• No results found

Konflikter mellan pedagoger och barn i förskola-utifrån egna observationer i tre rum/situationer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Konflikter mellan pedagoger och barn i förskola-utifrån egna observationer i tre rum/situationer"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek-Fritid-Hälsa

Examensarbete

10 poäng

Konflikter

mellan pedagoger och barn i förskola

– utifrån egna observationer i tre rum/situationer

Conflicts between teachers and children in pre-school – based on

own observations in three rooms/situations

Belkisa Dulic

Lärarexamen 140 poäng Barn- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005

Examinator: Kristina Gustafsson Handledare: Maria Pålsson

(2)
(3)

Abstract

Titel: Konflikter mellan pedagoger och barn i förskola-utifrån egna observationer i tre rum/situationer

Författare: Belkisa Dulic

Studien handlar om samspel mellan pedagog och barn i förskolan. Fokus ligger på konflikter. Syftet med studien är att söka förståelse för hur samspelet mellan pedagog och barn i förskolan fungerar och vad som händer vid uppkomst av konflikter. Rolltagande och pedagogernas engagemang är också något som kommer att undersökas. Metoder som används är observationer av samspel i vissa rum och situationer (hall, matsituation och samling) där jag studerat vilka slags konflikter som uppstår och om det är samma typ av konflikter som uppkommer i alla tre situationer. Studien är utförd på en förskola i Skåne. Urvalet består av 14 barn och fem pedagoger. Barnen är i åldern 3-5 och pedagogerna i åldern 23-48. Resultatet i studien visar att konflikter uppkommer i förskolan. Det är en vanlig del av vardagen i förskolan. Vid flera tillfällen kommer det tillsägelser från pedagogernas sida och ibland uppkommer missförstånd i kommunikationen mellan pedagoger och barn, men det fanns vissa likheter i konflikterna. Vissa barn söker uppmärksamhet genom att höras och synas. Jag märkte också att i olika konflikter återkom samma barn och samma pedagoger. Pedagogernas engagemang och intresse vid uppkomst av konflikter har visat sig vara hög men några problem påträffades när pedagoger inte var lyhörda. Rolltagandet vid konflikter har visat sig fungera men undantag framkom också.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ………...7 1.1 Syfte ………...9 2. KUNSKAPSBAKGRUND ………....10 2.1 Forskningsöversikt ………...10 2.2 Teoriförankring ………....14 2.3 Centrala begrepp ………..……....15 3. PROBLEMPRECISERING ………..……….17 4. METODBESKRIVNING ………..………....18 4.1 Metodval ………..………....18 4.2 Urval ………....19 4.3 Genomförande ………..……...20 4.4 Analysbeskrivning ………...21 4.5 Forskningsetiska överväganden ………...21 5. RESULTAT ……….…..23

5.1 Konflikter och lösningar ……….….24

5.1.1 Missuppfattningar och missförstånd i kommunikationen ………...….24

5.1.2 Tillsägelser ……….…...25

5.1.3 Analys ……… 26

5.2 Rolltagande i konflikter ………..….27

5.2.1 Analys………29

5.3 Pedagogernas engagemang och intresse ………..…29

5.3.1 Analys………30

5.4 Likheter i konflikter i tre situationer (hall, matsituation, samling) ……….…...30

(6)

6. DISKUSSION ……….…..32

6.1 Slutsats………...….32

6.2 Diskussion utifrån resultat………32

6.3 Diskussion utifrån metodval……….…35

6.4 Förslag till fortsatt forskning ………...36

(7)

1. Introduktion

Denna studie handlar om social interaktion. Fokus ligger på konflikter som uppkommer i samspelet mellan pedagog och barn.

”Samspelet med andra människor, både barn och vuxna är den första grunden för barnets utveckling. Samspelet är inte slut när barnet är fem, sex, tolv eller arton år gammalt. Samspel är ett livstema som påverkar oss genom hela livet”(Askland & Sataoen, 2003, s 83).

Ovanstående citat handlar om hur viktigt samspelet är för barnens utveckling. Askland & Sataoen (2003) hävdar att samspelet aldrig tar slut och att det påverkar oss hela livet. I den svenska förskolan är samspelet mellan människor viktigt för att både barn och pedagoger ska kunna utvecklas. När det gäller små barn är det viktigt att de lär sig samspela tidigt och därför har förskolan stor betydelse i deras utveckling av samspel.

I Läroplan för förskolan (LpFö 98) står det att ”I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen”. (LpFö 98, s 9). Här står det tydligt om hur viktigt det är med samspel mellan pedagog och barn. Pedagoger har en stor uppgift att utföra och det är viktigt att alla barn blir sedda och får bekräftelse. I ovanstående citat står det vad förskolan ska erbjuda barnen och det är först och främst trygghet. Trygghet är förutsättning för bra sampel.

Även konflikter är en del av samspel. Lind (1995) skriver att i förskolan där det är många barn och vuxna med olika personligheter uppkommer konflikter varje dag. Enligt Lind är konflikter och konfliktlösning en nödvändig del av livet.

Under min tid på VFT (Verksamhetsförlagd tid-praktik) på Lärarutbildningen har jag uppmärksammat att samspelet ibland består av konflikter mellan pedagoger och barn. Därför har jag blivit intresserad av att se närmare på vad som egentligen händer vid dessa. I en studie som denna är det viktigt att begränsa sig. Jag har valt att studera samspelet i situationer som uppstod i hall, mat och vid samling. Skälen till att jag valt

(8)

dessa rum är att där krävs mycket samspel mellan pedagoger och barnen. Samlingar kan tappa struktur ibland och det kan uppkomma konflikter. I hallen när barnen ska klä på sig ska pedagogerna vara på plats och hjälpa barnen om det behövs. Vid matsituationerna pågår en hel del samspel genom kommunikation.

Vidare har jag studerat vad som händer när konflikter uppstår och hur pedagogen respektive barnet reagerar. Får alla barn uppmärksamhet och bekräftelse?

I Läroplan för förskolan kan vi läsa att barnen ska få sina behov respekterade och tillgodosedda och de ska få uppleva sitt eget värde. Vid konflikter uppkommer många känslor och det blir intressant att se hur pedagoger samt barnen reagerar i olika situationer.

Johansson (2003) har undersökt om pedagogisk verksamhet i förskolan och skriver att atmosfären i förskolan kan utmärkas av maktkamp, konflikter, oro och negativ stämning. Pedagogerna försöker få grepp om vad barnen gör och var de ska vara och ofta lyckas de inte med det. Askland & Sataoen (2003) anser att pedagoger som arbetar med små barn skall kunna förstå samband och kopplingar som finns mellan kultur som barnet växer upp i och barnets utveckling av olika sorters kompetens. Enligt Sommer (i Askland & Sataoen, 2003) har de vuxna stor betydelse i barnets utveckling.

När barnet är engagerat i samspel använder det samspelet till att omformulera och hantera erfarenheter. Det visar sig att det sociala samspelet mellan pedagogen och barnet är livsviktigt och att förskolan och dess personal har stor del i barnets sociala utveckling. Därför är det viktigt att studera samspelet och konflikter för att pedagoger ska lära sig mer om sig själva och deras agerande vid uppkomst av konflikter. De ska kunna vara engagerade i konflikterna med barnen (Askland & Sataoen, 2003).

(9)

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att söka förståelse för hur samspelet mellan pedagoger och barn i förskolan fungerar och vad som händer vid konflikter mellan pedagog och barn. Rolltagande är något som också studeras i konflikterna.

Dessutom har jag valt att studera pedagogernas engagemang, intresse och rolltagande vid uppkomst av konflikter i samspelet med barn. Genom att studera konflikter i tre olika rum och situationer (hall, matsituation och samling) tänker jag söka likheter i konflikterna.

