Hälsa och samhälle
SYMTOM VID
HJÄRTINFARKT
En litteraturstudie om hur män och kvinnor
beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt
ANNIKA HÅKANSSON RÖNNHOLM
SANDRA NILSSON
Examensarbete Malmö högskola
Kurs VT 02 Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
2
SYMTOM VID HJÄRTINFARKT
En litteraturstudie om hur män och kvinnor
beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt.
Annika Håkansson Rönnholm
Sandra Nilsson
Håkansson Rönnholm, A & Nilsson, S. Symtom vid hjärtinfarkt. En
litteraturstudie om hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt.
Examensarbete i omvårdnadsvetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och
Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2004.
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar enligt Polit et al (2001). Elva artiklar ligger till grund för studiens resultat. Resultatet presenteras i symtom för män och kvinnor. De sex vanligaste symtomen var vid hjärtinfarkt bland män; bröstsmärtor, andra smärtor, temperatur förändringar, svaghet och respiratoriska förändringar. De sex vanligaste symtomen var vid hjärtinfarkt bland kvinnor; fatigue, respiratoriska förändringar, bröstsmärtor, andra smärtor, temperatur förändringar och svaghet. I diskussionen har Barbro Gustafsson (1997) SAUK- modellen vävts in för att belysa den bekräftande omvårdnaden.
3
SYMPTOMS OF MYOCARDIAL
INFARCTION
A literature review about how men and women
describe their symptoms of myocardial infarction.
Annika Håkansson Rönnholm
Sandra Nilsson
Håkansson Rönnholm, A & Nilsson, S. Symptoms of myocardial infarction. A literature review about how men and women describe their symptoms of myocardial infarction. Examination paper nursing sience 10 points. Malmö uneversity: Health and Society, department of nursing, 2004.
The purpose of this literature review is to illustrate how men and women describe their symptoms. The method is a literature review based on scientific and critical examined by Polit et al (2001). The studie is based on eleven articles. The result presentation shows symptoms of men and women. The six most common symptoms of mypcardial infarction among men; chestpain, other pain, increase of temperature, weakness and respiratory changes. The six most common symotoms of myocardial infarction among women; fatigue, respiratory changes, chestpain, other pains, increase of temperature and weakness. In the discussion will Barbro Gustafsson´s SAUK-modell illuminate the confirmed nursing care.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING BAKGRUND Hjärtinfarkt Definition av hjärtinfarkt Patologi Riskfaktorer Epidemiologi Nationellt Internationellt Symtom DiagnostikBehandling och Omvårdnad Eftervård och Rehabilitering Samhällskostnader
Genusforskning Smärta
Lagar och författningar Gustafsson´s omvårdnadsteori
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Litteratursökning Litteraturanalys RESULTAT DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion SLUTORD REFERENSER BILAGOR 5 5 5 5 6 6 6 6 6 7 7 7 8 9 9 10 10 10 11 12 12 12 12 18 18 19 21 22 24
5
INLEDNING
Var femte patient som söker vård via akutmottagningen i Sverige visar symtom på kranskärlssjukdom (cirka 150 000 årligen). Av dessa läggs 90 000 in på
hjärtintensivavdelning varav en tredjedel har hjärtinfarkt, en tredjedel hotande hjärtinfarkt och en tredjedel fick inte diagnosen hjärtinfarkt. Två tredjedelar av dessa 90 000 patienter är män. Kvinnor som drabbas är i genomsnitt tio år äldre än männen. Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i vårt land
(Socialstyrelsen, 2001 a).
Vårt intresse att studera ännet väcktes av att vi läst i massmedia att det har visat sig ta längre tid innan kvinnor med hjärtsjukdom får behandling jämfört med männen. Kvinnor väntar längre innan de söker vård, och vi undrar därför om detta beror på att kvinnor har andra symtom än de klassiska bröstsmärtorna. Enligt en gallupundersökning 1998 trodde de flesta kvinnorna att den vanligaste
dödsorsaken bland kvinnor var bröstcancer, endast 5% visste att det var hjärt- kärlsjukdomar (Schenk-Gustafsson, 2001). Det är en traditionell tanke att hjärtinfarkt endast drabbar män.
BAKGRUND
I bakgrunden beskrivs hjärtinfarkt, dess symtom, utbredning, behandling och omvårdnad. En kort förklaring följer sedan om genusforskning, smärta, lagar och författningar och Gustafssons omvårdnadsteori; SAUK-modellen.
Hjärtinfarkt
Stroke har varit vanligt i hundratals år, men hjärtinfarkt beskrevs i stort sett inte i den medicinska facklitteraturen förrän efter första världskriget. En plötslig hjärtattack hos en synbart frisk person finns dokumenterad för första gången i USA på 1920-talet (Mackay, 1994).
Definition av hjärtinfarkt
Akuta koronara syndrom omfattar tillstånd som orsakas av plötsligt försämrat blodflöde i ett av hjärtats kranskärl och därigenom syrebrist. Ischemi uppkommer i detta kärls försörjningsområde i hjärtmuskeln. De akuta koronara syndromen omfattar akut hjärtinfarkt, instabil angina pectoris och plötslig död av arytmi utlöst av plötslig syrebrist i hjärtmuskeln. Gränsdragningen mellan akut hjärtinfarkt och instabil angina är flytande och beror på vilka metoder och definitioner som används för att påvisa hjärtmuskelskada (Socialstyrelsen, 2001 a).
Med hjärtinfarkt avses i denna litteraturstudie, ”plötsligt försämrat blodflöde i en
kransartär medförande skadlig ischemi i myocardiet” (s 38). Definitionen är
6
Patologi
Den underliggande orsaken till akuta koronara syndrom är, en bristning (fissur) i ett åderförkalkningsplack i ett kranskärl, samt en pålagrad blodproppsbildning (trombos) och spasm som plötsligt förtränger eller helt täpper till blodflödet i kranskärlet. Detta leder till en plötslig syre- och näringsbrist (ischemi) i
hjärtmuskulaturen vilket medför en snabb försämring av pumpfunktionen, EKG-förändringar och tryck och/eller smärta i bröstet. Om blodflödet helt upphör under mer än 15-30 minuter uppstår skador på hjärtmuskulaturen med läckage av ämnen från döende hjärtmuskelceller (biokemiska infarktmarkörer) som kan påvisas i blodprover. Tidsförloppet vid utveckling av akut hjärtinfarkt är mycket
varierande, hela hjärtskadan är ibland utvecklad inom några timmar medan den i andra fall kan pågå över flera dygn (Socialstyrelsen, 2001 a).
Riskfaktorer
Traditionella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus samt rökning, även ålder, kön och social bakgrund spelar en stor roll. Vad gäller biologiska riskfaktorer så är det välkänt att fetma (framförallt lokaliserad till intra- abdominella depåer), stillasittande och dålig kondition samt inadekvat kost (för mycket mättat fett, för lite kolhydratfibrer) leder till en minskad insulinkänslighet (insulinresistens) (Lindgärde et al, 2000).
Epidemiologi
Nationellt. Under perioden 1987-2000 har ca 444 000 personer registrerats för
akut hjärtinfarkt. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare har under perioden sjunkit med i genomsnitt drygt en procent per år, mer i början av perioden än i slutet. Dödligheten i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare har under samma period sjunkit med i genomsnitt närmare tre procent årligen. Incidensen har minskat mer bland män än kvinnor. Den åldersstandardiserade incidensen för män minskade under åren 1990 till 2000 med 15 procent. För kvinnorna var denna minskning ca 9 procent (Socialstyrelsen, 2003).
Hjärt-kärlsjukdom är det största folkhälsoproblemet för både män och kvinnor. I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år och män över 45 år. Mortaliteten i hjärt-kärlsjukdom minskar i Sverige, men oroväckande är att minskningen är mindre uttalad bland kvinnor än bland män, och att man till och med ser en ökning i vissa kvinnogrupper. Cirka 30 000 personer dör varje år i Sverige i koronarsjukdom, varav hjärtinfarkt är en orsak, plötslig död och
hjärtsvikt andra. År 2000 avled omkring 16 000 personer av hjärtinfarkt, 64 procent män och 36 procent kvinnor (Schenk-Gustafsson, 2003).
Internationellt. I västvärlden minskar mortaliteten i hjärt-kärlsjukdomar, däremot
noteras en ökning i Danmark, Östeuropa och Ryssland. 1998 rapporterades ett trendbrott i USA med en ökning av koronarsjukdom bland kvinnor. I USA dör årligen 960 000 personer i kardiovaskulär sjukdom, vilket blir omkring en person var trettionde sekund. I USA vårdas varje år omkring 1,5 miljoner patienter för akut koronarsyndrom (aa).
Monicastudien, en världsomspännande studie av hjärtinfarktincidens hos kvinnor och män, visar att hjärtinfarktincidensen i alla länder är högre bland männen än bland kvinnorna, men att det finns en korrelation mellan den manliga och kvinnliga incidensen (Björkelund mfl, 2001).
