• No results found

Att korsa gränser : frambrytande egenskaper i Öresundsprojektet. En delrapport – Arbete och kompetens i Öresundsregionen, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden – Interreg IV A

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att korsa gränser : frambrytande egenskaper i Öresundsprojektet. En delrapport – Arbete och kompetens i Öresundsregionen, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden – Interreg IV A"

Copied!
170
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

IRENA DYCHAWY ROSNER

ATT KORSA GRÄNSER –

FRAMBRYTANDE EGENSKAPER

I ÖRESUNDSPROJEKTET

En delrapport – Arbete och kompetens i Öresundsregionen,

Europeiska Regionala Utvecklingsfonden – Interreg IV A

FOU R A APPORT 20 1 5 IREN A D YC HA WY R OSNER MALMÖ HÖGSK A TT K ORS A GR ÄNSER FR AMBR YT ANDE EGENSKAPER I ÖRESUNDSPR OJEK TET

(2)
(3)

A T T K O R S A G R Ä N S E R – F R A M B R Y T A N D E E G E N S K A P E R I Ö R E S U N D S P R O J E K T E T

(4)

FOU rapport 2015

© Irena Dychawy Rosner 2015

Omslagsbild: Maria Dychawy Andersson ISBN 978-91-7104-601-7 (print) ISBN 978-91-7104-602-4 (pdf) Holmbergs, Malmö 2015

(5)

IRENA DYCHAWY ROSNER

ATT KORSA GRÄNSER

– FRAMBRYTANDE

EGENSKAPER I

ÖRESUNDSPROJEKTET

En delrapport

– Arbete och kompetens i Öresundsregionen,

Europeiska Regionala Utvecklingsfonden – Interreg IV A

Fakulteten för Hälsa och samhälle,

Institutionen för Socialt arbete

(6)

Publikationen finns även elektroniskt, se www.mah.se/muep

(7)

INNEHÅLL

FÖRORD ... 9

DEL 1. UTBLICKAR OCH PERSPEKTIV

SUMMARY IN ENGLISH ... 13 SAMMANFATTNING ... 16 INLEDNING ... 19 Rapportens utgångspunkter ...21 Disposition ...23 ÖRESUNDSREGIONALT UTVECKLINGSARBETE ... 24 SYFTE ... 26

HÖGRE UTBILDNING OCH NÄRMILJÖN I FÖRÄNDRING .... 27

Sociala innovationer ...27

Öresundssamarbete ...30

Den högre utbildningen ...32

Utbildningens situationella verklighet ...34

Socioekonomisk rörlighet i Öresundsregionen ...37

Efterfrågan på omvårdnadskompetens ...41

Den svårfångade kompetensen ...43

INTERNATIONALISERING ... 46

Den högre utbildningens internationella profilering ...46

(8)

DEL 2. PROJEKPRAKTIKENS INRIKTNING

ARBETE MED PROJEKTMÅLEN ... 53

Projekt som praktik inom den högre utbildningen ...53

Övergripande projektorganisation ...55 Öresundsprojektets livscykel ...57 Projektuppföljning ...61 Uppföljningskriterier ...64 Task force ...65 Etiska ställningstaganden ...68

DEL 3. PROJEKTPRAKTIKENS UTFALL

RESULTAT ... 73

Front – stage ...73

Back - stage ...74

ÖRESUNDSREGIONALA SAMKONFERENSER - “SJUKSKÖTERSKOR ÖVER BRON” ... 76

ÖRESUNDSKURSER – ”SJUKSKÖTERKANS ANSVAR ATT LEDA PATIENTNÄRA OMVÅRDNAD I ÖRESUNDSREGIONEN” ... 80

Studenternas synpunkter ...82

VFU - Verksamhetsförlagd undervisning ...86

Pedagogiska synpunkter ...88

DEL 4. BACK-STAGE UTFALL

SKAPAT MERVÄRDE ... 99

Personligt mervärde ...99

Pedagogiskt mervärde ...102

INTERSEKTORIELLA FLÖDEN ...106

Det inominstitutionella perspektivet ...109

(9)

DEL 6. SLUTSATSER OCH TEORETISKA

IMPLIKATIONER

VÄRDELEGITIMITET ...119

Sociala gemenskaper genom sharing matching och learning ...122

Kunskapsbehov och relevanskravet ...124

AVSLUTANDE TANKAR ...129

DEL 7. BILAGOR

Bilaga 1. Utvärderingsplan ...135 Bilaga 2. Projektinformation ...136 Bilaga 3. Pressmeddelande ...141 Bilaga 4. Kursplan ...144

Bilaga 5. Studenter tar vara på det goda ...147

Bilaga 6. Öresundssamarbete om vårdutbildning ...154

(10)
(11)

FÖRORD

Föreliggande arbete är en delrapport av ett utvecklingsprojekt inom det Europeiska Regionala Utvecklingsprogrammet - Interreg IVA. Projektet har ingått som en del i programmet Arbete och kompetens i Öresundregionen.

Denna rapport återger en övergripande beskrivning av projektets sammanhang utifrån dess verksamhet inom Malmö högskola. Vidare skissas teoretiska dimensioner under en period då projektet har kommit så långt att flera av de ingående aktiviteterna har kunnat etableras och delmomenten avslutats. Det bör framhållas att inom projektet har olika delstudier genomförts vilka rapporteras separat. Projektet har drivits med hjälp av lärare, administratörer, praktiker och studenter som på olika sätt har varit involverade i praktiskt genomförande eller bidragit med värdefulla synpunkter. Förläggande rapport diskuterades i seminarier samt så kallade annual meetings och synpunkter inhämtades av fristående granskare. Jag vill ta till-fället i akt och tacka alla deltagare och medarbetare både på den svenska och danska sidan av sundet.

Projektet är alltså en verksamhet som har fortlöpande utvärderats och håller på att avslutas. De genererade erfarenheterna har används formativt som underlag för förbättringar och nya angreppssätt under den pågående projektverksamheten. Det är en förhoppning att inne-hållet kan bidra till ökad förståelse för möjligheter och begränsningar när det gäller utveckling av högre utbildning och högskolans profi le-ring som en aktiv samhällsaktör.

(12)
(13)

D EL I

UTBLICKAR OCH

PERSPEKTIV

(14)
(15)

SUMMARY IN ENGLISH

Higher education at universities face great challenges due to increasing demands for adaptation to the ever-shifting requirements and needs of the labour market, as well as having to accommodate to the ever-growing globalization and internationalization of society. Higher education is often regarded as a person’s individual, lifelong project upon which socioeconomic, sociocultural and institutional mechanisms have great impact. The progression report at hand, for a project that is conducted within the European Regional Development Programme Interreg IVA, emphasizes on institutional and sociocultural contexts.

The overall objective of the programme was to promote and foster the kind of capacity building that would support cross border work and mobility as well as integration of the Öresund region. The work has concentrated on creating cross-boundary collaboration structures within the region, and the programme has focused on several strategic measures that would be conducive to the development of an attractive cross-boundary co-operating region. The idea was to create new opportunities to strengthen the regional competitiveness in a societal model that ensures a supply of education and work, and that promotes cross-boundary encounters that present new types of demands for renewal and innovation necessary in today’s global competition. There are several regional developmental features in the region and higher education is considered as one of many engines of growth that may be conducive to better integration and that will tie together areas that are important for progress. The project assignment at hand is

(16)

a trans-regional development initiative that has been made possible due to joined political and regional forces of the Öresund region. The stakeholders collaborating within the project were Malmö University, Metropolitan University College, the Capital Region of Denmark, Region Zealand, Skåne Regional Council, City of Copenhagen, City of Malmö, Swedish Public Employment Service, Employment Region Copenhagen & Zealand, the Basic Health Care College and Copenhagen Technical College. The European Regional Development Fund co-sponsors the project.

The working title for the development project at Malmö University is the “Öresund Project”, and it was offered as a part of the Nursing Programmes both at Malmö University and Metropolitan University College in Copenhagen. An overview of the various learning environments and rendered experience from particular activities that have been carried out within the pending project is drawn up in this report. The time range of the project is September, 2011, to December, 2014, and it has been carried through by the assistance of representatives of the employment market, hospital wards, lecturers, administrators and students who have been involved in various ways to implement the work practically, or who have in other ways contributed with valuable ideas, views and standpoints.

During the project work a course Nurse Responsibility for Management of Patient Cantered Care in the Region of Öresund, 15 ECTS was formed for which a didactic form of study was developed, which then was offered to Swedish and Danish nursing students in the fall semester of 2012 and 2013. Furthermore, a common arena for dialogue has been created and tested. Labelled with the working title Nurses Across the Bridge, a joint conference was held in Malmö in November 2012 and Copenhagen in September 2013 where students, lecturers and employment market stakeholders as well as several trade unions of the region were able to discuss and inform the future nursing professionals, in a dialogue context, about how to exercise their profession and what work conditions may be like in the two countries.

