Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och
samhälle
Examensarbete
10 poängLäraren och sekulariseringen
The teacher and the secularisation
Maria
Nimmersjö
Lärarutbildningen 4-9 So, 180 p
2007-10-24 Examinator: Marianne Enö
Abstract
Historiskt sett är Sverige är ett land präglat av kristendomen. Detta har under en period av ungefär 150 år förändrats radikalt och man kan, anser jag, konstatera att Sverige är sekulariserat. Denna sekularisering har tydligt visat sig inom skolan i bland annat styrdokument och läroböcker. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur den arbetande läraren upplevde sekulariseringen i skolan i förhållande till styrdokument, kollegor, föräldrar, m.m..
Inledningsvis gör jag en genomgång av sekulariseringsprocessen i samhället såväl som i skolan. Jag valde sedan att göra en kvalitativ undersökning och intervjuade två lärare som arbetar i de lägre åldrarna. De har arbetat sedan slutet av 60- och början på 70-talet och har erfarenheter både från deras egen skoltid och från deras arbete.
Deras svar var mycket intressanta i många avseenden. Jag förstår att sekulariseringen var och är en känslig fråga, att processen påverkades av tidsandan på 70-talet, att situationen var väldigt olika på olika skolor och att det till stor del beror på läraren hur undervisningen läggs upp i klassrummet.
Deras svar gav många funderingar och uppslag till nya undersökningar.
Innehåll
Sida
1 Inledning
7
1.1 Introduktion 7
1.2 Frågeställning och syfte 7
2 Bakgrund
9
1.3 Begreppet sekularisering 9
1.4 Ett sekulariserat land 10
3 Förändringar inom skolan
12
1.5 Skolans historia 12
1.6 Kyrkan och religionens inflytande över skolan 13
1.7 Läroplaner 14
1.8 Från katekes till livsåskådning 14
4 Metodavsnitt
17
1.9 Val av metod 17
1.10 Urval 17
1.11 Tillvägagångssätt 18
1.12 Analys och bearbetning 19
1.13Genomförande 20
1.14 Kritisk diskussion angående intervjuer 20
5 Resultat och diskussion
22
1.15 Intervjugenomgång 22
1.16 Diskussion 26
1.16.1 Begreppet sekularisering 27
1.16.2 Läroplan och förändring i praktiken 27
1.16.3 Timplan och religionsundervisning 27
1.16.4 Föräldrareaktion 28
1.16.6 Religionens/kristendomens betydelse 29
6 Avslutning
31
Referenser
33
Bilagor
35
Bilaga 1 35
Tabell över religionsämnets förändring i beteckning och timplan
Bilaga 2 36
1 Inledning
Att Sverige och Norden har varit ett område starkt präglat av kristendomen råder det ingen tvekan om. Det är få länder i världen som har så många kyrkobyggnader som vi har i t ex Sverige. Särskilt tydligt tycker jag att det är här på den skånska slätten där jag befinner mig. Åt vilket håll man än tittar ser man ett eller flera kyrktorn sticka upp i landskapet. De vittnar tydligt om en kristen tradition och historia. Ända sedan omkring tusentalet då de första munkarna kom som missionärer till det hedniska Norden har vi dessa historiska minnen och märken från kristendomen. När sedan länderna mer och mer enades till sammanhängande riken under medeltiden kom kyrkan att spela en viktig roll som maktinstans. På medeltiden var kyrkan en av tre viktiga element i stadsplaneringen.1 Mitt i staden låg nämligen rådhuset, torget och kyrkan. Man kan
också följa spåren efter kyrkan och kristendomen i lagar och förordningar från medeltiden fram till våra dagar. Sveriges Rikes Lag inleds med ett företal från 1734 där det står:
Den allsvåldige Gudens och hans heliga viljas naturliga kännedom är alla människor i hjärtat så djupt inskriven, att intet folk är funnet som sig utan Gud och lag bekänna gittat; fastmera hava all sin samlevnad på gudstjänst och lag enhälligt grundat.2
Idag är Sverige troligtvis ett av världens mest sekulariserade länder. Enligt en undersökning där man jämfört olika länders religiositet ligger Sverige lägst. Bara 15 % av Sveriges befolkning anser att Gud är viktig i deras liv jämfört med 94 % på Filipinerna.3
Sveriges sekularisering har inte skett över en natt utan det har naturligtvis varit en lång process som styrts och påverkats av olika aktörer i samhället. Hur denna process har påverkat skolan är mycket intressant för mig som lärare och jag valde därför att skriva min uppsats i detta ämne.
1.1 Frågeställning och syfte
Många undersökningar, läroplans- och läromedelsanalyser, uppsatser och böcker har redan skrivits i ämnet och att göra ett arbete som bara lades till de andra var inte min
1 Améen, L. 1985 s. 13 2 Gustafsson, G. 1997 s. 232
önskan. Däremot ville jag belysa lärarens erfarenheter av sekulariseringen i skolan. Min frågeställning blev: Hur upplevde läraren förändringarna mot en mer sekulariserad
skola?
I denna frågeställning ligger deras erfarenheter av sekulariseringen i relation till styrdokument, kollegor, föräldrar och sin egen arbetssituation. Jag har intervjuat två lärare som arbetat länge som lärare för de tidiga åren i skolan.
Som bakgrund vill jag först konkretisera begreppet sekularisering och även ge en genomgång av sekulariseringsprocessen i Sverige.
