• No results found

"Alltså detta är inte min åsikt"

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Alltså detta är inte min åsikt""

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Alltså detta är inte min åsikt”

En studie om hur elever i årskurs nio talar om sociala medier och dess

porträttering

”Well, this is not my oppinion”

A study about how students in ninth grade talk about social media and its portrayal

Gabriel Yasmina

Jönsson Annelie

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-04

Examinator: Anders Loven Handledare: Frida Wikstrand

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Bilder i sociala medier förmedlar budskap gällande genus och normer. Särskilt ungdomar mellan femton och tjugofyra år använder sociala medier i allt större utsträckning och tar del av de yrkesroller och privatliv som porträtteras ur ett genusperspektiv. Femininiteter och maskuliniteter konstrueras i sociala medier och normer gällande naturliga skillnader hos män och kvinnor kan ha en negativ inverkan på barns utbildning. Ungdomar gör ofta utbildnings- och yrkesval baserade på kön. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar för att fler val ska upplevas som möjliga och acceptabla. Syftet med denna undersökning är att studera hur ungdomar pratar om sociala medier och dess påverkan. Studien intresserar sig för hur influenserna av sociala medier påverkar elevernas handlingshorisont och följande frågor ställs ”Hur talar eleverna om konstruktion av femininiteter och maskuliniteter i sociala medier?”, ”Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering av detta?”, ”Vilka lycko-objekt konstrueras i berättelserna när eleverna talar om det som porträtteras i sociala medier?”. Det utfördes fokusgrupper med tjugo elever i årskurs nio fördelat på en skola i en storstad och en skola på landsbygden. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen lycko-objekt, handlingshorisont, genus, femininiteter och maskuliniteter. Resultatet visar att sociala mediers porträttering av femininiteter och maskuliniteter upplevdes vara knuten till fysiska attribut, egenskaper, intressen och yrken. Eleverna tog avstånd från medias porträttering samtidigt som de ansåg att en del skillnader mellan könen var naturliga. De lycko-objekt som identifierades i medier var främst materiella medan de lycko-objekt eleverna sa sig eftersträva var mer emotionellt kopplade. Eleverna tar avstånd från det som porträtteras i sociala medier men nämner samtidigt att det som visas i medierna är det ”alla” strävar efter, vilket talar för att sociala medier skulle ha en liknande påverkan på deras handlingshorisont som den fysiska kontext de befinner sig i.

(4)

4

Förord

Vi vill tacka informanterna på de båda skolorna som ställde upp och medverkade i våra fokusgrupper. Ni gjorde denna studie möjlig. Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Frida Wikstrand. Tack för den inspiration du givit oss men framför allt tack för alla de gånger du satt ord på våra tankar.

Arbetsfördelning

Vi har tillsammans planerat, tagit kontakt med skolor, genomfört och transkriberat intervjuerna. Annelie tog huvudansvaret för att utforma de intervjuguider vi använde vid fokusgrupperna. Yasmina tog huvudansvar för att sammanställa de färdiga delarna i ett dokument. Alla kapitel i arbetet har skrivits i ett gemensamt dokument. Vi har tillsammans planerat hur avsnitten ska utformas och har sedan delat upp delarna slumpmässigt. Inledningen, tidigare forskning och metod har arbetats om ett par gånger, vilket båda har ansvarat för. Annelie tog huvudansvar för lycko-objekt, maskuliniteter och femininiteter medan Yasmina tog huvudansvar för habitus och handlingshorisont. I resultatdelen tog Annelie huvudansvar för femininiteter och maskuliniteter samt motstånd. Yasmina ansvarade för ett lyckligt liv och möjligheter och begränsningar. Vi har dock bearbetat alla delar tillsammans och känner oss på så vis lika involverade och ansvariga för arbetet i sin helhet.

(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställning ... 9

1.2 Disposition ... 9

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Påverkansfaktorer vid valsituationer ... 10

2.2 Det lyckliga livet ... 12

2.3 Massmedias porträttering av femininiteter och maskuliniteter ... 13

2.4 Sammanfattning ... 14

3. Teoretiska utgångspunkter ... 15

3.1 Habitus och handlingshorisont ... 15

3.2 Lycko-objekt ... 16

3.3 Femininiteter och maskuliniteter ... 17

3.4 Sammanfattning ... 18

4. Metod ... 20

4.1 Metodval ... 20

4.2 Urval ... 21

4.3 Datainsamling ... 22

4.4 Analysmetod och bearbetning av empiriskt material ... 23

4.5 Etiska ställningstaganden ... 23

5. Resultat och analys ... 24

5.1 Ett lyckligt liv ... 24

5.1.1 Resultat och analys ... 24

5.2 Femininiteter och maskuliniteter ... 27

5.2.1 Resultat och analys ... 28

5.3 Möjligheter och begränsningar ... 31

5.3.1 Resultat och analys ... 31

5.4 Motstånd ... 35

5.4.1 Resultat och analys ... 35

(6)

6

6. Diskussion ... 40

6.1 Resultat- och analysdiskussion ... 40

6.2 Metoddiskussion ... 41

6.3 Teoridiskussion ... 42

Referenslista ... 44

(7)

7

1. Inledning

Alla har rätt att drömma och att drömma stort. Att drömma är att fortfarande se alla möjligheter. Fördomar och stereotyper blockerar de möjligheterna. Varje blockering och varje dröm som dör är en förlust. För drömmaren och för samhället. För oss alla. Det här kan vi ändra på. Tillsammans. Om vi vill.

Citatet ovan är ett utdrag från en bildhandbok för Gävle kommun, skapad av Tomas, Genusfotografen, Gunnarsson (2016). Han skriver att vi varje dag möts av budskap och bilder i vår vardag som påverkar oss undermedvetet i vad vi ser som normalt. Bilder i busskuren, i surfplattan, på reklampelare, i tidningar och på affischer, som förmedlar budskap om genus och normer, hur vi ska vara, känna, se ut, leva och vilka val vi ska göra för att uppfattas som normala (Gunnarsson 2016). Dessa bilder i medier har en stor påverkan på människors i sin vardag. Nya medieplattformar ökar och särskilt ungdomar mellan 15 och 24 år använder sociala medier i allt större utsträckning (Nordicom 2018). Forsman (2014) har på begäran av Statens medieråd undersökt ungas användning av sociala medier ur ett jämställdhetsperspektiv. Han fann att ungdomarna genom sitt agerande, sina föreställningar och fördomar understryker skillnaden mellan killar och tjejer. Forsman problematiserar detta särhållande av könen eftersom det sker samtidigt som samhället och skolan eftersträvar jämlikhetstänk och ökad genusmedvetenhet.

De bilder vi möter i vår vardag förmedlar budskap om normer. Budskap som bland annat porträtterar vad som är en normal familj, vem som kan bli chef och vem som förväntas städa. Både yrkesroller och privatliv porträtteras så att män oftare får ta plats som experter, företagsledare eller idrottsstjärnor. Kvinnor framställs istället som bärare av personliga erfarenheter och får oftare representera allmänheten (Statens medieråd 2018). Ahmed (2010) hävdar att den allmänna uppfattningen är att om man följer samhällets normer på hur man bör agera så utlovas lycka. Dessa lycko-objekt som i ett samhälle kollektivt eftersträvas, exempelvis äktenskap, barn eller pengar skiljer sig för kvinnor och män men skiljer sig också mellan olika kulturer (Ahmed 2010). Stereotypa föreställningar förmedlas inte enbart genom bilder i media. Connell och Pearse (2015, 55) lyfter fram en bok som sålts i över 50 miljoner exemplar på 50 olika språk.

(8)

8

Boken handlar om att kvinnor och män är så olika att de kommer från olika planeter och att kvinnor och män är varandras naturliga motsatser vad gäller känslor, tankar och förmågor. Denna bok är endast ett exempel utav mängder av litteratur som matar oss med tankar om skillnaden av kvinnor och män. Hyde (2005) har forskat inom genusskillnader och skriver att normen gällande naturliga skillnader hos män och kvinnor kan begränsa kvinnors rättigheter i arbetslivet och ha negativ påverkan på alla vuxna individers känslomässiga relationer. Sociala förväntningar och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt kan resultera i att unga begränsas i sina tankar om framtid, utbildning och yrke (Ekström et al 2012, Sandell 2007, Statens medieråd 2018, Prop 2017/18:24). Ungdomar gör ofta utbildnings- och yrkesval som passar inom mallen för vad som anses vara tjej-program och kill-program (Skolinspektionen 2013). Det är därför angeläget att skapa förutsättningar för att fler val ska upplevas som möjliga och acceptabla för båda könen (Sandell 2007). “Om du aldrig har sett någon som liknar dig göra en speciell sak, är det troligt att du själv inte ens kommer på tanken att försöka. Du kan inte bli vad du inte kan se.” Gunnarsson (2016) poängterar i citatet ovan att bilder och förebilder förmedlar ett budskap som påverkar vad som kan anses vara möjligt.

