• No results found

EMERGENSEA - Om design, innovation och sjöräddning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "EMERGENSEA - Om design, innovation och sjöräddning"

Copied!
148
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EMERGENSEA – Om design, innovation

och sjöräddning

(EMERGENSEA – Design, Innovation and Sea Rescue)

Maria Björklund

Handledare: Sara Gottschalk

(2)

1

EMERGENSEA

Om design, innovation och sjöräddning

Maria Björklund

Examensarbete 22,5 hp Produktdesign VT 2012

Teknik och Samhälle, Malmö Högskola Examinator: Kasper Medin

(3)
(4)

3

Sammanfattning

Design, innovation och sjöräddning är centrala begrepp i examensarbetet. Genom en djupdykning i designteori kunde ett antal förhållningssätt för att man som designer -ande, ödmjukhet och mjuka värden. Dessa förhållningssätt låg sedan till grund för det tillämpade designprojektet där utgångspunkten var att utöka användningsområdet för

med resurser, framtiden och att utföra sjöräddning 365 dagar om året. Avslutningsvis en innovation. Om man väljer att se resultatet ur designteoretisk ståndpunkt och ur ett

Abstract

Design, innovation and sea rescue are central concepts in this thesis. Through a deep dive into design theory, a number of approaches of how a designer can help to create

and soft values. These approaches formed the basis for the applied design project where

is simply about utilizing existing resources, the future and to carry out sea rescue 365 buted to the creation of an innovation. If one choose to view the result from a design innovation.

(5)
(6)

5

Tack till

Sjöräddningssällskapet för att ni har öppnat era dörrar för mig.

... Jenny, Magnus Göransson och Julia Linqvist Martinsson för er syn på design och innovation.

(7)
(8)

7

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...3 Abstract ...3 Tack till ...5 Det börjar här: 1. Inledning ...11 1.1. Disposition av uppsatsen ...11 1.2. Syfte ...12 1.3. Mål ...12 1.4. Frågeställningar ...12 1.5. Avgränsningar ...12 1.6. Ordlista ...12 En djupdykning i designteori: 2. Bakgrund ...13

2.2. Designerns bidrag till innovation ...14

3. Metod ...16

3. 1. Intervjuer ...16

4. Resultat ...17

4.2. Designerns bidrag till innovation ...18

5. Analys ...21

(9)

8 Tillämpat designprojekt: 7. Bakgrund ...25 7.1. Designbrief ...26 7.2. Sjöräddning ...28 7.3. RescueRunner ...28 7.4. Upplevelser av nödsituation ...29 7.5. Semantik ...29 8. Metod ...30 8.1. Intervjuer: RescueRunner ...31 8.2. Deltagande observation ...31 8.3. Scenarion: sjöräddning ...32 8.4. Informationssökning: marknad ...32 8.5. Visuell konfetti ...32 8.6. Idémodeller ...33 8.7. Idéskisser ...33 8.8. Matrisutvärdering ...33 8.9. Konceptualisering ...33 8.10. Spindelvävsdiagram ...34

8.11. Intervjuer: teknik & material ...34

8.12. Informationssökning: teknik & material ...34

8.13. Scenarion: RescueHover ...34 8.14. Funktionsanalys ...35 8.15. Moduluppbyggnad ...35 8.16. Principmodeller ...35 8.17. Principskisser ...35 8.18. Hur gör andra? ...36 8.19. Semantisk analys ...36 8.20. Designskisser ...36 8.21. Mockup modell ...36 8.22. CAD ...36

(10)

9

9. Resultat & Analys ...38

9.1. Intervjuer: RescueRunner ...38 9.2. Deltagande observation ...40 9.3. Scenarion: sjöräddning ...43 9.4. Informationssökning: marknad ...48 9.5. Visuell konfetti ...50 9.6. Idémodeller ...52 9.7. Idéskisser ...54 9.8. Matrisutvärdering ...57 9.9. Konceptualisering ...58 9.10. Spindelvävsdiagram ...64

9.11. Intervjuer: teknik & material ...65

9.12. Informationssökning: teknik & material ...66

9.13. Scenarion: RescueHover ...68 9.14. Funktionsanalys ...70 9.15. Moduluppbyggnad ...72 9.16. Principmodeller ...73 9.17. Principskisser ...76 9.18. Hur gör andra? ...80 9.19. Semantisk analys ...83 9.20. Designskisser ...86 9.21. Mockup modell...88 9.22. CAD ...92 10. Slutsats ...97 Det slutar här: 11. Diskussion ...105

11.1. Innovation och design ...105

11.2. Metod ...108

11.3. Samhälle och etik ...108

...110

13. Referenslista ...111

13.1. Böcker ...111

13.2. Rapporter och artiklar ...111

13.3. Internet ...112

13.4. Personlig kommunikation ...112

14. Figurförteckning ...113

(11)
(12)

11

1. Inledning

Design och innovation. Det kan vid en första anblick verka självklart vad det betyder, men vid en djupare analys förstår man snabbt dess komplexitet – både som enskilda föreställning om att design kan fungera som drivkraft för innovation, och man talar om att innovation i sin tur är en värdeskapande aktivitet för både enskilda företag och samhället i stort.2 Som snart färdigutbildad produktdesigner vill jag undersöka min möjlighet att vara med och skapa innovationer. Därför kommer mitt examensarbete att behandla just design och innovation - både genom en djupdykning i designteori och genom ett tillämpat designprojekt.

1.1. Disposition av uppsatsen

Denna uppsats är uppdelad i två delar som båda undersöker hur man som designer kan bidra till att skapa innovationer. Den första delen är en kvalitativ studie i ämnet och projektets vetenskapliga fördjupning i ämnet produktdesign. Syftet är att försöka bringa ordning i hur design och innovation relaterar till varandra, samt att hitta verktyg och förhållningssätt för hur man som designer kan bidra till att skapa innova- tioner. Den andra delen är en praktisk tillämpning av de teoretiska insikterna, där syftet är att visa hur man kan använda dessa verktyg och förhållningssätt i ett design-projekt. Designprojektet kommer att ske i samarbete med Svenska Sjöräddnings- sällskapet och har som utgångspunkt att hitta nya lösningar för att utöka användnings- introduceras med denna inledande del och avslutas i en avslutande del med diskussion den innovativa ansatsen.

1 Goodreads, Henry Ford Quotes, www.goodreads.com/quotes/show/15297, [2012-04-12].

2 “Satsning på innovation och ett brett designbegrepp”, Swedish Design Research Journal, nr2, 2011, s. 4-10.

Det börjar här:

Det börjar här En djupdykning i designteori

Tillämpat

designprojekt Det slutar här

Fig. 1. Disposition av uppsatsen

“If I had asked what people wanted,

they would have said faster horses.” 1

(13)

12

1.2. Syfte

Syftet med projektet är att belysa/klargöra hur man som designer kan bidra till att skapa innovationer samt att utifrån en innovativ ansats skapa en ny produkt som på sikt räddar

1.3. Mål

Målet med projektet är att den 20 April 2012 ha författat en uppsats bestående av en teoretisk djupdykning och ett tillämpat designprojekt. En fysisk modell som på bästa sätt beskriver produktens egenskaper ska tillverkas, vilket kom att innebära en mockup i full-skala med kompletterande CAD-renderingar. Produkten ska tillgodose de krav som fast-ställs under projektets gång.

1.4. Frågeställningar

designteori och den andra besvaras i det tillämpade designprojektet.

1.5. Avgränsningar

Det ska göras klart att djupdykningen tar utgångspunkt i designteori med en fördjup-ning i innovationer, snarare än tvärtom. Detta innebär att även om andra teoribildfördjup-ningar kommer att beröras, är det den designmässiga ståndpunkten som är grunden. Med utgångspunkt i ämnet produktdesign avgränsas begreppet innovationer att omfatta produkter och därmed inte tjänster och processer, vilka normalt sett innefattas.3 Design-projektet kommer att avgränsas till att undersöka sjöräddning i Sverige som utförs av Svenska Sjöräddningssällskapet. När det gäller konstruktion och teknik för resulatet av det tillämpade designprojektet kommer endast principerna för dessa undersökas.

1.6. Ordlista

Svenska sjöräddningssällskapet

För - Främre delen av en båt

Traila - Att dra en båt på ett släp efter bil

Fig. 2. RescueRunner 3 David Smith, Exploring Innovation

(14)

13

3 David Smith, Exploring Innovation

En djupdykning i designteori:

“Den mätta dagen den är aldrig störst.

