Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn, unga, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur planerar fritidspedagoger sin
undervisning utifrån barns delaktighet?
En studie om barns delaktighet
How does after-school teachers plan their
teaching from childrens participation?
A study of childrens participation
Oskar Björsing
Inaya Makki
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap 2013-03-11
Examinator: Jonas Qvarsebo Handledare: Jutta Balldin
Innehållsförteckning
Sammanfattning
3
1. Inledning
32. Syfte och frågeställningar
4
3. Litteraturgenomgång
4.1 Fritidshemmets bakgrund 4-5
4.2 Tidigare forskning 5-6
4.3 Barns delaktighet i planering 7-8
4.3.1Genus 9
4.3.2 Ålder 9-10
4.4 Lärande bakom undervisning 10-11
4.4.1Dokumentation 11-12 4.4.2 Läroplanens betydelse 12-13
5. Metod
5.1 Metodval 13 5.2 Urval 14 5.3 Genomförande 14 5.4 Forskningsetiska överväganden 14-156. Resultat
6.1Analys av intervjuerna 15-16 6.2 Barns delaktighet i planering 16-176.2.1 Genus 17-18
6.2.2 Ålder
6.3 Lärande bakom undervisning 18
6.3.1 Dokumentation 18-19
6.3.2 Läroplanens betydelse 19 6.4 Sammanfattning av resultat 19-20
6.5 Slutsats och diskussion 21-22
7. Referenslista
23-24Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på deras arbetssätt med barns delaktighet och inflytande. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställning:
• Hur planerar fritidspedagoger sin undervisning utifrån barns delaktighet? För att undersöka arbetet så använder vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på olika skolor. Alla pedagoger som vi intervjuade jobbar inom fritidsverksamheten. Vårt resultat visar att alla pedagogerna på de olika verksamheterna arbetar utifrån barnens intresse och delaktighet. Pedagogerna arbetar med barnen på olika sätt genom att låta barnen bestämma över hur deras verksamhet ska se ut, pedagogerna låter även barnen får välja vilka aktiviteter de är intresserad i att göra. Genom elevråd så får alla barnen vara med och påverka deras verksamhet, där både pojkar och flickor får vara med. Val av aktiviteter är ofta anpassade efter ålder men här kan även barnen leka tillsammans eller själva. Detta görs genom att pedagogerna dokumenterar och samtalar med barnen som sedan följs upp för att förbättra verksamhetens kvalitet.
1. Inledning
Genom den här studien hoppas vi få ett bredare perspektiv för hur fritidspedagoger planerar sin undervisning utifrån barns delaktighet. I kunskapsöversikten ”Fritidshem i forskning och förändring” skriver man att ”Gemensam planeringstid ger möjlighet till kommunaktion och att gemensamt skapa en ny mening i arbetet” (Skolverket 2011:46). Detta betyder att när fritidspedagoger planerar med annan personal inom verksamheten så ökar kunskapen om vad barnen vill göra eller önskar, vilket skapar en trivsam miljö för barnet samt ger trygghet.
Under vår verksamhetsförlagda tid på fritidshemmen, tänkte vi att det skulle vara intressant att fördjupa oss kring hur fritidspedagoger planerar sin verksamhet utifrån barnens intresse och att undersöka om de involverar barnen i planeringen. Vi tycker att det skulle vara intressant att fördjupa oss kring hur pedagoger tänker kring planering om barnens delaktighet och om de arbetar utifrån barnens intresse.
Vi delade upp arbetet för att få olika perspektiv på två olika skolor om hur pedagoger arbetar kring barnens delaktighet.
Studien är viktigt för att se hur pedagoger planerar och involverar barnen i aktiviteter, så att de motiveras och utvecklas i sin kunskapssökande och sociala förmågor. Studien är även viktig för att se om fritidspedagoger arbetar utifrån/med barns perspektiv i planering av verksamheten.
I Lgr 11 under rubriken Riktlinjer står att alla läraren ska” tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förberedda eleverna för delaktighet och med ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglas ett demokratiskt samhälle”. Detta betyder genom att pedagoger och barnen planerar verksamheten tillsammans kan det hjälpa barnet att utvecklas självständigt.
3. Syfte och frågeställning
Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur några pedagoger som vi intervjuade planerar sin undervisning utifrån barnens delaktighet. Vi tänker beskriva hur pedagoger arbetar med genus, ålder, demokrati, och lärande för att se om pedagoger arbetar utifrån barnens intresse.
Frågeställningen är:
Ø Hur planerar fritidspedagoger sin undervisning utifrån barns delaktighet när det gäller demokrati, genus, ålder eller lärande?
4. Litteraturgenomgång
4.1 Fritidshemmets bakgrund
Under slutet av medeltiden började man först utveckla en medvetenhet om barn som särskilda från vuxna människor (Ariés, 1960). Under 1500-talet kom det idéer om att barn har ett eget värde och ska få leva efter vissa rättigheter, som att leva i en familj eller få gå i skolan genom exempelvis Martin Luthers krav på att barn skulle få gå i skolan. Under upplysningstidens 1700-tal utvecklades barnets fysiska och kognitiva resurser på ett mer genomtänkt sätt, vilket ledde till att man stärkte uppfattningen om barn och barndom som särskilda begrepp. Först under 1900-talet tog debatten om barns levnadsvillkor fart och idén om att barn ska få ha rättigheter fick praktiska konsekvenser. Elisabeth Englund (2008) menar att Sverige utvecklades från en strävan under 1910-talet att minska barnadödligheten genom bättre villkor och
hälsovård, över 1930-talets familjepolitik, där barnets fostran stod i fokus, till 1970-talets fokus på barnets utveckling.