2 Bakgrund
2.1 Begreppet sekularisering
Slår man upp ordet sekularisera i Svenska Akademins ordlista står det följande förklaring; "göra världslig; förvärldsliga, avkristna; överflytta från kyrklig till världslig myndighet m.m."4. Bonniers Ordbok förklarar ordet sekularisering med ”ökad
likgiltighet för religion"5. Göran Gustafsson, professor i religionssociologi, menar i sin
bok Tro, samfund och samhälle att det inte är så enkelt att definiera begreppet ur religionssociologiskt perspektiv. Han skriver;
Denna term ges så skiftande betydelse och används i så olika sammanhang att dess användning i långa stycken blivit meningslös. Det är dessutom en term som ofta används i starkt värderande syfte… Uppfattningen om vilka företeelser och skeenden som skall betraktas som utslag av sekulariseringen påverkas dessutom av vilken religionsdefinition en författare använder.6
Istället för ordet sekularisering använder Gustafsson uttryck som ”religiös förändring”, ”avmystifiering” och ”religionens tillbakaträngande”.7 Han förklarar ändå de processer
man i vardagligt språk avser när man talar om sekularisering. Det rör sig bl.a. om;
… hur religionen förlorar sitt inflytande i samhällslivet och hur man på olika områden allt mindre beaktar religiöst motiverade uppfattningar och de intressen som de religiösa institutionerna har och företräder.8
Detta sammanfaller klart med de förklaringar jag fick inledningsvis från två ordböcker. Jag vill ändå lägga till ytterligare en förklaring för att ge ännu ett perspektiv på begreppet. Leif Svensson, som var pastor i en frikyrka ger en intressant och mer djärv definition i sin bok Guds rike mitt ibland oss;
På grund av att ett materialistiskt och rationalistiskt tänkande har haft ett så dominerande inflytande över den västerländska världsåskådningen, har den västerländska människan
4 Svenska Akademin, 1998 s. 763 5 Bonniers, 1991 s. 477
6 Gustafsson, G 1997 s. 229 7 Gustafsson, G 1997 s. 229 8 Gustafsson, G 1997 s 235-236
blivit sekulariserad. Sekularisering är ett tankesystem som förnekar både existensen och värdet av en religiös verklighet. I en sekulariserad världsåskådning finns ingen plats för Gud och det gudomliga. Världen förstås genom ett slutet system, styrt av naturlagar och universum kan förstås enbart genom vetenskaplig forskning.9
Här vill Svensson både ge en orsak till hela sekulariseringsprocessen och en förklaring till vad sekularisering innebär. Han lägger dessutom till en mycket intressant detalj - att det är ett västerländskt fenomen. Gustafsson skriver också om detta men vill inte sätta sekulariseringen i relation till övriga samhällsförändringar, t.ex. industrialiseringen. Han skriver;
Forskare som är inriktade på det inflytande som andra religioner än kristendomen och då inte minst islam utövar i de samhällen där de är dominerande menar att sekulariseringsprocessen är ett västerländskt fenomen. Urbanisering, alfabetisering och tendenser till demokratisering har inte i alla länder i Mellanöstern lett till en försvagning av religionens, islams, inflytande och även i andra länder har samhällförändringar sammanfallit med en revitalisering av religionens inflytande.10
Forskare i USA drar det ännu längre och säger att sekulariseringen bara rör Europa. .11
2.2 Ett sekulariserat land
Jag kan se att kyrkan och kristendomen har tappat sitt inflytande i det svenska samhället. För att förstå hur stor den religiösa förändringen har varit det sensate århundradet bör man känna till vilka förändringar som har ägt rum i samhället. Idag är det kanske inte så många som tänker på hur stort inflytande kyrkan och kristendomen faktiskt har haft. Det verkar vara en självklarhet idag att kyrkan är i periferin av samhället, något man kan gå till om man vill och behöver det, men som man annars inte märker så mycket av. När jag undersöker det närmare ser jag att det inte var så för 150 år sedan. Jag förstår att då var man påverkad av kyrkan vare sig man ville det eller inte på många områden i livet.
Den senaste stora förändringen i relationen kyrka och stat var när kyrkan och staten skildes åt år 2000. Detta skulle vara helt otänkbart i början av 1800-talet då kyrkan hade en given roll som tongivare och påverkade nästan alla områden i samhället.
9 Svensson, L 1991 s. 24 10 Gustafsson, G 1997 s 20-21 11 Gustafsson, G 1997 s 21
Nämnas kan t.ex. att på det lokala planet i Sverige hade församlingarna uppsikt över sjukvård, fattigvård, barnavård och skolväsendet. Ansvaret över sjukvården fråntogs kyrkan i mitten på 1800-talet då även fattigvården blev under kommunens ansvarsområde. Detta skedde med kommunallagstiftningen 1862 då Sverige fick två lokala enheter, kommunen eller staden å ena sidan och församlingen å den andra. Dessa båda hade sina bestämda uppgifter i det lokala samhället. Barnavården och skolan låg kvar under kyrkans inflytande ända in på 1900-talet. Kommunerna tog över barnavården 1924, men fram till 1960 skulle en präst sitta med i barnavårdsnämnden. När det gällde skolan dröjde det ända fram till 1954 innan kyrkan tappade inflytandet över skolväsendet helt. Den sista helt samhälliga uppgiften som kyrkan fick lämna ifrån sig innan år 2000 var folkbokföringen som lades på skattemyndigheten 199112.
Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder och till och med kyrkans f.d. ärkebiskop, K G Hammar, menar att Sverige befinner sig i ett ”efterkristet samhälle” eller en ”efterkristen kultur”13. Gustafsson citerar Thomas Luckmann när han skriver;
"samhället är sekulariserat men individen är det inte"14 och jag tror att det ligger något i
det.
12 Gustafsson, G 1997 s 233-234 13 Skolverket 1999 s. 42, 43 14 Gustafsson, G 1997 s 229
3
Förändringar inom skolan
3.1 Skolans historia
Under 1500-talet kom reformationen till Sverige och vi fick vår första svenska bibel. Tanken om att Guds ord skulle komma allt folk till del och att alla skulle förstå vad prästen talade om var ett viktigt led i skolväsendets utveckling. Det fanns inte något allmänt skolväsen att tala om på den tiden men kyrkolagen från 1686 fastslår att prästen skulle undervisa allmogen om katekesen och den protestantiska lärans viktigaste delar. Klockaren skulle svara för läsundervisningen. Undervisningen var obligatorisk15 för
såväl herre som dräng, husmor som piga. Alla skulle lära sig läsa de heliga skrifterna. Så här står det i Kyrkolagen från 1686;
Thenne Ordning med Catechismen lära och förhör på Landet, skal hela åhret igenom wid macht hållas, … Presten skola hålla wisse längder på alle sine åhörere, Huus ifrån Huus, Gård ifrån Gård, och weta besked, om therer framsteg och kunnskap uti theres Christendoms stycken; drifwa med flijt ther på Barn, Drängar och Pijgor, lära läsa i Book, och see med egna ögon, hwad Gud i sitt helige Ord biuder och befaller.16
1723 lades ansvaret ut även på föräldrarna att lära sina barn att läsa. Införandet av en allmän obligatorisk skola skulle däremot dröja drygt hundra år till.
Den 18 juni 1842 fick vi tillslut vår första folkskolestadga. Den innebar att i varje stad och i varje socken skulle det finnas minst en skola med utbildad lärare. Kravet var att det inom fem år skulle vara genomfört på alla platser men det gick inte. Efter dessa fem år var endast hälften av alla skolpliktiga barn inskrivna i skolan. En stor anledning var den stora bristen på utbildade lärare. Dessutom blev skolgången ojämn för många barn, avstånden kunde vara ganska stora på landet när det bara fanns en skola i varje socken och många av barnen stannade säkert hemma vissa dagar för att hjälpa till på gården.17
För att underlätta inrättandet av folkskolan och sprida den till mindre avlägsna byar på landet så beslöt regeringen 1856 att skolor kunde startas även med outbildad lärare. Dessa skolor kallades mindre folkskolor.18
15 Inte obligatoriskt i den mening att det var skolplikt utan snarare föräldrars och prästers
undervisningsplikt.