En granskning av vägledning i skolan visar att vägledarna saknar kunskap om hur de ska motverka begränsningar hos ungdomar och att de upplever svårigheter med att vidga ungdomarnas perspektiv. Detta medför en ökad risk för att sociala mönster reproduceras i ungdomarnas val (Skolinspektionen 2013). För att kunna arbeta effektivt med att motverka att val begränsas av kön krävs det kunskap om individens föreställningar och värderingar. Då kan vägledaren utmana föreställningar om vad som är kvinnliga och manliga yrken för att bredda individens perspektiv (SOU 2017:82).

Utifrån ovanstående blev vi nyfikna på hur ungdomar själva resonerar om sociala mediers förmedling av lycka, liv och framtid och hur de talar om framtidsdrömmar i relation till detta.

(9)

9

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna undersökning är att studera hur ungdomar som identifierar sig som killar och tjejer i årskurs nio pratar om sociala medier och dess påverkan. Studien intresserar sig för hur influenserna av sociala medier påverkar elevernas handlingshorisont och följande frågor ställs:

-Hur talar eleverna om konstruktion av femininiteter och maskuliniteter i sociala medier? -Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering?

-Vilka lycko-objekt konstrueras i berättelserna när eleverna talar om det som porträtteras i sociala medier?

1.2 Disposition

I det första kapitlet presenteras inledningen med en bakgrund till studiens problemställning, följt av syfte och frågeställningar. I kapitel två kartläggs tidigare forskning om påverkansfaktorer hos ungdomar vid valsituationer, forskning gällande vad som anses vara lycka och ett bra liv och sociala mediers porträttering av femininiteter och maskuliniteter. I det tredje kapitlet presenteras de valda teoretiska begrepp som används för att analysera resultatet. I kapitel fyra presenteras insamlingen av empirin och hur vi har resonerat kring metoder och etiska ställningstaganden. I kapitel fem presenteras och analyseras resultatet tematiskt utifrån ett lyckligt liv, femininiteter och maskuliniteter, möjligheter och begränsningar samt motstånd. I det sjätte och sista kapitlet presenteras diskussion av såväl resultat och analys som metod och teori. I detta kapitel ges även förslag på fortsatt forskning.

(10)

10

2. Tidigare forskning

Här redogörs det för tidigare forskning som berör studiens ämnesområde. Det görs inga anspråk på att all relevant forskning berörs, det presenteras ett urval som författarna anser ge en grundläggande förståelse för ämnesområdet. Kapitlet inleds med forskning om påverkansfaktorer hos ungdomar vid valsituationer. Sedan lyfts forskning gällande vad som anses ge ett lyckligt liv. Slutligen presenteras forskning kring sociala mediers porträttering av femininiteter och maskuliniteter eftersom det är en av de arenor som formar normer i samhället.

2.1 Påverkansfaktorer vid valsituationer

Vid vägledning och i valsituationer framhävs ofta individens eget intresse som avgörande för valet (Hedenus och Wikstrand 2015). Men forskningen visar att det finns många faktorer som påverkar i valsituationer. Några av dem är individens omgivning (Dresch och Lovén 2010, Hodkinson och Sparkes, 1993, 1997), social bakgrund och klasstillhörighet (Sandell 2007), kön och genus (Lovén, 2000, Sandell 2007), geografiskt läge (Roslund, Rönnlund och Johansson 2018) samt faktorer såsom lön, arbetsmarknad och betyg (Lovén 2000).

Rosvall, Rönnlund och Johansson (2018) har undersökt hur geografiskt läge påverkar ungdomars valprocesser. De skriver att socialt kapital som familj, ekonomiskt kapital och kulturellt kapital som tidigare akademiska studier hade stor påverkan på hur ungdomarna resonerade kring möjligheter och valalternativ. Det framkom också att dessa faktorer påverkade ungdomarna på landsbygden i större utsträckning än vad det påverkar ungdomarna i städerna.

Sandell (2007) har undersökt ungdomars väg till utbildning och deras yrkesmöjligheter. Ungdomarna hävdade att de hade gjort självständiga val och att valen kan betraktas som fria. Sandell såg dock en direkt och indirekt påverkan från ungdomarnas omgivning och skriver att strukturer i samhället gjorde att ungdomarna medvetet eller omedvetet begränsades i sina handlingsutrymmen.

(11)

11

Även Dresch och Lovén (2010, 45) visar på liknande resultat i sin studie om ungdomars utbildningsval. Ungdomarna verkade endast vara marginellt medvetna om att deras val var påverkade och vilka påverkansfaktorer som varit betydande. I studien framkom det att merparten av ungdomarna ansåg att det var viktigt att göra sina föräldrar stolta. Trots detta uppger de flesta av ungdomarna att de gjort sina val utan påverkan från andra.

Utifrån såväl Dresch och Lovéns (2010) som Sandells (2007) studier framgår det att individer vill se sig som opåverkade vid valsituationer eller att de åtminstone anser att valet bör vara självständigt. I Sandells (2007) studie uttryckte ungdomarna att de baserade sina val på individuella intressen och att de ville göra någon form av avtryck, men utan att avvika från normer. Att basera sina val utifrån intresse lyfts ofta som en viktig faktor inom vägledarsamanhang (Lovén, 2000, Dresch och Lovén, 2010, Sandell, 2007).

Hedenus och Wikstrand (2015) problematiserar hur man i vägledningssamanhang lyfter intresse som betydelsefullt för elevernas framtid och kommande yrkesval. Detta då det finns kunskap om hur intresse påverkas av sociala strukturer och därmed kan bidra till social reproduktion av såväl klass som kön.

I Sandells (2007) studie framkom det att ungdomarna värderade det maskulina högre än det feminina. Tjejerna tog avstånd från föreställningar och stereotyper om vad en tjej var och relaterade istället till den maskulina normen. De avfärdade exempelvis traditionellt feminina intresseområden då de inte värderades högt och killarna gav uttryck för att det var viktigt att inte ses som tjejig. Båda könen hävdade sig ha uttrycksfrihet gällande genus. En begränsad rörelsefrihet framträdde dock i deras val eftersom dem baserades på intressen, samtidigt som de hade en bild av vilka intressen som värderas högre än andra. Dresch och Lovén (2010, 54) påpekar hur viktig omgivningen är för ungdomar när det kommer till gymnasieval. De skriver att ingen ungdom gör val som är fria från påverkan och det faktum att ungdomar befinner sig i en identitetsskapande fas i livet gör de extra mottagliga för värderingar och åsikter från omvärlden. Ungdomarnas värderingar överförs från föräldrar, kamrater och lärare samt via media och andra sociala sammanhang (Fransson och Lindh 2004).

Noshina et al (2014) undersöker i sin studie, effekterna av föräldrarnas yrke, massmedial påverkan och personliga intressen gällande elevers karriärval. Resultatet visade att alla variabler var viktiga vid valprocessen men att den mediala påverkan var större än föräldrarnas yrken. Detta är intressant för vår undersökning då det visar hur stor plats massmedia och sociala medieplattformar tar i vårt liv och hur stor påverkan de har.

(12)

12

2.2 Det lyckliga livet

Layard (2005) definierar lycka som något mätbart, ”happiness is feeling good, and misery is feeling sad” och hävdar att det enda sättet att mäta tillväxten i ett samhälle är att mäta hur lyckliga invånarna är. Bronk (2008) beskriver att det finns otaliga svar på vad ett gott liv är, men att strävan efter det, styr våra handlingar, påverkar beslut och inspirerar människors drömmar. Bronk (2008, 713) har i sin studie undersökt hur ungdomar beskriver sin uppfattning av det goda livet och hon skriver:

What is a good life? What is a good person? Virtually every religious tradition, countless philosophers, numerous psychologists, and many self-help authors offer answers. Lay people, too, have their own thoughts on the topic. Our answers guide our actions, influence our decisions, and inspire our dreams. So, what do people believe is required to be a good person and to live a good life?

Bronk (2008) skriver att man utifrån porträtteringen av ungdomar i media skulle kunna tro att det goda livet för ungdomar är att ha roligt, att vara populär, att se bra ut och att ha tillgång till mycket pengar. Hon beskriver dock att detta inte var det svar som framkom i hennes studie. Undersökningen visade nämligen att ungdomarna ansåg att omtanke och stöd från familj och vänner var en nödvändig del i det goda livet. Förutom det var även materiella bekvämligheter, känslan av lycka, personlig uppfyllelse och att vara till nytta för andra av vikt. Att ha ett jobb ansågs vara viktigt för att kunna ha en stabil inkomst och kunna försörja sin familj. Professor Robert Waldinger (Waldinger, 2018) presenterar en studie som pågått i över 75 år. Den sägs vara världens längsta studie gällande hur vuxna uppfattar lycka i livet. Waldinger (Waldinger, 2018) menar att det viktigaste fyndet man gjort genom alla år är att det som håller individen frisk och lycklig genom livet inte är pengar och rikedom utan goda relationer.