(17)

The project work revealed some positive synergy effects as well as some challenges and quandaries. The intersection was conducive to the execution process and its results both inwardly and outwardly. The significance of instrumental and institutional structures on progress, change and the implementation of novel and innovative processes should especially be noted. The hierarchical processes, the making of working processes and procedures as well as various negotiation models pertaining to the instrumental structures have shown the stakeholders – those being involved in the project – to be more, or less, inclined or disinclined to collaborate due to their differences in interests, claims, willingness to compromise, and negotiation procedures. Regarding the institutional structures and perspectives, however, had more to do with processes that are tightly connected to the institutions’ own assignments and projects, rules, values and standards, which have great impact on steering directives of the project management and thus influencing its contextual environment and its work with processes of change.

The Öresund Project is today a pending project and an evaluation is being performed. The newly acquired experiences are used for educational purposes in reforms, new ways of approaching and analysing things, as well as for forming future strategies for change within the Öresund region. There is a hope that the report will contribute to a greater understanding of possible opportunities as well as limitations regarding evolvement of higher education and the Malmö University as an active social stakeholder.

(18)

SAMMANFATTNING

Den högre utbildningen står inför stora utmaningar vad gäller bland annat växande krav på anpassning till arbetsmarkandens skiftande behov samt till en växande globalisering och internationalisering. Högre utbildning betraktas ofta som ett individuellt livsprojekt som påverkas samtidigt av samhällsekonomiska, socio-kulturella och institutionella mekanismer. I föreliggande arbete lyfts fram institutio nella och sociokulturella sammanhang för ett projekt inom det Europeiska Regionala Utvecklingsprogrammet Interreg IVA. Programmets övergripande syfte var att främja den typ av kompetens utveckling som kan ge stöd åt arbetsmobilitet och inte-gration i Öresundsregionen. Arbetet har inriktats på att bygga upp gränsöverskridande samverkans- och samarbetsstrukturer i regionen. Programmet har fokuserat på en rad strategiska åtgärder för att bidra till utveckling av en attraktiv och gränsöverskridande region. Tanken var att bygga upp nya möjligheter för ett stärkt regional konkurranskraft i en samhällsmodell som garanterar tillgång till utbildning och arbete och främjar möten med nya krav på förnyelse i dagens globala konkurrens. Det finns flera regionala utvecklings-stråk och högre utbildning betraktas som en av flera tillväxtmotorer som kan främja en närmare integration och binda samman områden viktiga för utveckling. Det aktuella projektuppdraget handlade om ett transregionalt utvecklingsinitiativ mellan politiska och regionala krafter i Öresundsregionen. De aktörer som har operativt samarbetat i projektet var Malmö högskola, Professionshögskola Metropolitan Köpenhamn, Region Hovedstaden, Region Sjælland, Region Skåne, Köpenhamns Kommun, Malmö Stad, Arbetsförmedlingen i Sverige,

(19)

Beskæftigelsesregion Hovedstaden & Sjælland, Sundhedsuddannelse Centret och Köpenhamns Tekniska Skola. Projektet delfinansierades av den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden.

Utvecklingsprojektets lokala arbetsnamn inom Malmö högskola har varit ”Öresundsprojektet”. Projektet har genomförts inom sjuksköterskeutbildningen på Malmö högskola och Metropolitan Professionshögskolan, Köpenhamn. Projektets omfattning i tiden sträckte sig från september 2011 till december 2014.

I denna rapport skissas en översiktlig bild av projektets kunskaps-miljöer och erfarenheter från de genomförda aktiviteterna. Projektet har drivits med hjälp av arbetslivsrepresentanter, kliniker, lärare, administratörer och studenter som på olika sätt har varit invol-verade i praktiskt genomförande eller bidragit med värdefulla syn-punkter. Under den perioden som projektet har pågått utvecklades en kursplan Sjuksköterskans ansvar att leda patientnära omvårdnad i Öresundsregionen, 15 ECTS och innehållets didaktiska studieform. Kursen genomfördes för svenska och danska sjuksköterskestudenter hösten 2012 och våren 2013 samt hösten 2013 och våren 2014. Vidare har en gemensam dialogarena skapats och prövats. Under arbetsnamnet Sjuksköterskor över bron har två samkonferenser genomförts; en på campus i Malmö och en i Köpenhamn. Deltagare var studenter, lärare, arbetsmarknadsaktörer samt fackliga organisa-tioner på båda sidor av sundet som i en gemensam dialog har disku-terat och informerat de kommande professionsutövare om yrkes-utövning och anställningsvillkor i Sverige och i Danmark.

I projektarbetet framkom en del positiva synergieffekter såväl som utmaningar och dilemman. Dessa samspel har fått betydelse för projektets genomförandeprocesser och dess resultat både inåt hem-organisationerna och utåt. Här kan omnämnas instrumentella och institutionella strukturers betydelse för utveckling, förändring och implementering av innovativa processer. Instrumentella perspektiven har handlat om hierarkiska förlopp, rutinisering och förhandlings-varianter som har visat sig öppna eller slutna för samverkan inför olikheter i intressen, kompromisser och förhandlingar mellan de involverade aktörerna. Institutionella perspektiv har handlat om

(20)

processer som är bundna till institutionens egna uppdrag, regler, värderingar och normer vilket har påverkat styrsignaler till projekt-verksamheten och därmed dess kontextuella miljö och dess arbete med förändringsprocesser.

Projektet är i nuläget en avslutad verksamhet som håller på att utvär-deras. De nyvunna erfarenheterna används formativt som underlag för förbättringar, nya angreppssätt och framtida förändrings strategier i Öresundsregionen. Det är en förhoppning att rapporten kan bidra till en ökad förståelse för möjligheter och begränsningar när det gäller utveckling av högre utbildning och högskolans profilering som aktiv samhällsaktör.

(21)

INLEDNING

Den högre utbildningen kan betraktas som något som i första hand syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft i en globaliserad värld med en betoning på marknadsideal som bas för en sådan utveckling (Prop. 2004/05; 2008/09). Propositionen med titeln Ett lyft för forskning och innovation kom att betraktas som vägvisare för högre utbildning i ett samhälle som kännetecknas av pluralism och mång-tydlighet (Prop. 2008/09). Det synsätt som i propositionens fotspår har förankrats i utbildningspolitiken förespråkar ett dynamiskt ideal vilket gör det möjligt att kombinera mer traditionell akademisk inriktning med nya entreprenöriella system. Som följd betraktas universitet och högskola som en av de viktigaste institutionerna för såväl samhällets utveckling som den enskilde studentens personliga utveckling.

I den akademiska diskursen kring förändring och utveckling av högre utbildning kan tre utvecklingsteknologiska traditioner urskiljas (Unemar Öst, 2009). Dessa relaterar till utveckling av utbildning, att bedriva forskning kring det aktuella ämnesområdet samt medverkan i uppbyggnad av det avsedda ämnesområdets konkreta samhälleliga betydelse. I utveckling av utbildning läggs i vår samtid stor vikt på kunskapsanvändning, dess tillämpning i arbetslivet och studentens möjligheter till ökad anställningsbarhet.

Oberoende av dess form, gestaltning av en utvecklingsprocess är sällan en avgränsad företeelse. Utveckling relaterad till högre utbild-ning och arbetsmarknadskrav handlar ofta om ett förändringsarbete utifrån förväntade kunskapsbehov och dess relevans i förhållande till

(22)

berörda intressenter. Som följd är dess förutsättningar för tillämp-ning i arbetslivet i hög grad sammanvävda med varandra. Friberg (2012) menar att universitet och högskola i allt högre grad under-kastas politisk-ekonomiska värden utifrån linjärt konkurrenskraft och sysselsättning. På det viset handlar högre utbildning även om utveckling av sociala relationer, anpassningar till lokala och regionala förutsättningar, till nationella standarder samt ett hänsynstagande till de internationella utvecklingsområdena. Utveckling och genom-förande av ett strategiskt pedagogiskt utvecklingsarbete kan därför beskrivas som en pågående social process eller viss social rörelse vilken sanktioneras i sitt socio-kulturella sammanhang, korrigeras, anpassas, tillämpas i olika sociala kontexter respektive utvecklas eller avvecklas (Denvall m fl., 2010; Dhillon, 2009; Kezar, 2014). Som följd kan sägas att pedagogiskt utvecklingsarbete och insatser för utveckling av högre utbildning kan förstås som klassresor och sektorsöverskridande social mobilisering, uppsamling av kunskaps-intressen, utveckling av discipliner och kunskapsområden samt utveckling av mänsklig potential och sociala resurser. Den typen av skapande berör mobilisering av pågående utvecklingsprocesser och användning av forskning eller nya arbetsformer för att ta tillvara och synliggöra uppnådda framsteg. Dessa processer bygger upp redskap för konkreta förbättringar och för att kunna ta tillvara nyskapande för utveckling av välfärden. Aktivt deltagande i välfärdsbygge anses vara en angelägen del gällande Malmö högskolans potential och dess roll som en viktig samhällsaktör (Malmö högskola, 2010). Lokalt brukar mycket av utvecklingsarbete inom högre utbildning finna legi-tima lösningar genom projektpraktiker som i olika pilotverksamheter utvecklar och eventuellt gestaltar om den befintliga systemdesignen. Projektivitet som verksamhet kan förklaras genom dess pragmatiska filosofi kopplad till ett processinriktat institu tionellt perspektiv. Projektorganisationen som konstruktion betraktas i så fall som olika former av institutionaliserat nätverk av handlingsprocesser (Czarniawska, 2000) vilka temporärt upprättas för ett specifikt ändamål. Projektbaserade praktiker karaktäriseras av att de ofta saknar en i förväg etablerad infrastruktur för att hantera genererad kunskap.