(10)

2. Kunskapsbakgrund

I detta kapitel beskrivs forskning, teorier och begrepp som är knutna till mitt problemområde. I detta kapitel får vi förståelse för samspelets betydelse i förskolan och hur viktigt det är för barnens utveckling.

2.1 Forskningsöversikt

Det har forskats en hel del om samspel men inte lika mycket om konflikter i samspelet mellan pedagoger och barn. Samspelet är viktigt i barns tidiga utveckling för att grunden byggs redan när de är små. Askland och Sataoen (2003) anser att samspelet mellan människor är en komplicerad process som innebär jämkning av beteende, överföring av information och känsla av samhörighet. Abrahamsen (2003) betonar att barnet är beroende av vuxna och en av de viktigaste förutsättningarna till barnets emotionella utveckling är ett bra emotionellt klimat mellan barnet och den vuxne.

Askland och Sataoen (2003) och Abrahamsen (2003) skriver i sina böcker om förhållandet mellan teori och praktik. Abrahamsen betonar att förskollärare och andra som umgås med små barn måste ha både teoretisk och praktisk förståelse av vad samspel innebär. Den inverkan som samspel kan ha på kontakten och anknytningen mellan barn och vuxna kan enligt Abrahamsen utgöra stor förändring i en pedagogisk miljö. Hon påpekar i sin bok att pedagoger ska arbeta professionellt i samspelet med barnen. För att kunna kombinera omsorg och pedagogik på ett professionellt sätt krävs kunskaper om små barns samspelsbehov. Det är enormt viktigt att lyssna till signaler som barnet sänder ut för att det är lyssnandet som är förutsättningen till förståelse. Det som ger liv och mening åt samspelet både för barnet och den vuxne är att kunna tolka barns ickeverbala signaler och kombinera med kunskap om småbarns behov. Som pedagog är det egna känslolivet viktigt för att det bildar grunden för förståelse och inlevelseförmåga i förhållande till både vuxna och barn.

(11)

Askland och Sataoen betonar hur kommunikationen mellan pedagogen och barnet är viktigt för barnets psykiska utveckling. Barnet kommunicerar sina handlingar, sina tankar och känslor så att andra tar del av det. Askland och Sataoen beskriver kommunikationens betydelse mellan pedagog och barn på följande sätt:

”Med hjälp av kommunikation definierar vi oss själva i förhållande till andra. Kreativiteten i socialt utbyte leder inte bara till bättre självförståelse utan i lika hög grad till starkare närhet till den vi kommunicerar med” (Askland och Sataoen, 2003, s 88).

De påpekar att utvecklingen skapas i och genom det samspel som barnet deltar i. Det som spelar stor roll är hur barnet blir bemött, omhändertaget, skött och på vilket sätt det blir sett. Genom detta bygger barnet upp bilden av sig själv. När den vuxne visar intresse, är engagerad, aktiv, närvarande och tillmötesgående utvecklas barnets samspel och fortsatt kommunikation. Det hänger mycket på pedagogen och dess personlighet.

Abrahamsen (2003) anser att det centrala är att barnen har rätt till sina egna upplevelser. Som vuxna ska vi kunna ta emot alla sorts känslor även svåra och aggressiva känslor hos barn utan att själva ”smittas” eller ge igen. Hon skriver vidare att den vuxne måste arbeta med att utveckla förmågan att dela barnets känslor genom att sätta ord på dem i stället för att avleda dem. Den vuxne ska kunna sätta sig in i barnets perspektiv samt måste vara pålitlig för att barnet behöver mycket trygghet för att kunna utvecklas.

Abrahamsen (2003) refererar till Steiner (1993) som hävdar att när små barns känslor blir starkare än de orkar med känns det som om de måste göra sig av med dem på ett våldsamt sätt. Det blir en stark känslomässig påfrestning för den vuxne som är tillsammans med ett barn med sådant raseriutbrott. Den egna vreden och frustrationen uppkommer och den vuxne får ofta lust att skrika själv för att få utlopp för känslorna. Den vuxne skall fortsätta att visa omsorg och kärlek i samspelet. Då dämpas barnets skuldkänslor och ledsnad.

Abrahamsen påpekar att det är viktigt att sträva efter en djupare förståelse av varför skadliga samspel mellan barn och vuxna uppstår och upprätthålls. Skadligt sampel har att göra med min studie om konflikter för att genom kunskap om den få förståelse hur skadligt samspel kan påverka pedagoger och barn. Abrahamsen hävdar att en sådan

(12)

förståelsegrund skulle vara avgörande i förebyggande arbete med negativa samspelsmönster mellan barn och vuxna. Abrahamsen skriver vidare att engagemanget och arbets- och yrkeskunskap är det viktiga. Det är det som pedagoger ska följa och dessutom hålla sig på en professionell nivå. Pedagoger ska anstränga sig för att få kunskap som gör att de kan reflektera över varför de gör det de gör i samspelssituationer med barn.

Dencik, Bäckström och Larsson (1988) har gjort en studie om den offentliga barnomsorgens betydelse för barnen. Personalen har kontakt med barnen i återkommande rutinsituationer och vid personalorganiserade aktiviteter. Dencik, Bäckström och Larsson påpekar att det är vanligt att kontakter som förekommer mellan personalen och barn avbryts på grund av andra barns behov, krav och förväntningar som samtidigt kräver uppmärksamhet.

Under en dag innehåller en stor del av pedagogernas kommentarer till barnen markeringar och påminnelser om daghemmets regler och normer, att genom uppmaningar och tillrättavisningar se till att barnen lär sig och internaliserar dessa beteendeförväntningar. Dencik, Bäckström och Larsson kom i sin studie fram till att personalens kontakt med det enskilda barnet framför allt i rutinsituationerna varierar beroende på hur mycket av sysslorna barnet självt kan klara av. De skriver att ju ”duktigare” barn desto mindre uppmärksamhet får barnet av de vuxna.

Månsson (2000) har forskat om interaktionen mellan de yngsta barnen och pedagoger i förskola. Hon menar att i förskolans verksamhet ser man tydligt att dagarna är inordnade i mönster av rutinsituationer som är exempelvis omvårdnadssituationer. Hon menar att detta påverkar verksamhetens innehåll och personalens sätt att förhålla sig till barnen.

Månsson påpekar att det är tidspress i förskolan. Hon beskriver liksom Dencik, Bäckström och Larsson att många situationer som är viktiga för barnen blir avbrutna eller påskyndade för att vissa tider ska passas.

Månsson (2000) skriver vidare att Bae (1985) har studerat små barn på en norsk förskola. Barnen var 1-6 år gamla. Studiens fokus ligger på ömsesidigheten i barn och

(13)

vuxenrelationen på förskolan. Barnen mellan fem och sex år nämndes mest i studierna. Baes studier visade att pedagogerna inte alltid bekräftade barnens upplevelser. Månsson (2000) hävdar att det är viktigt att studera interaktionen mellan förskolepersonal och barn för att det är en viktig del i förståelsen av barns utveckling. Barnen är i en utvecklingsprocess där samspelet med de vuxna spelar stor roll i formandet av identitet. Förskolepersonal är också betydelsefull i barnens självutveckling. Interaktionens betydelse i förskolan är stor där barnen formas till individer.

Lamer (1991) menar att utvecklingen av rolltagandet är intressant i samband med undersökningar om prosocial utveckling. För att kunna handla prosocialt är det viktigt att kunna se situationer ur andras perspektiv. Barnen behöver kunna lära sig hjälpa andra och visa omsorg för att kunna förstå hur den andre har det.

