termin, och man har i bästa fall bara hunnit skumma igenom den där läroplanen. Ibland inte ens det.29 Tre av pedagogerna anser att de i nuläget får lagom mycket planeringstid till reflektion. Deras erfarenhet är snarare att de lärare som efterlyser mer egen planeringstid och tid till reflektion, inte sällan är samma lärare som tar tillfället i akt att i stället använda tiden till att vara lediga. Samma lärare som sedan gnäller över att läroplanen är svårarbetad, trots att de inte ens tagit sig tid att läsa den! Ibland är det en allt för lös och fri tolkning av styrdokumenten. Det finns ingen uppföljning, ingen orsak och verkan.30
28 Intervjusvar PK1 29 Intervjusvar PK2 30 Intervjusvar PK3
17
- För pedagogen ska det ligga i yrkesstoltheten och professionaliteten att följa gällande styrdokument. Det handlar inte om paragrafrytteri eller att ha ryggen fri, utan att se
vinsterna och utvecklingsmöjligheterna i ett större perspektiv. 31
Eftersom styrdokumenten är så pass viktiga har även lärarutbildningen ett visst ansvar att se till att det ligger i den blivande lärarens intresse att tillgodogöra sig informationen.
32 Därmed är det viktigt att all skolpersonal är behörig, eftersom lärarutbildningen ska
borga för att studenten får kunskap kring aktuella läroplaner i sin utbildning.
Samtidigt är alla pedagoger överrens om att det i dagsläget är för lätt - för samtliga inblandade parter - att fly från sitt ansvar när det gäller det pedagogiska arbetet utifrån styrdokumenten. Vissa anser att detta delvis beror på att upprepade regelbrott inte får några konsekvenser, men ingen av pedagogerna har någon direkt uppfattning om vilka typer av konsekvenser frekventa regelbrott ska få. En av pedagogerna vill däremot hellre dela ut morot i stället för piska, att det ska vara grundande för den enskilda pedagogen vid t.ex. löneförhandlingar. Men det förutsätter såklart att skolledningen är frekvent närvarande. Det går inte att ha lärarna på ett ställe och ledningen på ett helt annat!33
Revidera läroplanen?
Pedagogerna anser att det är ett absolut krav att man i arbetslaget jobbar målstyrt tillsammans, något de säger inte sker överallt. Om en ny läroplan skulle ändra detta faktum är de tveksamma till, men flera av pedagogerna säger att den frihet under ansvar som styrdokumenten idag påbjuder måste fungera bättre i framtiden.
Samtliga pedagoger utom en anser att LPO94 respektive LPF94 är ganska bra i sin nuvarande form, men att större fokus måste läggas vid att få skolans personal att gemensamt utarbeta och med jämna mellanrum revidera den lokala arbetsplanen. I LPO94 respektive LPF94 står det uttryckligen att det är rektors ansvar att en sådan lokal arbetsplan upprättas. Pedagogerna säger att det är viktigt att använda läroplanen i
31 Intervjusvar PK3 32 Intervjusvar PK3 33 Intervjusvar PK1
18
praktiken - att med jämna mellanrum ta fram den och se vad det faktiskt står. Läroplanen är inget magiskt papper, utan ska vara ett levande dokument!34
Den nuvarande läroplanen är idag drygt femton år gammal. Pedagogerna säger att det därför kan finnas skäl till att revidera den från grunden. En av pedagogerna anser dessutom att femtonårsintervaller är alldeles för långa, att så långa tidsintervaller gör att läroplanerna medför alltför övergripande förändringar när de väl träder i kraft.