(23)

Rapportens utgångspunkter

En central aspekt i den föreliggande rapporten är att analyser av de i projektet ingående verksamheterna utgår från ett eko-systemiskt t änkande (Petitt & Olson, 2013), kontextuell sammanhangs-markering och övergripande strukturell nivå snarare än intra- och interpersonell nivå. I texten ges ingen heltäckande bild utan den avser att belysa perspektiv som annars riskerar förbises för att på det sättet komma åt verktyg och förutsättningar att vidare kunna utveckla den typen av projekt.

Analysarbetet relaterat till det aktuella projektets sammanhang har utgått från svenska institutionella perspektiv och inom projektet exis-terande svensk-danska handlingsprocesser. Betydelsen har lagts här på systemets frambrytande egenskaper vilka verkar inträffa spontant enligt paradigmets klassiska påstående där det antas att resultatet uppstår av processer som äger rum inom samma systemiska samman-hang och sociala rum. Sociala interaktioner som uppstår har därmed en strukturliknande betydelse och kan finnas även när människor inte interagerar. Grundantagandet bygger på att meningsbärande inne-håll skapas bland annat genom kommunikativa syften, hur parterna värderar varandra och innebär att en part påverkar en annan eller att det sker en ömsesidig påverkan (Härenstam & Bejerot, 2010). I tematisering kring skiftande karaktärsdrag av projektets kommu-nikativa och sociala arenor applicerades Erving Goffmans (1959) teorier avseende social interaktionism utifrån metaforer om front stage respektive back stage ramar för socialt handlande. Dessa ramar användes som vägledning för förståelse av handlande kring projektets kollektiva former av uppnådda mål. Med front stage avsågs regioner där det offentliga agerandet äger rum och med back stage avsåg mer undanhållen form av projektets sociala kollektivitet.

Eftersom målgrupper och intressenter i Öresundsprojektet är så blandade – från studenter, lärare, högskoleledare, arbetslivs-representanter till medborgare och politiker – är sättet att rapportera innehållet alltid en kompromiss. Det sättet som denna rapport har kommit till på har inneburit att här återges en generell deskriptiv form där jag lyfter fram och åskådliggör projektets bärande struk-turer utifrån grunder för ett interaktionistiskt förändringsarbete.

(24)

Med interaktionistiskt perspektiv menas här att fenomen kan för-klaras genom en förekommande samvariation bestående av flertal när-liggande dimensioner. Dessa dimensioner kan samverka och påverka varandra. Ett fenomen kan därför sällan förstås som enbart beroende av en enda dimension utan att ta hänsyn till genomskärningar och korsningar det vill säga en så kallad intersection av skiftande faktorer och betydelser. Intersektoriell utblick tar fasta på att flera aspekter kan samspela med varandra. Forskning kring organisationer visar exempel där flera dimensioner upplevs samtidigt och där samtidiga hänseenden bidrar till ett komplex och dynamisk samspel mellan strukturer, makt och underordningar (Backman, 2005; Czarniawska, 2000). Projekten är inbäddade i sina situationella sammanhang vilket blir ofta förbisett ur ett intersektoriellt perspektiv (Packendorff, 1995). Att den situationella kategorin inte inkluderas kan bero på att den inte ses som motsats till uppnådda effekter utan tas för given. Det finns dock både inom- och utominstitutionella perspektiv som bildar förutsättningar för vad som kan betraktas som förväntad eller uppnådd effekt.

Centralt i interaktionistiskt förändringsarbete är betydelsen av funktio nella sammanhang och systemiska processer för problem-lösning (Petitt & Olson, 2013). Det gäller framförallt tankar att det inte finns någon objektiv sanning eller verklighet utan att mänsklig utveckling handlar om hur problem uppstår och hur problem löses i samspelet mellan människor inifrån och utifrån de existerande kontextuella ordningarna. Rapporten fokuserar främst på projek-tets frambrytande egenskaper och de integrala perspektiven som verkade ha betydelse för kreativitet, dynamik, projektpraktikens utvecklingsprofil och utfall. Syftet var inte att dra utvärderande slut-satser om projektet utan att med hjälp av övergripande inblick få fördjupad förståelse för det aktuella utvecklingsarbetets möjligheter och begränsningar. Även om den föreliggande rapporten bygger på empirisk grundade data bör dess innehåll inte ses i en positivistisk objektiv position; den försöker snarare genom analytiska resonemang att frigöra sig från den positionen.

(25)

Disposition

Rapporten består av fem delar. Den första har rubriken Utblickar och perspektiv och tar upp faktorer som har haft betydelse för projektets utgångspunkter. Här berörs bland annat trender i det Öresundsregionala samarbetet och den högre utbildningens bety-delse för utveckling av sociala innovationer. Högskolan genom sina uppdrag och samhällsroll konfronteras ofta med frågor i gränslandet mellan studentens personliga och samhällsbetonade krav eller för-väntningar. Den andra delen, Projektpraktikens profil, ger teoretiska perspektiv på projektivitet och inblickar i det aktuella projektets organisatoriska struktur samt dess ramar för arbete mot målen och uppföljning. Vidare beskrivs utgångspunkter för uppföljning och huvudtekniker för pluralistisk datainsamling. Rapportens tredje del, Projektpraktikens utfall, hänger samman med vilka projektmål har uppnåtts och hur de involverade aktörerna uppfattar dessa resultat. Den fjärde delen, Back-stage utfall behandlar de uppnådda effek-terna utifrån projektets mer bakgrundliggande arenor där projekt-praktiken samspelade med de korsande ordningar. I den avslutande delen, Slutsatser och teoretiska implikationer, förs sammanfattande resonemang utifrån det aktuella projektets praktik som en integrerad del i de samhälssociala och Öresundsregionala utmaningar.

(26)

ÖRESUNDSREGIONALT

UTVECKLINGSARBETE

Det aktuella projektet ingår i ett program för territoriellt sam-arbete Interreg IVA (2011) för utveckling av Öresund – Kattegatt – Skagerrak. Projektet bygger på tidigare utvecklingsarbete genomförd under perioden 2008-2011 för utveckling av större mobilitet över sundet.

Målvisionen för det pågående regionala utvecklingsarbetet är att bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt polycentriat i regionen som kännetecknas av ett såväl regionalt grundat som kunskapsbaserat samarbete för hållbar utveckling.

De teman som programmet fokuserar på är att främja regionalt samarbete angående bland annat

• en ökad hållbar ekonomisk tillväxt • integrerad utvecklingspotential i regionen • vardagsintegrationen i Öresundsregionen

Visioner kring kapacitetsutveckling presenteras av programkontoret enligt följande:

Ambitionen for den Øresundsregionale udvikling er, at regionen i 2020 skal være Europas mest attraktive og ”klimasmarte” region. Dette kræver, at vi udnytter den dynamik, som ligger i at have et integreret arbejdsmarked, hvor personer med forskellige uddan-nelser, faglige kompetencer og praktisk erfaring har adgang til alle arbejdspladser på tværs af regionen.

(27)

Det kræver en styrkelse af integrationen og særligt hverdags-integrationen inden for arbejdsmarkeds- og uddannelses området. De store udfordringer i Øresundsregionen vil også i de kom-mende år være at styrke væksten, sikre en uddannelse for den restgruppe i befolkningen, som i dag falder ud af uddannelses-systemerne, tackle arbejdsløsheden samt forebygge de negative effekter ved generationsskifte i arbejdsstyrken.

