Prao i backspegeln

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Prao i backspegeln

- Gymnasieelevers reflektioner om praons betydelse

Work Experience Programmes in a rearview mirror

- Upper Secondary students reflections on Work Experience Programmes

Madelen Nilsson

Lena Rennemark

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-04

Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jonas Olofsson

Sammanfattning

Prao i grundskolan har mellan åren 1994 och 2018 varit ett frivilligt inslag enligt läroplanen. Under dessa år har många skolor ändå valt att fortsätta tillämpa prao, men med skiftande kvalitet enligt tidigare forskning på området. Exempelvis framkommer att för- och efterarbetet kring prao, men även syftet med den, varit otydlig för eleverna.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur elever som går andra året på gymnasiet upplevde sin prao, inbegripet för- och efterarbetet i skolan. Vi vill även se i vilken utsträckning praon inverkat på deras gymnasieval. För att få en bred överblick valdes kvantitativ metod. Insamlingen av empirin skedde med digitala gruppenkäter som resulterade i 168 svar, relativt jämnt fördelat mellan elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program. Analysen har utgått från teorin Careership och begreppen handlingshorisont, habitus, brytpunkter och pragmatiskt rationella val.

Resultatet visar att majoriteten av eleverna inte tror att praon påverkat deras gymnasie-val, däremot är flertalet positiva till prao och hade velat ha ännu fler veckor. Cirka 80 procent av eleverna tror också att mer prao hade haft påverkan på deras studie- och yrkesval. Sett till kvalitetsarbetet mindes runt hälften av eleverna exempel på för- och efterarbetet kring prao. Vissa skillnader i resultatet framkommer mellan studie-inriktningarna. Exempelvis ansåg en större andel av eleverna på yrkesprogram att syftet med prao tydliggjorts bra i skolan.

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till de två studie- och yrkesvägledare och alla lärare som har varit oss behjälpliga med att få tillgång till de klasser vi besökt på skolorna. Tack till alla elever som tagit sig tiden att besvara vår enkät.

Tack till vår handledare Jonas Olofsson för hjälp med SPSS och övrig feedback som har hjälpt oss och utvecklat vårt skrivande.

Arbetsfördelning

Arbetet har genomförts tillsammans gällande skrivande, läsning och bearbetning av texterna fast med ansvar för olika delar i arbetet.

Lena Rennemark har främst ansvarat för tidigare forskning och större delen av metodavsnittet medan Madelen Nilsson ansvarat för inledning och teoridel. Insamlingen av enkäterna utfördes tillsammans. Empirins bearbetning delades upp något där Madelen skötte framtagning av tabellerna i SPSS och Lena ansvarade för slutfinishen. Hela arbetet har diskuterats tillsammans och eventuella justeringar har skett gemensamt.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Begreppsförklaring ... 9

1.3 Disposition ... 10

2 Tidigare forskning ... 11

2.1 Prao som en del i elevens arbetslivskunskap ... 11

2.2 Praons betydelse i karriärvalet ... 13

2.3 Prao stärker elevernas valkompetens ... 14

2.4 Prao ur ett elevperspektiv ... 15

2.5 Sammanfattning ... 16

3 Teori ... 17

3.1 Careership ... 17

3.1.1 Handlingshorisont och habitus ... 17

3.1.2 Brytpunkter ... 18

3.1.3 Pragmatiskt rationella val ... 18

3.2 Sammanfattning ... 19

4 Metod ... 20

4.5 Reliabilitet och validitet ... 24

4.6 Etiska ställningstaganden ... 25

5 Resultat ... 26

5.1 Bakgrundsinformation ... 26

5.2 Handlingshorisont och vidgande av perspektiv ... 26

5.2.1 Sammanfattning ... 29 5.3 Elevperspektiv /arbetslivskunskap ... 29 5.3.1 Sammanfattning ... 32 5.4 Kvalitetssäkringsarbete ... 32 5.4.1 Sammanfattning ... 35 5.5 Sammanfattning ... 36

6 Analys ... 37

6.1 Handlingshorisont och vidgande av perspektiv ... 37

6.2 Elevperspektiv/arbetslivskunskap ... 38

6.3 Kvalitetssäkringsarbete ... 39

7 Diskussion ... 42

7.1 Resultatdiskussion ... 42

7.2 Teoridiskussion ... 43

7.3 Metoddiskussion ... 44

7.4 Förslag på framtida forskning ... 45

Referenslista ... 46

1 Inledning

Prao har funnits med i skolans läroplan sedan 1960-talet, då det benämndes praktisk yrkesorientering (pryo). Målet var att den praktiska yrkesorienteringen skulle ge eleven en inblick i både arbetsliv och arbetsmiljö. Tillsammans med övrig undervisning skulle pryo bidra till och hjälpa eleverna att kunna genomföra självständiga beslut gällande yrkes- och studieval. Pryo var uppdelad på tre studiebesök i åttonde klass, och två veckor på en arbetsplats i nionde klass. Läroplanen visade tydligt på vikten av både för- och efterarbete och gav flera exempel på hur det kan ske i de olika ämnena (Lgr69, 199-201). 1980 skedde en förändring då en ny läroplan infördes där man ökade tiden upp till tio veckor, samt ändrade benämningen till praktisk arbetslivsorientering (prao). Man ansåg dock att det skulle kunna bli svårt att finna platser till så många veckor, så ett minimikrav sattes till sex veckor per elev under grundskoletiden. För att varje elev skulle få så brett perspektiv som möjligt genom sin prao fanns tre olika sektorer inom arbetslivet, där eleverna skulle ombesörjas att få erfarenhet inom alla tre. De skulle även välja på så vis att flickor fick inblick i mansdominerade yrken och pojkar inom kvinnodominerade (Lgr80, 30 - 31).

När sedan 1994 års läroplan kom fanns det inte längre någon styrning av prao. Det stod dock att elever skulle tillgodoses med kunskaper och erfarenheter för att själva kunna värdera olika valmöjligheter som påverkar deras egen framtid (Lpo94). Riktlinjerna gjorde att många skolor fortsatt att tillämpa prao, men enligt Skolinspektionen (2013) har det framkommit tydliga brister på styrning från skolan, det har saknats mål och reflektioner över varför prao tillämpas.

Bristen på tydlighet med arbetet kring prao framkom även i vårt fördjupningsarbete, där få exempel kunde ges på hur för- och efterarbetet ingick i undervisningen (Nilsson och Rennemark 2018). Informanterna i studien var SYV och rektor och syftet var att undersöka hur två skolor använde prao för att stärka elevernas valkompetens och vidga deras perspektiv (ibid.). I en intervju med Anders Lovén, universitetslektor och forskare med stort engagemang i ämnet, visar han sig kritisk till de skolor som valt bort prao under den frivilliga perioden. Han menar att prao för många elever är den enda kontakt de får med arbetslivet under skolåren och att inträdet på arbetsmarknaden för ungdomar idag

sker allt senare (Svenskt Näringsliv 2008). Lovén anser att undervisningen gällande arbetslivskunskap måste förbättras. Prao ses som en del i kunskapsområdet och han har föreslagit att den borde bestå av en valfri del och en styrd del för att utmana eleverna (Lovén 2016).

Den 1 juli 2018 blev det åter lagstadgat med prao för alla elever, denna gång med minst 10 dagar från och med årskurs åtta (Skolverket 2019b). Flera olika utredningar och rapporter har belyst prao som en viktig förberedelse inför elevernas karriärval, där Yrkesprogramsutredningen ligger till grund för återinförandet. Samtidigt har samhällets ökade behov av arbetskraft inom flera bristyrken lett till att det behöver väckas ett större intresse för yrkesprogrammen, dessa behöver göras mer attraktiva för eleverna. Behovet av arbetskraft beror delvis på att andelen elever som väljer yrkesprogram har minskat kraftigt de senaste årtiondena. Det beror även på att en förskjutning skett av andelen elever som går vidare till högre studier i nära anslutning till examen från ett högskoleförberedande program (SOU 2015:97). Eleverna behöver mer kunskaper om både arbetslivet, olika yrkesområden och vilka jobb som finns. Detta lyfts fram som viktiga delar i elevernas valkompetens och som kan förvärvas genom prao. För att kvalitetssäkra prao behöver den integreras i övrig ämnesundervisning, och ett tydligt för- och efterarbete hjälper eleven att få perspektiv och reflektera över sina erfarenheter. Dessa kunskaper blir ett värdefullt underlag i deras valprocess när karriärval görs (Malm Lindberg & Herrström 2016, SOU 2019:4).