7
I de länder där incidensen är hög för männen är den också hög för kvinnorna. Dock finns den högsta kvinnliga hjärtinfarktincidensen i Skottland, medan den manliga är högst i finska Karelen (Björkelund mfl, 2001).
Symtom
Den kliniska bilden vid infarkt kan vara mycket skiftande, alltifrån total symtomfrihet, då infarkten avslöjas vid senare EKG-undersökning, till plötslig död. Det vanligaste debutsymtomet är en central bröstsmärta. Den varierar inte med kroppsställning eller andning och påverkas inte av mat eller dryck. En sådan bröstsmärta som varar i mer än 30 minuter inger stark misstanke på hjärtinfarkt (Persson, 2003).
Ibland är andra besvär som exempelvis ångest, illamående, kallsvettighet, andfåddhet mer påtagliga än smärtupplevelsen. Vissa varningssymtom kan ha förekommit under närmaste månaden (Ericson & Ericson, 2002).
Diagnostik
Förutom sjukhistorien är EKG det primära instrumentet för att omedelbart bedöma patienter med obehag i bröstet. Vid misstanke om hjärtinfarkt har endast 10 procent av patienterna, och hos dem med hjärtinfarkt cirka 40 procent, diagnostiska EKG-förändringar (dvs. ST-höjning). För de övriga krävs analyser av biokemiska hjärtskademarkörer i blodprover för att verifiera eller avvisa misstanke om hjärtinfarkt eller allvarlig instabil kranskärlssjukdom
(Socialstyrelsen, 2001 a).
Idag används följande analyser för att påvisa hjärtskada:
?? CK-MB (massa): rutinprov för tidigt påvisande eller uteslutande av hjärtinfarkt.
?? Troponin-T eller I: för tidig prognosbedömning, för uteslutande av hjärtskada och för en sen diagnos.
?? Myoglobin: tidigaste biokemiska indikatorn på hjärtinfarkt, men med låg specificitet (a a).
Behandling och omvårdnad
Patienter med svårdiagnostiserade eller svårbehandlade tillstånd med bröstsmärtor eller påverkan av cirkulationen kan kranskärlsröntgen vara det snabbaste och enklaste sättet att nå fram till diagnos och behandling. Akut kranskärlsröntgen bör utföras på sjukhus med möjlighet att omedelbart i anslutning till undersökningen utföra ballongdilation (PTCA) eller bypasskirurgi (CABG). Målsättningarna med behandlingarna är att lindra smärta och ångest, förlänga livet, minska skada och komplikationer och förhindra återinsjuknande. Vid akut hjärtinfarkt är resultatet bättre ju tidigare behandlingen startas efter insjuknandet (Socialstyrelsen, 2001 a). Studier har visat att i sjukvården får kvinnor vänta längre än män på undersökning och EKG-tagning (på akutmottagningen), och att kvinnor med infarkt jämfört med män med infarkt oftare placeras på en vanlig vårdavdelning än på
intensivvårdsavdelning (56 procent mot 83 procent). Även om kvinnor har mer symtom än män, tror den undersökande läkaren att symtomen kan förklaras i termer av icke-kardiella orsaker, speciellt bland kvinnor med patologiska testresultat (Björkelund mfl, 2001).
8
Behandling av akuta koronara syndrom på sjukhus kan sammanfattas med förkortningen SATSA. För samtliga patienter med misstänkt eller säkerställd infarkt eller instabil angina skall man på sjukhuset omedelbart ta ställning till följande behandlingar:
?? Smärtlindring: morfin, syrgas, sedativa-anxiolytika, revaskularisering. ?? Anti-ischemisk behandling: betablockad, nitrater, revaskularisering. ?? Trombosbehandling: ASA, trombolys, heparin/Imw heparin,
fibrinogenreceptorblockad, revaskularisering.
?? Sviktbehandling: diuretika, nitrater, ACE-hämmare, CPAP. ?? Arytmibehandling.
Strategin med omedelbar start av syrgas, morfin, betablockad och/eller
nitroglycerin baseras på den snabba symtomlindrande effekten (Socialstyrelsen, 2001 a).
Uppföljningarna av hjärtintensivvården visar på en del könsskillnader när det gäller behandling av män och kvinnor i jämförbara åldersgrupper. Därutöver finns det tydliga skillnader mellan åldersgrupperna, yngre patienter får oftare
behandling än äldre. Denna restriktivitet med behandling av äldre patienter berör avsevärt fler kvinnor än män (Socialstyrelsen, 2004).
I det akuta stadiet går omvårdnaden huvudsakligen ut på att kompensera för patientens egna aktiviteter, dvs. fatta beslut och agera på patientens vägnar. Det är viktigt med vila. Detta är patienten inte alltid medveten om, och är ofta inte
förmögna att ta emot information och vägledning i den akuta fasen.
Sjuksköterskan måste kunna fatta beslut åt patienten, så att han vilar och därmed minskar syreförbrukningen. Det är viktigt att patienten inte upplever situationen som skrämmande och sjuksköterskan bör vägleda både patienten och hans närstående så att de bevarar sin integritet. Sjuksköterskan måste i varje enskilt fall bedöma hur de närmaste påverkar patienten och hans tillstånd. I vissa fall kan några minuters besök av en ängslig och nervös närstående vara en stor påfrestning för patienten, i andra fall kan det tvärtom vara bra för patienten att ha någon anhörig hos sig hela tiden. Det är viktigt att de närstående bemöts på ett sätt som hjälper dem att klara av situationen. Det blir då lättare för dem att bidra till att skapa en trygg atmosfär kring patienten. De närstående bör inte få en känsla av att de blir avvisade, men de måste informeras om eventuella begränsningar av
besökstiden. Det är viktigt att vara lyhörd för patientens och de närståendes behov (Almås, 2002).
Eftervård och rehabilitering
Eftervården på sjukhuset är inriktad på god omvårdnad, lugnande information och lindring av eventuell smärta och ångest samt behandling och förebyggande av komplikationer. Med nuvarande behandling finns möjligheter att långsiktigt förbättra prognosen och minska symtomen efter akuta koronara syndrom. Följande åtgärder är vanligen aktuella:
?? Trombosprofylax: ASA, clopidogrel, orala antikoagulantia. ?? Ischemibehandling: betablockad, nitrater, revaskularisering.
?? Sviktbehandling: diuretika, ACE-hämmare, betablockad, spironolakton. ?? Tobakstopp: totalt rökstopp.
?? Lipidsänkning: statiner, insulin vid diabetes mellitus. ?? Arytmibehandling.
9
Rehabiliteringen syftar till att återföra patienten till ett så normalt liv som möjligt och hänsyn måste tas till såväl fysiska som psykologiska och socioekonomiska faktorer. Rehabiliteringsprocessen bör starta så snart som möjligt efter
intagningen och fortsätta under de närmaste månaderna. Den gradvisa återgången till tidigare aktiviteter (inklusive sexuell aktivitet) och återupptagande av arbete bör börja diskuteras före utskrivningen. Individuell rehabilitering kräver god insikt i den enskilda patientens behov och tid för dessa. Uppgiften kan för det mesta skötas av kranskärlssjuksköterskor som koordinerar och individualiserar insatserna för varje patient. I planeringen och genomförandet av den individuella rehabiliteringen bör en nära anhörig delta. Närstående bör också erbjudas utbildning i hjärtlungräddning. Efter akuta koronara syndrom, liksom efter CABG och PTCA, finns det ett stort behov av fysisk rehabilitering för att underlätta återgången till normal fysisk aktivitet och ett normalt arbetsliv (Socialstyrelsen, 2001 a).
Samhällskostnader
Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar står för 14 procent (cirka 3,2 miljarder kronor) av Sveriges totala läkemedelskostnad. 97 procent används i den öppna vården och endast 3 procent i den slutna vården (Socialstyrelsen, 2001 b).
8 procent av alla förtidspensioner och sjukbidrag beror på hjärt-kärlsjukdomar. De samhällsekonomiska kostnaderna för hjärtsjukdom beräknas uppgå till cirka 16 miljarder kronor år 1995. Av dessa kostnader var 46 procent för sjukhusvård, primärvård och läkemedel och 54 procent indirekta kostnader för sjukskrivning och förtidspension. De direkta kostnaderna för hjärtsjukdom är cirka 7,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 5-6 procent av landets totala hälso- och
sjukvårdskostnader (a a).
Genusforskning
Den medicinska forskningen har alltid haft mannen som norm. Först vid mitten av 1980-talet uppmärksammades detta. Historiskt sett har medicinen även använts för maktförhållanden mellan könen. När kvinnorörelsen mot slutet av 1800-talet höjde sin röst för ökade friheter, slog den medicinska vetenskapen fast att
kvinnans reproduktiva förmåga var hotad av tankearbete (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2004).
Idag har ekonomin tagit över rollen som bestämmande faktor för medicinska ideologier. I början av 1990-talet bedrevs en intensiv kampanj för behandling av klimakterieperioden med östrogen. Senare studier visade att det fanns allvarliga medicinska risker med denna behandling. Läkemedelsindustrin lever på att vi stoppar i oss alltmer medicinska preparat, samtidigt som den lever i symbios med den medicinska forskningen (a a).
