Faktorer som påverkar valet att läsa spanska som moderna språk - En undersökning av en grupp elever från årskurs 6

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Examensarbete

Faktorer som påverkar valet att läsa

spanska som moderna språk

En undersökning av en grupp elever från årskurs 6

Factors that influence the choice of study Spanish in foreign

language

A survey from a group from grade 6

Janeth Madsen

Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp

Sammanfattning

Den här studien handlar om faktorerna som påverkar en grupp årskurs 6-elevers val att läsa spanska som modernt språk. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod och materialet består av enkätsvar från 38 elever som går på två mellanstadieskolor i Malmö. Med hjälp av sex svar i varje enkät analyseras och dras olika slutsatser om de faktorerna som har påverkat elevernas val. För att kunna analysera de frågorna har jag delat upp svaren i olika kategorier: eleverna med stark anknytning till spanska, eleverna med svag anknytning till spanska och eleverna med ingen anknytning till spanska.

Resultatet i denna studie visar att de flesta eleverna har liknande svar vad det gäller första kategorin: elever med stark anknytning, där föräldrar, släkt och familjer har påverkat valet av spanska på ett indirekt sätt. I den andra kategorin är eleverna påverkade av att spanska liknar deras egna modersmål eller föräldrarnas vanor att befinna sig i

spansktalande länder. Den tredje kategorin handlar om eleverna som påverkas av olika faktorer som landet de vill resa till, storleken på språket, inflyttande, makt, framtidsdrömmar, mm. Både skolor och klasser har liknande svar.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning ...1

1.1 Syfte och frågeställning ... 1

2 BAKGRUND ...2

2.1 Moderna språk, språkvalet ... 2

2.1.1 Moderna språk i ett historiskt perspektiv i Läroplanen 62- till 94. ...3

2.1.2 Skolämnet spanska ...3

3 TIDIGARE FORSKNING ...4

3.1 Strategiska utbildningsval ... 5

3.2 Intresse för språk ... 6

3.3 Drivkraft och målet för språk ... 7

4 TEORETISKA PERSPEKTIV ... 11

4.1 Bourdieus teori om symboliskt kapital ... 11

4.1.1 Kulturellt kapital ... 11

4.1.2 Utbildningskapital ... 12

4.2 Flerspråkighet som resurs för individ och samhälle ... 12

5 METOD OCH MATERIAL ... 15

5.1 Insamlingsmetod ... 15 5.1.1 Enkäter ... 15 5.2 Material ... 16 5.2.1 Urval av informanter ... 16 5.2.2 Skola A ... 17 5.2.3 Skola B ... 17 5.3 Forskningsetiska principer ... 18 5.4 Analysmetod ... 19 5.5 Metoddiskussion ... 20 6 RESULTAT ... 21

6.1 Stark anknytning till spanska ... 21

6.2 Svag anknytning till spanska ... 22

6.3 Ingen anknytning till spanska ... 24

6.4 Övrigt ... 26

6.5 Information inför språkvalet ... 26

7 SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 27

7.1 Slutsats ... 27

7.2 Diskussion ... 28

8 FORTSATT FORSKNING ... 30

Inledning

I kursplanen för moderna språk (2017) beskrivs språk som människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Det är alltså språket som är nyckeln till att människor kommer närmare varandra och kan samarbeta och utveckla samhället till en bättre värld. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i dagens internationella studie- och arbetsliv (Skolverket 2019). Spanska är ett språk som talas i många länder och ett språk som skapar förståelse för den globala utvecklingen av samhällen och ekonomin.

Enligt Skollagen (2010:800, 4 §) måste huvudmannen erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval i en skola. Språkvalet i grundskolan innebär att elever i årskurs sex eller sju får välja bland främst de tre språken. Språkvalet är obligatoriskt även om eleverna har som alternativ att istället läsa sitt modersmål, svenska som andraspråk, svenska, engelska eller teckenspråk.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag som blivande spansklärare iakttagit att det är ett stort antal elever som väljer att läsa spanska i moderna språk. Grupperna i spanska är generellt större än de i franska och tyska. För mig väcktes det då en stor nyfikenhet att undersöka hur eleverna gör sitt språkval. Vad är det som gör att eleverna väljer att läsa spanska? Som lärare i spanska tyckte jag att ett sådan studie skulle bli mycket intressant och viktigt för att kunna ha en bättre förståelse över vad som egentligen finns bakom elevernas motivation till att de väljer spanska i moderna språk. På samma gång har jag behov av att veta om könsskillnader på eleverna kan ha en inflyttande över deras val av spanska. Med hjälp av dessa kunskaper kan jag anpassa min undervisning utifrån elevernas behov.

1.1 Syfte och frågeställning

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur en grupp elever från årskurs 6 gör sina språkval. Studien grundas i intresset att skapa en djupare förståelse av tankarna kring en grupp elevernas val och ytterligare de olika föreställningarna som har påverkat språkvalet, det vill säga vilka faktorer som ligger bakom deras val av just spanska i moderna språk. Det är

viktigt att påpeka att eleverna i gruppen har kännedom om att när som helst får hoppa av studierna i spanska om de vill.

Enligt rapporten från Skolinspektionen (2010) visar det är mellan 20 och 25 procent av eleverna som läser moderna språk i skolan hoppar av sina språkstudier.

Skolinspektionen har inte gjort någon slags undersökning och kring skälet till avhoppen, men anser att det är eleverna själva som vill. Därför handlar det om att undersöka språkvalet utifrån elevernas perspektiv och elevernas egna drivkrafter. Viktigt är att veta orsaken till att bakomliggande motiv till att de vill lära sig spanska och på så sätt få dem att fortsätta

studierna utan avhopp.

Med denna studie kommer jag också att få djupare kunskap om elevernas språkval på mellanstadiet, varpå denna kunskap kommer att underlätta för mig i min egen undervisning.

Studiens syfte ska uppfyllas med följande frågeställning:

På vilka grunder väljer en grupp av elever i årskurs 6 att läsa spanska i valet av moderna språk?

Finns det skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller deras motivation att läsa moderna språk?

2 BAKGRUND

2.1 Moderna språk, språkvalet

Benämningen moderna språk används som motsats till de så kallade klassiska språken; latin och grekiska. Som begrepp används moderna språk bland annat i grundskolans kursplan gällande i första hand spanska, tyska eller franska. Det kan även innebära undervisning i italienska, arabiska, ryska eller finska. Moderna språk har inte samma juridiska status som alla andra ämnen i den obligatoriska skolan och eleverna med särskilda svårigheter i andra ämnen har rätt att kunna välja bort moderna språk om det är så att de önskar det

(Skolinspektionen, 2010). Som ovan nämnts från Skolinspektionen (2010) visar det att 20 och 25 procent av eleverna som läser moderna språk i skolan hoppar av sina studier.

Skolinspektionen har inte gjort någon slags undersökning kring skälet till avhoppen men anser att det är eleverna själva som vill.

Enligt grundskoleförordningen är däremot huvudmannen inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval om färre än tre elever vid skolenheten väljer språket. Det gäller däremot inte om det är ett av de nationella minoritetsspråken (Sveriges Riksdag, 2010:800). Det finns en uttalad ambition, både på nationell och europeisk nivå, att språkkunskaper generellt ska öka. Skolinspektionen anser att språkkunskaperna kommer att öka om eleverna läser även andra språk än svenska och engelska. Ett ökat internationellt samarbete skärper kraven på bredare och bättre språkkunskaper. Goda språkkunskaper krävs därmed i allt högre utsträckning i arbetslivet och för högre studier. Med tanke på att svenska är ett litet språk i jämförelse med franska, tyska, engelska eller spanska, förstärks undervisning i grundskolan med främmande språk (Skolinspektions 2016).

2.1.1 Moderna språk i ett historiskt perspektiv i Läroplanen 62- till 94.

Läroplanen från 1962 kännetecknades av att språkundervisningens syfte framhävde språkets muntliga funktion, det vill säga att vara ett medel i kontakt mellan människor. Målet med språkundervisning var att eleverna skulle ha ett visst ordförråd, förstå tydligt tal och ha förmåga att kunna uttrycka sig i tal i vardagliga situationer (Lgr, 62). Sju år efter i läroplanen från 1969 kan man utläsa att ett av undervisningens många syften är att ”vidga elevernas medvetande om världen utanför den nationella gemenskapen” (Lgr, 69). Här ser man vikten av att eleverna läser ett främmande språk och på så sätt nå målet med att nå världen utanför det nationella. Det ingår även en extra bilaga som består av ett häfte till varje språk (spanska, franska och tyska). I Lgr 80, kan man se att det poängterades ännu en gång om vikten av Sveriges internationella kontakt, det interkulturella motivet och betydelsen av att kunna franska och tyska för eventuella fortsatta studier och framtida yrkesverksamhet. Fjorton år efter i samband med införandet av Lgr 94, genomfördes en förteckning av grundskolans språkprogram. Studier i B-språk ökades med cirka 25% och möjligheten att läsa ett tredje språk infördes inom ramen för elevens val. Möjligheten att läsa spanska vid sidan om franska och tyska gjordes möjligt och infördes med denna läroplan.