16 Citatet hämtat från S G Hartman m fl. 2000, s. 212 17 Marklund S. 1987, s. 22-32
I städerna var problemet ett annat. Där var barngrupperna så stora att det var omöjligt att ha alla i en skola. Där tog man också hjälp av stadgan från 1856 och inrättade det som senare blev kallat småskolor. I småskolan gick de yngre eleverna – nybörjare. Det var ett första steg till dagens stadieuppdelning.19
Men skolsystemet i Sverige blev ett splittrat system. Där fanns de kommunala folkskolorna som, enligt Richardsson, ofta uppfattades som ”fattigskolor” och de statliga läroverken för pojkar vars uppgift var att utgöra grunden för utbildningen av statens egna ämbetsmän. Folkskolorna hade klara brister både pedagogiskt och hygieniskt. I läroverken gick barn från stadens medelklass. Skillnaderna bidrog till en skarp social gräns mellan de båda systemen.20 Richardsson tar även upp ett tredje
skolsystem, den s.k. flickskolan grundad på privata initiativ. 21
Skolan i Sverige bestod av kommunala, statliga och privata skolor av många olika slag och från slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet pågick utvecklingen mot ett enande av skolan. Små steg togs undan för undan men det tog tid. Det var inte förens i 1962 års skolreform som de olika systemen helt avskaffades för att ersättas av en nioårig obligatorisk grundskola.22
3.2 Kyrkan och religionens inflytande över folkskolan
Folkskolestadgan var ett statligt initiativ men det var fortfarande kyrkan som hade det största inflytandet. Kyrkoherden var ordförande i skolstyrelsen fram till 1930-talet. Även efter detta fortsatte det kyrkliga inflytandet. Kristendomen var det huvudsakliga ämnet i skolan och undervisningen präglades av den tidiga undervisningen i hemmet.23 I
folkskolestadgan från 1842 skriver kungen, Carl XIV Johan:
Slutligen wiljw We härmed i Nådr uppmana Wårw trogne undersåtare, att med nit och beredwillighet befrämja werkställigheten av detta Wåert allmänna Påbud och ernåendet av det dermed åsyftade wiktiga ändamål, det uppwexande slägtets danande till christlige och gagnelige samhällsmedlemmar, dertill Wi och i främsta rummet räkne på en omsorgfull medwerkan av Rikets Presterskap. Det alle, som wederbör, hafwe sig hörsammeligen att efterrätta.24
19 Marklund S. 1987, s. 22-32 20 Richardsson G. 2004, s. 61 21 Richardsson G. 2004, s. 75 22 Richardsson G. 2004, s. 122 23 Hartman S G m fl. 2000, s. 214-215 24 Citatet hämtat från; Marklund S. 1987, s. 33
Här ser vi att målet för skolan skulle vara att forma goda kristna medborgare och då med prästerskapet som god hjälp. Detta var helt naturligt på den tiden. Man ansåg att utan religionen som normbildare skulle samhället förfalla.
Skoldagen inleddes och avslutades med bön och psalmsång långt in på 1900-talet. Först 1962 ändrades morgonandakten till morgonsamling och den kunde vara av icke konfessionell art. Dessutom kunde man befrias från den om man tillhörde en annan religion.25
3.3 Läroplaner
Från början var det en oändlig variation på undervisningen i landet. I folkskolestadgan från 1842 fastslås vad undervisningen ska innehålla men inte hur undervisningen bör läggas upp o.s.v. För att på något sätt styra upp undervisningen en aning gavs det ut s.k. normalplaner 1878, 1889 och 1900. De var förslag på hur de lokala arbetsplanerna skulle kunna se ut. De blev således inte rikstäckande i den meningen att de garanterade att de efterföljdes utan de var bara förslag.
1919 kom Sveriges första rikstäckande undervisningsplan för folkskolan. Den var mer omfattande och grundligare än de tidigare normalplanerna. Nästa undervisningsplan kom 1955 och var lika omfattande. Under 1950-talet inleddes den process som resulterade i att folkskolan förvandlades till nioårig grundskola. Den första läroplanen för grundskolan kom redan 1962 och sedan har läroplanerna fortsatt att dugga tätt. Efterföljarna kom 1969, 1980 och 1994. 1994 års läroplan ligger kvar fortfarande och har bara förändrats genom tillägg och små ändringar under åren som gått sedan den kom ut.26
3.4 Från Katekes till livsfrågor
Som jag redan nämnt var hela skolan präglad av religionen och kristendom var det naturliga huvudämnet. De ämnen som fanns med i 1842 års folkskolestadga var; läsning, kristendomskunskap, skrivning och räkning. Det fanns andra ämnen som geografi och historia men detta var minimikursen i folkskolan. Så här står det i 1842 års folkskolestadga;
…åtminstone hafwa inhemtat nödig kunskap i följande ämnen:
25 Marklund S. 1982, s. 98 26 Marklund S. 1987, s. 22-32
a) ren och flytande innanläsning av Swenska språket, så Latinsk som Swensk stil;
b) Religionskunskap och Biblisk Historia, till den grad, som erfordras för att kunna hos Presterskapet börja den egentliga Nattwardsläsningen;
c) Kyrkosång, med undantag för dem, som dertill sakna allt anlag; d) Skrifwa; och
e) De fyra Räknesätten i hela tal.27
Det som lästes mest var bibeltexter och Luthers Katekes. Det man lärde sig blev enbart en förberedelse för att sedan kunna konfirmera sig hos prästen.
Sven G Hartman gör en sammanställning av religionsämnets förändring genom tiderna i boken ”Livstolkning och Värdegrund”28. I en tabell visar han förändringar i
ämnet som sådant och även förändringar i antalet timmar religionsämnet gavs utifrån politiska styrdokument ända från 1878 fram till idag. Tabellen ger en tydlig bild av förändringarna från Kristendom med tydligt grund i Bibeln och Katekesen till
Religionskunskap med en objektiv undervisning i alla religioner och livsåskådningar.
Ämnet Biblisk Historia och Katekes fick hela 32 veckotimmar 1878 kan jämföras med 10,7 veckotimmar för ämnet religionskunskap 1980. Se bilaga 1
Hartman skriver också om fyra vändpunkter i förändringsprocessen. Den första vändpunkten var avvecklingen av det gamla undervisningssystemet, d.v.s. där föräldrar hade undervisningsplikt i hemmen. Detta skedde tiden före 1883 års normalplan. I och med detta överfördes även ansvaret för kristendomsundervisningen helt på skolan.
Den andra vändpunkten kom med 1919 års undervisningsplan för folkskolan. Då försvann Luthers lilla katekes som ämne och man fick en mer fri undervisning när det gäller kristendomskunskapen. Den var inte längre bunden till Svenska Kyrkans tro och lära.
1962 kom den tredje vändpunkten. Då framställdes ett krav på objektivitet i kristendomsundervisningen. Det blev en undervisning om kristendom istället för i kristendom.
Den fjärde vändpunkten kom med 1969 års läroplan då livfrågeperspektivet introducerades. Undervisningen skulle bli mer elevorienterad än tidigare och istället för att kalla ämnet kristendomskunskap hette det nu religionskunskap. 29
27 Citatet hämtat från: Marklund S. 1987, s. 33 28 S G Hartman, m fl. 2000
Hartman talar även om en möjlig vändpunkt i 1994 års läroplan. Det han tar upp där är bl.a. ”övergången från regelstyrningen till målstyrning, utrymmet för friskolor och nedtoningen av livsfrågepedagogiken” 30. Detta menar Hartman har gett
religionsämnet nya förutsättningar. Även värdegrundsperspektivet är nytt för denna läroplan.
4 Metodavsnitt
4.1 Val av metod
Min avsikt med detta arbete är inte en kvantitativ studie med procentsatser och diagram som resultat utan jag vill höra olika individuella svar och berättelser. Därför har jag valt att använda mig av s.k. kvalitativa intervjuer. Begreppet har jag hämtat från Jan Trosts bok Kvalitativa Intervjuer31. Han menar att intervjun går ut på att förstå tankar, känslor,
erfarenheter och upplevelser hos den intervjuade och inte en kartläggning av procenttal och fakta32.