Den största dagen är en dag av törst.” 4

Karin Boye, 1927

Strukturen för djupdykningen i designteori följer gängse regler för uppsatsskrivning.

2. Bakgrund ges en teoretisk bakgrund till ämnet design och innovation, följt av

en redogörelse av metod för studien, 3. Metod. Efter detta följer resultatet av genomförd studie, 4. Resultat, samt analys av detta, 5. Analys. Slutligen presenteras slutsatser av studien, vilka ligger till grund för det tillämpade designprojektet under 6. Slutsats.

2. Bakgrund

För att få en grundläggande bild av ämnet design och innovation presenteras här en teoretisk bakgrund. Då innovationsforskningen är dominerat av ett företagsekonomiskt perspektiv belyses ämnet både ur en företagsekonomisk och ur en designteorietisk ståndpunkt. 5

4 I rörelse, www.karinboye.se/verk/dikter/dikter/i-rorelse.shtml, [2012-04-12].

5 Under ytan - en antologi om designforskning

Fig. 4. Disposition av djupdykning i designteori

Bakgrund Metod Resultat Analys Slutsats

(15)

14

innovation

Inom företagsekonomin talar man om innovation som något nytt och annorlunda, men framförallt som något realiserat.6 Själva implementeringen av den nya idén verkar central

når marknaden.7 Man belyser olika grader av innovation i form av inkrementell innova-

tion och radikal innovation. En inkrementell innovation är en förbättring av en produkt medan en radikal innovation är banbrytande idé som förändrar spelreglerna på mark-naden.8 För företagsekonomen är innovation en värdeskapande process för företag och

samhälle, och då syftar man främst på ett monetärt värde.9 Förmågan att skapa

innova-tioner likställs med företags utveckling, och därför ses innovainnova-tioner som en självklar del i framgångsrika företags aktiviteter. 10

handlar innovation uteslutande om att skapa förändring.11

12 För en designer hand-

lar innovation helt enkelt om att utmana status quo och skapa förändring.13 Inom desig-

teorin är implementeringen inte lika central som i företagsekonomin. Istället fokuserar man på användarens upplevelser och mjuka värden14, och värdeskapande handlar inte

bara om monetära värden utan exempelvis humana eller miljömässiga värden15.

2.2. Designerns bidrag till innovation

En designer anses ha ett speciellt tankesätt som kan fungera som en drivkraft för inno-vation, då detta tankesätt ofta resulterar i förslag på alternativa lösningar.16 Tankesättet

innebär ett kreativt framtidstänkande där designern ser en värld som är möjlig att skapa, snarare än en värld full av problem.17 Designern har en föreställning om att det alltid 18 Att utgå ifrån hur

världen borde vara, snarare än hur världen är, betraktas som designerns kärnkompetens.19

“...att innovation snarare är en fråga om förändring än utveckling...” 21

6 Smith, Exploring Innovation, s. 5. 7 Ibid., s. 4.

8 Ibid., s. 30, 71.

9 Edeholt, Under ytan - en antologi om designforskning, s. 229.

10 Möten kring design - om relationer mellan design, teknik och marknadsföring

11 Design, innovation och andra paradoxer - om förändring satt i system (Chalmers Tekniska 12 Ibid., s. 60.

13 Design Management review, Winter

2004, s. 13.

14 Swedish Design

Research Journal, nr1, 2009, s. 22.

15 Edeholt, Under ytan - en antologi om designforskning, s. 229. 16 Ibid., s. 225.

17 Möten kring design, s. 68.

18 Ibid.

19 Edeholt, Design, innovation och andra paradoxer, s. 54. 20 Smith, Exploring Innovation, s. 5.

21 Edeholt, Design, innovation och andra paradoxer, s. 59.

“Innovation is the successful exploitation

(16)

15

Men, det designmässiga tankesättet är inte den enda kompetensen som en designer besitter för att bidra till att skapa innovationer. De kreativa metoder man använder ligger också till grund för en förbättrad förmåga till innovation.22 Dessa metoder skiljer

sig avsevärt från de allmänt accepterade vetenskapliga metoderna då de utgår från en intuitiv metod snarare än en rationell metod.23 Denna alternativa metodik resulterar i

att man ”bryter sig loss från den logiska tunneln”24 vilket kan vara viktigt i skapandet av

innovationer. Naturligtvis krävs rationella metoder för att utvärdera och utveckla de förslag som framkommit av de intuitiva metoderna, och därför bör designern arbeta både utifrån en intuitiv och en rationell metod.25

En viktig aspekt i designerns bidrag till att skapa innovationer verkar vara att denna är lösningsfokuserad snarare än problemfokuserad.26 Men, man vill inte låsa sig vid

lösningar för tidigt.

Eftersom en formulerad metod kan fungera som en ”hämmande tvångströja”27 för

Därför presenteras här istället skillnaden i förhållningssätt mellan en optimerande ansats och en innovativ ansats.28

22 Möten kring design, s. 66.

23 Edeholt, Under ytan - en antologi om designforskning, s. 225-24 Ibid., s. 227.

25 Ibid.

26 Ibid., s. 226-227.

27 Edeholt, Design, innovation och andra paradoxer, s. 128. 28 Ibid., s. 148.

Fig. 5. Skillnaden mellan optimering och innovation enligt Edeholt Acceptera Konstruktion Slutet system Ytlig fördjupning Logiskt underbyggt Verklighetsförankrade förslag Virtuellt värde Marknadsundersökningar Dagens slutanvändare Utveckling Forecasting Systematik Felfrihet Evolution Ifrågasätta Öppet system Diffraktion Grundlig breddning Spekulativ bedömning Utopiska förslag Interteknologiska lösningar Situationsfokus Reellt värde Generativa dialoger Dagens icke-användare Omstörtning Backcasting Kreativitet Läraktighet Design

(17)

16

3. Metod

Studien utgår ifrån en kvalitativ metod eftersom frågeställningen inte går att besvara med en absolut sanning. Istället vill designstudenten skapa en ökad förståelse för hur olika personer ser på ämnet, vilket den kvalitativa metoden lämpar sig väl för. 29

3.1. Intervjuer

Syfte: Genom att intervjua personer som arbetar med design och innovationer kan man

få en klarare bild över hur dessa två begrepp är sammankopplade utanför teorin. Syftet med att genomföra intervjuer är alltså att undersöka hur praktikerna arbetar för att hitta verktyg för hur man som designer kan bidra till att skapa innovationer. Förhoppningen är också att studien ska resultera i ett kunskapsbidrag.

Genomförande: För att få en så heltäckande bild som möjligt har intervjuerna

genom-förts med tre personer som har olika relation till design och innovation. Intervjuerna är semistandardiserade, vilket innebär att vissa frågor har bestämts på förhand, men det ges utrymme för att följa upp svaren och lägga till frågor.30 Intervjufrågorna är formulerade

formulera sina svar.31 Denna intervjuform garanterar att det grundläggande informa-

tionsbehovet täcks samtidigt som man har möjlighet att få mer uttömmande och , Designerns

bidrag till innovation samt Exempel på designdriven innovation. Syftet med denna

indelning är att garantera att den teoretiska bilden får en motsvarande empirisk bild.

Bilaga 1

Jenny, industridesigner och driver företaget Anonym:

Julia Lindkvist Martinsson, innovationskonsult på Stockholms universitet: Martin Göransson, industridesigner och konsult på Scalea i Lund:

29 Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer (Lund: Student- 30 Ibid., s. 116.

(18)

17

4. Resultat

samt Designerns bidrag till innovation. Varje respondent presen-teras för sig.

av innovation

Jenny beskriver att innovationer inte bara är nya tekniska lösningar, utan också kan handla om

absorberas av marknaden för att få kallas för innovation.

”En innovation handlar om att förändra. Många verkar vara kvar i den gamla traditionella synen handla om att förändra ett beteende, eller ett nytt sätt att tänka.”

kanske inte är redo att ta innovationen till sig.”

Julia Lindkvist Martinsson är väldigt tillåtande i sin syn på vad som är innovationer, men att man måste vara konsekvent i sin gränsdragning i alla branscher.