It doesn’t matter if you have hundreds of Facebook friends, or are in what you believe is a wonderful love relationship, according to science, it’s the quality of the relationships that counts. This means that honesty, respect, trust and above all love, are the highest priorities. And, these relationships must not stress you out.

De skriver att det inte spelar någon roll hur många relationer man har utan att det är kvalitén på relationerna som är betydande för individens uppfattade lycka.

(13)

13

Vad som anses ge ett lyckligt liv är intressant då resultatet i denna studie analyseras med hjälp av begreppet lycko-objekt (Ahmed 2010).

2.3 Massmedias porträttering av femininiteter och

maskuliniteter

I dagens samhälle är det möjligt att vara uppkopplad till media dygnet runt och delar av våra liv är oundvikligt sammankopplade med media. Vi har blivit mer medvetna om att mycket som visas i media inte stämmer och vi påverkas därför mindre av propaganda och bilder i media men vi är inte helt immuna mot det som visas. Människor påverkas i sitt val av kläder, hur de vill se ut och vilken livsstil de strävar efter. Det blir därmed svårt att argumentera för att vi inte blir påverkade och att vi kan genomskåda och granska allt media framställer (Ross 2010, 154-155). Statens medieråd (Forsman 2014) har på begäran av regeringen utfört en studie av ungas användning av sociala mötesplatser på internet ur ett jämställdhetsperspektiv. I studien skriver Forsman att det kan ses en skillnaderna mellan killars och tjejers medievanor och att de genom sina handlingar och föreställningar om genus skapar sin identitet och grupptillhörighet genom att återkommande understryka skillnaden mellan killar och tjejer.

Högskoleverket har tillsammans med Nationella sekretariatet för genusforskning gett ut en serie om genusperspektiv. I denna serie har Kleberg (2006, 7) skrivit texten Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap. Kleberg lyfter medieforskning ur ett genusperspektiv och lägger vikt vid analyserandet av hur media framställer kvinnor och män. Det analyseras hur femininiteter och maskuliniteter konstrueras samt hur förhållanden och maktrelationer inom och mellan könen framställs i media. Kleberg (2006, 7) beskriver att media förmedlar samhällets samlade föreställningar om hur människor bör vara och se ut. Förutom att förmedla så påverkar även medierna denna bild genom att visa hur man bör vara och se ut för att bli en del av den verklighet som värderas så starkt att den får synas i medier.

De bilder som visas i media förmedlar berättelser till människor. Dessa berättelser innefattar bland annat vilka sociala roller och personligheter som är accepterade och värdefulla för män och kvinnor såväl som vilka som inte är önskvärda.

(14)

14

I media är det exempelvis vanligt att kvinnor framställs som omsorgsfulla mammor. Det är förvisso en biologisk sanning att det är kvinnor som föder barn men media förmedlar en bild av att kvinnor är bättre på omsorg än vad män är vilket inte är någon biologisk sanning (Kosut 2012). Föräldraskapet presenteras även annorlunda när det gäller kvinnor och män. För kvinnor beskrivs föräldraskapet som ett hinder i karriären, medan det istället beskrivs som ett hinder för männens fritidsaktiviteter (Siivonen 2007, 14). Begrepp såsom femininitet och maskulinitet har erkänts som komplexa och betydande i hur kvinnor och män representeras på olika vis i media men trots detta fortsätter könsstereotyper inom media att existera. Ross (2010, 154-155) lyfter hur media försöker ge en bild av en rådande jämställdhet mellan könen idag och skriver: “[...] where women both objectify themselves for external (men´s?) consumption but simultaneously frame themselves as exemplifying girl power.” Det är på detta vis Ross argumenterar för medias påverkan på människor. Genom att media målar upp bilder av vad som är maskulint och feminint samt ger skenet av att dagens samhälle är ett jämställt samhälle.

2.4 Sammanfattning

Utifrån tidigare forskning kan vi se att det finns många faktorer som påverkar ungdomar i identitetsskapandet och i valsituationer. Samtidigt som ungdomarna tror att de gör sina val utan påverkan från andra så visar forskningen att strukturer i samhället gör att de medvetet eller omedvetet begränsas i sina handlingsutrymmen. Ungdomar gör gymnasieval baserat på kön och det framgår att ungdomarna värderar maskuliniteter högre än femininiterer. En av de stora arenorna för influenser är sociala medier. Trots en starkare medvetenhet kring att mycket som visas i media inte stämmer så påverkas individen genom de normer som porträtteras. Forskningen visar att media porträtterar kvinnor och män på olika sätt och porträtterar de sociala roller och personligheter som är accepterade och värdefulla för män respektive kvinnor. Ungdomarna tittar på dessa bilder och strävar efter att uppnå de lycko-objekt (Ahmed 2010) som presenteras. Den tidigare forskningen bidrog till intresset att undersöka ungdomars upplevelser kring sociala mediers porträttering av femininiteter och maskuliniteter för att få en ökad förståelse och möjlighet att fylla tänkbara kunskapsluckor.

(15)

15

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel presenteras de teorietiska begrepp som i kapitel fem kommer att hjälpa till att analysera empirin. Först presenterar vi begreppen habitus och handlingshorisont som är tagna ur Hodkinson och Sparkes (1997) teori Careership. Vi fokuserar främst på begreppet handlingshorisont och använder det för att analysera resultatet gällande elevernas möjligheter och begränsningar. Vi presenterar det teoretiska begreppet objekt (Ahmed 2010). Detta är intressant i vår studie eftersom vi analyserar vilka lycko-objekt som konstrueras i berättelserna vid intervjuerna. Slutligen presenteras begreppet genus (Connell och Pearses 2015, Connell 2003) för att ge en förklaring till begreppen femininiteter och maskuliniteter (Connell 2003, Skeggs 1999) som används för att analysera hur femininiteter och maskuliniteter konstrueras i berättelserna.

3.1 Habitus och handlingshorisont

Hodkinson och Sparkes (1997) teori Careership, är en sociologisk teori om karriärbeslut. De skriver att ett karriärbeslut kan förstås genom livshistorierna hos de som tar besluten. Individens identitet utvecklas genom interaktion med andra och i den kultur individen vistas i. Alla beslut fattas utifrån individens habitus och inom sin handlingshorisont.

Hodkinson och Sparkes (1997) använder Bourdieu´s (1986) nyckelbegrepp habitus och beskriver att habitus förklarar hur människors övertygelser, idéer och preferenser är individuellt subjektiva. Men, de påverkas också av de objektiva sociala nätverk och kulturella traditioner individen befinner sig i. Från barndomen formas vi och våra identiteter skapas genom den kontext vi befinner oss i. Allt vi lär oss genom tiden är inom vårt habitus. Ingen kan gå utanför sitt habitus och därför kan inget beslut ses som kontextfritt (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). Begreppet handlingshorisont förklarar hur individen fattar beslut inom de områden som är synligt utifrån individens habitus. Handlingshorisonten kan förändras och utvecklas genom att individen inskaffar sig ny kunskap genom utbildning eller erfarenhet.

(16)

16

De påverkansfaktorer som spelar roll i skapandet av sin framtid menar Hodkinson och Sparkes (1997, 38) är kön, klass, social bakgrund, etniskt ursprung och individens geografiska möjligheter. Alternativ i en valsituation kan därför komma att väljas bort ifall alternativet inte stämmer överens med självbilden och därmed inte anses vara passande. I denna undersökning har vi valt att analysera utifrån kön och geografiska möjligheter. Vi kommer inte lyfta in faktorer som klass, social bakgrund och etnicitet i analysen. Anledningen att vi inte tar hänsyn till de faktorerna är för att vi inte har kunskap kring informanternas klass, sociala bakgrund eller etnicitet. Vi menar att begreppet handlingshorisont ändå är användbart eftersom det hjälper till att analysera elevernas berättelser kring möjligheter och begränsningar. Begreppet habitus presenterades främst för att ge läsaren förståelse för begreppet handlingshorisont.

3.2 Lycko-objekt

Ahmed (2010) skriver om jakten på lycka och om konsekvenserna av att behandla lycka som högst åtråvärt i livet. Hon frågar sig hur samhällets fokus på lycka påverkar människor och deras liv. Begreppet lycka definieras inte utan fokus läggs på hur det kommer sig att lycka är associerat till vissa livsstilar och livsval men inte andra. Strävan efter lycka leder till en åtrå av saker som kollektivt associeras med lycka. Hon kallar dessa saker för happy objects, vilket i denna studie benämns lycko-objekt. Dessa lycko-objekt kan förstås som symboler för de saker, eller objekt, som människor associerar med lycka.