4.2 Urval
En kvalitativ intervju innebär att en eller flera personer intervjuas. Antalet varierar beroende på vad man vill undersöka. Enligt Trost är det i urvalsprocessen för en kvalitativ intervju mer viktigt med variation än representation.33 Om det t.ex. i skolan
arbetar 90 % kvinnor innebär det inte att jag enbart behöver intervjua kvinnor inte heller att jag av fem intervjupersoner måste ha en man. Det intressanta är att höra olika människors erfarenheter.
I mitt fall blir variationen inte särskilt stor. Min urvalsgrupp är från början ganska begränsad, d.v.s. lärare som arbetat länge inom skolans lägre årskurser. De bör ha arbetat sedan början av 70-talet gärna redan på 60-talet. Den stora variationen i gruppen skulle vara om det var en man eller kvinna men jag tror inte att det spelar någon roll i detta avseende. Det handlar om erfarenheter inom samma yrke och under samma tid med samma förändringar och skeenden.
Jag valde att intervjua lärare för de lägre årskurserna därför att jag tror att förändringarna varit påtagligast för dessa lärare då man har klassen i alla ämnen och under nästan hela skoldagen. En matte eller engelsklärare på högstadiet påverkas inte särskilt mycket av sekulariseringen. Jag har också själv, både före och efter lärarutbildningen, arbetat på skolor för elever i år 1 - 6 så för mig personligen var deras erfarenheter mest intressanta. Detta genomsyrar hela mitt arbete då jag i min
31 J Trost, 2005 32 J Trost, 2005, s 23 33 J Trost, 2005, s 117
litteraturgenomgång också fokuserar på förändringar i skolan för de lägre åldrarna, d v s år 1 – 6.
Jag har fått använda mig av en urvalsmetod som Trost kallar för
bekvämlighetsurval,34 d.v.s. man väljer personer utifrån vilka man finner och fyller på
efterhand som man stöter på personer som kan passa i sammanhanget. För mig har denna metod fungerat bäst då jag arbetat inom skolan ett tag och där stött på äldre erfarna lärare som jag velat intervjua. De jag valt att intervjua är alltså tidigare kollegor till mig. Det kan tyckas godtyckligt men i en kvalitativ intervju behöver inte godtyckligheten vara ett problem och särskilt inte när det gäller min redan så begränsade urvalsgrupp.
4.3 Tillvägagångssätt
Jag tog kontakt med de lärare jag ville intervjua när jag träffade dem på arbetsplatsen. Vi bestämde träff på deras skolor efter arbetstid för att få en så naturlig och avslappnad miljö som möjligt för den intervjuade.35
Jag valde att spela in intervjuerna på en liten diktafon för att kunna vara mer avslappnad under intervjun och inte behöva skriva hela tiden. En diktafon är en liten bandspelare som inte stör eller märks särskilt mycket och ingen av dem som jag intervjuat hade invändningar mot att bli inspelad.
När det gäller frågor gjorde jag en intervjuguide som jag använde i alla intervjuer. Trost menar att det är bättre att använda en intervjuguide istället för fasta frågor eftersom den öppnar för vidare samtal och låser inte intervjun på samma sätt. Han skriver:
Då man gör kvalitativa intervjuer har man inga frågeformulär med i förväg formulerade frågor. Man ska ju i möjligaste mån låta den intervjuade styra ordningsföljden i samtalet och val av delaspekter av intervjun.36
Min intervjuguide är skriven som frågeställningar men citerades inte ordagrant utan var för mig bara vägledande. Se bilaga 2
34 J Trost, 2005, s 120 35 J Trost, 2005, s 44 36 J Trost, 2005, s 50
4.4 Analys och bearbetning
Vid en kvantitativ undersökning finns det klara tydliga tekniker, hjälpmedel och regler för att bearbeta och analysera materialet men för kvalitativa intervjuer finns inte dessa utan man hänvisas till sin fantasi och kreativitet. Hur man väljer att arbeta avgörs av vad man vill uppnå med undersökningen och eget ”tycke och smak”37. Det enda man
naturligtvis ska hålla sig till är de etiska regler och de skrivregler som finns när man gör undersökningar och skriver arbeten.38
Bearbetningen av intervjuer som spelats in på band kan ske på olika sätt. Trost tar upp fyra möjligheter i sin bok. För det första kan man lyssna igenom banden flera gånger, för det andra kan man skriva ner valda delar av intervjun och göra en sammanfattning av den och för det tredje kan man skriva ner intervjun in extenso, med alla pauser, skratt, m.m. Han talar också om en fjärde som är en kombination av de två senare.39 Själv valde jag att skriva ner intervjuerna så ordagrant som möjligt. Det var ett
tidskrävande moment. Ibland hör man inte hela orden, ibland blir det mycket talspråk så att det är svårt att hänga med i meningsbyggnad m.m. när man sedan skriver ner det. Jag får medge att jag inte har tagit med alla olika pausljud och stavelser som de intervjuade gjorde. Det var helt enkelt omöjligt. Men jag försökte att få med fniss, skratt och betoningar för att försöka förmedla något av stämning och känsla i intervjun.
Analysen gjordes genom en sammanställning av svaren utifrån intervjuguiden. Men också genom en jämförelse mellan lärarnas olika arbetserfarenheter och hur de har påverkat deras svar. Eftersom de intervjuade är anonyma använder jag fiktiva namn när jag går igenom resultatet av intervjuerna. Jag använder namn istället för t.ex. siffror för att det ska vara lättare att skriva och även lättare att läsa. De namn jag har valt är Lotta och Anna.
Lotta är utbildad småskolelärare och har arbetat på fyra olika skolor sedan 1966. Först arbetade hon på en liten byskola. Där var hon lärare för småskolans elever och en kollega var lärare för folkskolans elever. Efter det arbetade hon på en lite större byskola. Båda skolorna ligger i västra Skåne. Sedan kom hon till en skola i en småstad i samma del av Skåne där hon arbetade som lågstadielärare. Sedan 80-talet har hon arbetat på en byskola utanför nämnda småstad.
Anna är utbildad lågstadielärare och började arbeta i en småstad i norra Skåne 1971. Sedan flyttade hon något västerut och arbetade i ett mindre samhälle några år.
37 J Trost, 2005, s 127 38 J Trost, 2005, s 125-127 39 J Trost, 2005, s 127-128
Efter det utbildade hon sig till speciallärare 1978-1979. Efter det arbetade hon i 20 år på en skola i en större stad i västra Skåne och nu arbetar hon på samma byskola som Lotta.
4.5 Genomförande
Intervjusituationen var vid båda tillfällena avslappnad och trevlig. Både Lotta och Anna tyckte att ämnet var intressant vilket naturligtvis påverkade deras engagemang i svaren under intervjun.
Lottas intervju var den första och genomfördes i hennes eget klassrum. Hon valde den platsen själv då vi där kunde stänga till om oss ordentligt. Det var efter skolans slut och relativt lugnt. Trots detta blev vi störda vid ett tillfälle då en fritidspedagog ville fråga något om en elev. Vi kom snabbt in på intervjun igen och det var ingen skillnad före och efter avbrottet.
Lotta var väldigt pratglad vilket gjorde att intervjun tog relativt lång tid, närmare en timme.
Annas intervju genomfördes någon vecka senare. Då hon nu arbetar som speciallärare har hon ett eget mindre rum till sitt förfogande. Vi valde att placera oss där och det fungerade utmärkt. Detta var också efter skolans slut och hela intervjun genomfördes utan avbrott.