Förändringen för den enskilda pedagogen blir allt för stor - och det finns därför stor risk att nya läroplaner möts av ett generellt motstånd: 35
- Den "äldre stammen" har varit med om ganska många läroplansrevideringar. Det finns så klart en medvetenhet om läroplanens existens, men de har knappast något intresse av att återigen sätta sig in i och arbeta utifrån den. Jag har hört lärare som på allvar menar
att de slutar om nya läroplaner införs. 36
Samtidigt ser hon ett problem i att de nationella styrdokumenten skulle bli allt för politiskt färgade om de ändrades för ofta. Ingen av pedagogerna är motståndare till att man i nuläget utarbetar nya läroplaner, men att det viktigaste är att styrdokumenten, och då framför allt de lokala arbetsplanerna, ska vara levande dokument som med jämna mellanrum revideras och ses över. Samtidigt är det delvis det som är tanken även med läroplanen från -94. De tycker att en dynamisk, lokal arbetsplan är ett bra komplement till de nationella styrdokumenten. De är överrens om att det förmodligen inte är läroplanen i sig som är problemet - utan problemet verkar snarare ligga i hur den ska tolkas. I den nuvarande läroplanen finns en oändlig tolkningsfrihet. En av pedagogerna säger att det vore tråkigt om denna frihet försvann helt och hållet, eftersom det är detta som gör ett läraryrke! Samtidigt säger hon eftertänksamt att valfriheten förmodligen måste minska lite grann, så att den inte bara blir till flum!37
Läroplanen inte får upplevas som något snyggt som bara står på pappret, och en av pedagogerna säger att hon upplever att skolinspektionen delvis brister i sitt uppdrag. De
34 Intervjusvar PK1 35 Intervjusvar PK1 36 Intervjusvar PK1 37 Intervjusvar PK3
19
måste öka sitt ansvar kring hur läroplanerna på respektive skola följs även i praktiken - vare sig man har kvar de gamla läroplanerna eller får nya.38 Skolinspektionen kan omöjligt se hur frekvent skolpersonalen faktiskt följer läroplanen i den dagliga
verksamheten. De är väldigt måna om att det utfärdas övergripande åtgärdsprogram mot t ex mobbing, men PK1 har aldrig hört talas om att skolinspektionen påpekat rent pedagogiska brister.39
Skillnad från skola till skola
En av pedagogerna upplever att lärarna i storstäderna, "där lärosätena finns", är mer trogna direktiven och anser att det finns en tydlig koppling mellan hur stor del behöriga lärare det finns på en skola och hur läroplanerna faktiskt följs. Han upplever
benägenheten att anställa behörig personal skiljer sig åt mellan kommuner och
stadsdelar, framför allt när det gäller vikarier.40 Dessutom upplevs det stora skillnader i
ansvarstagande och kännedom om styrdokumentens innehåll mellan en behörig pedagog, jämfört med en obehörig pedagog - framför allt om de är unga.41
Två av pedagogerna påpekar att det sociogeografiska klimatet även påverkar i vilken utsträckning läroplanen följs. I vissa stadsdelar/områden är det viktigare än i andra att utforma och ständigt revidera de lokala arbetsplanerna, då de är mer socialt
problemtyngda än andra. I dessa områden spelar framför allt upprättandet av den lokala arbetsplanen jättestor roll.
I mindre utsatta områden kan framför allt föräldrar, men även vissa lärare, verkligen förstora en bagatell. En av pedagogerna frågar sig var skolan egentligen förväntas lägga fokus: på triviala problem, eller på undervisningen och mer övergripande saker som t.ex. likabehandling, diskriminering och mobbing?42
38 Intervjusvar PK3 39 Intervjusvar PK1 40 Intervjusvar PK2 41 Intervjusvar PK3 42 Intervjusvar PK2
20
Resultatsammanfattning
I vår resultatsammanställning har vi hos de pedagoger vi valt att intervjua funnit både likheter och skillnader i deras uppfattning om läroplanen. De flesta pedagogerna arbetar så gott de kan utifrån gällande styrdokument, men redogör en rad olika anledningar till att detta arbete inte fungerar så bra som det skulle kunna, eller så bra de skulle vilja att det fungerade. Tre av pedagogerna har rent av blivit så motarbetade av både kolleger och skolledning att de känt sig tvungna att byta arbetsplats.
En av pedagogerna anser att de nuvarande läroplanerna är alltför diffust formulerade för att kunna följas i praktiken. Han välkomnar i stället en ny, mer konkret läroplan.
Samtidigt är pedagogerna överrens om att det är just tolkningsfriheten av
styrdokumenten som gör själva läraryrket till vad det är. De pekar dock på att det finns ett problem i att denna tolkningsfrihet riskerar att missbrukas, då pedagoger i allmänhet såväl som skolledning kan välja att helt eller delvis bortse från det uppdrag de fått av samhället. Det uppstår ändå inte några konsekvenser - inte ens vid medvetna och upprepade regelbrott.