På et mere operationelt niveau er der behov for at få styrket hverdagsintegrationen og i praksis få synliggjort og brugt mulig-hederne i den ”uudnyttede” kapacitet på den anden side af sun-det, adgang til ledige job og studiepladser”.

Enligt den europeiska utvecklingsfonden Interreg IV A är de projekt inom programmet som behandlar problemställningar rörande hälso- och sjukvård samt säkerhet och beredskap i stor omfattning gränsö-verskridande i sin verksamhet. Den typen av projektkluster avser att bland annat även skapa ett socialt mervärde för befolkningen i regionen (Interreg IVA, 2012). Öresundsregionens mål i utvecklings-regionala sammanhang fokuseras till stor del på att få till stånd en utökad kunskapsbaserad tillväxt.

(28)

SYFTE

Det aktuella Öresundsprojektet inom Malmö högskola har syftat till att skapa en projektpraktik som genom sin verksamhet skulle främja vardagsintegrationen och förebygga hinder för studier- och arbetsmobilitet i Öresundsregionen för sjuksköterskestuderande vid Malmö högskola och Professionshögskolan Metropol i Köpenhamn. Verksamhetens inriktningssyfte var att stödja en ändamålsenlig kompetens utveckling riktad mot ökad arbetsmobilitet över sundet för sjuksköterskestudenter inom Sjuksköterskeprogrammen vid Malmö högskola och Professionshögskolan Metropol, Köpenhamn. Avsikten var att främja sjuksköterskestudenters kompetens för ledning och ansvar av omvårdnadsprocesser i Öresundsregionen och att därmed gagna ökad yrkesberedskap och eventuell arbets-utvidgning inom hälso- och sjukvård över sundet främst genom gräns överskridande samarbete mellan de berörda lärosätena och kliniska verksamheterna i Sverige och Danmark.

(29)

HÖGRE UTBILDNING OCH

NÄRMILJÖN I FÖRÄNDRING

Varje projektverksamhet och dess omvärld har en ömsesidig på verkan på varandra. I detta kapitel identifieras faktorer och förändringar i närmiljön av betydelse för projektets utgångspunkter.

Sociala innovationer

I dagens föränderliga samhälle har kunskapsutveckling och anpass-ning till snabba förändringar i det omgivande samhället stor bety-delse för utveckling av innovation och välfärd. Det är väldigt svårt att på förhand bestämma vilken betydelse viss kunskap kan ha och hur nyvunnen kunskap kan användas. I statens offentliga utred-ningar definieras innovativa processer som något nytt, originellt, ett resultat av både tanke och handling, introducerat och aktivt över-fört till den avsedda sociala kontexten (SOU, 2003). Tillväxtverket beskriver innovationssystem som sektoriella strukturer för samhällets organisering av kunskapsutveckling. Innovationer som växer fram inom den offentliga sektorn fokuserar på att hantera samhälleliga problem, stärka välfärdstjänsterna och utveckla modeller för för-bättringar. Schumpeter (2008) som betraktas som innovationsteorins förgrundsgestalt menar att innovationer inte nödvändigtvis behöver betyda att man skapar något nytt utan det kan vara en fluktuerande modifieringsprocess av det som redan finns. Nyskapande, sociala innovationer och kunskapens betydelse för samhället kom att upp-fattas som en typ av social mobilisering (Denvall m fl., 2010), där kunskapsutveckling kan ses utifrån ett socialt perspektiv och där det förutsätts att individer eller grupper skapar nya värden eller åstad-kommer utveckling och social förändring för hållbar utveckling.

(30)

Kunskap och dess användning betraktas som centrala element för alla utvecklingsformer, eftersom framsteg alltid bygger på en viss kunskaps nivå och på hur informationen behandlas. Exempel på aktuell förändringsdynamik är nätverkssamhällets framväxt, de gene-rella globaliseringsprocesser och även de arenor som idag benämns som sociala media. De aktuella förändringsprocesserna karakteri seras av ett flöde av social rörlighet, sociala resurser och socio-kulturell kommunikation (Castells, 1998). Aktuella samhällsutmaningar påverkar förutsättningar för framtida lösningar och ökar behov av handlingsrepertoarer för att stärka offentliga verksamheters förmåga att bedriva innovations- och förändringsprocesser (Levi, 2006). Det är omöjligt att i framtidsbilder ange vad som är mest relevant för att skapa lokala och regionala utvecklingssynergier. Socio-ekonomiska förutsättningar, scenarier inom arbetsmarknadssektorn, uppkomsten av nya behov och tillgång på kompetens anses dock vara en del av grundförutsättningar för samhällsentreprenörskap och genom förande av sociala innovationer (Light, 2008; Schumpeter, 2008). Även om innovationslitteratur i hög grad domineras av ekonomiska perspek-tiv verkar flera myndigheter och samhällsaktörer för att utveckla innovativa typologier anpassade även för en samhällssocial bärighet. Light (2008) beskriver socialt entreprenörskap som en ambition att bidra till förändring och utveckling av lösningar till olika problem, vilket innebär att det handlar om en rörelse som är både handlings-inriktad och visar på ett innehåll av innovativ karaktär.

Flera nutida forskare, samhällsplanerare och myndigheter arbetar utifrån ett perspektivskifte där man menar att det klassiska arbetet med demokrati håller på att förändras mot ett mer gräsrotsorienterat arbete och demokratisk innovation. Det handlar om utveckling av skräddarsydda lösningar där berörda aktörer spelar en avgörande roll i samskapandet, det vill säga en co-creation. Exempelvis så prövas diverse dialogarenor för att olika intressenter och experter tillsammans skall utveckla nya lösningar för hälsofrämjande arbete. Dychawy Rosner (2007) har inom forskningsplattformen för utveck-ling av närsjukvård bedrivit öppet Dialog Forum med medborgare, experter, politiker och verksamhetsansvariga. Resultaten bidrog till utveckling av den primärkommunala hälso- och sjukvården, förbättring av mottagningstjänster på den lokala vårdcentralen,

(31)

skolhälsovården och en framtidsinriktad strategi för det fortsatta folkhälsoarbetet i den berörda kommunen. Liknande deltagarbaserad utvecklingsarena har genomförts av Hillgren (2013) inom Malmö Living Labs, en form av forum för öppna innovationsworkshoppar. Den formen av utveckling och innovativa rörelser är både spekula tiva och disciplinerande och handlar om försök att beröra olika typer av samhällsutmaningar samt att möta behov av nyskapande och att kunna utveckla konstruktiva angreppssätt för en framtid i fort-löpande förändring.

I arbetet med framtidsplanering för innovationsverksamheten inom hälso- och sjukvårdssektorn har Region Skåne identifierat och analyserat pågående händelser samt aktuella samhällsförändringar. Arbetet resulterade i en omvärldsanalys som på 5 års sikt kan ha betydelse för strategier, ledning och drifter av regionala verksam-heter (Region Skåne, 2013). Analysen uppmärksammar att med-borgare visar minskad tillit till samhällsinstitutioner vilket föran-leder ökade behov av information och stärkande av socialt kapital. De förändrings förslag som framtonar handlar om arbete med att utveckla medborgardialoger, intensifierat arbete med ökad inflytande samt att utveckla verksamhetsledning utifrån patientprocesser och om att utveckla behandlingar som omfattar hela vårdkedjan vilket kan vara svårt att uppnå genom ett traditionellt arbetssätt.

Sammanfattningsvis, när det gäller förändringsarbete i ett kunskaps-intensivt samhälle, är min ståndpunkt att nutidsutveckling baseras på utformningen av satsningar som är situationsbaserade där participa-toriska processer och samskapande formar framtida verksamheter och strukturer. Den sociala mobiliseringen kan betraktas som innovativa processer i relation till kunskapens tillämpningsrelevans, flexibilitet, socioekonomisk rörlighet och produktions- och arbetsmobilitet. Det innebär att det håller på att byggas upp en konvergens mellan mång-fald och integrerade system där interaktionistiskt problemlösning och intersektion av existerande ramverk formar myndighetsstrukturer för att stödja innovativ verksamhet både inom privat sektor och inom offentliga verksamheter för tillväxten lokalt och regionalt.

(32)

Öresundssamarbete

Det är erkänt att politiskt klimat, utvecklings- och inriktningsvilja samt sociala och kulturella aspekter har en stor betydelse för fram-åtskridande, ekonomisk tillväxt, entreprenörskap och innovations-kapacitet i samhället och arbetslivet (Hermelin, 2009).

