• No results found

Sex och relationer : att utgå från eleven

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sex och relationer : att utgå från eleven"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Naturvetenskap–Matematik– Samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Naturorientering, Matematik och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå

Sex och relationer:

att utgå från eleven

Sex and relationships: it emanates from the student

Carl Mason Daniél Miranda

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng.

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Naturorientering, Matematik och Lärande (SAG)| 15,0 hp | LL204G

Examinator: Nils Ekelund Handledare: Mats Lundström Datum: den 22 januari 2021

(2)

2

Förord

Detta självständiga arbete på grundnivå (SAG) 15hp vid Malmö Universitet har gemensamt skrivits och formats av Carl Mason och Daniél Miranda, som båda går grundlärarutbildningen för årskurserna F-3. I början av sökningsprocessen så delade vi upp arbetet mellan engelsk- och svenskspråkiga databaser. Detta för att vara systematiska, tidsbesparande med logiken att Carls förstaspråk är engelska. Därefter har arbetet bestått av ett gemensamt samarbete. Därmed har båda parter bidragit och ansvarat likvärdigt för innehållet i texten. Vi vill tacka handledare och medstudenter för den feedback och givande diskussioner som bidragit till arbetet, samt alla utomstående som har bidragit till skapandeprocessen av detta arbete, alla ni som har läst, kommenterat, tipsat om artiklar samt litteratur.

(3)

3

Abstrakt

Till följd av regeringsbeslutet om obligatorisk utbildning i sex och relationer för alla lärarstudenter från och med 2021 och en insikt i att det finns ett behov av en förbättrad undervisning inom ämnesområdet, har vi syftet att synliggöra, utifrån den forskning som existerar, varför det bör undervisas i ämnesområdet redan från de tidiga åldrarna i skolan. Arbetet är en forskningsöversikt där vi har utgått från olika databaser där sökningarna har skett systematiskt. Forskning inom ämnesområdet sex och relationer mot målgruppen är väldigt begränsad, i vissa fall till och med obefintlig. Detta kan bero på att den vuxne individen inte ser sex och relationer som en självklarhet utan som något som kan anses kontroversiellt, då

barnets oskuldsfullhet har en stark position i samhället. Undervisning i ämnesområdet bör utgå från elevens perspektiv, intresse, behov och nyfikenhet oavsett vad de vuxna tycker.

Forskningen som vi tagit del av poängterar vikten av en tydlig och adekvat läroplan i ämnesområdet samt att det krävs en samverkan mellan vårdnadshavare, skolan, lärare och eleverna själva. Det påvisas att vi lever i en tid av ständig press från omvärldens krav och normer, där skolans ansvar och roll som utbildare är högst relevant.

Nyckelord: sex och samlevnad, sex och relationer, sex och relationer för lågstadiet, undervisning i sex och relationer, undervisning i sex och samlevnad, norm, sex och relationsundervisning, barns sexualitet

(4)

4

Innehållsförteckning

Förord ... 2 Abstrakt ... 3 Innehållsförteckning ... 4 1 Inledning ... 5

2 Syfte och frågeställning ... 7

3 Bakgrund ... 8

3.1 Historia ... 8

3.2 Skolans riktlinjer och läroplan ... 8

3.3 Brister inom ämnesområdet enligt skolmyndigheter ... 9

3.4 Försök till undervisning i ämnesområdet ... 10

4 Metod ... 11

4.1 Avgränsning ... 11

4.2 Sökningsprocessen ... 11

4.3 Urvalskriterier ... 12

4.4 Databaser och sökord ... 12

4.4.1 ERIC och ERC ... 12

4.4.2 Taylor & Francis Online ... 13

4.4.3 DiVA ... 13

4.4.4 Kedjesökningar och litteratur ... 13

4.5 Sammanställningen ... 14

5 Resultat och Analys ... 15

5.1 Skolans ansvar och policy ... 15

5.1.1 En tydlig läroplan ... 15

5.1.2 Otydliga läroplaner ... 16

5.2 Vuxnas attityd och förhållningssätt ... 17

5.2.1 Läraren ... 17

5.2.2 Lärarstudenten ... 17

5.2.3 Vårdnadshavaren ... 18

5.3 Att utgå från eleven ... 19

5.3.1 Faktorer för elevens bästa ... 19

5.3.2 Normer ur ett elevperspektiv ... 20

5.4 Didaktiska försök till undervisning i ämnet ... 21

5.4.1 Livskunskap och SET (social-emotionell träning) ... 21

5.4.2 Spring Fever i England ... 22

6 Slutsats & diskussion ... 24

6.1 Slutsats ... 24

6.1.1 Det yttersta ansvaret ... 24

6.1.2 Elevinflytande ... 25

6.1.3 Didaktiken ... 25

6.2 Diskussion ... 26

6.2.1 Ämnets innehåll ... 26

6.2.2 En reflektion av för- och nackdelar i denna text ... 26

6.2.3 Framtidens behov ... 27

(5)

5

1 Inledning

Under tiden som detta arbete påbörjades hösten 2020, var medierna i Sverige fulla av nyhetsartiklar om hur sex och samlevnadsundervisningen i skolan inte är tillräcklig och hur barn bör få en generellt bättre bild av sex. I samband med detta har regeringen beslutat om nya examensmål för blivande lärarstudenter. Från och med hösten 2021 ska alla i lärarutbildningen få undervisning kring sex och samlevnad. Beslutet baseras på en granskning av

sexualundervisningen i skolan, där det framkommer att lärare tycker det är svårt att undervisa inom ämnesområdet (Regeringskansliet, 2020a, 2020b). Syftet är att höja kompetensen hos alla lärare i Sverige och därmed stärka sexualundervisningen för alla elever. Enligt regeringen ska nyutbildade lärare undervisa i frågor om identitet, sexualitet och relationer och ämnet hädanefter kallas sex och relationer (Regeringskansliet, 2020a, 2020b). Med det i åtanke kommer vi framöver använda begreppet ”sex och relationer” istället för ”sex och samlevnad”.

Med tanke på dessa framtida utsikter och planer ser vi ett behov av att erhålla mer kunskap i hur skolan kan undervisa inom det specifika ämnesområdet i årskurserna F-3. En annan bidragande faktor till att skriva detta arbete bottnar i våra egna erfarenheter och upplevelser i vår utbildning till lärare och våra egna erfarenheter inom lärarprofessionen, samt som elever i skolan. Existentiella frågor som till exempel; varför finns jag, var kommer jag ifrån och vem är jag? ligger nära hjärtat hos många yngre barn. Nyfikenheten hos eleverna och yngre barn finns det ingen brist på i detta ämne. Däremot finns det, med anledning av dessa nya krav från regeringen, brister i undervisningen av sex och relationer och därmed går alla parter miste om en potentiell och nödvändig kunskap för livet. Ett exempel på denna brist kan ses i

engagemanget av elever vid Sjölins Gymnasium, Södermalm, då de skapade en egen hemsida och kampanj för att belysa ”sexualkunskapen de aldrig fick” (SNAF.se). En bidragande faktor till brister och osäkerheter i att undervisa i ämnesområdet är att det kan diskuteras utifrån många olika perspektiv och begrepp. Begrepp som sex, sexualitet, relationer, kön, makt, fortplantning, kärlek, lust, identitet, jämställdhet och normer är bara några av begreppen som kan kopplas till ämnet. Ett antal av dessa begrepp dyker upp i läroplanen, där vissa används ofta och andra i mindre omfattning.