Genusvetenskap undersöker de sociala och kulturella innebörderna i och
betydelserna av kön. Med begreppet genus menas föreställningarna om kvinnligt och manligt i olika kulturella, sociala och historiska sammanhang. Alltså hur könen tilldelas olika egenskaper, beteenden, sysselsättningar, rättigheter, möjligheter ect. Begreppet innebär också att relationer mellan könen fokuseras. Genusvetenskap är idag ett mångdimensionellt kunskapsområde som innefattar kvinnoforskning, mansforskning, forskning av genus och etnicitet och
10
Smärta
Symtom är sjukdomstecken. Symtom är subjektiva och kan endast upplevas av den sjuke själv, som smärtor, parestesier, svindel och värk. Symtom kan även vara objektiva, kan då iakttagas av andra (Lindskog, 2001). Symtom är alltid
individuella och beskrivs olika. Det finns skillnader i hur personer uttrycker och dess förmåga att uttrycka sina symtom. Det är därför viktigt att sjuksköterskor är lyhörda och observanta på alla symtomtecken (Almås, 2001).
Smärta är ett sammansatt fenomen. Smärtupplevelsen påverkas av en rad faktorer i och kring den drabbade personen som kan förvärra eller minska
smärtupplevelsen. En och samma smärtstimulus kan medföra olika
smärtupplevelser hos olika personer, liksom smärtans intensitet kan variera från en situation till en annan. Smärta kan inte mätas med objektiva instrument. Smärtan är subjektiv och kan inte kontrolleras av andra. Även om den som upplever smärtan försöker beskriva vad han känner för någon annan, är han trots det ensam med sin upplevelse (Almås, 2002).
Lagar och författningar
I Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763) står det skrivet att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska företräde till vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt:
?? Vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen.
?? Vara lätt tillgänglig.
?? Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.
?? Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (Wilow, 2001).
I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) står att syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge
möjlighet till en värdig död. Med omvårdnad omfattar också åtgärder i syfte att skapa en hälsobefrämjande miljö, att undanröja smärta och obehag samt att ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom, trauma, funktionshinder och i behandlingssituationer. Det är viktigt att all personal ser människan i ett helhetsperspektiv och inte enbart inriktar sina insatser på sjukdomstillståndet. Detta innebär att patienten och närstående ges möjlighet till samverkan med personalen samt till att ta tillvara de egna resurserna (a a).
Gustafssons omvårdnadsteori
Vi har valt att använda Gustafssons (1997) SAUK-modell som teoretisk referens ram i denna litteraturstudie. Bekräftelse är idealet i SAUK-modellen (Sympati, Accepterande dialog, Upplevelse och Kompetens). Gustafsson (1997) menar att bekräftelse är grunden för att kunna bedriva en god omvårdnad. Detta innebär att personalen måste ha en god relation med patienten och dess anhöriga.
11
Det är omvårdnadspersonal kring patienten som bär ansvaret för att denna bekräftelse sker. Människan lever för att bli bekräftad så att människans positiva jaguppfattning bevaras och stärks. Om människan blir bekräftad försvagas hennes negativa jaguppfattning (Gustafsson, 1997).
Bekräftelse beskrivs i SAUK-modellen som fyra faser, vilka är sammankopplade med varandra;
?? S-fasen, sympati: Omvårdnadshandlingar ska innehålla sympati från
personalen som vårdar patienten. Vårdaren ska dela patientens oro och ha medkänsla. Patienten upplever en värdefullhet som människa, som baseras på att personalen som vårdar patienten bryr sig. Detta kan i sin tur medföra hopp till patienten.
?? A-fasen, accepterande dialog: Målet är att skapa och upprätthålla en
accepterande dialog med patienten. Omvårdnadshandlingar ska ge möjlighet för patienten att fritt uttrycka sina känslor och önskningar. Den här fasen präglas av uppmärksamhet och respekt för den unika människan. Det sker genom att personalen som vårdar patienten tror på henne och tar henne på allvar. Personalen får ej vara dömande i sin attityd, att vara accepterande kräver medvetenhet och självkännedom.
?? U-fasen, upplevelsemässig: Med utgångspunkt från den människa
patienten är och vill vara och från personalens tidigare erfarenheter,
försöker de som vårdar patienten förvärva kunskaper om patienten. Det är viktigt att vilja och att ha förmågan att sätta sig in i den andres situation. Utan inlevelse kan patientens situation misstolkas.
?? K-fasen, kompetens manifesterande: Vårdaren använder sin yrkesmässiga
kompetens för att ge bekräftande omvårdnad. För att individualisera omvårdnaden involveras patienten i sin egen vård. Det är av stor vikt att patienten får känna inflytande i den egna vårdsituationen. Omvårdaren stödjer patienten att sätta egna realistiska mål och skapa förutsättningar så att patienten kan förverkliga dessa. (Gustafsson, 1997)
Enligt Gustafsson (1997) är en patient som blir bekräftad mindre sårbar, får en ökad självkänsla och anpassar sig lättare. Patienter upplever sig sällan som individer i sjukvården och deras förmågor och resurser uppmärksammas inte alltid i vårdsituationer.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med litteraturstudien är att belysa hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt.
Frågeställningar:
?? Hur beskriver män sina symtom vid hjärtinfarkt?
12
METOD
Mulrow och Oxman har definierat att en systematisk litteraturstudie utgår från en tydligt formulerad fråga som besvaras systematiskt genom att identifiera, välja, värdera och analysera relevant forskning. I en litteraturstudie är
undersökningsfältet tidigare dokumenterad kunskap, där frågorna ställs till litteraturen i stället för till personer (Forsberg & Wengström, 2003).
Detta är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar enligt Polit et al (2001). Förhoppningen är att få svar på våra frågeställningar.
Litteratursökning
För att besvara frågeställningarna söktes vetenskapliga artiklar i databaserna: Cinahl, Elin, Elsevier, Medline, PubMed och Swemed. Begränsningar som användes var: engelska språket, human, vuxna över 19år och år 1997-2004. Sökningarna resulterade i många träffar, som kan utläsas i sökschemat (bilaga 1). Abstracten granskades av oss båda efter titelns och abstracts relevans. Det var svårt att hitta relevanta kvalitativa artiklar. Detta gjorde att vi har 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar i vår litteraturstudie. Dessa artiklar uppfyllde kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Polit et al (2001) (bilaga 2).
Litteraturanalys
Artiklarna lästes av båda författarna ett flertal gånger. Första gången för att få en uppfattning om innehållet, andra gången för att besvara vår första frågeställning; Hur beskriver män sina symtom vid hjärtinfarkt? Artiklarna lästes ytterligare en gång för att besvara vår andra frågeställning; Hur beskriver kvinnor sina symtom vid hjärtinfarkt? Resultaten analyserades för att få fram gemensamma teman, dessa teman presenteras i olika symtom vid hjärtinfarkt. Frågeställningarna besvaras genom att symtomen presenteras i ordningsföljd, med det vanligaste först. I artiklarna beskrivs många olika symtom, de tolv vanligast förekommande i artiklarna valdes ut för att presenteras i resultatet.
RESULTAT
Resultaten är uppdelade efter frågeställningarna. Varje del är indelad i sex olika symtom, varav det vanligaste kommer först. Dessa symtom fann vi vara de vanligaste vid hjärtinfarkt.
Hur beskriver män sina symtom vid hjärtinfarkt?
Bröstsmärtor:
Enligt Jairath (1999) kvalitativa studie beskrevs smärtan som brännande. Smärtan kom smygande enligt en man. En annan deltagare i studien beskrev smärtan som om den kom rakt igenom bröstkorgen, ytterligare en beskrivning var ”pain like
nerves”(s 287). Bröstsmärtan beskrevs också som nålar eller rakblad som skär
igenom bröstet. Flera av männen kände smärtan som ett tryck eller tyngd över bröstet.
13
I Zuzelo´s (2002) studie beskriver männen bröstsmärtor som tyngdkänsla eller kraftigt tryck över bröstet som om bröstet pressas samman. Smärtan beskrivs också som skarp, djup och huggande.
Enligt Pattenden (2002) studie beskriver männen centrala bröstsmärtor, en del upplever den som brännande. En man beskriver sin bröstsmärta som lätt. I Gassner´s (2002) studie beskriver några män smärtan som om någon drar och sliter i kroppen om och om igen, andra som om någon krossat bröstkorgen och pressat samman den. Smärtan är ihållande och ger inte upp enligt de flesta. En man beskriver det som om han har blivit överkörd. Smärtan beskrivs också som om någon stack in något i bröstet. Männen beskriver att symtomen kommer plötsligt och aggressivt (våldsamt). Symtomen upplevs skrämmande och oroande. Enligt Culic (2002) beskrev 93,2 % av männen att de kände någon smärta. Den vanligaste smärtan var i bröstet, vilket 87,6% av männen kände.