Nutida samhällsplanerare beaktar även spatiala perspektiv såsom regionsövergripande samverkan, uppbyggnad av infrastruktur, skapande av gemensam policy i strategiska frågor samt regionala stadsplaneringar. Rumsliga drivkrafter anses vara de viktigaste enskilda faktorerna till att storstadsregionernas ekonomier växer snabbare än exempelvis glesbygdsregioner. Genom att bilda regionala kluster skapas områden med så kallat polycentriatet vilka avses lägga grunder för en stärkt tillväxt (Musterd & van Zelm, 2001). Trots diskussioner om graden av integrering samt former av bildade poly-centrala kluster har skapade metropoler som exempelvis Reine-Ruhr-området i Tyskland, Flemich Diamond mellan Antwerpen – Gent – Bryssel och Leuven i Belgien och Glasgow-Edinburgh-regionen i England, tjänat som förebilder för polycentriatet, urbanisering och uppbyggnad av integrering för tillväxt. Liknande utvecklings-processer och samarbete initierades i Öresundsregionen mellan olika regionala aktörer. Här kan till exempel omnämnas Medicon Valley inom Life Science-området där medlemmar i klustret består av vårdgivare på båda sidor av sundet. Andra exempel handlar om uppbyggnad av Öresundskommittén och ett politiskt samarbete för Öresundsintegration. Kommittén tar hand om Öresundsregionens utvecklingsintressen i förhållande till båda regeringarna, Riksdagen och Folketinget samt Europeiska Unionen i Bryssel.

Utifrån internationella sammanhang kan Öresundsregionen betrak-tas som en relativt liten stadsregion men området spelar en viktig roll i nationella och lokala sammanhang. Malmö stad har de senaste decennierna utvecklat en stark position genom strategiska insat-ser och utveckling från en industristad till ett samhälle präglat av miljö medvetenhet och satsningar för ökad hållbarhet samt urbani-sering. Detta innebär att Malmö stad och Köpenhamn har fått en viktig funktion som integrerande dragkraft för utvecklingen av Öresundsregionen. Andra starka samhällsmässiga aktörer är Region

(33)

Skåne och Region Sjælland. Dess ansvarsområden handlar om bland annat samhällsplanering, samarbete över kommungränser och en tydlig roll som en samlande kraft gentemot diverse regionala aktörer. Region Skåne samarbetar genom sitt samhällsuppdrag med en rad nyckelaktörer i Skåne samt med motsvarande myndigheter på andra sidan sundet så som Region Hovedstaden och Region Sjælland. Myndigheterna betraktas som regionala tillväxtmotorer men även som en av de viktigaste arbetsgivarna för vård och omsorg genom sitt ansvar för hälso- och sjukvård i respektive region.

Enligt Näringsliv Skåne (2012) betraktas utvecklingspotentialen delvis utifrån tillväxtfrämjande mekanismer beskrivna med engelska begrepp om sharing, matching och learning. Samspelet mellan dessa tre mekanismer tar hänsyn till bättre utnyttjande av fasta kostnader, effektivare anpassning till utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden samt bättre spridning av kunskap. Öresundsregionen betraktas som en växande storregion vars produktionskapacitet och näringslivets struktur kan påverkas av tillgången på högutbildade. Strukturell omvandling av näringslivet i Skåne medförde de senaste åren en fyra-procentig ökning av tjänstebranscherna (Näringsliv Skåne, 2012). Ett annat område som är under pågående omvandling är Öresundssamarbete inom hälso- och sjukvård. Inriktningen visar att de tre regionala aktörerna Region Skåne, Region Hovedstaden och Region Sjælland arbetar gemensamt forskningsmässigt utifrån patientrörlighet och för att utveckla kompetenssynergier (Region Skåne, 2013). Samhällstrender, föreställda behov samt utveckling av näringsliv och önskemål rörande innovationer uppmärksammas lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Pågående omvand-ling till det postindustriella samhället och samhällsförnyelse sätter kunskap och kompetensbehov i centrum (Näringsliv Skåne, 2012; Prop. 2004/05). Mer långsiktiga perspektiv på kunskap, akademins uppdrag och lärosätenas roll som oberoende kunskapsproducenter har debatterats intensivt inom avnämnarorganisationer, arbetsmark-nadsrörelser och inom den politiska sfären (Kairos Future, 2009; Talerud, 2000; UKÄ, 2013).

(34)

Den högre utbildningen

Högskolans roll i den regionala och nationella ekonomin formas utifrån tre övergripande uppdrag; att utbilda studenter, bedriva akademisk forskning samt att i samverkan med det omgivande samhället tillföra kunskaper och tillgång på högutbildade som ger förutsättningar för ett kunskapsintensivt samhälle och näringsliv (Prop. 2004/05; 2008/09). När tjänstesektorn och regionen växer ställs krav på kompetensförsörjning som en av de viktigaste förut-sättningarna för ett allt mer kunskapsintensiv samhälle. Samtidigt som kraven på högskolan ökar, formas utbildningens villkor utifrån ett komplicerat samspel som uppstår genom skiftande samhällsförhållanden.

Figur 1. Intäkter för högskolornas utbildnings- och forskningsverksamhet

(Källa UKÄ, 2013).

Exempelvis så består den dominerande inkomstkällan för högre utbildning av anslagna resurser från staten. Dessa resurser skapar grund och ramar för den högre utbildningens verksamhet. Utredningar visar (se Figur 1) att under de senaste åren har finansieringen för grundutbildningen minskat.

(35)

Figur 1 återger Universitetskanslersämbetes (UKÄ) utredning som visar lärosätenas nedgående intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå 1997–2012, relaterat till miljoner kronor i 2012 års priser (UKÄ, 2013). Det finns farhågor att den nedgående trenden kommer att fortgå. En avgörande fråga för framtiden är om de tillgängliga resurserna kommer att räcka för den skattefinansierade verksam-hetens behov av att växa i takt med det omgivande samhällets behov. Liksom annan produktion skall även högskolan kunna drivas med gradvis mindre resurser. Det är dock välkänt att konti-nuerlig förbättring, anpassning och kvalitetsäkring av utbildningar är en viktig faktor för att attrahera ungdomar till högskolestudier (Högskoleverket, 2007:43).

Som följd försöker olika utbildningsanordnare fokusera på att bemöta både nationella och regionala utmaningar. Den högre utbildningens funktionella sammanhang omsluts av innebörder i de formella och imaginära faktorer som ingår i ett ständigt pågående samspel mellan utbildningens genomförande och omgivningens förväntningar och krav (Aili-Yrkkö, 2011). Det kan medföra att varje utbildnings- och relaterad projektverksamhet får en specifik karaktär. Två typer av sammanhangsmarkering kan urskiljas: dels en primär och en sekun-där i vilka ingår både ramverket för övergripande policy och den berörda arbetsplatsens karaktär.

Primär sammanhangsmarkering handlar om ramverket som definierar villkor för samspel och samverkan med andra aktörer, vad sanktio-neras och vilka är de direkta förutsättningarna för projektets organi-sering och dess handlingsarena. Sekundär sammanhangs markering handlar om vad som förmedlas i hemorganisationen och vad görs i det pågående samspelet samt hur samverkan går till. De sekun-dära strukturerna styr definiering av pragmatiska referensramar för förändringsprocesser, varierande samspel med olika organisatoriska nivåer, tillämpning av kommunikativa kanaler, arbetsmodeller mm. De primära och sekundera sammanhangen är av stor betydelse då de skapar strukturella ramar för såväl utbildningsprogram som rela-terade utvecklingsprojekt.

(36)

Utbildningens situationella verklighet

Aktuell högskoleinriktad forskning påvisar hur den ökande förändrings takten i samhället får avgörande betydelse för utbildnings-verksamheten (Braunerhjelm m fl., 2009) och för hur tillgång till utbildning hjälper människor att forma sina liv (Kezar, 2014). Högre utbildning blir också ett av de centrala medlen för att människor skall kunna möta en tid i snabb förändring (Hellgren & Sverke, 2008). Rowe och Fudge (2003) genomförde en studie av svenska nationella utvecklingsstrategier och dess lokala tillämpning. Studien belyser flera exempel kring situerade och sociokulturella perspektiv på hög-skoleverksamheten där social kontext och närmiljö lyfts fram som medkonstituerande element för hållbar lokal och regional utveckling. I och med de existerande sammanhangsramar kan kunskap om for-mella, sociala och funktionella system som omger akademisk miljö förstås utifrån samspel mellan tre nivåer: övergripande nationell nivå, arbetsplatsens arena samt extern relevans utifrån de effekter en verksamhet kan ha i förhållande till de berörda interna och externa aktörer. Figur 2 återger exempel på de omvärldsvillkor som direkt eller indirekt påverkar genomförande av projektinsatser som genomförs och relaterar till skapande, planering och genomförande av högre utbildning.