Tidigare studier visar alltså att prao är till för att stärka elevernas valkompetens och hjälpa dem att göra väl underbyggda karriärval. Samtidigt poängteras vikten av för- och efterarbete kring prao för att eleverna ska tillgodogöra sig denna kunskap, och att det här syns stora brister. Inför vår kommande profession kan det vara av intresse att få fram elevernas uppfattning av prao. Anser eleverna att det varit tydligt med praons syfte och i vilken utsträckning har de upplevt att prao hört ihop med deras funderingar kring gymnasieval? Hur stämmer elevernas uppfattning om för- och efterarbetet överens med tidigare studier? Resultatet av denna studie kan vara användbar för att utveckla arbetet kring prao nu när det är obligatoriskt igen.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur elever som går andra året på gymnasiet i den utvalda kommunen upplevde sin prao på högstadiet. Har det varit tydligt för eleverna att arbetet kring prao, samt själva praoveckan, stärkt deras valkompetens och vilken betydelse hade praon för elevernas gymnasieval? Studien avser att besvara följande frågor:

● I vilken utsträckning har prao inverkat på elevernas val av gymnasieprogram? ● I vilken utsträckning kan eleverna koppla samman prao med för- och efterarbetet

kring densamma i skolan?

1.2 Begreppsförklaring

Nedan beskriver vi två av de begrepp som vi anser vara viktiga för studien. Övriga teoretiska begrepp presenteras under delen med den teoretiska referensramen.

Valkompetens - Innebär en lärandeprocess i att utveckla kunskaper om sig själv och sin

omgivning för att på bästa sätt kunna hantera livets olika övergångar. Valkompetens innebär att eleven ska kunna avgöra och ta beslut utifrån den information som tillhandahållits. Enligt Skolverkets (2013) rekommendationer ska eleven genom studie- och yrkesvägledning:

-bli medveten om sig själv

-bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken -bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen

-lära sig att fatta beslut

-lära sig att genomföra sina beslut

Kvalitetssäkringsarbete kring prao - Skolan behöver ge eleverna tydliga syften och mål

med praon för att den ska bli meningsfull. Genom att prao är en integrerad del i annan ämnesundervisning före, under och efter praoperioden ges förutsättningar för att eleven ska kunna tillägna sig mesta möjliga erfarenheter (Skolverket 2019a).

Några exempel på för- och efterarbete i anslutning kring prao framkommer i studiens enkät under frågorna 15 och 16 (bilaga 1).

1.3 Disposition

Efter uppsatsens inledning presenteras tidigare forskning under kapitel två. Där lyfter vi både utredningar, rapporter och tidigare forskning som vi anser relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Därefter presenteras de teoretiska begrepp vi sedan använder i analysdelen, dessa utgår från teorin Careership. I kapitel fyra redogör vi för vilka metodval som varit aktuella och hur vi har tänkt kring dessa. Efter det presenteras den empiri som samlats in vilken avgränsats till det som är relevant för att besvara studiens frågeställningar. I kapitel sex analyseras resultatet med hjälp av tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen. Avslutningsvis diskuteras resultat, teori- och metodval under kapitel sju. Kapitlet avrundas med att vi ger förslag på framtida forskning utifrån studiens resultat. Enkäten som användes för insamling av empirin finns som bilaga.

2 Tidigare forskning

I detta kapitel lyfts studier som enligt vår bedömning anses relevanta i förhållande till syftet och de frågor som uppsatsen ämnar besvara. Både offentliga utredningar och forskningsstudier behandlas och vi inleder med att presentera de offentliga utredningar som belyser problemområdet.

2.1 Prao som en del i elevens arbetslivskunskap

Yrkesprogramsutredningen (SOU 2015:97) tillsattes för att stärka upp

kompetens-försörjningen i landet. Utredningens syfte var att få fram förslag på hur yrkes-utbildningarna kunde bli mer attraktiva, samt att ungdomarnas övergångar till arbetslivet efter skolan behöver underlättas. Det konstaterades att valet till gymnasiet är svårt och att ungdomarna tidigt behöver kunskaper om arbetslivet för att känna sig väl förberedda. “Utredningen konstaterar att kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen i grundskolan varierar och att elevernas kunskaper om arbetslivet och om vilka jobb som finns behöver förbättras” (SOU 2015:97, 14). Därefter föreslog de vad som behöver göras för att eleverna ska få bättre kunskaper gällande arbetsliv. Ett av förslagen var att alla elever ska få möjligheten till minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao) oavsett skolform (ibid.).

Utredningen ansåg att de kunskaper eleverna får via prao inte kan ersättas av andra aktiviteter som till exempel temadagar, arbetsplatsbesök och annat men att de också behövs. Att syfte och mål måste bli tydligare gällande praoverksamheten samt att den behöver integreras i undervisningen betonades. De menade att för- och efterarbetet är viktigt för att eleven ska få en så bra bild som möjligt av arbetslivet, att de får dela med sig och reflektera över sina erfarenheter från praon (SOU 2015:97, 72-75). Utredningens förslag gick sedan igenom efter en proposition då prao från och med 1 juli 2018 har blivit obligatoriskt. Yrkesprogramsutredningen låg även till grund för en efterföljande ut-redning om arbetslivskunskap i skolan.

I utredningen Framtidsval (SOU 2019:4) lyfts hur grundskolan kan utveckla undervisningen kring arbetslivskunskap. Det finns flera förslag på åtgärder varav ett är

att förtydliga kunskapsområdet arbetslivskunskap, som behöver ha ett brett perspektiv för att bland annat ge eleverna kunskaper om och kopplingen mellan skola och arbetsliv. Timplanen ska tillgodose att det finns tilldelad tid. Ansvarsfördelningen ska också vara tydlig och här föreslår utredningen att det är studie- och yrkesvägledaren som ansvarar för att det blir gjort (SOU 2019:4, 238). Anledningen till förslaget är att området arbetslivskunskap idag endast finns inkluderat, men ej tydligt avgränsat, i ämnet samhällskunskap. “Syftet är att skapa möjligheter för eleverna att i undervisningen få kunskaper om arbetsliv och arbetsmarknad så att de kan fatta väl underbyggda beslut om framtida studie- och yrkesinriktning” (SOU 2019:4, 85).

Som en del i utredningens underlag ligger undersökningar gjorda med olika elevgrupper för att stämma av behov, tillgång och kvalitet på skolans studie- och yrkesvägledning. Framförallt i mötet med unga vuxna som stod utanför både studier och arbete framkom att de i grundskolan inte hade fått kopplingen mellan skola och arbetsliv. Sammantaget, trots olika bakgrund och förutsättningar, uttryckte eleverna samstämmigt att informationen kom för sent, då de flesta fick den först i nionde klass (SOU 2019:4, 135-136). Ett exempel som lyfts i utredningen, som bekräftade utredarnas “bild”, var ett enkätresultat från 2017. Det var Sveriges elevkårer som tillsammans med Lärarnas riksförbund ställde frågor till 1000 gymnasieelever om bland annat studiemotivation och avhopp från gymnasiet. Ett av resultaten var att 40 procent upplevde att de fått för lite eller ingen studie- och yrkesvägledning inför sitt gymnasieval (SOU 2019:4, 139). Ett annat exempel var ett resultat från en enkätstudie gjord 2017 av den ideella föreningen Mentor i Sverige, där 3219 ungdomar mellan 13-24 år deltagit. I den framkom bland annat att 31 procent av ungdomarna hade önskat mer praktik i skolan och att 68 procent ansåg att de inte fått tillräckligt med information om hur arbetsmarknaden fungerar. Vid en könsuppdelning framträdde tjejerna, då 71 procent ansåg detta och bland killarna var andelen 59 procent. Utifrån studieinriktning kunde ett mönster ses utifrån att de elever som gick på yrkesprogram i högre grad upplevde att de hade fått tillräcklig information om arbetsmarknaden (Bergström och Pinto 2017, 11).

2.2 Praons betydelse i karriärvalet

Waller, Harrison, Hatt och Chudry (2014) genomförde en studie i England för att undersöka huruvida social klasstillhörighet påverkade elevernas val av plats till den skolbaserade arbetslivserfarenhet (ses som jämförbar med prao) som var på en till två veckor mellan 14 och 16 års ålder. Författarna ville även se hur veckorna med arbets-livserfarenhet hade påverkat elevernas tankar om vidare studier på högre nivå, om valet av plats varit medveten sett till deras karriärplan.

