”Det var en gång…” En studie om sagornas syfte i förskolan

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Det var en gång…”

En studie om sagornas syfte i förskolan

”Once upon a time…”

A study of the purpose of storytelling in preschool

Amanda Alfredsson

Hannah Melin

Förskollärarexamen, 210 hp Examinator: Andrea Wiszmeg Slutseminarium: 2019-08-30 Handledare: Camilla Löf

2

Förord

Vi vill börja med att tacka de pedagoger som deltagit i denna studie och bidragit till dess material och innehåll. Utan er hade vårt examensarbete inte varit möjligt.

Vi har från början av utbildningen skrivit arbeten ihop, därav bestämde vi oss för att skriva examensarbetet tillsammans. Vi båda hade från start samma tanke och ville skriva om samma ämne, vilket var en underlättande faktor till att komma överens. Under arbetet har vi kompletterat varandra och tagit del av allt tillsammans. Vi har utfört intervjuer och skrivit alla delar av studien ihop och det har varit en givande skrivprocess för oss båda. Som nämnt ovan upplever vi att vi kompletterar varandras styrkor och svagheter, vilket vi anser är en förutsättning för ett lyckat samarbete.

Vi vill tacka varandra främst för ett gott samarbete men även för allt stöd när det har känts extra motigt. Tack vare vår kommunikation sinsemellan har det underlättat att urskilja nästa steg och hur vi bör bemöta varandra i arbetet. Vi vill även tacka vår handledare, Camilla Löf, för vägledning under arbetets gång.

Slutligen, så ser vi fram emot att förankra det som vi har studerat med ut i verksamheten och i vår framtida roll som förskollärare.

3

Abstract

Storytelling is a classic tool that is used in preschools, through stories educators and children can learn together about different phenomena. Possibly stories can act as a link and in this way be able to stimulate children's different questions and concerns. The messages in the stories often aim to teach children about different emotions, situations or how to act in a conflict. It raises the idea of how these messages can be influenced by the educators choice to work with the stories together with the children. Therefore more research is needed in this particular matter. The purpose with this study is to investigate the educators working methods with tales in preschools, as well as their approach towards its message. The theoretical perspective upon which the study is based on is the theory of educational development, in which key concepts are interaction,

communication, co-operative learning, play and learning. The method we used to generate our empirical material, are partly interviews with educators in preschools and tales they chose to talk about under these interviews. The results of this study shows the importance of storytelling by educators to children in preschools and the benefits of the messages in the stories. This study is based on interviews with preschools teachers.

4

Innehållsförteckning

Förord ………. 2

Abstract ……….. 3

1. Inledning ………. 5

1.1 Syfte och frågeställning ………. 6

1.2 Disposition ……….. 6

2. Tidigare forskning ... 8

2.1 Sagornas underliggande budskap ……….. 8

2.2 Barns utveckling parallellt med sagan ……… 9

3. Ett utvecklingspedagogiskt perspektiv……… 11

3.1 Barns erfarenhetsvärld ………. 11

3.2 Lek och lärande... 11

3.3 Undervisning - pedagogens roll ... 12

4. Metod ……….. 14

4.1 Metodval ... 14

4.2 Urval och genomförande ... 14

4.3 Analysmetod ... 17

4.4 Etiska överväganden ………... 18

5. Resultat och analys ………... 19

5.1 Pedagogernas val av sagor ... 19

5.1.1 Sagan som undervisning - pedagogens roll ……….…… 20

5.2 Sagornas budskap ………... 24

5.2.1 Sagor i samspel med digitalisering ………. 25

5.2.2 Sagornas syfte ……….. 28

6. Slutsats och diskussion ………. 31

6.1 Sammanfattning av resultat ………. 31

6.1.1 Reflektioner över studiens resultat ………... 32

6.2 Metoddiskussion ……… 33

6.3 Fortsatt forskning ……….… 33

Källhänvisning ……….……. 34

5

1. Inledning

I denna studie fokuserar vi på hur pedagoger arbetar med sagorna och hur budskapen uppmärksammas i förskolan, då sagornas budskap kan vara källan till mycket av det vi lärt oss som barn. Edwards (2008) menar att sagan tillåter oss att stanna upp och ta in händelserna i vår egen takt, den väntar in vår förståelse och på så sätt kan sagan upplevas på barns egna villkor och anpassas till en mindre värld. ”Små barn behöver små världar.” (Edwards 2008, s. 24).

Vår studie kommer att inrikta sig på att undersöka hur budskapen i sagor nyttjas i förskolans undervisning och hur verksamma pedagoger förhåller sig till detta material som ett pedagogiskt verktyg. Vi strävar efter att uppnå en ökad förståelse för vilket sätt pedagoger arbetar för att lyfta sagornas budskap och tillgodose att barnen få ta del utav dessa, samt varför. Vidare fortsätter vår studie att undersöka vilka fördelar

undervisningen egentligen har av sagor och dess eventuella budskap. Studien använder

utöver begreppet undervisning även begreppen pedagog, förskola, sagor samt ett

utvecklingspedagogiskt perspektiv. Enligt Edwards (2008) kan karaktärer i sagor skapa

en känsla av gemenskap och kan bidra till ett bredare överseende, samt förståelse för andra. Vidare menat att det kan vara stärkande för självkänslan med tryggheten att det finns fler personer som har känt samma som en själv och det kan minska känslan av ensamhet (a.a).

Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) beskriver hur sagorna kan ses som självklarhet i barns liv under åren i förskolan. Vår studie kommer att undersöka om detta uttalande stämmer överens med förskolans verksamhet, om sagorna verkligen är så självklara för barn. Sagornas roll i verksamheten, både fysiska och digitala, är således studiens huvudsakliga fokus. I samband med den reviderade läroplanen ställer vi oss frågan kring hur sagornas budskap påverkas av den digitala verksamheten, bland annat via de appar som innehåller sagor och används av både pedagoger och barn. Lpfö98 (rev. 2018) lyfter att digitala verktyg ska användas på ett stimulerande sätt och pedagoger bör sträva efter att ge barn möjligheter att stärka sin digitala kompetens. Förskolan strävar efter att uppnå ett grundläggande lärande, där barn lär sig ett kritiskt förhållningssätt så att de i sin tur kan bemöta tekniken på ett ansvarsfullt sätt samt förstå fördelarna och möjligheterna med digitaliseringen (a.a).

6

Lpfö98 (rev. 2018) lyfter även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

förmågan att kunna uttrycka känslor, upplevelser och erfarenheter genom olika

tillvägagångssätt. Genom sagostunden kan alla dessa förmågor lyftas och utvecklas hos varje barn. Riddersporre och Bruce (2014) förklarar att barn kan finna stöd i både symboler, tal, rörelser och musik när de uttrycker sig vilket kan vara de olika

tillvägagångssätten som nämns i läroplanen och som således kan stimuleras via literacy, ett begrepp som är väl känt när det gäller sagor och i litteraturens värld. Säljö (2005) menar att literacy inte enbart handlar om de uppenbara slutsatserna som kan dras om lärandet inom området, som exempelvis språkutvecklingen. Författaren menar att ämnet även handlar om en fördjupad förståelse av olika fenomen, en bredare världsbild. Det handlar om att utveckla en kompetens som kan bidra till att barn lär sig att dra liknelser och urskilja skillnader mellan fiktion och verklighet (a.a).

Sagostunden är således en värdefull stund för barn och pedagoger bör ta tillvara på möjligheten att utveckla barns sätt att se på världen genom detta verktyg. Edwards (2008) menar att en förutsättning för att få barn att uppskatta sagan är att pedagoger väljer relevant litteratur och bidrar till att miljön är läsvänlig. Verksamhetens möjlighet till detta kan exempelvis påverkas av ekonomi eller av andra faktorer, men främst handlar det om pedagogers förhållningssätt till litteraturen.

1.1 Syfte och frågeställning

Vårt syfte med denna studie är att undersöka pedagogers arbetssätt med sagor i

förskolan samt deras förhållningssätt till budskapen i sagorna. Vi har valt att formulera följande frågeställningar.

• Med vilket syfte använder pedagoger sagor i förskolan?

• Hur arbetar pedagoger med budskapen i sagorna tillsammans med barngruppen?

1.2 Disposition

Denna studie består av sex olika kapitel. Kapitel 1 och 2 behandlar bakgrund och tidigare forskning kring vår studie och sagorna. I kapitel 3 presenterar vi det teoretiska perspektiv vi valt att utgå från under studiens gång. I kapitel 4 redogör vi för våra

7

metodval, genomförandet av dessa samt etiska överväganden. I kapitel 5 startar vår analys av budskapen i sagor och detta kapitel har vi delat upp i fem olika underrubriker för att behålla en tydlig struktur genom hela analysen. I kapitel 6 avslutar vi vår studie men en sammanfattning och en diskussion av vårt resultat.

