Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
61-90hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2018
BEDSIDE HANDOVER –
ERFARENHETER AV
SKIFTBYTESRAPPORTERING
VID PATIENTENS SÄNG
EN LITTERATURÖVERSIKT
HENRIK FAJERSSON PETERSSON
JOSEFIN SÄLL LAGER
BEDSIDE HANDOVER –
ERFARENHETER AV
SKIFTBYTESRAPPORTERING
VID PATIENTENS SÄNG
HENRIK FAJERSSON PETERSSON
JOSEFIN SÄLL LAGER
Fajersson Petersson H, Säll Lager J. Bedside Handover, erfarenheter av
skiftbytesrapportering vid patientens säng. En litteraturöversikt över patienters och sjuksköterskors erfarenheter av Bedside Handover. Examensarbete i
(omvårdnad) 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för (namnet på institutionen för Hälsa och Samhälle), 2018.
Skiftbytesrapportering har identifierats internationellt som ett kritiskt moment i vårdkedjan där det finns stora möjligheter för utveckling och förbättring. En metod för skiftbytesrapportering som internationellt fått stor uppmärksamhet är
Bedside handover (BHO) vilken betyder att skiftbytesrapporten tar plats vid
patientens säng så att patienten kan ta del av sin egen överrapportering. Litteraturöversikten ämnar till att synliggöra såväl patienternas som
sjuksköterskornas erfarenheter av BHO för att utveckla förståelsen för metoden. Två separata dataanalyser har genomförts. En analys för patientens erfarenheter grundad på 6 artiklar och en analys för sjuksköterskornas erfarenheter grundad på 7 artiklar. Resultatet visade att såväl sjuksköterskorna som patienterna över lag var positivt inställda till BHO. Både patienterna och sjuksköterskorna upplevde att kvaliteten av vården ökade, närheten och förståelsen mellan sjuksköterskan och patienten blev bättre och patientens involvering i vården ökade.
Nyckelord: Bedside handover, erfarenheter, patient, rapport, skiftbytesrapport,
BEDSIDE HANDOVER
THE EXPERIENCE OF END OF
SHIFT HANDOVER BY THE
PATIENTS BED
HENRIK FAJERSSON PETERSSON
JOSEFIN SÄLL LAGER
Fajersson Petersson H, Säll Lager J. Bedside Handover, the experience of end of shift handover by the patients bed. A literature review of how nurses and patients experience the bedside handover. Degree project in nursing 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health and Society, 2018.
The change of shift report has been internationally identified as a critical part of nursing care with sizeable opportunities for development and improvement. Bedside handover (BHO) is a method where the change of shift handover takes place by the patients bed which opens the opportunity to include the patient. This method has gotten quite some attention worldwide. To try to further the
understanding of the method, the aim of this literature review is to gather the experiences that both patients and nurses have of BHO. Two separate datasets have been gathered and analyzed. One dataset of the patients´ experiences of BHO built upon 6 articles and one dataset of the nurses´ experiences of BHO built upon 7 articles. The result shows that in general both nurses and patients are positive towards BHO. Both groups experienced an increase of the quality of care, that the distance between nurse and patient decreased which lead to an increase of understanding and that the level of patient involvement increased.
Keywords: Bedside handover, change of shift report, experience, nurse, patient,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ______________________________________________________ 1 BAKGRUND _____________________________________________________ 1 Skiftbytesrapportering _____________________________________________ 1 Patientcentrerad vård (PCV) ________________________________________ 2 Påverkan på patientsäkerheten ______________________________________ 3 Sekretess _______________________________________________________ 4Svagt intresse för BHO ____________________________________________ 4
PROBLEMFORMULERING _________________________________________ 5
SYFTE __________________________________________________________ 5
METOD _________________________________________________________ 5
Inklusions- och exklusionskriterier ___________________________________ 6
Databassökning __________________________________________________ 6
Urval __________________________________________________________ 6
Etiska övervägande _______________________________________________ 7
Kvalitetsgranskning ______________________________________________ 7
Analys _________________________________________________________ 7
RESULTAT Patientens erfarenheter ___________________________________ 8
Patientinvolvering ________________________________________________ 8
Ökad patientinvolvering _________________________________________ 8
Att kunna bidra i rapporten gav ökat lugn ___________________________ 8
Ökad förståelse för vården _______________________________________ 9
Passiva patienter _______________________________________________ 9
Ökad trygghetskänsla och förtroende för sjuksköterskan __________________ 9
Sekretess _______________________________________________________ 9
Problem upplevda av patienterna ___________________________________ 10
Språkanpassning ______________________________________________ 10
Dåliga nyheter ________________________________________________ 10
Patienten efterfrågar mer involvering ______________________________ 10
Tidspress ____________________________________________________ 10
Resultat Sjuksköterskans erfarenheter _________________________________ 11
Patientinvolvering _______________________________________________ 11
Involvering av patient och anhöriga _______________________________ 11
Svårigheter att involvera ________________________________________ 11
Att se patienten _______________________________________________ 11
Ökad kvalitet och relevans ________________________________________ 12
Sekretess ______________________________________________________ 12
Opraktisk rapportering ___________________________________________ 12
Osäkerhet inför patienten _______________________________________ 12
DISKUSSION ____________________________________________________ 13
Metoddiskussion __________________________________________________ 13
Resultatdiskussion ________________________________________________ 14
PCV _____________________________ Fel! Bokmärket är inte definierat.
Kommunikation ______________________________________________ 15
Informationens kvalitet och tillgänglighet __________________________ 15
Sekretessen __________________________________________________ 16
Tidsåtgång ___________________________________________________ 16
KONKLUSION __________________________________________________ 17
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH
KVALITETSUTVECKLING ________________________________________ 17 REFERENSER ___________________________________________________ 18 Bilaga 1 _________________________________________________________ 22 Bilaga 2 _________________________________________________________ 23 Bilaga 3 _________________________________________________________ 24 Bilaga 4 _________________________________________________________ 25 Bilaga 5 _________________________________________________________ 26 Bilaga 6 _________________________________________________________ 27 Bilaga 7 _________________________________________________________ 28
1
INLEDNING
Genom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kom vi, som
sjuksköterskestudenter, tidigt i kontakt med skiftbytesrapportering. Då vi har besökt och arbetat på flera olika avdelningar har vi sett att rutinerna kring
skiftbytesrapportering skiljer sig avsevärt från avdelning till avdelning. Rapporten är ett ständigt återkommande kritiskt moment i vårdkedjan där en liten
kommunikationsmiss kan få förödande konsekvenser (Spooner m.fl. 2014). Vid litteratursökningen fann vi många studier som verkade positivt inställda till
Bedside Handover, en metod vi förut inte stött på under vår tid inom den svenska
vården.
Att det i Sverige ska drivas personcentrerad vård har klargjorts av så väl svensk sjuksköterskeförening som av regeringen. Personcentrerad vård handlar om att se personen i första hand och behandla sjukdomen därefter. Skiftbytesrapporten har identifierats som ett tydligt utvecklingsområde där det går att flytta vården närmare patienten. Den traditionella typen av skiftbytesrapportering tar oftast plats i enskilda rum utan patientens närvaro. Vi läste flera artiklar om
skiftbytesrapportering och om Bedside Handover (BHO), som den kallas i den engelska litteraturen. Till synes alla studierna visade att BHO bidrog till
patientnärmre vård. Metoden innebär att skiftbytesrapporten sker vid patientens säng med målsättningen att öka patientens deltagande, så väl som att
tillgängliggöra information för patienten. Flera positiva effekter har dokumenterats då BHO används till exempel för patientsäkerhet, starkare partnerskap mellan patient och sjuksköterska, säkrare kommunikation och ökad förståelse på båda håll. Det stod tydligt klart för oss att skiftbytesrapporten var ett område som behövde utvecklas samtidigt som vi såg en stark trend i litteraturen att det fanns en bra lösning på problemet. Därför valde vi att titta närmre på erfarenheterna av BHO.
BAKGRUND
Enligt socialstyrelsens statistikdatabas för diagnoser inom slutenvården uppgick antalet vårddygn i Sverige 2016 till 7 513 943 stycken. Det betyder att det på svenska sjukhus runt om i landet sker nästan 62,000 skiftbytesrapporter varje dygn. Vilket ger cirka 22,5 miljoner skiftbytesrapporter per år (Socialstyrelsens statistikdatabas 2017). Med tanke på den stora mängd skiftbytesrapporter som sker i Sverige varje år, kan där finnas ett stort intresse för forskning att titta på hur den utförs och vilka för- och nackdelar de olika metoderna har. Ifall
skiftbytesrapporten kunde förbättras skulle det innebära att hela vårdkedjan stärks (O’Connell & Penney 2001).