Anna var mer försiktig i sina svar jämfört med Lotta. Trots det var hennes svar innehållsrika och tillförde mycket till min undersökning. Hennes intervju blev något kortare men lika innehållsrik.
4.6 Kritisk diskussion angående intervjuer
Kan man som intervjuare vara helt objektiv? Nej, jag tror inte det. Vi är människor och i en kvalitativ intervju handlar det om ett möte mellan två eller flera olika individer som påverkar varandra. Trost skriver;
Termen objektiv i meningen nollställd, helt saklig, utan åsikter, utan att ta ställning eller något i den stilen är orealistisk.40
Trots det omöjliga att hålla sig helt objektiv bör man som intervjuare vara försiktig med att visa sina egna åsikter och försöka vara så neutral som möjligt. Trost skriver att
intervjun inte får liknas vid ett samtal där man byter åsikter med varandra. Intervjun går ut på att få reda på en intervjuades åsikter, känslor, handlingar m.m.41
I en intervjusituation är det också viktigt att fundera över de etiska regler som finns. Jag nämnde innan att det är nästan bara dessa regler som finns i samband med en kvalitativ intervju. Den som intervjuar har tystnadsplikt och den intervjuade ska inte kunna spåras i rapporten eller uppsatsen. Detta har jag varit noga med i mitt arbete. Trost skriver också att man inte bör citera helt ordagrant eller göra andra avslöjanden som kan leda till att andra förstår vem den intervjuade är. Inte heller citera på ett sådant sätt att den intervjuade blir till åtlöje. I detta sammanhang menar han t.ex. talspråk som den intervjuade inte är medveten om. Citat ska göras om till skriftspråk.42
Är uppgifterna trovärdiga i en intervju? Blir materialet tillräckligt och stämmer det med verkligheten? När man intervjuar så som jag har gjort med en intervjuguide förutsätter det att den intervjuade berättar mer än svarar på fastställda frågor. Då blir svaren det som den intervjuade kommer på och minns just då. Vad det är kan påverkas av omständigheter, hur den intervjuade mår, o.s.v. Men trots detta blir uppgifterna trovärdiga. Det är hans eller hennes erfarenheter som är det väsentliga, det som betyder något i en sådan undersökning.
Det kan vara svårt att tolka svaren i en kvalitativ intervju. För den intervjuade kan det vara svårt att beskriva upplevelser i ord och även svårt att minnas alla detaljer i en händelse. Trost skriver att man inte ska ta ett svar för givet utan syna det men samtidigt inte heller övertolka och läsa mellan raderna för mycket.43
Var det tillräckligt med två intervjuer? Trost skriver att antalet helt bror på syfte och omständigheter.44 När jag intervjuat både Lotta och Anna och lyssnat igenom deras
svar tyckte jag att jag hade fått uttömmande och givande svar. Troligtvis hade spridningen och variationen i svaren blivit tydligare med fler intervjuer och det hade gett en annan utgångspunkt för analysen. Samtidigt hade analysen inte kunnat bli så ingående, p.g.a. plats- och tidsbrist, om intervjuerna varit fler. Min slutliga bedömning blir att jag med dessa två intervjuer nådde mitt syfte och fick en intressant analys.
41 Trost J, s 34 42 Trost J, s 109 43 Trost J, s 130 44 Trost J, s 122-123
5 Resultat och Diskussion
5.1 Intervjugenomgång
Vårt inledande samtalsämne under intervjuerna var deras syn på sekularisering, vad det betyder och innebär.
Lotta, som var väldigt pratglad och framåt, var genast inne på skolans område och pratade om vad man inte får säga och berätta i skolan när det gäller kristendom. Hon säger:
Det första jag tänker på när jag hör ordet sekularisering är att det inte får finnas någon som helst beröring med kristendomen, man får nästan inte ens nämna ordet kristendom. Men egentligen är det ju inte så, det är ju en missuppfattning.
Hon fortsätter med att berätta att man får sjunga psalmer och berätta berättelser men inte påverka. Lotta tror att många lärare har blivit lite försiktiga men menar att i läroplanen finns det stöd för att tala om kristendom. Hon menar att trots stödet i läroplanen så kommer kristendomen att försvinna mer och mer på grund av att det heter religionskunskap nu för tiden. Nu ska man få med lika mycket om alla religioner i undervisningen och det är svårt att få tiden att räcka till allt. ”Men man styr det ju själv ändå” lägger hon till med ett litet skratt.
Anna var lite lugnare i sitt sätt och mer eftertänksam. Hon talade om samhället i stort, att religionen inte har så stor betydelse i Sverige längre. Hon menar dock att Islam har kommit som en motvikt mot sekulariseringen och att det kanske mest handlar om att kristendomen inte har så stor betydelse.
När vi gick vidare för att prata om deras egna erfarenheter av sekulariseringen i skolan gick Anna tillbaka till sin egen skoltid. Hon berättar.
… då hade man ju alltid morgonbön, och sen i gymnasiet samlades alla elever i aulan varje morgon då man sjöng en psalm och fick ett litet ord på vägen. Man kanske satt och halvsov då men det mådde vi inte dåligt av.
Hon berättar också om sin lärartid i början då hon alltid började med att sjunga ”Din klara sol” ur psalmboken, berättade de olika bibliska berättelserna och hade ett etiskt
samtal omkring berättelsen. Barnen tyckte mycket om att höra de bibliska berättelserna är hennes erfarenhet.
Detta förändrades med tiden och man övergick till att läsa högt istället för psalmsång och bibelberättelse. Man ändrade ämnet till religionskunskap istället för kristendomskunskap och det skulle läggas lika vikt vid alla religionerna minns Anna.
Lotta berättar att när hon började arbeta så hade hon en psalm varje morgon och läste ur en bok med sedelärande berättelser. Men det förändrades sedan. Hon minns att den största förändringen för henne var ovissheten om vad man fick ta upp och vad man inte fick ta upp om kristendomen. Det var en otydlighet som hon upplever fortfarande. Hon saknade de gamla kristendomsböckerna som vägledande i undervisningen. Nu upplever hon det som om hon måste kunna motivera varenda berättelse hon berättar. De kristna helgerna, ”gyllene regeln”,45 Jesu födelse m.m. är självklara saker ”men sen då”,
utbrister hon.
Hon berättar också om stora skillnader mellan skolor hon arbetat på. När hon på 70-talet började på en skola i en småstad i västra Skåne var det nästan inte tal om någon religionsundervisning alls. Det låg lite i tiden då på 70-talet, menar hon och har förändrats nu då religion är mer allmänt accepterad i samhället. Men när hon på 80-talet kom till den byskola hon nu arbetar på var det fortfarande mycket psalmsång och ”kristendomsboken”, som hon kallar den, fanns fortfarande kvar.
Hur har då dess förändringar påverkat deras lärarroll, deras sätt att undervisa, deras tankar kring religionsundervisningen m.m. Anna berättar:
Jag kommer ihåg att jag fick tänka extra mycket på att det skulle vara så objektivt som möjligt så att man inte påverkade barnen. När de sa: - Jag tror inte på det där. - Nej du får göra som du vill, jag berättar hur det står i Bibeln.
Anna reflekterar också över hur snabbt man vänjer sig vid förändringarna. Hon berättar att det var när jag frågade om jag fick intervjua henne som hon började tänka efter och insåg hur annorlunda det var förr.