Resultatet i studien byggde på intervjuer med ungdomar som hade gått vidare till högre studier. Deltagarna var elever som studerade sitt första år på ett universitet med stort geografiskt upptagningsområde, vilken även representerade olika grupper gällande social klass. Det framkom att den största andelen hade ordnat sin praoplats på egen hand eller med hjälp av sin familjs kontakter. Ungefär en tredjedel av de svarande hade tagit hjälp av skolan (Waller m.fl. 2014). Flera av eleverna som ansåg att platserna hade varit av bra kvalitet och bidragit till deras karriärplan var de som hade ordnat platsen på egen hand. Flera gav också uttryck för att de platser som skapats med skolans hjälp hade varit dåligt stimulerande och ibland valts som ett sista alternativ då inget annat hade hittats. Det fanns elever som på egen hand hade hittat bra platser med tankar om att det var inom området de ville studera vidare till. Flera av eleverna hade valt den “enkla vägen” och tagit en plats utan några större reflektioner över karriärval, dessa representerades av elever inom både medel- och arbetarklass. Waller m.fl. (2014) ansåg att skolan skulle kunna jobba på ett annat sätt gällande placeringarna, de borde utmana eleverna mer i sitt val av praoplats för att tänka karriärvägar.

I en studie gjord av Messer (2018) fick ca 300 14–15 åriga elever i Storbritannien besvara två enkäter kring sin upplevelse om den egna utvecklingen av sina färdigheter kopplat till arbete. Den första enkäten besvarades inför deras två veckor långa prao, och berörde främst deras förväntningar inför tiden ute på arbetsplatsen och om deras karriärtankar innan prao. Den andra enkäten besvaras i nära anslutning till att praon var avklarad och i den fick de frågor kring upplevd förändring/utveckling efter sin prao, men också om/hur deras tankar kring karriär förändrats. De fick också frågan om de skulle vilja ha ytterligare prao. I studien fick, efter praoperiodens slut, även 240 av de arbets-givare som tagit emot eleverna besvara liknande frågor om elevens utveckling och färdigheter. Syftet med undersökningen var att belysa på vilka sätt eleverna kan förberedas för arbetslivet. Många tidigare studier är gjorda på området, men här ville

Messer utvidga dem genom att även samla information om ungdomarnas förväntningar och upplevelser både före och efter praon. Det som framkom tydligt i undersökningen var att ungdomarna hade höga förväntningar inför prao som också uppfylldes. Även arbetsgivarnas bild överensstämmer i hög grad med ungdomarnas gällande deras utveckling. Eleverna hade också gärna haft ytterligare prao om det hade varit möjligt. På frågan om de trodde att praoplaceringen hade hjälpt dem i sitt karriärval svarade 64 procent jakande, samtidigt hade cirka hälften av eleverna en praoplats som motsvarade deras karriärtankar (Messer 2018).

2.3 Prao stärker elevernas valkompetens

Valkompetens bör ses som en lärandeprocess som eleven genom både undervisning och vägledning utvecklar under hela skoltiden. Elever har ett stort behov av valkompetens, både för att kunna orientera sig samt organisera den mängd information om alla valmöjligheter som finns att tillgå inom utbildning och arbetsmarknad. Dagens snabbt föränderliga arbetsmarknad ställer krav på elevernas förmåga att göra välgrundade val vid en omställningssituation (SOU 2019:4, 86)

I en artikel benämns valkompetens som career management skills, CMS (Sultana 2012). Sultana betonar vikten av att den enskilda individen tar ansvar för sin utveckling, men även kompetensen att klara övergångar i livet. Förmågor som hen behöver för denna valkompetens är att strukturerat kunna samla, analysera, sätta samman och organisera både sig själv och kunskap kring utbildning och arbetsliv (Sultana 2012, 226–229). Exempel Sultana (2012) anger för att individen ska kunna få träna dessa färdigheter kopplas till skolan, att det där ska ges utrymme i schemaläggningen. Färdighetsträningen kan naturligt inbegripas i flera ämnen, och skolan kan till exempel jobba i temaform med en ”röd tråd” kring exempelvis självkännedom, yrken och utbildning. Ett konkret exempel på inlärning som belyses är arbetslivspraktik, prao, och hur man i skolan kan jobba inför och efter praoperioden för att utveckla elevernas valkompetens (ibid.).

2.4 Prao ur ett elevperspektiv

Som Malm Lindberg och Herrström (2016, 23) lyfter i sin rapport är prao för de flesta elever en första kontakt med arbetslivet där de ges kunskaper som inte går att få i skolbänken. Dessa kunskaper kan sedan hjälpa dem till bättre underbyggda karriärval. Tyvärr verkar det som att elever på många skolor inte är medvetna om studie- och yrkesvägledningens innebörd. De ges inte de rätta verktygen att koppla samman sina erfarenheter av prao med framtida val av studier och yrken.

Henrysson (1994) presenterar i sin avhandling Syo-kulturer i skolan vad han fått fram i sin undersökning med elever och skolpersonal gällande studie- och yrkesvägledningen. I avhandlingen har författaren undersökt prao, och det framgår att eleverna överlag ser positivt på prao och att de efterfrågar mer prao. De anser att prao ger dem nödvändig kunskap om arbetslivet som är lättare att förstå i praktiken än i undervisningen. Praon har även fått dem att inse att arbeta kan vara rätt jobbigt och innebära långa dagar. Eleverna anser inte att deras prao har kopplats tydligt till undervisningen vilket även bekräftas av en skolledare som anser att det skulle kunna göras mycket mer, men att ämnes-undervisningen inte ger utrymme till detta (Henrysson, 1994, 137). Det framkommer även att prao anses vara bra för de elever som tappat motivation och självkänsla. Att få utföra en uppgift i en annan kontext än skolan, och att få beröm för detta och känna sig duktig, ger en ökad självkännedom och får eleven att växa (Henrysson, 141–143).

I Lovéns avhandling (2000) har vägledningssamtal mellan åtta elever i årskurs nio och deras vägledare studerats. Eleverna kom från fyra klasser i geografiskt spridda skolor med skiftande social struktur. Utöver vägledningssamtalen ombads samtliga elever i de fyra klasserna fylla i två enkäter, en före och en efter valet till gymnasiet. Fokus i studien låg på elevens gymnasieval och vilka reflektioner som gjordes kring detta. Lovén lyfte även en del frågeställningar kring prao, och resultatet visade både att eleverna kände att de hade för lite arbetslivskunskap och upplevde osäkerhet inför sitt gymnasieval. I resultatet framkom även att de hade önskat mer prao (Lovén 2000).

Skolinspektionens (2013, 19–20) granskning visar att de skolor som fortsatt använda sig av prao, under tiden den varit frivillig, ofta brister i riktlinjer och i sin målsättning med prao-arbetet. Det blir inte alltid tydligt för eleverna att koppla sina erfarenheter från prao till kommande val av utbildning och yrke. Även om skolan förespråkar att eleven inte ska göra praktik hos föräldrarna hittar många elever sina praoplatser via föräldrar

eller andra bekanta. Detta gör att eleverna inte vidgar sina perspektiv på bästa sätt och tar tillvara på praons möjligheter.

2.5 Sammanfattning

Vår forskningsöversikt visar att det finns stora brister i arbetslivskunskap på skolorna vilket påverkar elevernas förberedelser inför valsituationer. Forskningen visar att prao är ett bra verktyg som ger elever kunskap inom yrkes- och arbetsliv som inte går att få i skolan. Forskningen visar även vikten av ett tydligt för- och efterarbete kring prao för att eleverna ska kunna koppla samman sina kunskaper och erfarenheter till kommande studie- och yrkesval. Eleverna behöver ett tydligt syfte och mål med prao för att valkompetensen ska berikas.

De studier vi påvisar talar för att prao anses betydelsefullt för ungdomar då de får kontakt och erfarenheter från arbetslivet. Det är ett sätt för dem att se och prova på ett yrke som de har funderingar på inför framtiden. Forskningen visar också skillnader på bra och mindre bra praoplatser samt att eleverna efterfrågar mer arbetslivskunskap i form av prao.