Pedagogerna säger att en grundläggande faktor för att mer effektivt kunna infärga läroplanerna i skolverksamheten är en aktiv skolledning i kombination med behörig personal. De flesta pedagogerna är överrens om betydelsen av en dynamisk, lokal arbetsplan som komplement till de nationella styrdokumenten. Läroplanen ska användas i praktiken - med jämna mellanrum ska skolans personal betrakta vad som faktiskt står. Läroplanen är inget magiskt papper, utan ska vara ett levande dokument!
21
Analys
Uppfattningen bland de intervjuade är att de å ena sidan är förhållandevis nöjda med de styrdokument som finns idag, och att den tolkningsfriheten som finns inbakad inte får försvinna. Å andra sidan efterlyser de mer konkreta riktlinjer då styrdokumenten delvis förlorar sin legitimitet, eftersom upprepade och medvetna regelbrott sällan får några konsekvenser - vare sig för enskild pedagog, för skolledning eller för kommun. Flertalet av pedagogerna är tydliga med att påpeka det orimliga i att så pass många av dagens rektorer dessutom saknar adekvat utbildning. Idag har endast varannan rektor i de kommunala grund- och gymnasieskolorna gått den statliga rektorsutbildningen. I de fristående skolorna är andelen ännu lägre43.
Jönsson skriver i sin bok att rektor måste bli ledare och chef på skolan: det innebär konkret att se till att personalen vet vilka mål som gäller och göra de förändringar som krävs för att kunna nå målen, samt kräva av personalen att de arbetar för målen och utkräva ansvar av dem som inte gör det. De praktiska förutsättningarna för att rektor ska kunna ta på sig denna roll måste finnas inbyggda i den kommunala skolorganisationen, och därför är det ytterst politikernas ansvar att en sådan organisation kommer till stånd.44
Om direktiven förekommer i en miljö där de respekteras, följs och används för att finna pratiska lösningar på problem - så som är tänkt med styrdokumenten - kan regler kan vara effektiva. Men om man arbetar för egen vinnings skull - utan att anstränga sig för att nå utvecklingsmålen, eller om det ligger en ära att "lura systemet" (genom att hitta runt onödiga regler och visserligen uppfylla dem till bokstaven, men inte till dess idé) blir ett regeltätt system i stället rent kontraproduktivt.45
Pedagogerna, framför allt de i grundskolan, anser att den lokala arbetsplanen bör få större utrymme i det dagliga pedagogiska arbetet. Något som kanske är ännu viktigare i socialt problemtyngda områden/stadsdelar. De lokala arbetsplanerna riskerar att hamna i
43 Rapp (2006) 44 Jönsson (2001) 45 Skolverket (2000)
22
skymundan för de nationella styrdokumenten, men LPO 94 är skriven på ett sådant sätt att den lokala arbetsplanen ska utgöra en del av denna.
I resultatsammanställningen kan man utläsa att det är viktigt att hålla sig till det regelverk vi har. Tanken med LPO 94 var att göra läroplanen tunn till sidantal men tydlig:
Innehållet utgörs av mål och riktlinjer, tydligt och direkt riktade till de professionella i skolan. Signalorden är ”mål att sträva mot” och ”mål att uppnå”, och för riktlinjerna ”läraren skall...” och ”alla som arbetar i skolan skall ...”. Läroplanen avslutas med att tydligt peka ut att rektor, som pedagogisk ledare och chef för lärarna, har ansvar för skolans resultat. 46
Alla utom en av pedagogerna är överrens om att den nuvarande läroplanen är bra i den bemärkelsen att man tillåts arbeta fritt under ansvar, och i viss mån - utifrån sin
övertygelse - själv tolkar sitt pedagogiska uppdrag. PM2 berättar i stället att upplever den nuvarande läroplanen som flummig, och vill se en tillbakagång till äldre
styrdokument. Samtidigt efterlyser han ytterligare förtroendetid för att kunna betrakta läroplanen. Liknande slutsatser drar Lindgren i sitt arbete47. Jag finner en uppenbar koppling till det som (PK3) tidigare svarat i intervjun:
- Det finns de lärare som efterlyser mera egen planeringstid och tid till reflektion. Inte sällan är det samma lärare som tar tillfället i akt att använda tiden till att i stället vara lediga. Sedan gnäller de över att läroplanen är svårarbetad. Men de har ju inte ens tagit sig tid att läsa den! Det är ibland en allt för lös och fri tolkning av styrdokumenten. Det
finns ingen uppföljning, ingen orsak och verkan.48
Individuell lönesättning i skolan infördes i samband med läraravtalet 1996, och ställer än större krav på en närvarande ledning. I stora delar av samhället återspeglar lönen - kortfattat - i alla fall delvis den prestation chefen anser att den anställda uträttat.