Lamer betonar hur på senare tid forskningen utgår från att barn utvecklas genom sociala relationer till sin närmaste omgivning. Utifrån ett teoretiskt perspektiv på uppfostran påstås det att prosocial utvecklingspsykologi befattar sig med barnets moraliska utveckling. Det är viktigt att vuxna förmedlar socialt ansvar och omsorg om andra människor. Barnen behöver lära sig detta redan när de är små och därför har förskolan stort ansvar att se till att barnen utvecklas i sitt sociala samspel. Lamer skriver vidare att disciplin är en viktig del i uppfostran. Barnet möter plikt i form av regler för beteendet och normer för uppförandet. Vid slutet av 1960- talet blev dialogpedagogiken central. Barnets utveckling och självförverkligande är utgångspunkten och metoden är samtal mellan barn och vuxna som baseras på lika värde, öppenhet, ömsesidig tillit och enighet.

Den forskning som jag har utgått ifrån visar att det är viktigt att samspelet mellan pedagog och barn fungerar. Barn är i behov av vuxna och genom kommunikation utvecklas de. I förskolan är det viktigt att barnen blir bemötta och får uppmärksamhet av pedagogerna. Även om vissa barn har benägenhet att dra pedagogernas uppmärksamhet till sig så bör pedagogen uppmärksamma alla barn och bemöta dem på bästa möjliga sätt.

(14)

2.2 Teoriförankring

Lamer (1991) beskriver Meads teori i sin bok. Mead beskrivs som den socialpsykolog som har lagt grunden för teorier om hur barn utvecklar en medvetenhet om sig själva, ett så kallat jagmedvetande. Mead visar genom sin teori hur den sociala och den personliga utvecklingen sker samtidigt, det gäller både samspel med andra barn och vuxna. Mead påpekar att jaget föds och växer fram i interaktionen i den sociala ordningen i samhället. Utan samhälle, utan sociala kontakter och socialt samspel utvecklas inte människan. ”Taking the role of the other” är Meads nyckelbegrepp. Med begreppet menar han att man måste ta andras roller och sätta sig in i deras perspektiv i synen på sig själv. Han menar att rolltagande, att ta andras roll, är viktigt för medvetandets utveckling. Mead ser det medvetna rolltagandet som en viktig förutsättning för en bra kommunikation och samspel med andra. Barnet kan använda sig av sin förmåga till rolltagande och kan förutsäga andras handlingar och kontrollera sina egna. Barnet övertar andras attityder eller förhållningssätt och gör dem till sina egna. Individualiseringen påbörjas genom att göra andras förhållningssätt till sina egna. Mead betonar att det är enbart genom sociala handlingar som både barnen och de andra är delaktiga i lärandet och kan sätta sig in i andras förhållningssätt och attityder och därmed bli ett objekt för sig själv. Socialisationen bygger på samspel mellan vuxnas mål för uppfostran och barnens utveckling av en egen identitet. Mead menar att i samspelet blir barnet en självständig individ samtidigt som det blir en samhällsvarelse (Lamer, 1991).

Von Wright (2000) nämner också Mead som talar om hur individen kan sätta sig själv i andras situation. Enligt Mead är gesten början på den första öppna fasen i en social handling. Gesten blir social när den är riktad mot någon. Mead konstaterar att social interaktion är meningsfull interaktion. Björklid & Fischbein (1996) skriver att Mead betonar att utan samspel existerar inte individen. Det är människan som påverkar och som blir påverkad av sin omgivning.

George Herbert Mead beskriver hur viktig social interaktion är och hur betydelsefullt det är att barnen lär sig rolltagande. Rolltagande är viktigt i konflikter och därför finner jag att Meads teori har varit användbar för min studie.

(15)

2.3 Centrala begrepp

Här presenterar jag centrala begrepp som jag har använt i min studie:

Samspel

Ordet samspel kommer från det engelska ordet ”interaction”. Samspel betraktas som samverkan eller samarbete och är alltid förenat med moraliska problem. En av samspelets förutsättningar är att de samspelande har något gemensamt (Israel, 1999). När man analyserar samspelsrelationer finns det två inriktningar. I den ena inriktningen är individens beteende en funktion av antingen individ- eller miljöfaktorer. Den andre inriktningen fokuserar på en ömsesidig relation mellan individ och miljö (Björklid & Fischbein, 1996). I min studie använder jag mig av den andre inriktningen där jag jämför konflikter i tre olika situationer (hall, mat och samling).

Konflikt

Konflikt är detsamma som tvist eller svår motsättning. Det är en naturlig och nödvändig del av det sociala livet. Konflikter delas in i inre och yttre. I de inre konflikterna kämpar vi med privata problem. Yttre konflikter handlar om samspel med andra. Oftast påverkar dessa varandra samtidigt som de präglar barns och vuxnas beteende (Lind, 1995).

Pedagog

Pedagog används som begrepp i denna studie för en utbildad person inom förskolan. I min studie använder jag begreppet pedagog i förskolan i stället för förskollärare, då jag även inkluderar barnskötare.

(16)

Rolltagande

Rolltagande eller ”taking the role of the other” är nyckelbegrepp i teorin om

medvetandes utveckling. Med rolltagande menas att ta den andres roll och detta leder till att barn får uppfattning av sig själva och andra (Mead, 1995). I min studie använder jag rolltagande utifrån pedagogernas och barnens samspel vid konflikter. Meads teori handlar om barn och deras utveckling. Jag har även använt teorin för pedagogerna för att det är betydelsefullt även för en vuxen att utveckla sin empati och inlevelseförmåga för andra. Rolltagande kan fungera som ett pedagogiskt redskap genom att pedagogerna visar barnen vad rolltagande är genom att de själva gör det. De lär därmed barnen hur det går till att sätta sig in i någon annans perspektiv.

(17)

3. Problemprecisering

Samspel mellan pedagoger och barn är något som är viktigt i förskolan. Även konflikter är en del av samspelet som uppkommer. I Läroplan för förskolan står det att barnen ska möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Samspelet ska stimuleras och barnen ska få hjälp med att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd.

Syftet med denna studie är att söka förståelse för hur samspelet mellan pedagoger och barn i förskolan fungerar i vissa situationer och/eller rum och vad som händer vid konflikter mellan pedagog och barn i förskolan. Rolltagande är också något som studeras i konflikterna mellan pedagoger och barn.

Genom att studera samspel mellan pedagoger och barn på en förskola försöker jag få förståelse för konflikter och dess uppkomst. Jag har valt att ta reda på hur samspelet ser ut när det uppstår konflikter mellan pedagog och barn. Något som jag också studerat är rolltagandet vid uppkomst av konflikter. Jag studerar samspelet och konflikter i tre olika situationer. Dessa är: matsituationer, samlingar och hallen. Centrala frågeställningar i min studie är:

• Hur ser samspelet ut vid uppkomst av konflikter mellan pedagoger och barn i förskolan?

• Hur används rolltagandet i konflikterna?

• Hur visar pedagogerna engagemang och intresse vid konflikter med barn?

• Vilka likheter syns i konflikterna i tre situationer/rum (hall, matsituation och samling)?

(18)

4. Metod

I detta kapitel beskrivs metod, urval av plats och personer som ingår i studien samt genomförande, analys av metod och forskningsetiska överväganden.

4.1 Metodval

Då syftet med denna studie var att söka insikt och förståelse för ett socialt fenomen var en kvalitativ metodansats motiverad. Kvalitativa studier ger ofta forskaren en bra grund för att förstå konkreta situationer. Om vi observerar det sociala samspelet i miljön skapar vi oss en mer direkt bild av de sociala relationerna än om vi genomför en enkätundersökning (Repstad, 1999).

Jag valde att göra en kvalitativ studie för att få förståelse för samspelet mellan pedagoger och barn. Jag använde mig av observationer i min studie. Genom att observera i vissa situationer fick jag tydligare bild av konflikter i samspelet mellan pedagoger och barn.

Repstad (1999) anser att observationer är bäst som metod när frågeställningen är kopplad till ett mer avgränsat och tillgängligt område som är förskolan i mitt fall. Därför är valet av plats där man observerar mycket viktigt. Jag valde att inte vara aktiv under mina observationer för att föra protokoll ostört och studera pedagogerna och barnen.