De ingående dimensionerna definierar både akademins och utbild-ningens situationella verkligheter, hur skapande av funktioner äger rum och hur dess ändamål utformas. Utgångspunkten är att de problem som uppstår inom respektive dimension är olika och därmed kan även förutsättningar för att hantera dessa också vara olika. Utifrån intersektoriellt perspektiv ingår förutom de struk-turella ramarna individuella konstruktioner, meningsskapande och aktörernas uppfattningar om hur något kan förändras, uppfattningar gällande institutionella och organisatoriska omständigheter och pragmatiska tillämpningar (Barnett, 2000; Berglund, 2010; Kairos Future, 2009).

(37)

     *! !""    *  $""!  !  "#" !( "  * $"! (""                 $""!)   !" !) )*  #" !"   "!*       " #"#    "!  !!   *  & ! * "        "!    " " !"#"  " #"%  !"#"          !!  "! "  !"(!  "   ! *  "!  !  $  ' !  " 

Figur 2. Schematisk sammanställning av den högre utbildningens situationella verklighet.

Utifrån resonemang kring sammanhangsmarkering kan olika utvecklings projekt inom högskolan betraktas både utifrån dess ratio-nella och institutioratio-nella villkor. För att till exempel kunna utveckla en ny kurs- eller ny utbildningsinriktning och även säkerställa dess upp-sättning av resurser eller att bryta hierarkiska strukturer samt kunna stimulera till nya arbetsmetoder, är det väsentligt att arbetet får det stöd av de strukturella ordningar som fordras. Dessutom genom att exempelvis ta hänsyn till de influerande yttre och inre förhållanden kan krav som bör vara uppfyllda avgränsas och bearbetas för att en utbildning blir en positiv framtidsinvestering.

Malmö högskola arbetar med att satsa på det gränsregionala internationella samarbetet i Öresundsregionen (Malmö högskola, 2013). Engagemang i gränsöverskridande utveckling tvärs över sundet byggs upp genom det politiska samarbetet med nyckel-aktörer i Öresundregionen, medverkan i Öresundskommittén och Öresundsregionala projektinitiativ. Spännviden i projekten handlar

(38)

om både lokala exempel och bredare insatser för hållbar samhälls-utveckling och samhälls-utveckling av urbanisering. Här kan förutom det aktu-ella projektet omnämnas bland annat gränsöverskridande insatser i arbete med utveckling av målbilder för framtidens miljöfrågor under arbetsnamnet Sustainability in Öresundsregion, pedagogiska insatser för projektet Öresundsklassrummet, Öresund Media Plattform och Urban Transitons.

Även den existerande undervisningspraktiken uttrycker paralleller till tankar om sharing, matching och learning genom utbildnings-programmens rationellt motiverade öppna syften (Pettersen, 2008). Kritiker som Ankarloo (2012) framhåller utifrån centrala begrepp kring Marx analyser om varuproduktion att högre utbildning kan förstås dels som ett skapande av kunskap och som en pågående produktions process. Han framhäver kapitalismens logik som den nya formen för den arbetsprodukt som skapas inom högre utbildning. Dessa två processer, kunskapsproduktionen och själva utbildnings-processen, handlar om att eftersträva en viss kapitalackumulation. Utfallets bruksvärde för den enskilde individen och för samhället avyttras genom ett socialt erkännande och det som i dagligt språk kallas ekonomisk tillväxt. Den skapade effekten innebär att det abstrakta bytesvärdet dominerar över det konkreta bruksvärdet. Andra aspekter som berörs inom utbildningssociologi är utbildning-ens rituella funktion. Den berör individuell meritering specifikt utifrån olika typer av kunskap och formering av identitet utifrån dels ratio-nella och dels rituella aspekter främst genom den formella legitimi-teten som ges genom tillträde till en specifik profession (Abrandt Dahlgren m fl., 2006). Tillträde till en professionell verksamhets arena genom exempelvis högskoleexamen och yrkeslegitimation betraktas som en personlig och social positionering. Att ta del av och finnas i en utbildning kan alltså förstås som en position i det civila och professionella samhället (Pettersen, 2008).

Sammantaget med utgångspunkt i utbildningssociologiska resone-mang dras här slutsatsen att växande krav från omgivande sam-hället inte har bemötts med ökad tillgång till högskolans resurser. Den produktion som skapas inom högre utbildning underkastas

(39)

ett abstrakt värde för avyttring och utbildningens processer och dess produkt blir en del av samhällets både konkreta och abstrakta värde. Utbildning ses som en institution med syfte att producera för arbetslivet gångbara kunskaper och för den enskilde individen som en meritering eller ett sätt att nå status och position i samhället. Det är inte ovanligt att en rad olika intressen och aktörer finns med och influerar utbildningar och kurser då det förutsätter ett samspel mellan olika former av rationalitet där aktuella utvecklingstendenser genererar utbildningslogiker som alltmer liknar en marknadsplats. De primära och sekundära ramarna inom den högre utbildningen skapar situationella verkligheter med ökad fokusering på menings-skapande samspel. Dessa verkligheter rymmer en dubbelhet då det kan vara svårt att se dess omdelbara verkan gentemot det framtida subjektiviserade respektive objektiverade nyttovärdet.

Socioekonomisk rörlighet i Öresundsregionen

Sociala rörelser brukar i allmänhet beskrivas som en typ av kollektivt handlande och som en del av förändringsprocesser i samhället. Det finns en rad exempel på sociala rörelser som har format samhällen och påverkat samhällsprocesser lokalt eller globalt som exempelvis 30-talets svenska arbetarrörelser och statlig arbetsmarknadspolitik (Wadensjö, 2013). En specifik typ av social rörelse gällande bland annat arbetsmobiliteten har uppmärksammats i Öresundsregionen. Vid sekelskiftet var Sverige det land som tog emot flest nordiska arbetstagare. Efter år 2000 var det tvärtom svenska arbetstagare som tog anställningar i andra nordiska länder. Analyser av samtida arbetsmarknadsmönster visar på att aktuella trender kännetecknas av ökande krav på flexibilitet och arbetsrörlighet (Berglund, 2010). Det noteras en tydlig utveckling där människor och företag verkar för ett utbyte av kompetensflöde och angelägen kunskapsöverföring för att kunna ta tillvara eventuellt uppkomna synergier.

I nordiska sammanhang uppmärksammas en dansk arbets-marknadsmodell som sätter begreppet flexicurity i centrum vilket står för flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. Modellen foku-serar på olika former av mobilitet på arbetsmarknaden och ut märker sig med relativt svagt anställningsskydd, generös arbetslöshet-försäkring och stora satsningar på arbetsmarknadspolitiska åt gärder

(40)

(Berglund, 2010). Statens offentliga utredningar genomförde i studien gällande ”Flyttning och pendling i Sverige” (SOU:2007:35) analyser gällande tillväxtrender i relation till rörlighetens drivkrafter och regionala obalanser på bland annat arbetsmarknaden. Slutsatser skildrar utveckling av den gränslösa nordiska arbetsmarknaden i tre faser. Den första utväxlingen handlade om att arbetslösa människor flyttade till ett land där de kunde få jobb. Fortsättningsvis stimu-lerades flyttandet och arbetspendling mest av löneskillnaderna. Den nuvarande tredje fasen handlar i hög grad om ömsesidigt kompetens-utbyte (Aili-Yrkkö, 2011).

Människor är inte begränsade spatialt. Men begränsningar i spatiala förflyttningar som reseavstånden eller brist på transportmedel kan bidra till marginalisering från arbetslivet. Enligt det Nordiska Ministerrådet, Nordic Council of Ministers (NMR) har den gemen-samma nordiska arbetsmarknaden haft en växande betydelse med ett ökande antal pendlare mellan de nordiska länderna och många svenskar har under olika tidsperioder valt att arbeta på andra sidan av den svenska gränsen (NMR, 2008). Mellan tidsperioden 2001 och 2004 stagnerade arbetspendlingen mellan Sverige och Norge medan den ökade med 85 procent från Sverige till Danmark. Nulägesbeskrivningar visar att Öresundsregionen håller på att integreras genom bland annat 20 000 pendlare till utbildning och arbetsplatser på båda sidor av sundet. Enligt Skåne Analyser har arbetspendling fördubblats jämfört med året 2005 inom framför allt Malmö-Köpenhamnsområdet. Den nuvarande strömmen av pend-lingen går i riktning från Skåne till Sjælland och utgör 97 procent av den totala pendlingen över sundet (Region Skåne, 2012a). Andelen kvinnor uppgår till 41 procent av pendlarna. Analyser av pendlare bosatta i Skåne genomförda utifrån 2010 pendlardata i relation till födelseland visar att 41 procent står för personer födda i Sverige och 36 procent i Danmark. Analyser av näringsgrenar visar att kraftigast ökning har påvisats inom transport, kommunikation och handel. Pendlingen inom vård och omsorgssektor har uppmärksammats för dess stigande ökning under de senaste åren. Det är kvinnor som utgör den största gruppen och var fjärde pendlare är en kvinna. Pendlarna som reser från Skåne till Sjælland bor till stor del i

(41)

Malmö (60%) och dess grannkommuner. Andra pendlarbosättnings-platser är koncentrerade till Helsingborg, Landskorona och Lund. Generellt finns de dominerande arbetsplatserna på andra sidan av sundet i Köpenhamnområdet (41%) och Tårnby där Copenhagen International Airport ligger. Faktorer som bedöms av betydelse för pendling är bland annat tillgång och priser på bostäder, antal förvärvsarbetande personer i åldern 20-64 år och pendlingstid. Det bedöms att tre procent av den förvärvsarbetande skånska befolk-ningen pendlar till Sjælland varje dag (Region Skåne, 2012a).