8

2. Tidigare forskning

I följande kapitel behandlas den forskning från litteratur och artiklar vi funnit inom forskningsfältet sagor i förskolan.

2.1 Sagornas underliggande budskap

Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) lyfter frågan om vad barn egentligen uppfattar av de budskap som sagor ofta behandlar. Frågan blir mer intressant då

författarna betonar det faktum att även föräldrar och pedagoger inte alltid uppfattar alla budskap i sagor som uppenbara. Därav ställer författarna sig frågan om vad barnen faktiskt tar till sig av sagornas budskap.

Beltchenko (2016) menar att sagor med bilder ofta förmedlar ett budskap med ett syfte som är anpassat efter de avsedda läsarna, i detta fall barnen. Vidare menar författaren att de olika illustrationer som finns i sagor, kan fungera som byggstenar som i sin tur kan utveckla kunskap kring olika fenomen eller dilemman. Författaren fortsätter med att nämna hur barn får möjligheten att fly från verkligheten genom sagornas värld, samt hur det kan inspirera barn att fördjupa sig i deras egna funderingar och växande fantasi. Det är delvis via sagorna som barn kan få en fördjupad världsbild, vilket kan fungera som ett verktyg för att ge barn möjlighet att sträcka sig från deras vardag och på så sätt få en inblick i fler levnadsförhållanden än sin egen (a.a). Edwards (2008) instämmer med vad ovanstående författare skriver kring bilder i sagor och dess vikt för barn. Målande bilder skapar ett sätt för barn att läsa sagan själv utan att en vuxen förmedlar vidare budskapet genom att läsa texten (a.a).

Beltchenko (2016) beskriver sin reflektion om att sagorna kan fånga barn intellektuellt via bilderna. Vidare menat att det är delvis bilderna i sagorna som breddar barns syn och som ger dem ett bredare perspektiv av världen. Författaren jämför boken med ett mentorskap för barn och menar vidare att det är bland annat via detta material som barnen får större möjligheter och mer utrymme att fantisera och inspireras. Bilderna i sagorna beskrivs som ett komplement som både framhäver och tydliggör sagans skrivna händelseförlopp och slutligen dess budskap (a.a). Edwards (2008) menar att barn

spenderar mer tid med illustrationerna i sagorna än vad vuxna gör och på så sätt ofta upptäcker mer av vad bilderna har att säga. Författaren anser att det skulle främja barn

9

och deras språkutveckling om det stunder av att studera bilder blev fler tillsammans med en närvarande vuxen (a.a). Detta väcker en tanke om hur pedagoger ställer sig till att sagan klarar sig utan en närvarande pedagog, bidrar sagan med samma sak om den inte får stöd? Vidare går tankarna åt förskolans digitala undervisning och huruvida pedagoger antingen stöttar eller ifrågasätter denna modernisering av förskolans litterära influenser.

2.2 Barns utveckling parallellt med sagan

Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) nämner hur ett av litteraturens främsta syften är att utveckla barnets språkutveckling, samt dess läs - och skrivutveckling och detta syfte kan sammanfattas som ett mål som fokuserar på barnets förmåga att kunna uttrycka sig. Simonsson (2004) menar att aktiviteter som involverar sagor kan ha mångfaldiga syften, exempelvis avslappning, språkutveckling eller också som

underhållning. Genom sagorna kan olika frågor och ämnen behandlas tillsammans med barnen, som då också får en försmak på den riktiga litteraturen (a.a). Ovanstående författare är således överens om fördelarna med vad sagor och litteratur kan ge till barn och deras utveckling. Fast (2014) menar att barn många gånger önskar att höra samma saga, bok eller berättelse flera gånger om. Det kan bero på att barn ofta upplever en form av trygghet av att veta händelseförloppet i förväg och på så sätt kunna koppla av i upprepningen. Författaren menar vidare att barn lär sig en hel del omedvetet när de lyssnar till en saga som någon läser eller berättar för dem. Bland annat lär de sig hur språket är uppbyggt samt hur det låter. Barnen får via sagor ta del av nya ord och begrepp, som i sin tur kommer vara till en fördel när de ska lära sig läsa och skriva på egen hand senare i livet (a.a).

Beltchenko (2016) nämner hur pass relevant det är att upprätthålla en god miljö som avser tid och möjlighet för barnen att främja deras nyfikenhet, utveckling samt olika intressen. Barns funderingar och deras vilja att utforska världen som de lever i, kan också stimuleras och utvecklas av ett brett urval av sagor och bidra med de medel som kan behövas för att fortsätta sitt utforskande under barndomens gång (a.a). Även Thomsen (2013) nämner vikten av en god miljö för att barn ska kunna lära sig, då barn lär sig i situationer och i miljöer där de trivs. I trivsamma miljöer får barn utlopp för att vara nyfikna, observera samt på egen hand få upptäcka i olika lärandesituationer (a.a). Sheridan och Pramling Samuelsson (2016) menar att det finns obegränsat med tillfällen

10

då barn lär sig, redan vid förskolans start har barn skapat sig olika förhållningssätt och erfarenheter till sin omvärld. Barns erfarenheter som de tagit med sig vid förskolestarten är grunden till utvecklingen av nya erfarenheter på förskolan, i samspel med andra barn och förskollärare (a.a). Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) skriver om hur sagor och berättelser kan skapa nya erfarenheter och inspirera fantasin ytterligare, att symboliken i sagor kan hjälpa barn att utveckla och förstå exempelvis känslor och upplevelser. Litteraturens funktion är kunskap, kunskap om allt som både kan finnas nära och inte. En förhoppning om att kunna skapa medvetenhet och acceptans för det som är främmande och lyfta det ovanliga (a.a). Sagor har således mångfaldiga fördelar i barnens utveckling och det pedagogiska arbetet.

Cheng, Chen och Chou (2015) menar att under barns främst utvecklade period lär barn sig av vad de ser, hör, säger och från interaktionen med sina föräldrar. Således är det främjande för barn att läsa med sina föräldrar, för att även utveckla barns personlighet och bredda deras uppfattning om livet. Det kan bli ett naturligt och avslappnat lärande för barn när föräldrar läser sagor och kan samtala med barnen om händelserna (a.a). Barns utveckling och framtid påverkas positivt av möjligheten att få läsa, bli läst för samt samtala och diskutera kring sagornas värld. Det som varit genomgående i varje del av den litteratur och forskning vi läst är hur varje författare eller forskare skriver om hur positiv inverkan sagor och högläsning har för barn och deras personliga utveckling. Litteraturen nämner även hur central sagorna bör vara i barns liv, både hemma hos sina vårdnadshavare och på förskolan hos sina pedagoger och kompisar.

11

3. Ett utvecklingspedagogiskt perspektiv

I detta kapitel redogör vi för det teoretiska perspektiv vi valt att utgå från i kommande analys. Vår empiri kommer att analyseras utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Den författare vi främst refererar till i detta kapitel är Ingrid Pramling Samuelsson, som är en central forskare inom ämnet.

3.1 Barns erfarenhetsvärld

Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) menar att det utvecklingspedagogiska perspektivet fokuserar på förskollärares arbete med att utveckla barnets världsbild och erfarenheter. Författarna menar att det är via detta perspektiv som pedagogiken också kan utveckla barns medvetenhet kring olika faktum och fenomen (a.a). Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007; se även Riddersporre och Persson, 2017) förklarar att ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv skiljs inte subjekt och objekt åt, det vill säga barnet och omvärlden, utan de verkar i samspel med varandra. Barns tankar är på så sätt beroende av situationen och personerna i dess omgivning. När barnet skapar egen kunskap och använder den till att försöka förstå världen, blir barnet delaktig i en gemensam kunskap. Varje barn upplever och förstår sin omvärld utifrån tidigare erfarenheter och varje individ är medveten om situationen de befinner sig i utifrån sitt eget perspektiv. Således kan lärande betraktas som en utvecklad förståelse för något och som i sin tur kan ändra ens uppfattning om just detta fenomen (a.a). Thomsen (2013; se även Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson, 2007) menar att redan vid födseln utvecklas förmågan att lära, uppfatta och skapa sig en förståelse av omvärlden. Ett samspel mellan barnet och omgivningen stimulerar i sin tur barnets förmåga att lära (a.a).