Lotta menar att hon inte har haft så stora bekymmer med förändringarna. Visst är det skillnad menar hon med tanke på att det inte sjungs psalmer varje morgon men den
45 ”Gyllene regeln”, en benämning för Jesu ord ”Därför, allt vad ni vill att människorna ska göra er, det
sedelärande berättelsen påminner mycket om SET, Social Emotionell Träning,46 som de
har på schemat nu. Hon menar också att hon i läroplanen har mycket stöd för att ta upp kristendomen med barnen, både ur omvärldsperspektiv och allmänbildningsperspektiv. Hon säger:
Det finns inga regler om vad jag ska ta upp egentligen, det står några bibelberättelser och sen lite runt omkring. Jag tycker att allmänbildande ska det ju vara. De ska ju veta omvärlden, jag menar vi har en kyrka alldeles i närheten och självklart ska de veta varför det finns en kyrka där.
Hon ser ingen anledning att ta upp de andra religionerna när barnen är så små, om det inte kommer upp på ett eller annat sätt, utan menar att Sverige är ett kristet land och då kommer kristendomen först i undervisningen.
Lotta menar att det svåraste är att få tiden att räcka till att över huvudtaget ta upp religionen i undervisningen. Eftersom det inte finns med som en punkt på schemat, menar hon, får man passa på när det händer något speciellt eller något kommer upp. Hon använder KFUK-KFUM:s almanacka47 där det står om de kristna helgerna och när
det är en biblisk person som har namnsdag så passar hon på att prata om den personen. Hur diskussionen varit mellan lärarna var också en sak vi tog upp i båda intervjuerna. Anna minns att meningarna gick isär, hon berättar:
Det var någon som sa ’Visst kan man ge barnen något att hålla sig till, då kan de ju också ha något att reagera mot’. ’Att ge barnen gudstro, det hjälper en ju i svåra situationer, sen kan man välja bort det om man vill, men det är en otjänst man gör barnen att inte få något alternativ’ var det någon som sa. Men andra sa ’Nej, det är hemmets sak att påverka religionen, det har inte vi med att göra’.
Hon kommer ihåg att det var ett brännbart ämne och inte helt okontroversiellt. Men de flesta menade att man skulle ha religion i skolan men så neutralt som möjligt.
Lotta minns inte diskussionen så mycket mer än att det var skillnad mellan olika skolor. Hon tror att skillnaderna kan ha berott på tidsandan och kanske på personalens
46 SET, Social emotionell träning, är ett sätt att arbeta med och utveckla barns emotionella och sociala
förmågor. http://www.set.st
47 KFUK-KFUM, Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor och Män, är, enligt dem själva, världens största
ålder. Hon poängterar väldigt tydligt att hur mycket religion och kristendom som kommer upp i skolan beror helt på personalen och lärarlaget eftersom styrdokumenten är så otydliga. Vill inte lärarna så blir det inget.
På frågan om de minns någon reaktion från föräldrar angående religion i skolan svarar Lotta att hon inte minns någon reaktion vare sig för eller emot. Kanske att de har undrat vad de undervisar om men inte protesterat mot det.
Anna berättar om ett föräldramöte i slutet av 70-talet då hon fick försvara sin undervisning i kristendom. Det var en pappa som var lite ettrig och menade att man inte fick påverka barnen. Hon försvarade sig då med att det hör till vår kultur, att det var allmänbildning att känna till det kristna.
Vi pratar också om vad de tycker om förändringarna mot en mer sekulariserad skola. Om de tror att det har påverkat klimatet på skolan och i samhället i stort. Anna säger:
Jag är ju så pass gammal att jag ser förändringarna i samhället rätt mycket och jag ser att det är en normupplösning som inte har varit tidigare… Föräldraauktoriteten är inte så stor, religionen i skolan finns inte längre, datorer kommer in, video, alltså det finns massor av faktorer.
Hon talar om en ”slapphet” nu. Det var mer strängt när hon var barn och hon tror att det var tryggare för barnen när de visste hur det skulle vara. Hon fortsätter:
Många barn är väldigt vilsna tycker jag, de hade kanske mått bra om det kunde få luta sig mot en religion. Som min egen mamma sa ’Ja, jag har haft en så svår barndom så hade jag inte haft Gud att vända mig till så vet jag inte hur jag skulle klarat det’. Hon var inte så religiös senare.
Anna är lite bekymrad över att det är så lite religion i skolan nu för tiden. Det hör till vår kultur menar hon att t.ex. kunna gå in i en kyrka och veta vilka personer som är på bilderna. Hon säger ”Man måste ha lite bakgrund till det som är vårt”.
Lotta talar inte om förändringen i samhället utan koncentrerar sig på skolan i sitt resonemang. Hon kan känna att klimatet på skolorna hon arbetat på skiljer sig mellan varandra men om det beror på sekulariseringen vet hon inte riktigt. Hon menar att det
klimat som fanns när hon först kom till den skolan hon nu arbetar på, finns fortfarande idag trots att psalmsången och kristendomsundervisningen inte är kvar på samma sätt.
Lotta efterlyser inte i första hand mer religion i skolan utan en större tydlighet vad det gäller religionsundervisningen. Vad varje barn bör känna till om religionerna och då särskilt kristendomen som är en del av vår kultur. Hon berättar om en elev som varit på begravning och känt igen en av psalmerna de sjöng för att de tidigare sjungit den i skolan. Hon berättar också om en föreläsare som pratat om skönlitteratur och som menade att en gemensam referens av skönlitterära böcker ger en gemenskapskänsla hos barnen. Detta, menar Lotta, går att applicera på fler ämnen och då även på religionsämnet.
5.2 Diskussion
Mitt syfte med detta arbete var att på något sätt se hur lärares personliga och individuella erfarenheter av sekulariseringen i skolan såg ut. Kvinnorna jag intervjuade var väldigt olika som personer. Den ene pratglad och framåt medan den andre var mer eftertänksam. Det påverkar naturligtvis svaren de ger mig. Lotta som var den pratglada pratar mycket om allt och hoppar gärna mellan olika saker under samtalet. Anna funderar en kort stund innan hon säger något och ger ett svar som inte är onödigt långt men som innehåller det hon vill ha sagt. Man kan tycka att Lottas svar är mer uttömmande och ger en djupare bild av hur hon tänker och upplever situationen. Men ibland tycker jag att Annas svar säger mer trots att de jämförelsevis är så fåordiga.
Lotta och Anna har arbetat ungefär lika länge inom skolan men de har haft olika arbetsuppgifter på senare år. Lotta arbetar fortfarande som klasslärare i de lägre åldrarna medan Anna nu är speciallärare och arbetar med undervisning enskilt eller i små grupper. Det påverkar naturligtvis deras erfarenheter men ändå kan man se tydliga likheter i deras svar under intervjun. De har båda sjungit psalmer med deras elever en gång i tiden, berättat bibelberättelser och haft etiska samtal i samband med det. När förändringarna kom har de båda stått inför utmaningen att kunna undervisa i ett så kontroversiellt ämne som kristendom och religion objektivt.
De har arbetat på olika skolor, både i storlek och placering, under deras lärartid vilket gör deras erfarenheter mer intressanta.