Skiftbytesrapportering
Skiftbytesrapporten är en etablerad process inom sjuksköterskeyrket där ansvaret för och information kring en vårdtagare överförs från en sjuksköterska till en annan skriver O’Connell & Penney (2001). Vidare säger de att skiftbytesrapporten spelar en avgörande roll för informationsflödet mellan sjuksköterskan som går av sitt skift och sjuksköterskan som just börjar sitt. Under skiftbytesrapporten skall relevant klinisk information om patientens fortsatta vård föras vidare (O’Connell
2
& Penney 2001). Skiftbytesrapporten fyller även flera funktioner, utöver vidare förandet av information ger den tillfälle för socialisering, debriefing och planering (O’Connell & Penney 2001). Att patienten inte är närvarande vid
skiftbytesrapporten leder ofta till att socialiseringen och debriefingen tar större utrymme vilket leder till att skiftbytesrapporten tar längre tid och att fokuset glider ifrån patienten (Caruso 2007).
Det finns olika metoder för att genomföra skiftbytesrapporten på skriver Kerr (2002). De olika typer av rapport som Kerr (2002) tar upp är: verbal rapport som sker ansikte mot ansikte, skriftlig rapport ibland kallad tyst rapport och BHO som är verbal och tar plats vid patientens säng.
Den verbala rapporten, ofta refererad till som office report eller closed door
report i litteraturen, tar oftast plats i ett enskilt rum där sjuksköterskorna sitter
avskilt från så väl avdelningen som patienterna (Caruso 2007). Vidare skriver Caruso (2007) att det är anmärkningsvärt hur sällan patienten är närvarande vid skiftbytesrapporten då det borde vara högst relevant att inkludera personen som spelar en central roll vid vårdtillfället. Ett annat problem med den verbala
rapporten som Pope (2012) skriver om är att sjuksköterskorna ofta lägger till egna värderingar när de rapporterar utan att patienterna är närvarande. Det leder till att förutfattade meningar sprids om patienterna vilket ökar klyftan mellan patienterna och sjuksköterskorna (Pope 2012).
En fördel med den skriftliga skiftbytesrapportering är att den leder till att allting som rapporteras finns dokumenterat (Kerr 2002). Den skriftliga rapporten tar även upp mindre tid än den verbala rapporten men erbjuder inget tillfälle för den
mottagande sjuksköterskan som läser att klargöra och ställa frågor vilket medför större risk för missförstånd (Kerr 2002).
BHO anses vara ett bra alternativ till den verbala “closed door” rapporten och den skriftliga rapporten då BHO tar plats bredvid patientens säng (McMurry m.fl 2011). Då patienten är närvarande och lyssnar till rapporten blir det lättare för sjuksköterskorna att hålla fokus på patienten. Den minimerar även
sjuksköterskornas personliga färgningar av informationen som förs vidare (Pope 2012). Forskning visar även på att BHO är mer tidseffektiv än traditionell verbal rapport (McMurry m.fl 2010) vilket i samspel med fynden, av Wong m.fl (2008), att en kort och koncis skiftbytesrapport ökar chansen för att alla deltagare ska kunna hålla fokus, minskar risken för misstag. Viktigast av allt är att BHO är den enda typen av skiftbytesrapport som inkluderar patienten vid rapporttillfället och därigenom förenar sjuksköterskan med patienten vilket leder till en mer
patientcentrerad vård (Caruso (2007). Patientcentrerad vård (PCV)
Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016) innebär personcentrerad vård att vården ska synliggöra hela personen och tillgodose andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i samma utsträckning som fysiska och medicinska. Begreppet härstammar från vården av äldre patienter, speciellt inom demensvården samt inom vården av funktionshindrade. Senare spreds begreppet till hela vården. Grundläggande för PCV är att ha en förståelse för den andra personens perspektiv och upplevelse, något som är grundläggande för att kunna hjälpa personen. Ett argument för PCV är att oavsett hur sjuk personen är ska en god humanistisk vård ges och grundsynen ska vara att personen fortfarande finns kvar även om hen till
3
exempel drabbats av en sjukdom som försvårar kommunikationen. För
sjuksköterskan innebär det att sätta personens behov framför själva sjukdomen. Att personens egna åsikter och upplevelser får gehör i den planerade vården, till lika stor del som de andra professionella bedömningarna. Enligt Svensk
sjuksköterskeförening är det sjuksköterskans etiska ansvar att upprätthålla och värna om att personens perspektiv jämställs med professionernas (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
Även Socialstyrelsen (2015) menar att det har skett en utveckling av hur delaktig patienten ska vara i sin vård. Tidigare sågs de professionella (vårdgivarna) som oemotsägliga experter på vården som visste vilka åtgärder som krävdes för att behandla patientens åkomma. Synen har nu förändrats och patienten uppmuntras istället att delta i sin egna vård (Socialstyrelsen 2015). Även i lagtexten står det att patienten har rätt till delaktighet och inflytande över sin vård. I 2a§ Hälso- och sjukvårdslagen står det att vården ska byggas på respekt för patientens
självbestämmande och integritet. Patientlagen 5kap. 1§ säger att hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten och 3§ att även närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården.
Fokuset på och utvecklingen av PCV och individuell vård har lett till en
utveckling av skiftebytesrapportering med större fokus på patientens erfarenheter och därmed BHO (Cahill 1998). Enligt Cahill (1998) är det grundläggande att patienten ska involveras i rapporten under BHO och Cahill (1998) pekar på flera faktorer som påverkar hur väl patienten involveras. Dessa faktorer är: patientens ålder, utbildningsnivå, förkunskaper och hur allvarligt det medicinska tillståndet är. Även olika faktorer för hur väl sjuksköterskan involverar patienten finns nämligen tidigare erfarenhet, bristande självförtroende samt hur kommunikationen mellan olika sjuksköterskor fungerar (Cahill 1998). Även i “Omvårdnadens grunder, perspektiv och förhållningssätt” skriver Eldh (2014) om de olika faktorer som påverkar hur delaktig patienten blir i sin vård och om hur en ökad förståelse för sin sjukdom kan ge ett ökat behov av att vara med i dialogen och besluten kring vården. Enligt Eldh (2014) finns också en diskrepans i hur mycket
patienterna vill vara delaktiga i sin vård jämfört med hur mycket sjuksköterskan tror att patienterna vill vara delaktiga. Patientbeskrivningar visar att patienterna erfar att de blivit hämmade av sjuksköterskan till att inte aktivt delta i
beslutstagning rörande sin egen vård. (Eldh 2014).
Enligt Searson (2000) leder patientinvolveringen som sker vid BHO till att patientens kunskap om sin egen sjukdomshistoria ökar och bättre kan följa sin egen vård. Patienterna blir mer välinformerade och sjuksköterskorna får en djupare förståelse för vem personen bakom sjukdomen är, vilket är grunden i PCV. Det ger enligt Searson (2000) en ökad kvalitet i vården. Även McMurray m.fl. (2010) hävdar att patientinvolvering i vården ger en bättre kvalitet
(McMurray m.fl 2010). Det är patienten som är den centrala punkten under BHO, processen utgår från att patienten är involverad i och med i rapporteringen
(Webster 1999).
Påverkan på patientsäkerheten
Då kvaliteten och kontinuiteten av vården säkerställs över skiften via
skiftbytesrapporten är det av största vikt att rapporten utförs så effektivt och säkert som möjligt (O’Connell m.fl 2001). Öhrn (2014) definierar patientsäkerhet som
4
något som är till för att skydda patienten mot vårdskador. Men fastän skiftbytesrapporten är ett så pass viktigt och ofta återkommande element i
vårdkedjan finns det förvånansvärt få riktlinjer utarbetade för hur den bör utföras (Davidson 2011). Region Skåne (2017) har till exempel inte några specifika riktlinjer för skiftbytesrapportering publicerat på sin portal för vårdriktlinjer utan en generell riktlinje som stipulerar att SBAR (situation, bakgrund, aktuellt och rekommendation) ska användas vid rapportering (Region Skåne 2017).
Forskning visar att professionell kommunikation spelar en avgörande roll för säkerheten inom vården, 2006 visade Haig m.fl. att upp till två tredjedelar av avvikelserapporter grundade sig på missförstånd och fel i kommunikation (Haig m.fl 2006).