3.2 Lek och lärande

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) menar att utvecklingspedagogiskt perspektiv handlar om lek och lärande tillsammans, lek och lärande är två begrepp som visar sig i barns interaktion med varandra. Författarna skriver att det sker ett

betydelsefullt lärande i leken hos barn som tidigare förbisetts, nämligen att barn lär varandra samtidigt som de lär sig tillsammans i leken. Vidare menar Pramling

12

sig till sin egen omvärld. Leken kommer naturligt för barn och den kan beskrivas som en verksamhet, det vill säga en verksamhet från barns perspektiv. Inom det

utvecklingspedagogiska perspektivet verkar lek och lärande i symbios och det går inte att skilja mellan dessa två begrepp och avgöra vilket som främst står i fokus för ett barn. Det är inte möjligt att kunna avgöra när barn låter antingen fantasin eller tankarna ta över. Det som kan konstateras är att både lek och lärande är en fråga om att kunna vara här och nu och parallellt med det kunna fantisera (a.a). Genom lek och lärande kan vi i vår analys av intervjuerna studera hur pedagogernas förhåller sig till dessa begrepp i undervisningen.

3.3 Undervisning - pedagogens roll

Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) förklarar innebörden av ett

utvecklingspedagogiskt perspektiv, som att pedagoger jobbar med variation. Det vill säga att när ett specifikt ämne närmas med olika metoder, kan detta enligt författarna skapa en fördjupad förståelse kring diverse områden hos barn. Pedagoger bör alltid sträva efter att öka barns kunskaper och medvetenhet om olika fenomen eller fakta i deras vardag. Det handlar således om att utmana barnen i deras tankeprocesser och planera undervisningen utefter barnens reflektioner (a.a). Edwards (2008) lyfter vikten av att möjliggöra flera situationer då barn får umgås med sagor i olika sammanhang. Exempelvis skapa stunder då barn får undersöka sagan tillsammans med kamrater, individuellt, en vuxen, eller i leken (a.a). Det utvecklingspedagogiska perspektivet yrkar på att barn lär sig delvis av sin egen förmåga, men också av sina jämlikar. Genom att variera arbetssättet får barn erfarenheter från både sig själv och sin omgivning.

Pedagogens roll blir på så sätt att planera och fundera ut olika situationer som barn kan tänkas lära av och hur dessa ska läggas upp, “[...] huvudsaken är att det finns en

medveten tanke, en pedagogisk strategi bakom.” (Edwards 2008, s. 31).

Leken som ett undervisningsverktyg möjliggör som redan nämnt också för barnets lärande, både det som sker individuellt och i samspel med andra. Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) betonar vikten av att utgå från barns intresse i en undervisning som utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet , exempelvis genom att intervjua samtliga barn om vad de är nyfikna på. Författarna fortsätter med att styrka värdet av att pedagogen sedan använder barnens tankar som ett komplement i

13

planeringen av undervisningen. Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) menar att pedagogens ska fortskrida lärandesituationen efter att en aktivitet är utförd, genom att samtala med barnen och lyfta deras reflektioner (a.a). Som nämnt tidigare i detta kapitel är det i leken som barn blir tillåtna att lära ut till varandra och detta på ett

spontant sätt, pedagogen kan då delta utan att styra, genom att ställa frågor som främjar barnens förståelse (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2014). Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) menar att grunden i ett utvecklingspedagogiskt perspektiv är just att se samlärande och kommunikation som byggstenar till barns skapande av sin egen värld. Alltså kan det uppfattas som att leka lekar och samtala om de tankar som väcks under tiden, är undervisning formad av ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Samtliga nämnda begrepp kommer vi använda i vår analys för att kunna besvara våra frågeställningar. Genom begreppet undervisning hoppas vi kunna synliggöra hur pedagogerna själva ser på sin roll i arbetet med sagor.

14

4. Metod

I detta kapitel kommer vi att beskriva våra val av metoder, genomförande, etiska överväganden samt analysmetod baserat på kvalitativa metoder och intervjuer. Vi för även en kort presentation av de sagor som valts ut till denna studie.

4.1 Metodval

Vi har valt att använda oss av kvalitativa metoder i denna studie. Vårt val grundar vi i Larsens (2009)tankar om hur kvalitativa metoder är en fördel i arbetet med hur människor förhåller sig till något eller hur de agerar i utvalda situationer, då det är en mer djupgående forskningsmetod. Larsen (2009) menar att kvalitativa intervjuer bidrar till att personen som blir intervjuad själv får formulera sina svar, istället för att

exempelvis kryssa i färdiga förslag. För undersökningar som har begränsat med tid, är det en fördel att intervjun delvis är strukturerad, annars kan det resulterat att forskaren tappar avgörande information för sin studie (a.a). Vårt val av metod inriktar sig på personliga kvalitativa intervjuer och målet med dessa intervjuer är att ta reda på hur varje pedagog uppfattar och arbetar med sagornas värld i förskolan. Vi har valt att intervjua pedagoger på olika förskolor för att få fram deras infallsvinklar och

förhållningssätt till sagor. Larsen (2009) menar att samtalsintervjuer är djupgående och fokuserar i detalj på informantens svar, denna form av intervju används ofta när

forskaren är intresserad av en förståelse kring en persons beteende eller agerande. En förutsättning för denna typ av intervju är att den som blir intervjuad får utrymme att tala fritt och möjligheten att uttrycka sig med egenvalda ord, det är personen som intervjuas vars funderingar och tankar som är målet för forskaren (a.a).

4.2 Urval och genomförande

Vi har använt oss av snöbollsmetoden i vårt urval av pedagoger. Snöbollsmetoden innebär enligt Larsen (2009) att vi som forskare har en kontaktperson på vardera

förskolan, som i sin tur kan upplysa andra pedagoger på förskolorna om möjligheten att delta i vår studie. Vi började med att kontakta två olika förskolor och dess förskolechef för att berätta om vår studie samt informera om vår tanke att intervjua pedagoger i verksamheten. Förskolecheferna gav oss ett muntligt godkännande för att genomföra dessa intervjuer. Därefter kontaktade vi två förskollärare, en på vardera förskola och

15

informerade även dessa kring vårt examensarbete samt vad vi ville genomföra

tillsammans med förskolans pedagoger. Dessa förskollärare gjorde sedan ett eget urval och valde tre pedagoger var som visade intresse för att delta i vår studie. Pedagogerna blev därefter kontaktade och vi förklarade närmare kring vår studie och hur intervjun skulle gå till, vi kom överens om datum när samtalsintervjuer skulle ske. Som

förberedelser inför dessa möten med pedagogerna skrev vi ner frågor att ta med oss till intervjutillfällena och strävade efter att intervjun mer skulle likna ett samtal med frågor som öppnade upp för reflektioner hos pedagogen. Syftet var att få ta del av

pedagogernas egna erfarenheter och tankar, således valde vi att utföra våra kvalitativa intervjuer utifrån det som kännetecknas som samtalsintervjuer. Samtliga pedagoger fick välja ut varsin valfri saga som skulle ligga till grund för de intervjuer som skulle

genomföras. Vi hade en förhoppning om att pedagogerna då skulle ha lättare för att relatera till intervjufrågorna om de utgick från en saga som de själva har arbetat med i förskolan. Nedan presenterar vi våra egna sammanfattningar av sagorna.

Vad gör du om jag får en vän?

Författare: Mats Wänblad & Per Gustavsson (2016).

Haren och igelkotten är bästa kompisar och en dag ställer igelkotten en fråga till haren. “Vad gör du om jag får en vän?” frågar igelkotten. Haren svarar, “Hur menar du? Du har ju mig.” Haren blir tyst och trumpen och igelkotten vet inte vad hen ska säga. “Blir du ledsen”, frågar igelkotten till slut. Haren svarar att hen inte alls är ledsen, snarare överlycklig och att hen ser fram emot att träffa igelkottens nya vän. Igelkotten frågar osäkert om haren verkligen vill träffa den nya kompisen och ser att haren är ledsen. Igelkotten förstår att haren inte vill träffa den nya kompisen och ställer därför frågan en gång till, “Du vill inte va?” Haren visar starka känslor, blir ännu mer ledsen och då säger igelkotten att de ska strunta i att träffa den nya kompisen. Då känner sig haren istället dum, ångrar sitt val och säger till igelkotten att hen visst vill träffa den nya kompisen. Igelkotten blir glad och hämtar sin nya vän, vilket visar sig vara en trästubbe med ditmålade ögon och mun. Tillsammans får de tre vännerna en jätterolig kväll.