5.2.1 Begreppet sekularisering
Deras olika reflektion över begreppet sekularisering är intressant. Lotta kopplar direkt till skolan och kristendomen som ämne. Anna talar om att religion inte har så stor betydelse i samhället. Annas tankar ligger nära den förklaring som jag hämtade från Bonniers Ordbok där sekularisering förklaras som ”ökad likgiltighet för religion”. Men Anna vänder sedan resonemanget och talar om andra religioners framträdande. Både Leif Svensson och Göran Gustavson talar om sekulariseringen som ett västerländskt fenomen. Kontakten med andra religioner genom flyktingar och invandrare, som Anna berör, kommer kanske också påverka västerlänningens inställning till religion som något obetydligt i periferin. På sidan 7 finns ett citat av Thomas Luckmann som säger ”samhället är sekulariserat men individen är det inte”. Kanske har kristendomen och kyrkan som institution minskat i betydelse för samhället men människan kommer alltid vilja och behöva tro på något, behöva något att hoppas på och få tröst av.
5.2.2 Läroplaner och förändring i praktiken
Jag tycker att det är intressant att båda två sjöng psalmer med sina elever på morgonen. Det var redan 1962 som morgonandakt blev morgonsamling och kunde vara icke konfessionell. Men Anna som började arbeta 1971 berättar att hon sjöng ”Din klara sol” med barnen på morgonen och läste en biblisk berättelse. Förändringarna i praktiken dröjde länge i vissa fall. Lottas erfarenhet av psalmsång och Kristendomsboken så sent som på 80-talet visar på detta faktum. Det måste betyda, som framför allt Lotta påpekar vid flera tillfällen, att det beror på personalen mer än styrdokumenten. Jämförelsen mellan småstadsskolan där Lotta arbetade på 70-talet och byskolan hon kom till på 80-talet är ett tydligt exempel på detta. Lotta menar att hon kan se stöd undervisning i bl.a. kristendom i nuvarande läroplan medan andra lärare kanske inte gör det.
1994 års läroplan är ganska tunn och inte så utförlig som de tidigare läroplanerna var. Därför tror jag att det landar på läraren själv att tolka vad som ska tas upp i undervisningen. Osäkerheten som Lotta tar upp över att inte veta exakt vad man kan/får ta upp tror jag gör att man lätt hoppar över religionsämnet. Att t.ex. bara prata om Jesus vid påsk och jul ger inte en fullgod undervisning i kristendom enligt min mening.
5.2.3 Timplan och religionsundervisning
Lotta befarar att kristendomens plats i undervisningen kommer minska för att tiden inte längre räcker till. I och med att det heter religionskunskap ska alla religioner få samma
utrymme. Det är också många andra ämnen som ska hinnas med under skoltiden och det blir svårt att överhuvudtaget hinna med religionsundervisningen på det sätt man önskar. Anna är också bekymrad över att det är så lite religion i skolan nuförtiden. Om vi ser på antalet timmar utifrån läroplanerna som kristendomsundervisningen respektive religionsundervisningen har fått kan man förstå deras resonemang. Sven G Hartman har gjort en tabell över timplan och ämnesbetäckningar som jag valt att lägga som bilaga.
Se bilaga 1. Där ser vi att ämnet fick 12 timmar/vecka 1919 då det fortfarande var
enbart kristendom och även 1955 och 1962. Men 1969 då ämnet blev religionskunskap minskades timantalet till 11.7 och 1980 till 10,7. Det är klart att det blir svårt att hinna med mer än att bara ytligt beröra de olika religionerna på den tiden.
Problemet med tiden och osäkerheten inför ämnet som jag berörde tidigare kan säkert påverka ämnets ”överlevnad” i de sammanhang där personalen inte själva anser det betydelsefullt.
5.2.4 Föräldrareaktion
Skillnaderna i deras upplevelser av föräldrarespons är intressant. Det är många frågor som kommer när man funderar över det. Varför har inte Lotta fått mer kritisk respons från föräldrar då skolan hon arbetar på hade ganska mycket psalmsång och kristendomsundervisning tidigare. Kan det bero på att det är en byskola med traditioner sedan långt tillbaka i tiden? Kan det bero på att föräldrar som bor på landet är mer religiösa eller traditionella? Dessa frågor skulle också kunna utgöra grunden för en egen undersökning.
Man kan också fundera över varför de inte fått reaktioner mot sekulariseringen. Ingen av dem kan minnas en sådan reaktion vilket förvånar inte minst Anna.
5.2.5 Tidsandan och 70-talet
Båda talar om tidsandan på 70-talet som en signifikativ faktor i förändringarna. De nämner också hur det påverkade kollegor, skolor och föräldrar. Detta är också intressant och man skulle kunna gräva djupare i förändringarna inom skolvärlden på just 70-talet. Gunnar Richardsson skriver att början av 70-talet var ett trendbrott i den ekonomiska utvecklingen. Från att under 50 och 60-talet uppleva mer än en fördubbling av BNP hamnade man nu i en konjunkturnedgång som blev en djup och långvarig kris i hela världsekonomin.48 Richardsson talar just om ”tidsandan” som både Anna och Lotta
berör i sina resonemang. Han menar att optimism och framtidstro byttes mot en allmän oro, ängslan och pessimism.49 Richardsson skriver också.
Den marxistinfluerade vänstervåg som i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet sköljde fram över både skolor och universitet fick ett kraftigt genomslag i den pedagogiska och skolpolitiska debatten.50
Denna vänstervåg talar Lotta om. Hon berättar att de flesta i personalen på småstadsskolan hon arbetade några år på var unga, mellan 25 och 30. Det var på denna skola som hon upplevde att kristendomen var näst intill tabu. Kan dessa unga lärare ha varit påverkade av vänstervågen både under sin utbildning på högskolan och i sin vardag? Det är inte omöjligt.
5.2.6 Religionens/kristendomens betydelse
Det är intressant att ingen av de jag intervjuat verkar vara någon förespråkare för sekulariseringen. Anna kan förstå dem som menar att religion hör till hemmet, särskilt nu när det finns så många olika religioner i vårt samhälle, men hon efterlyser ändå mer religion i skolan och tror att det betyder något för elever och samhälle. Lotta menar att det är upp till läraren och utnyttjar denna frihet att tala om kristendom med motivationen att det hör till kulturen och allmänbildningen. Hur kommer det sig att de uttrycker sig så? Deras personliga tro har jag inte berört i mina intervjuer och därför blir funderingar kring det bara tomma spekulationer. Men kan det finnas andra orsaker som t.ex. att alla inte påverkades av vänstervågen och många ändå tyckte att undervisningen var rätt bra som den var?
Enligt folkskolestadgan från 1842 var skolans uppgift att fostra goda kristna medborgare. Idag talas det om goda medborgare, med en gemensam värdegrund. Anna påpekar att hon ser en normupplösning i samhället idag och hon tror att det beror på många olika faktorer men ser sekulariseringen som en del i detta. Själv kan jag se en skillnad i attityd mellan mig och min generation och mina föräldrar och deras generation när det gäller bl.a. pliktkänslan, lojalitet och arbetsmoral. Jag tycker mig se att trenderna talar för att man hellre byter arbete, partner m.m. istället för att kämpa sig
49 Richardsson G, s 155 50 Richardsson G, s 159
igenom. Om det har något med sekulariseringen att göra kan vara svårt att bedöma men det kanske är så att religion ger trygghet, fasthet och skapar goda normer?