Andra smärtor
Jairath (1999) skriver att en man beskrev det som att ha huvudvärk i hela kroppen. Enligt Zuzelo´s (2002) studie upplevde männen smärta i de övre extremiteterna, en del kände smärta i båda armarna, en del endast i en av armarna. Smärtan var skarp, stickande, svidande och krypande. Andra kände som tryck eller tyngd över armarna, som om någon drog i dem. Huvud och nacksmärtor kändes som
tryckande eller spännings känslor. En annan upplevde smärta i magen, som ett slag.
I Pattenden´s (2002) artikel beskrevs svår smärta i vänster sida av kroppen. I Culic (2002) beskriver 65,8% av männen smärta i vänster arm och 40,1% i höger arm. 45,2% beskriver smärta i vänster axel och 35,3% i höger axel. Buksmärtor upplevs av 16,1%. Nacksmärtor upplevs av 10,7% och ryggsmärtor av5,2%. 5,5% beskriver käksmärtor och 4,4% beskriver huvudvärk. Av männen kände 4,9% endast annan smärta och ingen bröstsmärta.
Temperatur förändringar
I Jairath´s (1999) studie beskrev en man en extrem värmeökning.
Zuzelo (2002) skriver i sin studie att en del av männen kände sig varma och svettiga i pannan, andra svettades över hela kroppen.
I Culic´s (2002) studie rapporterade 59,7% att de svettades under hjärtinfarkten.
Svaghet
I Jairath´s (1999) studie beskriver en man att han kände sig vimmelkantig och som om han gick runt i cirklar och inte visste var han var. En beskriver att han kände sig helt utslagen.
I Zuzelo´s (2002) studie beskrev männen att de kände svaghet i armarna och domningar i händerna. En del av männen kände yrsel och en del var medvetande påverkade.
14
I Pattenden (2002) rapporterade en del män att de kände sig svaga, en kunde inte gå uppför en trappa.
Enligt Culic (2002) beskrev 48,1% av männen svaghet.
Illamående och kräkning
Enligt Pattenden´s (2002) studie rapporterade en del män att de känt sig illamående och några även att de kräkts.
I Culic´s (2002) artikel upplevde 40,9% av männen illamående och 17,6% kräktes.
Respiratoriska förändringar
I Jairath´s (1999) studie beskrivs andningsproblem som en fotboll innanför bröstet även som att andas rök.
Zuzelo (2002) fann i sin forskning att de flesta männen upplevde en förändring i andningen. Flera kände att de inte kunde andas, som om de vore blockerade för syre. En del andades tungt under det akuta skedet.
Enligt Culic (2002) beskrev 34,3% av männen dyspné.
Hur beskriver kvinnor sina symtom vid hjärtinfarkt?
Fatigue
I Zuzelo (2002) studie var fatigue ett viktigt symtom och vanligt förekommande. Kvinnorna beskrev sömnstörningar och kände sig helt urlakade och saknade helt ambitioner.
McSweeney (1998) skriver i sin artikel att drygt hälften av kvinnorna beskriver fatigue. En del av kvinnorna hade känt denna extrema trötthet under 4 veckor innan deras akuta hjärtinfarkt. De beskriver det som om de blev tröttare och tröttare, totalt orkeslösa.
McSweeney et al (2003) fann i sin forskning att många kvinnor upplevde en extrem trötthet i samband med sin hjärtinfarkt. 70,7% av kvinnorna kände fatigue som ett prodromalt symtom och 42,9% kände fatigue i samband med sin akuta hjärtinfarkt.
I McSweeney et al (2001) artikel rapporterades det att kvinnorna i studien beskrev fatigue både innan och under den akuta hjärtinfarkten. 70% av kvinnorna kände fatigue som ett prodromalt symtom. 59% av kvinnorna kände fatigue vid sin akuta hjärtinfarkt.
I McSweeney et al (2000) studie fann de att fatigue var det vanligaste prodromala symtomet. En kvinna beskriver
”It was just like someone had just drained everything out of me. I just had this
15
Respiratoriska förändringar
Enligt Zuzelo (2002) studie beskriver kvinnorna andnöd, en del upplever att de inte kunde få ner luft i lungorna. De var oförmögna att ta djupa andetag. En del av kvinnorna upplevde dyspné vid lätt ansträngning.
I Culic´s (2002) kvantitativa studie ingick 601 kvinnor, av dessa svarade 48,4% att de upplevde dyspné.
McSweeney (1998) skriver i sin artikel att elva kvinnor beskrev en svårighet att andas, tre av dessa beskrev det som om de höll på att kvävas. En av dem beskriver att hon hade svårt att andas för att hon kände ett väldigt tryck över bröstet. En annan beskriver det som om det var trångt och kände en spänning i halsen. McSweeney et al (2003) skriver i sin studie att 57,9% upplevde det svårt att andas. 42,1% upplevde detta som ett prodromalt symtom. 9,5% kände det som om de höll på att kvävas.
I Holliday´s (2000) studie beskriver kvinnor att de haft svårt att andas under sin akuta hjärtinfarkt. En del beskriver det som en extrem svårighet att andas på grund av ett väldigt tryck över bröstet.
I McSweeney´s et al (2001) artikel beskriver kvinnorna att de hade svårt att andas. 53% kände det som ett prodromalt symtom, 59% kände det vid sin akuta
hjärtinfarkt. I det akuta skedet kände några kvinnor det som om de höll på att kvävas.
I McSweeney´s et al (2000) studie beskriver många kvinnor att de haft svårt att andas både innan och under sin akuta hjärtinfarkt. En kvinna beskriver att en tid innan den akuta hjärtinfarkten känt det som om hon ”tappade andan” vid minsta ansträngning. Hon hade även rethosta som försvann efter den akuta hjärtinfarkten. Vid sin akuta hjärtinfarkt beskriver en kvinna det som om hon inte kunde andas. En annan beskriver
”My throat felt like it was on fire – like somebody put a flame torch to it. The left
breast was burning, the whole breast. Like my whole breast had been torched. Then I got short of breath, and the burning started to my left shoulder, arm and down to my hand, aching real bad. I was very hot I wanted to take off all my clothes. I never had chest pain.”(s 142)
Bröstsmärtor
Zuzelo (2002) rapporterar i sin studie att en del kvinnor upplevde bröstsmärtor vid andning, andra kände tryck och trånghet i bröstet. En del kvinnor upplevde en slitande dragande känsla i bröstet. Andra kände det som om ett ton tegelsten föll på bröstet. En beskrev det som bankande, brännande känsla.
I Culic´s (2002) redovisas att 86,2% av kvinnorna kände någon smärta. Bröstsmärtor var den vanligaste och beskrevs av 79,7% av kvinnorna.
McSweeney (1998) skriver att 8 av de 20 kvinnorna i studien inte beskrev någon smärta. 10 av kvinnorna hade bröstsmärtor, 9 av dessa kände sina smärtor högt upp i bröstkorgen. Smärtorna beskrevs som svåra krossande, andra kände det som ett kraftigt tryck över bröstet. Andra beskrev det som svidande, stickande,
16
brännande och värk, vissa kände det som en trånghet i bröstet (McSweeney, 1998).
I McSweeney´s et al (2003) studie har de tagit med känslan av obehag som en smärtupplevelse. 30,5% rapporterade smärtor högt upp i bröstkorgen, 14,4% kände detta som ett prodromalt symtom. 14,8% hade smärtor i vänster sida av bröstkorgen.
Holliday (2000) skriver i sin artikel att kvinnor beskrev bröstsmärta som huggande, en känsla av trånghet, värk och tyngdkänsla. Värk beskrevs av en kvinna som tung och ihållande. En kvinna beskrev det som en boll innanför bröstkorgen, en annan som en gurglande stormande känsla i bröstkorgen.
Kvinnorna skattade sin smärta med hjälp av en skala 1-10. De svarade mellan 5-8 på skalan. Kvinnorna beskrev sällan sina smärtor som de klassiska vänstersidiga bröstsmärtorna.
McSweeney et al (2001) skriver i sin artikel att hälften av kvinnorna beskrev bröstsmärtor högt upp i bröstkorgen i det akuta skedet. En fjärdedel av kvinnorna rapporterade att de känt bröstsmärtor som prodromalt symtom.
McSweeney et al (2000) skriver i sin artikel att 11 av 40 kvinnor beskrev klassiska svåra bröstsmärtor. En kvinna beskriver sin bröstsmärta som muskelvärk.
I Miller´s (2002) studie beskrivs vanliga symtom bland kvinnor vid hjärtinfarkt som bröstsmärta. Vissa kvinnor upplevde endast ett symtom medan andra beskrev en kombination av flera. Intensiteten varierade mycket.
”I was having some intermittent chest discomfort, nothing real bad,that I thought was classic... nothing I heard other patients describe...”(s 86)
Andra smärtor
Zuzelo (2002) fann i sin studie att kvinnor rapporterade nack- och rygg smärtor. En del kände huvudvärk och tandvärk, tandvärken upplevdes mycket besvärande. De rapporterade även smärtor i armarna som ibland kändes som kramp eller ömhet.