Hilda och Charlie sover över

Författare: Krista Hjärpe (2012).

16

Han är därför noga med att packa ner sin favoritnalle som han inte kan sova utan. Vi får följa Hilda och Charlies dag tillsammans genom många roliga lekar. När kvällen

kommer och det blir dags att sova upptäcker kompisarna att Charlies nalle är försvunnen. Charlie provar att sova utan sin nalle men det går bara inte. De två

kompisarna bestämmer sig för att leta reda på nallen men hittar inte den till början, men efter en stunds letande hittar Hilda nallen ute i trädgården. Nallen är väldigt blöt och kall så kompisarna tar fram Hildas doktorsväska för att ta hand om nallen. Sedan bäddar de ner nallen i sängen och tillsammans somnar de gott.

Barnens planet

Författare: Homero Alvarez (2017).

Boken handlar om en planet där bara barn bor tillsammans med en musikälskande vuxen, som heter Benika. Hon spelar musik och sjunger låtar tillsammans med barnen, låtar som lyfter barns lika värde och rättigheter. Barnen pratar om sina drömmar och kommer på en idé i form av en “drömmjölk” som vuxna kan dricka för att förstå

barnens drömmar. På så sätt skulle vuxna kunna förändra planeten till en bättre plats för alla världens barn.

Lika värde

Författare: Linda Palm & Lisa Sollenberg (2014).

Sagan handlar om Kanin som sitter och pusslar, men blir frustrerad då bitarna inte verkar passa. Kanin lägger bort några bitar, kanske blir det lättare då. Räv kommer fram och förklarar för Kanin att alla pusselbitarna behövs för att det ska kunna bli ett helt pussel, även om de ser olika ut är bitarna lika mycket värda. Då kommer Igelkott och berättar för Räv att Mus och Mus säger att de ska få gå före i toalettkön för de har svängigare svansar än Igelkott. Räv tar fram gruppbilden och visar den för alla

kompisarna och förklarar hur alla ser olika ut, men oavsett det är alla lika mycket värda ändå.

Hemliga kompisar

Författare: Helena Bross & Christel Rönns (2006).

Vi får följa Oscar som går i klass 1b, boken börjar med att Oscar hamnar i bråk med sin kompis Linus. Efter att deras fröken hjälpt pojkarna att lösa bråket kommer hon på en idé, nästa dag kommer fröken i klassrummet med en burk i handen. Burken är full av

17

små lappar med alla barnens namn i klassen, alla drar varsin lapp ur burken. Fröken förklarar att det namn som står på lappen, är den kompis som du ska vara lite extra snäll emot under veckan utan att berätta det. Vi får vidare följa Oscar och hans

tillvägagångssätt till att vara extra snäll mot sin hemliga kompis Maja, utan att avslöja sig.

Drakeld

Författare: Åsa Mendel-Hartvig (2016).

Milla vaknar mitt i natten och springer ut i skogen bredvid familjens hus. Vid vattnet träffar hon draken, draken sprutar eld på Milla. Milla ligger skadad vi vattenbrynet och nu vaknar Malva, Millas syster. Malva letar förtvivlat efter Milla i dimman och tillslut kommer hon ner till vattnet och får syn på sin lillasyster. Malva ropar på systrarnas föräldrar, som kommer i ilfart och föräldrarna letar upp botemedlet som ska kunna hjälpa lilla Milla att vakna. Botemedlet menar att Milla kommer att vakna återställd först om tre dagar, Malva längtar. Dag efter dag går förbi och Malva börjar bli otålig, tills plötsligt är dagen kommen då Milla ska vakna. Malva springer hem från skogen och möts av ett starkt ljus från rummet där Milla befinner sig, Malva vågar sig in och möts av sina efterlängtade lillasysters blick.

4.3 Analysmetod

Nästa steg i genomförandet var att transkribera våra anteckningar från de

samtalsintervjuer vi utfört och i denna process såg vi kopplingar mellan pedagogernas svar, samt likheter och olikheter. För att ta del av intervjufrågor som ställdes till pedagogerna och lade grunden för intervjuerna (se bilaga 1). Vi utgick från vad pedagogerna sagt och började att skapa vår analys, ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv, byggandes på underlaget av samtalsintervjuer. Analysen startar med en kort sammanfattning av vad pedagogerna ansåg sig vara syftet med sagan de valt till sin intervju och sedan fokuserar vi hela första avsnittet i vår analys på pedagogen och sagan i kontext med varandra. I nästa avsnitt riktar vi vårt fokus mer åt sagornas budskap och syfte, återigen med grund i vad pedagogerna uttalade sig kring i våra intervjuer och sedan kopplar vi detta till relevant litteratur och våra egna reflektioner. Genomgående i vår analys använder vi oss av blockcitat taget ur intervjuerna och därefter analyserar vi dessa citat i samband med det utvecklingspedagogiska perspektivet. Vi har tittat särskilt

18

på begreppen lek och lärande i de svar vi fick i intervjuerna. Avslutningsvis skapade vi rubriker till de olika avsnitten i analysen, detta väntade vi med tills vi var någorlunda klara med texten för att då kunna få en överblick kring handlingen i de olika avsnitten och utifrån detta skapa passande rubriker. De rubriker vi valde till vår analys är korta och koncisa i syftet att upprätthålla textens struktur.

4.4 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2002) tar upp fyra huvudkrav att ta hänsyn till i ett forskningsarbete, dessa krav är etiska riktlinjer utifrån individskyddskravet och de fyra kraven är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Samtliga krav har vi tagit ställning till genom att skriva en samtyckesblankett som delats ut till alla deltagande pedagoger i denna studie. Vårt förhållningssätt till de etiska övervägandena följer i nästa stycke.

Vetenskapsrådet (2002) lyfter hur alla deltagare i forskning bör informeras kring hur vi har förhållit oss till dessa fyra principer. I samtyckesblanketterna kan pedagogerna läsa om vad deras del kommer att vara i projektet och på vilka villkor, således sammanfattar dessa punkter informationskravet. Då vår forskning kräver ett aktivt deltagande av pedagogerna måste vi inhämta deras samtycke för att de ska kunna delta i studien, därav behovet av att dela ut samtyckesblanketter till deltagarna som sammanfattar de etiska frågorna. Med hänsyn till konfidalitetskravet har vi informerat pedagogerna om att de kommer förbli anonyma under hela arbetets gång och att deras underskrifter på

samtyckesblanketterna kommer att förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. På grund av att vi inte kommer samla in fler etiskt känsliga uppgifter av deltagarna och inte heller spela in ljud eller filma, har ingen förbindelse om tystnadsplikt varit nödvändigt.

Nyttjandekravet följer vi då vi förklarar i samtyckesblanketten att det insamlade

materialet och underskrifterna inte kommer att användas för något annat ändamål än det som studien avser och som nämns i samtyckesblanketten (a.a).

19

5. Resultat och analys

I detta kapitel kommer vi att bearbeta pedagogernas utvalda sagor och intervjuer. För att uppnå en tydlig struktur refererar vi till de olika pedagogerna som pedagog följt av en siffra inom parentes, för att markera de olika pedagogerna. Vid citering av vad

pedagogerna sagt under intervjun redogörs dessa i blockcitat, med indrag samt ett mindre typsnitt för att förtydliga citaten.

5.1 Pedagogernas val av sagor

I denna del går vi igenom pedagogernas motiveringar och svar på varför de valde just de sagorna de gjorde, för att få deras perspektiv och en uppfattning om hur de resonerar i val av sagor. De svar som var utförligare, har vi sammanfattat i blockcitat nedan.

Pedagog (1) valde sagan Hilda och Charlie sover över, vi frågade om valet av sagan och nedan följer pedagogens svar.

Barnen är också väldigt hjälpsamma mot varandra bland annat när de hjälper varann att borsta tänderna. Detta är ytterligare ett budskap, att man ska hjälpa och bry sig om varann. När barnen tar hand om nallen som blivit sjuk visar boken väldigt mycket empati, vikten av att vara empatiskt.

Pedagog (1)

Pedagog (2) valde sagan Drakeld med motiveringen att det är en fantasybok för yngre barn och att hen personligen föredrar denna typ av saga mer än de verklighetsbaserade. Pedagog (3) valde sagan Barnens planet och förklarade att den utgår från

barnkonventionen samt lyfter barnens perspektiv och vad barnen har rätt till. Pedagog (4) valde boken Lika värde och motiveringen att de nyligen jobbat med just den boken och att hen gillar budskapet i den. Pedagog (5) valde en saga som heter Hemliga kompisar, pedagogens svar på varför citeras nedan.