Figur 3. Karta över pendelavståndet i Öresundsregionen

(Källa: Løbner och Sauer Knudsen, 2011).

En regions marknadspotential brukar värderas med hur många arbetsplatser eller invånare som kan nås inom ett reseavstånd på mellan 45-60 minuter (Näringsliv Skåne, 2012). Figur 3 visar en karta över områden i Sjælland, Danmark och Skåne, Sverige. De grön- och rödmarkerade områdena visar ett tidsavstånd mot svarande en timmars resa inom dessa områden från Stortorget i Malmö r espektive Rådhusplatsen i Köpenhamn.

(42)

Arbetspendlingen betraktas som en i stort sett positiv faktor för ekonomin, utveckling av näringslivet och arbetsmobiliteten. Tidsrationaliseringen av geografiska rum har minskat avstånden och fått stor betydelse för ökad arbetsmobilitet i Öresundsregionen. Efter Öresundbrons öppnande har persontrafiken över sundet stän-digt ökat. De senaste två åren har pendlingen stigit med 40 procent, pendlandet fördubblats, hamnarna i Malmö och Köpenhamn har slagits samman och en rad multinationella företag har etablerat sig i regionen. I framtiden förväntas kommande resor över sundet och integrationen av arbetsmarknaden att i allt större utsträckning på verkas av efterfrågan och tillgång på arbetskraft. Behov av arbets-kraft på den danska sidan, enligt analyser genomförda av Region Skåne, förutspås att öka. Det förutsetts alltså att utsikter för en fortsatt integration av Öresundsregionen är relativt mycket goda. Samtidigt utgör den danska ekonomin en viktig medverkande kraft för pendlingsflödet och frågan återstår om pendlingen kommer att vara enkelriktad. Prognoser visar att den danska huvudstadsregio-nen inte har utvecklats lika starkt som andra nordiska huvudstads-regioner (Region Skåne, 2012a). Den framtida socioekonomiska utvecklingen kan vara av avgörande betydelse för Skånes och Öresundsregionens framtida utveckling. Den totala arbetsmarknaden i Skåne och Sjælland består av 1,7 miljoner arbetsplatser. Arbetsliv i Norden menar att lösningar på bland annat skattefrågan och arbete med olika nationella system som exempelvis familjepolitik, socialt skydd, mobilitet och undanröjande av gränshinder så som exempelvis beskattningsfrågor skulle kunna påskynda det pågående integrerings-arbetet (Norden, 2011).

En annan del i sammanhanget handlar om att arbetspendling väcker frågor kring hälsa och miljö. Forskning genomfört i norra delar av Sverige visar att många av de människor som spenderar mer än 1 timme på att resa till arbetsplatsen kan påvisa negativa konse-kvenser avseende ekonomi, psykiskt välbefinnande och upplevelse av livskvalitet (Sandow, 2011). Liknande studier har inte genomförts i Skåne men det geografiska läget, demografisk befolkningsstruk-tur, öppnandet av Öresundbron och den utbyggda infrastrukturen har visat sig främja den socioekonomiska pendlingen och den Öresundsregionala integrationen.

(43)

Efterfrågan på omvårdnadskompetens

I den svenska hälso- och sjukvården fastställs målen för befolkning-ens hälsa på politisk nivå. Det är politiker i landsting och regioner som fattar beslut om vad hälsomålen är, på vilken nivå de skall ligga, inom vilken tidsram de skall verkställas samt vilka kompetenser och resurser efterfrågas (Socialstyrelsen, 2010). Lokala huvudmän och myndigheter har en stor frihet att utforma de berörda verksamheterna. Internationella sammanställningar från Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) och internationell statistik visar att det i genomsnitt finns ca 8 legitimerade sjuksköterskor per 1 000 invånare i OECD länderna (OECD, 2011). Flest sjuk-sköterskor per capita noteras i nordiska länder med en fördelning på 14 -15 sjuksköterskor per 1 000 invånare. Det lägsta antalet sjuk-sköterskor noteras i länder som Indien, Brasilien och i Indonesien med 1,5 sjusköterskor per 1 000 invånare. Den senast sammanställda statistiken från 2009 visar på en fördelning i Danmark motsvarande 15 sjuksköterskor per 1 000 invånare och 11 per 1 000 invånare i Sverige (OECD, 2011).

Tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal och situationen på arbetsmarknaden följs upp både nationellt och internationellt. Enligt Socialstyrelsen (2010) kan det förekomma en viss osäkerhet i databaser då personaltillgången i vården beskrivs utifrån avgränsade faktorer så som antal utbildade sjuksköterskor, legitimationsstatistik, antalet sysselsatta, tjänstgöringsstatistik mm. Nyutexaminerade sjuk-sköterskor har en mycket hög och stabil etableringsgrad som ligger på ca 95 procent. Majoriteten av sjuksköterskor, 97 599 personer år 2007, var sysselsatta inom hälso- och sjukvården men många sjuksköterskor hade även sin anställning inom den kommunala vård- och omsorgssektorn (Socialstyrelsen, 2010). Socialstyrelsens databaser visar att under samma period var 2 588 sjuksköterskor sysselsatta utomlands. Flest antal sjuksköterskor per 1 000 invånare före kommer i landets norra sjukvårdsregioner vilket gäller såväl offentlig och privat regi. Analyser av könsfördelningen under samma period visar att majoriteten (90 %) utgörs av kvinnor men andelen män har successivt ökat med cirka två procentenheter.

(44)

Region Skåne är en av Skånes största arbetsgivare med omkring 31 500 medarbetare i över 100 olika yrkesgrupper. Region Skåne har ca 9 040 anställda sjuksköterskor. En pågående privatisering och bolagisering av den svenska hälso- och sjukvården marke-rar en stegvis systemförändring i den offentligt drivna vården (Socialdepartamentet, 2005). Denna överföring av uppdrag kan i framtiden visa sig ha betydelse för sjuksköterskans operativa funk-tion och den ny utexaminerades anställningsbarhet.

Den svenska arbetsmarknaden för sjuksköterskor karak täriseras av en monopolistisk struktur med anställningsmöjligheter främst inom de offentliga verksamheterna. Sjuksköterskor anses i nuläget vara den mest dominerande vårdgivaren inom hälso- och sjuk-vård. I de nationella bedömningarna av fortlöpande analyser kring underlag gällande arbetsmarknadsläget samt tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvård personal görs uppskattning att den svenska arbets marknaden för nyutexaminerade sjuksköterskor är i balans (Socialstyrelsen, 2010). Trots att det i dagsläget finns positiva bedömningar på tillgång, påvisar flera hälso- och sjukvårds-verksamheter brist på sjuksköterskor och det finns stora farhågor för framtiden (Annetorp Hörnsten & Bergström Levander, 2002). Framtidsprognoser gällande rekryterings läget pekar på brist av framförallt yrkeserfarna sjuk sköterskor då efterfrågan på vård och omsorg beräknas stiga till följd av förändringar i den natio-nella populationsdemografin. Flest sjuksköterskor finns i ålders-grupperna mellan 50-59 år. Det innebär att ca 600 sjuksköterskor per år kommer att pensioneras mellan åren 2014-2023 (SKL, 2010). Som följd föreslås av utbildnings departementet en utbyggnad av sjuk sköterskeutbildningar och en utökning av antal studieplatser i landet (Utbildningsdepartementet, 2011).