Siemsen m.fl (2012) visar i sin forskning att skiftbytesrapporteringen är en komplex process och flera faktorer påverkar dess resultat. Patientsäkerheten kan påverkas av många saker. Siemsen m.fl (2012) identifierade åtta faktorer som kan ha en påverkan på patientsäkerheten vid skiftbytesrapportering: kommunikation, information, organisation, infrastruktur, professionalism, ansvar, lagkänsla och kultur. Till exempel kan otydlig kommunikation eller en alltför stor arbetsbörda (organisation) göra att patientsäkerheten blir lidande (Siemsen m.fl 2012).
World Health Organisation (WHO) släppte 2007 en artikel som talar om den stora risken överrapporteringen medför vid varje vårdtillfälle där patienter vårdas inneliggande. Fortfarande idag ses kommunikation och interdisciplinär
rapportering som en betydande faktor för patientsäkerheten av WHO då de har flera program som syftar till att öka den globala kompetensen inom området (WHO 2017). I USA var bristande kommunikation den tredje vanligaste anledningen till avvikelserapportering under 2015 (Joint Commission 2016). Sekretess
I ICNs etiska kod, punkt två: “Sjuksköterskan och yrkesutövningen”, står att sjuksköterskan medverkar till en vårdkultur som främjar ett etiskt förhållningssätt och en öppen dialog. Syftet med litteraturstudien är att titta på både sjuksköterskor och patienters erfarenheter av BHO, en risk med BHO skulle kunna vara
svårigheter att upprätthålla den sekretess som patienten har rätt till. Att
sjuksköterskan ska upprätthålla en god hantering av konfidentiella uppgifter om sina patienter är även det en punkt i ICNs etiska kod nämligen punkt ett
”Sjuksköterskan och allmänheten”. Även under punkt tre ”Sjuksköterskan och professionen” säger att sjuksköterskan har huvudansvaret för att stärka
professionen genom att utarbeta och tillämpa godtagbara riktlinjer inom omvårdnad, ledning, forskning och utbildning. Det tolkas som att det är
sjuksköterskorna själva som ska utarbeta ett systematiskt och strukturerat sätt att skiftbytesrapportera, genom egen forskning inom omvårdnad.
Svagt intresse för BHO
En studie utförd av Kerr m.fl (2011) kom fram till att intresset från sjuksköterskor att använda sig av BHO var lågt. Endast 11% uttryckte att de ville arbeta med BHO. Genom att sammanställa vad sjuksköterskor har för erfarenheter av BHO kan förståelsen för varför endast en så liten del hade valt att använda BHO-metoden öka.
5
PROBLEMFORMULERING
Forskning har påvisat att skiftbytesrapporten är en viktig källa till information och utgör en avgörande roll för både kontinuiteten och säkerheten i vården (O’Connell & Penney 2001). Utav de olika metoder som finns för skiftbytesrapport är BHO den enda som kombinerar både kontakten sjuksköterskor emellan och mellan sjuksköterskorna och patienterna (McMurry m.fl 2011). BHO är den typ av skiftbytesrapportering som till störst del främjar PCV (Caruso 2007) vilket är intressant, då PCV står som en av riktlinjerna för hur vården skall bedrivas i dagsläget och hur den ska utvecklas framöver (Socialstyrelsen 2015). Forskningen tyder på att BHO har en positiv effekt på både PCV och patientsäkerheten
(McMurry m.fl 2011; Caruso 2007). Förståelsen för hur patienter och sjuksköterskor erfar BHO behöver därför ökas för att underlätta vid den eventuella implementeringen av BHO i en större skala.
SYFTE
Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa sjuksköterskors och patienters erfarenheter av bedside skiftbytesrapporering.
METOD
Utifrån studiens syfte gjordes en kvalitativ litteraturöversikt. Kvalitativ ansats ansågs passande för denna typ av studie, som utgår från människors erfarenheter av ett fenomen. Mål med denna typ av studier kan vara att synliggöra olika typer av upplevelser, meningar och betydelser av fenomenet i fokus. Med denna typ av studier eftersöks en djupare förståelse av fenomenet (Forsberg & Wengström 2013).
Ur studiens syfte har tre primära termer identifierats: patienters erfarenheter, sjuksköterskors erfarenheter och bedside-rapportering. Frågeställningen
analyseras sedan enligt SPICE, se figur 1. SBU rekommenderar denna modell för frågeställningar med en kvalitativ ansats. SPICE står för setting, perspective,
intervention, comparison och evaluation. (SBU 2014).
Figur 1.
6 Inklusions- och exklusionskriterier
För litteratursökningen valdes inklusionskriterierna empiriska studier med en kvalitativ design samt att artiklarna ska ha genomgått peer review granskning, vilket innebär att de är kritiskt granskade av andra oberoende forskare (Polit & Beck 2014). Exklusionskriterierna innefattar språkbegränsningar. Endast artiklar som finns tillgängliga på engelska inkluderas i sökningen och en tidsbegränsning görs för att få ett aktuellt resultat. Sökningen begränsas till att inte innehålla artiklar äldre än tio år. Vilket innebär att endast artiklar publicerade mellan åren 2007-2017 togs med i resultatet.
Databassökning
Sökning gjordes i två databaser: CINAHL och PubMed mellan 11-09 och 17-11-10. Resultat av sökningen presenteras i bilaga 1-4. Dessa databaser anses relevanta för studiens ämne då de tillhandahåller vetenskapliga artiklar inom områdena medicin, omvårdnad och hälso- och sjukvård. Båda databaserna är tillgängliga för studenter på Malmö Högskola och enligt Nilsson Kajermo m.fl (2014) samt Polit & Beck (2014) rekommenderas litteratursökning för
sjuksköterskor i databaserna PubMed och CINAHL. Den systematiska sökningen som gjordes kompletterades även med en manuell sökning utifrån de framkomna artiklarnas referenslistor.
Vid sökningen användes lämpliga ämnesord kallat MeSH termer i databasen PubMed. Valda MESH-termer: “Shift Report" och “Qualitative Research". Fullständiga PubMed sökningar presenteras i bilaga 2 och 4. I CINAHL kallas MeSH termer Headings. I Cinahl användes följande headings: “Patient bedside”, “Shift reports”, “Qualitative studies” och “Patient Attitudes”. Fullständiga sökningar i CINAHL presenteras i bilaga 1 och 3.
Sökningen i CINAHL gav 103 artiklar utifrån patientperspektivet och 214 artiklar utifrån sjuksköterskans perspektiv. Sökningen i PubMed gav 175 artiklar utifrån patientperspektivet och 141 artiklar utifrån sjuksköterskans perspektiv.
Urval
Båda författarna gick systematiskt igenom sökresultatet oberoende av varandra som rekommenderat av SBU (2014). Genomgången utfördes genom att alla titlarna i sökresultatet lästes. De som ansågs relevanta för syftet sparades. Ifall en av författarna ansåg att en artikel var relevant men inte den andra författaren gjorde det, togs artikeln med oavsett den andra författarens uteslutning. Detta för att i minsta möjliga mån missa en relevant artikel. Efter urvalet baserat på titel lästes alla abstrakt på kvarvarande artiklar. Även denna process gjordes av båda författarna oberoende av varandra. Slutligen lästes fulltextversionerna av de artiklar som var kvar och de som författarna ansågs passande bedömdes sedan utifrån SBUs “Mall för bedömning av relevans” (2014). Mallen har fem rubriker med underfrågor med svarsalternativen JA / NEJ / Oklart / Ej tillämplig.
Rubrikerna är följande: studiepopulation, undersökt intervention,
jämförelseintervention, effektmått och studielängd. Mallen finns i sin helhet som bilaga 5.
Även relevansgranskningen gjordes av båda författarna oberoende av varandra. Antal artiklar som relevansgranskades var tolv stycken. Efter denna bedömning uteslöts en och det blev elva artiklar kvar. De elva artiklarna utgör materialet för studien. Då studien har två olika perspektiv som undersöks, patientens och
7
sjuksköterskans, är artiklarna uppdelade utifrån detta. Patientens erfarenheter av BHO tittas på i sex av artiklarna och sjuksköterskans erfarenheter på i sju av artiklarna. Vilket betyder att två av de utvalda artiklarna har med båda perspektiven i sina syften och resultat.
Etiska övervägande
Studien innehåller endast artiklar som blivit granskade och godkända i de respektive etiknämder som finns internationellt, då de valda artiklarna inte har någon geografisk begränsning. Grundläggande för alla studier ska vara att nödvändiga tillstånd och godkännande finns. Endast studier som presenterar och diskuterar sina etiska ställningstagande inkluderas. De empiriska studier som granskats har arbetat på ett etiskt tillfredsställande sätt. Exempel på det kan vara att tydligt informera deltagarna om deras rätt att när som helst avsluta sitt deltagande i studien (benämns som informerat samtycke) samt informera om att all data kommer behandlas helt konfidentiellt.