För att mina erfarenheter säger att den är väldigt lämplig för denna åldern, 5 år, då de känner igen sig. Speciellt denna barngruppen då de äter i en matsal, precis som i boken. Står i led till maten. Relationer med bråk, vad betyder det att vara snäll. Omsorg om varandra.

Pedagog (5)

Pedagog (6) valde en saga som heter Vad gör du om jag får en vän? och nedan följer motiveringen till varför citerat.

20 Jag valde i ett syfte för att vi brukar starta upp terminen med kompisveckor då

vi får alla femåringar från förskolan. Tydligt mimspel, oroskänslor. Nya kamratrelationer. Deras egna erfarenheter kan man koppla till boken. Hur löser man konflikter? Introduktion på varje läsår.

Pedagog (6)

Pedagogernas sagor har alla ett innehåll där begreppet omsorg blir synligt. Sagorna handlar alla till viss del om att vi ska ta hand om varandra och att vara en god vän till våra medmänniskor. Just dessa budskap kommer barn ofta i kontakt med under förskoleåren. Det kan bero på att ideologin värdesätter just den typen av medborgare som är en god medmänniska och vän. Lpfö98 (rev. 2018) framtagna värdegrund stärker denna tanke, som betonar vikten av att barn utvecklar sin förmåga att kunna leva sig in i andra personer situation.

5.1.1 Sagan som undervisning- pedagogens roll

Sagan kan användas på olika sätt i undervisningen i förskolan, men många gånger är den beroende av en pedagog. Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) menar att pedagoger kan berätta sagor utan att läsa innantill, sagorna kan kompletteras med rekvisita eller tillhörande rörelser som förstärker dess avtryck. Vidare menar författarna att pedagoger måste få barn att prata om sagan för att kunna få reda på barnens

funderingar kring den. På så sätt kan pedagoger lyfta barnens olika uppfattningar av en saga och då även kunna göra deras olika tankar synliga för samtliga, samt arbeta med sagan på olika sätt. Grunden i ett utvecklingspedagogiskt perspektiv är att arbeta på olika sätt och som pedagog ta vara på både barnens och sina egna idéer samt mångfalden av dessa (a.a).

Pedagogerna från vår studie är rörande överens om sagans kraftfulla betydelse, men åsikterna skiljer sig åt vad det gäller hur materialet tillämpas. Som nämnt ovan finns det flera olika sätt att nyttja sagorna i förskolan och detta framgick även i våra intervjuer, pedagogernas svar i vår studie tydliggör den breda variation som sagorna besitter. Nedan citerar vi eller sammanfattar pedagogernas svar på frågan hur de arbetar med sagan i verksamheten.

I stunden när jag läser sagan ställer barnen många frågor som vi diskuterar men sen är det inte alltid som man fortsätter arbeta med det. Denna boken handlar om verkliga livet så de genererar mer frågor när barnen känner igen sig, de skapar ett intresse för något de känner igen. Att få frågor från barnen är jättebra,

21 det är bra material att utgå ifrån. Om pedagogen vill prata om empati, är denna

bok bra då Charlie blir ledsen över att nallen är försvunnen.

Pedagog (1)

Pedagog (1) anser att hens funktion vid sagostunder är att vara en närvarande pedagog, som bidrar med stöttning under sagans gång och hjälper till att utveckla barnens förståelse av händelseförloppet. Pedagog (2) menar att det är just pedagoger som kan bidra till utveckling av att barn lär sig reflektera, det vill säga att prata tillsammans med barngruppen under sagan. Även Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) menar att pedagogen bör stanna upp och svara på frågor, men också ställa frågor till barnen som sätter igång olika tankeprocesser och som får barnen att reflektera över olika händelser.

En slutsats som kan dras av detta är att pedagogens delaktighet i sagostunder är avgörande för barns lärande, detta då pedagogen besitter förmågan att vidareutveckla barns bearbetning av en sagas händelser. En situation i förskolan skulle kunna vara att en pedagog läser en saga och ber direkt efter sagans slut, barnen att ställa sig i matkö. Vid ett sådant avslut lyfter pedagogen inte barngruppens eventuella frågor om sagan och riskerar således att avbryta barns lärande. Detta framgår i tidigare forskning av Edwards (2008) som betonar vikten av att prata om sagorna tillsammans med barnen, då detta fördjupar tolkningen och upplevelsen av sagan. Författaren menar också att det är en förutsättning att samtala med barnen om sagan, om pedagogens mål och tanke är att barnen ska knyta an till händelserna eller koppla dessa till sig själva (a.a). Det

utvecklingspedagogiska perspektivet förespråkar också att barn lär sig genom sina erfarenheter och utav varandra, således skulle pedagoger kunna planera aktiviteter som följer efter en sagostund. Aktiviteterna bör då innehålla såväl fri lek och samspel mellan både barn och vuxna, för att barnen både ska få lära sig av sina kamrater, egna

erfarenheter samt för att få vägledning av pedagoger.

Under våra intervjuer frågade vi alla pedagoger om de brukade samtala kring sagorna de läser tillsammans med barnen. Pedagog (2) arbetar med barn i åldrarna 3–4 år och hen upplever att det blir en diskussion kring dennes valda saga, dock en väldigt kortfattad sådan. Barnen har många funderingar kring draken i sagan, varför den sprutar eld och sedan försvinner och inte nämns mer. Pedagog (2) brukar låta barngruppen själva

22

komma fram till en slutsats tillsammans och samtalet stannar oftast upp i enkelheten av att draken är elak och därför sprutar den eld.

Barnen undrar mycket varför draken gör som den gör och vart draken tar vägen. Jag förklarar att det inte är en elak drake, den bara gör som drakar gör. Det är inget fokus på den onda karaktären som man måste besegra.

Pedagog (2)

Edwards (2008) menar att det sällan finns fullbordade svar när det gäller samtal kring sagor och att syftet med ett sådant samtal inte heller är att nå fram till just det. Det handlar istället om en strävan efter att väcka tankar hos barngruppen och möjligtvis skapa nya funderingar och tankeställningar hos dem (a.a). Genom att pedagog (2) inte fördjupar sig och inte försöker ge tydliga svar på barnens fråga om draken, tillåts gruppen att bilda sina egna uppfattningar. Att även prata om frågan tillsammans när sagan är klar, skulle kunna resultera i en positiv lärandesituation, där barnens

funderingar är i fokus. Riddersporre och Persson (2017) menar att barn blir involverade på ett annorlunda och mer lärorikt vis när det är deras perspektiv som är ledande. Barnen får på så sätt lyssna till sina kamraters tolkningar av sagan och det skapas en möjlighet att lära sig av varandra, istället för att enbart få konkreta svar av en vuxen. Riddersporre och Persson (2017) poängterar vikten av att barn får tillfälle att

kommunicera med andra barn samt vuxna och hur detta främjar deras engagemang till diskussion.

Ekelund (2007) menar att ett boksamtal bör vara en öppen plats där barnen kan känna sig trygga med att prata fritt om deras tankar kring dit sagan tar dem, även om samtalet kan leda till något helt annat än vad som var tanken från början enligt den som berättat sagan (a.a). Pedagogens funktion i samband med sagan framstår även här som ett nödvändigt komplement vid högläsning, detta då det ännu en gång betonas hur en närvarande pedagog kan tillföra stöd för barn att lära sig reflektera.

Pedagog (6) berättar om hur dennes verksamhet varje läsår startar med kompisveckor som en introduktion, då det är en avdelning för endast femåringar. Det är således nya barn varje läsår som ska lära känna varandra och skapa nya kompisrelationer, vilket ibland kan upplevas som obehagligt för både stora som små människor. Pedagog (6) förklarar att sagan om Haren och Igelkotten ger en bra start i en ny barngrupp då sagan

23

tar upp känslor såsom oro, ilska och orättvisor och pedagog (6) upplever att barn har lätt för att relatera till känslorna i sagan.

Budskapet är kamratrelationer, avundsjuka, orättvisor - begrepp som är svåra att ta på. Man kan se att haren blir röd i ansiktet av ilska. Igelkotten är mån om harens känslor. Detta är egenskaper vi försöker inplantera hos barnen. Att ha tillit till sin egen förmåga. Kan man inte kommunicera i sin egen vardag och förklara varför du blir arg, då försvinner du och blir bara ett argt barn. Exempelvis om du slår ett annat barn för att det barnet tog din pinne.

Pedagog (6)

I ovanstående citat förklarar pedagog (6) budskapet i sagan och berättar om de delar i sagan som personalen väljer att arbeta med tillsammans med barngruppen.