Jag har valt att observera i hallen, vid matbordet och i samlingen och på så sätt har jag begränsat mig till tre platser. Rubinstein-Reich och Wesén (1986) menar att plats- eller lokalobservationer kan göras på olika sätt. Ett sätt är att välja ut en plats eller ett rum på förskolan som man vill studera närmare. Det kan exempelvis vara så att det har på senare tid blivit många konflikter i dockvrån. Repstad (1999) hävdar att det värdefulla med observationer är att de ger forskaren direkt tillträde till socialt samspel och sociala processer som intervjuer kan ge indirekt och andrahandskunskap om. Forskaren går ut i verkligheten och observerar det sociala samspelet.

(19)

Under min tid på VFT i har jag upptäckt att det uppkom konflikter mellan pedagoger och barn i samlingar, vid matbordet och i hallen när barnen klär på sig. Därför har jag valt att studera konflikter i dessa situationer.

Observationerna dokumenterades i form av löpande protokoll. Jag ansåg att det var det mest lämpliga dokumentationsformen för min studie. Fördelen med det är att jag kunde ha material till hands när det behövdes och skriva ned intressanta situationer. Nackdelen med det var att jag inte fick med allt vad barnen och pedagogerna sa och gjorde. Andledningen till att jag inte använde bandspelare var att i vissa situationer var det många barn som pratade samtidigt och många ljud som förekom. Därför ansåg jag att det skulle bli svårt att höra tydligt observationerna och sedan skriva ner dem på papper.

4.2 Urval

Undersökningen har genomförts på en förskola i en landsort i Skåne. Den består av två avdelningar. Avdelningen som jag har baserat min studie på har flera rum med små utrymmen. Totalt är det 14 barn och 5 pedagoger på avdelningen. Barnen är indelade i två grupper och dessa är lilla gruppen respektive stora gruppen. Lilla gruppen består av sex barn (tre pojkar och tre flickor) samt tre kvinnliga pedagoger. Stora gruppen består av åtta barn (fem pojkar och tre flickor) samt två kvinnliga pedagoger. Barnen är i åldern 3-5. Pedagogerna är i åldern 23-48. Fyra pedagoger har arbetat ca tio år i yrket. En av pedagogerna är nyexaminerad förskollärare och har arbetat inom yrket i tre månader. Två av pedagogerna är barnskötare och tre är förskollärare.

Jag gjorde observationer i båda grupperna för att få så mycket material som möjligt till studien. Jag har observerat konflikter i samspelet och alla barn på avdelningen har inte varit inblandade i konflikter med pedagoger. Därför blev det bortfall på barnen.

Fem dagar observerade jag lilla gruppen och tre dagar den stora gruppen. Jag observerade i genomsnitt 4 timmar/dag. Jag valde att göra min undersökning på den specifika förskolan för att jag känner till den sedan tidigare. Repstad (1999) anser att det kan vara problematiskt att göra undersökningar på ett fält där man känner aktörerna. Han menar att om man observerar bekanta eller kollegor är man mer benägen att välja

(20)

sida. Man förlorar rollen som forskare och får personliga intressen i det som händer i fältet. Repstad betonar också att det finns fördelar med förhandskunskaper om fältet. Detta kan leda till att man förstår bättre vad som händer och att man kan undvika att dra felaktiga slutsatser.

4.3 Genomförande

När jag hade bestämt att boka tid för besök på den förskola där jag skulle göra min studie på tog jag kontakt med dem genom att ringa. Jag kände till förskolan sen innan för att jag hade haft VFT där under min utbildning. Sedan besökte jag förskolan för att prata med pedagogerna och förklara närmare vad min studie handlade om. Detta resulterade i att vi bokade dagar då jag skulle komma och göra mina observationer. Eftersom jag skulle observera under tre olika situationer dvs. under matsituationer, i hallen och samlingar så blev det flera observationer per dag. Jag förklarade för barnen att jag skrev någonting till skolan när de undrade vad jag höll på med medan jag satt och skrev ner löpande protokoll.

Jag gjorde mina observationer i totalt åtta dagar i de två barngrupper på avdelningen på förskolan. Det som jag tycker var svårare att observera är konflikter i hallen för att allting hände så snabbt och det var ingen bra plats för observation. Detta medförde att jag missat vissa konflikter som uppstått där. Jag kände att pedagogerna var öppna och tänkte inte på vad jag gjorde utan skötte sitt jobb. Däremot i vissa situationer uppfattade jag de som väldigt försiktiga då de inte vågade uttrycka sig själva som de i vanliga fall hade gjort. Detta märkte jag eftersom jag vet hur de brukar vara när jag hade varit där på VFT.

Dock anser jag att jag kunde ha lagt mer tid på observationer. Jag hade flera olika observationer per dag men det skulle ha underlättat att ha samma observationer under flera dagar. Då hade jag kunnat koncentrera mig på konflikter i hallen i några dagar, vid matsituationer några dagar och i samlingar några dagar. På så sätt blir det en bättre fördelning av observationer.

(21)

4.4 Analysbeskrivning

Till en början var mitt observationsmaterial väldigt omfattande och jag började med att sortera den. Jag valde att använda material som var väsentlig för min studie. Repstad (1999) anser att det första som ska göras i analysen är att läsa igenom fältanteckningar några gånger. Jag har läst igenom mina anteckningar flera gånger för att sedan hitta mönster som var intressanta för just min studie. Repstad (1999) betonar att vid analysen ska man leta efter mönster vilket jag har gjort i min studie.

Jag har utgått utifrån frågeställningarna genom att studera hur konflikter uppkommer, vad som händer, rolltagande och pedagogernas engagemang. Materialet kan delas efter teman som återkommer flera gånger. Teman i denna studie har jag delat i rolltagande och pedagogernas engagemang och intresse i konflikterna och de har jag delat i två olika högar. Sedan har jag markerat observationsmaterialet med olika färgpennor. Jag har stoppat observationerna i var sitt kuvert där jag skrev temans namn på dem. När jag analyserade klart rolltagande och pedagogernas engagemang i konflikterna med barnen studerade jag vilka slags konflikter som uppstod i samspelet. Sedan jämförde jag konflikter i hallen, matsituationer och samlingar för att se om det fanns likheter i dem. Jag valde att inte dela materialet efter de olika situationer för att då skulle det vara svårare att gå igenom materialet.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Kvale betonar att i en undersökning med människor är de etiska frågorna aktuella under planeringen, insamlingen av information, analys och resultatpublikation (Månsson, 2000 s 104). Enligt individskyddskravet ska individer inte utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse och kränkning (Vetenskapsrådet, 2002, s 5). Detta är något som varje forskare måste ta hänsyn till så att ingen blir kränkt eller förolämpad. Individen ska skyddas och det är viktig att de själva får bestämma om de vill vara med i undersökningen. Ingen ska tvingas att vara med mot sin vilja. Pedagogerna har blivit tillfrågade om undersökningen genom personlig kontakt. Barnen däremot har inte blivit tillfrågade för att jag ansåg att det var bättre att fråga föräldrarna. Föräldrarna har

(22)

genom personlig kontakt blivit informerade om studien och hur jag skulle gå till väga. Jag betonade att barnens namn skulle vara fingerade och att observationer var grundläggande för min studie. Konfidentialitetskravet är mycket viktig i en undersökning då forskaren utgår från den i samband med presentation av undersökningen.

Även om inga enskilda namn nämns i undersökningen bör forskaren vara medveten om att vissa läsare kan identifiera enskilda individer eller grupper av individer genom tillräckligt detaljerad information (Vetenskapsrådet, 2002, s13). På så sätt har jag försökt att inte ge ut för detaljerade uppgifter om undersökningspersonerna.