(6)

6

Enligt Skolverket ska elever få möjligheter att samtala om och reflektera utifrån många olika perspektiv och ämnen, såväl historiska, samhälls- och religionsvetenskapliga, som natur- och språkvetenskapliga (Skolverket, 2020). Lärare och skolor har utifrån detta försökt arbeta med frågor inom ämnesområdet sex och relationer på många olika sätt med läroplanen som bakgrund (Skolverket, 2019).

(7)

7

2 Syfte och frågeställning

Syftet med forskningsöversikten är att belysa vad forskningen visar i frågan om ämnesområdet sex och relationer i de tidiga åldrarna, utifrån skolans, elevens och den vuxnas perspektiv.

- Vad säger forskningen om yngre barns förhållande till ämnesområdet sex och relationer?

- Varför ska det undervisas i sex och relationer så tidigt som från F-3? - Vad skulle krävas för en adekvat undervisning i sex och relationer idag?

(8)

8

3 Bakgrund

I denna del av texten ges en bakgrund till ämnesområdet sex och relationer för att ge en grund inför resultatet. Inledningsvis beskrivs den historiska bakgrunden till ämnesområdet och därefter undersöks vad Skolverket och dess läroplan beskriver i sina riktlinjer, kursplaner och hemsida. Till slut lyfts det fram vilka brister och faktorer som behöver belysas enligt två skolmyndigheter.

3.1 Historia

År 1955 beslutas att undervisning i sex och relationer ska bli obligatoriskt, där Sverige blir den första nationen i världen att införa detta (RFSU, 2017). Regeringen presenterar år 2010 en proposition om en ny läroplan, Lgr11. Enligt denna nya läroplan ska det undervisas i sex och relationer, däremot är det upp till varje skola att utforma dess innehåll och mängd

(Nordenmark, 2011). Nordenmark (2011) påpekar att i undersökningar relaterade till sex och relationsundervisning har det framkommit att läroplanen har problem med otydliga riktlinjer. En del av innehållet som reviderats är relaterat till sex och relationer, även mänskliga

rättigheter och barnkonventionen har fått en tydligare position (Nordenmark, 2011).

3.2 Skolans riktlinjer och läroplan

Enligt Skolverket består sex och relationsundervisningen av tre delar. För det första är det ett ämnesintegrerat område och består av ett ämnesövergripande arbete. Den andra delen är vardagssamtalet och arbetet med eleverna för att fånga upp deras frågor. Tredje delen är att skolan ska ägna enskilda lektioner eller dagar till detta arbete (Skolverket, stödmaterial, 2020). Enligt Skolverkets läroplan så ligger det yttersta ansvaret för en undervisning av sex och relationer hos rektorn: i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. (Paragraf 2.8, Skolverket, 2019). Riktlinjer i läroplanen som kopplas till ämnet sex och relationer hittas i skolans värdegrund och uppdrag (kap. 1–2). Dessa delar hänvisar till att skolan ska arbeta med att främja elevernas förståelse av normer, jämställdhet och allas lika värde, samt att inte diskriminera elever för olikheter, såsom identitet, sexuell läggning eller kön

(9)

9

(Skolverket, 2019). En del av de diskrimineringsgrunder som läroplanen lyfter fram berör sexualitet, genus och kön vilket kan kopplas till ämnet sex och relationer. Utöver dessa riktlinjer i värdegrunden så nämns inte något specifikt om ämnesområdet sex och relationer i läroplanen för årskurs F-3. Kursplanerna i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen består av begrepp och innehåll som kan kopplas till det stora ämnesområdet sex och relationer men saknar kunskapskrav. Inom biologin ska eleverna bland annat få förståelsen och förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa /…/ samt att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och inom samhällskunskap ska eleven utveckla förmågan att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. I centrala innehållet ska livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer samt Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang behandlas i årskurserna 1–3 (Skolverket, 2019). Däremot i kursplanerna för årskurs 4–6 och 7–9 finns både centrala innehållsmål och kunskapskrav som kan kopplas både indirekt och specifikt till sex och relationer (Skolverket, 2019).

3.3 Brister inom ämnesområdet enligt skolmyndigheter

Myndigheten för skolutveckling publicerade år 2005 antologin Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. I denna antologi skriver bland annat Centerwall (2005) att även fast det fanns klartecken om att undervisa i sex och relationer så fanns inga tydliga riktlinjer och ett stort utrymme för egen tolkning. Trots att revideringar gjorts i läroplanen under åren så har undervisningen i sex och relationer inte förbättrats eller utökats i märkbar utsträckning. Att styrdokumenten är otydliga när det gäller sex och relationer är något som är ett försök att ge läraren och skolan mer självständighet i att forma undervisningen efter de förutsättningar som finns. Å andra sidan kan denna självständighet bidra till en osäkerhet om vad som är relevant i undervisningen (Centerwall, 2005).

Skolinspektionen gjorde 2017 en granskning av sex och relationsundervisningen i 450 skolor runt om i Sverige (Skolinspektionen, 2018). Skolorna svarade på enkäter och 28 av dessa skolor deltog i verksamhetsbesök, för att få en bredare kartläggning. Utifrån resultaten från denna granskning fastslogs att många av de brister som funnits i sex och relationsundervisningen kvarstod och av elevers egna berättelser så framgår det att undervisningen är i behov av en

(10)

10

förbättring. Enligt granskningen har lärarna ett behov av fördjupad kunskap och kompetens inom ämnet. Inspektionen visade även en stor brist från rektorernas sida, då endast en av fyra rektorer följde upp lärarens arbete i ämnet sex och relationer. Det är av stor vikt att rektorn samarbetar med läraren för att identifiera ett eventuellt behov av vidareutbildning. En annan brist som lyftes fram var det begränsade antalet lektioner eleverna hade till sitt förfogande och att undervisning i detta ämne sköts fram till senare år, något som många av eleverna också påpekade i intervjuerna. En annan aspekt var att flertalet elever ville diskutera frågor kring sex och relationer tidigare än vad skolan erbjöd (Skolinspektionen, 2018).

3.4 Försök till undervisning i ämnesområdet

Livskunskap som ämne utgår ifrån sociala relationer, konflikthantering och värdegrundsarbete och bedrivs i ett förebyggande syfte att utveckla elevens sociala och emotionella kompetens (Bartholdsson & Hultin, 2015). Under 2000-talet introducerades ett program som fick namnet SET (social och emotionell träning) som tillkom för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Detta var, och är, ett annat sätt att arbeta med elever kring sex och relationer för att främja sociala och emotionella förmågor för att stärka den psykiska hälsan (Bartholdsson & Hultin, 2015). Ett tredje arbetssätt är att arbeta utifrån ett normbrytande arbete. Normer är något som finns överallt, bland annat när vi tänker, talar och agerar. Ett normbrytande arbete skapar möjligheter för individen att identifiera sig i olika positioner och därmed förstå

sammanhang. Skolans normer driver och ger värdegrundsarbetet status, vilket därmed blir viktigt (Martinsson & Reimers, 2020). När normer bryts skapas nya möjligheter för att till exempel leva på olika sätt och få lov att vara olika utan att uteslutas, något som är viktigt för att tillsammans skapa ett förhållningssätt och en medvetenhet för varandra och omvärlden