2.1.2 Skolämnet spanska

Skolämnet spanska i skolan infördes i samband med Läroplan 94 (Lgr 94). Här påpekas hur väsentligt det är att ha kunskaper i moderna språk i bland annat spanska av betydelse i internationella kontakter.

Enligt Skolverkets statistik är spanska det största språket på grund- och gymnasieskolan. Statistiken visar att under läsåret 2018/2019 var totalt 370 127 elever som läste ett modernt språk och av dem var det 213 585 inom årskurs 6 - 9 som valde spanska. Statistiken visar även att antalet elever som läser vidare spanska efter högstadiet har ökat (Skolverket, 2019).

Enligt kursplanen för moderna språk i grundskolan beskrivs spanska som ett språk som talas i många länder och på flera kontinenter, till exempel i Latinamerika är spanska det mest talade språket. Till Sverige har sedan 1960-talet kommit ett stort antal invandrare med spanska som modersmål, kunskaper i spanska ger även möjligheter att ta del av en rik litteratur. Enligt kursplanen i moderna språk är spanska i grundskolan indelat i tre delar: kommunikationens innehåll, lyssna och läsa- reception, tala skriva och samtala - produktion och interaktion. I ämnesplanen betonas att den kommunikativa förmågan som undervisning i skolorna borde lyfta. Följaktligen ska det främsta syfte vara att stärka elevernas förmåga att göra sig förstådda när de möter spansktalande personer.

Det finns en hel del möjligheter för eleverna som väljer spanska som modernt språk. Spanska som världsspråk i en globaliserad värld ligger i linje med EU:s försök att stärka de egna stora språken, dessutom ökar undervisningen av andra språk individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Skolverket nämner också vikten av nya perspektiv, möjligheter till kontakter och förståelse för andra sätt att leva (Skolverket, 2011).

Det finns många resurser i Sverige för lärare i spanska, exempelvis Instituto Cervantes, Centro de recursos vid Consejería de Educación och språklärarföreningar. Svensk-spanska affärsrelationer, samarbeten och turism är även områden med lång och stark historia i Sverige. Dessutom lockar musik på spanska, idrott och kultur. Många

latinamerikaner lever i Sverige och utgör en naturlig länk till språket (Francia & Riis, 2013).

3 TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som i diskussionen kommer att jämföras med förevarande studies undersökningsresultat. Forskningen som presenteras handlar både om språkval och om andra typer av val som elever gör i skolan.

3.1 Strategiska utbildningsval

Ett återkommande tema i litteraturen är strategiskt utbildningsval, Williams m.fl. (2002) har undersökt hur motiverade elever är till att lära sig ett främmande språk samt om ålder, kön eller kunnighet har någon påverkan på motivationen. De undersökte också om det finns några skillnader i motivation hos elever som läser tyska respektive franska.

Williams m.fl. (2002:513) använde både en kvantitativ och en kvalitativ metod i studien. Materialet för studien bygger på svar från 228 elever från årskurs 7–9. Svaren kommer från elevenkäter och även från intervjuer av 24 stycken av eleverna. Studien kom fram till att eleverna i studien visade både intresse för språk och en höggradig motivation att lära sig språk. De underströk också vikten av att språkinlärning innebär kognitiv ansträngning. Eleverna i studien visade att de tog ansvar för sina studier, arbetade mycket för att lära sig det nya språket och visste vad de skulle göra för att det skulle gå bättre för dem. De hade även stor tilltro till sin egen förmåga att lyckas.

Utifrån kön kom Williams m.fl. (2002:515–516) fram till att flickorna erhöll större vilja att lära sig och större tilltro att lyckas om de bara ansträngde sig, samtidigt som de kämpade med svåra uppgifter, mer än vad pojkarna gjorde. För killarna var det däremot viktigt att lektionerna var roliga, det var alltså det som motiverade dem att lära sig ett nytt språk. En kille som intervjuades uppgav följande om killar och utförandet av skoluppgifter: “[...] if they don’t enjoy the piece of work they actually don’t do anything” (Williams m.fl., 2002:516). Många av de deltagarna uppgav också att killarna inte anser det vara “coolt” att kunna språk (Williams m.fl., 2002:516).

Eleverna i årskurs 7 ansåg dessutom att det var viktigt att kunna ett främmande språk och hade en mer positiv attityd till sina lärare. Elever i årskurs 9 var inte lika motiverade och i exempel från intervjuer med elever i årskurs 9 kom det fram till att de tyckte det var tråkigt med alla grammatiska övningar, att de inte skulle lära sig det om de inte var tvungna samt att det var svårt att lära sig språket tillräckligt bra. De tyckte också att det var tråkigt att lära sig nya ord för att det bara gick ut på att skriva ner nya ord, säga dem och sen skriva dem igen (Williams m.fl., 2002:516).

En annan studie som har undersökt vilka ämnesval elever gör och varför är från Taylor (2015). Studien undersöker vilka drivkrafter som ligger bakom att engelska elever väljer fysik eller media som ämne på avancerad nivå för att läsa vidare och även om denna studie inte handlar om språkval är det en mycket intressant studie som handlar om faktorerna som kan

påverka valet av studierna för eleverna från årskurs 7 till 9. Studien visar att vissa ämnen som fysik blev mindre populära därför ville Taylor undersöka vad som påverkade elevernas val av att eventuellt välja fysik eller media som ämne. Material bestod av 566 enkäter ifyllda av elever i åldrarna 15–16 år från 29 olika skolor, där hälften var flickor och hälften pojkar. Taylors (2015, 56) resultat visar exempelvis att elevernas ämnesval påverkades starkt av föräldrarna. Vidare påverkades ämnesvalet av negativa uppfattningar om ämnet. Taylor tror att flera elever skulle välja fysik om attityden till ämnet förändrades. Detta hade kunnat byggas upp om eleverna hade fått råd och stöd. Det är alltså viktigt anser Taylor (2015, 78) att förklara fördelarna med att välja ett ämne och vilka möjligheter som kan innebära i framtiden. För fysik gäller att minska de negativa attityderna om ämnets svårighetsgrad.

3.2 Intresse för språk

Huy Cuong Nguyen (2019) undersöker de olika nivåer av motivation till språkinlärning. Syftet är att ta reda på de faktorerna som påverkar studenternas motivation i relation till aspekter som kön, skolår, och tiden studenterna lägger på att lära sig engelska. Även om det finns stora skillnader mellan åldranara från denna studie och mitt eget arbete är det intressant att göra en jämförelse om faktorerna till valet av språkinlärning. Cuong Nguyen anser att en bättre förståelse om vad som påverkar studenternas motivation till att lära sig engelska skulle kunna bidra till att lärarna i engelska på universitet samarbetar och skapar bättre resurser till att stimulera studenterna.

Undersökningen gjordes på 371 studenter från två olika universitet: Vietnam National university (VNU) och University of Engineering and Technology (UET) med studenter som gick första och andra året. Cuong Nguyen använde sig av en enkät per elev som bestod av 36 frågor. Detta skapades för att samla information om deltagarnas motivation för att lära sig engelska som främmande språk. Cuong tillämpade olika modeller inom motivation. En av dem är Garders (1983), som i sin socio-pedagogiska modell anser att motivation uppfattas vara sammansatt av tre element. Dessa är ansträngning, önskan och verkan. Ansträngningen refereras till den tiden som studenterna spenderar i språkinlärning. Önskan har att göra med hur skickliga studenterna vill bli inom språket. Medan verkan har att göra med studenternas känslomässiga reaktion som är relaterad till språkinlärning (s.49). En annan modell som Cuong använde sig av var av Harmers (1991), som använder ordet: målet, för att skilja motivation till språkinlärning i två olika typer: kortsiktigt mål och långsiktigt mål. Kortsiktigt mål har att göra

med studenternas önskan till att lyckas i framtiden: till exempel studenterna som vill klara deras examination eller studenterna som vill ta examen. Långsiktiga mål, refererar till studenternas önskan till att vilja få ett bättre jobb som ger dem möjlighet att kunna kommunicera med människor som pratar det språket de har lärt sig (s.52–52).