Kvalitetsgranskning
För att få ett så bra underlag som möjligt gjordes även en bedömning av kvaliteten på artiklarna. SBU har ett verktyg för bedömningen: “Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser” (SBU 2014). I denna mall bedöms den totala kvaliteten på artikeln och kan graderas till låg, medelhög eller hög kvalitet. Alla artiklarna som ingår i arbetet bedömdes vara av antingen hög eller medelhög kvalitet. Denna mall finns som bilaga 6.
Analys
Den slutgiltiga analysen av materialet utfördes i form av en innehållsanalys. Polit & Beck (2014) beskriver den metoden som passande vid arbete med kvalitativa studier. En innehållsanalys beskriver och tolkar den insamlade datan.
Innehållsanalys är därför en passande metod för att analysera kvalitativa data då en litteraturstudie genomförs (Polit & Beck 2014). Vidare beskriver Polit & Beck (2014) innehållsanalysen som en analys där teman och mönster framkommer för att kunna se strukturer i den insamlade datan. Analysen börjar med att i materialet urskilja kategorier och teman, för att sedan kunna väva samma de olika
kategorierna till en helhet i resultatdiskussionen.
Första delen av analysen gjordes genom att alla artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att få en överblick över deras syfte, metod och resultat samt få ett helhetsintryck. Sedan lästes de igen och i resultatet markerades de olika kategorier som hittades och som ansågs svara på arbetets syfte. Varje citat som kunde tas ut markerades med färgpenna i artikeln och även med ett nummer så att spårning skulle kunna vara möjlig. För de två artiklar som används både i frågeställningen för patientens och sjuksköterskans perspektiv gjordes denna procedur två gånger, med två olika utskrifter för att undvika förvirring och att resultaten skulle blandas ihop.
Efter att alla citat tagits ut grupperades de. Från de olika grupperna kunde underkategorierna identifieras. Utifrån underkategorierna skapades de
övergripande kategorierna. För att försäkra att inga citat som tagits ut försvann i processen sammanfattades citaten i kortare meningar under varje kategori. De korta meningarna omarbetades tills alla citatens innebörd var representerade. Ifrån de kortfattade meningarna byggdes sedan resultaten.
8
RESULTAT PATIENTENS ERFARENHETER
Då litteraturöversikten omfattar två olika datasökningar samt två separata analyser utifrån de olika perspektiven som undersöks, kommer resultatet av dem att
redovisas i två delar.
Efter att analysen av patienternas erfarenheter gjorts framkom fyra olika kategorier ur de sex artiklarna. Patientinvolvering, ökad trygghetskänsla och förtroende för sjuksköterskan, sekretess och problem upplevda av patienterna. Under kategorin patientinvolvering gjordes många fynd vilket gjorde att denna kategori delades upp i fyra underkategorier som alla rör involveringen av patienten i olika former. Även kategorin problem upplevda av patienterna fick fyra underkategorier.
Patientinvolvering
Denna kategori utgör en stor del av resultatet och delas därför in i fyra underkategorier som alla har sin grund i den patientcentrerade vården och
delaktighet av patienten. Underkategorierna är: ökad patientinvolvering, att kunna bidra i rapporten gav ökat lugn, ökad förståelse och passiva patienter.
Ökad patientinvolvering
Patienterna upplevde att de genom BHO blev mycket involverade i sin vård och att sjuksköterskan lyssnade mer på dem. De kände sig mer sedda och att
sjuksköterskorna behandlade dem mer som en person än som en patient. Det kontinuerliga mötet med sjuksköterskorna ledde även till att de kände sig tryggare i att deltaga i sin vård (Bradley & Mott 2013; Bruton m.fl 2016; Kerr m.fl 2013; Lu m.fl 2014; McMurray m.fl 2011).
Patienterna tyckte att det var bra med BHO då de upplevde att deras åsikter spelade roll (Bradley & Mott, 2013). När sjuksköterskan frågade om deras input kändes det bra för patienterna och de upplevde att de var mer involverad i sin vård (McMurray m.fl, 2011). Vården upplevdes genom involveringen av patienter som personligare och som att sjuksköterskan såg helheten, inte bara en patient utan hela människa i sängen (Lu m.fl, 2014; McMurray m.fl, 2011). Patienten kände sig viktig tack vare den ökade involveringen (Kerr m.fl 2013; Lu m.fl 2014). Lu m.fl (2014) såg också att vissa patienter upplevde en stor känsla av sammanhang genom att de fick vara delaktiga i processen.
Att kunna bidra i rapporten gav ökat lugn
Fem artiklar påvisade patientens erfarenhet av att BHO ökade lugnet och tryggheten hos patienten (Bruton m.fl 2016; Kerr m.fl 2013; Lu m.fl 2014; Lupieri m.fl 2016; McMurray m.fl 2011). Patienten upplevde det positivt att närvara vid skiftbytesrapporten dels för att de själva kunde bidra med fakta och information, dels för att de kunde korrigera felaktig information och dels för att de visste vilken information som först vidare något som gav patienterna ett ökat lugn. Kerr m.fl (2013) såg att deltagande patienter uppskattade att lyssna på rapporten då de kunde vara säkra på att allt som sagts var korrekt enligt deras egen
9
uppfattning i avseende om deras vård och status. Det i sin tur gav ett ökat förtroende för vården vilket ledde till att patienterna kände sig lugna. Även Lu m.fl (2014) och Lupieri m.fl (2016) såg att patienterna upplevde sitt deltagande i rapporten som en extra kontroll för att ingen felaktig information skulle föras vidare. I artikeln av McMurray m.fl (2011) påvisades att vissa patienter upplevde att deras roll under rapporten var en slags kontrollfunktion. Brutons m.fl (2016) artikel framkom att patienter kände sig lugna när de hörde att sjuksköterskorna hade kontroll och kunde deras historia. De upplevde även att de kunde avbryta sjuksköterskorna för att inflika sin mening eller rätta någonting om det behövdes.
Ökad förståelse för vården
Genom att vara närvarande under rapporten och få ta del av informationen som utbyts vid skiftbytet kunde patienterna lättare förstå vad som skulle komma att hända och vad som förväntades av dem (Bradley & Mott 2013; Lu m.fl 2014; McMurray m.fl, 2011) Vissa patienter såg BHO som ett tillfälle att delta aktivt och ställa frågor om sitt tillstånd, vilket gjorde att de fick en ökad förståelse för sin egen vård (Bradley & Mott 2013).
Passiva patienter
McMurray m.fl. (2011) såg i sin studie att vissa patienter föredrog en passiv inställning som lyssnare under rapporten. De fokuserade på vad som sades men bidrog inte själv med någon information om de inte blev uttryckligen frågade. Bruton m.fl (2016) såg också att vissa patienter endast ville få information, inte själva vara aktiva. Vissa ansåg också att de inte ville störa sjuksköterskan genom att avbryta.
Ökad trygghetskänsla och förtroende för sjuksköterskan Majoriteten av patienterna uppskattade det återkommande mötet med sjuksköterskan och upplevde att deras förtroende för sjuksköterskan ökade (Bradley & Mott 2013; Lupieri m.fl 2016; Kerr m.fl 2013).
Patienterna upplevde att deras förtroende för sjuksköterskans kompetens ökade då de fick lyssna till och deltaga i rapporten (Kerr m.fl 2013). Lupieri m.fl (2016) och Bradley & Mott (2013) såg att patienterna uppskattade att de i början av skiftet fick träffa sjuksköterskan som skulle ta över vården av dem och att patienterna tyckte att sjuksköterskornas mänsklighet kom fram under
skiftbytesrapporten. Några patienter tyckte att BHO gav ett trevligt avbrott på dagen och att det kändes tryggt att sjuksköterskorna tillbringade mer tid på rummen (Bradley & Mott 2013).
Ett fåtal patienter uppgav att deras förtroende för sjuksköterskan minskade när sjuksköterskan inte kände till deras situation eller ifall fel information
rapporterades vidare (Bruton m.fl 2016). Sekretess
Generellt i flertalet av studierna kan man se att merparten av patienterna upplevde att sekretessen minskade men även att de inte upplevde den minskade sekretessen som ett problem (Lupieri m.fl 2016, Kerr m.fl 2013, Lu m.fl 2014).