(Martinsson & Reimers, 2020). Skolan har ett ansvar att inkludera alla elever i sin undervisning. Att utgå från det faktum att vi är, tycker och tänker olika men ändå måste samverka och leva tillsammans kan kopplas till skolans uppdrag och värdegrund. För att kunna inkludera samtliga elever bör skolan så långt som möjligt inkludera elevers viljor, röster, åsikter, behov och erfarenheter i frågor som berör skolan som gemensam plats (Bartholdsson & Hultin, 2015)

(11)

11

4 Metod

I detta arbete har vi systematiskt samlat in data genom att huvudsakligen söka på databaser för att på så sätt få en allmän forskningsöversikt. Att nästintill enbart arbeta utifrån digitala

databaser är en tidsbesparande arbetsmetod men framför allt ekonomiskt (Backman, 2016). Med systematiskt menar vi att vi har använt oss av samma sökord i sökningarna på alla databaser. För att få fler träffmöjligheter i sökningar användes Booleska operatorer OCH/ELLER respektive AND/OR i databaserna. Det är en kraftfull arbetsmetod som effektiviserar själva sökningen (Backman, 2016). Vägledande för den specifika sökningen av information var att kasta ut ett så stort nät som möjligt för att inleda arbetsprocessen med ett brett perspektiv. Denna arbetsmetod hänvisas till som datainsamling och består av sökningar i allt från vetenskapliga publikationer till historiska dokument (Friberg, 2017).

4.1 Avgränsning

Ett kriterium för sökningar och val av artiklar var att de skulle vara granskade enligt peer-review, refereegranskade, och/eller doktorsavhandlingar. Ytterligare ett kriterium var att begränsa sökningen till barn i de yngre åldrarna. Till att börja med sökte vi på artiklar i databasen Swepub och Google Scholar utan resultat med relevans för vårt syfte och därmed valdes dessa bort. Vi valde istället att enbart använda databasen DiVA i sökning av svenska artiklar. Parallellt med det har vi sökt på de engelskspråkiga databaserna ERIC via EBSCO och ERC (Education Research Complete), samt i tidskriftsdatabasen Taylor & Francis Online.

4.2 Sökningsprocessen

När sökningarna påbörjades i de olika databaserna utgick de från begreppen ”sex och samlevnad” på svenska och på engelska ”sex education”. Beroende på vilken databas som sökningarna skedde på, användes olika sökord för att begränsa träffar. För att filtrera och specificera använde vi oss av Booleska operatorer med begrepp som norm, attityd, lärare, lågstadiet, yngre elever, förskola samt engelska översättningar som norm, attitude, teacher, preschool,

(12)

12

kindergarten, early childhood education, primary till dessa. Detta med målet att få resultat i sökningarna som kan tänkas besvara syftet och frågeställningen.

4.3 Urvalskriterier

Processen av att välja artiklar började med att läsa artiklars titlar och öppna upp dem i nya fönster. Därefter läste vi sammanfattningar, rubriker och underrubriker och skumläste för att få en överblick av artikelns innehåll. Ett undantag till systematisk och boolesk sökmetod användes då vi sökte med specifika sökord för forskning gällande livskunskap och social-emotionell träning, respektive på engelska Life Competence Education (LCE) och social emotional training (SET). I sammanställningen av denna övergripande forskningsstudie framkom det att valet av artiklar skulle bli avgörande för utformningen av arbetet. Ett annat urvalskriterium var att inte ha artiklar som var publicerade före år 2000, detta för att ha så ny forskning som möjligt. I den breda sökningen så hittade vi forskning som fokuserade på många olika aspekter av ämnet sex och relationer. Vi har valt att utesluta vissa infallsvinklar på ämnet då vi anser att de inte är nödvändiga i förhållande till syftet med detta arbete. En annan anledning till att välja bort vissa delar är för att inte ha ett för stort och ytligt arbete. Skadliga hälsoaspekter av ämnet, t.ex. sjukdomar som smittar genom sex, humant immunbristvirus (HIV), övergrepp och sexuellt utnyttjande valde vi att inte ta med i arbetet. Det betyder inte att vi inte anser att de ska ingå i själva ämnet sex och relationer, men vi har valt att fokusera på varför vi ska undervisa i detta ämne samt hur det kan utformas och tillämpas. Andra artiklar som valdes bort var med anledning av att vi ansåg att de inte hade betydelse för vårt arbete. Valet av artiklar har beslutats i förhållande till vårt syfte och frågeställning.

4.4 Databaser och sökord

4.4.1 ERIC och ERC

Den första sökningen på databaserna ERIC och ERC börjades med sökningsfrasen ”Sex education”. Detta gav 6571 respektive 10 040 träffar. För att kunna få mer specifika träffar på databaserna så kombinerade vi våra begrepp i Booleska systemet. Med denna nya sökning blev det 245 respektive 169 träffar. Det filtrerades ner så att endast peer-reviewed texter visades, det minskade träffarna till 72 respektive 121. Vidare bläddrade vi genom alternativen och nya

(13)

13

fönster öppnades upp i webbläsaren för varje artikel som skulle kunna vara givande till texten. Det slutade med fyra artiklar från olika tidskrifter (Kellogg, 2009; Brouskeli & Sapountzis, 2017; Van Leent & Ryan, 2015; Goldman & Grimbeek, 2016).

4.4.2 Taylor & Francis Online

I tidskrifts- och forsningsdatabasen Taylor & Francis Online söktes efter tidskrifter i ämnet sex och relationer. Först söktes ”Sex education” och fick träff på 8 olika tidskrifter och över 340 000 artikelträffar. Vidare valdes att titta närmare på tidskrifterna Sex Education: Sexuality, Society and Learning och American Journal of Sexuality Education (tidigare Journal of Sex Education and Therapy, 1975–2001). I båda tidskrifterna modifierades sökningar med våra valda

sökningsfraser. Det gav 359 respektive 275 träffar. Här lades det till fler av de valda begreppen för att filtrera ut specifika inriktningar av artiklar. Samtidigt gick vi tillbaka till tidigare

sökresultat och skrollade igenom dem. Samma metod användes för att öppna alla artiklar som kunde vara aktuella i nya fönster och därefter valdes det ut sex artiklar från dessa två nämnda tidskrifter (Ingham, Gibbins, & Stone, 2012; Stone, Ingham, McGinn, & Bengry-Howell, 2017; Fawcett & Aronowitz, 2015; Elliott & Connell, 2009; Goldman, 2008, 2010).

4.4.3 DiVA

Vi inledde med sökningar på Google Scholar men insåg snart att majoriteten av träffarna var kopplade till DiVA, vilket gjorde att vi bestämde oss för att utgå ifrån DiVAs egen sökmotor istället. Sökningarna begränsades när vi enbart sökte på svenska forskningsartiklar samt den tidigare angivna åldersgruppen, därtill lade vi in ord som beskrivits ovan. Till slut användes fyra svenska artiklar och en avhandling från DiVA (Aldenmyr, 2013; Kimber, Skoog, & Sandell, 2013; Löf, 2009; Landahl, 2015; Bengtsson, 2013).

4.4.4 Kedjesökningar och litteratur

Under sökningen och bearbetandet av texten föll det naturligt att börja kedjesöka vidare bland de samlade artiklarna. I denna process utgick vi från referenser i artiklar vi granskade och vid tillfällen då forskningen kunde bidra till texten, sökte vi vidare. Kedjesökningens sökord bestod

(14)

14

av författarnas namn eller forskningsartikelns namn. I denna process så hittades till sist sex refereegranskade artiklar från samtliga databaser och en antologi. Användning av andra referenser, så som kurslitteratur och annan litteratur, gjordes vid behov av förtydligande.