”En överraskande nyhet som når marknaden. Jag är väldigt liberal i vad som anses vara en nyhet. För mig måste det inte vara tekniska überinnovationer, utan jag ser en tillåtande kombination mellan välkända aktiviteter. ”

”Jag tycker inte att man ska ha en friare syn på vad en innovation är bara för att det har med design att göra. Men begreppet som sådant har jag en väldigt fri syn på.”

utrymme för diskussion i vissa aspekter av begreppet.

”D nnovation är att tillföra någonting nytt som har ett värde. Sedan vad den nyheten innebär och vad det värdet är, det är en diskussionsfråga. Värdet behöver inte vara pengar, det kan vara andra värden.”

innovation är en nyhet, men en mindre förändring inom ett system, exempelvis Iphone 4 vs Iphone 3. Däremot var den första iPhone var en radikal innovation. När man använder innovation i dagligt tal syftar man oftast på radikal innovation.”

(19)

18

4.2. Designerns bidrag till innovation

När det kommer till hur man som designer bidrar till innovation menar Jenny att man viktiga faktorer för att lyckas med detta är research, att se möjligheter där andra ser prob-lem, öppenhet, att ta hjälp av andra och kunna arbeta med visuell kommunikation

”Jag tror att många designers inte använder innovation som begrepp, även fast det är det man arbetar med. Jag tror att man kan använda designprocessen och design för att skapa innovation – det är i alla fall så vi ser det.”

”Jag ser det som att innovationsprocessen är en del i designprocessen. Designprocessen är längre!

”Där andra ser problem ser vi möjligheter, och vi kan lösa dessa problem.”

“Jag tror att det är viktigt att vi är väldigt öppna. En del yrkesgrupper vill liksom hitta en lösning direkt och gärna få mätbara resultat. Design är någonting annat, något mer organiskt. har liksom en utgångspunkt först och tar fram lösningen sedan.”

“Det är också väldigt viktigt att inte sätta designern i andra fack som entreprenör, innovatör eller konstnär. Design är något bredare än så och vi är designers - ingenting annat!”

webbdesigners.”

man kunna förmedla vad man menar, men det kan ju också andra yrkesgrupper som ingenjörer. Design har en större styrka! Det handlar om estetik, att förstå målgruppen och kommunicera. Ja, visuell kommunikation kan man säga.”

(20)

19

Julia Lindkvist Martinsson menar att design och innovation kan vara samma sak och att designers är bra på att samla in olika aspekter och skapa en lösning utifrån det, att se allt de tidiga faserna som idéfas, marknadsundersökning och behovsanalys

”Jag kommer ofta på mig själv att tycka design och innovation är synonymt. /…/ Alltså, konceptutveckling och innovation är ju väldigt likt.”

”En designer är ju en processledare och konceptutvecklare. Och i vissa fall är man också skitbra på att sätta en vacker form – men funktion framförallt. Någon som tar in många synpunkter och sätter ihop det till funktion, där utseende är en av parametrarna. Det har ju också med användarvänlighet att göra.”

”Designern är bra när man sätter upp behov för produkten och användaren, och i marknadsundersökningen. Alltså i de tidiga faserna. /…/ Man blir medveten på ett helt annat sätt vilka parametrar man har att förhålla sig till om man använder sig utav en designer som gör dehär olika undersökningarna tidigt i ett projekt.”

”Designers är idébärare oftare än man tror, men tyvärr etiketteras de inte som innovatörer.” ”Att den som är idébärare eller designer, vem det än är som driver projektet, har en förmåga att översätta och prata på olika sätt med olika yrkesgrupper, olika människor. Det tror jag är en jätteviktig parameter för att få någonting att lyckas. Social kompetens eller vad man vill kalla det.”

“Apropå Einstein med hans citat ‘de nya problemen du skapat kan bara lösas med ett nytt sätt att mindre erfarenheter man har inom ett område desto bättre idéer kan man få. Det är svårt att säga en speciell metod, men att interagera med andra eller annat på olika sätt. Skapa de här krockarna liksom.”

ovanifrån och ta in olika synpunkter och kunna göra en kravspec och sedan strukturera utifrån “De har viktigare saker för sig än att vara pretansösa.”

”Designers inser nog inte att de är innovatörer, men de förstår väldigt snabbt när jag lägger fram det på ett sätt som är gjort för dem. ”

Fig. 6. Innovation av Julia Lindkvist Martinsson.

(21)

20

Industridesignern Magnus Göransson menar att design och innovation har en nära relation. Det som design gör för innovation är framförallt att lägga till mjuka värden som marknad, användare och varumärke. I processen verkar research vara avgörande för ett kreativt resultat och han pekar på att vi måste fokusera mer på marknaden för att lyckas nå ut med våra innovationer.

”Innovation och design är otroligt tätt knutet. En bra innovationsprocess kan lika gärna beskriva en bra designprocess. De är likadana, det beror bara på vad man matar in i den. I en design- process matar man så klart in mycket mer mjuka världen. Medan en innovationsprocess kan ju vara utan design, det kan vara en ren mekanisk grej. Så innovation är ett större begrepp.”

”Innovationsprocessen inkluderar inte nödvändigtvis design och mjuka världen - mjuka världen som marknad, användare, varumärke.”

”Design, precis som innovation, ska ju tillföra ett nyhetsvärde. Det är ju också en del av varför vi gör design - för att tillföra något nytt och tillföra ett värde. Så det de är så tätt kopplade.”

”Vad som skiljer en innovatör och en designer är de mjuka värdena.” med i skapande delen, alltså den första delen och inte i implementeringen.”

”En önskeuppsättning i en innovationsprocess är folk från design, marknad, säljare, tekniker, människorna besitter. Man tar det till sig och utifrån den informationen, plus saker som trender, ”För att lösa något så måste du skapa dig en uppfattning om vad som händer runt problemet och erar minst på själva saken man ska göra utan istället fokuserar man på användare, marknad och sådana grejer.”

”Ju mer kunskap du har desto lättare är det att vara kreativ. Att vara kreativ handlar om att korskoppla saker i din hjärna.”

”Det är noga att man sätter ihop ett bra gäng. Personkemi är jätteviktigt. Där kan man ofta slänga in folk som inte ha någon aning om vad det är för att ställa dumma frågor igen.Det är ledaren av workshopen som bestämmer vad som behövs. Det är en designer.”

”Att arbeta i grupp är kanske en av de viktigaste sakerna som man gör som designer. Vi är duktiga på att plocka upp bollar som kommer. Det kan vara någon som säger någonting och då kan man som ”Man ska vara marknadsfokuserad och duktig på att förstå marknaden. Det är inte svårt att men det är det inte. Problemet är att du måste få folk att betala för det.”

(22)

21

5. Analys

Som kl

respondenter är eniga om att innovationer inte behöver vara tekniska, men att det verkar vara den bild allmänheten har av innovationer.

En intressant koppling mellan de olika graderna av nyhetsvärde är att förbättring kallas för inkrementell innovation inom företagsekonomi och optimering inom design-teori. Förändring kallas för radikal innovation inom företagsekonomi och innovation inom designteori. Dock var det bara en av respondenterna som framhävde förändring i

till varandra. Å ena sidan tycks innovationsprocessen vara en del av designprocessen, å andra sidan verkar designprocessen vara en del av innovationsprocessen. Slutligen uppfattas design och innovation vara synonymt. Tydligt är dock bilden av att designers arbetar med innovationer utan att vara medvetna om det. Men, åsikterna skiljer sig om huruvida man ska kalla designers för innovatörer eller inte. En respon- dent menar att designer ska vara designer, och att det är någonting bredare än innovatör. En annan respondent tycker att det är synd att inte designers kallar sig innovatörer. I teoridelen beskrevs kortfattat den alternativa metodik en designer arbetar utifrån för att skapa innovationer. Att kunna skifta mellan rationell och intuitiv metod diskuterade även en av respondenterna och beskrev det som ”att kunna bolla mellan

Samtliga respondenter framhöll vikten av tidig research i skapandet av innovationer. En av respondenterna formulerade det användbara uttrycket ”att ställa frågor tills inga faserna” som marknadsundersökning och behovsanalys för produkt och användare. kunskap du har desto lättare är det att vara kreativ”. Detta kan dock diskuteras då en annan respondent påpekade att ”Ju mindre erfarenheter man har inom ett område desto bättre idéer kan man få”.