(23)

5. Resultat

I detta kapitel framställs presentation av resultat utifrån observationsmaterialet. Detta beskrivs i fyra olika rubriker; konflikter och lösningar, rolltagande i konflikter, pedagogernas engagemang och intresse och likheter i konflikter i tre situationer. Eftersom det framkommer flera typer av konflikter så har jag delat dem i underrubriker och därefter jämfört dem utifrån tre situationer (hall, samling och matsituation). Varje rubrik avslutas med en analys där den kopplas till kunskapsbakgrunden. Jag börjar med att förklara vad de olika rummen/situationerna är.

I hallen på den bestämda förskolan finns barnens egna platser där de hänger sina kläder och lämnar väskor osv. Där finns också hylla för skor. Oftast går barnen ut två gånger om dagen: en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Ibland när det är kallt ute och opassande väder för små barn går de ut bara en gång om dagen. Det är väldigt sällan att det uppstår konflikter i hallen när föräldrar lämnar barnen. I något enstaka fall handlar det om att barnet inte ville lämnas på förskolan. Dock har jag inte uppmärksammat några konflikter vid hämtning av barnen.

I en bok om samlingar hittade jag en bra förklaring på vad samling är och vad händer där. Enligt Rubinstein Reich (1996) är samling när en grupp barn och vuxna i förskola sitter samlade, ofta i en cirkel. De har gemensamma aktiviteter som leds av en eller flera pedagoger. Samling är ett regelbunden återkommande moment i förskoleverksamheten och hålls på en bestämd plats och på en bestämd tid.

Vid matsituationer sitter barn och vuxna vid tre bord. Vid varje bord sitter en eller två pedagoger och fyra till fem barn. När det är dags för mat sätter sig barnen på sina bestämda platser och väntar på att en pedagog ska hämta maten. Sedan när alla satt sig kommer pedagogen med maten och den skickas runt till alla barn. Barnen tar själva mat till sig och pedagoger hjälper dem vid behov. Under måltiden utspelar sig samtal mellan pedagoger och barnen.

(24)

5.1 Konflikter och lösningar

Genom att studera konflikter framkom det att i samlingar blev några barn avbrutna både av pedagoger och av andra barn när de pratade. Barnen fick inte prata/sjunga färdigt och detta ledde till att barnen fick känsloutbrott.

Simon (4) ville sjunga en piratsång för sin fröken och sina kompisar i samlingen. Han hade lärt sig den hemma och ingen av barnen hade hört den. Han sjöng fint och alla lyssnade. Sången blev lång och barnen tröttnade på att lyssna så Kalle (5) avbröt Simon. Han blev arg och helt stel i kroppen. Hans ansiktsuttryck visade ilska. Han började skaka i hela kroppen och blev röd i ansiktet men sa ingenting. Maria frågade Simon vad som var fel. Simon svarade: ”Jag fick inte sjunga färdigt sången.”Maria sa:” Du har sjungit länge och vi har lyssnat. Någon gång tar väl sången slut?” Simon svarade gråtfärdig: ”ja, det är bara en pitteliten del kvar.” Simon fick sjunga färdigt sången.

I utdraget visas en sådan konflikt där en pojke blir avbruten av annat barn och får raseriutbrott där pedagogen hjälper till att lösa konflikten.

Konflikter förekom i alla tre situationer eller rum där jag gjorde observationer.

Pedagogerna hanterade oftast konflikterna på ett bra sätt men det förekom även situationer där pedagogerna inte kunde klara av dem. Nästan alla barn kunde hantera lättare konflikter som exempelvis tillsägelser men få barn kunde hantera svåra konflikter. Det visade sig att några av barnen var oftare inblandade i konflikter än andra. Dessa barn fick ofta känsloutbrott vid konflikter med pedagogerna men det visades även att de hanterade vissa typer av konflikter på ett bra sätt.

5.1.1 Missuppfattningar och missförstånd i kommunikationen

Kommunikationen mellan pedagoger och barn har fungerat relativt bra, dock uppstod det ett fåtal missuppfattningar och missförstånd. I dessa situationer visade vissa pedagoger att de hade svårt att lyssna på barnen. Det kunde vara på grund av att de pratade med en kollega och då kände sig barnet utanför. I följande utdrag pratar

(25)

pedagogerna Elisabeth med Anna med varandra och hör inte barnet. Detta leder till missuppfattning av situationen.

Sanna (3) har ätit upp maten före de andra barnen. Hon säger: ”Tack för maten.” Elisabeth svarar: ”Du får sitta kvar för vi ska äta frukt.” ”Jag vill inte ha frukt”-säger hon men sitter kvar på sin plats. Under tiden Elisabeth pratar med Anna, kryper Sanna ner på golvet. När Elisabeth får syn på henne går hon och tar tag i Sanna och säger: ”Du skulle sitta kvar vid bordet.” Sanna börjar gråta. Med låg röst säger hon: ”Jag skulle gå och kissa.” Elisabeth svarar: ”Förlåt mig, men det visste jag inte för du sa inte att du skulle kissa.”

Det visar att pedagogen upptäckte ett missförstånd i kommunikationen med barnet och situationen löstes på en gång och utvecklades inte till en allvarlig konflikt.

5.1.2 Tillsägelser

Pedagogerna uppmanade barnen att följa bestämda regler. Vid konflikter i hallen och vid samlingen använde pedagogerna först relativt milda tillsägelser. Om barnen inte lydde dem upprepades tillsägelserna med högre röst. När konflikten blev mer allvarlig tog de tag i barnen och visade tydligt vad barnen skulle göra och när pedagogerna inte kunde hantera situationen så lät de barnen lugna ner sig.

I utdraget nedan kan vi se att det förekom flera tillsägelser eftersom Anton inte lydde pedagogen.

Det är matstund och Anton (4) beordrar Sandra: ”Jag vill ha broccoli.” Sandra svarar: ”Det kommer, du kan dela din potatis så länge.” Anton delar sin potatis och fick broccoli. Sandra uppmanar honom: ”Sätt dig på rumpan Anton!” Pojken blir tillsagd två gånger till att sätta sig. Efter en liten stund säger Sandra med hög röst: ”Nu vill jag att du sitter på din rumpa och tittar vad du har på bordet.” Anton blir tyst och äter sin mat. Efter någon minut börjar han prata med en pojke som sitter bredvid honom. ”Nu vill jag att du koncentrerar dig på maten Anton”-säger Sandra med bestämd röst.

Utifrån observationsmaterial har jag konstaterat att flest tillsägelser förekom vid matsituationer. Dessa var bl.a. att sitta fint vid matbordet, äta sin mat och titta rakt fram.

(26)

Genom att använda tillsägelser ville pedagoger få barnen att lyssna och lyda. Barnen uppfattas oftast som bestämda och envisa vid konflikter med pedagogerna. Detta visas i exemplet nedan.

Pedagogen Elisabeth säger med vänlig röst: ”Ta på dig regnbyxor.” Sanna (3) svarar bestämt: ”Jag vill inte.” Hon börjar gråta. Då frågar pedagogen med mild röst: ”Ska jag hjälpa dig?” Sanna svarar fortfarande nej och vill inte. Pedagogen säger bestämt: ”Nej, Sanna du ska ha de byxor.” Sanna börjar skrika: ”vill inte!”. Samuel (4) vägrar också att gå ut. Situationen slutar med att pedagogen gör som Sanna vill och konflikten löses. Sanna lugnar ner sig och Samuel börjar ta på sig kläder.

I ovanstående utdrag upplöses konflikten på grund av att pedagogen låter barnet bestämma. Pedagogen visar engagemang och intresse för att hjälpa barnet men det är barnet som har fått utbrott och vill inte lyssna på pedagogen.

5.1.3 Analys

I observationsmaterialet framgår att avbrytande av barns uppmärksamhet kan leda till allvarliga konflikter där barn får våldsamma utbrott. Däremot har pedagogerna löst situationerna genom att låta barnen få mer uppmärksamhet. Under två tillfällen blev en pojke avbruten när han pratade i samlingen. När han skulle sjunga en sång för hela gruppen var den för lång och något barn avbröt honom. Pojken fick raseriutbrott och grät. Pedagogen som var närvarande lär pojken sjunga färdigt och pojken blev nöjd.