4.5 Sammanställningen

Urvalet av artiklar har format strukturen och utformningen av detta arbete. Sammanställningen av resultatet formades till fyra olika perspektiv och därmed underrubriker. Varje perspektiv består av minst två artiklar, detta för att kunna jämföra och eventuellt styrka forskningens resultat och/eller argument. I utformningsprocessen av arbetet började vi jämföra olika studier med varandra för att försöka hitta likheter och skillnader utifrån olika perspektiv. Perspektiven som framkom i forskningen var att aktörerna; skolan, vuxna och elever är grunden till en adekvat undervisning. Ett mål med vår sammanställning är att försöka balansera både nationell och internationell forskning i förhållande till att kunna besvara syfte och frågeställning. Med innehållet på plats under varje perspektiv så påbörjades en jämförande analys av de utvalda studierna.

(15)

15

5 Resultat och Analys

I denna sektion presenteras en sammanställning av de resultat som anses ha relevans och betydelse för denna forskningsöversikt. Vi har analyserat resultatet av artiklarna genom att utgå från tydliga perspektiv och rubriker kopplade till ämnesområdet. Vi har delat in resultat och analys i fyra sektioner. Först tittar vi på skolans ansvar och policy, därefter sätter vi fokus på vuxnas attityder och förhållningssätt. Sedan fokuserar vi på att utgå från elevens perspektiv och värdegrund. Slutligen ser vi på försök till att undervisa i ämnesområdet.

5.1 Skolans ansvar och policy

5.1.1 En tydlig läroplan

I en artikel av Goldman (2010) granskas läroplanen i Queensland, Australien. I granskningen poängteras det att den nya sex och relationsundervisningen innefattar steg i rätt riktning. Dock påvisar artikeln att det inte bevisar huruvida skolor och lärare faktiskt följer dessa riktlinjer och att eleverna får den kunskap som krävs. Goldman (2010) understryker att läran om sex och relationer har en stor vikt i ”skollivet”. Artikeln konstaterar att det finns betydelsefulla faktorer som gör att skolan blir en logisk plats för att undervisa barn i ämnet, då skolan ska utgå från evidensbaserad kunskap. Vidare betonar Goldman (2010) plikten och skyldigheten som skolan har till att bistå med adekvat undervisning till eleverna.

I en senare studie intervjuade Goldman och Grimbeek (2016) 102 lärarstudenter (78 kvinnor och 24 män) i Australien om innehåll, pedagogik och bedömning som bör vara med i

lärarutbildningen. Goldman och Grimbeek (2016) argumenterar att skolor idag har tillgång till kunskap och material för att kunna undervisa i sex och relationer och att dessa utgår utifrån evidensbaserad pedagogik. Material och metoder för denna typ av undervisning är välarbetade samt utvecklade av prestigefyllda organisationer såsom United nations Educational, Scientific & Cultural Organisation (UNESCO) och the World Health Organisation (WHO) (Goldman & Grimbeek, 2016). I en annan forskningsstudie från Queensland, Australien, följer Van Leent och Ryans (2015) barn och lärare i låg- och mellanstadieskolor. I artikeln har de arbetat med intervjuer och observationer med fokus på barnens intresse samt nyfikenhet för sexualitet och

(16)

16

relationer. Van Leent och Ryan (2015) hävdar att utan en tydlig läroplan i kombination med en policy som stärker den professionella inlärningen av sex och relationer, förblir skolan och lärare oförmögna att kunna arbeta med adekvat undervisning.

5.1.2 Otydliga läroplaner

I en analys och jämförelse av filosofiska, historiska, sociologiska, politiska och ekonomiska faktorer mellan Tyskland, Nederländerna och USA får vi en insyn i undervisningen av sex och relationer och betydelsen av unga elevers sexualitet samt hur sexuell hälsa kan främjas (Fawcett & Aronowitz, 2015). Artikeln hänvisar till likheter och skillnader mellan de europeiska länderna (Tyskland & Nederländerna) och USA. Utöver skillnaden på storleken och mångfalden mellan länderna finns inga skillnader när det gäller ungas intresse och debut i sexuella relationer och aktiviteter. Vidare i artikeln så påvisas att USA:s sexualundervisningspolicy grundas i ett perspektiv av abstinens (avhållsamhet), medan i Tyskland och Nederländerna erkänns barn som sexuella varelser (Fawcett & Aronowitz, 2015). Skolan utför endast sin plikt i förhållande till den standard och rådande norm samt förväntan som tillhör dess kultur. Fawcett och Aronowitz (2015) jämförelsestudie försöker ge perspektiv på problematiken av en föråldrad syn på ungas sexualitet och ickefungerande undervisning inom sex och relationer i USA. De argumenterar för och bevisar att det krävs en nationell insats och förändring av policy och kultur när det kommer till en möjlig federal läroplan för ämnesområdet sex och relationer. I Goldmans (2010) australiensiska forskningsstudie granskas istället de brister och problem som kvarstår i en ny läroplan. Bland annat beskrivs avsaknaden av många begrepp och mänskliga funktioner för att förstå människans utveckling; ord som orgasm, pubertet eller menstruation saknas helt. Det visar på att oberoende av vilken kultur eller nation en tillhör så framgår det tydligt i forskningen att någon form av sex och relationsundervisning krävs för att främja elevens hälsa (Goldman, 2010). Utöver det så behövs en tydlig läroplan med riktlinjer som tvingar skolorna och lärarna att undervisa i ämnet (Elliott & Connell, 2009; Fawcett &

Aronowitz, 2015; Goldman & Grimbeek, 2016; Van Leent & Ryan, 2015). Utifrån det material som vi tagit del av finns det ingen tydlig fungerade mall för adekvat undervisning i sex och relationer.

(17)

17

5.2 Vuxnas attityd och förhållningssätt

5.2.1 Läraren

Två svenska forskningsstudier tittar närmare på lärarens roll i förhållande till att undervisa i ämnesområdet sex och relationer. Den första är en mindre intervjustudie av Aldenmyr (2013) med sju olika lärare från olika skolor, ämnen och årskurser i Sverige. Studien fokuserar på hur lärare förhåller sig till undervisning inom ämnesområdet livskunskaper. Den andra

forskningsstudien är en större forskningsartikel av Kimber, Skoog och Sandell (2013) där lärare observerades, intervjuades och granskades samtidigt som de utbildades och undervisade i social-emotionell träning (SET).

I båda studierna framkommer det att en naturlig konsekvens av att samtala om detta ämnesområde, att blotta sitt privatliv och erfarenheter, både påverkar läraren och elevernas personliga utveckling och liv (Aldenmyr, 2013; Kimber, Skoog, & Sandell, 2013). Lärarna som intervjuades medger att de utgår från egna perspektiv i ämnet samtidigt som undervisningen utvecklar deras roll och profession som lärare på ett positivt sätt (Aldenmyr, 2013; Kimber, Skoog, & Sandell, 2013). Lärarna som ingick i utbildningen samtidigt som de undervisade i ämnet visade sig utvecklas på ett personligt plan utöver sin professionalitet. En annan aspekt som framkom i intervjuerna med lärarna var att ämnesområdet innehåller frågor om privatliv, integritet och lärar-elev relationer (Kimber, Skoog, & Sandell, 2013; Aldenmyr, 2013). Denna kombination av diskurs och lärarens identitet påverkar både undervisningen och eleverna (Aldenmyr, 2013). I forskningen framgår det att om lärare får utbildning och/eller undervisar i sex och relationer påverkas deras egen utveckling på ett övergripande positivt sätt, men utan tydliga riktlinjer och rätt utbildning kan vi inte veta vad som fungerar eller inte (Kimber, Skoog, & Sandell, 2013; Goldman,2010; Elliott & Connell, 2009; Van Leent & Ryan, 2015).