Generellt visar studien att studenterna var starkt motiverade till att lära sig engelska. Det svarar på frågan om nivån på studenternas motivation. Utifrån faktorerna som har studerats, det vill säga kön, skolår, tiden man spenderar till att lära sig ett nytt språk eller föräldrarnas förmågor i kunskaper i engelska, framkommer skillnader mellan studenternas skolår och föräldrarnas förmåga i att prata engelska som har haft stor påverkan i studenternas motivation. Enligt Cuong Nguyen har studenterna från andra året större motivation för att lära sig engelska än studenterna från första året, detta på grund av att studenterna från andra året har tillbringat mer tid i universitetets lärandemiljö och det har bidragit till att attityder till att lära sig engelska påverkat positivt (Cuong Nguyen, 2019:63).

Kissau, Quach och Chuang Wang (2010), har studerat manliga gymnasieelevers attityder till att lära sig nya språk, särskilt spanska som i USA är ett stort språk. Studien genomfördes på ett gymnasium i en storstad i sydöstra USA, med mer än 2 100 olika elever med olika etniska bakgrunder. Alla elever som deltog studerade spanska nivå 1, även deras lärare i spanska inbjöds att delta i studien. Studien använde sig av både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Med hjälp av ett frågeformulär ringade eleverna in ett nummer på en 7-gradig nivåskala som rör motivationsfaktorerna. 7 stod för håller starkt med och 1 stod för håller starkt inte med. Förutom enkäten intervjuades både elever och lärare i spanska.

Studiens resultat visade att intresse för språk är en viktig komponent för att kunna lära sig ett nytt språk. Elevernas mest positiva attityder till ett främmande språk tenderar att vara mer motiverade att lära sig än de som har negativa attityder. Både flickor och pojkar som deltog i intervjuerna rapporterade om samma positiva attityder. Alla 16 eleverna sa att de gillade att lära sig spanska, och ingen ansåg att det var slöseri med tid. I själva verket rapporterade ett lika stort antal män och kvinnor (4 av var och en) att de planerade att läsa spanska under hela gymnasiet (Kissau m. fl. 2010:710).

3.3 Drivkraft och målet för språk

Erik Cardelús (2015) avhandling syftar till att öka kunskapen om elevers attityder och motivation till att lära sig ett nytt språk i skolan. Cardelús material är av två huvudsakliga

kategorier; enkäter med öppna frågor och intervjuer. Studien genomfördes på två olika gymnasieskolor med totalt 43 elever, som antingen hade spanska, franska eller tyska inom ämnet moderna språk steg 5. Cardelús (2015:46) teoretiska utgångspunkt är de två nyckelbegreppen motivation och attityd. Motivation består av tre fundamentala samverkande aspekter. Den första av dessa är drivkraft, alltså̊ den energi som sätter igång och driver människan. Denna energi fungerar alltid i någon mening selektivt och riktat, vilket sammanhänger med den andra aspekten som utgörs av riktning. Vårt handlande och beteende styrs alltid i någon mån mot något mål. I målsättningen görs således val, då en speciell målsättning eller handling alltid utesluter oräkneliga andra potentiella målsättningar och handlingar. Som tredje aspekt tas fram ”en växelverkan mellan personens drivkraft och målen, som sammanhänger med personens självförtroende och om målen uppnås eller inte”. Denna växelverkan fungerar i en process utsträckt över tid. Utfallet av denna växelverkan visar i vilken grad och på̊ vilket sätt en person når målen. Detta utfall leder sedermera till en modifiering eller förstärkning av den inre motivationen (Cardelús, 2015:50).

Attityd är ”en varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter, den kommer till uttryck i att man är för eller emot något (ett attitydobjekt).” Attityd kan även användas synonymt med begreppet inställning. Begreppet attityd bestå̊ av såväl kognitiva (cognitive), affektiva (affective) som intentionella eller beteendemässiga (behavioral) komponenter. Den affektiva komponenten åsyftar hur starkt vi tar ställning för eller emot attitydobjektet. Den intentionella komponenten utrycks av vår beredskap till handling när det gäller attitydobjektet, alltså̊ den inställning som tillskrivs våra handlingar (Cardelús, 2015:47).

Efter att ha jämfört sitt material från både enkäterna och intervjuerna kom Cardelús fram till att elevernas val av språk sker på grund av etablerade kontakter eller attityder till målspråket. Denna kontakt kan handla om familj och vänner. Även resor har en positiv inverkan på valet av språket. Cardelús nämner i studien även att de sociokulturellt grundade attityder som eleverna har påverkar dessa, vilka har skapat närhet till språket eller visar att språket kan användas (Cardelús, 2015:155). Studien visar även att relationen mellan eleverna och lärarna är en viktig faktor som påverkar elevernas val av språket (Cardelús, 2015:38).

Vid en närmare granskning av relaterat material till förevarande studies fokusområde, återfinns det ett flertal examensarbeten som tidigare har behandlat motivation kopplat till inlärningen av moderna språk. Negreiros Perssons (2018) studie, Faktorer som påverkar elevers motivation att lära sig ett modernt språk i grundskolan, undersöker

undersöker elevernas inställning till de egna språkstudierna i spanska, samt deras upplevelser av vad som får dem att bli motiverade eller omotiverade att lära sig spanska. Negreiros valde valt klassrumsobservationer och fältforskning som metod för att kunna se vad eleverna egentligen gör och inte bara vad de säger att de gör. Hon observerade två klasser i årskurs 8 på två olika skolor. För att fånga möjligheten att se vad elevernas egentligen gör och inte bara vad de säger att de gör. För att fånga data som inte framgick av observationerna och för att kunna bygga upp en mer fullkomlig bild av elevernas syn på̊ motivation har hon även genomfört intervjuer och enkätundersökningar där både lärare och elever har deltagit (Negreiros Persson, 2018:8–9).

Studien visade att de mest förekommande motivationsfaktorerna var variation och dynamiken i klassrummet samt hur eleverna upplevde deras relation med sin lärare. Likaså visade studien att om eleverna upplever att de har en bra relation med läraren tenderar klassrumsklimatet att vara bra och eleverna känner en starkare motivation till ämnet. Trots att studien visade att denna faktor var lika viktig för de båda undersökta klasserna, var det främst eleverna i klass 8A som upplevde att de har en bra relation med sin lärare, medan eleverna i 8B upplevde motsatsen. Dessa elever menade att läraren saknade kunskap om hur man hanterar konflikter i gruppen, samtidigt som eleverna erkände att läraren var kunnig och har förmåga att förmedla kunskaper och färdigheter i spanska (Negreiros Persson, 2018:25).

Ytterligare en studie som relaterar till förevarande studies syfte är Blomviks (2015) studie. Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare i moderna språk går tillväga när de informerar eleverna inför valet av språk, samt vilken ytterligare information de anser att eleverna kan behöva för att göra ett välgrundat val. I kontrast till min egen studie, fokuserade examensarbetet på vad lärare säger och gör för att informera eleverna och eventuellt med hjälp av det påverka elevernas val av moderna språk, det vill säga valet mellan tyska, spanska och franska. Blomvik (2015:16–19) valde även att undersöka de faktorer som påverkar elevernas val av franska, tyska eller spanska. Olika faktorer som framkommer är bland annat inställningar till studier i moderna språk, föreställningar om språket, påverkan från kamrater och familj, önskan att resa till något av målspråkländerna, kulturella-, etniska- och socioekonomiska faktorer och genusfaktorer. Det är bland annat den här delen av detta arbete som kommer att bli intressant och jämförbart med mitt eget examensarbete.

Blomviks (2015) studie utgår metodologiskt från en kvalitativ samtalsintervju där en manlig och tre kvinnliga lärare i moderna språk från olika skolor intervjuas utifrån fasta huvudfrågor och följdfrågor. Studien visar att valet av moderna språk för eleverna från grundskolan påverkas av olika sociala faktorer. Lärarna ansåg att det är väsentligt att genom

olika sätt informera eleverna inför språkvalet och likaså att det kan påverka deras resultat. De ansåg även att skolan borde kunna nå föräldrarna mer och att det borde informeras mer om de olika språk som finns (redan i början av årskurs 5). Enligt lärarna borde eleverna även prova på de olika språken under en viss tid och dela ut enkäter med frågor om vikten med språket. Lärarna var också överens om att eleverna borde få en likvärdig information om språket de ska läsa (Blomvik, 2015:41).