Ett av förhållningssätten som berördes i teoridelen vara att en innovativ ansats innebär att ha ett situationsfokus snarare än en produktfokus. En av respondenterna beskrev detta som ”att undersöka den värld som problemet lever i”.

(23)

22

Det blev tydligt under samtliga intervjuer att designern arbetar med andra yrkes- kompetenser som marknad, kemister och tekniker. Två av respondenterna diskuterade designerns roll att , både i research och i den kreativa processen. En av respondenterna beskrev designern som ”någon som tar in många synpunkter och

som att ”vi är duktiga på att plocka upp bollar som kommer”.

Två av respondenterna menar att designern är särskilt viktig i den kreativa idéfasen, och att denna i sin tur är viktigt för att skapa innovationer. En respondent framhäver att designern styr idéarbetet. Att ”korskoppla tankar” och “skapa krockar” är två talande metaforer för hur två av respondenterna ser på kreativitet.

Designerns förmåga att ha ett lösningsfokus snarare än problemfokus framhävdes i teorin som en viktig parameter för skapandet av innovationer. En av respondenterna beskrev detta som att ”där andra ser problem ser vi möjligheter, och vi kan lösa dessa ”organiskt” där man ständigt testar sig fram och ”gör om och gör rätt”.

Teorin pekade på designerns speciella tankesätt som en viktig drivkraft i skapandet av innovationer. Detta tankesätt utmärker sig som ett kreativt och ifrågasättande

framtidstänkande

förädring.

En av respondenterna menar att ödmjukhet är den viktigaste kompetensen en designer har, och att ödmjukhet är särskilt viktigt i skapandet av innovationer. På samma sätt beskriver en annan respondent att designers ”har viktigare saker för sig än att vara pretentiösa”. En respondent beskriver designerns unika bidrag till innovationer som mjuka värden i form av marknad, användare och varumärke. En annan respondent menar att designern har en styrka jämfört med andra yrkesgrupper som ”handlar om estetik, att förstå målgruppen och kommunicera”.

och kreativitet till mjuka världen som marknad, estetik och kommunikation. Det är dock viktigt att belysa är att dessa verktyg/förhållningssätt är en sammanfattning av både vad teorin säger och vad tre olika respondenter tycker. Men, det kan också förhålla sig så

(24)

23

6. Slutsats

som vissa kallar för inkrementell innovation kan likställas med det som andra kallar optimering. På samma sätt kan radikal innovation likställas med innovation.

I analysen diskuterades en rad olika verktyg/förhållningssätt som designern kan arbeta med för att skapa innovationer. I den mån det är möjligt ska dessa verktyg/ förhållningssätt ligga till grund för det tillämpade designprojektet.

Förändring Innovation Radikal innovation Förbättring Optimering Inkrementell innovation

Fig. 7. Förbättring och förändring ur Designteoretiskt och Företagsekonomiskt perspektiv. Research Situations-fokus Rationell & intuitiv metod Mjuka värden Filtrera

information Kreativitet Lösnings-fokus

Framtids-tänkande Ödmjukhet

Fig. 8. Förhållningssätt inför det tillämpade designprojektet

(25)
(26)

25

Strukturen för det tillämpade designprojektet skiljer sig något från den allmänt godtag-bara uppsatsstukturen på grund av designarbetets speciella karaktär. I vanlig ordning inleds studien under 7. Bakgrund följt av separat redovisade metoder under 8. Metod. För att på ett logiskt sätt kunna redogöra för resultat och analys kommer dessa att integreras under 9. Resultat & Analys utifrån respektive metod. Slutligen presenteras en slutsats under 10. Slutsats.

7. Bakgrund

följt av teoretisk bakgrund till ett antal ämnen som är relevanta för projektets utveck-ling. Dessa ämnen är Sjöräddning, RescueRunner, Upplevelser av nödsituationer och

Semantik.

Tillämpat designprojekt:

”We need a new way of thinking to solve the problems casued by the old way of thinking”

Albert Einstein 32

Bakgrund Metod Resultat &Analys Slutsats

Fig. 10. Disposition av det tillämpade designprojektet

32 LO, We need a new way of thinking to solve the problems caused by the old way of thinking

ing.pdf, [2012-04-12].

(27)

26

7.1 Designbrief

Bakgrund

Svenska Sjöräddningssällskapet har under de senaste fem åren införskaffat ett

femtio-kunna gå från att vara ett räddningsverktyg till en självständig enhet vid räddnings- uppdrag. För att uppnå detta krävs det nya lösningar och utgångspunkten för design-

33

Organisationen

liv till sjöss. På 66 bemannade stationer längs Sveriges kuster och i de stora sjöarna verkar 1800 frivilliga sjöräddare som ställer upp dygnet runt. Detta gör att Svenska Sjöräddningssällskapet kan stå för 70% av sjöräddningen i Sverige, utan några bidrag från staten. Förutom operativ sjöräddning arbetar man förebyggande med att ta fram effektiva metoder för sjöräddning och öka intresset för sjösäkerhet i samhället.34

Varje år omkommer omkring 40 människor i Sverige i båtolyckor35 och ytterligare 118

människor i drunkningsolyckor36. Svenska Sjöräddningssällskapets vision är ‘noll döda

denna vision bli verklighet.37

Syfte

Målgrupp och Identitet

Målgruppen är i första hand frivilliga inom Svenska Sjöräddningssällskapet. De frivilliga är generellt sett mycket engagerade i sjöliv och sjöräddning då de väljer att ägna sin fritid till dessa aktiviteter. Man kan anta att målgruppen gärna vill se sig själva som havets hjältar och denna syn får gärna förstärkas i produkten.

Den sekundära målgruppen är människor som av olika anledningar hamnat i nöd till sina begränsningar eller ett orutinerat tonårsgäng.

33

34 Sjöräddningssällskapet, Frivilliga sjöräddare sedan 1907

[2012-03-26].

35 Jonas Ekblad, Strategi för säkrare båtliv, opublicerad presentation våren 2011. 36 Svenska Livräddningssällskapet, Drunkningsstatistik

vattenkunskap/fakta-och-statistik/drunkningsstatistik/tidigare-statistik.aspx, [2012-04-16].

(28)

27

Funktion

Upplevelse

Det är viktigt att produkten tar hänsyn till både föraren och den nödställdas upplevelse. Eftersom en nödsituation ofta framkallar negativa känslor hos människor är det angeläget att produkten strävar efter att förbättra användarens upplevelse.

Tekniska & praktiska krav

Då Svenska Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som är beroende av gåvor, medlemsskap och ideella insatser bör produkten vara kostnadseffektiv.38 Av samma

som Svenska Sjöräddningssällskapet äger idag. Önskvärt är att produkten innehåller en viss grad av miljöanpassning.

Krav - Självständig enhet - Innovationshöjd - Förbättrad användarupplevelse - Effektiv - Miljöanpassad

(29)

28

7.2. Sjöräddning

I Sverige är det statliga verket Sjöfartsverket ytterst ansvarig för all sjöräddning39, men i praktiken står den idéella föreningen Svenska Sjöräddningssällskapet för många av insatserna. Andra aktörer som operativt arbetar med sjöräddning är sjöpolisen, försvaret, kustbevakningen och alla andra som vistas på havet.40

En viktig aspekt i sjöräddningssammanhang är räddningsmannens egen säkerhet.41 Detta innebär att räddningsmannen inte ska utsätta sig för egen fara i räddnings- uppdrag. I Sverige är det oerhört viktigt att räddningsinsatsen sker snabbt på grund av låga vattentemperaturer stora delar av året.42 Därför arbetar Sjöräddnings- sällskapet utifrån modellen “mobila enheter,” där grunden ligger i att antalet räddnings- stationer och räddningsenheter ska öka för att minska avstånden och därmed kunna vara på plats så snabbt som möjligt. 43

7.3. RescueRunner

i samarbete med industridesignern Fredrik Falkman.44 Att använda vattenskotrar undsätta surfare. Den svenska varianten är tänkt att fungera som en däcksbåt till större livbåtar samt som en liten livbåt vid mindre insatser. Enheten är effektiv ur

45

och ett utbytbart skrov i polyeten med en inbyggd fender av mjukgjord polyeten. 46

39 Från åror till vattenjet - utvecklingen av livbåten inom ssrs 1907-2007 40 Ibid., s. 22.

41

42 Från åror till vattenjet, s. 145. 43 Ibid.

44 Features, www.rescuerunner.com, [2012-02-24]. 45 Från åror till vattenjet, s. 138.

46 Ibid., s.138, 167.

Fig. 11. RescueRunner är uppbyggd av en innerkassett och ett utbytbart skrov

(30)