46 Skolverket (2004), s 17
47 Lindgren, Joanna LPO - 94 i Praktiken 48 Intervjusvar PK3
23
Så har dock inte skett i skolans värld. Även om kommunalpolitiker ett tag gripits av de vildaste idéer om att all kommunal verksamhet ska liknas vid företag, återspeglas inte denna syn på ledningen av skolor. /.../ Skolan har i hög grad bevarat de arbetsnormer som existerat i läroverken under lång tid och som uppstod i den urbaniserade folkskolan.
Det innebär att läraren har en stor autonomi i sitt tjänsteutövande.49
Jönsson är inne på samma spår, och skriver att det under lång tid och av ren lättja gått att åka snålskjuts på andra och gömma sig bakom klyschor som "pedagogisk frihet". Samtidigt har skolledningen allt mer avskärmat sig från den pedagogiska
verksamheten.50
Rapp skriver att skolledare brister i sitt ansvar och skolans personal lever inte upp till kraven - och därmed bryter de mot skolans författningar och styrdokument,51 något som en rad inspektionsrapporter från Skolverket också påvisar. Han visar på att det idag finns en stor spridning i måluppfyllelse inom och mellan kommunerna, differenser som är så stora att de inte enbart kan förklaras genom skillnader mellan skolornas eller elevernas förutsättningar.52 Det finns, som PM2 berättar, i alla fall en viss koppling mellan hur skolorna arbetar utifrån styrdokumenten i de större städerna där lärosätena finns (i detta fall Malmö och Lund) jämfört med mindre kommuner. Det är framför allt i inspektionsrapporterna från kranskommunerna som Skolverket påpekar brister kopplade till mitt arbetsområde. Exempelvis i Lomma, Staffanstorp och Kristianstad, där
skolverket bedömer att
...det pedagogiska ledarskapet /.../ måste förbättras så att detta bidrar till ökad
medvetenhet om nationella styrdokument och dess koppling till den dagliga verksamheten i förskola och skola53
De nationella målen bör i högre grad styra undervisningens innehåll, genomförande
och utvärdering, särskilt i skolor med elever i de tidigare årskurserna.54
49 Skolverket (2000), s 24 50 Jönsson (2001) 51 Rapp (2006) 52 Rapp (2006)
53 Skolverket: inspektionsrapport (2005:10) Utbildningsinspektion i Lomma kommun s 5
24
Skolverket upplever att skolornas arbete ofta genomförs på ett sätt, som i allt för liten utsträckning tar hänsyn till kursplaners och läroplanens mål att sträva mot. /.../ Skolans uppdrag och de nationella målen klargörs inte tillräckligt tydligt för eleverna och dialogen mellan lärare och elev kring undervisningens uppläggning utifrån de nationella
kraven förekommer i allt för liten omfattning. 55
Sedan mitten av sextiotalet har ledarskapet inom skolan kommit att förändra karaktär - från att ha varit en bisyssla för folkskolläraren till att idag vara en omfattande lokal organisation.56 Sedan införandet av LPO 94 skärptes dessutom kraven att rektor, ofta med minskade ekonomiska resurser, skulle hålla en budget i balans. I praktiken kan alltså rektor hamna i en valsituation där han eller hon tvingas välja mellan "röda siffror i skolans ekonomiska bokslut eller röda siffror i det pedagogiska bokslutet".57
När skolminister Jan Björklund under en presskonferens i regeringskansliet i december 2009 konstaterade att "...ingen av oss vill bli opererade av en obehörig läkare. Våra elever ska inte undervisas av obehöriga lärare"58, använde han sig av en liknelse som ekat mellan väggarna på landets lärarutbildningar i åtminstone ett decennium. Men liknelsen är i allra högsta grad fortfarande relevant: under första hälften av 2000-talet ökade arbetslösheten bland nyutexaminerade lärare markant - från att år 2001 legat under 1%, låg arbetslösheten för den samlade nyutexaminerade lärarkåren på 5% år 2005. För lärarna i grundskolan hade arbetslösheten stigit allra mest, och låg nu strax under 8%. Samtidigt har endast 57% av landets pedagoger en tjänst som helt motsvarar deras utbildning.