Lycko-objekt är de saker eller händelser som människor gemensamt eftersträvar för att uppnå lycka i livet. Ahmed (2010, 28) lyfter att det finns de som kritiserar lycka för att de är ett sätt att skriva om normer till något som är bra för människor, något som gör dem lyckliga. Vissa lycko-objekt tillskrivs lycka redan innan människan själv interagerat med dem, exempelvis äktenskap och barn, vilket får människor att anta att man blir lycklig per automatik ifall man ingår i äktenskap eller får barn. Vissa lycko-objekt tillskrivs vara orsaken till lycka, vilket gör att de ses som bra för människor och därför värt att eftersträva för alla. Att se fram emot och längta efter lycka i framtiden, kan dock bygga upp för besvikelse och göra att lycka är något som ses ligga i framtiden. Det kan få människor att sträva framåt, istället för att befinna sig i nuet.

Ahmed (2010) lyfter fram att det finns lycko-manus, en form av manus som visar hur ett lyckligt liv ska vara.

(17)

17

En del av dessa manus är könskodat och visar vad kvinnor respektive män behöver göra för att uppnå lycka. Ahmed (2010, 204) skriver att meningen, värdet, moralen och potentialen av livet är svårt att tänka kring utan att tänka på lycka.

I denna studie används begreppet lycko-objekt för att analysera hur lycko-objekt skapas och hur de konstrueras i informanternas berättelser.

3.3 Femininiteter och maskuliniteter

Connell & Pearse (2015) skriver om genus och hur det är centralt i våra privatliv, våra sociala relationer och i vår kultur. Det finns en utbredd struktur i samhället som baseras på genus. Denna genusstruktur innebär att det vi gör och tänker är kopplat till normer för hur en kvinna eller man bör vara eller tänka (Connell 2003, 24). Connell & Pearse (2015) har i sin bok Om genus definierat begreppet så här: “Genus är den struktur av sociala relationer som fokuserar på den reproduktiva arenan, och den uppsättning praktiker som drar in reproduktiva skillnader mellan kroppar i sociala processer” De skriver att genus är en social konstruktion som skapas genom att samhällets normer kretsar kring föreställningen att skillnader mellan det kvinnliga och manliga könet är naturligt.

Genus liksom andra sociala strukturer är mångdimensionellt, det handlar enligt Connell & Pearse (2015, 27) inte bara om identitet, arbete, makt eller sexualitet, utan om alla dessa saker tillsammans. Strukturerna formar det individuella handlandet och socialt förkroppsligande kan förklaras som ett mänskligt beteende där våra kroppar både är objekt och agenter. Objekt eftersom kropparna gör det som förväntas, sett ur de genusstrukturer som råder och därmed blir de agenter eftersom könsrollerna reproduceras. Socialt förkroppsligande kan handla både om en enskild individs handlingar men det kan också gälla en grupp, en institution eller ett helt komplex av institutioner.

Vi konstruerar aktivt vårt genus samtidigt som vi är påverkade av de begränsningar som samhällets genusstrukturer medför. Detta innebär att vi ständigt förhandlar om femininitet och maskulinitet (Connell 2003, 18, 137-139). Femininiteter och maskuliniteter kan beskrivas som strukturella föreställningar om kön.

Vilket betyder att exempelvis utseende, egenskaper och förmågor kodas och värderas utifrån maskuliniteter och femininiteter.

(18)

18

Maskuliniteter är strukturellt sett överordnade femininiteter, vilket innebär att de tillskrivs ett högre värde (Connell och Messerschmidt 2005, Wikstrand 2011) Det som tillskrivs maskulinitet genererar även större förmåner på arbetsmarknaden (Skeggs 1999, 24). Maskuliniteter och femininiteter är något som skapas och förändras över tid och kan ses variera mellan olika kulturer och kontexter (Connell 2003, 144, Skeggs 1999, 158). Inom olika kulturer kan det även finnas olika former av maskuliniteter, vilka kan göra att vissa män överordnas andra män, likt den sociala struktur där män överordnas kvinnor (Connell 2008, 57). Femininiteter ses ofta som det som skiljer sig från maskuliniteter och har skapats genom ett ideal av vad kvinnor förväntas sträva efter. Femininiteter skapas i maktrelation mellan såväl män och kvinnor som mellan kvinnor och andra grupper av kvinnor (Skeggs 1999, 38). Maskuliniteter har inte bara en definition utan många olika. Den maskulinitet som är överordnad alla annan maskulinitet kallar Connell och Messerschmidt (2005, 851) för hegemonisk maskulinitet. De skriver att denna form av maskulinitet ses som norm och därmed värderas högst. Femininiteter kan ses som en form av kulturellt kapital men det värderas inte lika högt som maskuliniteter (Skeggs 1999, 24). Maskuliniteter och femininiteter är en del av en större helhet och något som inte är isolerat från omvärlden. Samhällets genusnormer införlivas inte passivt utan det sker ständiga förhandlingar kring detta, bland annat genom handlingar och språk (Connell 2008, Skeggs 1999).

I denna studien blir det intressant att analysera hur informanterna positionerar sig i förhållande till normer och begränsningar och därmed förhandlar kring den struktur som råder.

3.4 Sammanfattning

Individen fattar beslut utifrån sitt habitus och inom sin handlingshorisont. Individen formas från barndomen och allt hen lär sig är inom sitt habitus och inget beslut kan ses som kontextfritt. Begreppet handlingshorisont förklarar hur individen fattar beslut inom de områden som är synliga (Hodkinson och Sparkes 1997). I denna studie används begreppet handlingshorisont för att analysera informanternas möjligheter och begränsningar och därmed svara på frågeställningen “Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering av detta?”

(19)

19

För att svara på frågan ”Vilka lycko-objekt konstrueras i berättelserna när eleverna talar om det som porträtteras i sociala medier?” har vi analyserat med hjälp av Ahmeds teoretiska begrepp lycko-objekt (2010). Hon skriver att lycko-objekt är det som människor gemensamt eftersträvar för att uppnå lycka i livet och vi kommer att titta efter vilka lycko-objekt som konstrueras i elevernas berättelser. Hon lyfter även att det finns könskodade manus, som visar vad kvinnor respektive män behöver göra för att uppnå denna lycka. Även Connell & Pearse (2015) skriver om skillnader i genus och hur samhället förhåller sig till kvinnor och mäns kroppar, samt konsekvenserna av det. De utgår ifrån att genus är en social konstruktion som formar det individuella handlandet. Denna genusstruktur av normer som påverkar hur en kvinna eller man bör vara och tänka innebär att individen ständigt förhandlar om femininiteter och maskuliniteter. I denna studie analyserar vi hur informanterna förhandlar kring detta för att svara på frågan ”Hur talar eleverna om konstruktion av femininiteter och maskuliniteter i sociala medier?”

(20)

20

4. Metod

I detta kapitel presenteras val av undersöknings- och analysmetod. Vi redogör nedan för hur vi planerade och resonerade kring undersökningsmetod, urvalsgruppen, analysmetoden och hur vi har förhållit oss till etiska riktlinjerna.

4.1 Metodval

Insamlandet av empiri utfördes i denna studie genom en kvalitativ undersökning. Kvalitativ metod lämpar sig då syftet är att ta reda på hur något sker eller upplevs (Kvale och Brinkmann 2014, 143). Inför ett metodval anses det vara av vikt att göra en avvägning av vad som är viktigast för den specifika studien, eftersom olika metoderna skiljer sig åt och det går att argumentera för dess olika för- och nackdelar (Larsen 2009, 25). En nackdel med en kvalitativ metod är att urvalet är relativt litet vilket leder till att resultatet inte är generaliserbart så som det är vid en kvantitativ metod (Larsen 2009, 27). En fördel med en kvalitativ metod är att det är möjligt att ställa följdfrågor och fördjupande frågor för att försäkra sig om att informanternas svar uppfattats korrekt vilket i en kvantitativ metod inte är möjligt i samma utsträckning (Larsen 2009, Kvale och Brinkmann 2014). Då syftet med denna studie är att studera hur ungdomar pratar med varandra om sociala mediers porträttering ansågs det vara fördelaktigt att välja en kvalitativ metod. Metoden tillåter oss att få en ökad förståelse för hur något upplevs genom att interagera med informanterna. En annan anledning till vald metod var att den gav utrymme för följdfrågor och möjlighet att försäkra sig om att informanterna uppfattats rätt. Vid val av kvalitativ metod fanns det en medvetenhet om att möjligheten till generalisering föll bort. Detta ansågs dock vara av mindre vikt än möjligheten till en djupare förståelse för hur informanterna pratar om ämnesområdet i fråga. Utifrån kvalitativ metod valdes fokusgrupper som datainsamlingsmetod. Det går att argumentera för att det skulle lämpa sig med enbart observationer i denna studie eftersom vi intresserar oss för samtalet mellan informanterna.