Redgers och Portada Alonso (2016) studie syftar till att ta reda på vilka faktorer som elever och lärare uppger påverka valet av moderna språk. Studien baserar sig på ett flertal tidigare studier om skolornas organisering av språkval, faktorer som påverkar språkval och attityder till språk i skolan. Studiens material utgörs av en enkät som sedan kompletteras med intervjuer.

Redgers och Portada Alonso betonar i resultatet vikten av att ta elevernas positiva attityder till och intresse för språk som en styrka i att utveckla språk. Enligt Redgers och Portada Alonso ser de elevers önskemål om att kunna ha en framtid med ytterligare ett språk. De anser även att eleverna informeras mer om språkvalet så att elever väljer rätt från början och att de förstår att ett nytt språk ökar möjligheter till kontakter och att uppnå̊ större förståelse för olika sätt att leva. Ett nytt språk ger också̊ individen möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationella studie- och arbetsliv.

Falks (2013) studie, Språkvalet i grundskolan, syftar till att analysera varför eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 gjorde sina språkval mellan tyska, spanska eller franska. Hon använde sig av en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Med hjälp av enkäter som delades ut till fem olika klasser i årskurs 6 bestående av tre olika skolor, sammanlagt 44 enkäter och i årskurs 9 sammanlagt 62 enkäter. Enkäternas utformning var olika för eleverna i årskurs 6 och årskurs 9. Till årskurs 9 ställdes även öppna frågor.

Falk (2013) använde sig av en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Med hjälp av enkäter som delades ut till fem olika klasser bestående av årskurs 6 från tre olika skolor, sammanlagt 44 enkäter och i årskurs 9 från en skola och sammanlagt 62 enkäter. Enkäterna utformning var olika för eleverna i årskurs 6 och årskurs 9. Till årskurs 9 ställdes även öppna frågor.

Falk (2013) kom fram till olika resultat, detta vilket berodde på i vilken årskurs eleverna gick i, elevernas mål med språkinlärning, motivationer och familjs beslut. Eleverna i årskurs 6 var påverkade i första hand av föräldrarnas inställning till språk. Det hade att göra med framtida planer som motiverade att välja just det språk de valde. För eleverna i årskurs 6 hade det ingen betydelse vilken information de fick av lärarna inför valet av språket. För

årskurs 9 var det viktigaste att språket var brett, intressant och att det pratades i flera olika länder. De som valde spanska istället för tyska och franska gjorde det på grund av att eleverna trodde att svårighetsgraden i spanska skulle vara mindre än de andra språken om de skulle vilja läsa vidare på gymnasiet (sid. 40).

4 TEORETISKA PERSPEKTIV

I detta kapitel presenteras två teoretiska perspektiv med anknytning till ämnet, nämligen Bourdieus teori om de olika kapitalbegrepp och habitus (1998) och Garcia och Weis teori om flerspråkighet som resurs för individen och för samhället (2014).

4.1 Bourdieus teori om symboliskt kapital

Kapitalbegreppet är ett centralt begrepp i Bourdieu (1998) och står som en beteckning för en av dem viktigaste sociologiska faktorerna när det gäller analys av samhällsutvecklingen (Olesen & Möller, 2011). Bourdieu skiljer mellan olika kapitalformer, nämligen ekonomiskt kapital och symboliskt kapital. För den aktuella studien är det den symboliska kapital som är relevant. Det symboliska kapitalet består av bland annat ett kulturellt kapital där bland andra kunskaper, språk och utbildning hör till och Habitus.

En elev kan uppvisa olika symboliska kapital genom sina kompetenser eller resurser som samhället eller skolan anser att det är betydelsefull. Det kapitalet utrycks genom habitus i en mänsklig aktivitet. För att svara på frågan ställde Bourdieu själv: hur och varför människor agerar som de gör i konkreta sammanhang? På sätt och vis bygger habitus en bro mellan kapitalformerna och fältet. Habitus finns till hands i form av praktiska sinnet och som hjälper individen att göra strategiska val. Habitus är alltså enligt Bourdieu ett dynamiskt element som medverkar till att styra människor i deras praktiska vardag och verklighet.

4.1.1 Kulturellt kapital

Det är det symboliska kapital som uttrycker sin dominans i ett givet kulturellt sammanhang, det är alltså ett kapital som en kultur sätter högt och som det finns en icke bestämd marknad för. Det kan vara språk, kunskap om musik, förtrolighet med klassik litteratur, mm. En person/elev kan ha stor kulturell kapital även om hen inte har ett ekonomiskt kapital (Bourdieu, 1998). Det kulturella kapitalet förkroppsligas i form av dispositioner och habitus, det andra centrala

begreppet i Bourdieus kapitalteori. Familjens livsstil, normer och värderingar har därmed en central roll i barnets skapande av habitus.

4.1.2 Utbildningskapital

Begreppet utbildningskapital innefattar tillgången till ett utbildningssystem, men också en medvetenhet om att utbildning är en investering för individens framtid. Bourdieu beskriver att skolan som fält betraktad har en egenlogik, som utvecklar sig efter de inom fältet härskande maktförhållandena. Skolan enligt honom har minst två funktioner: dels att lära nästa generation de kulturella tillvägagångsätt som gör att den kan klara sig och få ett arbete och säkra sin existens alltså lära sig att läsa, skriva och räkna och dels reproducerar skolan som institution samhällets ideologiska och kulturella grund.

Bourdieu framhåller också att människan styrs av ett praktiskt sinne och med det menar han att på ett icke medveten plan styrs människa till att fatta vardagliga beslut i ett givet socialt och kulturellt sammanhang. Det rum där dispositionerna och praktiken utvecklas kallade Bourdieu ett fält. Utbildning kan uppfattas som ett fält, eftersom den till viss del här har en egenlogik i det fält där aktörerna kämpar om positioner: eleven är en aktör.

4.2 Flerspråkighet som resurs för individ och samhälle

Garcia & Wei (2018) visar att en person som växer upp med språk i familjen och i sin omgivning har en positiv attityd till språk och använder sin totala språkrepertoar som resurs för kommunikationen. Förmågan att använda flera språk som resurs i kommunikationen har benämnts Translanguaging (Garcia & Wei, 2018), på svenska transspråkande.

Uppfattningen om vad flerspråkighet egentligen innebär är skiftande. Att en elev har två språk har betytt att de har kunskap och använder två autonoma språk medan termen flerspråkigt har använts främst om elever som har kunskap om och använder flera språk än bara två. Flerspråkighet definieras även som flerspråkiga personers förmåga att pendla mellan språk, och behandla de olika språk som utgör deras repeortar som ett integrerat system. Förmågan till att använda flera språk är en del av den multikompetens tvåspråkiga personer har. Europarådet har istället föreslagit att flerspråkigt (multilingual), endast ska användas av mångfalden av språk i olika samhälleliga grupper och inte om individer, så därför ska

eleverna som har förmåga att använda flera språk i olika grad och för specifika syften kallas: mångspråkig (plurilingual). Oavsett hur flerspråkig definieras, kan man utan tvekan komma

fram till att människor i samhället eller elever i ett klassrum som behärskar flera autonoma språk definieras som flerspråkiga (Garcia & Wei, 2018, sid. 31–32).

Garcia och Wei nämner Beckers definition av Translanguaging som “grundad i idéer om språk och tvåspråkighet. Det definieras även som processen att skapa mening, forma erfarenheter samt nå förståelse och kunskap genom användandet av två språk” (Garcia & Wei, 2018, sid. 42). Garcia och Wei nämner även att Translanguaging handlar om “flerspråkiga personernas/elevernas förmåga att pendla mellan språk och behandla de olika språk som formar deras repertoar som ett integrerat system” (Garcia & Wei, 2018, sid. 43). Förmågan till translanguaging är en del av den multikompetens som eleverna har eftersom två språk

samexisterar i deras medvetande (Garcia & Wei, 2018, sid. 44).

Enligt García och Wei (2018:13) bidrar Translanguaging till en likvärdig skola där elever med bristfälliga kunskaper i skolspråket inte i första hand bedöms utifrån de

språkkunskaper de saknar, utan istället ses som personer med värdefulla tillgångar i andra språk (Garcia & Wei, 2018, sid. 27).