Vid samma tillfälle var 38 % av de kommunalt anställda lärarna under 34 år obehöriga - och i friskolorna drygt hälften!59 I resultatkapitlet framkommer också riskerna med att ha en skolledning som inte tar sitt ansvar. Pedagogerna säger samstämt att det är av stor vikt att skolledare och rektorer innehar adekvat utbildning i långt större utsträckning än idag, då hälften av rektorerna i den kommunala skolan saknar den statliga
rektorsutbildningen (och där drygt en fjärdedel över huvudtaget inte deltagit i någon
55 Skolverket: inspektionsrapport (53-2007:3213) Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun s 5 56 Skolverket (2000)
57 Skolverket (2004), s 23
58 http://www.sydsvenskan.se/sverige/article600356/Hardare-krav-pa-larare-i-ny-skollag.html (100511) 59 Lärarnas riksförbund Brist, balans eller överskott (2005)
25
form av längre skolledarutbildning). I friskolorna är siffrorna ännu lägre.60 Detta riskerar att leda till både en dålig implementering av läroplanerna och dåligt ledarskap, något vi sett exempel på i resultatsammanställningen.
Det råder idag en i alla fall viss politisk enighet om att den svenska skolan måste förändras på sikt. Utöver att framtidens skolpersonal i större utsträckning måste inneha en adekvat utbildning (något som ses som en självklarhet inom de flesta andra
akademiska yrken) ska både skollagar och läroplaner omarbetas. De nuvarande läroplanerna för grundskolan och gymnasiet har drygt 15 år på nacken, och de kan av den anledningen självklart vara värda att revideras. Samtidigt kommer alltför stora reformer med stor sannolikhet möta motstånd hos lärare, som enligt ett uttalande från Lärarnas Riksförbund kommer få ägna två veckors arbete enbart för att genomföra de
nya nationella proven. Utöver detta måste man ta tid även från annan pedagogisk verksamhet för att lärarna ska få en rimlig chans att sätta sig in i de nya
styrdokumenten. Det tar alltid tid innan stora organisationsförändringar satt sig i ryggraden och min resultatsammanställning visar att åtminstone ett par av de lärare jag intervjuat redan idag efterlyser mer tid till "egen" planering. Trots detta ska nya
styrdokument, med nya direktiv, införas - utan att några andra arbetsuppgifter tas bort!61
Jönsson skriver att sedan sextiotalet har läroplaner med likartade krav på helhetssyn, ämnesintegrering, elevinflytande etc. kommit och gått inom alla skolformer. Men eftersom det inte per automatik uppstår någon ny pedagogik i en organisatorisk förändring, har tidigare läroplansrevideringar inte heller satt några djupare spår i den egentliga skolverksamheten. Och så länge skolans ledarskap och strukturerna inne i skolan inte förändras, kommer den traditionella skolkulturen - helt oberoende av avtal och läroplaner - att leva vidare.62
Frågan är då om det är själva innehållet i läroplanerna som är problemet, eftersom nya läroplaner enligt Jönsson riskerar att inte lösa några problem alls - däremot tillföra en rad nya - om de inte förankras och följs upp ordentligt. PK1 har hört protester från "den
60 Skolverkets Nyhetsbrev 08/2004
61 http://www.skolvarlden.se/artiklar/maste-ta-ansvar-arbetssituationen (100511) 62 Jönsson (2001)
26
äldre stammen lärare" (som varit med om flera läroplansrevideringar vid detta laget) mot ännu en omfattande förändring av läroplanen - till och med har vissa på allvar menat att de slutar om nya läroplaner införs. Samtidigt har författarna till I huvudet på
en friskolelärare, bland de personer de intervjuat kommit fram till många av dagens nyutbildade lärare i första hand söker sig till arbetsplatser som uppfyller deras egna krav och förväntningar; "för den yngre generationen lärare är ingenting omöjligt". Passar det inte, är dessa lärare mer benägna än tidigare generationer att inte bara byta arbetsplats, utan att helt byta yrkesbana.63
27
Slutsats
I uppsatsens undersökning har det av resultatet framkommit att de intervjuade lärarna upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, men inte alltid så mycket de önskar. De intervjuade pedagogerna har dock tydligt skilda förhållningssätt till styrdokumenten i sitt dagliga arbete. Några av pedagogerna arbetar kontinuerligt med tolkning och bearbetning av styrdokumenten och läroplanen utgör en central punkt i det dagliga arbetet. Andra pedagoger arbetar däremot, oavsett vad styrdokumenten påbjuder, utifrån känslan av att ”vi gör som vi alltid har gjort” då de anser att detta system fungerar bäst för dem.