I Culic´s (2002) studie beskriver 71% smärtor i vänster arm och 47,4% smärtor i höger arm av kvinnorna. Smärtor i axlarna var vanligt, 43,8% hade smärtor i vänster och 30,8% hade smärtor i höger axel. Det redovisades att 13,3% hade smärtor i buken. Nacksmärtor uppgavs av 17,3% och ryggsmärtor upplevde 10,6% av kvinnorna. Käksmärtor uppgavs av 9,2% och huvudvärk av 10,8% av kvinnorna.
McSweeney (1998) skriver att en fjärdedel av kvinnorna hade ont i armar och axlar i sin artikel. Några kände smärtor i rygg och nacke. En beskriver det som en svag värk mellan skulderbladen. Två kvinnor beskrev att de haft huvudvärk som migrän flera gånger i veckan i en månad innan hjärtinfarkten. En kvinna beskriver sina smärtor i armen som om hon hade en miljon gummiband runt sin arm.
17
McSweeney et al (2003) rapporterade att nack- och hals smärtor beskrevs av 16,3%. 9,5% kände smärta i käke eller tänder. 21,2% hade smärtor mellan eller under skulderbladen. 21,7% hade smärtor i vänster arm och skuldra, 11,8% hade denna känsla som ett prodromalt symtom. 4,7% kände smärtor i höger arm. 15,1% hade huvudvärk i det akuta skedet. En del kvinnor rapporterade att de hade oftare huvudvärk med ökad intensitet, en månad innan hjärtinfarkten.
Holliday (2000) skriver i sin artikel att kvinnorna beskrev också att de kände smärtor i nacke, axlar, armar och käke.
McSweeney et al (2001) skriver i sin studie att nästan hälften beskrev smärtor i ryggen, både innan och under sin hjärtinfarkt. Smärtor beskrevs i vänster arm och axel av en tredjedel innan den akuta hjärtinfarkten, någon kände smärtorna under sin akuta hjärtinfarkt. Smärtorna i buken rapporterades av cirka hälften som prodromalt symtom och något färre under den akuta hjärtinfarkten. Huvudvärk beskrevs av 21% av kvinnorna som ett prodromalt symtom.
McSweeney et al (2000) skriver i sin studie att 16 kvinnor av 40 hade smärtor eller tyngdkänsla i båda armarna och 14 kvinnor hade smärtor i ryggen eller mellan skulderbladen. En kvinna beskriver sina smärtor i armen som brännande, svidande och åtstramande.
Temperatur förändringar
Zuzelo (2002) fann i sin studie att kvinnor både kunde upplevda värmeökning och frusenhet, vilket uppträdde växelvis.
Culic (2002) skriver i sin artikel att 48,1% av kvinnorna svettades.
McSweeney (1998) skriver i sin studie att mer än hälften av kvinnorna kände sig kallsvettiga. En fjärdedel av kvinnorna kände sig varma och svettiga. En kvinna beskriver att först kände hon sig varm och blossig och direkt därefter blev hon kallsvettig.
I McSweeney´s et al (2003) studie svarade 39% av kvinnorna att de känt sig kallsvettiga. Varm och blossig kände sig 32,4% av kvinnorna.
Holliday (2000) skriver i sin artikel att flera kvinnor svettades, en beskriver att hon svettades enormt under den akuta hjärtinfarkten.
I McSweeney´s et al (2001) studie beskrev 43% av kvinnorna en väldig värmeökning, 38% uppgav att de kände sig kallsvettiga.
McSweeney et al (2000) skriver i sin artikel att hälften av kvinnorna kände en rejäl värmeökning. 8 av de 40 kvinnorna kallsvettades under sin akuta hjärtinfarkt.
Svaghet
Zuzelo´s (2002) studie beskrev en del kvinnor att de inte var vid fullt medvetande under hjärtinfarkten. Kvinnorna kände svagheter i armarna och en del kände svagheter i hela kroppen. De kände sig som gelé och hade svårt att röra sig. I Culic´s (2002) studie presenteras det att 45,8% av kvinnorna kände svaghet.
18
McSweeney (1998) fann i sin studie att en fjärdedel av kvinnorna kände sig svaga i hela kroppen. En del kvinnor kände svaghet, domningar och tyngdkänsla i en eller båda armarna. En kvinna beskriver domningarna som om hon hade en uppumpad blodtrycksmanchett runt armen.
McSweeney et al (2003) skriver i sin artikel att 54,8% av kvinnorna beskriver någon form av svaghet. 34,8% rapporterade svaghet och tyngdkänsla i armarna, 24,9% rapporterade detta som ett prodromalt symtom. Domningar i vänster arm och hand kändes av drygt 8%.
I studien gjord av Holliday (2000) beskriver flera kvinnor yrsel och matthet. I McSweeney´s et al (2001) studie beskrev hälften av kvinnorna en känsla av svaghet. Flera kände även yrsel.
McSweeney et al (2000) fann i sin studie att 15 av de 40 kvinnorna kände yrsel under sin akuta hjärtinfarkt.
DISKUSSION
Diskussionen är indelad i två delar, först en metoddiskussion, därefter följer en resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Vi anser att en litteraturstudie är ett bra sätt att på en vetenskaplig nivå
sammanställa den forskning, som det redan finns om ett visst ämne. Det ger en bra överblick om aktuell forskning om det område som är valt att studera. En
litteraturstudie kan vara en lämplig grund till en kommande empirisk studie. Syftet med vår litteraturstudie var att svara på våra frågeställningar. Vi begränsade våra sökningar via databaser till åren 1997-2004 för att få så färsk och aktuell forskning som möjligt. Detta kan ha resulterat i att fler artiklar handlar om enbart kvinnor, eftersom forskning bland kvinnor med hjärtinfarkt är relativt ny. Före 1990-talet har forskning om hjärtinfarkt i huvudsak inbegripit män, enligt Schenk-Gustafsson (2003).
Vi har valt att presentera Gustafsson´s SAUK-modell i vår litteraturstudie. Denna modell valdes för att poängtera betydelsen av bekräftande interaktion mellan sjuksköterskan och patienten. En patient som inte blir bekräftad får ett minskat människovärde, därför tycker vi denna modell är lämplig vid omvårdnad av patienter med hjärtinfarkt.
Materialet till bakgrunden har hämtats från böcker, tidskrifter, internet och artiklar. Materialet kommer ifrån Malmö Högskolas bibliotek, Medicinska Centralbiblioteket UMAS och Ystads lasarettsbibliotek. Vi har även sökt via Yahoo och Google för att hitta information om genusforskning.
Redovisade studier är från USA, Australien, England och Kroatien. Alla artiklar som redovisas är skrivna på engelska. När ett språk översätts till ett annat finns det alltid en risk för att viktiga nyanser förloras då ord och meningar inte kan
19
översättas direkt. Vi hade önskat att någon av artiklarna varit från Sverige, men de vi fann, var ej relevanta för våra frågeställningar.
Av de 23 artiklarna vi beställde valde vi bort 12 stycken. Några valdes bort pga att de inte var vetenskapligt uppbyggda, andra för att de inte svarade på våra
frågeställningar. Avsikten var att besvara frågeställningarna med kvalitativa artiklar, vi valde ut 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. De kvantitativa artiklarna valdes för att ytterligare styrka resultatet, i dessa artiklarna beskrivs symtomen ej med egna ord, men beskriver tydligt var symtomen finns. Tillgången på kvalitativa artiklar var begränsad, antalet kvantitativa artiklar var betydligt fler, därför anser vi att det är fel att helt utesluta dem.
En svaghet i litteraturstudien kan vara att vi valt flera artiklar av samma forskare (McSweeney). Orsaken var att det finns ett begränsat utbud av kvalitativa artiklar inom området och att vi fann McSweeney´s studier relevanta utifrån våra
frågeställningar. Trots att vi avsatt mycket tid på sökningar av artiklar via olika databaser, skulle resultatet kanske kunna styrkts ytterligare om vi gjort ännu fler sökningar. Men på grund av tidsbegränsningen var detta inte möjligt.
Eftersom vi saknar erfarenhet att analysera vetenskapliga artiklar kan detta ha gjort att vi kan ha missat eventuella detaljer.
Resultatdiskussion
Som omvårdnadsteoretisk ram har vi utgått från Gustafsson (1997) SAUK- modellen om bekräftande omvårdnad. Valet av denna modell stämmer bra överens med våra resultat. Vi har haft SAUK- modellens fyra bekräftande faser (sympati, accepterande dialog, upplevelse och kompetens) i åtanke under arbetets gång, och insett hur viktigt det är att bemöta patienten som en individ och
uppmärksamma dennes förmågor och resurser i omvårdnadssituationer.
I samtliga artiklar som vi granskat där män ingick (Gassner, 2002, Jairath, 1999, Zuzelo, 2002, Pattenden, 2002 & Culic, 2002) beskrev männen att de känt bröstsmärtor. Bröstsmärtorna beskrevs som brännande, skarp och som ett kraftigt tryck. I vår bakgrunds litteratur beskriver vi att smärta är något individuellt och upplevs olika. Männen beskriver sina hjärtinfarkts symtom som de klassiska som finns i tidigare litteratur, såsom bröstsmärtor och smärtor i vänster arm. Männen beskriver mer fåordigt sina symtom.