Den diskursiva normen i tvåspråkiga familjer och grupper är tvåspråkighet. De elever som själva växlar språk eller som ser andra göra det är till exempel de som befinner sig på släktträffar, det finns alltid personer i familjer som har annorlunda sätt att kommunicera, beroende på situationen och ämnet. De måste alltså välja vissa drag i sin kommunikation. Translanguaging används för kommunikationen inom familjen just för att det symboliserar olika sätt att praktisera språket. Detta på så vis förbinder till det ena eller det andra språket (Garcia & Wei, 2018, sid. 46).

Teorin om flerspråkighet som resurs för individ och samhälle hävdar att flerspråkighet utgör en rik källa till kreativitet. Ju större kontaktytor med människor med olika bakgrunder desto mer tillfälle till innovation och kreativitet hos eleverna (Garcia & Wei, 2018, sid. 47). Translanguaging i undervisning

Det finns fyra potentiella fördelar som Translanguaging kan ha för en undervisning: Det kan förstärka en djupare och mer omfattande förståelse av ämnet.

Det kan bidra till utvecklingen för eleverna som är “svaga” i ämnet Det kan underlätta kontakter och samarbete mellan hem och skola.

Det kan underlätta integration mellan nybörjare (de som som håller på med att lära sig språket) och de som kan behärska språket

Att läsa och diskutera ett ämne på ett språk innebär att materialet måste bearbetas och

“smältas”, så Translanguaging underlättar ett djupare förståelse och utvecklar det språket som är “svagare” i relation till det språk som är mer dominant (Garcia & Wei, 2018, sid. 97). I

undervisningssammanhang är Translanguaging en process som genom vilken elever och lärare engagerar sig i komplexa diskursiva praktiker som inkluderar alla språkliga praktiker och alla elever i en klass, detta kan leda till utveckling i nya språkliga praktiker och för att bevara gamla praktiker (Garcia & Wei, 2018, sid. 111).

Translanguaging kan rent pedagogiskt hjälpa till att ytterligare påvisa den forskning som idag tydligt visar att elever bör ha möjlighet att bygga vidare på de språk som de redan besitter, samtidigt som de tillägnar sig nya språk. Att använda sig av en sån här ansats i såväl enspråkig som tvåspråkig utbildning skulle innebära att eleverna har möjlighet att använda alla sina språkliga praktiker som resurser för lärandet (Garcia & Wei, 2018, sid. 107).

Att utveckla nya språkliga praktiker, särskilt akademiska sådana, är inte lätt för elever. Att lära sig nya sätt att språka är svårare än att bara lära sig ett nytt ämne i skola, det kan handla om ”ett nytt sätt att vara i världen”. Nya språkliga praktiker kan endast uppstå i relationen till tidigare, i konkurrens med och som en utmaning av en redan tidigare etablerad upplevelse av att vara till såsom konstituerad av språkande. Det handlar alltså om en vilja som kallas för investering. Den investeringen har olika krav från eleverna. För det första krävs att eleverna ska ha en stabil självkänsla så att de kan utveckla verbala praktiker. För det andra måste eleverna engagera sig kognitivt i lärande och agera utifrån det. Det vill säga eleverna måste engagera sig socialt och kognitivt i lärandeprocessen, på så sätt som producerar och utvecklar det egna språkandet och meningsskapande (Garcia & Wei, 2018, sid. 116). Samtidigt måste man förstå att eleverna som fortfarande utvecklar nya språkpraktiker, kan komma åt kunskapen genom språkliga praktiker som de redan är bekanta med, ju mer eleverna vet om en text, desto mer kan de skapa meningar (Garcia & Wei, 2018, sid. 116).

Enligt Garcia och Wei upplever eleverna framgångar och motgångar i relation till sin habitus (Garcia & Wei, 2018, sid. 116), (Habitus är alltså enligt Bourdieu ett dynamiskt element på de faktorerna som medverkar till att styra människor i deras praktiska vardag, och verklighet. Habitus har att göra med elevernas sociala erfarenheter som påverkar deras sätt att uppfatta, värdera och även välja (Bourdieu, 1998 sid. 12 - 13)). Det är genom

Translanguaging som mångspråkiga elever kan forma akademiska identiteter, med målet att vilja investera i lärandet. Mångspråkiga har möjlighet att visa genom Translanguaging deras kunskap och talande för andra, på så sätt kan de agera som “språkmäklare” för andra elever.

Man kan slutligen även påstå att genom att utveckla språket stärks elevernas språk- kunskap- och identitetsutveckling samtidigt som samhället blir bättre rustat att möta de behov av språklig kompetens som redan finns (Garcia & Wei, 2018, sid. 11). Enlig Garcia och Wei är det viktigt att språk och identitet går hand i hand för att minska segregation. Språk är alltså

identitet och det viktigaste för att vara en människa som tillhör en del av samhället. (Garcia & Wei, 2018, sid 108).

5 METOD OCH MATERIAL

I detta kapitlet förklaras tillvägagångssättet för denna studie. Första delen presenteras insamlingsmetoden, där tas upp den kvalitativa metoden, enkät, materialet och urval av informanter, här berättas om båda skolor som medverkar i undersökningen. Det tas även upp forskningsetiska principer, analysmetoden och avslutningsvis metoddiskussion.

5.1 Insamlingsmetod

Den kvalitativa metoden intresserar sig för meningar eller innebörden, därför anses det rimligt att använda den i detta examinationen. Metoden används om frågeställningen gäller att förstå eller att hitta människors sätt att resonera eller reagera, eller av att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster (Trost 2016). Denna forskning karakteriserar sig för bland annat det naturliga och holistiska avbildning, där man exempelvis studerar människor i sin helhet och sin naturliga sociokulturella miljö. Det även fokuserar på ett begränsat urval av deltagare och studieobjekt snarare än en större slumpmässigt utvald eller statistiskt representativ grupp. Annat som även karakteriserar denna forskning är att den förstår sociala fenomen utifrån aktörerna egna perspektiv och beskriver världen som det upplevs av dem enligt antagandet verkligheten är vad människor uppfattar att den är (Kvale, 2009).

Med tanke på att syfte med denna undersökning är att ta reda på vilka grunder en grupp elever i årskurs 6 väljer spanska i moderna språk och för att det finns ett stort

intresse för att ha ett djupare förståelse av tankarna kring elevernas val och ytterligare de olika föreställningarna som har påverkat varför de har val just spanska, anser jag att det är den kvalitativa metoden som har stor betydelse. Det är i samtalet och mötet med en person som vi får de bästa förutsättningarna att få fram hur den intervjuade tänker och känner (Kylén (2004).

5.1.1 Enkäter

Enkäterna liknar de personliga intervjuerna eller telefonintervjuerna, skillnaden är att de som svarar på frågorna själva noterar sina svar på ett eller annat sätt. Det svenska

med den svarandes egen hand (Trost 2016). Den här studien använder sig av en

gruppenkätundersökning och enkäterna har som funktion i detta examensarbete att vara empirin. Gruppenkäter är enkäter som delas ut till smågrupper där de som ska svara är samlade och på så sätt kan de nås med självbesvarande enkät. Vid dessa tillfällen kan vanligen den som sköter om distributionen och insamlandet av svaren också förklara

konstigheter som dyker upp i frågeformulär och svara på frågor (Trost 2016). Som intervjuare var det viktigt för mig att se till att skapa en trygg intervjusituation som gjorde så att

respondenterna var villiga att samarbeta, detta är ett krav för att uppfylla en datainsamling, Det andra kravet var att se till att vägleda respondenterna genom hela enkäten (May, 2001).

Enkäter handlar om att respondenterna själva fyller i frågeformulären. Det började med att varje elev svarade på några ”sakfrågor”, det vill säga frågor som behandlar faktiska förhållanden i motsats till frågor om tycke och smak eller attityder och åsiktsfrågor (Trost 2016). Enkäten börjar alltså med en kort information om eleven: namn, klass och kön. I kön ställs fråga på följande sätt: är du kille, och en kryssruta, är du en tjej och en kryssruta. Enkäten fortsätter med sex frågor som är ställda på ett lämplig ”ungdomars” språk där jag undviker termer som är förknippade med flera begrepp och på så sätt blir det lättare för eleverna att svara (May, 2001). De deltagarna som medverkar i detta examinationsarbete handlar om en grupp elever i årskurs sex som läser spanska i moderna språk från två olika skolor. I första frågan av undersökningen frågas: Varför valde du att läsa spanska? Här tar jag ett steg bort från ”sakfrågor” till att veta orsaken till valet av just spanska, här svarar de flesta tyckande om relaterade ämnet. Frågorna från två till sex fokuserade på att samla information om hur eleverna tänkt då de valde spanska som moderna språk och de olika faktorerna som kunde påverkat deras val.