10
Patienten upplevde att sjuksköterskan genom diskretion bidrog till att upprätthålla sekretessen och att fördelarna med BHO övervägde nackdelarna med den
minskade sekretessen (Lupieri m.fl 2016). Kerr m.fl (2013) rapporterar att en del patienter ansåg att sekretessen ökade då rapporten gavs i deras närvaro. Lu m.fl (2014) fann att patienterna var bekväma med att deras medicinska problem diskuterades vid sängen och patienterna tyckte inte det var konstigt då doktorsronden tog plats vid sängen.
Medan studierna visade att de flesta patienterna föredrog BHO framgick det även att en del av patienterna inte tyckte att känslig information angående t.ex. sexuellt överförda infektioner, drog- eller alkoholrelaterade problem, skulle tas upp så att anhöriga eller andra patienter hörde (Kerr m.fl 2013, McMurry m.fl 2011). Vissa patienter ville heller inte höra om andra patienters sjukdomar eller tillsåtnd (Lu m.fl 2014).
Problem upplevda av patienterna
De problem som upplevdes av patienterna har delats in i fyra underkategorier: språkanpassning, dåliga nyheter, patienten efterfrågar mer involvering och tidspress.
Språkanpassning
Flera patienter upplevde att det var svårt att förstå vad som sades under BHO då sjuksköterskorna använde medicinska facktermer (Lupieri m.fl 2016; Kerr m.fl 2013; Lu m.fl 2014). Lupieri m.fl (2016) fann att flera av de äldre patienterna uppgav att de hade svårare att förstå den medicinska jargongen medan de yngre inte upplevde något problem att ta till sig informationen.
Dåliga nyheter
Vissa patienter upplevde att det var jobbigt att få dåliga nyheter under BHO och att den sortens information skulle ges vid annat tillfälle (Kerr m.fl 2013). Lupieri m.fl (2016) rapporterar att ett fåtal patienter tyckte att sjuksköterskorna behövde vara mer inkännande då de rapporterade resultat som visade på en negativ förändring för patienten och att några patienter fick ångest och blev oroliga då sjuksköterskorna diskuterade dåliga nyheter vid BHO.
Patienten efterfrågar mer involvering
En mindre del av patienterna efterfrågade högre grad av involvering, de upplevde att sjuksköterskorna pratade över huvudet på dem och att sjuksköterskorna inte var intresserade av att lyssna på eller ta till sig patientens åsikt (Bruton m.fl 2016; Lupieri m.fl 2016; Kerr m.fl 2013; McMurry m.fl 2011).
Tidspress
McMurry m.fl (2011) fann att patienterna upplevde att tidsbrist vid BHO bidrog till att de inte hann diskutera allting under rapporten. Några patienter tyckte att BHO upptog sjuksköterskornas tid vilket medförde att andra patienter fick vänta (Bruton m.fl 2016).
11
RESULTAT SJUKSKÖTERSKANS
ERFARENHETER
Efter att analysen gjorts framkom utifrån sjuksköterskans perspektiv fyra
kategorier: patientinvolvering, ökad relevans och kvalitet, sekretess och opraktisk rapportering. Även här delades patientinvolvering upp i tre underkategorier. Ökad kvalitet och relevans fick en underkategori och även opraktisk rapportering en underkategori.
Patientinvolvering
Även utifrån sjuksköterskans perspektiv har en stor del av datan en koppling till patientinvolvering. Därför delas denna kategori också in i underkategorier: involvering av patient och anhöriga, svårigheter med involvering och visualisering.
Involvering av patient och anhöriga
Både Bradley & Mott (2013) och Chaboyer m.fl (2010) visade i sina artiklar att sjuksköterskorna upplevde att vården kretsade mer kring patienterna och att patienterna blev mer involverade i sin vård.
Genom att använda sig av BHO såg sjuksköterskorna att patienten involverades mer i sin vård och sjuksköterskorna uttryckte att det var positivt och viktigt att involveringen ökade (Bradley & Mott, 2013; Johnson & Cowin, 2013; Khuan & Juni, 2017; Tobiano m.fl, 2017). Johnson & Cowin (2013) såg att vissa
sjuksköterskor även aktivt arbetade för att involvera patienten i rapporten genom att ställa direkta frågor till patienten eller be patienten berätta om saker som hänt. Kerr m.fl (2014) tog även upp att det kan vara ett positivt arbetssätt för att
involvera anhöriga och närstående, t.ex. när patienten lider av något kognitiv nedsättning eller inte kan språket. Då kan anhöriga både få information och även själva bidra med ytterligare fakta om patienten. Dock såg Tobiano m.fl (2017) att ibland kunde anhöriga upplevas som störande vilket kunde göra att rapporteringen drog ut på tiden.
Svårigheter att involvera
Sjuksköterskorna tyckte att patientinvolveringen var viktig. Men såg att vissa kollegor talade över huvudet på patienten, vilket upplevdes som negativt (Khuan & Juni, 2017). Tobiano m.fl (2017) pekade även på att sjuksköterskorna ibland upplevde att det kunde vara svårt för patienterna att göra sina röster hörda under rapporten, om det var många sjuksköterskor och annan personal närvarande eller i de fall patienterna var mycket sjuka så försvårades patientinvolveringen. Vissa sjuksköterskor var även rädda för att patienterna skulle tycka BHO var störande vilket ledde till att de inte involverade patienterna då de rapporterade utanför patienternas rum.
Att se patienten
Bruton m.fl (2016) visade att vid BHO tyckte sjuksköterskorna att det var positivt att få gå in direkt till patienterna och se dem med egna ögon. Att direkt hälsa på patienten hjälpte sjuksköterskorna att skaffa sig en bild av patienterna och deras status (Bruton m.fl 2016).
12 Ökad kvalitet och relevans
Innehållet blev mer relevant och ökade i kvalitet när rapporten tog plats framför patienten (Bradley & Mott, 2013; Bruton m.fl 2016; Kerr m.fl 2014).
Sjuksköterskorna upplevde att rapportens innehåll vid BHO blev kliniskt relevant då sjuksköterskorna inte sköt till egna värderingar inför patienten (Bradley & Mott 2013). Enligt sjuksköterskorna så höjdes standarden på vården och dokumentationen (Kerr m.fl 2014). Vidare skriver Kerr m.fl (2014) att
sjuksköterskorna tyckte att Informationen som överfördes vid BHO var mer exakt och detaljerad än vida traditionell skiftbytesrapport. Att patienten hade möjlighet att klargöra frågetecken eller korrigera information sågs som en styrka av
sjuksköterskorna (Khuan & Juni, 2017; Kerr m.fl 2014).
Förberedelse
BHO medförde även att rapporten var noggrannare förberedd då sjuksköterskorna tyckte det var pinsamt att inte leverera en bra rapport framför patienten (Kerr m.fl 2014).
Sekretess
Flera av studierna visade på att sjuksköterskorna kände osäkerhet kring
sekretessen (Kerr m.fl 2014; Khuan & Juni 2017; Tobiano m.fl 2017; Johnson & Cowin 2013).
Oron och rädslan kring att bryta sekretessen uppkom då familj var närvarande skriver Khuan & Juni (2017), sjuksköterskorna kände sig osäkra över vad som kunde sägas i familjens närvaro utan att bryta sekretessen. Både Tobiano m.fl (2017) och Kerr m.fl (2014) rapporterar om sjuksköterskornas oro över att andra patienter på salen skulle höra känslig information vilket ledde till att
sjuksköterskorna talade väldigt lågt och i vissa fall inte delade informationen med patienten vid rapporten. Johnson & Cowin (2013) skriver om vikten av flexibelt tänkande kring sekretessen vid BHO då situationen för varje patient är individuell. Kerr m.fl (2014) fann att sjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att inte bryta sekretessen. Exempel på de strategierna var att tala med låg ton, ibland utanför patientens rum var strategier vissa sjuksköterskor använde sig av, eller att peka på viktig information på rapportbladet istället för att säga den högt. Ibland bad de även besökare/familj till patienten att lämna rummet under rapporten (Kerr m.fl 2014).
Opraktisk rapportering
Johnson & Cowin (2013) visade att vissa sjuksköterskor upplevde det svårt att använda BHO då de behövde tystnad för att kunna koncentrera sig på vad som sades, de påpekade även svårigheter att kunna anteckna när de inte satt på expeditionen vid ett skrivbord. I studien av Khuan & Juni (2017) upplevde sjuksköterskorna också att BHO tog för lång tid. Patienter som avbröt gjorde att det drog ut på tiden och sjuksköterskorna kunde också känna en oro för att patienten skulle ställa för mycket frågor.