Vår studie påminner delvis om rapporten av Malm Lindberg och Herrström (2016) som vi uppfattar som intressant gällande valt område. Vi anser däremot att den saknar vissa aspekter kring kvalitetssäkringen, i form av för- och efterarbetet kring prao, vilket vi vill lyfta här. Dock har vi avgränsat oss till gymnasieelever i årskurs två i en mellanstor kommun. Vår studie kan även ses relevant då de större avhandlingarna som gjorts gällande prao har några år på nacken (Henrysson 1994, Lovén 2000). Efter deras avhandlingar har det gjorts mindre utredningar och rapporter som berört området, dock med liknande resultat.

3 Teori

I detta kapitel redogör vi för den valda teori som ligger till grund för vår analys. Teorin presenteras först lite kortfattat, därefter presenterar vi mer ingående de begrepp som har valts ut och till sist en kort sammanfattning.

3.1 Careership

Hodkinson och Sparkes (1997) teori Careership är en sociologisk teori som förklarar människors beslutsfattande i karriärval. Den utgår bland annat från Pierre Bourdieus teori kring habitus, att man föds in i sitt val och hur individens habitus påverkar handlingshorisonten (Bourdieu 1995). Författarna bakom Careership menar att hand-lingshorisonten påverkas av mycket mer som till exempel kapital, olika fält (miljöer) samt när personer går igenom olika brytpunkter i livet. Teorin lyfter även att slumpen har betydelse i en individs karriärval. För studiens analys har inte hela teorin använts utan endast de begrepp som ansetts användbara i anslutning till uppsatsens frågeställningar (Hodkinson och Sparkes 1997).

3.1.1 Handlingshorisont och habitus

Centralt i Careership är att interaktionen mellan individen och det fält den befinner sig i styr karriärvalen. Fält syftar till det område där personen befinner sig, och påverkar den enskildes handlingshorisont - hur långt hen “kan se” och därmed grundar sina val. Handlingshorisonten styrs av ens habitus, vilket betyder vad som format individen som person genom förvärvade erfarenheter i livet och av personer i deras omgivning. Dessa erfarenheter baseras således på sammanhanget personen växt upp i utifrån klass, socialt kapital och utbildningskapital. En individs habitus är starkt förankrad och hindrar personen att välja yrken utanför sin världsbild då de oftast inte vet att de finns, man väljer det man känner till. Med hjälp av rätt verktyg kan nya kunskaper och erfarenheter vidga handlingshorisonten och visa fler möjligheter (Hodkinson och Sparkes 1997, 33–36). Praktisk arbetslivsorientering, prao, är ett verktyg för eleverna att vidga sin

handlings-horisont. Den erfarenhet de får genom prao kan vara svår att tillförskaffa sig på annat sätt i den åldern. Att utföra sin prao inom ett område där man saknar förkunskaper är ett bra verktyg då Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) menar att nya erfarenheter och kunskaper hjälper till att modifiera och förändra ens habitus och handlingshorisont.

3.1.2 Brytpunkter

Hodkinson och Sparkes (1997) menar att personer behöver hantera olika brytpunkter under sin karriärväg i livet. Dessa brytpunkter är då en individ går igenom någon förändring där habitus och handlingshorisont spelar en viktig roll. De har delat upp brytpunkterna i strukturella (samhällsreglerad förändring), frivilliga (självvald förändring) och påtvingade (ofrivillig förändring). Hur personen hanterar dessa brytpunkter förklaras med hjälp av, vad de kallar för, olika rutiner. De lärdomar och erfarenheter personen får genom olika brytpunkter hjälper till att utveckla habitus och vidga handlingshorisonten (ibid.).

Elevernas övergång från nian till gymnasiet är ett exempel på en strukturell brytpunkt då de strukturella brytpunkterna utgår från samhällets institutioner och inte från individen. Praon kan främja elevens förutsättningar att hantera brytpunkten. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) behövs det vi benämner valkompetens för att kunna hantera den brytpunkt som eleven ställs inför gällande gymnasieval.

3.1.3 Pragmatiskt rationella val

En av de tre dimensionerna i Careership (Hodkinson och Sparkes 1997, 33) är att individen fattar pragmatiskt rationella karriärbeslut. Det betyder att personen är förnuftig och tar logiska beslut. Dessa beslut grundas på tidigare erfarenhet och personliga upplevelser, till exempel arbetslivserfarenhet i olika former, men även utifrån råd eller kunskap om yrken från familjemedlemmar och vänner. Besluten är kontextrelaterade socialt och kulturellt, därmed spelar även individens habitus in. Författarna menar dock

3.2 Sammanfattning

Hodkinson och Sparkes Careershipteori utgår bland annat från habitus, handlings-horisont och att personer går igenom olika brytpunkter. Dessa brytpunkter hanteras olika beroende på vilket habitus och handlingshorisont personen besitter. Handlingshorisonten går att vidga med hjälp av ny kunskap och rätt verktyg enlig författarna.

Genom prao får eleven både viktiga kunskaper och erfarenheter inom arbetslivet för att stärka sin valkompetens och kunna göra pragmatiskt rationella val. Dessa kunskaper hjälper eleverna att vidga sin handlingshorisont genom att få erfarenheter inom nya områden, vilket framhålls av teorin. Dessa begrepp blir användbara för att tolka och analysera resultatet av enkäten då de sätts i samband med hur eleverna tänker kring sin handlingshorisont och sitt habitus vid val av praoplats. Teorin kan även kopplas till hur eleverna upplever att det tydliggörs att prao stärker deras valkompetens inför bland annat brytpunkten som hen ställs inför i samband med gymnasievalet.

För att analysera empirin i anslutning till frågeställningarna har följande begrepp från Careership valts ut: handlingshorisont, habitus, brytpunkter och pragmatiskt rationella

4 Metod

I följande kapitel presenterar vi tillvägagångssättet av studien. Det börjar med vilken metod som använts och resonemangen kring urvalet. Därefter redogörs det för hur insamlandet av empiri, bearbetning och analys har gått till. Sedan beskrivs hur tankarna varit gällande reliabilitet och validitet samt hur de etiska ställningstagandena förmedlats till informanterna.

4.1 Val av metod

Studiens syfte är att se hur elever som går andra året på gymnasiet upplevde sin prao på högstadiet, samt hur för- och efterarbete sett ut kring prao. Vi vill se om prao med dess för- och efterarbete stärkt elevernas valkompetens samt inverkade på gymnasievalet. Då vi vill få en så bred överblick som möjligt, hur eleverna i den valda kommunen upplevt prao, föll valet på en kvantitativ metod (Larsen 2009, 23). Vi har valt att använda enkäter vid insamlingen av empirin vilket känts som en fördel då mängden information kan avgränsas med hjälp av ett strukturerat formulär med fasta svarskategorier. Det innebär ett grundligt förarbete med enkäten för att kunna försäkra oss om att få ut den information som studien behöver. Frågorna till enkäten behöver verkligen vara relevanta för studiens syfte och fråge-ställningar (Larsen 2009, 25-26, Trost och Hultåker 2016, 58-59).

Till skillnad från en kvalitativ metod med intervjuer saknas möjligheten att få ett förtydligande i de svar som ges med en kvantitativ metod och enkäter. Med det i åtanke och sett till urvalet anser vi att gruppenkäter passar bra för empirins insamling. Trost och Hultåker (2016, 10) menar att användning av gruppenkäter är vanlig i skolor och ger en möjlighet att förtydliga frågeställningarna vid behov samt kunna motivera de utvalda att besvara enkäten.

4.2 Urval

Larsen (2009, 38) menar att ett sannolikhetsurval ger möjligheten att generalisera studiens resultat, det gör att slutsatser kan dras för alla trots att endast vissa enheter har undersökts (Larsen 2009, 38). Vår studies syfte har inte varit att kunna generalisera på riksnivå utan endast få en bild av den valda kommunen, en bred undersökning på kommunnivå, den som undersöktes i vårt tidigare fördjupningsarbete (Nilsson och Rennemark 2018). Kommunen vi utgår från har drygt 50.000 invånare och erbjuder eleverna flera olika gymnasieprogram. Dessa program är både högskoleförberedande program och yrkesprogram, vilka finns uppdelade på två gymnasieskolor. Yrkesprogrammen är inriktade mot restaurang, handel, bygg, el, fordon, industri, barn och fritid med möjlighet att välja inriktning mot väktare samt vård och omsorg.