5.2 Material

5.2.1 Urval av informanter

En tumregel är att ju större urval desto större sannolikhet att det ska vara representativ för populationen (Trost, 2016). För att kunna genomföra mitt examensarbete och samla mitt empiriska material har jag, utifrån mina deltagarens information, kommit fram till att det är det ”strategiska urvalet” som är lämpligast. Vid detta urval väljer man ut de som ska ingå i undersökningen utifrån en redan känd egenskap. Antalet kan variera men oftast är det litet och

metoden försvaras ofta med att ”det fyller sitt syfte”. (May, 2001). Därför valdes deltagare ut som valt just spanska som moderna språk.

Först kom jag i kontakt med en bekant till mig; en lärare i spanska som godkände mitt besök under hennes lektioner, sedan kontaktade jag rektorerna för att få tillstånd att genomföra enkäten i årskurs 6 i deras skolor som jag kommer att kalla Skola A, och Skola B under hela denna studie. Det empiriska materialet består av 38 enkäter

sammanlagt från de två skolorna nämna ovan från eleverna i årskurs 6 som läser spanska i moderna språk. I skola A finns det 17 elever varav 8 pojkar och 9 flickor. I skolan B är det 21 elever sammanlagd, varav 9 pojkar och 12 flickor. Båda skolorna är kommunala och tillhör Malmö Kommun.

Anledning till att jag bestämde mig för att ha två olika skolor och inte bara två olika klasser i samma skola, är på grund av att jag ville se om det fanns stora skillnader mellan bakomliggande orsak till valet av spanska i moderna språk utifrån två olika enheter. Det var även intressant att ta reda på hur de två olika skolor arbetar inför valet av moderna språk.

5.2.2 Skola A

Skola A, tillhör Malmö Stad. Den har 455 elever från förskoleklass till årskurs 6. Skolan räknar med ett fritidshem i anslutning till skoldagen. Skolan A strävar efter att ge trygghet, trivsel och hög måluppfyllelse till eleverna, den kallar sig för öppen skola där föräldrarna anses vara viktiga resurser och välkomnar dem i syfte att skapa större delaktighet och samsyn.

Vad det gäller digitalisering erbjuder skolan olika sorters utrustningar som gör lättare för elever att hantera och använda det i deras daglig verksamhet och i olika ämne. Vid behov av kommunikation med hemmet finns det telefoner som eleverna får använda (ur skolans ordningsregler).

5.2.3 Skola B

Skola B ligger i närheten av skola A. Skolan har ca 530 elever från förskoleklass till årskurs 6. Skolan strävar efter att kunna samverka och skapa delaktighet med föräldrarna med hjälp av en individuell utvecklingsplan där hem och skola tillsammans tydliggör mål för eleverna på så sätt är hemmet och skolan delaktiga i samverkan.

Denna skola har inte så mycket information om arbete gällande digitalisering eller med språkundervisning som skulle kunna vara intressant till mitt egen studie.

Båda skolorna är belägna i lugna, attraktiva delar av Malmö Stad, miljön kring skolorna är ganska vårdade och välordnade, bostadspriserna i närområde är höga. Skolorna ligger i ett så kallad medelklassfamiljeområde och enlig statistiska centralbyrån (SCB), är 67% av människor i skolornas upptagningsområde högutbildade. Läraren i spanska undervisar både i skola A och B.

5.3 Forskningsetiska principer

Det är viktigt att poängtera att forskning är nödvändigt för samhället och kravet är att

forskning ska ha en hög kvalitet. Människor som deltar i olika forskning och studier ska ha en grundad skydd mot olika psykisk och fysisk skada eller någon form av förödmjukelse eller kränkning, detta är ett krav som kallas för individskravet som är det självklara grund när det gäller forskningsetiska övervägande. Som forskare måste hen ta sitt ansvar och göra en vägning inför varje vetenskaplig undersökning/arbete som görs (Vetenskapsrådet, 2018). Syfte med forskningsetiska principer är att det ska finnas normer mellan

forskare och deltagare (även aktörerna som lämnar personliga uppgifter), så att om det skulle uppstå konflikter, kan det göras en bra bedömning och beslut mellan forskningskravet och individskyddskravet. Forskningsetiska principer räknar med fyra allmänna krav:

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2018).

Det här examinationsarbete följer alla fyra krav. Rektorerna och lärare från de två olika skolor blev informerade om min vistelse och syfte med mitt arbete. Även eleverna fick reda på om syftet med detta arbete och med tanke på att de fyller en enkät med

information om sig själva fick de reda på att deras frivilliga deltagande samt deras rätt att neka till att delta i undersökningen utan att bli negativt påverkade. Undersökningen gjordes på ett konfidentiellt sätt så inga namn eller efternamn var angivna, konfidentialitet säkerställdes genom anonymiteten av deltagarna och avkodning av materialet. Skolorna har också fått pseudonymer så att det kallas Skola A och Skola B och inte sitt rätta namn. Allt insamlat material har endast använts för detta examensarbete det vill säga för forskningsändamål.

5.4 Analysmetod

Utifrån studiens teoretiska perspektiv, teorin om utbildning som kapital och teorin om flerspråkighet som resurs för individ och samhälle har jag skapat fem analyskategorier:

stark anknytning till spanska svag anknytning till spanska ingen anknytning till spanska övrigt

information inför språkvalet

Dessa analyskategorier är framtagna av Bourdieus kapitalbegrepp, dvs elevens investering i utbildning och språkinlärning. Bourdieus kapitalbegrepp är nära förknippat med begreppet habitus, dvs dispositioner i form av livsstil, normer och värderingar som eleven får genom familj och släkt. Detta begrepp har i denna studie förs samman med teorin om flerspråkighet som norm. Idén här är att en elev som har en viss anknytning till spanska lättare kan välja läsa det än ett annat språk.

Den första analyskategorin är stark anknytning till spanska. Med stark anknytning menas att eleverna vars föräldrar är spansktalande eller vars närmaste släkt bor i ett land där man pratar spanska. Vissa av dessa elever kan alltså spanska som modersmål. Dispostionen – habitus i detta fall kan exempelvis vara att eleven växer upp med två språk och ser därför flerspråkighet som resurs. Man kan därför anta att en elev som har kontakt med spanska, antingen som L1 eller i släkten kan välja läsa spanska som modernt språk dels för att det kan bli lättare att träna det i hemmet, lättare att få betyg i det, åtminstone för de muntliga färdigheterna.

Den andra kategorin är svag anknytning till spanska. Inom den här kategorin finns svar från eleverna vars släkt bor i ett spansktalande land men de själva varken pratar spanska eller har spanska som modersmål, utan de eleverna kategoriseras här på grund av resor eller att deras egna modersmål liknar spanska enligt dem. Habitus här – dessa elever ser flerspråkighet som resurs eller väljer spanska för att de själva är tvåspråkiga och har ett modersmål som är besläktat med spanska.

Den tredje analyskategorin utgör en grupp elever som inte alls har spanska i sin disposition eller habitus och som väljer att läsa spanska som en investering för framtiden. Dessa elever kan ändå se inlärning av flera språk, särskilt av spanska, som ett utbildningskapital som de kan ha nytta av i framtiden. Denna kategori benämns ingen anknytning till spanska.

Den fjärde och sista kategorin är: Övrigt, det vill säga resten av svaren som inte passade på något sätt med de andra kategorierna. I denna kategori finns det elever som väljer spanska för en mängd olika skäl än de ovan beskrivna.

Den femte kategorin, Information inför språkvalet, handlar om elevernas kännedom av språket de väljer utifrån skolan, det vill säga lärarens förklaring om vad det innebär att läsa ett främmande språk och hur man går tillväga. Viktigt här är att ta reda på om eleverna blev påverkade av vad som lärare ansåg om språket eleverna skulle välja.

Med hjälp av dessa fyra kategorier har jag systematiskt analyserat alla enkätsvaren.