Det gick från att tidigt 1900-tal lära sig olika former av arbete till att verksamheten utvecklades och införde sagostunder och lekar. Även mindre lånebibliotek startades i anslutning till detta. Under 1930-talet överlämnades tillsynen från
Folkskoledirektionen till Barnavårdsnämnden (Rohlin, 2001). Barnets
levnadsstandard hade höjts. Från början av 1950-talet och framåt protesterade de yrkesverksamma lärarinnorna mot att deras utbildning inte var anpassad för eftermiddaghemmets åldersgrupp. Det ledde så småningom fram till att den första grundutbildningen till fritidspedagog startade 1965. Nu fick det också en ny benämning: fritidshem.
4.2 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi ta upp två avhandlingar som visar hur viktigt
det är för fritidspedagoger att planera sin undervisning utifrån barnens
delaktighet. Vi tar upp båda avhandlingarna för att se om pedagoger ser
eller hör barnen för att göra barnen delaktiga och förberedda dem att delta
i det demokratiska samhället.
4.2.1 ”Fritidspedagogik i praktiken”
I en avhandling av Patrone (2011:07–11) gjordes en undersökning utifrån fritidspedagogernas och lärarnas syn på praktiska aktiviteter och samarbetet mellan lärarna och fritidspedagoger. Han inriktade sig på hur pedagoger samarbetar och skapar aktiviteter utifrån temaarbete samt barnens åsikter. Enligt Patrone (2011) så ansåg han att det fanns olika faktorer som påverkar fritidshemmets verksamhet negativt, såsom bristande ekonomiska resurser i ökande elevantal samt att fritidsverksamheten ses som ett komplement till skolan och som en frivillig verksamhet, som gör att fritidsverksamheten inte uppskattas och prioriteras. Patrone (2011) menade med detta att fritidsverksamheten ska skapa mera aktiviteter som ger
barnet det lärande de behöver för att det ska ses som ett komplement till skolan. För att det ska ske så måste fritidsverksamheten och skolan samarbeta med varandra och utgå från barnets intresse.
Han tar upp att den fria leken ger barnet möjlighet till att träna sina sociala förmågor. Han nämner att det även är viktigt för barnen att vara med och påverka fritidsverksamheten så att dem får träna på sina demokratiska grundvärderingar. Hans slutsats är att lärarna lägger stor vikt vid barnens sociala utveckling och det motoriska. Han anser att skolan är den sociala plats som ska erbjuda dem pedagogiska förutsättningarna där barnen ska uppleva nöjet i lärandet. Avslutningsvis tar han upp att fritidspedagogerna förhåller sig till skollagen, regler, arbetsvillkor och förhållningssätt.
Malten (1998) menar att ett grundvillkor för att skolans arbetslag ska fungera är att man enas om gemensamma mål. För denna process krävs det både vilja och förmåga att diskutera olika versioner och värderingar som alltid finns inom en yrkesgrupp. Han menade med detta att om verksamheten ska fungera bra så måste arbetslaget arbeta utifrån barnets intresse, så att de arbetar med att skapa en miljö som är trivsam och utvecklande för alla barn som går på fritidshemmet.
4.2.2
”Fritidspedagogers syn på delaktighet, integrering och lärande”
I en avhandling av Jönsson och Kovac (2013:01–14) gjordes en studie om barn och fritidspedagogers syn på delaktighet, integrering och lärande. Studien inriktar sig mot fritidspedagogik och vad det innebär, och hur fritidsverksamheten kan påverka barnet. Barnen påverkas genom vad verksamheten erbjuds eller innehåller. Jönsson och Kovac (2013) tar upp att genom kunskaper, erfarenheter så utvecklas barnen till att bli en del av samhället, och att även lärandet på fritidsverksamheten är en del av barnens utveckling. De menade med detta att om fritidspedagoger planerar sin undervisning utifrån barnens intresse och erfarenheter, så blir barnet intresserad i att lära sig och vara delaktiga i verksamheten. Jönsson och Kovac (2013) tar upp att genom
delaktighet så lär sig barnet, och att finns både formellt och informellt lärande både i skolan och på fritidshemmet. Formellt lärande är mer organiserat och utgår från ett förutbestämt mål, medan informellt lärande utgår från barnets avsikter och önskningar och dominerar på fritidshemmet. De tar även upp att informellt lärande ger spelrum åt
demokratiska värden, såsom möjligheten att samarbeta och hjälpa varandra.
Avslutningsviss tar de upp att det behövs mer forskning inom informellt lärande för att på ett djupare plan kunna lyfta fram och se att fritidsverksamheten kan ses som ett ställe där lärande faktiskt äger rum. Jönsson och Kovac (2013) tar upp hur viktigt det är för fritidspedagoger att lyfta fram barnets röst och göra dem delaktiga i
verksamheten. Delaktighet kan hjälpa barnet att påverka sin miljö som hon/ han befinner sig i, och att barnet känner sig inkluderande och delaktiga i verksamheten. Enligt Jönsson och Kovac(2013) så ansåg de att barnen får vara med och bestämma, men det är pedagogerna som bestämmer ramarna för vad barnen får göra eller inte göra på fritids. De tar upp delaktighet och inflytande vilket är nära sambundet hos barnet med begreppet demokrati, som är en form av samspel mellan människor, och att barnen behöver träna sig på detta. De tar även upp att barnen behöver träna sig på de demokratiska spelregler och förutsättningar för att fritidsverksamheten ska kunna fungera, och på detta sätt förberedds barn för at att kunna delta i det demokratiska samhället. De nämner att demokrati kan ses som en idé och förhållningsätt, och att detta lärs genom praktiska övningar. De tar upp att det är pedagogens uppdrag att träna barnen vid alla tillfällen, och detta kan görs genom att verksamheten är strukturerad och pedagogerna är flexibla och arbetar inför barnens förmågor och intresse.