29 7.4. Upplevelser av nödsituation

För att kunna arbeta med användarens upplevelse vid nödsituationer är det viktigt att förstå vad som händer med en människa som hamnar i en nödsituation. Psykisk chock kan uppstå vid olyckshändelser och påverkar människor både psykiskt och fysiskt.47 Psykiska symptom kan vara förvirring, bedövning, förtvivlan, handlingsförlamning och stress. Fysiskt kan chocken uttrycka sig i form av hjärtklappning, hög puls, svett- ningar och illamående. Första hjälpen vid chock innebär bland annat att den nödställda ska läggas på rygg, man ska stoppa blödningar, ge värme och skapa lugn. 48

Transporten från olycksplatsen till sjukhuset kallas prehospital akutsjukvård och sker vanligtvis i en ambulans.49

känslor av ångest, rädsla och utsatthet.50 När hjälp anlänt till platsen övergår känslorna till lättnad, trygghet och säkerhet.51 Faktorer som förbättrar den nödställdas upplevelse är bekräftelse, värdighet, närvarande ambulanspersonal, information och kommunika-tion.52

7.5. Semantik

Vid nödsituationer verkar det speciellt viktigt att användaren förstår produkten. Därför är semantik, dvs. vad produkten kommunicerar, en viktig del i utformningen av form, färg och ytstruktur. 53

54

1. Att beskriva betyder att produkten ska beskriva dess syfte och funktion genom dess gestalt.55

2. Att uttrycka syftar till att produkten ska avslöja något om vad produkten står för/vad produkten vill stå för genom dess utseende och funktion. Ofta använder man ord som även går att applicera på människor.56

3. Att uppmana innebär att produkten ska sätta igång ett beteende hos personen som använder den.57

4. Att

produktens avsändare. 58

47 Prehospitalt akut omhändertagande enligt principen L- ABCDE, , 2004, s. 137, 140.

48 Vårdguiden, Chock

Chock, [2012-04-02].

49 Patienters upplevelser av prehospital akutsjukvård i samband med allvarliga olycksfall och livshotande sjukdomstillstånd

50 Ibid., s.11. 51 Ibid., s. 12. 52 Ibid., s. 13-22.

53 Design for Product Understanding 54 Ibid., s. 81.

55 Ibid., s. 83. 56 Ibid., s. 91. 57 Ibid., s. 99. 58 Ibid., s. 103.

(31)

30

8. Metod

Det tillämpade designprojektet utgår ifrån ett kvalitativt perspektiv eftersom design i sin natur handlar om subjektiva bedömningar snarare än en objektiv värld. Men, i designarbete är det omöjligt att bara använda sig av rationell metod. Med bakgrund till djupdykningen i designteori utgår de kreativa faserna till stor del från ett intuitivt perspektiv. För att stärka den vetenskapliga förankringen kommer dock tillvägagångs- sättet för de kreativa faserna beskrivas så noggrant som möjligt.

Designstudentens process i det tillämpade designprojektet kan illustreras med hjälp av tydliggöra vilken metod som hör till vilken fas.

8.1. Intervjuer: RescueRunner 8.2. Deltagande observation 8.3. Scenarion: Sjöräddning 8.4. Informationssökning: Marknad 8.5. Visuell konfetti 8.6. Idémodeller 8.7. Idéskisser 8.8. Matrisutvärdering 8.9. Konceptualisering 8.10. Spindelvävsdiagram

8.11. Intervjuer: Teknik & Material

8.12. Informationssökning: Teknik & Material 8.13. Scenarion: RescueHover 8.14. Funktionsanalys 8.15. Moduluppbyggnad 8.16. Principmodeller 8.17. Principskisser 8.18. Hur gör andra? 8.19. Semantisk analys 8.20. Designskisser 8.21. Mockup modell 8.22. CAD

Research

Idéfas

Konceptfas

Research

Funktionsanalys

Dellösningar

Helhetslösning

Fig. 12. Designprocessen och dess metoder

(32)

31 8.11. Intervjuer: Teknik & Material

8.12. Informationssökning: Teknik & Material 8.13. Scenarion: RescueHover

8. 1. Intervjuer: RescueRunner Syfte:

Genomförande: Två intervjuer genomfördes med personer från Svenska

Sjörädd-är respondenterna experter. Experter har fördelen av lång erfarenhet och kan därmed ge värdefulla bidrag.59 Samtliga intervjuer har utformats som fria för att

locka fram respondenternas åsikter samt öppna upp för egna frågor och tankar.60 Två

Mikael Hinnerson och Thore Hagman, Huvudkontoret, Långedrag: Jimmy Persson och Mats Bergström, Frivilliga, RS Yngsjö:

8. 2. Deltagande observation

Syfte: Den deltagande observationen är ett komplement till intervjuerna för att ge ökad

framtiden.

Genomförande: Designstudenten medverkade i Svenska Sjöräddningssällskapets

hör, tänker, känner, värderar och tolkar.61 Fördelen med deltagande observationer är att

deltagaren på ett bättre sätt förstår vad som händer, vilket är av stor vikt för design- studentens arbete. Det är viktigt att komma ihåg att observationer är subjektiva och därförriskerar designstudentens egna värderingar påverka.62 Den observation

somgenomfördes är ostrukturerad för att ge utrymme för oplanerade händelser.63

Dessutom är observationen fri vilket innebär att den inte är styrd på något sätt. Det som skedde och var relevnt dokumenterades med hjälp av minnseanteckningar och foton.64

59 Utredingsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s. 117. 60 Ibid.

61 Att få svar - intervju, enkät, observation 62 Ibid., s. 97.

63 Ibid., s. 98. 64 Ibid., s. 101.

(33)

32

65 Jerker Lundequist, Design och produktutveckling: metoder och begrepp

s. 43.

66 Utredingsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s. 143-144.

67 éagenten 2.0 En handbok i idea management,

8. 3. Scenarion: Sjöräddning

Syfte: I den innovativa ansats som beskrevs i Djupdykning i designteori fastställdes

att situationsfokus var eftersträvansvärt. Skapandet av scenarion syftar därför till att ge en förståelse för vilka faktorer som påverkar sjöräddning i stort och hur

Genomförande: Scenarion är en typ av framtidsstudie som ger en möjlig bild av vad som

65 De tolv scenarion som skapades

grundar sig i designstudentens egna fantasier och erfarenheter av händelser till sjöss. Målet var att få stor variation av möjliga scenarion. Genom en analys fastställdes ett antal faktorer som påverkar sjöräddning, vilka sedan låg till grund för

8. 4. Informationssökning: Marknad

Syfte: Marknadsanalysen syftar till att försäkra designstudenten om att denne inte Genomförande: För att undersöka marknaden gjordes en informationssökning på

Internet genom google.se bildsök. Eftersom det var visuella referenser som eftersöktes. På grund av den stora informationsmängd som är tillgänglig var designstudenten tvungen att sålla bort de bilder som inte uppfattades vara relevanta för projektets utveckling.66

8.5. Visuell konfetti

Syfte: För att få idéhöjd och undersöka oväntade idéer som inte direkt förhåller sig till Genomförande: Visuell konfetti är en associativ metod som är lämplig att använda för

att skapa nya och abstrakta idéer. Det är också en bra metod för människor som tänker visuellt och abstrakt.67 Designstudenten valde ut två inspirerande havsrelaterade bilder

(34)

33

68 Design i fokus för produktutveckling 69 Ibid, s. 67.

8.6. Idémodeller

Syfte: Ett antal idémodeller skapades för att undersöka hur olika former förhåller sig till Genomförande:

marsipan och använde sedan röd marsipan för att testa olika former som skulle kunna skulle kunna ha för funktion.

8.7. Idéskisser Syfte:

Genomförande:

mall för innerkassetten och skissade ner idéer. Skisserna tar sin utgångspunkt i visuell

8.8. Matrisutvärdering

Syfte: Genom att på ett systematiskt sätt utvärdera idéskisserna kunde tre särskilt

intressanta idéer väljas ut för vidareutveckling.

Genomförande: En matrisutvärdering är ett bra verktyg för att utvärdera idéer och

göra urval.68 Designstudenten valde att poängsätta samtliga idéskisser utifrån

= Varken eller, 2 =Dåligt, 1 = Mycket dåligt. De tre bästa idéerna valdes sedan ut konceptualisering.