Illustrationerna i sagan visar tydliga minspel och detta menar pedagog (6) är något som underlättar för barn, de kan lättare koppla sina egna erfarenheter och känslor till sagan tack vare det och på så sätt öppnas det upp för samtal kring dessa känslor, vikten av att kunna kommunicera sina känslor samt hur konflikter kan lösas på bästa sätt. Ekelund (2007) menar att barn kan jämföra sina egna känslor och upplevelser med det som tas upp i sagor. En specifik känsla eller upplevelse hos ett barn kan genom en saga bekräftas om karaktärer i sagan känt och upplevt samma saker (a.a). På detta sätt kan sagan möjligtvis hjälpa barn att förstå eller hantera en viss känsla eller upplevelse. Pramling, Asplund Carlsson, Klerfelt (1993) nämner sagan som ett verktyg till den emotionella bearbetningen för barn. Sagan kan bidra till att barn förstår och känner igen sina egna känslor som exempelvis sorg eller glädje när dessa sätts i relation till olika händelser och karaktärer (a.a).

Även pedagog (5) arbetar på liknande sätt med att använda en saga som start för en viss situation, dock inte kring starten av varje läsår utan istället när alla hjärtans dag närmar sig. Vid denna högtid arbetar personalen och barngruppen med vad de kallar för vänliga veckan och startar temat med att läsa sagan som pedagog (5) valde till denna studie, Hemliga kompisar, då den handlar om betydelsen av att vara snäll och att visa omsorg mot varandra. Personalen har dessutom tagit efter idén som sagans lärare får, att låta barngruppen ha hemliga kompisar under en veckas tid som de ska vara extra snälla mot. En del av barnen uttryckte att det ibland kändes svårt att minnas vilken kompis man skulle vara extra snäll mot och pedagog (5) menar på att det kan vara bra för barnen att glömma, för då gäller det att vara extra snäll mot alla kompisar istället. Med detta sagt

24

avslutar vi vårt avsnitt angående pedagogen och sagan i kontext med varandra och riktar nu vårt fokus mot sagornas budskap.

5.2 Sagornas budskap

Under studien har vi fördjupat oss i sagornas budskap, delvis via våra pedagoger och intervjuerna de deltog i. Ett konstaterande så här långt kan vara att det är via sagorna som barn kommer i kontakt med olika situationer, konflikter eller andra händelser som de antingen har eller inte har varit med om tidigare. I de flesta sagorna gömmer det sig ett budskap eller flera i sagornas händelseförlopp som oftast förtydligas i slutet och bidrar till lärdom. Pedagog (3) och pedagog (4) har valt sagor med avstamp i

barnkonventionens rättigheter och pedagog (3) menar att budskapet i hens utvalda saga är att upplysa barnen om deras rättigheter och skyldigheter. Pedagog (4) betonar att det främsta budskapet i hens saga är att barnen förhoppningsvis ska känna sig jämlika och att sagan ger en effekt i längden som bidrar till att barnen vågar vara sig själva. Pedagog (1) anser att budskapet i sagan om Hilda och Charlie är att barnen ska få känna igen sig och att sagan förhoppningsvis kan bidra med en känsla av gemenskap. Edwards (2008) stöttar denna tanke och menar också att sagofigurer kan stärka barns självbild.

För att barn ska kunna ta till sig en sagans budskap, poängterar pedagog (6) att det är en primär förutsättning att barnen har intresse av innehållet och hur det presenteras om de ska kunna ta in någon form av budskap som vidare leder till lärdom av sagan. Pedagog (1) anser att budskapen i sagorna möjligtvis kan var mindre eller mer tydliga, beroende på hur pedagogen väljer att arbeta med sagan. Vidare berättar pedagog (1) om hur de arbetar för att just kunna förstärka sagornas budskap och för att sedan kunna skapa en dialog med barnen om det.

I höstas upptäckte vi att barnen gillade att bygga. Då valde vi att arbeta utifrån en saga,de tre små grisarna, och barnen fick bygga varsin konstruktion i olika material precissom grisarna gjorde. Sagor är ett bra sätt att starta upp projekt på och ställa frågor tillbarnen, samt ett sätt för barnen att sätta ord på vad de funderar på och sagornas budskap får på så sätt en noggrann genomgång.

Pedagog (1)

Vi kan dra en liknelse mellan det pedagog (6) och (1) svarade. Då barnens intresse är en förutsättning för att de ska kunna ta in budskapen från sagor och att det ska ske ett

25

lärande, är det en idé att arbeta som pedagog (1) beskriver. Genom att identifiera vart barnens intresse ligger just nu, kan pedagoger anpassa undervisningen efter dessa och på så sätt fånga barnens uppmärksamhet den stunden. Edwards (2008) ger exemplet att låta barn göra egna bokpåsar och på så sätt bilda en interaktion mellan skapandet och sagorna. Pramling, Asplund Carlsson, Klerfelt (1993) lyfter andra sätt att möjliggöra interaktion mellan sagan och skapandet. Om pedagoger vill fokusera på ett visst budskap i en saga kan pedagogen exempelvis ställa ledande frågor till barnen, spela teater eller låta barngruppen skapa och vara kreativa i bild (a.a). Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007) menar att de barn som besitter svårigheter med att uttrycka sig, bör få möjlighet att försöka göra detta på andra sätt. De barn som ofta har

svårigheter med talet, kan många gånger istället uttrycka sig genom att vara just kreativa i bild (a.a). Då ett utvecklingspedagogiskt perspektiv förespråkar ett lärande med variation, går det att anpassa undervisning efter barnens olika förutsättningar.

Beltchenko (2016) menar att bilderna i sagor lär oss något om karaktärerna, deras egenskaper och ageranden som förekommer beskrivs på så sätt även visuellt via

bilderna och inte bara muntligt via text. Fyra av pedagogerna nämner under intervjuerna hur bilderna i sagan kan bidra till att förstärka budskapen. Pedagogerna beskriver hur bilderna visuellt kan förtydliga karaktärernas känslor och hur de bemöter varandra. Pedagogerna menar också att bilder som beskriver miljön i sagan och som karaktärerna befinner sig i, för barnen närmare händelserna och på så sätt kan de ta till sig och förstår budskapen lättare. Pedagog (4) menar annorlunda och anser att om barn inte får färdiga bilder till sagans text så är det mer troligt att barnen upplever sagan som mer personlig, då de måste använda sin egen fantasi och egna erfarenheter för att skapa bilder i

huvudet åt sagan. Vidare menar pedagog (4) att när en saga inte kompletteras med bilder, framhävs texten mer och på så sätt också händelserna i sagan. Det kan resultera i att barn har fokuserat mer på vad sagan vill få fram än på bilderna, det vill säga sagans budskap.

5.2.1 Sagor i samspel med digitalisering

Pedagogerna har möjligheten idag att välja och vraka mellan sagor på digitala verktyg och kan även välja bort att läsa upp sagan själv. Samtliga av pedagogerna i vår studie använder fysiska sagor samt de som finns på digitala plattformar, således har alla

26

pedagogerna erfarenhet av de båda perspektiven. Pedagogerna har delvis delade

meningar kring detta ämne och är i enighet andra gånger. Vi frågar pedagogerna om de tror att budskapet kan påverkas beroende på om det är de som pedagoger som läser eller en digital röst. Pedagog (4) menar på att en del digitala röster inte betonar händelser i sagan, till skillnad från en pedagog som läser med inlevelse genom att förställa rösten och gestikulera.

Budskapet når fram bättre när en pedagog läser, men beror också på vilket humör barnen är på. De kan vara väldigt fokuserade på det som spelas upp via projektorn, men risken med att spela upp sagan med en digital röst är att pedagoger ofta gör annat då och är då inte närvarande på samma sätt som annars.

Pedagog (3)

Pedagog (3) uttrycker risken med att pedagoger inte är lika närvarande, då sagorna uppläses automatiskt. Det väcker tanken hur det digitala skulle kunna vara en fördel om pedagogen är närvarande och finns tillgänglig för barnen. Vi citerar nedan pedagog (5) åsikter kring de digitala sagorna.

Den största skillnaden är tillgängligheten med digitala böcker, det har varit ett lyft tack vare att de finns på en plast som har tillgång till projektorer. En stor projektorbild har utvidgat möjligheterna med böckerna. Jag tar upp bilderna på en stor skärm och sen diskuterar jag tillsammans med barngruppen. Den fysiska boken har bättre plats hemma, det blir ofta en status om vem som ska sitta närmast fröken vid att läsa fysisk bok. Det blir ofta konflikter vid högläsning om att få se bilderna i boken.