5.2.2 Lärarstudenten

Goldman och Grimbeek (2016) fokuserar sin intervjustudie på vad lärarstudenter anser om vad utbildningen i sex och relationer ska innehålla. I en mindre liknande studie från Grekland intervjuades 20 kvinnliga lärarstudenter, främst riktade mot förskoleåldern. I studien framgår det att av de lärarstudenter som inte har någon utbildning alls i ämnet sex och relationer ville

(18)

18

majoriteten inte ens introducera ämnet. Detta är med anledning av att lärarna själva känner brist på kunskap (Brouskeli & Sapountzis, 2017). Det argumenteras att när lärarstudenter får möjligheten att få utbildning i ämnet känner de sig mycket mer trygga i att undervisa i ämnet, samt att de anser att sex och relationer bör vara ett kärnämne från förskolan och framåt (Brouskeli & Sapountzis, 2017). Med anledning av detta så visar båda studierna att det finns ett värde i att utbilda lärarstudenter på ett personligt plan samt i en miljö där studenten inte känner sig obekväm (Goldman & Grimbeek, 2016; Brouskeli & Sapountzis, 2017). I Goldman och Grimbeeks (2016) studie önskar sig lärarstudenter att innehållet i utbildningen ska fokusera på barns utveckling, hur eleverna växer och utvecklas samt den sociala och psykologiska aspekten av pubertet och sexualitet. Vidare i artikeln framgår det att lärarstudenterna föredrar att arbeta självständigt eller i handledningsgrupper med mindre än 30 personer. Detta med fokus på samtalet och diskussionen mellan lärarstudenter (Goldman & Grimbeek, 2016). I båda

forskningsartiklarna är det en självklarhet att vidareutbildning behövs för alla lärare och att det borde bli obligatoriskt för alla lärarstudenter att utbildas i detta ämnesområde (Goldman & Grimbeek, 2016; Brouskeli & Sapountzis, 2017).

5.2.3 Vårdnadshavaren

I en äldre artikel av Goldman (2008) argumenteras det, i respons till vårdnadshavares

invändningar till undervisning i sex och relationer, att det finns fyra betydelsefulla faktorer för varför en omfattande läroplan gällande ämnesområdet bör implementeras. En av faktorerna som nämns är att vårdnadshavare saknar adekvat kunskap i ämnet. Trots att majoriteten av vårdnadshavarna har de bästa intentionerna och möjligheterna på sin sida så förblir det svårt att ge sitt barn den bästa utbildningen. Anledningen till detta kan vara allt från att

vårdnadshavare hämmas av sina egna erfarenheter, till en kunskapsbrist eller rädsla (Goldman, 2008; Stone, Ingham, McGinn, & Bengry-Howell, 2017). I en intervjustudie av Stone, Ingham, McGinn och Bengry-Howell (2017) från södra England deltog ett urplock av 110 föräldrar till 4–7 åringar. Intervjuerna utgår från internationell forskning som har fokus på sexuell

kommunikation samt en större öppenhet mellan föräldrar och barn. I båda studierna framgår det att det finns brist på kommunikation mellan vårdnadshavare och barn samt vikten av en öppen dialog och ett behov av att vårdnadshavare får kunskap och stöttning från skolan. Något som många vårdnadshavare antog i studierna var att om barnet inte frågar om sex och

(19)

19

relationer så är hen inte redo eller i behov av att diskutera ämnet (Goldman, 2008; Stone, Ingham, McGinn, & Bengry-Howell, 2017). Vårdnadshavarna säger sig ha en förståelse och vilja att diskutera med sina barn om sex och relationer. Att göra det på ett så öppet sätt som möjligt, även om det många gånger tog emot då vårdnadshavarna inte visste hur de skulle bemöta barnens nyfikenhet (Stone, Ingham, McGinn, & Bengry-Howell, 2017). I de

forskningsartiklar vi tagit del av poängteras det för en enighet och samverkan mellan skolan, vårdnadshavare och eleven gällande en adekvat undervisning i sex och relationer (Stone, Ingham, McGinn, & Bengry-Howell, 2017; Elliott & Connell, 2009). I en

litteraturöversiktsstudie av Elliott och Connell (2009) påvisas det att elever tillsammans med vårdnadshavarna, läraren, mentorer samt vänner skapar en trygg miljö där sexualitet och relationsfrågor öppet kan diskuteras och besvaras. Att arbeta på detta sätt har en stor betydelse då det kan styrka samt vägleda barn i en utmanande miljö där sexuella och sociala orättvisor sker (Elliott & Connell, 2009).

5.3 Att utgå från eleven

5.3.1 Faktorer för elevens bästa

Vidare i forskningsresponsen till vårdnadshavares invändningar till sex och

relationsundervisning ser vi att de resterande faktorerna utgår mer från ett elevperspektiv. Den första viktiga faktorn som forskningen visar är att barn når puberteten tidigare än

föregående generationer (Goldman, 2008, 2010). Därför bör barn ha rätt kunskap för de olika dramatiska förändringar de kommer att gå igenom i livet. I en medicinsk rapport (clinical report) belyses det att de flesta barn engagerar sig i sexuella beteenden under sina tidiga år i livet (Kellogg, 2009). Beroende på barnets utveckling samt sociokulturell omgivning skiljer sig barnets olika sexuella faser och beteenden. Forskningsrapporten förklarar att barn på förskolan har en naturlig nyfikenhet och genomgår perioder där de förstärker medvetenheten om sin omgivning. Artikeln poängterar att barn är sexuella varelser från födseln, där 50% av elever vid 13 års ålder redan har deltagit i någon av form av sexuell handling. Responsen på barns

sexuella beteende påverkar barns relation till sin sexualitet. Enligt Kellogg (2009) är tolerans och förståelse det rekommenderade tillvägagångssättet att bemöta barnen på.

(20)

20

En ytterligare faktor är att barn behöver kunskap och förståelse för att i senare åldrar kunna vara kritiska till den information som de får tillgång till (Goldman, 2008). Den förmågan påverkar en annan faktor i hur sex har fått ett kommersiellt syfte i dagens samhälle, där ungdomar utsätts för press att vara sexuella i både uppförande, kläder, bilder, beteenden, ordförråd samt genom en hög konsumtion av sociala medier (Goldman, 2008). Pressen från omvärlden är något som vårdnadshavare också bekymrar sig över, vilket tar sig uttryck i en rädsla för att deras barn blir allt mer utsatta för sexuella meddelanden, attityder och värderingar i både sociala medier och den fysiska världen (Stone, Ingham, McGinn, & Bengry-Howell, 2017). Den sista viktiga faktorn för en adekvat undervisning i ämnesområdet är FN:s

barnkonvention, som beskriver att varje enskilt barn har rätt till identitet, hälsa, trygghet samt utbildning. Detta är något som direkt kan kopplas till barnets personliga, mentala och fysiska utveckling (Goldman, 2008).