Andra perspektiv som framtonar genom aktuella studier av ledning och organisation av den svenska hälso- och sjukvården pekar på en ökad arbetsbelastning och negativ arbetsmiljö för yrkesverksamma sjuksköterskor. Den påvisade trenden anses till stor del bero på ökade uppgifter inom administration av omvårdnadsprocesser och återkommande omorganisering av vården vilket tar mycket tid och energi från de egentliga kärnuppgifterna (Sundgren, 2013). En viktig

(45)

aspekt, som framträder i bland annat forskning kring den svenska sjukhusvården, är att sjuksköterskorna känner att de vill lämna sin anställning på grund av missnöje med de existerande arbetsvillkoren, hög arbetsbelastning och begränsade möjligheter till karriärutveck-ling (Gradulf m fl. 2005). Även andra studier beskriver ett växande behov av att utöka antalet sjuksköterskor i vården. De åtgärder som föreslås är bland annat förbättrad arbetsmiljö, ökade möjligheter till fortbildning och bättre anpassningar av lönenivåer (Buchan & Black, 2011).

Utifrån de presenterade översiktsrapporter och analytiska genom-gångar är min bedömning att även om personalvolymen inom vård och omsorg har ökat, är de framtida behoven inom arbetsmarknaden svåra att förutsäga. Demografiska förändringar, pensionsavgångar och minskade offentliga resurser gör det svårt att förutspå framtida anställningsbehov inom vård och omsorg. Kompetensförsörjning och tillväxt samvarierar med tillgång till utbildningsplatser. Samverkan mellan utbildare och arbetslivet betraktas som något positivt för utbildningsutbudet avseende efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och utbildningens anpassning till arbetsmarknadens behov. Den långsiktiga kompetensförsörjningen och matchningen med näringsliv är främst en regional fråga då det kan vara svårt att mer ingående överblicka en nationell marknad. Att skapa bredare förutsättningar för sjuksköterskestudenternas framtida anställningar genom kom-petensutvidgning regionalt eller internationellt är därför en rimlig investering för hållbar tillväxtpotential, framtidsutveckling och den enskilde studentens utvidgade karriärmöjligheter.

Den svårfångade kompetensen

Ett av de kärnkoncept som behöver kopplas till projektets genom-förande handlar framförallt om kompetenskonceptet, ku nskapens tillämpning och dess relevans i förhållande till de berörda intressenterna.

Kompetensbegreppet beskrivs traditionellt som en potentiell handlings förmåga i relation till en viss uppgift, situation eller visst arbete (Lundmark, 1998). Kompetensutredningen betraktar begrep-pet kombegrep-petens som en generell förmåga att klara av de olika krav som

(46)

ställs i en viss situation och inom en viss verksamhet (SOU, 1991). Komponenter i kompetensstrukturen kan beskrivas utifrån dess förutsättningar, processer och innehåll beroende på vilka disci-plinära eller teoretiska utgångspunkter används. De förhållanden som behöver diskuteras utifrån kompetensbegreppets bestämningar kan å ena sidan ses som individuellt eller intersubjektivt relaterade, och å andra sidan som en egenskap eller en sammanhangssituerad kvalitet (Gerevall, 2003). Det kan handla om individuella färdigheter, atti tyder och talanger eller en potentiell handlingsförmåga hos en organisation eller individ att tillämpa kunskaper och färdigheter för att utföra given uppgift samt handskas med verksamheten. Inom vårdyrken brukar kompetensspecifikation innebära viss ämnes-specifik behörighet, auktorisation och legitimering (Socialstyrelsen, 2005).

Teoretiska angreppssätt och definiering av kompetensbegreppet påverkar högre utbildning och de tankemodeller som styr utbild-ningsprocesser både vad gäller dess planering och genomförande av programmen (Region Skåne, 2012a; Talerud, 2000; Östlinder, Söderberg & Öhlen, 2009). Det är omöjligt att beskriva en persons eller en grupps totala kompetens. Yrkeskunskaper brukar prövas och tillämpas i en komplex verklighet utifrån skärningspunkter mellan individuella, organisatoriska, politiska och strukturella intressen. Både den individuella och en yrkesgrupps kompetensförmåga är dynamisk och kan utvecklas eller förändras över tid.

Sjuksköterskeyrket och den professionella funktionen har precis som hos andra yrken omvandlats genom tiderna. Kompetensens bety-delse i dagens vård och omsorg framtonas som en viktig grundsten inom sjuksköterskeyrkets alla områden exempelvis i samband med verksamhetsutvärdering inom sjukvården, sjuksköterskeutbildning, specialistvården mm. Professionen bevakas av yrkesföreträdande organisationer som exempelvis Svensk Sjuksköterskeförening (SSF, 2010; 2011) samt genom formella lagstiftningar och myndig-hetskrav på behörighet till sjuksköterskelegitimation (Socialstyrelsen, 2005). Med tanke på forskning kring omvårdnadsvetenskap så är kompetensbegreppet starkt förankrat i det specifika omvårdnadsäm-net och i ämomvårdnadsäm-nets tillämpningspraktik (Östlinder, Söderberg & Öhlén, 2009).

(47)

Sammanfattningsvis kan kombination av olika ingångar till kompetens begreppet alltså omfatta både öppna formella färdigheter, den individuelle yrkesutövarens kunnande och en tyst förtrogenhets-skicklighet i enlighet med den teoretiska kompetensstrukturen. För projektets genomförande var det ytterst viktigt att utgå utifrån begrep-pets innebörd knuten till sjuksköterskans formella behörighet. Detta har legat som underlag för att projektets utbildnings verksamhet och dess utbildningsmål skulle kunna möta krav på framtida behov av kompetensutvidgning i Öresundsregionen.

(48)

INTERNATIONALISERING

I takt med växande globalisering har medvetenheten om fram-förhållning kring interregionalt samarbete och internationell profi-lering ökat på såväl individ- och institutionell som samhällsnivå. Detta har medfört att flera regionala nyckelaktörer så som högskolan och berörda myndigheter har blivit mer och mer aktiva inter nationellt på både den europiska och den globala arenan.

Arbete med internationalisering som relaterar till ett mer globalt EU-perspektiv i verksamheter och till den regionala utvecklingen i Skåne fastställdes i en rad styrdokument för Region Skåne där bland annat kan omnämnas dokumentet Inriktning 2013-2014 för inter-nationellt och interregionalt samarbete (Region Skåne, 2012b). Enligt rapporten ska Region Skånes arbete intensifieras mot ett mer inrik-tat interregionalt samarbete och delaktighet i framtida EU-Interreg program för Öresund-Kattegatt-Skagerak och ett fördjupat sam-arbete med strategiska partners inom Region Hovedstaden, Region Själland, Schleswig-Hollstein och Hamburg.

Den högre utbildningens internationella profilering

Utbildningsdepartamentet har fått regeringens uppdrag att ta fram strategi för hur Sverige skall möta globaliseringens utmaningar och möjligheter. Det bildade Globaliseringsrådet har i en utredning kring mekanismerna och drivkrafterna bakom globaliseringen lagt fram en bild där de svenska institutionella reformerna, den högre utbildningens roll i kunskapsutbyggnaden samt entreprenörskap och innovationer spelade en väsentlig roll i att Sverige utvecklades från

Figure

Figur 1.  Intäkter för högskolornas utbildnings- och forskningsverksamhet  (Källa UKÄ, 2013)
Figur 2. Schematisk sammanställning av den högre utbildningens situationella  verklighet.
Figur 3. Karta över pendelavståndet i Öresundsregionen   (Källa: Løbner och Sauer Knudsen, 2011).
Figur 4. Schematisk bild över projektorganisationen gällande Arbete och  kompetens i Öresundsregionen (Källa: Löbner, 2012)
+7

References

Related documents

For instance, [36] studied signed graphs with a single negative edge, and, by making use of the notion of effective resistance over the negative edge, obtained necessary and

I Lag (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fastslås att personer som innefattas av denna lag ska ha möjlighet till delaktighet i samhällslivet

Without reducing setup times, reduction in work time requirement will increase the batch sizes and inventory value. In addition, optimizing the batch sizes at

- Allekirjoittaneet vakuuttavat allekirjoituksillaan että he ovat pyytäneet asianomaisilta henkilöiltä heidän suostumuksensa siihen että heidän nimiään voidaan

Vejolašvuohta váldit mielde goluid ovddasteami ovddas leat ráddjejuvvon, muhto sáhttá leahkit doarjjavuoigadeaddji jus prošeavtta doaibma lea dakkár ahte ovddasteapmi lea

Prošeakta váikkuha njuolga dásseárvvu buorideapmái       Prošeakta váikkuha dásseárvvu buorideapmái       Prošeakta riskere heajudit dásseárvvu

Hankkeen tasa-arvo vaikutus Hankkeen varsinaisena tavoitteena on tasa-arvon parantaminen       Hanke vaikuttaa tasa-arvoa parantavasti      . Hanke saattaa

Jag grundar mina resonemang på mina egna erfarenheter och inte minst på diskussioner med alla de människor jag mött under åren, både här och i andra länder: studenter,