5.5 Metoddiskussion

Efter att ha läst och undersökt enkätsvaren, har jag kommit fram till att det är mycket väsentligt att ställa frågor som är tydliga och anpassade för just eleverna. Det kan finnas en del otydliga frågor som kan leda till att svaren blir också otydliga. Otydlighet i svaren kan även vara på grund av frågor som skulle behövas utvecklas som i fråga 3 ställs på följande sätt: Känner du någon som talar spanska i så fall vilken/vilka? Av de som svarar ja, hade varit spännande att ha en följdfråga som: har hen uppmuntrat dig att läsa spanska? Det hade varit spännande att veta ifall just de på något sätt skulle kunna ha en direkt koppling till elevernas val av spanska i moderna språk. Även fråga 4 liknar fråga 3 fastän det är kopplad till familj eller släkt: Är det någon i din familj som talar spanska i så fall vilken/vilka? Även där skulle kunna hjälp av att ställa frågan om ifall den familjemedlemmen/ medlemmar skulle kunna ha påverkat valet av spanska.

Enligt Redgers och Portada (2016), väljer elever rätt från början om de har mer kännedom av språket genom information från lärarna, språket ökar dessutom möjligheter till kontakter och att uppnå större förståelse för olika levnadssätt. Även Cardelús (2015), i sitt resultat visar att motivation och relationen mellan eleverna och lärare är två av de faktorerna som påverkar elevernas val i moderna språk.

En av de slutsatserna som dras av denna studie är att eleverna från de två olika skolor är otroligt positiva och motiverade till att läsa spanska generellt. Alla elever som ingår i undersökningen har visat att det finns bara fördelar i att lära sig spanska och har inte kunnat komma fram till att elevernas kön har påverkat valet, det vill säga; det finns inte några

skillnader mellan flickornas och pojkarnas svar. Åldersmässigt ligger alla i ungefär i samma ålder så skillnaden handlar bara om några månader mellan dem.

6 RESULTAT

I detta kapitel presenterar jag resultatet av analys av materialet med hjälp av analyskategorierna som introduceras ovan.

6.1 Stark anknytning till spanska

Enkätens första fråga handlade om grunden till valet av spanska i moderna språk. I skola A fanns det fyra elever som hade som motiv till valet av spanska en stark anknytning och som uppgav att familjen har påverkat deras val. Det var inte direkt familjen som valde spanska åt eleverna, men de var anledningen till att språket lätt eleverna nära och gjorde valet lättare och självklart. En av eleverna svarade: ”För att min pappa är från Argentina och jag vill lära mig spanska”. Detta kan tolkas som att eleven har en längtan efter att kunna ha ett närmare

relation till sitt eget modersmål och det motiverar hen att läsa spanska i skolan, det skulle kunna tolkas som att det är det som är drivkraften som fungerar till att eleven beslutar sig för just spanska. En annan elev lade, i likhet med de fyra andra eleverna, stor vikt vid

familjerelationen och skrev: ”För att min mammas sida av familjen är från Chile och

spansktalande, alla talar spanska när jag är med dem”. Detta stämmer in på Garcia och Wei (2014) om att flerspråkighet är det enda sätt som några av de eleverna med stark anknytning har för att kommunicera med sina släkt, det finns alltid någon i familjen som har skilda språkliga praktiker, och för att kommunicera med dem måste eleverna välja vissa drag i sitt repeortar och välja bort andra. Anknytning till landet och kulturen är utan tvekan starkt för en del av eleverna som har spanska som modersmål, detta kan dessutom tas tillvara i

undervisningen (Garcia & Wei, 2014).

I skola B fanns ytterligare tre elever som också hade som motiv den starka anknytningen, en av eleverna lade också vikten på familjen: ”Eftersom jag pratar lite spanska hemma för att min pappa och hans familj är från Uruguay”. Eleven styrs av familjens

modersmål och det påverkar i sin tur beslutet om vilket språk eleven väljer att läsa i moderna språk. De här eleverna har stort behov av att kunna spanska, detta kan jämföras med Garcia och Wei (2014), som pratar om att eleverna använder sig av Translanguaging i mötet med

familjen och släkten för att kunna kommunicera och på så sätt praktiserar de språket, detta på så viss förbinder till det ena eller andra språket.

En av eleverna som inte hade föräldrarna födda i ett spansktalande land men som familjen hade varit bosatt i Spanien svarade: ”Min släkt bor i Spanien, Ja, hela min familj kan spanska, de vill alltid prata med mig. Först bodde vi i Filippinerna och sen åkte familjen till Spanien och sedan till Sverige. Här hade eleven inte föräldrarna födda i ett

spansktalande land som de andra, men att hela familjen hade varit bosatt i Spanien, kände han sig som en vars föräldrar var spansktalande och det påverkade valet av spanska. Dessutom är det viktigt att poängtera att spanska var ett av de officiella språken i Filipinerna fram till år 1987 och därmed fortfarande har mycket starkt fäste i landet eftersom det var en spansk koloni till slutet på 1800-talet och detta kan ha även en inflyttande i denna elevers familj språkvanor.

Både i skola A och B finns ett antal elever vars deras val styrs av den

verkligheten de lever i och som är naturligt förnuftiga. Skolgången med spanska i moderna språk är en rationell handling. Här finns alltså grund för deras val och det handlar om deras föräldrar, eller/ och närmaste släkt. Bourdieu frågar sig hur och varför människor agerar eller gör ett val i ett konkret sammanhang? I detta fallet är alltså habitus (ett dynamiskt element) som styr elevernas tänkande värdering och handlande och som medverkar till att styra hos eleverna med stark anknytning till spanska i skola A och B. Elevernas val av moderna språk; spanska, uppstår inte bara genom ett medvetet val, utan det handlar om att det blir ett

instrument för perception, värdering och handling som är en i deras kropp lagrad habitus som kommer från familjer och släkt som är planterade i dem på ett djupare plan, sen kan det handla också om vikten av att ha kunskap på själva ämnet spanska som kan komma att bli ett instrument för perception, värdering och handling (Bourdieu, 1998). Enligt Garcia och Wei (2014), har de här mångspråkiga elever möjlighet att kunna pendla mellan olika språk, de här eleverna räknar alltså med en multikompetens eftersom de har två språk som samexisterar med varandra i deras medvetande varje dag och inom olika situationer. Det viktigt att lärarna ser de här eleverna som stora och värdefulla tillgångar i ett klassrum.

6.2 Svag anknytning till spanska

Den gruppen som består av 7 elever sammanlagt och som jag har kategoriserat som eleverna med svag anknytning till spanska är de vars föräldrar, släkt och vänner har påverkat valet av

spanska på ett indirekt sätt. Eleverna i detta fallet väljer spanska eftersom språket låter bekant även om de själva eller någon i deras omgivning INTE använder det i vardagen.

I skola A finns det tre elever vars deras val av spanska i moderna språk är på grund av att de anser att spanska är lik sig det språk de själva talar. En av dem anser att spanska liknar italienska och den andra ser rumänska lik spanska. Eleverna känner sig

motiverade av att de språken liknar sitt eget modersmål och anser att vägen till inlärning av ett nytt språk blir lättare. En av eleverna svarar: ”Jag kunde redan lite spanska och förstår det mesta men ville lära mig mer, Jag kan prata italienska”. Den andra såg även liknelse och kunde se också fördelen med att språken liknar varandra: ”För att jag kommer från Rumänien och då har jag lättare för att förstå spanska, man talar spanska i många länder”.

Elevernas svar bekräftar García och Weis (2014), om att eleverna kan känna trygghet i att de faktiskt kan använda sig av andra språkliga praktiker som de besitter utöver det nya språket. Dessutom kan uppnås en flexibilitet kring hur språk lärs ut, vilket kan få eleverna att engagera sig mer och skapa motivation inom språkinlärningen. Förutom fördelen med att spanska blir lättare att lära sig, ser eleven förmånen med att kunna språket, hen är medveten om sitt val och förstår storleken på språket.

I skola B precis som i skola A, anser en av eleverna att italienska och spanska liknar varandra: ”Eftersom jag är italienare och italienska och spanska liknar varandra. Jag gillar spanska”. Hen kan se fördelen med likheten mellan både språk. De tre andra elever har ett gemensamt element som får de att kategoriseras här, det är alltså elever som valde spanska på grund av resvanorna, en av dem svarar: ”Jag valde spanska för att jag kunde redan lite spanska, jag och min familj åker till Spanien eller spansktalande land minst tre veckor om året”, på samma sätt besvara den andra: ”För att vi reser mycket till Spanien, vi har hus där”. En av elevernas val av spanska påverkades av umgänget: ”För att jag tycker om spanska och jag känner några som pratar spanska”. De här eleverna i skola B, styrs av deras habitus,

(Bourdieu, 1998) det är i princip elevernas praktiska vardag och verklighet som leder dem till att välja spanska i moderna språk, här skulle man kunna lägga till att elevernas sociala

erfarenheter har påverkat deras sätt att värdera vad som är bäst eller passande för just dem och följaktligen valet.