(21)

21

Wibeck (2000, 49) skriver att det kan vara svårt att observera en diskussion kring ett ämne som gruppen inte vanligtvis diskuterar. Vi valde därför fokusgrupper då det utifrån studiens syfte var av intresse att lyssna till informanternas konversationer. Fokusgrupper kan ses som en lämplig metod för att ge inblick i hur en grupp resonerar och talar kring ett specifikt ämnesområde. Denna metod kan ge utrymme för deltagare att ställa frågor till varandra, vilket kan leda till att frågor som moderatorn inte i förväg planerat att ta upp kan tas upp av deltagarna. Detta kan ge moderatorn en möjlighet att ställa följdfrågor till deltagarna kring det deltagarna själva anser vara av vikt (Wibeck 2000, 52). Detta hände i intervjuerna, främst genom att vissa informanter tog ansvar för de som var lite reserverade och bjöd in i diskussionen.

Fokusgrupperna utfördes med stöd i en frågeguide. En frågeguide möjliggör en viss struktur samtidigt som informanterna ges möjlighet att tala fritt inom ämnet (Larsen 2009, 84). Detta utgör en form av ostrukturerad intervju där syftet är att lyssna till en fri diskussion mellan deltagarna. En nackdel med denna form är att moderatorn inte kan styra diskussionen i lika stor utsträckning som vid en strukturerad gruppintervju medan en fördel är att risken för att moderatorns föreställningar förmedlas till deltagarna är mindre då moderatorn styr mindre (Wibeck 2000, 56-60). Det går därmed att argumentera för att en strukturerad form hade kunnat medföra ett större fokus till det som anses vara relevant för studiens syfte och att vi som moderatorer hade kunnat fördela taltiden så att även personer som är tystlåtna hade getts större möjlighet att tala. Detta hade dock medfört en risk för att vi som moderatorer på förhand hade avgjort vad som anses relevant och att gruppen på så sätt riskerat påverkas av våra föreställningar.

4.2 Urval

Tidigare forskning visar att geografiskt läge påverkar ungdomar i valprocessen (Rosvall, Rönnlund och Johansson 2018). Vi valde därför ett urval baserat på geografiskt läge där vi valde en skola på landsbygd och en i stad. Roslund, Rönnlund och Johansson (2018) har i en studie undersökt skolor på landsbygd. I denna studie har de bland annat baserat sitt urval av skolor på avståndet till närmaste gymnasieskola. Vi valde att basera vårt urval på liknande grunder och motiverar vårt urval på följande vis. Två kommuner i Skåne valdes ut.

(22)

22

En kommun valdes på grund av att de inte har några gymnasieskolor inom kommunen och den andra kommunen valdes ut då de har ett stort antal gymnasieskolor inom kommunen. För att finna personer till undersökningen gjordes en kombination av kvoturval (Larsen 2009, 78) och självselektion (Larsen 2009, 77). Kvoturvalet innebar att vi i förväg bestämt att vi ville ha ett urval bestående av 20 elever, jämnt fördelat på två olika skolor, i årskurs nio som använde sociala medier. Vi ville att dessa elever skulle vara jämt fördelade utifrån kön. Detta betyder att vi ville ha fem elever som identifierade sig som killar och fem elever som identifierade sig som tjejer från respektive skola. Detta då tidigare forskning visat att kön och genus påverkar unga vid valsituationer (Lovén, 2000, Sandell 2007) samt att deltagare i homogena grupper i samförstånd kan diskutera och utbyta information (Wibeck 2000, 51). För att finna dessa grupper använde vi oss av en form av självselektion då vi kontaktade studie - och yrkesvägledare på olika skolor och de förhörde sig om intresse från sina elever. På så sätt fann vi en skola inom respektive kommun där eleverna själva valde att anmäla sitt intresse för deltagande i fokusgruppsintervjuer.

4.3 Datainsamling

Inför våra fokusgrupper formulerade vi en intervjuguide som utgick från uppsatsens frågeställningar, teorier och tidigare forskning (se bilaga 1). Guiden omfattar endast teman på de områden vi ville att deltagarna skulle diskutera. Fokusgrupperna ägde rum på respektive skola och tog ca 45 minuter per grupp. Vi använde guiden för att successivt bocka av när deltagarna hade pratat om ett visst ämne. Denna metod hjälpte oss att ingripa med följdfrågor ifall temat inte lyftes spontant. Wibeck (2000, 71) beskriver moderatorns uppgift i en ostrukturerad fokusgrupp som den som startar diskussionen men sedan är så passiv som möjligt, men att man givetvis aktivt lyssnar. Intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning vilket Wibeck (2000, 79) menar kan vara till nackdel speciellt i en enkönad grupp då det kan vara svårt att skilja på rösterna vid transkribering.

Vi valde ändå att endast använda ljud eftersom det gruppens diskussion som var av intresse och inte den enskilda deltagaren. I resultatkapitlet presenteras både enskilda citat men också citat ur en diskussion där fler röster hörs.

(23)

23

4.4 Analysmetod och bearbetning av empiriskt material

Transkriberingen av gruppintervjuerna innehåller endast det som är relevant för vårt syfte och vår frågeställning (Larsen, 2009, 101). För att kunna analysera vårt insamlade material började vi med att lyssna igenom inspelningarna och anteckna mönster av skillnader och likheter, mellan gruppernas berättelser. Dessa ställdes sedan i relation till femininiteter och maskuliniteter och mellan stad och land. De mönster som framträdde var ett motstånd av den bild som förmedlas i medierna och begränsningar i vad som ansågs möjligt i framtiden. Detta formade två teman. Utifrån de valda teorierna formades ytterligare två teman som var återkommande i intervjuerna, nämligen diskussionen kring lycka samt femininiteter och maskuliniteter. De fyra ovan nämnda teman presenteras som rubriker i resultatet. Med hjälp av de valda teorierna analyserades sedan dessa mönster, eller teman, för att svara på våra frågeställningar (Larsen 2009, 102). Den tidigare forskningen hjälper oss att se resultatet i ett större perspektiv.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har i vår undersökning tagit hänsyn till Vetenskapsrådets etiska riktlinjer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). De forskningsetiska principerna är framtagna då samhället och medborgarna har ett berättigat krav på att den forskning som bedrivs är inriktad på väsentliga frågor och håller hög kvalitet. Detta forskningskrav, innehåller fyra forskningsetiska grundprinciper som kallas: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi har tagit hänsyn till dessa genom att upplysa informanterna om studiens syfte och deras roll i studien. Vi informerade om att deltagandet var frivilligt och vi uppmanade till att det som diskuterades inte skulle tas vidare. Innan intervjuerna och i anslutning till inspelningen frågade vi informanterna om tillstånd att spela in med ljudupptagning. Vi förklarade att syftet var att i efterhand kunna transkribera och citera de i text i vår uppsats. Informanternas namn är helt borttagna och skolornas namn är utbytta till fiktiva så att de inte ska kunna identifieras. Detta presenteras i Kapitel 5 Resultat och analys.

(24)

24

5. Resultat och analys

I detta kapitel redovisas och analyseras det empiriska materialet. Kapitlet är uppdelat i teman, för att svara på de tre frågeställningarna: Hur talar eleverna om konstruktion av femininiteter och maskuliniteter i sociala medier? Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering av detta? Vilka lycko-objekt konstrueras i berättelserna när eleverna talar om det som porträtteras i sociala medier?

På grund av etiska principer, gällande informanternas anonymitet, nämns varken skolorna eller eleverna vid namn. Grupperna presenteras istället utifrån kön och geografiskt läge. Grupperna presenteras som killarna i staden, tjejerna i staden, killarna på landsbygden och tjejerna på landsbygden. Citaten i resultatet kommer att presenteras både som enskilda citat och som citat på en diskussion där flera röster hörs. Vi kommer presentera citaten med att “gruppen med xxx säger” eller “en person i gruppen med xxx sa” så att det framgår ifall det är en eller flera röster i det aktuella citatet. Kapitlet avslutas med en sammanfattande analys.

5.1 Ett lyckligt liv

I detta avsnitt presenteras resultatet av informanternas berättelser kring hur sociala medier porträtterar ett lyckligt liv. Här presenteras också berättelserna kring vilka lycko-objekt (Ahmed 2010) som skiljer sig från de i sociala medier och de som informanterna sa sig eftersträva. Resultatet analyseras med hjälp av Ahmeds (2010) teoretiska begrepp lycko-objekt. Tidigare forskning kommer också att knytas an till för att jämföra med den insamlade empirin.