4.3 Barns delaktighet i planering
Begreppen delaktighet och inflytande är ofta knutet till annat stort och svårt begrepp, nämligen demokrati (Johannesen och Sandvik, 2012:30). Deras tolkning av
delaktighet och inflytande är att barnet ska kunna vara med och bestämma och att låta barnens röst blir hörda. Johanessen och Sandvik(2012:42) nämner att ” delaktighet handlar om att ta hand om gemenskap där alla har en ”röst” och blir sedda och lyssnade på”. De menar med detta att när fritidspedagogerna planerar sin
undervisning, så ska de utgå från barnens intresse, och att alla är med och bestämmer hur deras verksamhet ska se ut eller vad den ska innehålla.
Johannesen och Sandvik (2012) tar upp att alla ha rätt till delaktighet och inflytande och det inte enbart handlar om att bestämma. Det handlar om något mer. Johanessen och Sandvik(2012:31) nämner att ” det handlar om att alla är en del av gemenskap där man måste visa respekt och inkludera, oavsett åsikter och inställning”. De menade med detta att delaktighet och inflytande kan hjälpa barnet att träna på sin sociala kompetens genom att vara med andra, och att alla pedagoger ska se barnen och höra dem och inkludera dem i planeringen. Johannesen och Sandvik(2012) resonerar vidare att delaktighet och inflytande handlar om hur människor samspelar med varandra, lyssnar till och respektera varandra i en gemenskap.
Pihlgren(2012) tar upp att ett sätt att låta barnen vara delaktiga är genom barnens önskemål. Hon resonerar vidare att ofta får barnen komma med goda idéer på klassråd eller stormöten, där barnen får fram deras tankar och idéer samt vad de vill göra. Hon menade med detta att om pedagogerna planerar sin undervisning och utgå från
barnens intresse, då kommer barnet att vara med och är intresserad i att lära sig. Hon resonerar vidare att om läraren och skolan kan arbeta med läroplanens
värdegrundsuppdrag när det gäller demokrati och elevinflytande och detta görs genom att låta barnen får säga sin mening och låta de förstår hur den formella demokratin fungerar. Pihlgren(2011) menar med detta att det är viktigt for pedagogerna att arbeta med demokrati och inflytande och låta barnen träna på det genom att låta de säga vad de önskar på fritidshemmet. Pihlgren (2012:131) anser att ”eleverna ska ges möjlighet att styra sitt eget arbete och lärande. Det finns flera skäl att använda arbetsätt där eleverna är mer aktiva och delaktiga”. Hon menar med detta att det är viktigt för pedagoger att arbeta och utgå från barnets intresse, där barnet kan styra sitt eget lärande och kunna se nytta och glädje i det de gör på fritidshemmet.
4.3.1 Genus
Wahlström(2003) tar upp att alla barnen i en grupp behöver förstärkning och att kunna känna gemenskap med varandra är viktigt för att den gör så att barnen mår bättre och blir tryggare. Hon menar med detta att det är viktigt för pedagoger att blanda ihop barnen med varandra det spelar ingen roll vilket ålder eller kön man är och det ska finnas jämställdhet i arbetet. Wahlström(2003) resonerar vidare att ett
behov som är gemensamt för flickor och pojkar är gemenskap och trygghet när det sammanställs tillsammans.
Wahlström(2003) tar upp att vi som pedagoger ger flickor och pojkar roller istället för att bekräfta de som individer. Wahlström(2003) tar upp att det diskuteras ofta
skillnader mellan könen och att det har sin grund i vårt bioligiska arv eller i vår sociala miljö Wahlström (2003:9) nämner att ” det viktiga är att det går att bredda könrollerna. Man kan förbättra barns förutsättningar genom sitt förhållningssätt mot dem”. Hon menar med detta att när pedagoger planera sin undervisning så ska de tänka på att både flickor och pojkar kan ha samma intresse och att det finns mer likheter än skillnader mellan dem. Framförallt kanske snarare att alla barn får chans att leva ut de intressen de har, oavsett vilket kön de har och vilka kvinnliga eller manliga egenskaper som intressena associeras med.
4.3.2 Ålder
I Lgr11 under rubriken elevernas ansvar och inflytande står det att:
”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen”.
Detta betyder att det är viktigt för pedagoger att planera sin undervisning och att alla barnen är med och får bestämma. Barnen får vara med och ha inflytande över sin utbildning oavsett ålder eller kön, samt att barnen ska vara med och påverka på grund av att det kan hjälpa dem med deras utveckling. Pihlgren(2012) tar upp att det är viktigt att alla barnen på fritidshemmet ska vara tillsammans och leka, oavsett vilket ålder eller kön man har. Hon resonerar vidare att barnen kan bejaka varandras starka sidor och utveckla tillsammans. Hon menade med detta att genom att pedagogerna planerar sin undervisning, och att det är passande för alla åldrar, så kan de lära sig
från varandra. Hon resonerar vidare att aktiviteterna inte är beroende av viss ålder, utan att det uppskattas oavsett vilket ålder eller kön man har.