Av de intervjuade pedagogerna i denna undersökning har det framkommit en viss skepsis huruvida enbart framtagandet av nya styrdokument kan komma att förändra framtidens skola. Spårbundenheten inom skolans strukturer och ledarskapets betydelse påpekas återkommande bland såväl de intervjuade, som i tidigare forskning. Införandet av nya läroplaner skulle, i dagsläget, troligtvis mötas av stort motstånd inom
yrkessektorn. Detta eftersom den traditionella skolkulturen, oberoende av avtal och läroplaner, trots allt lever vidare. I studien har det även framkommit att införandet av nya läroplaner till och med riskerar att bidra till ännu större problem inom skolvärlden, då läroplanen inte skulle lösa några problem, utan snarare bidra till ett flertal andra så länge den inte förankras väl.
Så länge spårbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva något nytt är så central inom lärarkåren, skulle införandet av nya läroplaner inte ensamt bidra till någon förändring i framtidens skola.
28
Slutdiskussion
Min resultatsammanställning visar exempel på hur den enskilda pedagogen fått bära hundhuvudet, då han eller hon försökt arbeta utifrån gällande regler och förordningar. Det är pedagogen - som på ett yrkesmässigt korrekt sätt vill lägga upp det pedagogiska arbetet utifrån vad som faktiskt påbjuds från läroplanerna - som anses vara "problemet". Därför är det han eller hon som måste flytta på sig. Styrdokumentet kan alltså i vissa fall rent av framstå som en börda, i stället för ett hjälpmedel. Det finns vissa likheter med att det inte sällan är "offret", inte "mobbaren", som tvingas byta skola. Man skyler det som synliggör problemet, medan dess orsak lever kvar i det tysta. Kanske måste
konsekvenserna bli större för rektor när det brister: antingen genom att denna själv står till svars eller också genom att han eller hon tvingas ställa större krav på sina anställda.
Om vi drar saken till sin spets och det vill sig riktigt illa, riskerar den svenska skolan att på sikt förlora en stor andel utbildade lärare i förtid - både bland dem som är
nyutbildade och hungriga, och bland dem som är rutinerade och erfarna. Samtidigt kommer det under de närmaste åren behövas tiotusentals nya lärare, främst beroende på stora pensionsavgångar. För att den framtida svenska skolan inte ska stå helt
obemannad, tvingas man så på nytt söka efter outbildad personal. Personer, som kanske aldrig ens reflekterat över läroplanen och för vilka det inte torde spela någon större roll om de aktuella styrdokumenten sjösattes 1994 eller 2012. Något som i allra högsta grad motverkar syftet med en skollags- och läroplansrevidering. Och då står vi återigen på ruta ett.
Sverige är för många ett föregångsland och ett slags avantgarde för sin moderna syn på pedagogik och på barn i största allmänhet. Det är ingen slump att Sverige var det första landet i världen att lagstifta mot barnaga (vilket, i skrivande stund, endast ytterligare tio av världens länder implementerat.) Men nästan dagligen hör vi rapporter om att svenska elever presterar allt sämre, i både nationella och internationella jämförelser - trots att vi betraktar oss själva som ett pedagogiskt föregångsland.
Samtidigt är just läraryrket ett av ytterst få - kanske det enda? - samhällsuppdrag där tolkningen av styrdokumenten är så pass fri att den enskilda utövaren över huvudtaget inte behöver känna till vare sig dess existens eller dess innehåll, än mindre följa dess
29
gällande direktiv. Det enda samhällsuppdrag där man å ena sidan rättframt kan hävda att man inte är insatt i styrdokumentens (i detta fall läroplanens) innehåll, och inte heller har något intresse av att arbeta utifrån den eftersom man kategoriskt avfärdar den som "flummig" och "svårtolkad" - samtidigt som man efterlyser mer tid till att faktiskt reflektera över den!