8.9. Konceptualisering

Syfte: Syftet med konceptualiseringen är att få ett bättre beslutsunderlag genom att

utveckla de tre idéer som valts ut vid matrisutvärderingen.

Genomförande: Designstudenten vidareutvecklade tre utvalda idéer genom

att göra mer detaljerade konceptskisser. När idéerna tog en mer konkret form tvingades designstudenten också att analysera de problem och möjligheter som uppkom.69 Denna analys ligger sedan till grund för nästa urvalsfas.

(35)

34

70 éagenten 2.0 En handbok i idea management, s. 160.

8.10. Spindelvävsdiagram

Syfte: För att kunna avgöra vilket koncept som har störst potential skapades två

spindelnätsdiagram. Syftet var att få en tydligare visuell bild över hur de olika koncepten står sig i relation till varandra.

Genomförande: Ett spindelnätsdiagram är ett bra visuellt utvärderings-

verktyg som gör att man lätt förstår hur olika alternativ förhåller sig till varandra.70

ställdes i designbriefen och dels utökandet av användningsområde. Värderingsskalan var

8.11. Intervjuer: Teknik & Material

Syfte: För att kunna gå vidare i produktutvecklingsprocessen krävdes ytterligare en

omgång intervjuer där syftet var att förstå vad som krävs tekniskt för att produkten ska vara realiserbar.

Genomförande: Två kortare intervjuer med experter utfördes då de ansågs ha störst

Fredrik Falkman, designer av RescueRunner: Magnus Ivanoff, svävarbyggare:

Telefonintervju 12/4 2012, 10 min

8.12. Informationssökning: Teknik & Material

Syfte: Som ett komplement till de genomförda intervjuerna gjordes en informations-

sökning på teknik och material.

Genomförande: Genom en informationssökning på Internet och via muntliga källor

kunde designstudenten undersöka den tekniska lösningen och alternativ för material. Informationssökningen baserar sig på idéer om elmotor, alternativa energikällor och återvinningsbara material.

8.13. Scenarion: RescueHover

Syfte: Som tidigare nämnt är situationsfokus en del av den innovativa ansatsen och därför

faktorer som kan påverka utformningen av produkten och låta dessa ligga till grund för funktionsanalysen.

Genomförande: I likhet med de scenarion som skapades för sjöräddning baserar sig

dessa scenarion på en intuitiv metod, dvs. med hjälp av designstudentens egen fantasi och erfarenheter.

(36)

35

71 Jan Landqvist, Vilda idéer och djupodlande analys - om designmetodiktens grunder ( 72 Österlin, Design i fokus för produktutveckling, s. 130.

8.14. Funktionsanalys

Syfte: Syftet med funktionsanalysen är att fastställa ett antal krav som dels fungerar

som stöd för formutvecklingen och dels som garant för att alla aspekter tillgodoses.

Genomförande: En funktionsanalys gör att man tänker i funktioner snarare än

lösningar, vilket öppnar upp för nya idéer. Man kan säga att funktionsanalysen ska summera den research man har gjort och uttrycka detta i funktioner som ska uppfyllas.71 Funktionsanalysen baserar sig på 8.11. Intervjuer: Teknik & Material,

8.12. Informationssökning: Teknik och material de scenarion som skapades

under 8.13. Scenarier för RescueHover

antal frågor som ansågs vara relevanta för produktens utformning. Frågorna ligger till grund för utvecklingen av dellösningar.

8.15. Moduluppbyggnad

Syfte: Syftet med moduluppbyggnaden är att systematiskt undersöka vilka olika Genomförande: För att konstruktion och design ska kunna fungera ihop krävs

principerna. När man arbetar med komplexa produkter kan man dela upp produkten i mindre moduler72 varför de tre nödvändiga tekniska funktionerna

kombinationer vilka sedan analyserades.

8.16. Principmodeller

Syfte: Syftet med att skapa principmodellerna var att undersöka och analysera de olika Genomförande: Tre olika modeller skapades i lera utifrån idéer om hur samman-

sättningen kan fungera. Sammansättningen simulerades och analyserades.

8.17. Principskisser

Syfte: För att reda ut hur man kan underlätta upptagning av nödställd samtidigt som

man vill ha maximalt skydd på sidan gjordes ett antal principskisser.

Genomförande: Designstudenten använde principmodellerna för att testa olika idéer

på hur man kan ta upp en nödställd ur vattnet och hur väggarna fungerar som skydd. Dessa idéer skissades sedan ner i form av principskisser och ett antal scenarion byggdes upp för utvärdering.

(37)

36

73 Dorte Nielsen, Kreativa verktyg och metoder för idé och konceptutveckling ( 74 Monö, Design for Product Understanding, s. 81.

75 Österlin, Design i fokus för produktutveckling, s. 67.

8.18. Hur gör andra?

Syfte: För att hitta lösnigar för problemen värme/lä, kontroll/kommunikation och lugn/

trygghet gjordes en brainstorming genom att titta på lösningar av liknande problem i an-dra sammanhang.

Genomförande: Hur gör andra? är en typ av idégenerering som bygger på att hitta

inspiration och se samband. Genom att brainstorma kring hur man löst de olika problemen i andra sammanhang tog designstudenten fram ett antal inspirations- bilder. Genom att kunna se samband mellan inspirationsbilder och idé kunde ett antal nya lösningar skissas fram.73

8.19. Semantisk analys Syfte:

har en semantisk analys utförts.

Genomförande:

tiska funktioner.74 Designstudenten undersökte hur man kan använda de fyra semantiska

funktionerna i produkten och visualiserade idéerna genom en informationssökning på Internet.

8.20. Designskisser

Syfte: För att kunna fastställa formen gjordes ett antal designskisser över helhets- Genomförande: Designskisser visar alternativa utföranden med hjälp av linje-

skisser.75

8.21 Mockup modell

Syfte: För att få rätt proportioner och kunna testa produktens funktion gjordes en

mockup modell i fullskala.

Genomförande:

med tejp. För att kunna testa funktionen byggdes sedan en mockup modell i full skala och olika scenarion iscensattes. Modellen användes dessutom till att testa ut placering på handtag samt viss formutveckling.

(38)

37 8.22. CAD

Syfte: Syftet med att modellera och rendera slutresultatet i SolidWorks är att

komplettera mockup modellen genom en mer detaljerad beskrivning och visualisering av slutresultatet.

Genomförande: Slutresultatet ritas upp i SolidWorks och används sedan för att

presentationsbild och ger en mer realistisk bild av produktens slutresultat.76

(39)

38

9. Resultat & Analys

Nedan presenteras resultat och analys av det tillämpade designprojektet utifrån respektive metod som designstudenten har genomfört. Efter varje metod presenteras de nyckelresultat som är avgörande för projektets slutresultat.

9.1. Intervjuer: RescueRunner

De intervjuer som genomförts med olika personer på Svenska Sjöräddningssällskapet utvecklingsmöjligheter.

Användningsområden idag

Sammanfattningsvis f

platser, ta upp människor ur vattnet, få bättre kontakt med de nödställda och helikopteroch släp vilket gör det till en mobil enhet. Eftersom egensäkerheten är oerhört viktig för Svenska Sjöräddningssällskapet verkar det som att man ser Svenska Sjöräddningssällskapet främst arbetar med själva transporten av nödställda eftersom de inte har någon utbildad ambulanspersonal.

ner är ett väldigt

Sjöräddningen jobbar med transporten från olycksplatsen till sjukvårdare. högre sida.

---fastnat och för landstigning av folk och transporter.

För att plocka upp en människa ur vattnet så krävs ingen styrka. Om personen i vattnet är skadad kan man inte alltid tänka på skadorna. Man får bättre kontakt med den nödställda.

Manöverförmågan är bra. den stora båten.

(40)

39

Utvecklingsmöjlighter

vjuerna framkom en rad konkreta idéer på utvecklingsmöjligheter samt

arbeta vidare på är att transporteras på is, massräddning, körning av långa sträckor, sjukvårdsutrustning, frysskador och dykuppdrag.

Skador som kan uppstå är exempelvis krosskador. Man behöver då omedelbart stoppa blödningen och stabiliera skador.

Sjöräddningen arbetar även i insjöar och när isen ligger.