4.4 Lärande bakom undervisning
Jensen(2011) tar upp att fritidsverksamheten kan erbjuda en mångfald av
lärandesituationer, och att detta är förenligt med informellt lärande och det är också förenligt med att barnet själv ska få välja. Hon menar med detta att genom att pedagogerna planerar sin undervisning, och att barnen får den möjlighet att få välja vad de vill göra på fritishemmet, så skapar man en meningsfull tid för dem.
Pihlgren(2013:41) nämner att:
”En av fritidshemmets främsta uppgifter är just att skapa ramarna så att barnet får möjlighet att utveckla sin förmåga till själv-och medbestämmande i ett demokartiskt samhälle. Genom leken har barnet således möjlighet att skapa de grundläggande förutsättningarna för att bli en kompetent, aktiv deltagare i det senmoderna samhället.”
Detta betyder att pedagogerna ska låta barnen leka själva och med andra för att den kan hjälpa de utveckla i sitt eget lärande och till självständiga medborgare, och detta görs genom att strukturera upp verksamheten med frivilliga planerade aktiviteter i kombination med tider för fri lek. Pihlgren(2013) tar upp att barnkonventionens artikel 31 hävdar barns rätt till lek och att i Lgr11 står det att leken har en viktig roll i barnens lärande och att vi som pedagoger ger leken stort utrymme. Hon menar med detta att om barnen får den möjlighet att leka själva och med andra på fritidshemmet så kan det hjälpa barnet att utveckla som individ. Hon resonerar vidare att leken kan gör att barnet kan utvecklas socialt, samt skapa vänskapsband och att ingå i
gemenskap för att bli en social individ och att utvecklas till självbestämmande och att skapa inflytande över sitt eget liv. Genom detta så menar hon att barnen genom leken skapar inflytande över sitt eget lärande och utvecklas socialt.
Jensen(2013) tar upp att undervisning på fritidshemmet ska ske i demokratiska arbetsformer för att förberedda barnet att ta aktivt deltagande i samhällslivet och att
kunna ta personligt ansvar. Hon menar med detta att leken den fria leken, och att leka tillsammans med andra är ett sätt att barnet utvecklas till självständigt människa.
4.4.1 Dokumentation
Hilborn och Ruterfors-Mattson(2002) tar upp att dokumentation är ett krav, och att den ses ur flera aspekter, dels genom att visa vad skolan har gjort för att komma tillrätta med arbetet. Dokumentation är ett verktyg att se barnens pågående processer. I skolverkets pedagogiska dokumentation under rubriken delaktighet i lärandet står att” genom dokumentation ser man vad barnen är intresserad av”. Detta betyder att genom pedagogisk dokumentation kan pedagoger utveckla sitt arbeta med barnen.De menar med detta att dokumentation spelar en stor roll i skolans värld, och att det ett sätt att se hur man som lärare kan göra för att förbättra sin verksamhet. Hilborn och Mattsson(2002:30) nämner att ”det är också ett stöd i det praktiska arbetet med att förverkliga och följa upp”. De menar med detta att dokumentationen är ett sätt att pedagogerna kan lyfta upp sin verksamhet, genom att samtala med barnen och diskutera vad de önska att göra för att deras arbete ska förbättras. Ahlberg(2001) tar upp att lärarens kompetens är viktigt, och att läraren vet vad de gör så blir praktiken mer synlig och begriplig för dem själva . Hon menar med detta att genom att
pedagogerna har bra kompetens och kunskaper så kan det göra verksamheten bättre för alla barnen.
Ellneby och Hilgers (2010) tar upp att det är pedagoger som kommer att påverka barnets självkänsla och självbild. De menar med att pedagoger ska ha kunskap om vad barnen är intresserad av att göra, och detta görs genom att man samtala med barnen. Pihlgren(2011) tar upp att det är viktigt att träna barnen att tänka djupare och att även få pröva sina åsikter och värderingar och lyssna på andra. Pihlgren(2011) förklaring av det sokratiska samtalet är att den ges fritt utrymme för barnens småprat om vad som helst, utan att hjälpa dem att utveckla och berika sitt tänkande.
Pihlgren(2011) nämner att: det sokratiska samtalet(2010) utgör:
… ett frirum, där nya och annorlunda tankar kan födas och provas, utan att deltagarna för den skull behöver stå till svars för sitt argumenterande efteråt i andra situationer(2010:58)
Detta betyder att samtalet med barnen kan hjälpa dem att träna på deras sociala kompetens, och att kunna lyssna på varandra och att samarbeta tillsammans. Ahlberg(2001:159) nämner” att samtala om det man ser i det dagliga arbetet och synliggör det man håller på med. Då kan nästa steg bli att fundera över hur man kan gå tillväga för att förändra och finna nya vägar”. Hon menar med detta att samtala med barnen är bra för dem, där får man åsikter om vad barnen är intresserad i att göra på fritidshemmet. Hon resonerar vidare att samtalet skapar möjlighet till reflektion och eftertanke, och det skapas förtroendefull relation mellan parterna.