Bland kvinnor är bröstsmärtor också ett vanligt symtom, vilket framgick av alla våra utvalda artiklar där kvinnor deltog (Zuzelo, 2002, Culic, 2002, McSweeney, 1998, McSweeney et al, 2000, McSweeney et al, 2001, McSweeney et al, 2003 & Holliday, 2000). Men efter noggrann granskning kan man utläsa att kvinnorna beskriver bröstsmärtorna annorlunda jämfört med männen. Kvinnorna beskriver bröstsmärtorna mer som obehagskänslor, värk och tyngdkänsla. Detta kan vara en av anledningarna till att kvinnor får vänta längre på akutmottagningen, som tas upp i en artikel (Björkelund, 2001). De använder också flera ord i sina
symtombeskrivningar och mer villiga att beskriva sina symtom. Detta kan kanske göra att personalen inte alltid lyssnar på hela beskrivningen i den stressade miljön på våra akutmottagningar. Det är viktigt att lyssna på patienten när hon/han beskriver sina symtom, för att kunna ge en så individuell behandling och omvårdnad som möjligt. När dessa studier kopplas till SAUK- modellen,
Gustafsson (1997), ses vikten av att sjuksköterskan bekräftar patienten och visar sympati när den beskriver sina symtom. I den accepterande dialogen kan patienten
20
prata fritt om sina önskningar och känslor kring sina symtomupplevelser. Det är viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på vad patienten menar. Utan
sjuksköterskans vilja och förmåga att ha inlevelse i patientens vårdsituation kan denna misstolkas och brister i behandling och omvårdnad kan uppkomma. Ett vanligt symtom vid hjärtinfarkt bland män är kraftiga smärtor i vänster arm och axel, detta beskrivs i Zuzelo (2002), Pattenden (2002) och Culic (2002) studier. I studierna Zuzelo (2002), Culic (2002), McSweeney (1998), McSweeney et al (2000), McSweeney et al (2001), McSweeney et al (2003) och Holliday (2000) beskriver kvinnor att de har smärtor i nacke, rygg och mellan
skulderbladen vid hjärtinfarkten. Smärtan beskrivs som ömhet, kramp och värk. Männen tycks ha kraftiga smärtor koncentrerat på vänster sida runt hjärtat. Kvinnor däremot beskriver att de har värk på flera ställen på ovankroppen. Detta kan göra att inte alla kvinnors symtom dokumenteras. Patienten kan involveras mera i sin vård om patientens egna ord återges i smärtdokumentationen. På så sätt blir patienten bekräftad och blir mindre sårbar, får ökad självkänsla och anpassar sig lättare enligt Gustafsson SAUK- modell (1997).
Culic´s (2002) studie visar att 59,7% av männen svettades under sin hjärtinfarkt, och 48,1% av kvinnorna. I studierna där endast kvinnor ingick, McSweeney (1998), McSweeney et al (2000), McSweeney et al (2001), McSweeney et al (2003) beskriver nästan hälften av kvinnorna att de svettades och nästan lika många att de kallsvettades. Männen däremot beskriver bara svettning som en värmeökning i Jairath´s (1999) och Zuzelo´s (2002) studier. Det är en tolkningsfråga vad svettning innebär. Det kan bero på att man inte skiljer på svettning och kallsvettning.
I samtliga artiklar, utom Gassner (2002) beskriver både män och kvinnor svaghet som ett symtom. Beskrivningarna visar inga större olikheter. De flesta kände en svaghet i hela kroppen och domningar i armarna. Det som skiljer är däremot att kvinnor även beskriver svaghet som ett prodromalt symtom. I McSweeney et al (2003) rapporterar ¼ av kvinnorna att de känt svaghet en månad innan sin hjärtinfarkt. Vi tror att detta kan bero på att det inte är allmänt känt att det kan förekomma prodromala symtom vid hjärtinfarkt. De sätter inte en tidig svaghet i samband med sin hjärtinfarkt.
I Jairath´s (1999) och Zuzelo`s (2002) studier beskrev männen
andningssvårigheter. De flesta männen upplevde en förändring i andningen. I alla studier där kvinnor ingick beskrevs andningssvårigheter. Flera av kvinnorna beskriver andningssvårigheterna starkare än männen.
Illamående och kräkningar är ett vanligt symtom bland män. Detta rapporterades i Culic´s (2002) och Pattenden´s (2002) studier. Bland kvinnor har vi inte uppfattat detta som ett lika vanligt symtom. Och därför inte tagit med det i vårt resultat. Vi fann att fatigue var ett av de vanligaste symtomen bland kvinnor vid hjärtinfarkt. Det var det vanligaste prodromala symtomet. Detta framkom I
McSweeney´s (1998), McSweeney´s et al (2000), McSweeney´s et al (2001) och McSweeney´s et al (2003) studier. Fatigue beskrevs som total orkeslöshet och total avsaknad av ambitioner. Fatigue var inte något uttalat symtom bland männen. Trots att kvinnorna känt fatigue flera veckor innan sin akuta hjärtinfarkt, har de inte sökt sjukvård. Vi tror att detta kan bero på att de inte känt igen
21
symtomen. Som vi har nämnt i bakgrunden (Läkartidningen 2001) får kvinnor vänta längre på adekvat vård. Detta kan få förödande konsekvenser eftersom det är viktigt att behandling sätts in snabbt efter insjuknandet. Snabb behandling är av stor betydelse för att minska bestående skador enligt Socialstyrelsen (2001 a). Det är tydligt att ökade kunskaper behövs, både för personal och patienter. Enligt SAUK-modellen (Gustafsson 1997) skulle ökade kunskaper hos patienter göra det lättare att uttrycka den upplevelsemässiga innebörden (u-fasen) av sin situation. Det skulle då underlätta för vårdpersonal att förvärva kunskap om patienten. Om detta kopplas ihop med sjuksköterskans teoretiska och praktiska kunskaper (k-fasen) leder detta till en bekräftande omvårdnad. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982) ska den som är i störst behov av vård ha företräde. Det är svårt för vårdpersonal som ej har kunskap om att kvinnor och män kan ha olika symtom vid hjärtinfarkt, att kunna bedöma vem som ska ha företräde till vården.
SLUTORD
Syftet med litteraturstudien var att belysa hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt. Resultatet har svarat på frågeställningarna. Vid granskningen av 11 vetenskapliga artiklar konstaterade vi att symtomen vid hjärtinfarkt kan vara olika för män och kvinnor. De beskriver ofta sina symtom olika. Vi kommer som sjuksköterskor träffa dessa patienter i många olika sammanhang, därför tror vi att kunskaperna i vår litteraturstudie är viktiga. Ytterligare forskning bland män och kvinnor behövs för att öka kunskaperna om hjärtinfarktssymtom. Ökade kunskaper om symtom vid hjärtinfarkt och ökad lyhördhet för olika sätt att beskriva symtom leder till att patienter kan få snabbare behandling och bättre omvårdnad. Det finns trots allt en del forskning inom området, men svårigheten verkar vara att sprida den. Vi tror därför att det är viktigt att sjuksköterskor ges tid och möjlighet att ta del av omvårdnadsforskning. För att uppnå detta ligger ett stort ansvar på arbetsgivare.
22
REFERENSER
Almås, H (2002) Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber.
Björkelund, C, Bengtsson,C, Schenk-Gustafsson,K och Swhan, E (2001) Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Läkartidningen,
2001, 3314-3318.
Culic, V, Eterovic, D, Miric, D & Silic, N (2002) Symptom presentation of acute myocardial infarction: Influence of sex, age, and risk factors. American Heart
Journal, 2002, 933-1142.
Ericson, E & Ericson, T (2002) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, C & Wengström, Y (2003) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och kultur.
Gassner, L-A, Dunn, S & Piller, N (2002) Patients´ interpretation of the symptoms of myocardial infarction: implications for cardiac rehabilitation. Intensive and
Critical Care Nursing, 2002, 342-354.
Gustafsson, B (1997) Bekräftande omvårdnad SAUK-modellen för vård och
omsorg .Lund: Studentlitteratur.
Holliday, J E, Lowe, J M & Outram, S (2000) Women´s experience of myocardial infarction. International Journal of Nursing Practice, 2000, 307-316.
Jairath, N (1999) Myocardial infarction patients´ use of metaphors to share meaning and communicate underlying frames of experience. Journal of Advanced
Nursing, 1999, 283-289.
Lindgärde, F, Thulin, T & Östergren, J (2000) Kärlsjukdomar- prevention och
behandling. Lund: Studentlitteratur.
Lindskog, B I (1999) Medicinsk MINI ORDBOK. Stockholm: Nordiska Bokhandelns Förlag.
Mackay, J (1994) Världens Hälsa – Atlas. Stockholm: Naturskyddsföreningen förlag och Bokskogen.
McSweeney, J C (1998) Women´s Narratives: Evolving Symptoms of Myocardial Infarction. Journal of Women & Aging, 1998, 67-83.