Osäkerhet inför patienten
Sjuksköterskorna tyckte ibland det var svårt att veta vilken information som skulle föras vidare framför patienten vilket ledde till att inte alla sjuksköterskor ville
13
använda sig av BHO (Tobiano m.fl 2017). Vissa sjuksköterskor tyckte att det var svårt att veta när och hur känsliga frågor skulle tas upp och då de inte ville göra patienten obekväm lät de ibland bli att ta upp vissa ämnen vid BHO (Khuan & Juni 2017).
DISKUSSION
Diskussionsdelen delas upp i en diskussion om metoddelen och en diskussion rörande resultaten.
METODDISKUSSION
Författarna har valt att göra en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. En litteraturöversikt med kvalitativ ansats ansågs lämplig då författarna ville sammanställa resultat av tidigare forskning för att få en bredare förståelse för BHO. Polit & Beck (2014) menar att en litteraturstudie kan inspirera till nya ideér för fortsatt forskning inom ämnet och lägga grunden för detta. Vidare beskriver Polit & Beck (2014) en kvalitativ studie där forskarna sällan arbetar ensamma utan med fördel arbetar i forskarlag. Ofta tittar forskarna på olika typer av händelser i sin naturliga miljö för att kunna se kontexten av människors liv och erfarenheter av detta, vilket är det som gjorts i denna litteraturöversikt. Även Forsberg & Wengström (2013) talar om kvalitativ som att söka djupare förståelse för olika fenomen. Då denna studie tittar på sjuksköterskors och patienters
erfarenheter, passar artiklar med kvalitativ ansats för ändamålet. Vid den preliminära datasökningen som genomfördes vid arbetet forskning med
projektplanen som föranledde detta examensarbete, gjordes en provsökning med kvantitativa data. För att även utforska om material finns för att titta på andra aspekter av skiftbytesrapportering. Men beslut togs om att, utifrån syftet endast titta på kvalitativa studier.
För att begränsa datasökningen har inklusions- och exklusionskriterier använts. Att endast empiriska studier med kvalitativ ansats tittas på innebär att
litteraturstudier inte kan tas med i resultatet. För att få så hög kvalitet på materialet som möjligt ska urvalet ha genomgått peer review. Även om detta gjorts är det författarnas uppgift att kritiskt granska det inkluderade materialet i studien, något som för författarna kan innebära en utmaning på grund av
oerfarenhet inom området. De språkbegränsningar som gjorts i sökningen har en praktisk orsak då författarna inte behärskar, förutom svenska, annat språk än engelska. Detta ses inte som en stor exkludering då det stora materialet som finns i de databassökningar som använts är på engelska. Tidsbegränsningen som tagits med i kriterierna finns för att få ett aktuellt resultat. När efterforskningar på ämnet BHO gjordes innan databassökningen gjordes sågs att det är en metod som
kommer mer och mer i modern tid. Vilket gör att en stor del av materialet är från det senaste decenniet.
Datasökningen gjordes i ett flertal olika databaser. Syftet att använda flera databaser var att få en så bred sökning som möjligt, inom ramen för studiens begränsningar. Ursprungligen gjordes sökningar även i SveMed+ utöver de
14
CINAHL och PubMed. SveMed+ gav inget användbart resultat vilket gjorde att denna databas uteslöts. Vid sidan av de systematiska databassökningarna gjordes också manuella sökningar i t.ex. olika artiklars referenslistor, med syfte att inte missa någon relevant artikel. Något som resulterade i ytterligare två artiklar som ansågs passa in i syftet. Vid databassökningen framkom problem med att ett närmre hälften av de artiklar som ansågs vara relevanta för studien utifrån titel och abstrakt inte fanns tillgängliga i fulltext. Detta medförde svårigheter att få tillräckligt med artiklar för ett tillfredsställande resultat. Det ursprungliga syftet med arbetet var att endast titta på sjuksköterskans erfarenheter av BHO, men då det inte fanns tillräckligt med artiklar i fulltext utifrån endast detta perspektiv lades även patientens erfarenheter till i syftet. Författarna ser det som en styrka att behandla både patienternas och sjuksköterskornas erfarenheter av BHO då det öppnar möjligheten att jämföra deras erfarenheter. Det öppnar även för
möjligheten att se var deras erfarenheter skiljer sig och hur BHO kan behöva utvecklas.
Författarna följde rekommendationerna från SBU (2014) som innebar att båda författarna gick igenom sökresultatet, även relevans- och kvalitetsgranskningen, med anledning av att få en så systematisk genomgång av materialet som möjligt. Författarnas brist på erfarenhet av arbete med litteraturstudier samt att det endast är två författare kan också ses som en svaghet även om rekommendationerna från SBU (2014) följdes.
RESULTATDISKUSSION
Samtliga studier som analyserats har visat att den generella uppfattningen hos såväl patienter som sjuksköterskor har varit positiv. Alla studierna har påvisat upplevda problem och utvecklingsområden men också att de upplevda fördelarna vägde tyngre än problemen. Nedan följer resultatdiskussionen där patienternas och sjuksköterskornas erfarenheter sammanställs och diskuteras i relation till befintlig forskning.
Personcentrerad vård
Även om patienterna inte använt PCV som term så går det tydligt att, utifrån deras rapporterade erfarenheter av BHO, se att metoden medför en mer patientcentrerad vård. Patienterna pratar om hur de känner sig mer sedda i vården då BHO
används. Det framkom även att de upplevde att de kom närmare sjuksköterskan och hur deras förståelse för och bidrag till sin vård ökade. Just de parametrarna tar Socialstyrelsen (2015) upp som saker som ska främjas inom vården. Likaså uppgav sjuksköterskorna att de uppskattade att gå in till patienten i början av skiftet för att få en bild av vem patienten var. Även det tyder på ökad PCV då en grundsten i PCV är att patienten skall ses som en person och inte ett objekt (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Även patienterna uppskattade att träffa sjuksköterskorna tidigt under skiftet så att de fick ett ansikte på personen som skulle ta över ansvaret för deras vård under det nästkommande skiftet.
Både patienterna och sjuksköterskorna uppgav att patienten blev mer involverad i sin vård då BHO användes, vilket de ansåg var både positivt och viktigt. Längre ner kommer patientens kontrollfunktion att diskuteras, även den uppgavs medföra en ökad känsla av delaktighet. Ur resultatet kan slutsatsen dras att BHO leder till en ökad upplevelse av PCV vilket stämmer överens med tidigare forskning som
15
visar att patienternas involvering ökar då BHO används som metod för
skiftbytesrapportering (Anderson & Mangino 2006; Cahill 1998; Caruso 2007; Chaboyer m.fl 2010).
Kommunikation
Vissa sjuksköterskor ansträngde sig aktivt för att inkludera patienterna i konversationen under BHO vilket patienterna uppskattade. Då patienterna inkluderades i samtalen under BHO kände de sig viktiga och delaktiga och upplevde att sjuksköterskorna lyssnade på deras åsikter, de kände att vad de sa spelade roll i den fortsatta vården. Att sjuksköterskorna aktivt försökte inkludera patienten i samtalet kan därför bidra till att samarbetet mellan patient och
sjuksköterska stärks. Samtidigt fanns det vissa patienter som inte ville deltaga i överrapporteringen utan endast ville lyssna till den. För att inte sjuksköterskan skall uppfattas som jobbig och påträngande är det viktigt att vara inkännande och flexibel i sitt tänkande kring hur mycket patienten vill deltaga, vilket Johnson & Cowin (2013) även efterlyser.
Både sjuksköterskorna och patienterna upplevde det dock som ett problem att sjuksköterskorna i vissa fall pratade över huvudet på patienten och att det ibland kunde var svårt för patienten att komma till tals. Även om några patienter uppgav att de var nöjda med att lyssna passivt till rapporten och endast deltog i
konversationen ifall de blev tillfrågade, så uppgav majoriteten att de ville vara delaktiga. De fynden stämmer överens med tidigare forskning som har visat att patienter vill bli sedda som partners i sin vård, de vill veta vilka olika alternativ som finns för den framtida vården och ofta vill de också vara delaktiga i beslut om sin fortsatta vård (McMurry m.fl 2010; Cahill 1998).
Vissa patienter uppgav att de under BHO kunde ha svårigheter att förstå det medicinska språket, speciellt bland äldre eller patienter med någon form av kognitiv nedsättning. Det var där emot ingen sjuksköterska som talade om kommunikationssvårigheterna kopplat till fackspråket vilket kan tyda på att sjuksköterskorna är omedvetna om problemet. Kanske kan de positiva effekterna av BHO stärkas ytterligare ifall sjuksköterskorna hade använt ett enklare språk eller tagit sig tid att förklara svåra termer.