Vårt urval är elever som går sitt andra år på gymnasiet, detta för att de redan har gjort ett gymnasieval och kan se bakåt på sin prao. Genom att kontakta skolornas studie- och yrkesvägledare har vi fått hjälp med tillgång av elever/klasser som kunnat besvara våra enkäter. Ambitionen har varit att få in cirka 100 svar per studieinriktning samt att få en relativt jämn fördelning av kön. Då de båda skolorna har intag från andra kommuner var vi medvetna om att alla kanske inte skulle ha haft prao på grundskolan, vilket har gjort att vi behövt vända oss till en större grupp.

Detta har inneburit att det nästintill skulle blivit en totalundersökning på den ena skolan, där utgångspunkten var i stort sett alla klasser med andraårselever för att vara på den säkra sidan. På den andra skolan, med betydlig fler elever, slumpades fem klasser ut till vårt förfogande. Att undersöka alla årskurs två klasserna kan anses för omfattande (Trost och Hultåker 2016, 37-38). På skolan med de högskoleförberedande programmen är 279 elever registrerade i årskurs två och på skolan med yrkesprogram finns 153 elever registrerade. Vårt urval gjorde att 59 procent av eleverna skulle ingå i enkät-undersökningen.

4.3 Datainsamling

För att besvara våra frågeställningar skapade vi en enkät bestående av 24 frågor med fasta svarsalternativ. Vi valde att göra den i digital form och använde oss av Google Formulär i skapandet. När vi kände oss ganska klara med den testade vi den först på våra nära och

kära, för att se hur de uppfattade den i fråga om syfte, ordval/språk och längd. Efter någon mindre justering gick vi sen vidare till pilotundersökningen.

Eliasson (2018, 41) rekommenderar att genomföra en pilotenkät för att få svar på eventuella funderingar som uppstått i samband med utformandet av frågorna, exempelvis otydlighet för målgruppen och avsaknad av svarsalternativ. De som ingår i en pilotundersökning bör representera samma målgrupp som hade kunnat delta i den slutliga studien (Eliasson 2018, 40). Detta tog vi i beaktande när vi tillsammans med SYV på den större gymnasieskolan resonerade om vilken klass som kunde vara lämplig samt tillgänglig för ändamålet. Pilotenkäten genomfördes därmed i en klass med 19 elever som bestod av samma urval som i den stora undersökningen; elever andra året på gymnasiet som hade haft prao i högstadiet. Vi tillämpade det som kallas gruppenkät då vi träffade dem på deras skoltid och de fyllde i enkäten samtidigt som vi var med i klassrummet. Vi fick därmed möjlighet att redogöra för syftet med undersökningen samt fånga upp och besvara eventuella otydligheter i frågeställningarna (Trost och Hultåker 2016, 10). De fick tillgång till formuläret via en länk som SYV publicerade på SchoolSoft till klassen. Pilotenkäten bestod inte enbart av fasta svar, utan flera av frågorna hade en öppen rad så att de elever som saknade ett svarsalternativ kunde addera detta i fritext. Detta var en hjälp vi bad eleverna om, och gav oss möjligheten att upptäcka och eventuellt komplettera med relevanta svar som fattades inför den stora studien. Förstudien genomfördes knappt två veckor innan den stora insamlingen var planerad, vilket bland annat innebar att det fanns tid efteråt för de justeringar som möjligen behövde göras i enkäten.

Under tre dagar, 24-26 april, besökte vi fjorton klasser med skiftande elevantal, från klasser med sju upp till 25 elever, på de två gymnasieskolorna. Underlaget enligt klasslistorna på skolorna var 127 elever på yrkesprogram och 130 elever på högskole-förberedande program. Alla besöken var inplanerade med hjälp av respektive SYV som bokat in oss främst på klassernas mentorstid. Insamlingen skedde digitalt, vilket innebar att eleverna behövde tillgång till dator eller telefon samt att de hade tillgång till School-Soft. Där det tekniska fallerade backade vi upp med möjligheten att besvara enkäten via våra telefoner, iPads och en dator. Besöken i klassrummen, inkluderat presentation av oss

4.3.1 Bortfall

Vid insamlingsdagarna fanns ett visst externt bortfall i de 14 klasserna, bestående av elever som ej var närvarande på grund av sjukdom eller annan anledning. Underlaget enligt klasslistorna var 257 elever, 127 på yrkesprogram och 130 på högskole-förberedande, men det sammanlagda antalet närvarande elever vid tillfällena var 206. Det var 201 elever som aktivt besvarade enkäten och 5 elever var passiva då de inte öppnat länken. 26 elever som påbörjar enkäten har inte haft prao, vilket innebar att de inte besvarat fler frågor och 7 elever valde inledningsvis alternativet “vill ej delta”. Summan av antalet elever som haft prao och fullföljer enkäten är därmed 168, vilket blir det antal relevanta svar vi har till studien. Fördelningen mellan könen blev mer ojämn än vi hade tänkt oss, då det är betydligt färre tjejer än killar på yrkesprogrammen. Samtidigt var inte denna variabel prioriterad vid urvalet. Fem frågor hade 1 internt bortfall, och två frågor hade 2 interna bortfall.

4.4 Analysmetod

När vi analyserat empirin har vi strävat efter att på ett så neutralt sätt som möjligt redovisa tolkningen av resultatet. Larsen (2009, 69) menar att tolkningen behöver knytas an till teoretiska begrepp som lyfts i rapporten samt för att öka trovärdigheten komma fram till olika förklaringar till resultatets utfall. För att kunna tillämpa det har vi även tagit hjälp av den tidigare forskning som belysts och som har varit relevant för studiens frågeställningar.

För att kunna få fram samband mellan olika variabler har vi använt oss av statistik-programmet SPSS. Programmet har hjälpt oss att se om en specifik variabel fått liknande fördelning av svaren då vi jämfört den med flera olika variabler, det har då visat på ett samband (Eliasson 2018, 90-91). De variabler vi har fokuserat på är studieinriktning och kön, vilken inverkan de har haft på de olika frågeställningarna i enkäten och vilka samband som har kunnat utläsas.

4.5 Reliabilitet och validitet

Termerna reliabilitet och validitet används vid kvantitativa studier, exempelvis större enkäter (Trost och Hultåker 2016, 63). Tanken med kvantitativa studier är att man mäter och anger värden på variabler istället för som i kvalitativa studier försöka förstå tankar och känslor hos den intervjuade.

För att uppnå reliabilitet - tillförlitlighet - behöver mätningen vara så stabil som möjligt och i fallet med enkät svarar respondenterna på samma frågeunderlag. En komponent i begreppet reliabilitet är kongurens, vilket i sammanhanget innebär att det är likhet i frågorna som avser mäta samma sak. Med andra ord, för att få med nyanser behöver det som ska undersökas ha flera frågor om samma sak. En annan komponent i begreppet reliabilitet är precision, vilket i studiens digitala enkät innebär en enkelhet att fylla i formuläret (Trost och Hultåker 2016, 61-62). Sammantaget kan sägas att om frågorna i enkäten är enkelt men ändå tydligt formulerade är chansen större att alla uppfattar frågan likadant, och därmed infinner sig en större reliabilitet. I denna studie har vi med hjälp av respondenterna i pilotenkäten kollat av både hur enkel den upplevdes ifyllnadsmässigt samt om frågorna ansågs tydliga och uppfattades likartat. Utfallet från pilotenkäten ledde till ett mindre förtydliganden i frågeställning och svarsalternativ på fråga 4 samt att vi lagt till ett eller fler svarsalternativ på fråga 5, 6, 7, 15, 16 och 18. De svarsalternativ vi lagt till bygger på elevernas svar i fritextrutan, då de saknade dem bland de fasta alternativen. Efter dessa justeringar anser vi att enkäten är klar att användas.

Enkäten genomförs på samma sätt i alla 14 klasserna, genom att vi först presenterar oss och syftet med enkäten. Sen får alla använda sig av den digitala länken till enkäten och vi närvarar i klassrummet under hela tiden för att kunna besvara eventuella frågor. Eleverna ombeds sitta kvar under tiden enkäten besvaras, och eftersom enkäten är digital ser vi när alla besvarat den och då tackar vi för deras medverkan.

Validitet innebär giltighet, att frågorna i studien mäter det som avses mätas. Validiteten hänger tätt samman med en hög reliabilitet, och för att uppnå en hög validitet är relationen mellan studiens frågeställning och vad som mäts högst väsentligt. För att öka validiteten

4.6 Etiska ställningstaganden

Inför besöken i klasserna skickade vi ett följebrev till våra kontakter, SYV på gymnasie-skolorna, som de vidarebefordrade till berörda klassmentorer i de utvalda klasserna. SYV publicerade även följebrevet på SchoolSoft till de berörda eleverna efter att de och mentorerna bokat in tider för vårt kommande besök.