McSweeney J C, Cody, M & Crane, P B (2001) Do You Know Them When You See Them? Women´s Prodromal and Acute Symptoms of Myocardial Infarction.
Journal of Cardiovascular Nursing, 2001, 26-38.
McSweeney, J C, Cody, M, O´Sullivan, P, Elberson, K, Moser, D K & Garvin, B J (2003) Women´s Early Warning Symptoms of Acute Myocardial Infarction.
23
McSweeney, J C & Crane, P B (2000) Challenging the Rules: Women´s
Prodromal and Acute Symptoms of Myocardial Infarction. Research in Nursing
& Health, 2000, 135-146.
Miller, C L (2000) Cue Sensitivity in Women With Cardiac Disease.
Cardiovascular NURSING, 2000, 82-89.
Nationella sekretariatet för genusforskning (2004) Ny skrift om genusperspektiv på medicinen. >http://www.genus.gu.se/aktuellt/genus_medicin.htm<2004-04-16 Pattenden, J, Watt, I, Lewin, R J P & Stanford, N (2002) Decision making processes in people with symptoms of acute myocardial infarction: qualitative study. British Medical Journal, 2002, 927-1046.
Persson, S (2003) Kardiologi-hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur. Polit, D F, Beck, C T & Hungler, B P (2001) Essentials of Nursing Research.
Methods, Appraisa and Utilization. Philadelphia: Lippincott.
Schenck-Gustafsson, K (2003) Kvinnohjärtan- hjärt- och kärlsjukdomar hos
kvinnor. Lund: Studentlitteratur.
Schenk-Gustafsson, K (2001) Kvinnors hjärtinfarkter tas på mindre allvar än mäns. Läkartidningen, 2001, 3114-3115.
Socialstyrelsen (2001 a) Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård 2001. Linköpings Tryckeri AB.
Socialstyrelsen (2001 b) Hälso- och sjukvårdsrapport 2001. Linköping: LTAB Linköpins Tryckeri AB.
Socialstyrelsen (2003) Hjärtinfarkter 1987-2000.
>http://www.sos.se/fulltext/42/2003-42-sammanfattning.htm<2004-03-31
Socialstyrelsen (2004) Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården. >http://www.sos.se/fulltext/103/2004-103-3/sammanfattning.htm<2004-04-16
Vetenskapsrådet (2004) Genusforskning.
>http://www.vr.se/inc/writearticle.asp?dok_id=102<2004-04-16
Wilow, K (2001) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber.
Zuzelo, P R (2002) Gender and Acute Myocardial Infarction Symptoms. Nursing, 2002, 126-136.
24
BILAGOR
Bilaga 1: Sökschema
Bilaga 2: Mall för artikelgranskning
25
Bilaga 1
SÖKSCHEMA
Databas Sökord Träffar Beställda artiklar Använda artiklar PubMed 2004-02-11 Myocardial Infarction 9635 symptoms 6721 prodromal 13 4 3 Elin 2004-02-12 Myocardial Infarction 7476 symptoms 398 experience 20 5 3 Elsevier 2004-02-12 Myocardial Infarction 8597 symptoms 1834 experience 125 acute 60 3 1 Elsevier 2004-02-12 Myocardial Infarction 8597 symptoms 1834 women 300 diagnosing 5 1 1 Elsevier 2004-02-12 Myocardial Infarction 8597 symptoms 1834 men 287 diagnosing 5 2 0 Elsevier 2004-03-30 Myocardial Infarction 8597 Symptoms 1834 gender 96 experience 9 3 1 PubMed 2004-03-31 Cardiac disease 51524 symptoms 38200 women 30564 experience 1435 2 1 Pubmed 2004-03-31 Myocardial Infarction 14248 nursing 140 experience 20 3 1 summa 23 11
26
Bilaga 2
MALL FÖR ARTIKELGRANSKNING
Mallen är hämtad från Polit et al (2001) kriterier för vetenskapliga artiklar, med vår översättning.
Titel:
Titeln ska vara kortfattad och uttrycka vad studien handlar om. Den ska innehålla högst 15 ord. I kvalitativa studier är ofta det centrala fenomenet och
undersökningsgruppen med.
Abstract:
Abstract ska innehålla en kort beskrivning av studien (100-200 ord), som placeras först i artikeln. Abstrakt ska svara på frågorna:
Vilken är forskningsfrågan?
Vilken metod har använts för att besvara forskningsfrågan? Vad upptäckte forskaren?
Läsaren skall genom att läsa abstraktet kunna avgöra om studien är av intresse.
Introduktion:
Introduktionen sätter in läsaren i forskningsproblemet. Den innehåller ofta det centrala fenomenet, syfte och frågeställningar. Här redovisas tidigare forskning i ämnet. Det teoretiska ramverk som använts redovisas och slutligen signifikansen och behovet av studien.
Metod:
Beskriver vilken metod som använts för att besvara forskningsfrågan. Här redovisas forskningens design, urval ur populationen, hur datainsamlingen och hur analys av data utförts. De etiska aspekterna redovisas här.
Resultat:
Forskningsresultatet redovisas här på ett objektivt sätt. I kvalitativa studier organiserar ofta forskaren resultaten i teman. I kvantitativa studier redovisas resultaten i form av tabeller och figurer som belyser det viktigaste resultatet. Även oväntade eller negativa resultat ska redovisas.
Diskussion:
Här drar forskaren olika slutsatser om resultatet. Varför resultatet blev som det blev och hur det kan användas i praktiken. Forskaren ger rekommendationer för fortsatt forskning inom området.
Referenser:
I referenslistan skall alla böcker, rapporter och vetenskapliga artiklar som omnämnts i artikeln finnas med.
27
Bilaga 3
ARTIKELGRANSKNING
Artiklarna vi valt, är granskade utifrån Polit et al (2001) riktlinjer för hur en vetenskaplig artikel ska vara uppbyggd. Samtliga artiklar är etiskt granskade. Varje artikelgranskning avslutas med våra egna kommentarer.
McSweeney, J C. Cody, M. O´Sullivan, P. Elberson,K. Moser, D K &.Garvin, B J (2003) Women’s Early Warning symptom of Acute Myocardial Infarction.
Titel: Den är kort, innehåller fenomen och undersökningsgrupp.
Abstract: Kort beskrivning av studien. Forskningsfråga, metod och resultat
presenteras.
Introduktion: Tidigare forskning och frågeställning presenteras tydligt. Behovet
av studien förklaras. Syftet med studien var att beskriva förebådande tecken och symtom på Acute Myocardial Infarction (AMI) hos kvinnor
Metod: Det är en kvantitativ studie, gjord i USA. Urvalet presenteras. I studien
ingick 515 engelsktalande kvinnor med diagnosen AMI. Datainsamling och analys beskrivs. Kvinnorna telefonintervjuades 4-6 mån efter utskrivning. Studien gjordes under 3 år. Kvinnorna var i åldern 29-97 år, medelåldern 66,4 år.
Resultat: Resultatet redovisas i tydliga tabeller.
Diskussion: Resultat diskuteras och slutsatser dras. De förklarar tänkbara brister
med studien.
Referenser: Finns med och tycks relevanta.
Kommentar: Det är en kvantitativ studie som beskriver symtomen ingående, som
är relevanta för denna litteratur studie.
Frågemallen som används tar bara med beskrivning på prodromala upplevelser 1 mån innan AMI. Det framgår därför inte hur länge dessa besvär pågått.
Tillförlitlighet vad gäller telefon intervjuer kan ifrågasättas, det kan också vara svårt att beskriva symtom som upplevts 6 månader tillbaka.
Gassner, L-A, Dunn,S &Piller, N (2002) Patients´ interpretation of the symptoms of myocardial infarction: implications for cardiac rehabilitation
Titel: Undersökningsgrupp framgår ej tydligt, fenomenet som studeras finns med. Abstract: Det är kort, forskningsfråga, metod och resultat presenteras.
Introduktion: Syfte och frågeställning presenteras. Syftet med studien var att
rapportera patienternas symtombeskrivning vid hjärtinfarkt. Deras personliga teorier om orsaken till deras sjukdom och hur detta påverkar deras rehabilitering. Tidigare forskning och behovet av studien förklaras.
Metod: Urval, datainsamling och analys av data beskrivs tydligt. Det är en
kvalitativ etnografisk studie från Australien. Forskarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer. Det var 50 deltagare i studien, 29 män och 21 kvinnor. De var mellan 31-81år, medelåldern var 62 år. Intervjuerna gjordes på en hjärtavdelning, inom 24 timmar efter ankomst till avdelningen. Intervjuerna tog 20-30 minuter.
Studien är godkänd av etiskkommitté.
Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman.
Diskussion: Forskaren tar upp begränsningar med studien. Resultatet diskuteras
28
Referenser: Forskaren har använt många referenser, de tycks relevanta, de äldsta
är från 1984.
Kommentar: I studien beskriver män och kvinnor sina hjärtinfarktssymtom, därför
är den relevant för vår litteraturstudie.