Man håller just nu också på med ett projekt som handlar om massräddning, och ser att och detta är ett stort världsproblem.

---Ett stort problem vid exempelvis Estoniakatastrofen var att människor frös ihjäl, inte druknade som man kan tro.

Man övar med att ta på en spineboard i vattnet. Så länge personen ligger i vattnet är det okej om personen inte ligger helt fast. Det är krångligt men det fungerar.

När isen ligger tvingas vissa stationer att stänga. liten för att transportera dykare.

Skrovet är inte optimalt utformat för vågorna i södra sverige. Lampan är inte bra.

Masten är irriterande eftersom den inte riktigt sitter fast.

De få svävarna som Sjöräddningen har arbetar för fullt under isperioden.

Nyckelresultat

traila, helikopter, komplement.

(41)

40

9.2. Deltagande observation

-Fig. 13. RescueRunner lyfts med kran

Fig. 14. Två personer på RescueRunner

Fig. 15. Bordning av större båt

(42)

41

Fig. 15. Bordning av större båt

Fig. 18. Svåråtkomliga platser

Fig. 19. RescueRunner förvaras på land

Fig. 20. Det går att vrida upp RescueRunner

Fig. 22. Bogsering av mindre båt

Fig. 21. Beachning

(43)

42

Användningsområden idag

i många olika situationer. Det framkom även att själva ytterskrovet är väldigt stöttåligt och om det skulle gå sönder kan man byta ut det mot en relativt låg kostnad.

- Ta personer ur vatten, snabbt och lätt! Teknik snarare än styrka. - Bordning

- Transport och sjösättning med helikopter.

- Traila och sjösätta från stränder, dvs. att dra på släp efter bil. - Beachning för snabb insats på stränder, dvs. köra upp på stranden. - Möjligt att snabbt nå nödställda båtar/personer i svallkänsliga områden.

Utvecklingsmöjligheter

Genom den deltagande observationen fann designstudenten att man blev oerhört trött

saker och personer. En lösning på detta skulle kunna vara att ha ett case med olika typer av utrustning som man kan ta med.

En idé är att man ska kunna byta ut skrovet mot större/annan form beroende på typ av räddningsstation.

fungera som mobbåt på fartyg vid massevakuering.

Nyckelresultat

stöttåligt ytterskrov, traila och sjösätta från stränder, beachning, svallkänsliga områden, lyftkran, vrida runt om man välter, bogsering av mindre båt, lättmanövrerad, smidig, nära, två sjöräddare får plats.

-rustning, byta ut skrovet mot ett större/annan form beroende på räddningsstation, lyfta folk från höga båtar, massevakuering.

(44)

43 9.3. Scenarion: Sjöräddning

Bilaga 2.

Fig. 24. Scenario 1: 60-årig kvinna halkar, bryter armen och blöder från huvudet.

Fig. 25. Scenario 2: Simmare har dragits ut av strömmar i ett annars lugnt vatten.

Fig. 26. Scenario 3: Fyra personer åker långfärdsskridskor

när isen plötsligt ger vika och tre hamnar i vattnet. Fig. 27. Scenario 4: En 50-årig kvinna får smärtor i bröstet på en svåråtkomlig strand.

Strömt Säker transport

Stoppa blödning på plats Trångt och grunt

Isen osäker

Få med alla samtidigt

Svåråtkomligt

Samarbete med ambulanspersonal Ta med kvinnans man

(45)

44

Fig. 28. Scenario 5: Ensamseglare får bommen i huvudet och

ramlar i vattnet. Fig. 29. Scenario 6: En dykare är försvunnen.

Fig. 30. Scenarion7: En personfärja går på grund en dimmig Fig. 31. Scenario 8: En oljetanker har gått på grund utanför Göteborgs hamn. Läcker olja.

Lite information Vet ej var Person i vatten

Vet ej var/vad som har hänt Flera enheter för sök Många personer Olika förutsättningar Dimma Snabbt Evakuering av bestättning

(46)

45

Fig. 32. Scenario 9: En fritidsbåt med familj har förlist och det

ena barnet har fått krossskador. Fig. 33. Scenario10: En segelbåt tillkallar Sjöräddningen på grund av styrproblem. När man anländer hittar man skrovet.

Fig. 34. Scenario 11: En stilla sommarkväll anmäls en person Fig. 35. Scenario 12: Personfärja med 650 pasasgerare utsätts för bombhot och en bomb detoneras.

Vet ej skada Flera personer Olika skadebild Grundt vatten

Vet ej var personerna är Lång räddningstid Vind, vågor, mörker Öppet vatten

Samarbete med ytbärgare och kustbevakning

Mörkt Vet ej var Dykare Många människor Personer i vattnet Varierad skadebild

Samarbete med ytbärgare, polis Mörkt, höga vågor

(47)

46

huvudfaktorer som spelar roll vid sjöräddning. I analysen av dessa faktorer kan man

Nyckelresultat

och information.

ytbärgare, kustbevakningen, polis, ambulans, bråttom, unga, båt, olja

information.

Väder

Plats

Andra

aktörer

Nödställd

Information

Vind Vågor Mörkt Polis Ytbärgare Ambulans Kustbevakningen Öppet vatten Under ytan I vattnet Ovan ytan Fysiskt skada Psykisk skada Bråttom Utmattad Flera Var Skadebild Antal Tid Dimma Kyla Is Stömt Långt från land Grundt vatten Trångt På is Båt Olja Evakuering Olika skadebild

(48)

47

Nedan har användningsområden idag och utevklingsmöjligheter för framtiden sammanfattats baserat på nyckelresultaten från intervjuer, deltagande observation och scenarion. Designstudenten gjorde en värdeing av vilka utvecklingsmöjligheter

massräddning, utökad plats, omvårdnad, långa avstånd, is och under ytan.

Utökad plats

Omvårdnad

Långa avstånd

Is

Massräddning

Under ytan

Flexibel

I vatten

Svåråtkomliga platser

Snabb

Vind Mörker Dimma Kyla Ovan ytan Långt från land Fysisk skada Psykisk skada Utmattad Flera personer Olika skadebild Gamla Evakuering Information Utrustning Byta ut skrov Höga båtar Massevakuering Plats Förbättra skrov Lampa Förbättra mast Dykuppdrag Sjukvårdsmaterial Förfrysning Vågor Strömt Öppet vatten Grundt vatten Trångt Ytbärgare Kustbevakning Polis Bråttom Unga BåtOlja Bordning Smala passager Stöttåligt ytterskrov Traila beachning Svallkänsliga områden Lyftkran Vrida runt Bogsering Lättmanövrerad Smidig Nära Två sjöräddare Kontakt Helikopter Komplement

Fig. 37. RescueRunners användnings- områden idag och utvecklingsmöjligheter

(49)

48

9.4. Informationssök: Marknad

Produkter s

Fig. 38. RescueRunner cradle

Fig. 40. NoFi släp

Fig. 41. Släde på Nya Zeeland

Fig. 42. Gummibåts kant

(50)

49

Nyckelresultat

Fig. 44. Spineboard Fig. 45. Dykare

(51)

50

9.5. Visuell konfetti

Visuell konfetti är en del av idéfasen och syftar till att öppna upp för nya idéer med bilderna nedan som inspiration. Syftet är att inte bara fokusera på produkter som direkt förhåller

Nyckelresultat

Djuren som bilderna representerar har både intressanta former och egenskaper som man kan jobba med i projektet. Mantans säregna vingar och valhahens gigantiska stjärtfena visade sig vara särskilt användbara inspirationskällor till nya produker.

Fig. 48. Mantor

(52)

51

Fig. 50. Resultat av visuell konfetti Fig. 48. Mantor Fig. 49. Valhaj Utöka plats. Stabil och utöka plats. Utdragbar bår. Rep. Utfällbar. Fena. Flera i en. Ryggsäck. Helikopter.

(53)

52

9.6. Idémodeller

Idémodellerna är en del av idéfasen och här är det fria skapandet av former kring undersöka vad de kan ha för funktion.

Nyckelresultat

kom designstudenten fram till ett antal intressanta idéer. På detta sätt är det formen som

komfort; modell 7 kan vara en utfällbar förlängning; modell 8 kan vara en luftkudde; på; modell 11 kan vara ett snöre där man drar med människor; modell 12 kan vara en fena där man kan sitta tre personer.