4.4.2 Läroplanens betydelse
Torstenson-ed och Johansson(2000) tar upp att fritidshemmets syfte är förutom att komplettera skolan, att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i deras
utveckling. De menar med detta att det är fritidspedagogernas uppdrag att se att alla barnen får den möjlighet att uppleva den bästa fritidsverksamheten och
undervisningen som ska utgå från barnens intresse och behov.
Pihlgren(2011) tar upp i sin bok Fritidshemmet att i skollagen anges att fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen och grundskolan (SFS 2010:800, 13 kap§ 2):
”Fritidshemmet ska erbjuda eleverna rekreation och en meningsfull fritid samt stimulera deras utveckling och lärande. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska utformas så att det främjar allsidiga kontakter och sociala gemenskap”.
Detta betyder att det är fritidshemmets uppdrag att barnen får den möjlighet att få uppleva så mycket de kan på fritidshemmet och utanför fritidsverksamheten för att kunna få bredare perspektiv kring deras lärande.
Pihlgren(2012) tar upp att det är styrdokuments krav att barnen ska kunna vara delaktiga, och att lärarna genom sin yrkesuppgift ska kunna se att kursplanens krav nås. Hon menade med detta att när pedagogerna arbeta ur styrdokuments krav, så ska de låta barnen få vara delaktiga i hur mycket de kan för att de ska utveckla i deras
lärande. Hon resonerar vidare att lärarna i sin profession har kunskap om arbetsätt som leder till lärande och vilka arbetsområde som kan hjälpa barnen att lära sig mer om inflytande och demokrati. Pihlgren(2011:59) nämner att det är” fritidslärarens uppdrag att komplettera skolans arbete med lärandet.
5. Metod
Den metod vi har valt att använda oss av i studien för att fördjupa oss i vår undersökning är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger. Patel och Davidsson (2003:118) skriver att ”Syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap”. Genom att intervjua pedagogerna kan det hjälpa oss att få en fördjupning om hur planering går till på en fritidsverksamhet. Vi har spelat in intervjuerna och transkriberat detdokumenterade materialet. Fördelen med bandinspelning är att man kan ha fokus på det de intervjuande säger och hur
kroppsspråket är och gå tillbaka och bearbeta intervjuerna som text. Nackdelarna är att det blir ett stort arbete med texterna. Vi harbearbetat och analyserat empirin för att uppnå vårt syfte i uppsatsen. Undersökningen i den här studien genomfördes under en månad. För att uppnå syftet och för att besvara frågeställningen har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder i insamlingen av materialet för att komma fram till den kunskap vi behöver för att fördjupa oss mer i ämnet. Vi har valt att intervjua
pedagogerna för att få en bredare insikt kring hur de tänker om planeringen av deras verksamhet och hur de involverar barnen. Vi tycker att intervjuerna har gett oss en utökad förståelse och fördjupning om hur pedagoger tänker kring planering. Patel och Davidsson (2003:78) anser att ”syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex., den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen”. Kvalitativa intervjuer kommer att ge oss en förståelse och djupare insikt om den kunskap och erfarenhet som pedagoger har i undersökningen. Genom att göra intervjuer fick vi djupare förståelse och kunde tolka deras handlingar.
5.1 Urval
Urvalsgruppen är fyra fritidspedagoger från två stycken skolor. Vi har efter
godkännande och samtal med pedagogerna valt att intervjua tre kvinnor och en man. Urvalet gjordes genom att pedagogerna som vi intervjuade är från vår verksamhets förlagda tid, och vi kände till dem. Frågorna vi har formulerat var inriktade till de fyra pedagoger som jobbar inom fritidsverksamheten för att ta reda på hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande i planeringen. Vi vill komma åt hur pedagoger planerar för att skapa en miljö som är passande för alla barnen.
5.2 Genomförande
Efter vi bestämde oss för vad vi ville undersöka, var det dags att skriva intervjufrågorna (Bilaga1).
Frågorna som vi formulerade började först med hur pedagoger planerar kring
aktiviteter på fritidshemmet, men eftersom vi fick ändra arbetet i och med att frågorna var svåra att besvara, så fick vi använda oss av samma frågor.
Pedagogerna som vi har valt att intervjua är från vår verksamhetsförlagda tid och som jobbar på fritidsverksamheten. Vårt första steg i undersökningen var att få
pedagogernas tillstånd för att genomföra den här undersökningen. Vi började med att fråga pedagogerna om dem var intresserade i att vara med i vår studie. När vi
bestämde oss för att de skulle vara med så informerade vi omgående studiens syfte och att vi har formulerat frågor som vi ville att de skulle besvara för att fördjupa oss i ämnet och underlätta bearbetningen av intervjumaterialet. Intervjuerna skedde under en tid när vi hade fyra veckors praktik. Vi har intervjuat pedagogerna enskilt för att de skulle känna sig trygga och vara öppna i dialogen. Pedagogerna visade engagemang och vilja till att svara på de frågor vi har formulerat. När alla intervjuer hade
genomförts, så började vi med bearbetningen av empirin genom att analysera och tolka vad pedagogerna tänker kring planeringen. Det inspelade materialet från våra intervjuer omfattade totalt 50 minuter.