Både Lotta och Anna är överrens om att religionsundervisningen i allmänhet och kristendomsundervisningen i synnerhet handlar till stor del om kulturförståelse, både vår egen och andras. I det sammanhanget tycker jag det är tragiskt att religionen i Sverige så ofta skuffas undan som något obetydligt. Det finns mycket inom kyrkan som t.ex. musik, traditioner, omsorg om de svaga, m.m. som kan visas större heder än vad det gör och kan lyftas fram både i media, i samhällsdebatten, i politiken och i skolan.
6 Avslutning
Detta arbete har behandlat sekulariseringen i skolan. Sekulariseringen är ett enormt stort ämne som växte ju mer jag satte mig in i det och det kan bemötas på många olika sätt, vetenskapligt, politiskt, känslomässigt, religiöst. Det är ett kontroversiellt ämne som väcker känslor vare sig man är troende eller inte.
För att begränsa arbetsområdet valde jag att fokusera på lärares personliga erfarenheter av sekulariseringsprocessen. Jag intervjuade två lärare som jobbat sedan slutet av 60-talet och varit med om en del förändringar under sin tid som lärare. Det var mycket intressant att höra deras berättelser.
Som jag påpekat i min inledning blir resultatet av detta arbete inte en uppradning av fakta i siffror och procenttal eller något att bygga teorier på. Men det har gett mig möjlighet att höra dessa två lärares personliga erfarenhet och upplevelse av sekulariseringen i skolan. Jag förstår att förändringarna har varit stora och påtagliga för båda men som en av dem påpekade så vänjer man sig snabbt vid dem. Jag förstår att det trots direktiv uppifrån ändå till sist beror på läraren i klassrummet vad eleverna kommer lära sig. Jag har fått se skillnader mellan olika skolor och funderingar för vidare undersökningar har väckts.
Det har varit mycket intressant att studera sekulariseringen i samhället och i skolan. Att Sverige haft en stadig utveckling under 1900-talet mot sekularisering av allt offentligt inklusive skolan berörde jag i min inledning. Utvecklingen har varit långsam men målmedveten och det ska bli intressant att följa utvecklingen i fortsättningen. Kanske vänder trenden, kanske det blåser nya vindar i Sverige nu? Jag läste i tidningen Dagen, en allkristen dagstidning, för några månader sedan att Jan Björklund, nuvarande skolministern, vill ha mer religion i skolan. Han säger:
Under efterkrigstiden har religionsämnet minskat kraftigt. Det svenska samhället har sekulariserats, så långt är en sak. Men bara för att religionen har minskat i betydelse i det svenska samhället har det inte minskat i betydelse i världen.51
Samma tidning skriver ytterligare i ämnet någon månad senare:
Jan Björklund anser att det hör till allmänbildningen för människor som lever i Sverige att känna till några av de centrala bibelberättelserna. Åtminstone skapelseberättelsen och om Jesu liv och gärning. Men också varför vi firar påsk och jul.52
Kanske blir det förändring i den nya läroplan som väntas komma om något år? Kanske kan Lotta få den tydlighet om vad som ska tas upp i religionsundervisningen som hon önskar? Kanske kan Annas önskan om mer religion i skolan bli verklighet? Vi får väl se.
Referenser
Almén E, m.fl., Livstolkning och värdegrund - Att undervisa om religion, livsfrågor och
etik, Linköpings Univ., 2000, Linköping
Améen L, Stadens gator och kvarter, Lunds universitet, inst. för kulturgeografi och ekonomisk geografi, 1985
Arnman S (red.), Ständigt. Alltid!, Skolverket, 1999
Malmström S, Györki I & Sjögren P A (red.), Bonniers Svenska Ordbok, Bonnier Fakta Bokförlag, 1991, Stockholm
Gustafsson G, Tro samfund och Samhälle, sociologiska perspektiv, Libris, 1997 rev 2000, Örebro
Marklund S, Skolsverige 1950-1975, del 5, Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlagt, 1987, Stockholm
Marklund S, Skolsverige 1950-1975, del 3, Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlagt, 1983, Stockholm
Richardsson G. Svensk utbildningshistoria, Skola och samhälle förr och nu, Studentlitteratur, 2004, Lund
Skog M (red.), Det religiösa Sverige, Libris, 2001, Örebro
Svenska akademins ordlista över Svenska språket, Tolfte upplagan 1998, svenska
akademin,
Svensson L, Guds rike mitt ibland oss, Kingdom Media, 1991, Jönköping Trost J, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, 2005, Lund
Tidningsartiklar och Internetadresser:
Boström H, ”Stärk undervisningen i religion”, Tidningen Dagen, 2007-02-21
Gustafsson A, ”Skolan fostrar historiska analfabeter”, Tidningen Dagen, 2007-04-04 KFUM-KFUK: http://www.kfuk-kfum.se
SET i Skolan: http://www.set.st/set.htm
Övrig litteratur:
Aggedal J-O, Andrén C-G & Evertsson A J (red.), Kyrka – Universitet – Skola, Teologiska institutionen i Lund, Religio, 2000, Lund
Ekengren A-M & Hinnfors J, Uppsatshandbok – Hur du lyckas med din uppsats, Studentlitteratur, 2006, Tryckt i Danmark (Göteborg)
Gustafsson B, Svensk Kyrkohistoria, Plus Ultra, 1986, Helsingborg Löfberg J, Politisk religionsfrihet, Dialogos AB, 1993, Lund
Palmqvist A och Larsson R, Kyrkan och Skolan, Verbum, 1986, Göteborg
Raam-Inghult E (red.), Svenska skrivregler, Svenska Språknämnden, Almquist & Wiksell, 1993, Uppsala
Schött K m fl, Studentens skrivhandbok, Almqvist och Wiksell, Liber AB, 1998, Stockholm
Selander S-Å, Att undervisa i religionskunskap, Studentlitteratur, 1993, Lund Widerberg K, Att skriva vetenskapliga uppsatser, Studentlitteratur, 1995, Lund
Bilaga 1
Tabell 1. Beteckningar och planeringsramar för skolans religionsundervisning i
olika styrdokument för den obligatoriska skolan från 1878 till 1994.53
Styrdokument Ämnets benämning
Antalet veckotimmar under sex skolår
1878 års normalplan Biblisk historia & katekes 32
1883 års normalplan Biblisk historia & katekes 32
1889 års normalplan Biblisk historia & katekes 30
1900 års normalplan Biblisk historia, bibelläsning & katekes
28 1919 års
undervisningsplan KristendomBetoningen på Nya testamentet och
Bergspredikan. Någon kyrkohistoria. Katekesen utgår
12
1955 års
undervisningsplan KristendomIcke konfessionell undervisning 12
1962 års läroplan Kristendomskunskap
Objektivitetskrav. Integrering inom Oä/So.
12
1969 års läroplan Religionskunskap
Livsfrågebegreppet introduceras. Fortsatt integrering inom Oä/So
11,7
1980 års läroplan Människors frågor inför livet och
tillvaron; Religionskunskap
Förstärkt livsfrågeprofil. Integrering inom Oä/So
Ca.10,7 (lågst. 6) (mellanst. 4,7)
1994 års läroplan Religionskunskap
Kunskaper om och reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar.
Värdegrundsarbete