I följebrevet redogjorde vi för de fyra grundläggande etiska ställningstagandena utifrån de forskningsetiska riktlinjerna. Enligt informationskravet presenterade vi oss själva och syftet med studien. Vi var tydliga med att deltagandet var frivilligt enligt samtyckeskravet och att det empiriska materialet skulle komma att behandlas konfidentiellt enligt

konfidentialitetskravet. Här betonades att eftersom cirka 200 svar förväntades och det inte

heller frågades efter några personuppgifter så skulle det inte gå att utläsa en enskild persons svar i sammanställningen. Vi berättade att insamlad data endast kommer att användas till examensarbetet enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 7-14).

Samma information inledde både pilotenkäten i förstudien och enkäten i den stora studien, och de elever som deltog gav därmed sitt samtycke till att vi skulle få använda oss av data som insamlades. Vid enkätens första frågeställning, om eleven hade haft prao eller ej i högstadiet, fanns även alternativet “vill ej deltaga”. Detta innebar att ingen elev i gruppen behövde utmärka sig eller känna sig utpekad om hen valde att avstå från att delta.

5 Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet av enkäten. Kapitlet börjar med en kort information om respondenterna som besvarade enkäterna. Därefter redovisas de frågor vi ha valt ut för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Redovisningen görs i teman, för att tydliggöra syftet med frågan och för att lättare kunna analysera materialet, som efterföljs av en sammanfattning. Cirklarna beskriver fördelningen för totalen, oavsett studieinriktning eller kön. Tabellerna beskriver svarsfördelning mellan studieinriktning eller kön.

5.1 Bakgrundsinformation

När empirin var insamlad uppgick antalet besvarade enkäter till 201 stycken. Utav dessa 201 blev det ett bortfall på 33 elever då 26 inte besvarade enkäten på grund av att de inte hade haft prao under högstadiet och 7 valde att inte delta i undersökningen. Resultatet baseras därmed på 168 svar varav 98 av eleverna gick på ett högskoleförberedande program och 70 elever på ett yrkesprogram. De 168 svarande bestod av 107 killar och 61 tjejer (tab. 1).

Tabell 1 Studieinriktning och kön

Total

Tjej Kille

Högskoleförberedande 46 52 98

Yrkesprogram 15 55 70

Total 61 107 168

fråga var hur de ordnade sin praoplats (fig. 1), och utifrån resultatet framkom att 52 elever ordnat sin plats genom familjemedlem/släkting och 22 genom bekanta till familjen. Dessa tillsammans blir 74 stycken, att jämföra med de 70 som anger att de själv hittat och kontaktat praoplatsen. 16 elever fick hjälp av studie- och yrkesvägledaren.

Fig. 1 Hur praoplatsen hittades

Kopplat till hur eleverna hade ordnat sin praoplats fick de frågan vilken den främsta anledningen varit till den valda praoplatsen (fig. 2). Vår tanke var att se i vilken omfattning de såg praoplatsen som ett medvetet val för att vidga perspektiv. Framträdande i resultatet var att 52 elever kände att området lockade och kändes intressant, 17 att praoplatsen stämde överens med tankar om framtiden men bara 4 elever ville utmana sig och prova något de inte visste något om.

Som en följdfråga på föregående bad vi eleverna att ange vad de hade fått ut av praoveckan (fig. 3). Syftet var att stämma av deras reflektioner och tankar efter att de varit på prao. Resultatet visar bland annat att 68 elever fått erfarenheter kring arbetslivet som är svåra att få i skolan. 26 elever hade fått vetskapen om att de inte ville arbeta inom yrket men endast 13 hade fått en trygghet inför sitt gymnasieval.

Fig. 3 Det eleverna anser bäst stämmer med vad praon gav dem

Vi ställde även en djupare fråga som berörde huruvida praoveckan hade stärkt elevernas självkänsla. Det fanns sex svarsalternativ och de fick välja flera påståenden. Frågan fick 1 internt bortfall. Resultatet redovisas som löpande text i fallande skala. 61 elever angav att de fick lära sig ta ansvar och 55 stycken att de utvecklade sina kunskaper i yrket under

veckans gång. 51 elever tyckte de skapade sociala kontakter med nya personer, 41 kände

att de var någon på praoplatsen, inte “bara en elev” på skolan och 38 stycken att de fick

känna sig duktiga på något utanför skolans ämnen. 30 elever visste inte hur/om praoveckan hade stärkt självkänslan. Sammantaget är det 82 procent som kan ange ett

eller flera exempel på hur praon påverkat deras självkänsla.

För att utöka elevernas handlingshorisont, vidga perspektiv, skulle skolan kunna styra en av veckorna med prao för att utmana eleverna. För att få en bild av hur eleverna ser på styrd prao ställdes frågan i enkäten. Redovisningen av resultatet är uppdelat i studieinriktning (tab. 2), men oavsett inriktning kan man se att majoriteten av eleverna

Tabell 2 Hur anser du det hade varit om en vecka skulle vara frivillig och den andra veckan styrd för att utmana dina föreställningar om ett visst yrke? Bortfall 2

Högskole- Yrkes- Total

1 Inte alls bra 9 6 15

2 9 5 14 3 38 28 66 4 16 17 33 5 Mycket bra 24 14 38 Total 96 70 166

5.2.1 Sammanfattning

Resultatet visar att många elever hade hittat och kontaktat sin praoplats på egen hand men även att familjen hade haft betydelse. Störst andel, 52 procent, av eleverna hade valt platsen för att den kändes intressant eller kul samtidigt som nästan en fjärdedel har uppgett att det var den platsen de hade fått helt enkelt. Sett till hur de hade hittat sin plats och vad den gav så är det en ytterst liten andel, runt 10 procent, som hade kopplat detta till framtida gymnasieprogram och yrke. Betydelsen av prao stärks av resultatet då hela 40 procent menar att de fått till sig kunskaper om arbetslivet som är svåra att få i. Sett till självkänslan har flera elever angett att de fått ta ansvar, utvecklat kunskaper och skapat nya relationer. Nästan 25 procent av eleverna anser även att de kunde visa sig duktiga på annat än skolämnen under praon och att de var något mer än “bara” en elev i skolan. Endast 18 procent ser inte om den gjorde någon skillnad sett till deras självkänsla. Majoriteten är positiva till att prao delvis skulle vara styrd för att utmanas i sina föreställningar gällande ett yrke. Trots det hade endast 4 elever på egen hand valt sin praoplats för att utmana sig själv.

5.3 Elevperspektiv /arbetslivskunskap

Studiens syfte och frågeställningar är att se hur eleverna arbetade i skolan kring prao i undervisningen och hur de har kunnat koppla praon till sitt karriärval. En fråga i enkäten var hur mycket eleverna tänkte på framtida gymnasieprogram när de valde praoplats.

Resultatet redovisas i korstabeller utifrån både kön och studieinriktning, vilka båda belyser en övervägande liten andel elever som kopplat praon med gymnasieval. Framträdande är att ca 80 procent av elever på högskoleförberedande program hade lite eller ganska lite samband mellan praoplatsen och gymnasievalet. Ser man resultatet utifrån kön är andelen tjejer 72 procent och killar 65 procent (tab. 3a & 3b).

Tabell 3a Hur mycket tänkte du på framtida gymnasieprogram inför valet av praoplats? Uppdelat på kön. Bortfall 1

Tjej Kille Total

Lite 35 47 82

Ganska lite 8 23 1

Varken mycket eller lite 10 18 28

Ganska mycket 6 16 22

Mycket 1 3 4

Total 60 107 167

Tabell 3b Hur mycket tänkte du på framtida gymnasieprogram inför valet av praoplats? Uppdelat i studieinriktning. Bortfall 1

Högskole- Yrkes- Total

Lite 56 26 82

Ganska lite 23 8 31

Varken mycket eller lite 10 18 28

Ganska mycket 8 14 22

Mycket 1 3 4

Total 98 69 167

En annan fråga kopplat till arbetslivskunskap är hur eleverna såg på betydelsen av arbete efter gymnasiet vid val av program. Totalt svarade 26 procent att det hade stor betydelse och 34 procent att det hade delvis betydelse. 15 procent uppgav att de inte kände till

Tabell 4 Hur stor betydelse hade möjligheten till arbete efter gymnasiet när du valde program? Uppdelat i studieinriktning

Total

Högskole- Yrkes-

Liten betydelse 35 8 43

Delvis betydelse 31 26 57

Stor betydelse 12 31 43

Jag kände inte till efterfrågan på

olika yrken vid programvalet 20 5 25

Total 98 70 168

Studien utgår från att eleverna har haft en veckas prao under högstadiet. Utifrån den erfarenhet eleverna hade från sin praovecka ville vi veta hur många veckors prao de hade velat haft (fig. 4). Resultatet visar att majoriteten av eleverna önskar att de hade haft mer än en vecka. När vi bryter ner resultatet till hur killar och tjejer ser på frågan anser 56 procent av tjejerna och 40 procent av killarna att de hade velat ha två veckors prao. Endast 11 procent av tjejerna och 14 procent av killarna svarade en vecka (tab. 5).