Pedagog (5)

Ur pedagog (5) perspektiv så är det de digitala sagorna att föredra i undervisningen, detta då alla får en chans att se. Konflikterna som kan uppstå mellan barn när inte alla får se bilderna samtidigt, kan vi båda personligen komma ihåg från vår tid på förskolan. Under den tidpunkten hade pedagogerna inte tillgång till de digitala verktyg som finns idag och med vidare fundering kan vi känna hur tacksamma vi som förskolebarn hade varit över att få slippa trängas med kamraterna på sagostunden. Antalet tillåtna barn i varje barngrupp ökar med tiden och resulterar i att resurser begränsas, det vill säga många barn på få pedagoger. Edwards (2008) påpekar det faktum att verksamheten besitter större barngrupper, färre personaltimmar och nya arbetsuppgifter som

exempelvis dokumentation och uppföljning, men att det inte bör stoppa de som arbetar i förskolan. Författaren menar att pedagoger inte bör jämföra den moderna verksamheten med hur det var förr, istället uppmanas personalen att göra vad de kan med det de har.

27

Det inte är barnens fel att världen ser annorlunda ut, det är vuxnas ansvar att få det att fungera ändå och att skapa en rutin som förser barnen med sagor allt mer frekvent i förskolan (a.a).

Vi funderar på hur budskapen i sagorna framgår lika tydligt beroende på om en pedagog eller surfplatta högläser. En del pedagoger väljer att använda sig av appen Polyglutt som finns på digitala verktyg, rösten som kan väljas till är en inspelad röst som läser upp sagan automatiskt. På detta sätt har vi konstaterat att en pedagog inte är tvungen att vara lika närvarande vid sagostunden, som vid egen högläsning. Vi ställer vidare frågan om hur innebörden av sagornas budskap skulle kunna påverkas av pedagogernas frånvaro respektive närvaro. Pedagog (6) menar på att de inspelade rösterna kan uppfattas som väldigt monotona och att det finns en brist på inlevelse, vilket i sin tur skulle kunna riskera barnens intresse för handlingen som inte heller skulle ta till sig budskapet då. Edwards (2008) menar att en engagerad högläsare har en central betydelse för

upplevelsen men även till stor del för förståelsen. Författaren lyfter potentialen med att använda rösten, tonläge och röstvolym, men också ansiktets miner och möjligheten att gestikulera med kroppen för att förstärka intrycket av sagan. Förmågan att upprätthålla lyssnarnas intresse och koncentration med hjälp av kropp och röst, är en av de mest väsentliga egenskaperna hos en högläsare (a.a).

Edwards (2008) betonar också vikten av att en närvarande röst bidrar till sagostunderna och finns tillgänglig för frågor, samtal eller funderingar. Det är ett oersättligt

komplement för barn i verksamheten (a.a). Pedagog (5) uttryckte att det kan finnas en risk att barn eventuellt inte avbryter en digital röst för att yttra sig och på så sätt

stimulera olika tankar, detta då det kan upplevas som mer naturligt att avbryta en person som du har interaktion med. Samtliga av pedagogerna är stundvis både tveksamma och positiva till det digitala inslagen i verksamheten av olika anledningar och dessa skiljer sig åt bland vissa. Pedagog (3) menar att de digitala verktygen har medfört ett lugn under sagostunderna, då hen liksom pedagog (5) upplevt konflikterna med barn som trängs för att få se bilderna i sagan. Bilderna visas ju då som nämnt tidigare på en stor skärm och hela barngruppen ser bilderna samtidigt som sagan läses. Nedan följer ett citat av pedagog (3) som uttrycker sin inställning till det digitala inslagen i

28 Det är på gott och ont, man når de barn som inte är intresserade av böcker bättre

med digitalt, för det är likt en film. Det är fler barn som stannar upp och lyssnar på det digitala.

Pedagog (3)

Vidare menar pedagog (1) att intresset för att läsa vanliga sagor ur en bok har svalnat. Hen tror att det kan bero på att det inte läses lika mycket sagor hemma nu som förr. Vi frågar pedagog (1) om hur hen tror att budskapet i sagorna kan påverkas av den digitala inspelade rösten på Polyglutt.

När vi pedagoger läser från exempelvis en iPad blir det samma effekt som om vi skulle använt en fysisk bok. Den inspelade rösten har inga skiftningar och är entonig vilket kan göra att barnen tappar fokus under sagans gång, men själva budskapet förstörs inte.

Pedagog (1)

Vi funderar på om en kombination av dessa sätt skulle kunna vara ett koncept som är mest främjande för barnens utveckling. Alltså att ta upp en saga på projektorn så att alla barn får tillgång till bilderna samtidigt och som ett komplement till sagan. Att stänga av den digitala rösten och att pedagogen läser sagan själv med inlevelse och närvaro, på så sätt skulle barnen också kunna stoppa sin pedagog och ställa frågor. Beltchenko (2016) betonar vikten av att pedagoger strävar efter en verksamhet som kan bibehålla en god miljö som avser både tid och möjlighet till att kunna stimulera barns nyfikenhet och intressen. Det är pedagogens ansvar att skapa en omgivning i verksamheten som i sin tur kan stimulera och främja barnens lärande, en pedagog som aldrig anser sig vara fullärd strävar alltid efter att lära sig tillsammans med sin barngrupp.

5.2.2 Sagornas syfte

Genom studiens gång har vi funnit flera olika syften med sagoläsning, fördelar som läs och språkutveckling eller skrivutveckling är de mer teoretiskt gynnande elementen. Thomsen (2013) menar att i takt med att talet börjar utvecklas tar den mentala

utvecklingen form, således följer nya möjligheter för barn som exempelvis förmågan att skapa sociala relationer med både barn och vuxna. En ökad förståelse för känslor och andra människor levnadssituationer, är också anledningar till att läsa sagor för barn enligt de pedagoger vi intervjuat. Det finns således både teoretiska fördelar samt

emotionella fördelar som främjar barn och deras personliga utveckling. Vid frågan med vilket syfte pedagog (2) läser sin saga med barngruppen fick vi nedanstående svar.

29 Språket. De är så viktigt att barnen får höra mycket ord och får mycket språk

med sig. Man måste blanda och hitta olika typer av texter för att varje barn ska få ut så mycket som möjligt av det. Att väcka tankar, vad är det de handlar om, lyfter det ett steg. Min förhoppning är att ge medel till att man kan tänka kring saker och lära sig att reflektera.

Pedagog (2)

Svaret knyter an till Fast (2014) som menar att det är bland annat via sagorna som barn lär sig nya begrepp och får mer kunskap om hur språket är uppbyggt. Lärandet sker många gånger omedvetet hos barnen och kan samt fungera som en grund till ett framtida lärande för skriv och läsutveckling (a.a).

Pedagog (1) menar att ett syfte med sagor är att det kan fungera som startkablar inför att prata om olika saker, exempelvis i sagan Hilda och Charlie sover över samarbetar sagans karaktärer och hjälps åt. När pedagogen läser sagan menar hen att det öppnar för diskussion med barngruppen, vilket i sin tur leder till att barnen ställer fler frågor och får svar på sånt som de kanske inte ens visste att det undrade över.

Denna boken handlar om verkliga livet så de genererar mer frågor när barnen känner igen sig, de skapar ett intresse för något de känner igen.

Pedagog (1)

Pedagog (3) är enig och menar också att ett syfte med att läsa sagor är att lyfta olika frågor eller konflikter som är relevanta för barn. Ifall något tråkigt skulle ske som är svårt för ett barn att ta sig an är sagornas värld ett sätt för barn att försöka förstå. Edwards (2008) förklarar att människan alltid har använt sig av sagor för att undersöka rädslor, enda sen urminnes tider. Sagor som tar upp svåra eller otäcka upplevelser kan ge barn en möjlighet att förstå vad som sker eller uttrycka sina känslor kring det. Författaren poängterar att sagorna i sin självständighet inte kan skapa känslor som empati, trygghet eller förståelse. Det är istället en öppning till att samtala tillsammans då det är dessa samtal som i efterhand kan bidra med en positiv inverkan (a.a).

Syftet med sagan är att alla ska känna sig lika mycket värda, att alla står för den de är. Att det ger en effekt i längden, det är min förhoppning som pedagog och jag upplever att barnen vågar vara sig själva. Vi hade pojke som kom till förskolan med nagellack en dag och hans mamma var orolig över hur de andra barnen skulle reagera, men ingen kommenterade nagellacket.