Även om det på senare tid uppkommit ett par fall där skol- och/eller kommunledning fått stå till svars för bristande handlingsplaner mot mobbing, har samhället valt att se mellan fingrarna då både skolledning och enskilda pedagoger medvetet och upprepade gånger brutit mot övriga styrdokument. Det råder en utbredd uppfattning utanför skolvärlden att "vem som helst" kan arbeta i den pedagogiska verksamheten, så länge han eller hon är begåvad med lite sunt förnuft och inte bryter några juridiska lagar. Jag tror ingen inom skolvärlden verkligen är intresserad av att gå tillbaka till gamla tiders stelbenta institutioner, där förmedlingspedagogiken var den enda rådande undervisningsformen.
Det finns tydliga skillnader i hur pedagogerna förhåller sig till sitt pedagogiska uppdrag. Vissa strävar efter att lägga upp sitt arbete utifrån gällande läroplaner, medan andra - oavsett vad gällande styrdokument påbjuder - säger att "de gör som de alltid har gjort, för de vet vad som fungerar bäst!". Gemensamt är att det råder det en viss rädsla, att när pendeln nu tycks ha gått för långt åt ena hållet kommer den obönhörligen svänga över lika kraftigt åt det andra; att mycket av det som gör läraryrket tilltalande - såsom kombinationen av en pedagogisk tolkningsfrihet och ett pedagogiskt ansvar, eller den s k förtroendetiden (och flexibiliteten den medför) - riskerar att detaljregleras markant, eller till och med helt försvinna, i kommande styrdokument.
Självklart ska all skolpersonal sträva efter att följa gällande styrdokument i så stor utsträckning som möjligt. Självklart ska vi även i framtiden sträva efter att den offentliga skolan håller så hög nivå som möjligt. Självklart ska vi även i framtiden sträva efter att våra elever blir bildade medborgare som känner delaktighet i samhället. En hög standard på skolan är ett slagkraftigt vapen mot det vi idag betraktar som stora samhällsproblem: segregation, missbruk och kriminalitet. Att successivt sänka
30
är inte enbart en omställning av skolan. Det är på längre sikt också en negativ
förändring av samhället i stort. Men i värdegrundsfrågor är den nuvarande läroplanen redan tydlig.
Den förhoppning jag har med mitt arbete, är att det ska bidra till att vi i framtiden får en skola där läraryrket verkligen uppnår den status det förtjänar. Adekvat utbildad
skolpersonal är A och O, för att framtidens skola ska fungera på det sätt samhället både vill och kräver. Min önskan är också de lärare, som strävar att vara verksamma utifrån det sätt som samhället - på parlamentarisk väg, i form av skolans styrdokument - beslutar vara det bästa för framtidens skola, ska känna att de får stöd och uppmuntran. Kommun och skolledning ska definitivt inte premiera de som av ren lättja aktivt väljer att göra det lätt för sig, de som "gör som de alltid gjort" eftersom de ändå vet att risken att de någonsin ställs till svars är i princip obefintlig.
Jag finner det tragiskt att man gör politik på bekostnad av våra barn och ungdomar. Det är trots allt inte något nytt dilemma vi står inför - få nationella politiska frågor har under så lång tid varit så heta som skolan.
31
Förslag på framtida forskning
Jag kan slutligen konstatera att vidare forskning inom området är nödvändig. Detta för att kunna göra en grundläggande undersökning kring problematiken varför vissa pedagoger följer eller inte följer skolans styrdokument. Peter Carlsson undersöker i sitt arbete skillnader mellan kommunala och fristående skolor. Andra tänkbara faktorer som skulle kunna vidareutvecklas är exempelvis i vilken grad en stark eller svag ledning samspelar med den övriga skolpersonalens vilja att följa styrdokumenten. Därtill skulle också en jämförelse mellan behöriga och obehöriga lärares benägenhet att följa
styrdokumenten vara tänkbar.
För att kunna göra en reell åtgärd inom skolans värld, och förbättra morgondagens skola, skulle den här uppsatsen i kombination med ovanstående kompletteringar och vidare forskning utgöra en grundstomme i ett kommande åtgärdspaket.
32
Litteraturförteckning
Carlsson, Peter (2010), Läroplanen, läraren, ledarskapet. Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Ekholm, Mats, Blossing, Ulf, Kåräng, Gösta, Lindvall, Kerstin, Scherp, Hans-Åke (2000). Forskning om rektor - en forskningsöversikt, utgiven av Skolverket. Stockholm: Liber
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena (2007).
Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Gerge, Susanne, Lenander, Camilla (2008). I huvudet på en friskolelärare. Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget
Jönsson, Kurt-Lennart (2001). Praktiskt skolledarskap & styrning eller vanstyre av
skolan. Jönköping: Brain Books AB
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, Joanna (2008). LPO - 94 i praktiken - hur några pedagoger tolkar och
konkretiserar läroplans - och kursplansmålen i religionskunskaps ämnet [sic!]. Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Lärarnas Riksförbund (2005) Brist, balans eller överskott? Utmaningar och möjligheter
för en effektiv arbetsmarknad och en kvalitetsinriktad skola
Patel, Runa, Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder - att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur Uppsala: Kunskapsföretaget. Fjärde upplagan.
Rapp, Stephan (2006). Är skolan för alla? En handbok om skolutveckling och ökad
33
Skolverket (2004), NU 03: Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 -
sammanfattande huvudrapport, Stockholm: Skolverket
Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 - Gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda
Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94
Skolverket: inspektionsrapport (2005:10) Utbildningsinspektion i
Lomma kommun
Skolverket: inspektionsrapport (Dnr. 53-2006:3275) Utbildningsinspektion i
Staffanstorps kommun
Skolverket: inspektionsrapport (53-2007:3213) Utbildningsinspektion i
Kristianstads kommun
Internetreferenser
Skolverkets nyhetsbrev 2004:8
http://www.skolverket.se/content/1/c4/13/90/Nyhbrev0408.pdf (hämtad 100511)
Skolvärlden.se Måste ta ansvar för arbetssituationen
http://www.skolvarlden.se/artiklar/maste-ta-ansvar-arbetssituationen (hämtad 100511)
Sydsvenska Dagbladet Hårdare krav på lärare i ny skollag
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article600356/Hardare-krav-pa-larare-i-ny-skollag.html (hämtad 100511)
Arbetsmaterial
34
Bilagor
(Bilaga 1)
Intervjufrågor:
1. På vilket sätt följer du som pedagog, ditt lärarlag och din skolledning läroplanen?
2. Att vara tillräckligt insatt för att kunna följa läroplanen är viktigt, men kan av olika omständigheter vara svårt – något som gäller både pedagoger och för skolledning.
På vilket sätt anser du att man bäst bör arbeta, och vilka redskap anser du behövs, för att den enskilda pedagogen, lärarlaget och skolledningen ska få möjligheten att bli mer insatta och lättare kunna följa läroplanen?
3. Att vara lärare innebär att man i sin yrkesutövning utgår från det uppdrag samhället ger. Vi anser att det existerar en gängse uppfattning, både i och utanför skolvärlden, att många pedagoger – av olika anledningar - ofta väljer att bortse från aktuella läroplaner.
a. Delar du denna uppfattning?
Om ja: varför tror du att det är så?
Om nej: varför tror du att denna – i sådana fall felaktiga – uppfattning finns?
b. Man håller just nu på att utarbeta nya läroplaner. På vilket sätt skulle du uppleva att en ny läroplan skulle lösa det aktuella problemet?
4. Tror du det finns några skillnader hur i pedagoger, lärarlag och skolledning väljer att följa läroplanen beroende på om de undervisar i grundskola eller gymnasium?
35 (Bilaga 2)
Presentation av intervjugruppen
PM1 (Pedagog Manlig 1), är utbildad och verksam inom gymnasieskolan. Arbetar f n i en fristående skola, men har tidigare erfarenhet av kommunal skola
PK1 (Pedagog Kvinnlig 1), är utbildad och verksam inom gymnasieskolan. Arbetar f n i en fristående skola, men har tidigare erfarenhet av kommunal skola
PM2 (Pedagog Manlig 2), är utbildad och verksam inom grundskolan
PK2 (Pedagog Kvinnlig 2), är utbildad för grundskola och förskola, f n verksam i förskolan
PM3 (Pedagog Manlig 3), är utbildad och verksam inom gymnasieskolan
PK3 (Pedagog Kvinnlig 3), är utbildad för grundskola och förskola. Specialpedagog. F n verksam i en kommunal skola för elever med särskilt behov, men har tidigare erfarenhet av fristående skola.
De har, sedan de erhållit sin lärarexamen, från två yrkesverksamma år inom skolan (den yngsta) till tio yrkesverksamma år (den äldsta). Samtliga intervjupersoner har alltså endast arbetat under just nu rådande läroplaner (LPO94 respektive LPF94).
Samtliga har varit yrkesverksamma inom minst två olika rektorsområden och arbetar för närvarande i Malmö, Lund eller i någon av kranskommunerna.