Informationens kvalitet och tillgänglighet
Att informationen fördes vidare framför patienten förde med sig flera positiva effekter. Till att börja med rapporterade sjuksköterskorna att kvaliteten på
informationen ökade vid BHO jämfört med när traditionell skiftbytesrapportering användes. De talade om hur informationen blev kliniskt specifik och korrekt, någonting som Pope (2012) efterlyst vid skiftbyterapportering, då egna
värderingar och skitsnack om patienterna har en negativ effekt på vårdens kvalitet. Vidare uppgav flera patienter och sjuksköterskor att de kände att patienterna vid BHO kunde korrigera information som blivit felaktig eller tydliggöra oklarheter. Till exempel om en undersökning blivit gjord eller en insulindosering som blivit justerad. Kontrollfunktionen som både patienterna och sjuksköterskorna talar om borde bidra till att patientsäkerheten stiger. Att kvaliteten på informationsutbytet mellan sjukvårdspersonal ökar då patienten är närvarande har visats i tidigare studier, även att patientens närvaro minskar avvikelser och ökar kontinuiteten av vården (Wong m.fl 2008).
16
Att patienten närvarade under skiftbytesrapporten ökade inte bara kvaliteten på informationen utan medförde också att patienterna upplevde ett ökat lugn. Då patienterna hörde att informationen som fördes vidare var korrekt och då de hade chansen att själva korrigera eller rätta till misstag kände de sig lugnare och tryggare. Att ökad tillgänglighet på information har den effekten för patienterna har visats tidigare av (McMurry m.fl 2010; Cahill 1998).
Sekretessen
Sekretessen var ett ämne som både patienterna och sjuksköterskorna tog upp. Dock skiljde sig erfarenheterna åt i frågan. Generellt tyckte inte patienterna att den potentiellt minskade sekretessen utgjorde något problem. Även om några av patienterna lyfte fram att det ibland kändes jobbigt att känslig information diskuterades framför andra patienter eller familj i rummet så tyckte de att
fördelarna med BHO vägde tyngre än nackdelen med att sekretessen försämrades något.
Däremot utgjorde sekretessen och osäkerheten kring vad som kunde sägas framför andra patienter och familj ett större hinder för sjuksköterskorna. Deras
erfarenheter stämmer väl överens med tidigare forskning som visat att sjuksköterskor upplever sekretessen som ett större problem än patienterna (Anderson & Mangino 2006). En aspekt till varför sjuksköterskorna såg på sekretessen som ett större problem än patienterna kan härledas till
sjuksköterskornas kunskap om de lagar som reglerar patientens rätt till sekretess och att de har förbundit sig till tystnadsplikt på sin arbetsplats (Offentlighets- och sekretesslagen). För att detta inte skall bli ett problem ifall BHO implementeras på stor skala bör tydliga riktlinjer utarbetas.
Flera av sjuksköterskorna uppgav även att de kände en osäkerhet inför att överrapportera framför patienterna och deras anhöriga. De var osäkra på vilken information som skulle framföras och hur de skulle delge patienterna svåra nyheter. Även de problemen skulle kunna vara kopplade till osäkerhet till sekretessen. Dock pratade även patienterna om att BHO kanske inte var rätt tillfälle att framföra dåliga nyheter kring ett försämrat tillstånd och de önskade att sjuksköterskorna skulle vara inkännande i frågan. Att både patienterna och sjuksköterskorna har lyft sin osäkerhet kring vad som skall och bör sägas under BHO påvisar att tydliga ramar och riktlinjer behöver utvecklas. Samtidigt tyder också patienternas önskan om att sjuksköterskorna skall vara inkännande i situationen åter igen på att BHO behöver utövas med flexibilitet.
Tidsåtgång
En intressant synpunkt som framkom från sjuksköterskorna var att de tyckte att BHO var opraktisk och tog för lång tid. Även patienterna tyckte att BHO tog upp mycket tid och medförde att sjuksköterskorna var upptagna länge under
skiftbytesrapporteringen. Tidigare forskning har visat att BHO p.g.a att den blir effektivare, medför att mindre övertid rapporteras efter implementering av BHO (Anderson & Mangino 2006). Att både sjuksköterskorna och patienterna uppger att rapporten tar längre tid, men att forskningen visar på mindre övertid kan tyda på att BHO tar längre tid än traditionell skiftbytesrapportering men att den ökade kvaliteten av rapporten medför mindre övertid, då arbetet efteråt blir mer effektivt
17
KONKLUSION
Den genomförda litteraturöversikten syftade till att titta på både patienters och sjuksköterskors erfarenheter av BHO. I de artiklar som inkluderats i arbetet framkommer att både patienter och sjuksköterskor erfor en del problem med BHO men att deras syn ändå är övervägande positiv på BHO. Sjuksköterskorna erfar att genom BHO kan patienten enklare involveras i vården, att kvaliteten av
information som utbyts ökar och att säkerheten förbättras då patienten fungerar som ett filter för felaktig information. Patienterna uppgav att de i större grad kände sig delaktiga i sin vård, att tillgången på information ökade drastiskt och att närheten till sjuksköterskorna ökade. De upplevda problemen hos både patienter och sjuksköterskor kretsade till största del kring sekretess och kommunikation. Erfarenheterna av patienterna och sjuksköterskorna tyder på att BHO som
skiftbytesrapporteingsmetod har stor potential men även att det finns utrymme för förbättring och utveckling.
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH
KVALITETSUTVECKLING
I den forskning som finns tillgänglig om BHO framkommer mycket positiva röster om metoden, både från sjuksköterskor och patienter. Utifrån denna kunskap skulle det vara intressant att veta hur personer högre upp i sjukhushierarkin ställer sig till implementering av BHO. För att belysa effekterna som BHO har behövs fler kvantitativa studier på metoden. Det hade varit högst intressant att se i större kvantitativa studier hur BHO påverkar kostnader, effektivitet och
patientsäkerheten. Även fler studier som dokumenterar den faktiska tidsåtgången vid BHO då både patienter och sjuksköterskor hade erfarenheter av att BHO tog lång tid samtidigt som forskningen visat att BHO leder till mindre övertid (McMurry m.fl 2010). Flera patienter uppgav att de hade svårt att förstå
fackspråket vid BHO, i synnerhet de äldre. Kan språket som används inom vården förenklas utan att tappa kvalitet? Fler studier på hur fackspråket används och hur det skulle kunna anpassas inför tillämpning av BHO hade kunnat underlätta att övervinna språkbarriären. Sekretessen var ett annat problem som både patienterna och sjuksköterskorna erfor. Ifall BHO skall kunna implementeras på stor skala bör problemen kring sekretess undersökas närmre så att riktlinjer för hur den skall hanteras kan utvecklas.
18
REFERENSER
Anderson C, Mangion R, (2006) Who says you can’t talk infront of the patient.
Nursing administration quarterly (30) 112-122.
Bradley S, Mott S (2013) Adopting a patient-centered approach: an investigation into the introduction of bedside handover to three rural hospitals. Journal of
Clinical Nursing (23) 1927-1936.
Bruton J, Norton C, Smyth N, Ward H, Day S (2016) Nurse handover: patient and staff experiences. British Journal of Nursing (25) 386-393.
Cahill J (1998) Patient's perceptions of bedside handovers. Journal of Clinical
Nursing (4) 351-359.
Caruso E (2007) The evolution of a nurse-to-nurse bedside report on a medical surgical cardiology unit. Medical Surgical Nursing (16) 17-22.
Charboyer W, McMurray A, Johnson J, Wallis M, Ying F (2009) Bedside handover. Quality improvement strategy ‘transforming care at the bedside’.
Journal of Nursing Care Quality (24) 136-142.
Charboyer W, McMurray A, Wallis M (2010) Bedside nursing handover: A case study. International Journal of Nursing Practice (16) 27-34.
Davidson P M, Matic J, Salamanson Y (2011) Bringing patient safety to the forefront through structured computerisation during clinical handover. Journal of
clinical nursning (20) 184–189.
Eldh A C, (2014) Delaktighet i rollen som patient. I: Friberg F, Öhlén J, (red) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (2:a upplagan) Lund, s 485-501.
Forsberg C, & Wengström, Y (2016) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Haig K, Sutton S, Whittington J (2006) A shared mental model for improving communication between clinicians. Joint commission’s perspective on patient
safety (6) 167-175.
Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf (2017-10-25).
19
Johnson M, Cowin L S (2012) Nurses discuss bedside handover and using written handover sheets. Journal of Nursing Management (21) 121-129.