5.3.2 Normer ur ett elevperspektiv

Kellogg (2015) konstaterar att det är vuxna i barnets närhet som sätter normen för vad som är olämpligt och oacceptabelt beteende. I en doktorsavhandling av Bengtsson (2013) följer hon elever och lärare i årskurs 2 och 3 på två olika skolor. Genom observation och intervjuer har hon samlat in material för att undersöka konstruktioner av normalitet, med specifikt fokus på intersektionaliteten av genus-, ålders- och sexualitetsnormerna som den uttrycks i särskilda sammanhang. I avhandlingen diskuteras hur sexualitetsnormer, förväntan och diskursen uttrycks i vardagen i skolan. Bengtsson (2013) argumenterar för att det är på grund av tvetydigenheten och mindre repeteringar som normer blir etablerade i skolans miljö och verksamhet. Det är av stor vikt att förstå att oavsett den samhällsnorm som existerar så framgår det i forskning att redan i förskolan har barn en medvetenhet om sex och relationer utan att någon utomstående påpekat det eller att det har förespråkats (Fawcett & Aronowitz, 2015; Kellogg, 2009; Van Leent & Ryan, 2015). Forskningen av Van Leent och Ryan (2015) antyder att barn redan förstår heterosexualitetsnormen och att de förstår att det finns en mångfald av sexualiteter samt att de gärna diskuterar det med sina kompisar och med läraren. Vidare förklarar artikeln att den unga eleven ställer utmanande frågor kring sexualitet, de använder sig bland annat utav homofobiska gester och kan avslöja homosexuella känslor. I motsättning till det, har andra elever samkönade föräldrar och/eller blivit uppfostrade med en

(21)

21

kunskap där en mångfald av sexualitet får uttryckas (Van Leent & Ryan, 2015). Elliott och Connell (2009) beskriver i sin artikel att beteende hos barn är att de tenderar att avbryta lärarens planerade lektion som bygger på stereotypiska normer, såsom kön, sexuell identitet, tillhörighet och klass. De argumenterar vidare att det är under dessa tillfällen av motstånd som vikten av att samtala om den norm som existerar i klassrummet blir tydlig. Det är här läraren har en chans att ändra på barnens inställningar till den rådande normen (Bengtsson, 2013; Elliott & Connell, 2009).

Utöver vad forskningen antyder gällande faktorer och normen för en adekvat undervisning, ser vi att elevens åsikt och inflytande är en annan viktig del i att förbättra undervisningen i sex och relationer. Enligt Elliott och Connell (2009) så upplever barn många gånger sex och

relationsundervisningen som något påtvingat och det i sin tur påverkar relationen till ämnet, skolan, kamraterna och familjen. Detta kan förhindras genom att skolan erbjuder ett brett perspektiv på ämnet sex och relationer. Eleven ska kunna uttrycka sin sexualitet utifrån den egna identiteten utan att diskrimineras eller få skuldkänslor. Detta sammantaget stärker vikten av sex och relationsundervisningen i att styrka barnets hälsa (Elliott & Connell, 2009; Fawcett & Aronowitz, 2015; Goldman, 2010).

5.4 Didaktiska försök till undervisning i ämnet

5.4.1 Livskunskap och SET (social-emotionell träning)

I en vetenskaplig artikel av Löf (2009) diskuteras vad ämnet livskunskap skulle kunna innehålla och hur det skulle kunna användas i värdegrundsarbetet i skolorna. Enligt Löf (2009) är ämnet livskunskap ett försök till att bland annat kontextualisera ämnesområdet sex och relationer. En annan anledning till livskunskap är att skolorna vill främja elevernas sociala och emotionella kompetens. Ett tydligt undervisningsmål för dessa områden är att de ska vara hälsofrämjande och drivas fram med förebyggande insatser. Enligt artikeln så finns det ett intresse för att arbeta med värdegrundsfrågor, livskunskap och sex och relationer, men att bristen på tydliga riktlinjer och enighet bidrar till att separata diskurser i ämnet växer fram (Löf, 2009). I en jämförandestudie av Landahl (2015) analyseras begreppen moralisk uppfostran och livskunskap ur ett historiskt perspektiv. I artikeln framgår det bland annat att känslor är en

(22)

22

viktig del av undervisningsämnen som livskunskap och sex och relationer. Vidare i artikeln poängterar Landahl (2015) att livskunskap är ett ämne som utspelas i det sociala samspelet samt att det är ett nutidsämne. Löf (2009) argumenterar vidare i sin artikel att om livskunskap ska införas på schemat i skolorna kan det bli på bekostnad av sex och relationsundervisningen. Det kan vara en anledning till att lärare känner en brist på kunskap och rädsla runt ämnet sex och relationer. En annan svårighet med begrepp som livskunskap och sex och relationer, är att de är svårdefinierade vilket kan leda till förvirring och ett hinder i hur det ska undervisas. Vidare beskriver Löf (2009) att problemet med dessa ”ämnen” är just hur vi ska definiera dem och vad de ska innehålla. Löf (2009) frågar sig bland annat huruvida social-emotionell träning (SET) är synonymt med livskunskap samt om sex och relationer är en del av livskunskap eller om det är tvärtom. Att skolor och kommuner har dessa motstridiga diskurser och arbetar med dessa frågor på många olika sätt bidrar till en kvalitativ ojämlikhet i elevernas lärande och kunskap samt att det motsägelsefulla innehållet och budskapet av ämnet bidrar till förvirring och kunskapsbrist hos eleven (Löf, 2009).

5.4.2 Spring Fever i England

I en utländsk forskningsstudie framtagen av Newby och Mathieu-Chartier (2017) undersökte de hur engelska skolor arbetar med sex och relationer med programverktyget ”Spring Fever”, som ska appliceras i sex och relationsundervisningen. En skola i Warwickshire England med ca: 300 elever fick möjligheten att vara med i detta pilotprogram. Något att ha i åtanke är att skolan är en del av den engelska kyrkan som i sin tur får bidrag från den katolska kyrkan. Skolans verksamhet och kultur utgår från en kristen religiös tro samt anser att religiösa värden är centrala i undervisningen (Newby & Mathieu-Chartier, 2017). Målet med Spring Fever är enligt Newby och Mathieu-Chartier (2017) att ha en positiv inverkan på barns kunskap och attityd gentemot den sexuella hälsan. Barn i 4–11 års åldern deltog i Spring Fever lektionerna där endast tre utav de 302 elever nekades att delta i studien, på grund av vårdnadshavarnas beslut. Till lärarnas förvåning var majoriteten av eleverna mottagliga till programmet samt att de gärna delade med sig av egna tankar kring ämnet. Föräldrar fick också en positiv inställning till programmet och såg att barnen hade fått ny kunskap och förståelse i samband med Spring Fever (Newby & Mathieu-Chartier, 2017). Utifrån lärarperspektivet var det överlag enkelt att följa Spring Fever programmet tack vare dess struktur. Även om en del av eleverna stundtals

(23)

23

var obekväma under programmets gång var de ändå nyfikna och ville fortsätta undervisas i ämnet (Newby & Mathieu-Chartier, 2017).

(24)

24

6 Slutsats & diskussion

I denna sektion tittar vi på vilken slutsats som resultatet av vår forskningsöversikt leder till. Avslutningsvis diskuteras resultatet och ämnet med en framtidsutsikt.