6.3 Ingen anknytning till spanska

I den här kategorin hör till sammanlagt 22 elever från skola A och B, elever som inte har någon anknytning till spanska språket men som ändå väljer spanska i moderna språk. Det handlar med andra ord om elever som inte har släkt eller vänner som talar spanska som modersmål, eleverna känner inte några alls i deras omgivning där de umgås med som pratar spanska.

Det är utan tvekan den stora och starka vilja som driver dem att lära sig ett nytt språk. Spanska ger dem inflytande och får dem att känna att framtidsdrömmar blir verkliga. Det är intressant att komma fram till att det är i princip de flesta elever från denna studie som inte har någon anknytning till spanska i skolan A och som har liknande tankar kring spanska i moderna språk. Elevernas svar liknar varandra, de handlar om eleverna är medvetna om att de kommer att ha användning av språket: ”För att det är ett språk som jag tror jag kommer att ha mest nytta i framtiden”, eleverna anser alltså att språket kommer att bli ett redskap för dem i framtiden. Spanska är även enligt eleverna det självklara alternativet för att kunna få mer plats i livet. Två av de här eleverna anser att spanska är en viktig nyckel till att hitta ett framtidsjobb i Spanien. Eleverna har en intressant syn på livet och tar med stort allvar framtiden. De är medvetna om att flerspråkighet och deras vilja att investera i språk som kommer att ge fördelar i livet. En av eleverna anser att spanska är det största språket i jämförelse med tyska och franska: ”För att jag har länge velat lära mig, det är större än franska och tyska”.

Det är intressant att en del elever upplever att språkkunskaper är viktiga och

eftersträvansvärda och dessutom kopplar ofta sitt språklärande till resor och utlandsvistelser, inte i första hand till skolarbete. En annan elev hade kännedom om språkets storlek: ”För att man talar spanska i många länder”. Det är alltså inte det lilla och okända eleven strävar efter utan helt tvärtom, även här är eleven medveten om språkets storlek och spridning över

världen och vill kunna hantera det. I likheten med detta svar, förklarar en annan elev: ”För att jag skulle kunna prata ett språk som hjälper mig att prata med folk i andra länder”, eleven här visar ha en biologiskt grundad instinkt att knyta an, relatera och känna samhörighet med andra. I detta fall blir eleven motiverad att kunna lära sig och kunna söka efter verbal interaktion och själva bli kompetenta talare. Ännu en elev nämner vidare om spanska: ”Jag tyckte det var det mest intressanta språket att välja mellan och för att det har en väldigt stor utbredning”, eleverna här har kunskap om det kulturella och sociala kontakt hen kan ha tack

vare språket, och hen har även kännedom om att det är inte bara i ett land där man kan ha fördelen av att kunna spanska utan språket kan användas i flera olika länder. Då anser jag att det är väsentligt att bevara motivationen, intresse och behov som eleverna har. En av eleverna nämnde: ”Valde spanska för att det är ett känt språk, jag vill prata flytande”. Elevernas svar visar vilja som kallas för investering och för det krävs det att elevernas ska ha en stabil självkänsla och kognitivt engagemang i lärandet som leder till att det producerar och utvecklar det egna språkande och meningsskapandet enligt Garcia.

I skolan B svarar eleverna med liknande förklaring som i skolan A. En av dem lyfte fram språket som hjälpmedel i framtiden: ”För att det är det största språket och det kan hjälpa mig mest i världen”. De flesta svar handlar om nytta av språket eller tillämpning av språket: ”För att jag trodde det var det språket som jag skulle kunna ha mest användning av i framtiden”, även i nästa svar ser man en liknelse med skola A, eleven anser att spanska kommer att ge mer användnings än de andra språk som finns att välja mellan: ”För att man kan prata spanska i många olika länder, så jag tycker det är bra att kunna”. Det är ingen som nämner vem som har sagt och varifrån de har hört att om de kan spanska “kommer de ha mest nytta av”, som de anger ordagrann men en elev nämner att hen har hört: ”För att det är ett fint språk och jag har hört att jag kommer att ha stor nytta av spanska”. Eleverna ser redan i årskurs sex behovet av att kunna flera språk för att kunna kommunicera med omvärlden. Två av eleverna ser en framtid som handlar om att de bosätter sig i Spanien: ”Spanska verkade väldigt intressant och jag ska kanske bo i Spanien”, ” Jag ska bli fotbollsspelare och hoppas jag hamnar i Barcelona i framtiden”, de här svaren bekräftar elevernas kunskap om att (som Redgers och Portada nämner) ett nytt språk ger individer möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang i internationella studie- och arbetsliv.

En av eleverna svarar med fakta om språket och ser fördelen i valet: ”Det är ett av världens största språk och jag gillar att resa till länder där man pratar spanska”. På så sätt svarar en annan: ”För att det är det största språken av de man kan välja av”. En annan elevs svar handlar om hur språket låter: ”För att jag tycker språket är så fint och hade någon gång velat åka till Spanien’’. Man kan konstatera att de här eleverna från skola A och B, har mycket gemensamt, det är deras attityd gentemot språket som är viktiga. Som lärare är det viktigt att bevara, se till att utveckla och förstärka deras kunskap och identitetsutveckling, det blir utan tvekan samhället som blir bättre rustad. Många av eleverna från skola A och B, har med sina beslut och motivation till att lära sig ett nytt språk möjligheter till att skaffa en rik källa till kreativitet, genom att kunna ett nytt språk kan deras kontaktytor med människor från olika bakgrunder och länder öppnas.

6.4 Övrigt

I denna kategori hör en av elevernas svar om valet av spanska: ”jag vet inte”. Det var i princip en enda elev från skola A och B som svarade att hen inte visste varför hen hade valt just spanska. När man analyserar de andra svar från formuläret som hen svarat, ser man korta svar som till fråga 2 (kunde du några ord eller meningar på spanska innan du började läsa spanska?): ja, fråga 3 (känner du någon som talar spanska i så fall vilken/vilka?): nej, fråga 4 (är det någon i din familj som talar spanska i så fall vilken/vilka?): nej, fråga 5 (fick du information från dina lärare inför språkvalet?): nej.

6.5 Information inför språkvalet

Enkätfrågan Fick du information från dina lärare inför språkvalet? (se bild. 1) anser jag är mycket relevant för detta arbete. Det är av vikt att veta om eleverna överhuvudtaget fick information om vad det innebär att lära sig spanska eller vad spanska i moderna språk handlar om och huruvida detta har påverkat deras val. Skolans främsta uppgift borde enligt mig vara att se till att eleverna får information om alla de fördelar som ett nytt språk medför, med tanke på att genom att få ett nytt språk berikas en elev kulturellt, får dessutom större kompetens ute på̊ arbetsmarknaden och för samhället bara nytta.

I skola A, var det 7 elever som svarade nej till frågan och 9 som svarade ja om att de hade fått information från lärarna. Och i skola B, var det 7 som svarade nej och 14 som svarade ja. Svaret var antingen ett ja eller ett nej, så för att fördjupa mig i frågan fanns det ett följande fråga: Fråga 6: (Om svaret på fråga 5 är ja), Vilken information fick du från skolan om spanska inför språkvalet. Mitt intresse var inte bara att veta om de hade överhuvudtaget fått information utan även om vilken information. Det är ännu viktigare tycker jag att veta vad för sorts förklaring eleverna hade fått och uppfattat om språket. Min fråga hade som avsikt att veta om skolan skulle kunna ha påverkat elevernas val av spanska i moderna språk. Av de som svarade ja, i skola A, svarade två elever likadana: ”Vi fick veta det genom att kryssa i”. En annan elev svarade med att hen skulle välja mellan tre språk, precis som de andra två antar jag att han skulle även kryssa i ett av dem. Tre av eleverna som svarade skrev på olika sätt fast meningen med fråga var likadan: ”Jag fick veta vilka språk fanns, sen vilket språk jag hade fått, sen vilken lärare och i vilken grupp jag skulle vara i”.

I skola B var det 11 av de eleverna som hade liknande svar: ”Jag fick en lapp där jag kunde välja språk”, lappen kallades även formulär eller blankett men svaret var det