5.3 Forskningsetiska överväganden
Vi har enligt vetenskapsrådet (källa!) fyra huvudkrav vi måste följa. Dessa huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetkravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innefattar att det ska vara frivilligt att delta och deltagaren har rätt till att avbryta sitt deltagande. Samtyckeskravet innefattar att forskaren måste inhämta samtycke från innehavare. Konfidentialitetskravet innefattar att forskaren har
tystnadsplikt och att alla namn i undersökningen måste skyddas. Nyttjandekravet innefattar att undersökningen endast får användas för forskningsändamål. Dessa krav har vi tagit till oss och använder oss av i vår undersökning.
Vi började informera personalen i skolan om vår studie och syftet med
undersökningen. Vi frågade därefter vilka av pedagogerna som var intresserade att medverka i undersökning. Vi har valt att använda oss av fiktiva namn på personal, barn, skola och adress. Samtliga pedagoger informerades om att deras identitet kommer att vara konfidentiell i studien. Detta beslutade vi genom att i
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer under samtyckeskravet så står det att: ”I vissa fall, då undersökningen inte innefattar frågor av privat eller etiskt känslig natur, kan samtycke inhämtas via företrädare för uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare (t.ex. skolledning, lärare, arbetsgivare, fackförening eller motsvarande) och eventuellt berörd tredje part.”(s.9)
6. Resultat
6.1 Analys av intervjuarna
I detta kapitel beskriver vi hur fritidspedagoger arbetar med barnens delaktighet i planering. När vi gjorde intervjuarna i våras så var syftet att se om pedagogerna arbetar utifrån barnens delaktighet. Detta val grundades på att vi ville se pedagogernas
syn om barnens delaktighet och inflytande utan att det påverkar våra egna
erfarenheter på fritidshemmet. Bilden vi fick på fritidshemmen var att barnen inte hade någon påverkan på hur deras verksamhet ska se ut. När vi började analysera vår empiri började bilderna växa fram med att pedagogerna har barnets intresse i tanke och att det är barnet som står i centrum på fritidshemmet.
6.2 Barns deltaktighet i planering
Samtliga pedagoger nämner att barnens delaktighet i planeringen är viktig så att barnen får vara med och bestämma. Pedagogerna gjorde detta genom att hålla stormöte/ elevrådet för att göra barnens röst hörda, så att barnen kan påverka innehållet i verksamheten.
Camilla: Ja, det e det ju. Sen är det även på fritids då vi har månadsmöte en gång i månaden och där kan barnen säga sitt och få önskemål om leksaker, vad de har för önskemål om val av aktiviteter. Så dem kan påverka både på skoltid och på fritids(pedagog intervjuer 120520)
En av pedagogen nämner att det är viktigt med stormöten, och att det är ett sätt att ge barnen möjlighet till att få vara med och diskutera sina önskemål. Pihlgren (2011) hävdar att stormötens uppgift är att hjälpa barnen till att utvecklas som individer och att även utvecklas socialt inom gruppen. Pedagogerna tar in barnen i planeringen när de låter de få vara med och bestämma under mötet som de håller på fritidshemmet. Utifrån våra pedagogers intervjuer tolkar vi att pedagogerna arbetar med demokrati och inflytande på fritidshemmet, genom att låta barnen få vara med och påverka sin verksamhet. Pihlgren (2011) hävdar att demokrati innebär att alla röster väger lika tungt och alla har en röst vid beslut.
Ulf: Vi har ett möte med dem var tredje vecka, där vi lägger fram förslag. För vi har ansvaret men här får barnen tycka till om de olika förlagda förslagen”.(pedagog intervjuer 120520)
6.2.1 Genus
Utifrån pedagogernas intervjuer så tolkar vi att pedagogerna arbetar utifrån barnens intresse, när barnen får välja vilka aktivitet de vill göra, och att både pojkar och flickor kan ha samma intresse och vara olika men lika på något sätt.
Camilla: Det kan variera väldigt, skillnader kan ju vara på olika intressen, om dem är flickor eller pojkar. Man kan se att pojkar oftare är mer aktiva och rör sig mer än vad flickorna gör där flickorna kanske mer sitter stilla och ritar, spelar spel. Sen finns det ju de som gör samma. Vissa flickor är ju väldigt fotbollsintresserade och vissa pojkar tycker om att klippa och klistra och pyssla. Det finns väll både likheter och skillnader. (pedagog intervjuer 120520)
Wahlström(2003) i sin undersökning om pojkar och flickor och pedagoger, har kommit fram till att pedagoger som inte behandlar barnen jämställt har svårt att skapa en verklig gemenskap i barngruppen. Camilla nämner att pojkar och flickor kan ha samma intresse, och att det inte bara är pojkar som spelar fotball och flickor som klipper och klistrar, att det kan vara tvärtom. Genom att pedagogerna låter barnen, pojkar och flickor få vara med och bestämma så har pedagogerna arbetat utifrån barnens intresse och behov. Klerfelt och Haglund(2011) hävdar att för att barnens fritid ska vara rolig, så blir det lättare om man har någon att vara tillsammans med. Pedagogerna försöker skapa trygget för barnet, genom att låta dem välja kring de intressen dem är intresserad i, och detta görs genom att barnet får möjlighet att lära sig mer, genom att använda det dem är intresserade av om som verktyg till kunskap.
6.2.2 Ålder
Pihlgren(2013) i sin undersökning om grupper och åldersblandning på fritidshemmet, tar upp att den har förändrats och åldersspannet har minskat.