5.1.1 Resultat och analys

I fokusgrupperna talade informanterna kring hur ett bra liv porträtteras i sociala medier. Det gemensamma för grupperna var att de nämnde kläder, resor, pengar, utseende och fina bilar som det mest betydelsefulla när ett lyckligt liv porträtteras i sociala medier.

(25)

25

Tjej-grupperna betonade vikten av att se bra ut. Killarna nämnde utseende i förbifarten, oftast i samband med kläder medan tjejerna diskuterade ett bra utseende som något primärt. Gruppen med tjejerna i staden sa att:

[…] Det handlar mer om att du ska ha ett bra utseende och mycket pengar. Alla strävar efter samma sak att se likadana ut och leva på samma sätt. Alla har samma mål och ungdomar ser äldre på Instagram och tänker att de har de perfekta livet och vill bli som dem. […]

Även gruppen med tjejerna på landsbygden pratade om utseende men la även till en hälsoaspekt. De lycko-objekt de identifierade som utmärkande i sociala mediers porträttering av ett lyckligt liv var ”Äta bra, att vara hälsosam, ha pengar, en bra familj och ett bra utseende. Att ha en hälsosam livsstil, att träna och äta nyttigt. Att ha vänner” (gruppen med tjejerna på landsbygden). Att utseendet och pengar diskuterades som en viktig aspekt i hur lycka porträtteras kan liknas med det resultat Bronks (2008) presenterade. Utifrån porträtteringen av ungdomar i media, kunde det antas att det goda livet för ungdomar var att ha roligt, att vara populär, att se bra ut och att ha tillgång till mycket pengar. Bronk (2008) hävdade dock att omtanke och stöd från familj och vänner var en nödvändig del i det goda livet, tillsammans med materiella bekvämligheter, känslan av lycka, personlig uppfyllelse och att vara till nytta för andra av vikt. I vår undersökning framträdde liknande lycko-objekt när eleverna pratade om sin egna framtid. Relationer och hälsa, var starkt framträdande i berättelserna vilket kan liknas med Waldingers (2018) 75-åriga undersökning om vad som gör en lycklig.

I berättelserna kunde det uppfattas som att informanterna tyckte att de lycko-objekt som speglas i sociala medier stämmer överens med det de själva strävar efter. ”Det är ett stort hus. Mycket pengar. Många bilar. […] Att ha det är allas life-goal. […] Men det är ju det dom målar upp, det alla strävar efter” (Gruppen med killarna på landsbygden). I citaten nämns det bland annat ”det är allas life-goal”. Men samtidigt tog de avstånd från den bild som presenteras och i samma fokusgrupp diskuterade gruppen:

Ja, jag tar influenser från medias bild. Det finns människor som tar mer och människor som tar mindre.

Men jag försöker låta det vara i sin egen värld ganska mycket och känna att det går inte riktigt att ta sig dit. […] Man ska inte ändra sig själv för att bli som andra. Man ska inte ta avstånd från vänner för att bli rik, ha bilar och bli cool. […]

(26)

26

När de pratade om lycka utifrån egna åsikter, fanns det en diskrepans och de gjorde motstånd mot vissa bilder av lycka som porträtteras i media. De lycko-objekt som konstruerades i historierna om informanternas egna framtid var pengar, familj, ett jobb man trivs med, relationer, resor, ett fint hem och hälsan. Eleverna skiljde på bilden av det lyckliga livet i sociala medier och ”det verkliga livet”. De tog både avstånd från det som porträtterades i medierna men nämnde samtidigt att de inte skulle tacka nej till mycket pengar ifall det erbjöds. De tycks dras mellan önskan om de lycko-objekt som presenteras i medierna och den handlingshorisont som finns i den kontext de befinner sig i. Drömmar ställs mot realistiska drömmar inom deras handlingshorisont.

Lyckan av en familj var något som lyftes i fokusgrupperna och tjejerna pratade även om att göra andra stolta. Gruppen med tjejerna i staden sa:

Familj och hälsa. Att familjen har det bra, man påverkas mycket av familjen. Att göra andra stolta och att vara stolt över sig själv. Att vara omringad av dem man älskar. Man behöver inte så mycket pengar för det viktiga är att vara med dem man älskar. Man ska jobba med ett jobb man tycker om för att vilja gå dit och trivas. Då kan man resa en gång om året för då har man det bra året om men man har det extra bra på resan och då uppskattar man det mer.

Eleverna pratar om många lycko-objekt som ligger i framtiden. Ahmed (2010) skriver om hur vissa lycko-objekt, som exempelvis äktenskap och barn, tillskrivs lycka redan innan människan själv interagerat med dem. Detta kan ses i vår studie då ungdomarna nämner lycko-objekt som de ännu inte hunnit testa. De pratar om att en framtida familj, barn och att ha ett jobb man trivs på kommer vara faktorer som avgör deras lycka. Att de nämner saker de ännu inte har kan utifrån Ahmeds (2010) begrepp bero på att vissa lycko-objekt tillskrivs vara orsaken till lycka. Människor eftersträvar då de lycko-objekt som verkar vara orsaken till andra människors lycka.

Det uppstod motstånd i vissa grupper gällande pengar som lycko-objekt och gruppen med tjejerna på landsbygden diskuterade:

Pengar. Att ha familj och vänner. Att ha pengar och hälsa.

Att ha tillräckligt med pengar, om man inte har pengar kan man inte leva. Det kvittar vad man har annars man måste ha lite pengar för det styr allt i livet. Det finns massor med människor som har mycket pengar men de är inte lyckliga för det. Lycka kommer inte av pengar. Men man kan ju ändå köpa lycka.

(27)

27

Det diskuterades också vad i karriären som kan ge lycka och informanterna beskrev att det viktigaste är att man trivs med arbetet, pengarna är sekundärt. I samband med karriär pratades det en del om framgång som lycko-objekt men det diskuterades också att det var viktigt att lämna ett avtryck. ”Jag vill sätta ett avtryck så jag inte dör och glöms bort. […] Som läkare tjänar man bra och kan jobba överallt över hela världen, man behöver inte ens gör det för pengar utan för att ge tillbaka till samhället” (Gruppen med killarna i staden). Även gruppen med tjejerna på landsbygden diskuterade att det var viktigt att betyda något för andra människor:

Att ha en familj och barn. Ett fint hem och vänner. Att göra något man gillar och att göra något så att man blir ihågkommen. Att hjälpa andra människor och att vara betydelsefull för sin familj och vänner.

Relationer var det som generellt nämndes som den viktigaste aspekten i att vara lycklig. Att göra andra glada eller göra något bra för någon annan var också viktigt. Killarna nämnde att de ville jobba med något viktigt och lämna ett avtryck och även att det viktiga med ett bra yrke var att ge tillbaka till samhället. Tjejerna pratade också om att göra andra glada men i form av att göra familj och nära stolta. Ahmed (2010) förklarar att skillnader mellan kvinnors och mäns syns på lycko-objekt förstås genom det lycko-manus som samhället ger individen. Hon beskriver hur det finns könskodade manus, som visar vad kvinnor respektive män behöver göra för att uppnå denna lycka. Eleverna i denna undersökning tycks göra motstånd mot de lycko-objekt som porträtteras i sociala medier men nämner nästan uteslutande materiella ting. De säger alltså inte att de lycko-objekt de själva strävar efter är inspirerade av yttre påverkan. De lycko-objekt de själva strävar efter kan förstås som en total sanning av lycka, trots att de inte hunnit prova på det än.

5.2 Femininiteter och maskuliniteter

I detta avsnitt presenteras och analyseras resultatet av hur informanterna talar om femininiteter och maskuliniteter samt dess porträttering i sociala medier. Resultatet analyseras med hjälp av begreppen femininiteter (Skeggs 1999) och maskuliniteter (Connell 2003).

(28)

28

Analysen fokuserar på konstruktionen av femininiteter och maskuliniteter och hur eleverna förhåller sig till detta. Tidigare forskning som presenterats kring massmedias porträttering av femininiteter och maskuliniteter lyfts fram för att ge djupare förståelse för analysen.

5.2.1 Resultat och analys

Grupperna lyfte utseende som en stor del av de femininiteter och maskuliniteter som porträtteras i medier. Femininiteter associeras med ett vackert utseende, omvårdande egenskaper, moderskap samt som en partner åt någon annan. Gruppen med tjejerna på landsbygden beskrev:

[...] Jag tänker att de är hemma med barnen. En hemmafru. Det är en kvinna med man och barn. Mannen jobbar och kvinnan tar hand om barnen och sen får pappan också möjlighet att vara hemma med barnen och då kan kvinnan också jobba. […] utseendet är viktigt för en kvinna. De med bra utseende lyckas.