Fig. 4 Hur många veckors prao eleverna skulle velat haft på högstadiet.

Tabell 5 Hur många veckors prao skulle du velat ha haft på högstadiet? Uppdelat på kön.

Tjej Kille Total

1 vecka 7 15 22 2 veckor 34 43 77 3 veckor 13 30 43 4 veckor 3 8 11 Fler än 4v 4 11 15 Total 61 107 168

I relation till föregående fråga undrade vi i vilken grad eleverna trodde att mer prao skulle kunnat påverka deras studie- och yrkesval (tab. 6). Resultatet redovisas även här utifrån tjej/kille men sammantaget tror majoriteten av eleverna att mer prao hade gjort skillnad, då knappt 10 procent av alla eleverna har svarat liten påverkan.

Tabell 6 I hur stor grad tror du att mer prao skulle påverka ditt studie- och yrkesval? Uppdelat på kön

Tjej Kille Total

1 Liten påverkan 2 14 16 2 7 9 16 3 22 27 49 4 21 30 51 5 Stor påverkan 9 27 36 Total 61 107 168

5.3.1 Sammanfattning

Den övervägande andelen elever hade velat ha mer än en veckas prao. De tror även att mer prao skulle ha kunnat påverka deras studie- och yrkesval. Som de svarat nu har deras tankar kring gymnasievalet kopplat till prao varit övervägande liten. Eleverna på hög-skoleförberedande program var de som allra minst tänkt på gymnasieprogram, och det är även dem som har tänkt minst på arbete efter gymnasiet vid sitt val av program. Utmärkande är att totalt 15 procent av alla elever uppgett att de inte hade några kunskaper kring efterfrågan på olika yrken vid sitt val. Uppdelat i studieinriktning framkommer att 20 procent av eleverna som går på ett högskoleförberedande program och 7 procent av dem på yrkesprogram saknat dessa kunskaper. Detta kan även jämföras med att 44 procent av eleverna på yrkesprogram ansåg att det hade stor betydelse med arbete efter gymnasiet.

På frågan om förarbetet inför prao fick eleverna välja flera påståenden (tab. 7). Det som syns starkt i det sammanlagda resultatet är att 53 procent av eleverna inte kunde komma ihåg att de förbereddes på något särskilt sätt. Av de resterande eleverna som hade någon form av förarbete angav flest att de förberedde olika frågor som skulle ställas på arbetsplatsen. Lika stor andel svarade att SYV eller annan personal talat om praktiska bitar under praoveckan.

Tabell 7 Hur förbereddes ni inför er praovecka? Välj de alternativ som du minns att ni gjorde i skolan, kan vara ett eller flera.

Total Kan inte komma ihåg att vi förbereddes på något särskilt sätt 89 SYV eller annan personal talade om praktiska bitar

inför/under praoveckan 36

Vi förberedde olika frågor som skulle ställas på arbetsplatsen 36 På lektion pratade vi om arbetsmiljö, risker och

skyddsåtgärder 18

På lektion pratade vi om olika yrken 13

Vi pratade om privata och offentliga arbetsplatser 5

Följdfrågan handlade om efterarbetet (tab. 8). Resultatet visar att knappt hälften av eleverna inte kommer ihåg eller inte har haft något efterarbete. Cirka en tredjedel av eleverna hade fått skriva en text om sin prao.

Tabell 8 Hur arbetade ni med era erfarenheter efter praon? Välj de alternativ som du minns att ni gjorde i skolan, kan vara ett eller flera.

Total

Vi fick skriva en text om vår prao 59

Kommer inte ihåg att vi gjorde något efterarbete 50

Vi delade våra erfarenheter med varandra på lektion 34

Vi hade inte något efterarbete från vår prao 31

Vi jobbade i smågrupper och jämförde våra praoplatser 9

Vi fick presentera våra erfarenheter från praoplatsen med

hjälp av ett bildkollage 5

Syftet med prao är att den ska ses som en hjälp till elevernas karriärval, vilket även behöver synliggöras i övrig undervisning. Vi lyfte därför detta i en frågeställning för att få veta hur de ansåg att praons syfte hade tydliggjorts (tab. 9). Även denna frågan är relevant utifrån studien som en del av kvalitetssäkringen kring prao. Resultatet på totalen visar att endast 11 procent ansåg att det tydliggjordes mycket bra. Ser man på eleverna som går högskoleinriktade program anser bara 6 procent detsamma, och 30 procent med samma studieinriktning anser att det inte tydliggjordes alls.

Tabell 9 Tanken med prao är att den ska hjälpa dig att kunna göra ett välgrundat studie- och yrkesval. Hur anser du att det syftet tydliggjordes i undervisningen? Uppdelat i studieinriktning

Högskole- Yrkes- Total

1 Tydliggjordes inte alls 29 13 42

2 40 20 60

3 24 23 47

4 Tydliggjordes mycket bra 5 14 19

Total 98 70 168

Kopplat till hur förarbetet i skolan hade varit inför elevernas prao, ville vi veta hur deras förväntningar hade sett ut inför veckan (tab. 10). En tanke med frågan är att ett förarbete bygger förväntningar kring och trygghet inför praoveckan. Resultatet totalt sett visar att flest elever förväntade sig att det skulle bli lärorikt och spännande. Knappt 20 procent hade inte några förväntningar.

Tabell 10 Vilka förväntningar hade du inför din prao? Uppdelat i studieinriktning

Högskole- Yrkes- Total

Jag hade inga förväntningar 19 14 33

På frågan hur praon hade levt upp till elevernas förväntningar hade vi, oavsett studieinriktning, ett resultat på knappt 10 procent som angav att det blivit sämre än förväntat och cirka 70 procent att det blev som väntat eller bättre (tab. 11).

Tabell 11 Hur levde praon upp till dina förväntningar? Bortfall 1 Uppdelat i studieinriktning

Högskole- Yrkes- Total Det blev bättre än jag hade

förväntat mig 32 21 53

Det blev som jag hade

förväntat mig 39 32 71

Det blev sämre än jag hade

förväntat mig 10 6 16

Jag hade inga

förväntningar 16 11 27

Total 97 70 167

Eleverna fick en fråga där de ombads att, utifrån prao och övrig undervisning om arbets-livet, ange hur förberedda de kände sig inför gymnasievalet (tab. 12). Resultatet visar att en något högre andel elever på högskoleförberedande program har känt sig sämre förberedda jämfört med eleverna på yrkesprogram.

Tabell 12 Sett till prao och och övrig undervisning om arbetslivet, hur förberedd kände du dig inför gymnasievalet? Uppdelat i studieinriktning

Högskole- Yrkes- Total

1 Kände mig dåligt förberedd 20 9 29

2 30 16 46

3 32 30 62

4 Kände mig väl förberedd 16 15 31

Total 98 70 168

5.4.1 Sammanfattning

Ett tydligt för- och efterarbete kring prao är viktigt för att kunna kvalitetssäkra, vilket resultatet visar stora brister inom. Detta då en stor andel av eleverna inte kommer ihåg att detta har förekommit i samband med deras prao. Resultatet över hur syftet med prao

tydliggjordes visar inte heller några imponerande siffror. Dock kan vi urskilja att eleverna på yrkesprogram ansett att syftet varit något tydligare än de som går på högskole-förberedande program. Även gällande hur pass förberedda de kände sig inför gymnasie-valet ser vi att eleverna på yrkesprogram hade känt sig något bättre förberedda.