(54)

53

Fig. 51. Vit och röd marsipan

Fig. 52. Resultat av Idémodeller

Hålla i sig. Bil.

Stol.

Utfällbar förlängning. Luftkudde. Ryggstöd.

Sidovagnar. Snöre. Fena.

Skydd. Förlängning.

(55)

54

9.7. Idéskisser

Idéskisserna är dels ett sätt att sammanfatta och konkritisera de idéer som design- studenten har fått genom visuell konfetti och idémodeller, men också ett sätt att

kom-Långa avstånd:

Is:

Fig. 53. Idé: Helikopter Fig. 54. Idé: Spinnacker Fig. 55. Idé: Många små

(56)

55

Fig. 58. Idé: Skoter

Fig. 59. Idé: Manta Fig. 60. Idé: Snöre

Fig. 63. Idé: Dykfena

Massräddning:

(57)

56

Fig. 66. Idé: Förlängning Fig. 67. Idé: Bali-båt Fig. 65. Idé: Framsäte Fig. 64. Idé: Utfällbar

Fig. 68. Idé: Värmesäck Fig. 69. Idé: Uppblåsbar spineboard

Nyckelresultat

Helikopter, Spinnacker,

Många små, Bil, Svävare, Skoter, Manta, Snöre, , , Dykfena, Utfällbar,

Framsäte, Förlängning, Bali-båt, Värmesäck och Uppblåsbar spineboard. Plats:

(58)

57 9.8. Matrisutvärdering

Matrisutvärderingen är baserad på designstudentens värdering av de 17 idéskisserna

De idéer som värderades högst var Svävare Helikopter Värmesäck

Uppblåsbar spineboard Dykfena Helikopter inte var

realiserbart slopades idén. Designstudenten beslutade att Värmesäck var möjlig att integrera i Uppblåsbar spineboard Svävare, Dykfena och Uppblåsbar spineboard är idéer som ska arbetas vidare med.

Nyckelresultat

Idéerna Svävare, Dykfena och Uppblåsbar spineboard har störst potential då de stod sig bäst mot kraven i designbriefen.

Helikopter Spinnacker Många små Bil Svävare Skoter Manta Snöre Dykfena Utfällbar Framsäte Förlängning Bali-båt Värmesäck Uppblåsbar spineboard 5 1 5 4 4 4 2 2 4 3 4 2 2 2 2 4 4 5 1 3 3 5 4 2 1 4 2 4 1 1 2 1 3 3 5 1 3 5 5 4 2 2 3 1 3 2 2 2 2 3 3 5 3 4 4 4 4 3 2 3 2 2 3 3 2 3 4 4 2 3 3 2 3 3 2 1 4 4 4 2 2 4 2 5 5 1 4 2 2 4 3 3 5 2 5 5 3 2 5 3 5 5 5 1 4 3 4 3 3 3 3 1 3 2 2 2 4 3 3 2 5 3 2 3 2 2 3 2 4 3 3 3 3 3 3 3 30 19 27 25 32 27 19 19 25 22 28 18 17 22 20 30

30 Fig. 70. Matrisutvärderingav idéskisser

(59)

58

9.9. Konceptualisering

Koncept: Uppblåsbar spineboard

Uppblåsbar spineboard. Produkten bygger på att man på ett platseffektivt sätt kan ta med sig viktig

personer på plats.

Tanken är att man skalar ner en vanlig spineboard så att de enda stabila delarna är över ryggraden, medan resen av båren är uppblåsbar. Detta gör produkten mindre och lättare att ta med. Man kan tänka sig att produkten viks ihop till en ryggsäck alternativt analys av hur den uppblåsbara funktionen ska se ut kommer göras om designstudenten går vidare med konceptet.

har med sig nödvändig sjukvårdsutrustning. Detta betyder att man snarare än att

hit-då den inte nödvändigtvis behöver redundans från större enheter. Situationer hit-då den

Uppblåsbara spineboarden kan användas är om någon har fått krossskador och ligger i

vattnet eller om en person på en svåråtkomlig ö har ramlat och behöver transport till fastlandet.

Den Uppblåsbara spineboarden

räddningen med andra typer av platseffektiva produkter som man kan ta med sig vid olika situationer.

Uppblåsbar spineboard

(60)

59

(61)

60

Koncept: RescueHover

RescueHover. Fler Bilaga 3. RescueHover

resurser man redan har för att uppnå effektiv sjöräddning 365 dagar om året. Detta skulle dessutom ta hänsyn till miljöaspekten då man utnyttjar de resurser som

slående exempel är en helg i februari 2011 då 10 personer gick igenom isen och

77 Svävarna man använder idag är inte

anpassade till sjöräddning vilket ökar utvecklingsmöjligheterna. En stor fördel med en liten svävare är att den blir mer mobil.

RescueHover

ytterskrovet – genom ett antal fästpunkter i fören och aktern. Principen för att färdas på is bygger på fordon som svävare. Svävarprincipen tillåter även andra underlag som gyttja,

RescueHover tillåter en mängd olika nya användningsområden. Framförallt tillåter

brister. Man kan även tänka sig att RescueHover kan användas i träskmarker, på områden där vatten och mark avlöser varandra samt i insjöar där man inte vet vart grunden ligger. Scenarion då RescueHover kan användas är om någon har gått igenom isen, vid sjuktransporter till/från öar när isen ligger, vid sök efter saknade personer eller om en vandrare har fastnat i ett träsk.

självständig enhet, där man kan tänka sig att små stationer endast skulle kunna ha denna

storlekar på skrov etc.

77 Jnytt, En svävare på Vättern skulle kunna rädda liv

(62)

61

(63)

62

Koncept: Dykfena

konceptet Dykfena

räddningsdykare och konceptet Dykfena tillåter transport av räddnigsdykare. Samtidigt kan man på ett effektivt sätt kan söka i vattnet både framåt och bakåt.

Dykfena kräver ingen större teknisk lösning förutom själva fästet i

Eftersom räddningsdykarna tittar bakåt kan en undervattenslampa på undersidan av

Dykfenan underlätta sökningen. Denna lampa kan vara helt lös och laddas upp efter

an-vändning.

Dykfenan

räddningsdykare är med i räddningsarbetet. Dessa situationer kan uppstå när personer om en båt har skadats och man behöver dyka för att och undersöka skadan. Man kan också tänka sig att Dykfenan

personer - både räddningstjänst och nödställda.

En relativt lätt lösning rent tekniskt och jämförelsevis borde produkten bli billig att tillverka. Man kan också få ökade inkomster om räddningstjästen vill köpa in produkten.

Antalet situationer som en Dykfena krävs är relativt få. Eftersom Sjöräddningssällskapet inte har några egna dykare krävs det att räddningstjänsten vill samarbeta för att produkten ska fylla någon funktion.78

Figure

Fig. 1. Disposition av  uppsatsen
Fig. 2. RescueRunner
Fig. 4. Disposition av djupdykning i designteori
Fig. 5. Skillnaden mellan  optimering och innovation  enligt EdeholtAccepteraKonstruktionSlutet systemYtlig fördjupningLogiskt underbyggtVerklighetsförankrade förslagVirtuellt värdeMarknadsundersökningarDagens slutanvändareUtvecklingForecastingSystematikFe
+7

References

Related documents

What can be found in the literature is Gemser, Jacobs and Cate’s (2006) study “Design and Competitive Advantage in Technology- Driven Sectors: The Role of Usability and

En förklaring till varför deltagarna som hade sett filmen gav högre betyg skulle kunna vara att de som redan var familjära med musiken från filmen hade positiva minnen kopplat till

Paper B Examining Creative Collaboration in Distributed and Co-located Design Teams, Mattias Bergström and Peter Törlind, In proceedings of 16th International Conference on

Uttalandets beklagande och urskuldande tonfall vittnar om att kritik av W A fortfarande kunde förenas med en hög uppfattning om verkets författare. Av intresse är

The purpose of the thesis is to analyse the possibilities for Purchasing at Siemens PGI4 to utilize Cash Management to reduce the Total

I use examples drawn from a research project titled DELTA (a Norwegian term that means ‘participate’), where design students were invited to develop design concepts aimed at helping

We will here focus on three main findings from using collaborative design methods as a way to learn from youth, which have given insight into how media usage can be more

Johan, Scandic believes that the competence of Design Thinking is a necessary competence for organizations today by creating new and better structures that contribute to the Brand’s