Maskuliniteter associeras med kostymer, bilar, framgång i arbetslivet samt en fin och lycklig familj som stöttar. Gruppen med killarna i staden presenterade det maskulina genom att beskriva:

Typ att han kan ta hand om saker och få saker gjort. Som att han är en alfa, liksom lång och stark. [...] Han har en väska med laptop, framgångsrik, typ en businessman. Han kör bil. Ja, han har familj, han har en lycklig familj. Alltså det folk kallar drömmen.

Grupperna förde diskussioner kring porträtteringen av olika yrken som feminina eller maskulina. Yrken med hög status sågs som maskulina. En i gruppen med tjejerna i staden sa: “Det är nog samhället som har fått en att tro att killen ska ha lite bättre jobb än vad kvinnan ska ha och det håller inte vi med om men det är ändå den bilden man får.” Att grupperna beskriver att de yrken som tillskrivs maskulinitet värderas högre kan förstås utifrån att maskuliniteter strukturellt sett tillskrivs ett högre värde och ger förmåner på arbetsmarknaden (Connell och Messerschmidt 2005, Wikstrand 2011, Skeggs 1999). Grupperna diskuterade hur de kommer sig att yrken ses på det viset och gruppen med tjejerna i staden diskuterade:

(29)

29

[...] Det är till exempel vanligare med killar som är chefer. Killar har också mer tid på sig att skaffa jobben eftersom de kanske inte behöver stressa lika mycket med att skaffa familj, då kan de bli chefer. Men man väljer själv om man vill gifta sig, alla gifter sig inte och du kan välja själv.

Ingen tvingar dig och att gifta sig hindrar inte dig från att få ett jobb. Men för mig kommer det ta åtta år att plugga färdigt och då blir det kanske mer stressigt med att skaffa familj och tjejer har nog fler normer att förhålla sig till. Det är mer regler och krav på hur en tjej ska vara, hur en tjej ska vara på sociala medier i alla fall.

Det framkommer att de har lite olika syn på hur mycket normer och stereotyper påverkar deras liv men gruppen kommer fram till att tjejer har mer förväntningar och krav på sig när det kommer till familjeliv och att killar kan fokusera mer på arbetslivet. Framgång i arbetslivet tillskrivs maskulinitet och familjeliv tillskrivs femininitet. Detta resultat stämmer överens med den tidigare forskningen som presenterades gällande hur femininiteter och maskuliniteter presenteras på olika sätt i media (Kleberg 2006, Siivonen 2007, Ross 2010, Forsman 2014). Grupperna beskriver att män arbetar medan kvinnor tar hand om barn. De beskriver även att det finns begränsningar i form av normer och föreställningar om hur de bör vara. Här framgår det att de till viss del tillskriver dessa skillnader naturliga och biologiska orsaker, exempelvis barnafödande. Samtidigt tillskriver de till viss del normer som orsak till skillnaderna, exempelvis ansvarsfördelningen i ett föräldraskap. Kosut (2012) skriver att det förvisso är en biologisk sanning att kvinnor föder barn men att media förmedlar en bild av att kvinnor är bättre på omsorg än vad män är vilket inte är någon biologisk sanning. I resultatet kan vi utläsa att det grupperna resonerar kring liknar det Kosut (2012) beskriver. Grupperna ser att en del skillnader kan förklaras genom biologi men att det samtidigt inte ger en fullständig förklaring och de ifrågasätter den del som är socialt konstruerad. Connell (2003) skriver att vi ständigt förhandlar om femininiteter och maskuliniteter utifrån samhällets genusstrukturer. Utifrån de diskussioner som grupperna för kring ämnet går det att urskilja förhandlingar kring femininiteter och maskuliniteter. De förhandlar om vad som tillskrivs maskulinitet och femininitet genom att försöka positionera sig själva i förhållande till de normer som råder och hur de själva förhåller sig till femininiteter och maskuliniteter.

Rådande jämställdhet lyftes fram av grupperna. De beskrev att det inte är någon skillnad mellan killar och tjejer.

(30)

30

Grupperna skiljer på egna åsikter och stereotyper som visas i media och beskrev att jämställdheten inte alltid speglas i media. Gruppen med killarna på landsbygden diskuterade:

För mig är det skit samma. En tjej kan bli mekaniker och en kille kan ha en Beauty Chanel. Den största beauty channel är det en kille som har. Man kan fan göra vad man vill [...] Man måste inte dedicera sitt liv till att göra något som ett kön gör [...] Jag har inga fördomar om vad någon ska arbeta som. [...] Det har blivit mycket mindre i medier men det finns fortfarande grejer som killar gör mycket av och tjejer gör mycket av.

De lyfte fram att de inte hade fördomar, att det inte är någon skillnad mellan könen och att man kan göra vad man vill i livet. Gruppen med killarna i staden var även de noga med att skilja på egna åsikter och medias bild:

Hon lever i skuggan av honom. Hon tar hand om familjen. Alltså detta är inte min åsikt utan detta är vad samhället säger, man har ju sett reklamaffischer som ser ut så här, alltså om vi pratar om propagandaaffischer.

Gruppen med killarna på landsbygden inledde med att visa sin ståndpunkt gällande jämställdhet där de betonade att det inte fanns någon skillnad mellan killar och tjejer men övergick sedan till att beskriva naturliga skillnader. “[...] Det är naturligt bara. Tjejer och killar är olika, de väljer olika grejer i livet.” De olika grupperna diskuterar lite olika saker men kommer fram till att killar och tjejer har olika intressen och att det är naturligt. Även om grupperna tar avstånd från det medier visar och säger att det inte stämmer med verkligheten så beskriver de ändå naturliga skillnader mellan killar och tjejer. Detta skulle kunna tolkas som att grupperna trots sina yttringar om att porträtteringen är falsk ändå reproducerar föreställningar om naturliga skillnader. Grupper beskrev att de olika intressena förde med sig att det blev naturligt för dem att följa människor som identifierar sig som samma kön. En i gruppen med tjejerna på landsbygden beskrev ”Tjejer lägger ut bilder på barnen när de är på semester killar lägger mer ut intressen och aktiviteter. Killar fokuserar mer på roliga saker. Tjejer är mer seriösa”. Gruppen med killarna på landsbygden diskuterade också om intressen och vem man följer:

Jag skulle säga nej för att jag inte följer några kvinnor. Det är enklare att relatera som kille till andra killar [...] och är man tjej relaterar man mer till tjejer. [...] Jag följer tjejer. Tjejer som kör cross och gör olika saker. Jag följer många.

(31)

31

När jag ser att de gör roliga saker, någon kör huvudet in i en vägg och någon kör cross. Jag följer inte någon för att de är killar eller tjejer jag följer dem för att de är roliga. [...] Vi har ju våra intressen, det som är maskulint och manligt, då är det mer män i den branschen och då kommer vi följa mer män.

I denna grupp lyfte det fram att några inte följer tjejer på sociala medier för att de kan relatera mer till killar. Det fanns dock en kille som berättade att han följer tjejer också. Detta ledde till en diskussion där gruppen kom fram till att tjejer och killar ofta har olika intressen men att de ibland kan ha samma. De säger dock att detta inte händer ofta och att det därför bli så att de följer fler killar.

5.3 Möjligheter och begränsningar

I detta avsnitt presenteras resultatet för de mönster av möjligheter och begränsningar som dels diskuterades i grupperna dels gick att urskilja vid bearbetningen av empirin. Kapitlet utgår från frågeställningen ”Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering av detta?” och kommer att analyseras med hjälp av begreppen genus (Connell och Pearse 2015) och handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997). Tidigare forskning kommer att presenteras som en jämförelse för det resultat denna studie visat.

5.3.1 Resultat och analys

När grupperna diskuterade sociala medier kom de hela tiden tillbaka till influensers. De personer som syns i sociala medier och tjänar pengar på att inspirera andra. När de pratade om synliga yrken så var det främst influensers, skådespelare, rappare och personer som tjänar pengar på att spela (gamers). Gällande personerna som syns och inspirerar på sociala medier sa gruppen med killarna på landsbygden:

Det är många som jobbat sig upp till toppen, de är inte kända men de har fina bilar. Är i Bora Bora och tar fina bilder och sådant. De har följare men man vet inte vad de jobbar med. Det handlar om vem man umgås med, om man känner en kompis som känner någon som är känd. Och så kan man bli upptäckt genom dem och få följare.

(32)

32

De pratar om möjligheten att bli upptäckt och därmed tjäna mycket pengar och kunna leva ett lyxigt liv. Man inspireras av det man ser på sociala medier och gruppen med killarna i staden diskuterade:

Jag vet inte om det är något speciellt men man vill ju bli framgångsrik och resa mycket. Vill man ha ett vanligt yrke när man blir stor så är inte den bästa källan att gå till Instagram och så. Där syns mer influensers och hobbys. Ja man tänker att ifall de har lyckats så kan jag också lyckas, någon gång har de också varit som jag. Men det är en på miljonen som lyckas och det är inte ett stabilt jobb för framtiden.