Camilla: Deras barn kanske inte passar med våra som är från 6-9 år utan går kanske iväg från skolgården mer och får göra lite äldre aktiviteter, eller
aktiviteter som är anpassade för lite äldre barn helt enkelt. (pedagoger intervjuer 120520)
Utifrån intervjuerna tolkar vi att pedagogerna försöker skapa de bästa förutsättningar för barnen genom att låta barnen göra aktiviteter som är anpassade för deras ålder. Pedagogerna gör det genom att låta barnen uppleva det de vill göra på fritidshemmet och att det är anpassade för deras ålder.
6.3 Lärande bakom undervisning
Jensen(2011) hävdar att många lekforskare är övertygade om att det som barn främst lär sig är under leken och detta relateras till sociala kompetenser och kommunikation. Utifrån våra intervjuer fick vi uppfattningen att pedagogerna arbetar utifrån barnens intresse genom att låta barnen leka ensam för att de ska utvecklas i deras lärande.
Camilla: Leken är ju oerhört viktig, den fria leken där barnen får dem sociala kontakterna och lekreglerna, demokrati.(pedagoger intervjuer 120520)
Camilla nämner att hon tycker att det är viktigt med lek och att barnen lär sig genom att leka. Jensen(2011) ansåg att leken är väsentlig del av fritidspedagogens didaktik, och att fritidsläraren bör hålla sig medvetet till innehållet i barnens lek och skapa förutsättningar för gemensamma erfarenheter. Pedagoger gör det genom att skapa en miljö för barnen där barnet lär sig om hur det är att leka med andra.
6.3.1 Dokumentation
Samtliga pedagoger under intervjuerna nämner att dokumentation är ett sätt att se om barnen har nått målen och att se hur de upplever fritidshemmet.
Karin: Vi har börjat med att skriva pedagogiska planeringar kring alla våra aktiviteter och där har vi med dokumentation och där granskar vi om vi har
nått målen och där ingår det också hur barnen upplevde det. (Pedagog intervjuer 120520)
Utifrån pedagogers intervjuer tolkar vi att pedagoger arbetar utifrån barnens delaktighet när de dokumenterar och frågar barnen vad det är de är intresserade i att göra. Pedagoger och barnen möts tillsammans och dokumenterar ner på papper vad det är de kan förbättra eller utveckla i verksamheten, och sedan granskar pedagogerna det för att förbättra verksamhetens kvalitet. Klerfelt och Haglund(2011) i sin undersökning om fritidspedagoger och barn, att de återskapar vardagens sociala praktik genom ömsesidiga förhandlingar och de lär sig att hantera aktiviteterna som ingår i verksamheten genom sin interaktion. Pedagoger försöker skapa ömsesidighet genom att samtala med barnen och följa upp det för att förbättra arbetet.
6.3.2 Läroplanens betydelse
Samtliga pedagoger nämner att det finns lärande bakom allt de gör på fritidshemmet. Utifrån våra tolkningar om vad pedagoger säger om att det finns lärande bakom allt de gör, detta betyder att pedagoger arbetar utifrån styrdokuments krav för att barnen ska utveckla i deras lärande.
Camilla: Som pedagog tänker man ju hela tiden att det finns ett lärande bakom. I bakning finns det deciliter mått, teskedsmått, att turas om, att kunna vänta på sin tur m.m. så det sker ju hela tiden mycket moment i alla aktiviteter dem har. (pedagog intervjuer 120520)
Klerfelt och Haglund(2011) hävdar att det är fritidspedagogers uppdrag att skapa gemenskap mellan barnen och på vilket sätt de vill stödja barnen i det de gör för att de ska utvecklas i deras lärande. Pedagoger arbetar utifrån barnens intresse och delaktighet när de låta barnen bestämma över vad deras verksamhet ska innehålla.
6.4 Sammanfattning av resultat
Samtliga pedagoger tyckte att det är viktigt med barnens delaktighet i planering och att pedagogerna gjorde det genom att låta barnen vara med och bestämma genom att hålla stormöten/ elevrådet på fritidshemmet. Pedagogerna tyckte att stormöten är ett sätt att låta eleverna få vara med och diskutera sina önskemål. Pedagogerna arbetar utifrån barnens intresse när de låter pojkar och flickor få välja vad de vill göra på fritidshemmet. De gjorde det genom att låta barnen få vara med och bestämma i det de är intresserad i att göra. Pedagogerna skapar även de bästa förutsättningar för barnen när de låter barnen få välja vilka aktiviteter som är anpassade till deras ålder. Pedagogerna ansåg att leken är viktigt för att de kan lär sig genom att leka, de gjorde de genom att låta barnen få leka själva och med andra. Pedagogerna tyckte att det är viktigt med att dokumentera och att det är ett sätt att se hur barnen upplever
fritidshemmet och att se om de har uppnått målen, och de gör det genom att samtala med barnen och följa upp samtalet. Samtliga pedagoger tyckte att det finns lärande bakom allt de gör och de utgår från styrdokuments krav. Samtliga pedagoger arbetar utifrån barnens delaktighet och inflytande när det låter barnen få bestämma över hur deras verksamhet ska se ut.
6.5 Slutsats och diskussion
Vårt syfte med arbetet var att undersöka hur pedagoger tänker och planerar kring barns delaktighet. Genom vår frågeställning, syfte, intervjuer samt styrdokument anser vi att vi har nått syftet med att undersöka hur pedagoger tänker kring barns delaktighet i planeringen och den har gett oss en fördjupad kunskap om pedagogers arbetssätt inom verksamheten.