Pedagog (4)

Sagornas värld kan även ses som ett verktyg för att utveckla egenskaper och tankesätt hos barn som främjar deras personliga utveckling. Pedagog (4) läser således sagan Lika

30

värde i syftet att barngruppen ska ta till sig budskapet sagan förmedlar, att vi alla är lika värda. Pedagogen upplever att budskapet når fram, detta då det inte förekommer någon kränkande behandling barnen emellan baserat på faktorer som bland annat utseende och klädstil. Pramling, Asplund Carlsson och Klerfelt (1993) poängterar att barn kan, genom att läsa en saga, uppfatta nya aspekter på hur världen är och hur människor bör behandla varandra. Men för att ett barn ska kunna förstå både sin omvärld och sig själv genom sagor behöver pedagogen finnas där och stötta, samtala och reflektera

31

6. Slutsats och diskussion

I detta avslutande kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat. Vår diskussion

innehåller våra reflektioner om de områden som vår studie har behandlat. Vi lyfter de viktigaste poängerna från analysen och diskuterar syftet med hjälp av dessa. Därefter diskuterar vi hur vår metod och vårt tillvägagångssätt har fungerat. Slutligen kommer vi att ge förslag till fortsatt forskning.

6.1 Sammanfattning av resultat

Denna studie framhäver fördelarna med sagornas egenskaper i förskolans undervisning. Vår analys synliggör att kombinationen av saga, lek och lärande kan bilda ett främjande samspel mellan barn och dess omgivning. Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007) menar att barns erfarenhetsvärld samt förståelse av denna formas efter barns olika förutsättningar. Oberoende av dessa förutsättningar kan sagan kan erbjuda barn verktyg för att bearbeta sina känslor, erfarenheter och lärande. En pedagog kan stödja sagan genom att utveckla den till något mer som exempelvis en lek, ett samtal eller en gemensam teater. På så sätt används sagan som ett verktyg för vidare undervisning och möjligheterna med sagan tas tillvara på.

Under våra intervjuer uppdagades det en önskan från de flesta av pedagogerna att kunna arbeta mer med sagan och dess möjligheter till utveckling. Några av pedagogerna

uttryckte att de främst använder sagan vid terminsstart eller som introduktion av ett visst ämne som de önskar att fördjupa sig i tillsammans med barngruppen. Sedan framgår det av pedagogerna att de ofta glömmer bort sagan och dess fördelar på grund av

exempelvis tidsbrist, personalbrist och bristen av barngruppens intresse. Vi uppfattar det utifrån pedagogernas svar, som att samtliga har kunskap om sagan samt denna potential till undervisning som sagan besitter och att de gör vad de kan för att bibehålla detta verktyg i förskolan.

Slutligen, vill vi dock påminna om sagans ursprung som en källa till både avkoppling och rekreation och som ett sätt att förmedla kunskap. Både aspekterna är lika viktiga, men det är nödvändigt att man som pedagog blir medveten om att det inte räcker med att läsa upp en saga för att barn skall förstå denna.

32

6.1.1 Reflektioner över studiens resultat

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) skriver om det

utvecklingspedagogiska perspektivet och hur den kopplas till tanken om att barn lär sig av andra barn, att det är främjande att stimulera interaktionen barn emellan i

undervisningen. Den gemenskap som finns i förskolan stimulerar barns sociala

relationer och bidrar på så sätt också till att barn lär sig av varandra, detta genom att barnen kompletterar varandra på grund av deras olika kunskaper. Genom att barn leker med varandra uppstår ofta ett lärande omedvetet, detta genom att de tar efter sina kamrater. Förskolans regler kan också fungera som riktlinjer för barn att konstruera en lek, genom att de via reglerna vet hur de vill att deras kamrater ska bete sig (a.a).

Precis som att förskolans regler kan fungera som riktlinjer i barns lek, tänker vi att budskapen i sagorna också kan göra det. Det skulle kunna vara ett enkelt sätt för pedagoger att se till att barnen bearbetar sagan, genom att hjälpa barnen initiera en lek kring den. Edwards (2008) menar att barn kan tolka sagor i efterhand och det kan då vara en god idé att upprepa sagan med hjälp av olika tillvägagångssätt för att öka barns förståelse för ämnet sagan behandlat. Två av de pedagoger vi intervjuade berättade att delar av deras barngrupper ofta leker sagorna som en pedagog har läst och att det på så sätt utmärker sig vilka barn som verkligen tagit till sig sagan och hur lekarna fördjupar dessa barns minne av sagan.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan. Under flera lärorika månader har vi fördjupat oss i forskning, litteratur och material från våra intervjuer samt i sagornas värld. Det har varit givande för vår framtida profession som förskollärare och vi har fått ett nytt förhållningssätt till sagor och de positiva egenskaper som kan utvecklas genom att läsa. Vi har umgåtts teoretiskt med många kloka forskare och författare och vi vill avsluta med ett citat från en av dessa. “Förskoleverksamhetens kärna är den enskilda pedagogens kunskap, vilja och lust.” (Edwards 2008, s. 149). Det är således upp till varje enskild pedagog att ta vara på sagan och dess positiva inverkan för att varje barn ska få möjligheten att upptäcka sagornas värld och allt därtill.

33

6.2 Metoddiskussion

Som nämnt tidigare använde vi oss av snöbollsmetoden för att kontakta pedagoger som ville delta i vår studie. En metod som gav önskat resultat och som vi överlag är nöjda med att vi använde, men vi upplevde att det tog tid för våra kontaktpersoner att hitta pedagoger som var villiga att delta. Således vet vi idag att metoden inte är ideal för ett arbete med begränsad tid. Det material vi valde att använda oss av i denna studie var svar från kvalitativa samtalsintervjuer. Vi hade nedskrivna frågor med oss till varje intervjutillfälle men vi hade ett förhållningssätt som gick ut på att vara öppna för att lämna frågorna och låta varje pedagog prata fritt om hen skulle vilja. Varje intervju har fungerat någorlunda på samma sätt men vissa intervjuer har skiljt sig åt. En del

pedagoger gav endast ett enkelt strikt svar på varje fråga och kände sig sedan nöjd medan andra pedagoger endast behövde en fråga för att sedan prata fritt om sin syn på studiens ämne. I efterhand har vi insett att det skulle underlättat om vi haft en inspelning under samtalen för att vara säkra på att få med allt pedagogerna sa och dessutom hade vi båda två kunnat vara lika delaktiga i samtalet.

6.3 Fortsatt forskning

Under tiden vi har arbetat med vår studie har vi resonerat kring huruvida den fortsatta forskningen skulle kunna se ut. Vi upplever att det hade varit intressant att undersöka sagor i samspel med digitalisering över en längre tidsperiod. Vi ställer oss frågan om språkutvecklingen skulle se likadan ut eller förändras, till det positiva eller negativa, om endast de digitala sagorna fanns kvar i förskolans verksamhet. Eftersom digitaliseringen fortfarande är relativt ny har det inte funnits möjlighet att forska kring detta tidigare.

34

Referenslista

Alvarez, Homero (2017). Barnens planet. Stockholm: Gothia Fortbildning AB

Bross, Helena & Rönns, Christel (2006). Hemliga kompisar. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag

Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur

Ekelund, Gabriella (2007). Om barn och böcker: samtal kring berättelser. Borås: Sjuhäradssbygdens tryckeri AB

Fast, Carina (2014).Tysta! Jag vill berätta (s. 29-48) i Riddersporre, Bim & Bruce,

Barbro (red.) (2014). Berättande i förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Hjärpe, Krista (2012). Hilda och Charlie sover över. Grafiche D’Auria, Italien: B. Wahlströms Bokförlag

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerups

Mendel-Hartvig, Åsa (2016). Drakeld. Stockholm: Natur & kultur

Palm, Linda & Sollenberg, Lisa (2014). Lika värde. Stockholm: Natur & Kultur

Pramling, Ingrid, Asplund Carlsson, Maj & Klerfelt, Anna (1993). Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2014). Det lekande lärande

barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 2. uppl. Stockholm: Liber

Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2007). Grundläggande

35

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2014). Berättande i förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. 2. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande - fokus i

kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber AB

Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det

kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag

Thomsen, Pia (2013). Det berättande barnet - Stimulera förskolebarn att uttrycka sig i

ord. Lund: Studentlitteratur AB

Wänblad, Mats & Gustavsson, Per (2016). Vad gör du om jag får en vän? Stockholm: Lilla Piratförlaget AB