Eleverna associerar främst sociala medier med influensers som lever ett lyxigt liv. De ser det som att personerna som syns i medierna tjänar bra pengar men det går inte riktigt att se vad personerna egentligen arbetar med. Samtidigt som de lockas och inspireras av det goda livet som porträtteras så tar de avstånd från det och säger att det inte direkt är riktiga jobb och att bilden som visas inte är på riktigt. Hodkinson och Sparkes (1997) skriver att individer fattar sina karriärbeslut inom sin handlingshorisont. Identiteten utvecklas i den kultur individen befinner sig och börjar formas redan från barndomen. Eleverna i denna studie är uppväxta med ständig tillgång till sociala medier där samhällets normer och värderingar speglas (Fransson och Lindh 2004). Informationen och influenserna i sociala medier skulle därför kunna antas påverka och förändra de områden som är synligt utifrån elevernas handlingshorisont då den förändras och utvecklas genom ny kunskap genom utbildning eller erfarenhet (Hodkinson och Sparkes 1997).

En viss skillnad kan dock skådas i det som ungdomarna uppger att de ser i sociala medier och det som tidigare forskning visar att vi faktiskt påverkas av. Tydliga skillnader i femininiteter och maskuliniteter porträtteras i medierna (Kleberg 2006, Siivonen 2007 och Forsman 2014). Ungdomarna i denna studie tar avstånd mot det som visas men resultatet visar ändå att de följer den konstruerade genus-struktur med tydliga könsroller som så ofta porträtteras. Informanterna redogör exempelvis för alla de materiella ting av lyx som porträtteras i sociala medier och resonerar kring möjligheten att lyckas uppnå detta. Samtidigt finns det ett par faktorer som begränsar deras syn på vad som är möjligt. Gruppen med killarna i staden säger:

Delar av det livet vill man ha. Jag bryr mig inte jättemycket om att bli jätterik men jag strävar ändå efter det. Om jag får chansen till löneförhöjning så tar jag den. Men det är viktigt att se skillnaden på vad man kan uppnå och vad som är fantasi.

(33)

33

De pratar om att man måste inse vad som är möjligt och vad som är fantasi. Eleverna jämför det de ser i sociala medier med ”det verkliga livet” och det kan tyckas att den information och inspiration som ges genom sociala medier snarare ses som underhållning. Den fysiska kontext ungdomarna befinner sig kan därför tyckas ha större påverkan på deras handlingshorisonten.

Eleverna nämnder dock vid flertalet tillfällen att det som visas i medierna är det ”alla” strävar efter. Detta talar för att sociala medier skulle ha en lika stor påverkan som den fysiska kontext de befinner sig i, vilket kan liknas med resultatet av Noshina et al (2014).

På frågan om vad det perfekta jobbet hade varit, ifall drömmen var fri och inget var omöjligt diskuterade gruppen med tjejerna på landsbygden:

Vara en av ledarna, en av cheferna. Att ha eget företag och vara chef. Jag är intresserad av att bli servitris så om man hade kunnat skapa ett eget konditori när man väl har börjat jobba med det och utgå från det och bygga vidare. Att starta ett eget företag inom det och anställa personal och gå och servera folk det har varit drömmen. Ett jobb man trivs med.

En sak som var återkommande som faktor i att begränsas var tid. Tjejerna pratade om att det kan bli för sent för en tjej att skaffa familj och barn och därför är tiden viktig att ta hänsyn till. Båda tjejgrupperna pratade även om att kvinnor stannar hemma med barn och får sämre lön och jobb. Killarna pratade också om tid som en begränsande faktor, men för dem handlade om att inte slösa tid. Att inte våga chansa på grund av risken att tid blir förlorad. För killarna var det viktigt att inte förlora tid i jakten på framgång. I denna aspekt framkommer det Connell och Pearse (2015) skriver om socialt förkroppsligande. Ungdomarna är både agenter och objekt för den genusstruktur som råder och inte minst presenteras i medier (Kleberg 2006, Siivonen 2007, Forsman 2014). De är objekt för strukturen eftersom de gör det som förväntas, sett ur de genusstrukturer som råder. Även om de genom hela undersökningen visar motstånd och vill hävda att det är jämställt mellan könen (se avsnitt 5.2.1) så framgår det tydligt att de planerar utifrån de inlärda könsrollerna de har. De blir därmed agenter för genusstrukturen och bidrar till att könsrollerna reproduceras.

Platsen informanterna bodde på diskuterades också. Grupperna på landsbygden uttryckte byn som begränsande. Gällande detta sa gruppen med tjejerna på landsbygden:

(34)

34

Inte i denna byn men inte i stan heller, någonstans mittemellan där det är lugnt. Jag gillar inte stress och jag tänker att i städer är det mycket buller. Kanske lite större by men inte för stor så att där är fler saker att göra än här. Här finns ingenting. Jag tänker en by i samma kommun som är lite större. Där finns badhus, bowling, ett centrum. Man kan göra lite mer.

Man kan göra allt där. Det är lite större än denna orten.

Jag vill bo kvar i närheten, alla man känner bor här så jag vill inte flytta så långt ifrån där jag bor nu.

Gruppen med killarna på landsbygden diskuterade också det geografiska läget:

Att resa, för mig är det mer att kunna lära känna folk utanför denna cirkeln eller bubblan man lever i när man bor i en sådan här by. Man känner alla, man vet vem alla är och att komma till stan gör att man har mer möjligheter att lära känna andra.

Gruppen med killarna i staden diskuterade att det fanns bättre möjligheter till att göra karriär och tjäna mer pengar i exempelvis USA än i Sverige men uttryckte samtidigt att de inte hade bråttom ifrån sin stad:

Nej nej nej, jag vill göra klart allt här. Jag vill bli klar med min utbildning innan jag vill flytta. Jag vill bli klar så snabbt som möjligt. Jag hade nog kunnat leva kvar i (storstadens namn) länge till. Jag ska gå klart gymnasiet så jag kan studera direkt och få ett bra jobb och lägenhet. Alltså de flesta åker utomlands och så. Om man inte vill flytta från en stad så kan man resa utomlands istället och sen komma tillbaka.

Likt Roslund, Rönnlund och Johanssons (2018) resultat om geografisk påverkan, tycks det geografiska läget i denna undersökning påverka ungdomarnas handlingshorisont. På landsbygden begränsades killarna och sa att de snabbt ville flytta till en större stad för att kunna träffa nytt folk och få nya möjligheter. Gruppen med tjejerna på landsbygden pratade också om att det ville flytta men de ville inte flytta så långt utan nöjde sig med en lite större by där det fanns fler bekvämligheter som bowling exempelvis. Tjejgruppen på landsbygden begränsade sina drömmar och höll sig till realistiska diskussioner, som att bli servitris för att kunna öppna eget och få servera folk, till skillnad från en av killarna i staden som pratade om att bo i skyskrapa i USA och ha mycket makt.

Trots att eleverna uttrycker att det finns fler möjligheter i större länder än Sverige så verkar de inte ha bråttom ifrån sin stad.

References

Related documents

Detta är inte ett vanligt sätt att framställa reklam och annonsering i det offentliga rummet, men det faktum att ett sådant sammanhang gestaltas av fyra kvinnliga modeller och

Terrass M4 Överbyggnad htot=tjä|dju p Terrass Dagar/år FalI 54B Klimatzon Terrass mtrl Marksten Säüsand Bänager Förstärkningsl.. Terrass mtrl 5 Tjocklek h (mm) Marksten 80

Jag kan förstå pedagogernas resonemang om att inte kategorisera in barn i begreppet utifrån deras beteende i enlighet med Kinge (2009) som tar upp att det är viktigt att ha

It addresses the impact of the dimensions of the planning environment (i.e. cooperative competency, governance and administrative mechanisms, institutional support,

Fra Harald Gsrmssgn til Sven Estkidson. Tre runestene kommer. i betragtning ved behandling af uorl emne: den store Jellir~g-sten, ii7edeby-stenen og %)ane-

knutits också till andra problem än dem, som ha direkt med det poli- tiska läget att skaffa, men i de flesta fall har fantasilivet och intresse- riktningen fått färg

För att tolerera behandlingen kan patienten behöva sövas och som sista åtgärd för att undvika frossa även behandlas med muskelrelaxatia, muskelavslappnande, vilket gör att

206 Skatteflyktsklausulen i IL 48a:6a är en bestämmelse med allmän räck- vidd då den, utan möjlighet till individuell prövning, undantar transaktioner som inte upp- fyller vissa