6.1 Slutsats

Till att börja med så kan vi dra slutsatsen att det finns ytterst lite forskning inom detta ämnesområde riktat till undervisning i årskurserna F-3. Vidare ser vi att en majoritet av forskningen sker utanför Sverige och att den riktas mot äldre eller yngre åldrar i relation till målgruppen. För att kunna arbeta och undervisa i sex och relationer behövs material och verktyg. En slutsats är att det finns material tillgängligt från olika organisationer och myndigheter men för få riktlinjer och krav från skolmyndigheter. För att kunna ge ämnesområdet större utrymme i skolan bör alla involverade parter få fördjupad kunskap, tydligare riktlinjer och lättare tillgång till material och arbetsmetoder.

6.1.1 Det yttersta ansvaret

Alla skolor, lärare och samhällen har ett stort ansvar att ge sina elever en adekvat förståelse för sin sexualitet och därmed sin personliga hälsa. Det finns ett behov av att skapa goda relationer och samverkan mellan hemmet och skolan. Utifrån vårdnadshavarnas perspektiv framgår det tydligt att det finns brister i kunskap, kommunikation och tid för att ansvaret ska ligga på hemmet (Goldman, 2010; Van Leent & Ryan, 2015). Alla elever har olika förutsättningar, möjligheter och identitet som i sin tur påverkar elevens egen förståelse och inställning till undervisning (Goldman, 2008; Stone, Ingham, McGinn, & Bengry-Howell, 2017). Oberoende av norm, kultur och nationalitet så är skolmiljön och dess verksamhet en logisk plats för att bidra med denna kunskap och ge eleverna en adekvat undervisning (Goldman, 2010; Goldman & Grimbeek, 2016; Van Leent & Ryan, 2015). Det belyses också vikten av att skapa en tydlig läroplan med riktlinjer som främjar elevens förståelse och kunskap inom ämnesområdet sex och relationer (Elliott & Connell, 2009; Fawcett & Aronowitz, 2015; Goldman, 2010;

(25)

25

deras roll i förhållande till ämnet ser vi att förhållningssättet och relationen de skapar med sina elever är avgörande för kunskapsinhämtningen. Vidare är det tydligt att ju bredare kunskap och utbildning lärarna får desto större chans är det att det förs vidare till respektive elev (Aldenmyr, 2013; Kimber, Skoog, & Sandell, 2013). Tittar vi på lärarstudenter så önskar de tydligare innehåll i utbildningen med fokus på barns utveckling samt samtalens styrka i mindre grupper. När lärarstudenterna själva får fördjupad kunskap i sex och relationer ökar deras intresse för och ändras deras attityd till ämnet, vilket bidrar till en motivation att undervisa i sex och relationer för elever i tidiga skolåldrar (Brouskeli & Sapountzis, 2017; Goldman & Grimbeek, 2016).

6.1.2 Elevinflytande

Utifrån elevernas perspektiv ser vi ingen brist på argument för en adekvat och tidig

undervisning i ämnet. För det första är barn mognare och mer nyfikna att bemöta frågor inom ämnesområdet än vi tidigare trott och dessutom ser vi i dagens samhälle ett större behov av det (Goldman J. D., 2008; Kellogg, 2009). Ur elevernas egna perspektiv belyses och argumenteras det för att en trygg miljö och goda förutsättningar är önskade, vilket kan kopplas till lärares kunskap och intresse för att undervisa i ämnet (Elliott & Connell, 2009).

På grund av otillräcklig utbildning och avsaknad av riktlinjer och undervisningsmaterial i skolorna så uppstår det olika diskurser och förvirring om hur ämnesområdet ska undervisas (Bengtsson, 2013; Löf, 2009). Normer styr elevernas och undervisningens förutsättningar genom att den etablerade normen sätter ramen för vad som är accepterat. Genom att vara observant över de normer som existerar hos varje elev och i samhället kan skolor och lärare vara med och bryta den rådande normen vilket i sin tur inkluderar fler elever i samtalen och undervisningen (Bengtsson, 2013; Elliott & Connell, 2009; Van Leent & Ryan, 2015).

6.1.3 Didaktiken

Det har gjorts olika försök till att undervisa inom detta ämnesområde, bland annat genom livskunskap, SET och annat värdegrundsarbete, men p.g.a. okunskap, rädsla och normer har undervisningen stött på olika hinder eller motsättningar som har bidragit till en ojämlikhet för

(26)

26

eleverna i våra svenska skolor (Aldenmyr, 2013; Landahl, 2015; Löf, 2009). Samtidigt visar programmet ”Spring Fever” att det är möjligt att undervisa i sex och relationer för de yngre åldrarna, även i en kultur och norm där religion har en viktig position i samhället (Newby & Mathieu-Chartier, 2017). Nya program och nya ämnen inom ämnesområdet sex och relationer kan bidra till förvirring och i slutändan en icke likvärdig undervisning för eleverna (Löf, 2009).

6.2 Diskussion

6.2.1 Ämnets innehåll

Att utgå från elevernas olika behov, intressen och förutsättningar anser vi är grunden till en adekvat undervisning i ämnesområdet sex och relationer. Lärare som vårdnadshavare har själva uttalat sig om kunskapsbrist i ämnesområdet vilket är något problematiskt och som är viktigt att adressera. Detta är en stor anledning till valet av forskning i utformningen av denna text. Något som också blir tydligt i denna studie är att barns rättigheter inte alltid tillgodoses då de stöter på hinder i förhållande till sex och relationsundervisningen. Barns nyfikenhet på sex och relationer utnyttjas inte heller i undervisningssyfte. Lärare för de äldre åldrarna får idag

utbildning i ämnet sex och relationer och ändå poängterar elever att den utbildning de har fått har en låg nivå där bland annat normkritik inte utövas. Förhoppningsvis så bidrar den nya utbildningen till en förbättrad attityd till ämnesområdet och att det blir normaliserat, en del av normen, att kunna samtala och diskutera kring detta ämnesövergripande område.

6.2.2 En reflektion av för- och nackdelar i denna text

En reflektion om denna text och arbete är att vi har utgått från ett perspektiv, vårt. Vi har från början haft perspektivet att ämnet sex och relationer är något som behövs och som vi känner har många brister baserat på våra egna erfarenheter i skolans värld. I detta arbete tog vi

beslutet att fokusera på forskning som kunde möta syftet och frågeställningen. En konsekvens av detta blir att delar av ämnesområdet och av den forskning som existerar utesluts, bland annat frågor om våld, övergrepp och sjukdomar som smittar genom sex. Om vi exempelvis hade fokuserat på vad innehållet i undervisning i sex och relationer bör innefatta så hade resultatet och våra val av studier varit annorlunda. Utformningen av detta arbete baserades på

(27)

27

vad vi ansåg att lärarstudenter och lärare bör veta för att kunna påbörja undervisning i ämnet. Det kan kopplas till att endast en av fyra rektorer följer upp undervisning i detta ämne. Utifrån att ha arbetat med denna text under en längre tid så är en reflektion nu när vi tittar tillbaka att vi kunde börjat kedjesöka tidigare på författare och forskning samt ha utgått från och utvecklat den didaktiska delen för att ge oss och läsarna mer tydliga verktyg för undervisning i sex och relationer. En fördel med denna text är att den ger lärare en ingångsport till att överhuvudtaget arbeta med dessa frågor i de yngre åldrarna. En nackdel är att innehållet av texten inte ger någon vidare fördjupning i ämnet utan är mer av en introduktion i sex och relationer.