Det har också framkommit att pedagogerna har ibland inte varit lyhörda. Abrahamsen (2003) påpekar att det är viktigt att lyssna till signaler som barnet sänder ut för att det är lyssnandet som är förutsättningen till förståelse. Hon anser att det som ger liv och mening åt samspelet både för barnet och den vuxne är att kunna tolka barns ickeverbala signaler och kombinera med kunskap om småbarns behov.

(27)

5.2 Rolltagande i konflikter

När rolltagandet vid konflikter fungerade har både barnen och pedagogerna använt sig av förmågan att ta andras roll d.v.s. pedagogen har utgått från barnens tankar och handlingar och tvärtom.

Vid konflikter blev det tydligt att flera av pedagogerna hade svårt att se situationen ur barnets perspektiv. Oftast visade pedagogerna omsorg och kärlek i samspelet även när barnen visade ilska. När konflikten blev för allvarlig och barnet blev våldsamt blev det känslomässigt påfrestande för pedagogen och frustration uppkom. Då gick några pedagoger ifrån konflikten för att de inte klarade av situationen. Genom att pedagoger använde sig av omsorg och kärlek i konflikter dämpades oftast barnets skuldkänslor och ledsnad.

Pedagogen Elisabeth ger Wilma (4) ett knäckebröd. Wilma svarar bestämt: ”Vill inte ha.” ”Varför då? Vill du ha lite vatten?”- frågar Elisabeth. Flickan svarar. ”Nej!” Elisabeth ger de andra barnen knäckebröd och vatten. Efter en stund börjar diskussion om vem som ska berätta vad det är för mat. ”Jag vill berätta!”- säger Wilma. Elisabeth svarar: ”Du brukar berätta på måndagar och Adam brukar berätta på fredagar.” Wilma bestämt: ”vill inte!” och blir ledsen. ”Du brukar berätta på måndagar, det vet du Wilma.” ”Vill inte!”-säger flickan igen. ”Vet ni vad som händer idag?”- frågar Elisabeth. ”Linus fyller år.”- svarar de fem barn som satt vid bordet, Wilma också. Efter ett tag lugnade flickan ner sig.

Barnen hade svårare att gå in i rolltagandet. Detta visade de genom att vara envisa och egocentriska men även vid några tillfällen visade de ytterst lite intresse i samspelet med pedagoger och andra barn. Barnen hade många gånger svårt att kontrollera sina handlingar samt känslor vid uppkomst av konflikter. Det visade sig även att barnen inte kunde använda sig av ”taking the role of other”, alltså sätta sig in i andras förhållningssätt och attityder.

Då rolltagandet fungerade i samspel med pedagoger visade barnen lyhördhet, empati, de kunde även till en viss del sätta sig i andras situation. Dessutom visade några barn att de kunde kontrollera sina handlingar.

(28)

Birgitta samtalar med barn medan hon hjälper dem att klä på sig. Hon hjälper Elsa (3) och räcker skor till Elsa. ”Jag vill inte ha dem (skor)!”- Elsa. ”Nej, du har inga andra skor så du får ta på dig dem!” –påpekar Birgitta.

Rolltagandet i hallen fungerade inte alltid på grund av att barnen inte ville gå ut. Dessa konflikter ledde ofta till att barnen fick känsloutbrott som pedagogerna oftast inte kunde klara av. Vid några tillfällen lät de barnen lugna ner sig känslomässigt för att sedan försöka lösa konflikten. I matsituationer hade pedagoger och barn en god kommunikation och på så sätt hade de mer benägenhet att sätta sig in i barnens situation. Det har framkommit vid flera tillfällen att ett fåtal barn hade svårt sätta sig in i andras roller samt kontrollera sina handlingar. De framstår som egocentriska i vissa typer av konflikter men samtidigt visar de sina känslor som ledsnad och ilska. I utdraget nedan ser vi exempel på en konflikt där pedagogen Sandra vill att Gustav ska klä på sig i hallen inför utevistelsen men han vägrar.

Barnen ska klä på sig och gå ut. Gustav (4) får utbrott i hallen och skriker ”Vill inte gå ut”! Sandra försöker få barnet att klä på sig och gå ut men pojken blir aggressiv. Han börjar sparka på pedagogen och därefter slänger sig på golvet och skriker. Sandra låter Gustav sitta i hallen i 20-25 min. Gustav är fortfarande upprörd och gråter. Maria kommer in i hallen för att hämta nyckel och säger: ”Hej Gustav, vill du komma och hjälpa mig öppna förrådet till uteleksaker?” Pojken säger med mild röst: ”Ja” och börjar ta på sig utebyxor.

I denna situation satte sig pedagogen Maria in i barnets perspektiv (taking the role of the other) och då löstes konflikten. Barnet lugnade ner sig och på så sätt visade att det kunde kontrollera sina handlingar.

Sammanfattningsvis visar observationsmaterialet att rolltagandet vid samspel fungerade till viss del men där fanns även svårigheter. Pedagogerna kunde inte sätta sig i barnens situation vid alla konflikter men när de gjorde det ledde det till bättre hantering av konflikter.

(29)

5.2.1 Analys

I studien har det visat sig att rolltagandet har används både av pedagoger och av barn. Det har visat sig att barnen hade svårare att använda ”taking the role of the other”. De hade svårt att sätta sig i andras roll. Mead (1995) anser att rolltagandet är viktigt för medvetandets utveckling. Han påpekar att en individ handlar genom att den tar andras attityd i gruppen. Detta visas i min studie i ett utdrag från mina observationer där barnen skulle gå ut och Sanna (3) vägrade. Då var det fler barn som också vägrade.

Mead nämner tidigt stadium, vilket jag tolkar med förskolan då barnet går från en roll till annan. I läroplan för förskolan står det som mål att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Detta visar att rolltagandet är viktigt och grundläggande del i förskolans verksamhet samt viktigt för barnets utveckling.

5.3 Pedagogernas engagemang och intresse

Utifrån observationsmaterialet fann jag att de flesta av pedagogerna var för det mesta engagerade i samspelet med barnen, då de visade sitt engagemang genom att kommunicera med barnen. De var lyhörda, gav bekräftelse till barnen samt tog emot deras känslor, även de mest svåra och aggressiva. Dessutom visade alla pedagoger intresse för samspel med barn genom ingående diskussioner med dem, de försökte även ge uppmärksamhet till alla barn. Pedagogerna var oftast nära till hands så att barnen kunde be om hjälp när de behövde det.

Det förekom också enstaka svårigheter och dessa uppstod till exempel när några pedagoger pratade med varandra medan vissa barn bad om hjälp. Pedagogerna var inte lyhörda och det gjorde att det inte var riktigt engagerade. Vid ett tillfälle blev en pedagog irriterad på ett barn eftersom det bad om hjälp flera gånger. Anledningen till att pedagogen blev irriterad var att denne inte kunde äta i lugn och ro.

Utifrån mina observationer har jag konstaterat att pedagogerna har oftast svårt med engagemang och intresse vid konflikter mest i matsituationer och samlingar. I hallen har

(30)

pedagogerna visat sitt intresse och engagemang vid konflikter genom tydlig kommunikation med barnen. I utdraget nedan skildras pedagogernas engagemang vid konflikt med barnet. Barnet fick ingen respons när det bad om hjälp eftersom pedagogerna förde samtal med varandra.

Pedagogerna Anna och Elisabeth pratar med varandra. Lina (3) tittar på pedagogerna och frågar: ”Kan man få potatis?” Pedagogerna pratar fortfarande med varandra och hör inte flickan. Lina ställer frågan sex gånger innan hon får respons från pedagogerna.