I tidigare avsnitt skrev vi att pedagoger arbetar utifrån barnens intresse när de låter barnen leka själva och får vara med och bestämma över deras verksamhet, men är det verkligen så? Är det är inte pedagoger som bestämmer allt inom verksamheten? Barnen får ju leka själva och vara med och bestämma och påverka verksamheten med beslut, val av aktiviteter samt intresse genom exempelvis elevval. Men det är ju ändå pedagogerna som har valt ramarna och tagit fram och beslutat kring detta.
Det vi kommer fram till i undersökning är att pedagogerna arbetar utifrån barnens intresse och behov. Ändå så är det pedagogerna som bestämmer över vad barnen kan göra genom förbestämda val.
I vår profession som blivande pedagoger tycker vi att det hade varit intressant att titta närmare på om pedagoger verkligen arbetar utifrån barnens intresse eller om det är efter deras eget intresse.
Efter vi har gjort denna undersökning tycker vi att det skulle ha varit intressant att fördjupad oss i detta ämne genom att se barnens perspektiv på delaktighet istället för pedagogerna perspektiv för att se hur barnen har det inom fritidsverksamheten.
Svårigheter som vi har haft under arbetets gång var att ordna tid att prata med pedagogerna från vår verksamhets förlagda tid. Det skulle ha varit lättare om
pedagogerna inte hade varit i en stressfull miljö utan hade mer tid och fokus på våra intervjuer. Vi upplevde att många av pedagogerna var stressade och inte la ner någon tid eller kunde fokusera på våra intervjuer när barnen var i klassrummet bredvid, även ifall vi hade bokat tid i förväg för intervjuerna. Pedagogerna som var med i studien var från vår verksamhets förlagda tid.
Teorier och litteratur kring fritidshem och inom fritidsverksamheten har varit svår att hitta då det inte finns mycket forskning som har gjorts tidigare inom detta område. Det samma tycker vi att det kan vara problematiskt med att läroplanen har gemensamt avsnitt kring skolan och fritidsverksamheten i Lgr11, då det blir mera otydligt vilka ramar man ska arbeta utifrån. Vi förstår att det är en tanke bakom med att skolan och fritidsverksamheten jobbar utifrån och efter samma mål men anser ändå att dem skulle haft olika avsnitt och i sådana fall en egen sida eller rubrik kring hur dem samarbetar med varandra. Detta skulle underlätta för dem som jobbar inom fritidsverksamheten samt lyfta upp fritidsverksamheten som en viktig roll inom skolvärlden.
Hela undersökningen var rolig men det var lättare att samla in materialet än att skriva om ämnet. Det gemensamma arbetet tycker vi har gått bra genom att vi har hjälpts åt under processens gång. Vi delade först upp intervjuerna på våra verksamhetsförlagda skolor, sedan har vi i stort sett arbetat lika mycket och hjälpts åt genom hela arbetet med de olika rubrikerna.
7. Referenser
Litteratur
Ahlberg, A (2001). Lärande och delaktighet. Studentlitteratur: Lund
Ellneby , Y & Von Hilgers, B (2010). Att samtala med barn genom att lyssna med fyra öron. Stockholm: Natur och kultur
Hilborn, I & Reutersfors-mattsson, I (2002). Handläggning och dokumentation i förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Svenska Kommunförbundet och Kommentus förlag
Jensen, M (2011). Den fria tidens lärande. Studentlitteratur: Lund
Johannesen, N & Sandvik, N (2012). Små barns delaktighet och inflytande – några perspektiv. Stockholm: Liber
Klerfelt, A & Haglund, B (2011). Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber
Malten, A (1998). Kommunikation och konflikthantering. Studentlitteratur
Patel, R & Davidson, B (2003). Forsknings metodikens grunder Att planera och genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pihlgren, A (2011). Fritidshemmet. Studentlitteratur: Lund
Pihlgren, A (2012). Demokratiska arbetsformer – värdegrundsarbete i skolan. Studentlitteratur: Lund
Pihlgren, A (2013). Fritidshemmets didaktik. Studentlitteratur: Lund
Torstenson-Ed, T & Johansson, I (2000) Fritidshemmet i forskning och förändring en kunskap översikt. Stockholm: Skolverket.
Wahlstörm, K (2003). Flickor och pojkar och pedagoger. Stockholm
Webbsida
Lgr11(2011) läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLAR0 1&tos=COMPULSORY_SCHOOL&a=23#anchor_23
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer
http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf
8. Bilaga
Intervju Frågor till pedagoger
Bakgrund: Namn, Ålder, utbildning, yrke, ansvarsområde inom yrket, hur länge har du varit anställd?
• Hur planerar ni kring aktivitetsutformningen inom fritidsverksamheten? - Vilka planeringstider är utsatta för aktivitetsutformningen inom
- Vilken personal är delaktig i planeringen?
- Lyfter ni in personal utanför skolan i planeringen för vidareutvecklingen av aktivitetsutformningen?
• Hur jobbar ni för att få barnen delaktiga i planeringen för aktivitetsutformningen inom skolområdet?
• Hur följer ni därefter upp samtalet i planeringen? • Hur struktureras aktivitetsutformningen upp?
- Finns det någon tydlig plan på de aktivitetsområdena som finns?
- Varför ligger dem olika aktivitetsområdena där dem just ligger? (Tanke bakom?)
• Hur fungerar sedan aktivitetsutformningen eller förändringen inom fritidsverksamheten?
- Krävs godkännande från rektor? - Krävs kommunalt godkännande?