Intervjuerna gjordes inne på avdelningen, vid sängen under pågående behandling med bland annat Morfin. Patienten är i det akuta skedet. Detta anser vi kan påverka resultatet.
Jairath, N (1999) Myocardial Infarction patients’ use of metaphors to share meaning and communicate underlying frames of experience
Titel: Studiegrupp och fenomen finns med.
Abstract: Innehåller syfte och frågeställning. Metod och resultat beskrivs
kortfattat.
Introduktion: Sätter in läsaren i problemet. Syfte och frågeställning, tidigare
forskning och behovet av studien förklaras. Forskarens syfte med studien är att få fram a) språkliga strukturer och mönster på vilket sätt patienten beskriver sin hjärtinfarktssmärta, b) beskrivningarnas struktur c) likheter och skillnader mellan innehåll och beskrivning av hjärtinfarktssmärta.
Metod: Urval, datainsamling och dataanalys beskrivs utförligt. Deltagarna i
studien var 40 engelsktalande amerikanska män från 3 universitetssjukhus i Nord Amerika. Inkluderingskriterierna var: diagnostiserad hjärtinfarkt 7-14 dagar tidigare, medicinskt stabila och på väg att bli utskrivna. Männen blev ombedda att beskriva typen av smärta eller upplevelsen som uppkom vid deras hjärtinfarkt.
Resultat: Presenteras i olika metaforer och tydliggörs med flera citat. Forskaren
fann att patienterna beskrev och upplevde sina symtom olika. De olika sätten att beskriva sina symtom grundades på deras olika erfarenheter.
De uttryckte information om kvalitet, intensitet och inverkan av hjärtinfarktssensationerna på olika sätt.
Diskussion: Resultatet diskuteras utförligt. Forskaren beskriver begränsningar
med studien och ger rekommendationer för fortsatt forskning.
Referenser: Finns med, några är från 60- och 70talet och dessa kan uppfattas
något inaktuella
Kommentar: Männen beskriver sina hjärtinfarktssymtom, därför är den relevant i
vår studie. I denna studie gjordes inga inspelningar endast anteckningar under intervjun. Detta kan medföra feltolkningar.
Zuzelo, P R.(2002) Gender and Acute Myocardial Infarction Symptoms
Titel: Kort och innehåller inte undersökningsgrupp. Fenomenet finns med. Abstract: Innehåller syfte och frågeställning, metod kortfattat beskriven.
Resultatet presenteras ej.
Introduktion: Tidigare forskning presenteras och det förklaras varför denna studie
behövs. Syfte och frågeställning finns med. Syftet var att beskriva hur män och kvinnor upplever symtom vid hjärtinfarkt och att jämföra symtom upplevelser mellan kvinnor och män.
Metod: Urval, datainsamling och dataanalys beskrivs tydligt. Det är en kvalitativ
studie med fenomenologiskdesign. Studien är gjord i USA. 10 vita män och 10 vita kvinnor med diagnosen AMI ingick i studien. Den är etiskt granskad. Intervjuerna skedde vid sängen på hjärtavd 36-72 timmar efter inskrivning.
29
Studien gjordes under 8 månader. Intervjuerna spelades varade mellan 15-45 minuter.
Resultat: Resultatet presenteras utförligt i teman och underteman. Resultatet
redovisas i teman uppdelat på kvinnor och män med det vanligaste symtomet först. Patty fann skillnader och likheter mellan män och kvinnor.
Diskussion: Resultatet diskuteras, flera begränsningar med studien tas upp.
Forskaren ger tips för fortsatt forskning inom området.
Referenser: Finns med, tycks relevanta och aktuella.
Kommentar: Både män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt,
artikeln är därför relevant för vår litteraturstudie. Intervjuerna skedde inne på salen, detta kan påverka resultatet eftersom både personal och andra patienter fanns i närheten.
Miller, C L (2000) Cue Sensitivity in Women With Cardiac Disease
Titel: Titeln innehåller studiegrupp och fenomen. Abstract: Innehåller syfte, metod och resultat.
Introduktion: Syfte och frågeställning finns med. Tidigare forskning tydligt och
sätter in läsaren väl i ämnet. Syftet med studien var att upptäcka faktorer som påverkar kvinnor i deras sätt att söka vård vid hjärtsjukdomar.
Metod: Urval, urvalskriterier, datainsamling och analys av data beskrivs tydligt.
10 kvinnor mellan 40-78 år med hjärtsjukdom, 2 kvinnor med risk för
hjärtsjukdom, 3 sjuksköterskor och 1 kardiolog. Alla var engelsktalande. De blev intervjuade vid 2 tillfällen, intervjuerna spelades in på band. Studien designades enligt Grounded Theory.
Resultat: Resultatet presenteras i tre olika teman.
Diskussion: Resultatet diskuteras och slutsatser dras. Begränsningar med studien
förklaras och diskuteras.
Referenser: Finns med, tycks aktuella och relevanta.
Kommentar: Antalet patienter som intervjuades var litet. Studien tar upp vikten av
att lyssna och känna till att symtomen är individuella och väldigt olika. Därför är denna artikel relevant för vår litteraturstudie.
Pattenden, J, Watt, I, Lewin, R J P & Stanford, N (2002) Decision making processes in people with symptoms of acute myocardial infarction: qualitative study
Titel: Innehåller studiegrupp och fenomen.
Abstract: Tydligt uppdelat i syfte, metod och resultat.
Introduktion: Tidigare forskning, syfte och frågeställning presenteras. Forskarna
förklarar varför studien behövs. Syftet med studien var att utforska patienters tankar och känslor kring symtomen vid hjärtinfarkt och deras skäl till beslut att söka sjukvård och faktorer som försenade dem i beslutet.
Metod: Tydliga urvals kriterier. Datainsamling och analys är utförligt beskrivna.
Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, gjord i England. I studien ingick 20 manliga patienter som tidigare haft minst en hjärtinfarkt. Intervjuerna gjordes i ett avskilt rum och varade mellan 30-60 minuter och spelades in.
30
Diskussion: Resultatet diskuteras och slutsatser dras. Begränsningar med studien
tas upp. Forskarna ger rekommendationer för fortsatt forskning inom området.
Referenser: Finns med, tycks relevanta och aktuella.
Kommentar: I studien beskrivs hur patientens egen tro och värderingar påverkar
patientens uppfattning om symtomen och hur patienten beskriver sina symtom. Det gör studien relevant för vår litteraturstudie.
McSweeney, J C (1998) Women’s Narratives:Evolving Symptoms of Myocardial Infarction
Titel: Innehåller undersökningsgrupp och fenomen. Abstract: Syfte, metod och resultat ingår.
Introduktion: Tidigare forskning presenteras och varför studien behövs. Syfte och
frågeställning presenteras. Syftet var att identifiera nya symtom och dess utveckling upplevd av kvinnor med diagnos AMI.
Metod: Urval, datainsamling och dataanalys beskrivs. 20 engelsktalande kvinnor
mellan 34-77 år och som upplevt sin första AMI 6-24 månader tidigare deltog i studien. Kvinnorna intervjuades i sina hem. Intervjuerna spelades in och varade mellan 2,5-3 timmar. Det gjordes 1 uppföljnings intervju som varade 30 minuter för att klargöra mening och förtydliggöra kommentarer. Alla intervjuer gjordes av en och samma forskare.
Resultat: Presenteras i olika kluster på ett objektivt sätt.
Diskussion: Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskningsresultat.
Slutsatser presenteras. Forskaren förklarar hur studien kan användas i praktiken och ger tips för vidare forskning inom området.
Referenser: Finns med, tycks relevanta och aktuella.
Kommentar: Forskaren klargör tydligt att vidare forskning behövs. Studien
beskriver symtom hos kvinnor vid hjärtinfarkt därför är den relevant för vår litteraturstudie.
Culic, V, Eterovic, D, Miric, D & Silic, N (2002) Symptom presentation of myocardial infarction: influence of sex, age and risk factors
Titel: Forskningsområde finns med, men ej undersökningsgrupp. Abstract: Tydligt med syfte, metod och resultat.
Introduktion: Förklarar varför studien behövs och tidigare forskning presenteras
kortfattat. Syfte saknas i introduktionen. Syftet med studien var att undersöka den inledande symtomatologin vid AMI beroende på kön, ålder och existens av konventionella riskfaktorer.
Metod: Urval, datainsamling och dataanalys beskrivs tydligt. Det är en kvantitativ
studie. 1996 patienter deltog i studien, 1395 män och 601 kvinnor. Inkluderingskriterierna var diagnostiserad hjärtinfarkt för första gången. Patienterna var inlagda på ett sjukhus i Kroatien. Studien är prospektiv och observerande. Data insamlades av sjuksköterskor och medicinstuderande. Det gjordes med hjälp av frågeformulär med slutna svarsalternativ och observationer i genomsnitt 3 dagar efter AMI diagnos.
Resultat: Presenteras i tabeller på ett objektivt sätt.
Diskussion: Resultatet diskuteras. Forskaren beskriver studiens begränsningar.