5.3.1 Analys

Det som ger liv åt samspelet både för barnet och för den vuxne är att kunna tolka barns ickeverbala signaler och kombinera med kunskap om småbarns behov. Det är betydelsefullt att pedagoger är engagerade i samspelet och även konflikter med barn. Både Askland och Sataoen (2003) och Abrahamsen (2003) anser att pedagoger ska arbeta professionellt genom att kombinera pedagogik och omsorg i sitt arbetssätt. Askland och Sataoen (2003) nämner också att genom att den vuxne visar intresse, är engagerad, närvarande och tillmötesgående utvecklas barnet i samspelet och kommunikationen. Detta kopplas till min studie där det har visat sig att pedagogerna har visat intresse och engagemang vid konflikter med barn.

5.4 Likheter i konflikter i tre situationer (hall, matsituation och

samling)

När jag jämförde konflikter i de tre olika situationerna så fann jag vissa likheter i konflikterna. Vissa barn söker till sig uppmärksamhet och detta gör de genom att höras och synas medan andra är mer tillbakadragna. Några av barnen söker uppmärksamhet genom att skapa situationer där de kommer i konflikter med pedagoger. På detta sätt vill de bli sedda och bekräftade av vuxna.

(31)

Vid observationer i de tre olika situationerna har jag hittat mönster där det framgår att återkommande barn och pedagoger är inblandade i likartade konflikter. Pedagogerna uppfattas för det mesta som bestämda men på samma gång förstående och de är även tillgängliga för barnen.

Barnen uppfattas av de vuxna som väldigt bestämda, envisa men dock visas det att de är i behov av mer uppmärksamhet från vuxna. Dessa barn har svårt med rolltagandet vilket leder till att de uppfattas som egoistiska.

Pedagogerna är för det mesta engagerade och intresserade i samspelet med barnen men det förekom också brist på lyhördhet. I alla tre situationer kommer det ganska många tillsägelser på grund av regler som exempelvis sitta fint på stolen vid måltid och prata en i taget. Vissa tillsägelser från pedagogerna skapade konflikter som ledde till att barnen fick utlopp för sina känslor. Dessa känslor var oftast ilska och ledsnad.

Genom att jämföra observationer i de tre rummen fann jag att mest konflikter och motsättningar utspelade sig vid matsituationer och i hallen. Vid samlingar förekom också konflikter men inte lika mycket som i de andra rummen.

5.4.1 Analys

Johansson (2003) belyser att maktkamp mellan vuxna och barn i förskolan kan visas vid måltider och samling då regler blir viktiga. Hon anser att de barn som är inblandade i sådana maktkamper är ofta barn som inte accepterar eller förstår de vuxnas förhållningssätt. I min studie har det visat sig att konflikter uppstår i alla tre situationer varav flest vid måltider. Det verkar som om de inblandade barnen har inte alltid förståelse för vuxnas förhållningssätt. Johansson anser att en kontrollerande atmosfär kan syfta till att barn ska lära sig och därmed att barnen behöver struktur. När vuxna försöker återta kontroll som de förlorat över barngruppen uttrycker de irritation och uppgivenhet, särkilt mot vissa barn som avviker från det förväntade beteendet.

(32)

6. Diskussion

I resultatdelen redovisas konflikter i samspelet mellan pedagog och barn. I detta kapitel presenteras slutsatser. Här diskuteras också resultatet och studiens metodval. Efterhand presenteras förslag till fortsatt forskning.

6.1 Slutsats

Avslutningsvis har jag konstaterat att det uppstår motsättningar eller konflikter vid sampel mellan pedagoger och barn i förskolan.

Genom analys av observationer fann jag likheter i typer av konflikter i de olika situationerna. Ofta återkommer vissa barn som söker uppmärksamhet medan andra inte får den uppmärksamhet som de är i behov av och på så sätt uppstår konflikter. Det har också visats att några pedagoger återkommer vid flera konflikter.

Det förekommer att pedagogerna och barnen inte alltid använder ”taking role of the other” vid uppkomst av konflikter och det leder till att det blir svårare att lösa konflikten. Det visade sig också att pedagoger använder sig av rolltagandet vid uppkomst av konflikter. I de situationerna tar de hänsyn till barnets tankar, handlingar och behov. Pedagogernas engagemang och intresse har en central roll i att lösa eventuella konflikter som uppstår. Detta har pedagogerna visat genom god kommunikation med barnen samt att vara nära till hands för dem.

6.2 Diskussion utifrån resultat

Askland & Sataoen (2003) påpekar att första steget i barnets utveckling sker genom samspel med vuxna och andra barn. En viktig del av samspel är konflikter vilka

(33)

förekommer ofta i förskolan. Därmed är det betydelsefullt för pedagoger att ha kunskaper om betydelsen av samspel och konflikter. På så sätt får de förståelse för barns samspelsbehov. I Läroplan för förskolan (LpFö 98) står det att barnen ska mötas av vuxna som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Detta är en förutsättning för att verksamheten ska fungera. Barnen ska lära sig samspela med både vuxna och andra barn och dessutom ska dem få hjälp med att lära sig hantera konflikter. I min studie har det visat sig att barnen har fått respons av pedagogerna och att pedagogerna engagerar sig vid konflikter med barnen. Samspelet börjar med god kommunikation mellan pedagoger och barn där barnet utvecklas psykiskt och lär sig kommunicera och föra dialog. Min studie kan relateras till Månsson (2000) som anser att i samspelet mellan pedagog och barn får barn uppfattning om sig själva och sin omgivning. Barnen är i en utvecklingsprocess där samspelet med vuxna spelar stor roll i formandet av deras identitet. Alltså genom samspel formar barnet sin identitet.

Månsson (2000) har i sin undersökning påpekat att det är tidspress i förskolan. I viktiga situationer blir barnen avbrutna eller påskyndade för att vissa tider ska passas. I min studie har det visats att barnen blivit avbrutna i samspelet med pedagoger. Särskilt i hallen när det är påklädning har jag märkt av tidspressen. Barnen ska ta på sig kläder snabbt för att sedan gå ut. I sådana stressiga situationer uppstår konflikter som kan vara svåra att hantera. Vi har sett exempel på detta i resultatkapitlet där en pedagog inte klarade av att hantera en konflikt i hallen. Johansson (2003) skriver att pedagoger har kompetens

Vid matsituationer och samlingar uppfattade jag att barnen blev oftast påskyndade för att tiden skulle hållas. Vid samlingar händer det att barnen inte får tala till punkt vilket leder till konflikter mellan pedagoger och barn. Barnen skulle må bättre av att ha mer tid och ta det lugnt. Samtidigt finns det regler och tider i förskolan som ska följas. Dessa kan ibland vara svårt att följa om pedagogerna ska kunna arbeta på ett professionellt sätt. Stress kan också vara orsak till uppkomst av konflikter och därför bör pedagoger ha det i åtanke.

Pedagoger ger uppmaningar och tillrättavisningar till barnen som de förväntar sig att barnen ska ta till sig. Dencik, Bäckström och Larsson (1988) har gjort en studie där de också nämner detta. De nämnde också att det är vanligt att kontakten mellan pedagogen

(34)

och barnet avbryts på grund av andra barns behov, krav och förväntningar. I min studie har vi sett att barn blivit avbrutna av andra barn vid samlingar vilket ledde till ilska hos barnet.