6.2.3 Framtidens behov

Med ny utbildning och reviderade riktlinjer i läroplanen är hoppet att det ska ske en förbättring i undervisning i sex och relationer i framtiden. Däremot är det inte en garanti för att det

kommer fungera. Vi har försökt med ämnesövergripande och ämnesintegrerade ämnen tidigare utan att det har gett något vidare resultat. Ett exempel är att livskunskap inte längre är något ämne i läroplanen. Vi kan ju hoppas att dessa reformer kommer förbättra undervisningen men som forskningen vi tagit del av visar så finns det inga garantier. Avslutningsvis anser vi att det finns ett behov av mer forskning inom ämnesområdet och åldersgruppen, framför allt när det kommer till undervisningsmetoder. Översiktsstudien påpekar att det finns ett behov för vidare forskning inom ämnet där de yngre barnen behöver vara i centrum för att förstå dessa

medborgares behov. I den värld vi lever i dag kan vi enkelt få tillgång till kunskap och

information. Med det i åtanke så behövs mer forskning i vad som faktiskt krävs för en adekvat undervisning, didaktiska verktyg, färdiga program, undervisningsmetoder och arbetssätt. Till dess hoppas vi att denna text ska ge er inspiration och motivation att påbörja arbetet med att förgöra den tabu som ämnet utgör.

(28)

28

7 Referenslista

Aldenmyr, S. I. (den 02 Januari 2013). Handling challenge and becoming a teacher: an analysis of teachers’ narration about life competence education. Teachers and Teaching Theory and Practice, ss. 344-357.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (uppl. 3). Lund: Studentlitteratur AB.

Bartholdsson, Å., & Hultin, E. (2015). Sociala relationer, värdegrund och lärarprofessionalitet. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Bengtsson, J. (2013). Jag sa att jag älskade han men jag har redan sagt förlåt för det: Ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år. Linköpings: Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet.

Brouskeli, V., & Sapountzis, A. (den 21 November 2017). Early childhood sexuality education: Future educators’ attitudes and considerations. Research in Education, ss. pp. 56-68. Centerwall, E. m. (2005). Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm:

Myndigheten för skolutveckling.

Elliott, S., & Connell, C. (den 11 Juni 2009). Beyond the Birds and the Bees: Learning Inequality through Sexuality Education. American Journal of Sexuality Education, ss. 83-102.

Fawcett, T., & Aronowitz, J. (den 10 Juni 2015). Analysis of Public Policies for Sexuality Education in Germany and The Netherlands. American Journal of Sexuality Education, ss. 140-157.

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.

Goldman, J. D. (den 28 Oktober 2008). Responding to parental objections to school sexuality education: a selection of 12 objections. Taylor & Francis Group, ss. 415-438.

Goldman, J. D. (den 08 Februari 2010). The new sexuality education curriculum for Queensland primary schools. Sex Education, ss. 47-66.

Goldman, J. D., & Grimbeek, P. (den 22 Juli 2016). What do preservice teachers want to learn about puberty and sexuality education? An Australian perspective. Pastoral Care in Education, ss. 189–201.

Ingham, R., Gibbins, K., & Stone, N. (den 05 November 2012). ‘Where do babies come from?’ Barriers to early sexuality communication between parents and young children. Sex Education: Sexuality, Society and Learning, ss. 228-240.

Kellogg, N. D. (den 31 Augusti 2009). Clinical Report—The Evaluation of Sexual Behaviors. American academy of pediatrics, ss. 992-998.

Kimber, B., Skoog, T., & Sandell, R. (den 31 Mars 2013). Teacher Change and Development during Training in Social and Emotional Learning Programs in Sweden. The International Journal of Emotionel Education, ss. 17-35.

(29)

29

Löf, C. (den 1 Februari 2009). Livskunskap – en gränsöverskridande praktik i skolan. Educare - Vetenskapliga skrifter.

Landahl, J. (den 1 Februari 2015). Skolämnen och moralisk fostran: En komparativ studie av samhällskunskap och livskunskap. Nordic Journal of Educational History, ss. 27-47. Martinsson, L., & Reimers, E. (2020). Skola i normer (tredje upplagan). Malmö: Gleerups

utbildning AB.

Newby, K. V., & Mathieu-Chartier, S. (den 11 Oktober 2017). Spring fever: process evaluation of a sex and relationships. Sex education, ss. 90-106.

Nordenmark, L. (2011). Sex och samlevnad i skolan. Stockholm: Norstedts Förlagsgrupp AB. Regeringskansliet. (den 3 September 2020a). Regeringen.se. Hämtat från Regeringskansliet:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/battre-sexualundervisning-for-unga/

Regeringskansliet. (den 14 September 2020b). Regeringen.se. Hämtat från Regeringskansliet: https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/09/unga-ska-fa-sexualundervisning-i-skolan-inte-av-porrindustrin/

RFSU. (den 25 11 2017). https://www.rfsu.se. Hämtat från RFSU: https://www.rfsu.se/om-rfsu/om-oss/rfsus-historia/viktiga-artal-och-reformer/

Skolinspektionen. (2018). Sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019.

(Sjätte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (den 10 September 2020). sex och samlevnad. Hämtat från Skolverket:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sex-och-samlevnad

Skolverket. (den 10 September 2020). Skolverket.se. Hämtat från Sex och samlevnad: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sex-och-samlevnad

SNAF. (den 1 Januari 2018). Sexualkunskapen ni aldrig fick. Hämtat från SNAF: Sexualkunskapen ni aldrig fick: https://www.snaf.se/

Stone, N., Ingham, R., McGinn, L., & Bengry-Howell, A. (den 17 Maj 2017). Talking relationships, babies and bodies with young children: the experiences of parents in England. Sex Education, ss. 588-603.

Van Leent, L., & Ryan, M. (den 11 December 2015). The changing experiences of primary teachers: responding to scenarios involving diverse sexualities. International Journal of Inclusive Education, ss. 711–725.

References

Related documents

Utifrån myndighetens verksamhet är UKÄ av uppfattningen att denna stora mängd detaljerade och omfattande mål redan idag innebär stora utmaningar för de lärosäten som bedriver

Uppsala universitet har av Utbildningsdepartementet anmodats att inkomma med yttrande över ovan nämnda promemoria. Uppsala universitet menar att såväl det utvidgade som det nya

Det är svårt att bedöma om förslaget kommer att ha den beskrivna och önskade effekten av just ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter samt sex- och samlevnad.. Remissen

Förhållningen till elever med NPF kräver en utvecklad kunskap om hur kognitionen är hos elev med NPF och vad som krävs för att optimera förmågan och ge förutsättningar

Det finns även andra omständigheter som skolpersonal möter frekvent vilka ställer krav på hur personalen ska anpassa skolvardagen för dessa elever.. Allt fler elever

Barn- och utbildningsförvaltning i Värnamo kommun är utsedda som remissinstans gällande utredningen ”Ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad

Marlene Jörhag (KD) yrkar om att göra tillägg till remissyttrandet, vilket bearbetas av nämnden till ett reviderat förslag med tillägget: Programnämnd barn och utbildning

Specialpedagogen har flera mål i sin utbildning som handlar om detta: - visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter - visa förmåga att