Johnson M, Jefferies D, Nicholls D (2011) Developing a minimum data set for electronic nursing handover. Journal of Clinical Nursing (21) 331-343.
Joint Commission (2016) Sentinel Events Statistics, Joint Commission
perspectives - April 2016
Kajermo Nilsson K, Johansson E, Wallin L (2014) Kunskapsbaserad omvårdnad - från kunskap till säker och effektiv vård. I: Ehrenberg A, Wallin L, (red)
Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (2:a upplagan) Lund, s 297-329. Kerr M (2002) A qualitative study of shift handover practice and function from a socio-technical perspective. Journal of Advanced Nursing (37) 125-134.
Kerr D, Lu S, McKinlay L (2014) Towards patient-centred care: Perspectives of nurses and midwives regarding shift-to-shift bedside handover. International
Journal of Nursing Practice (20) 250-257.
Kerr D, Lu S, McKinlay L, Fuller C (2011) Examination of current handover practice: evidence to support changing the ritual. International Journal of Nursing
Practice (17) 342-350.
Kerr D, McKay K, Klim S, Kelly A-M, McCann T (2013) Attitudes of emergency department patients about handover at the bedside. Journal of Clinical Nursing (23) 1685-1693.
Khuan L, Juni H M (2017) Nurses´opinion of Patient Involvement in Relation to Patient-centered Care During Bedside Handover. Korean Society of Nursing
Science (11) 261-222.
Klim S, Kelly A-M, Kerr D, Wood S, McCann T (2013) Developing a framework for nursing handover in the emergency department: an individualised and
systematic approach. Journal of Clinical Nursing (22) 2233-2243.
Lu S, Kerr D, McKinlay L (2014) Bedside nursing handover: Patients´opinions.
International Journal of Nursing Practise (20) 451-459.
Lupieri G, Creatti C, Palese A (2016) Cardio-thoracic surgical patients´ experience on bedside nursing handover: Findings from a qualitative study.
Intensive and Critical Care Nursing (35) 28-37.
McMurray A, Chaboyer W, Wallis M, Johnson J, Gehrke T (2011) Patients´perspective of bedside nursing handover. Collegian (18) 19-26.
20
McMurray A, Chaboyer W, Wallis M, Fetherston C (2010) Implementing bedside handover: strategies for change management. Journal of Clinical Nursing (19) 2580-2589.
O’Connell B, Penney W (2001) Challenging the handover ritual: recommendations for research and practise. Collegian (8) 14-18. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Patientlagen (2014:821)
Polit D F, Beck C T (2014) 8th ed. Essential of Nursing Research, Appraising
Evidence for Nursing Practice International Philadelphia: Lippincott Williams
and Wilkins.
Pope T (2012) How person-centred care can improve nurses’ attitudes to hospitalised older patients. Nursing Older People. (1) 32-36.
SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2 uppl. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014
Searson F (2000) Introducing bedside handovers: changing practice on a coronary care unit. Educational Action Research (8) 291-305.
Siemensen I M D, Madsen M D, Pedersen L F, Michaelsen L, Pedersen A V, Andersen H B, Ostergaard D (2012) Factors that impact on the safety of patient handover: an interview study. Scandinavian Journal of Public Health (40) 439– 448.
Socialstyrelsen. (2015). Om vård och omsorgstagande delaktighet.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19469/2014-6- 18.pdf (2017-12-05)
Socialstyrelsens statistikdatabas.
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/diagnoserislutenvard
(2017-10-27)
Spooner A J, Corley A, Chaboyer W, Hammond NE, Fraser JF (2015) Measurement of the frequency and source of interruptions occurring during bedside nursing handover in the intensive care unit: An observational study.
Australian Critical Care (28) 19-23.
Svensk sjuksköterskeförening om personcentrerad vård (2016)
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_ 2016.pdf
21
Tobiano G, Whitty J A, Bucknall T, Chaboyer W (2017) Nurses´perceived Barriers to Bedside Handover and Their Implication for Clinical Practice.
Worldviews on Evidence-Based Nursing (14) 343-349.
Webster J (1999) Practitioner-centred research: An evaluation of the
implementation of the bedside hand-over. Journal of Advanced Nursing (30) 1375–1382.
Wong M C, Turner P, Yee K C (2008) Involving clinicians in the development of an electroniv cinician handover system- thinking systems not just technology.
Studies in health technology and informatics (36) 490-495.
World Health Organization,WHO (2007) Communication during patient hand-over. Patient Safety Solutions May 2007, volume 1, solution 3
World Health Organization, WHO (2017) Patient Safety: Making health care safer. Geneva:
Öhrn A, (2014) Patientsäkerhet. I: Ehrenberg A, Wallin L, (red) Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (2:a upplagan) Lund, s 381-407.
22
BILAGA 1
Sökning patientperspektivet i CINAHL.
Databas: CINAHL Patientperspektiv
17-11-10
Sökord: (CINAHL Heading och fritext) Begränsningar: Antal träffar: 23 (20 OR 21) AND (19 AND 22) 2007-2017, peer reviewed, engelska 103 22 20 OR 21 329´961 21 MH "Patient Attitudes" 24´379 20 patient satisfaction OR (patient experience of perception or opinion or attitudes or views) 329´961 19 17 AND 18 214 18 nurs* 668´544 17 14 AND 15 AND 16 669 16 10 OR 11 OR 12 OR 13 236´016 15 4 OR 5 OR 6 OR 7 OR 8 OR 9 413´021 14 1 OR 2 OR 3 26´559 13 opinion 22´467 12 interview 182´035 11 qualitative 91´789 10 MH "Qualitative Studies" 65´209 9 MH "Shift Reports" 749 8 report* 394´720 7 shift 21´749 6 handoff 603 5 handover nursing 135 4 handover 581 3 MH "Patient Bedside" 695 2 bedside 7´365 1 bed 19´512
23
BILAGA 2
Sökning patientperspektivet i PubMed
Databas: PubMed Patient-perspektiv
17-11-09
Sökord: (PubMed MeSH termer och fritext) Begränsningar: Antal träffar: 23 22 Engelska 175 22 21 2007-2017 178 21 17 AND 18 AND 19 AND 20 266 20 12 OR 13 OR 14 OR 15 OR 16 976´648 19 9 OR 10 11 341´810 18 3 OR 4 OR 5 OR 6 OR 7 OR 8 472´803 17 1 OR 1 145´269 16 patient perception 122´863 15 patient attitudes 314´161 14 patient satisfaction 111´067 13 patient experience 296´117 12 opinion 581´272 11 interview 178´375 10 qualitative 189´589
9 MeSH "Qualitative Research" 35´377
8 MeSH "Shift Report" 9
7 report* 4´546´881 6 shift 213´567 5 handoff 1163 4 handover nursing 327 3 handover 1003 2 bedside 23´724 1 bed 122´303
24
BILAGA 3
Sökning sjuksköterskeperspektivet CINAHL Databas: CINAHL Sjuksköterske-perspektiv 17-11-10 Sökord: (CINAHL Heading och fritext) Begränsningar: Antal träffar: 19 17 AND 18 2007-2017, peer reviewed, engelska 214 18 nurs* 668´54 4 17 14 AND 15 AND 16 669 16 10 OR 11 OR 12 OR 13 236´016 15 4 OR 5 OR 6 OR 7 OR 8 OR 9 413´02 1 14 1 OR 2 OR 3 26´559 13 opinion 22´467 12 interview 182´03 5 11 qualitative 91´789 10 MH"Qualitative Studies" 65´209 9 MH"Shift Reports" 749 8 report* 394´720 7 shift 21´749 6 handoff 603 5 handover nursing 135 4 handover 581 3 MH"Patient Bedside" 695 2 bedside 7´365 1 bed 19´512
25
BILAGA 4
Sökning sjuksköterskeperspektivet PubMed
Databas: PubMed
Sjuksköterske-perspektiv 17-11-09
Sökord: (PubMed MeSH termer och fritext) Begränsningar: Antal träffar: 19 18 Engelska 141 18 17 2007-2017 145 17 13 AND 14 AND 15 AND 16 232 16 11 OR 12 1´332´722 15 8 OR 9 OR 10 202´573 14 3 OR 4 OR 5 OR 6 OR 7 4´723´803 13 1 OR 2 145´269 12 nurs* 856´794 11 opinion 581´272 10 interview 178´375 9 qualitative 5 8 MeSH "Qualitative Studies" 35´377 7 MeSH "Shift Report" 9 6 report* 4´546´881 5 shift 213´567 4 handoff 1´163 3 handover 1´003 2 bedside 23´724 1 bed 122´303