I min studie har jag utgått från Meads teori där han betonar betydelsen av ”taking the role of the other”. Detta är ett betydelsefullt moment av samspel som framgår i Lpfö 98. Barnet lär sig ta andras roller och det är lika viktigt att vuxna också tar till sig det. Rolltagandet är i sig en förutsättning för en bra kommunikation och samspel med andra och därför är det väsentligt att barnen i förskolan lär sig förutsäga andras handlingar samt kontrollera sina egna. Detta har visat sig vara svårt för barnen som ingår i studien. Därför anser jag som blivande pedagog att det är viktigt att i förskolan arbeta mer med bland annat värdegrunden, känslor, empati. Både pedagoger och barnen ska kunna använda rolltagande vid samspel. Lamer (1991) beskriver Meads teori där han påpekar att den sociala och den personliga utvecklingen sker samtidigt. Pedagoger ska ha tillräcklig kunskap om barn och vad emotionellt motsättningsfyllda situationer kan innebära (Abrahamsen 1999). Många gånger kan det handla om rolltagande som Meads teori bygger på. Rolltagandet är en enorm del av individens utveckling och därför är det viktigt att barnen utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och kunna sätta sig in i andra människors situation.

Abrahamsen (1999) påpekar att det centrala är att barnen har rätt till sina egna upplevelser. Som vuxna ska vi kunna ta emot alla sorts känslor även de mest svåra och aggressiva känslor hos barn utan att själva smittas eller ge igen. Därför anser jag att pedagoger ska ta hänsyn till barnens känslor och bekräfta dem och på så sätt bearbetar barnen dem och utvecklas individuellt. I sådana situationer kan förväntas att de vuxna ska vara starka och klara av att hjälpa barnet. Pedagogen bör då ha stark personlighet och tänka ut hur barnet ska få bästa hjälp. Hur ska man som pedagog förhålla sig i olika situationer där konflikter uppstår med barn? Jag anser att som pedagog är det framför allt viktigt att engagera sig med barnen och vara lyhörd. Gränser och regler ska vara tydliga så att barnen vet vad de får göra och inte göra. Sedan om dessa regler bryts får pedagogen uppmana barnen. Vid svåra konflikter som Johansson (2003) skriver att pedagoger visar engagemang i barns värld men ibland kan de inta ett passivt förhållningssätt då de passar på att prata med andra pedagoger. Detta är något som har

(35)

framkommit i min studie. Även om pedagoger pratade med varandra utan att se barnet som ville fånga upp deras uppmärksamhet förblev stämningen positiv.

En av pedagogens främsta uppgifter är att bemöta varje barn utifrån deras förutsättningar och behov. Enligt Lpfö 98 ska förskolan arbeta för att nå mål som ställs upp för den pedagogiska verksamheten. Viktiga moment som ska prägla arbetet i förskolan är omsorg om enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande. Vuxna är viktiga förebilder för barn för att vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i samhället. Pedagoger som arbetar i förskolan är därför viktiga för barnens fortsatta utveckling. Om ett barn har blivit sett så utvecklas det annars hämmas dess utveckling. Barnen måste få utlopp för sina känslor och känslorna ska kunna bekräftas av pedagogerna. Carlander (1990) skriver att känslor är våra drivkrafter. De är inte bara en psykisk upplevelse utan känslor ger en fysisk reaktion i kroppen. Carlander påpekar vidare att det lilla barnet inte kan hindra sina känslor. De måste leva ut sina känslor och därmed med tiden lär de sig att behärska dem. Därför är det viktigt som pedagog att ha förståelse för barns utveckling. Alla barn har inte kommit lika långt i sin utveckling och vissa barn har inte lärt sig att behärska sina känslor. I min studie har detta framkommit där barnen fick känsloutbrott. Som pedagog bör man vara stark som person och kunna bekräfta de svåra känslorna för att det är betydelsefullt för barnets utveckling.

Konflikter, motsättningar och samarbetsproblem har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Spänningar och motsättningar finns och är en förutsättning för all utveckling. Genom att komma i konflikt med andra människor lär man sig hantera dem bättre och samtidigt utvecklas man som individ.

6.3 Diskussion av metodval

I min studie har jag valt att använda mig av kvalitativ metodansats där utgångspunkten var studiens syfte och frågeställningar. Genom observation av det sociala samspelet får man mer direkt bild av de sociala relationerna. Metoden som jag har använt passar mitt problemområde enligt mig men det finns flera metodalternativ som exempelvis

(36)

bandspelare och videokamera. Vid användning av dessa kan man få mer precisa dialoger och reaktioner vid konflikter i samspelet. I vissa situationer har jag inte hunnit anteckna hela förloppet av händelserna för att det har gått så snabbt och därför skulle en videokamera komma till nytta.

Andledningen till att jag inte använde bandspelare var att i vissa situationer var det många barn som pratade samtidigt och många ljud som förekom. Därför ansåg jag att det skulle bli svårt att höra observationerna tydligt för att sedan skriva ner dem på papper. Intervjuerna var tänkta från början men på grund av för lite tid fick jag avstå. Videoupptagning är ett hjälpmedel som kunde ha kommit till användning men jag valde att inte ha den. Jag var tveksam om jag skulle hinna analysera materialet på kort tid.

6.4 Förslag till fortsatt forskning

Det var tänkt att jag skulle göra intervjuer med pedagoger för att ta reda på deras åsikter om konflikter i samspelet med barnen. Där skulle man ställa frågor om hur pedagoger uppfattar sig själva i konfliktsituationer med barn. Efter varje observation kunde en intervju göras med inblandade pedagoger för att få deras tankar runt situationen.

En intressant aspekt som kan studeras är genusperspektivet i konflikter mellan pedagoger och barn. Frågeställningar som kan vara givande är: Kommer något av könen, flickor eller pojkar oftare i konflikt med pedagoger? Hur uppfattas flickor respektive pojkar vid dessa motsättningar?

(37)

Källförteckning

Abrahamsen, Gerd (1999). Det nödvändiga samspelet. Lund: Studentlitteratur.

Askland, Leif & Sataoen, Svein Ole (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på

barns uppväxt. Stockholm: Liber.

Björklid, Pia & Fischbein, Siv (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur.

Carlander, Margareta (1990). Konflikter och konfliktbearbetning. Solna: Almqvist & Wiksell Läromedel.

Dencik, Lars & Bäckström, Carina & Larsson, Ewa (1988). Barnens två världar. Solna: Esselte studium.

Israel, Joachim (1999). Handling och samspel: ett socialpsykologiskperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Eva (2003). Möten för lärande: Pedagogisk verksamhet för de yngsta

barnen i förskolan. Kalmar: Lenander Grafiska & Stockholm: Statens skolverk: Fritze.

Lamer, Kari (1991). Du får inte vara med. Lund: Studentlitteratur.

Lind, Lene (1995). Närhet, känslor och utveckling. Om samspel

pedagoger-barn-föräldrar. Stockholm: Liber utbildning.

Mead, George Herbert (1995). Medvetandet, jaget och samhället: från

socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos Förlag AB.

Månsson, Annika (2000). Möten som formar: Interaktionsmönster på förskola mellan

pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö: Lärarhögskolan.

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Rubinstein-Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera! Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Skolverket & CE Fritzes AB.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Von Wright, Moira (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H

References

Related documents

Om deras kunskap kring mäns hälsa medvetandegörs, speciellt de tankar de har kring mäns behov av normativitet, skulle nya strategier kunna utvecklas för att förbättra

Szklarski (1996, s 83-84) fick även i sin studie fram att motsättningar mellan barn sker då två personer vill ha samma leksak eller genom att regler, normer eller

könsrollerna är en jämställd förskola inget som ska behöva kämpas för att bli verklighet utan något som ska vara en verklighet. Författarna har sett genom egna observationer

Arbetet med kompissamtalen började pedagog A på eget initiativ: ”när det var nån konflikt så visste jag inte någon fast metod på något sätt, hur man ska gå till väga, och

The European structural funds—the Regional Development Fund and the Social Fund—have been important players with regard to organizational development,

Typiskt för Bo Turesson var det svar han i ett av sina första framträdanden som kom- munikationsminister av l ät i riksdagen till en folkvald, som upprörts över

The influence of surface tension will be more important as the thickness of the casting is decreased whereas heat transfer has a more pronounced influence on thicker sections, but