5.5 Sammanfattning

Det som speglar resultatet av denna studie är att eleverna själva hittat sina platser till prao, många med hjälp av familj och släkt, men på egen hand kontaktat sina platser. Platsen har valts utifrån känslan av att den skulle vara intressant eller kul men inte med någon direkt tanke på framtida gymnasieval. Den generella uppfattningen är att prao ses som positivt och att de skulle velat ha fler veckor med prao under högstadiet. Eleverna ser även positivt på en styrd vecka från skolan för att utmanas gällande sina föreställningar om ett visst yrke. Flera av dem anser att mer prao skulle ha gjort skillnad i deras gymnasieval.

Utifrån motivationsaspekten kan prao ses ha en positiv inverkan. Prao är för många elever en chans att få känna sig duktiga i något annat än de traditionella skolämnena vilket kan ge motivation till att klara tiden i skolan. Cirka 25 procent av eleverna i studien har svarat att de kunde visa sig duktiga på annat och inte vara “bara en elev” i skolan, på frågan om praon hade påverkat deras självkänsla.

Sett till kvalitetsarbetet är det många som inte kommer ihåg något för- och efterarbete kring prao eller menar att det inte förekom något av detta i skolan. Det är även många som svarat att det varit otydligt med praons syfte. Andelen elever som inte har haft direkta tankar på arbete och yrken vid gymnasieval är hög och flera saknar kunskaper om arbets-marknadens efterfrågan. Resultatet i denna studie bekräftar därmed stora delar av den tidigare forskning och aktuella utredningar som vi har valt att belysa.

6 Analys

I följande kapitel väver vi samman resultatet med den tidigare forskning som lyfts fram i studien samt de teoretiska begrepp som valts ut från Careership. Resultatet analyseras och redovisas tematiskt på samma vis som i resultatdelen. Under analysen ämnar vi att besvara studiens frågeställningar som är följande: “I vilken utsträckning har prao inverkat på elevernas val av gymnasieprogram?” och “I vilken utsträckning kan eleverna koppla samman prao med för- och efterarbetet kring densamma i skolan?”.

6.1 Handlingshorisont och vidgande av perspektiv

Att prao ses som ett viktigt inslag för att stärka elevernas kunskaper inom arbetslivet framgår rätt tydligt av att den åter blivit obligatorisk efter en lång tid av frivillig tillämpning (Skolverket 2019). Prao ger eleven möjlighet till att bilda sig nya kunskaper och erfarenheter om arbetslivet. Dessa kunskaper genererar möjligheten att kunna påverka sitt habitus och vidga sin handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997). Även om skolan förespråkar att eleverna inte ska göra prao hos sina föräldrar, då det hindrar dem att vidga perspektiv, är det oftast därigenom de hittar sina platser (Skolinspektionen 2013). Majoriteten av eleverna i vår studie uppger att de hittade sina platser genom familjemedlem eller bekanta, vilket kan tolkas som att de redan har haft en viss förkunskap om platsen. Dessa platser kan anses ligga inom deras handlingshorisont och ger då inte lika stor möjlighet att vidga deras perspektiv (Hodkinson och Sparkes 1997). En stor andel av eleverna uppgav att de hittat praoplatsen på egen hand vilket också kan anses vara inom deras handlingshorisont, att det var en plats som stämt med deras habitus. I studien av Waller m.fl. (2014) kom författarna fram till att skolorna hade kunnat utmana eleverna mer inför deras val av praoplats för att de skulle se vilka möjliga karriärvägar som fanns. Majoriteten av eleverna i vår studie såg positivt på att en av veckorna med prao skulle vara styrd från skolan för att just utmana deras föreställningar om ett visst yrke. Att låta sig styras gör att eleverna kan hamna på platser som ligger utanför sitt habitus och sin handlingshorisont. De nya kunskaper och erfarenheter eleverna får ger en möjlighet att förändra sitt habitus (Hodkinson och Sparkes 1997).

Detta kan kopplas samman med att studie- och yrkesvägledningen i skolan ska bidra till att utveckla valkompetens hos eleverna. Valkompetens handlar dels om att medvetandegöra sig själv och vilka valalternativ som finns, samt att kunna koppla samman dessa på bästa sätt för att kunna göra välgrundade val vid sina övergångar (Skolverket 2013a).

6.2 Elevperspektiv/arbetslivskunskap

Eleverna i vår studie har haft sin prao under tiden den har varit frivillig att tillämpa av skolorna, och majoriteten av dem har bara haft en veckas prao under högstadietiden. Utifrån möjligheten att styra och påverka elevernas val av praoplats kan detta försvåras av att de endast har haft en vecka att utveckla sina kunskaper inom arbetslivet. Det som framkommer i resultatet är att 87 procent av eleverna gärna skulle haft mer än en veckas prao på högstadiet. Majoriteten är positiva till två veckor, och av dem som önskar tre veckor eller mer framträder killarna. Vår studie bekräftar vad som framkommit i tidigare studier, att elever vill ha mer prao (Henrysson 1994, Lovén 2000 och Messer 2018). Vårt resultatet visar även att en högre andel av killarna tror att mer prao skulle haft stor påverkan på deras studie- och yrkesval.

Under tidigare forskning tar vi upp utredningen Framtidsval, som lyfter vikten av arbetslivskunskap, vilket innefattar kunskap om arbetsmarknad och arbetsliv, för att eleverna ska kunna göra välgrundade val (SOU 2019:4). Sett till hur eleverna i vår studie tänkt kring gymnasievalet vid valet av sin praoplats, visar resultatet på att majoriteten inte direkt har tänkt i de banorna. Knappt hälften svarade lite och knappt 20 procent ganska lite på den frågan. Den största andelen, 70 procent, av eleverna går på högskole-förberedande program. Det är även dessa elever som uppger att möjligheten till arbete efter gymnasiet hade liten betydelse vid valet av program, medan det för 44 procent av eleverna på yrkesprogram har haft en stor betydelse med möjlighet till arbete. Av andelen som inte kände till efterfrågan på olika yrken vid programvalet står även där eleverna på

kopplingen mellan yrke och gymnasieval. Prao har inte anknytning till de framtida val som väntar eleverna. Dessa kunskaper gällande arbetsliv ingår i elevernas inlärnings-process att utveckla sin valkompetens (Sultana 2012) och påverkar deras övergångar som vi liknar med brytpunkter i Careership (Hodkinson och Sparkes 1997).

6.3 Kvalitetssäkringsarbete

Tidigare forskning kring skolors kvalitetssäkringsarbete rörande för- och efterarbete kring prao lyfts i studien. Flera exempel ges kring hur det kan integreras i övrig undervisning. Syftet är att eleverna, i skolan, behöver reflektera inför och efter sin prao för att erfarenheterna och kunskaperna därifrån ska kunna befästas och ge dem trygghet inför sina karriärval (SOU 2015:97) Det framkommer dock att det finns stora brister på området (Skolinspektionen 2013), vilket i sin tur påverkar elevernas förutsättningar att göra väl underbyggda karriärval.

Utifrån andra frågeställningen i studien, i vilken utsträckning kan eleverna koppla

samman prao med för och efterarbetet kring densamma i skolan, ställdes ett antal frågor.

Målet var att ringa in hur eleverna mindes för- och efterarbetet kring praon, och som en förlängning berörde frågorna även förväntningar och hur förberedda de hade känt sig inför gymnasievalet. Den samlade bilden är att de flesta eleverna hade positiva för-väntningar som också uppfylldes. Däremot framkom färre exempel på aktiviteter i skolan före och efter prao. Dessa resultat påminner om de som Henrysson (1994) kom fram till i sin studie. Elevers förväntningar kring prao begränsas av deras habitus, som i sin tur begränsar handlingshorisonten (Hodkinson och Sparkes 1997).

Vid en analys av svaren kan vissa samband ses. Till exempel angav majoriteten av alla elever, 53 procent, att de inte kunde komma ihåg att de gjort någon särskild förberedelse inför prao. Detta skulle kunna förklara varför knappt hälften av eleverna hade sitt gymnasieval i tankarna vid val av praoplats. Här menar vi att ett förarbete i skolan, allra minst inför val av praoplats, skulle hjälpa eleverna att lättare kunna se syftet med prao och vad det skulle kunna ge dem. Vi kan även koppla resultatet om hur eleverna svarade på frågan om hur de arbetade med sina erfarenheter efter prao till hur väl förberedda de kände sig inför gymnasievalet. Av totalen svarade 48 procent av eleverna att de inte kom ihåg eller inte hade haft något efterarbete, och knappt 45 procent av eleverna kände inte sig förberedda. Här gör vi antagandet att det finns ett samband mellan att knappt hälften