• No results found

Digitaliserad undervisning i svenska som andraspråk En kartläggning av lärares bruk av digitala resurser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Digitaliserad undervisning i svenska som andraspråk En kartläggning av lärares bruk av digitala resurser"

Copied!
55
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakulteten för lärande och samhälle

Vidareutbildning av lärare

Examensarbete i

Svenska som andraspråk

15 högskolepoäng: grundnivå

Digitaliserad undervisning i svenska

som andraspråk

En kartläggning av lärares bruk av digitala resurser

Digitized teaching in Swedish as a second language

A survey of teachers' use of digital resources

Salim Mohammed Ali

Ämneslärarexamen 7–9 2019-09-20

Examinator: Jan Nilsson Handledare: Johan Elmfeldt

(2)

1

Abstract

Studien fokuserar på digitaliseringen och dess användning vid inlärning och undervisningen i ämnet svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som undervisar svenska som andraspråk i tre olika gymnasieskolor använder digitalisering och hur de hanterar de olika digitala resurserna i sin undervisning. En digital enkät med öppna frågor används som kvalitativ metod för att samla in data kring lärarnas syn på digitalisering och hur digitalisering används samt i vilken omfattning. Ett par klassrumsobservationer har också utförts för att komplettera svaren som har framkommit i enkäten.

Studiens resultat visar tydligt att lärarna i de tre olika skolorna använder digitala resurser, framförallt Google plattformen i större utsträckning än andra digitala verktyg. Några av informanterna använder den medvetet för att utveckla vissa språkliga aspekter som fonologi, morfologi och syntax. Informanterna visar att de kan hantera de digitala resurserna på ett välplanerat sätt. Alla lärare använder sig av Google Classroom både som språkutvecklande plattform där multimodala uppgifter läggs och att ge återkoppling och rätta elevernas arbete. Sociala medier däremot används väldigt begränsat i undervisning. Vissa lärare använder även kompensatoriska digitala resurser såsom talsyntes för att utveckla fonetik hos nyanlända elever och inte bara de som har lässvårigheter. Klassrumsobservationerna nyanserar till stor del de svar som framkom i enkäten genom att se lärarna använda vissa digitala verktyg.

Studien belyser generellt två synvinklar avseende digitalisering i undervisningen. Den ena är lärarnas intresse och vilja att digitalisera sin undervisning och den andra synvinkeln är bristen på resurser kring kopplingen mellan språkdidaktik och digitalisering utifrån forskningsperspektiv.

Nyckelord: Andraspråkundervisning, digitalisering, digitala resurser, nyanlända elever, språkdidaktik, svenska som andraspråk

(3)

2

Innehåll

Abstract ... 1

Inledning ... 4

Syfte och frågeställning ... 6

Frågeställningar ... 6

Definitioner ... 6

Bakgrund ... 7

Kommunen och Google ... 8

Nyanlända och andraspråksinlärning... 9

Multimodalitet och språkutveckling ... 10

Digitalisering i skolan ... 11

Digitala resurser ... 11

Digitalisering eller icke digitalisering ... 12

Teoretiska utgångspunkter ... 14

Språkdidaktik och andraspråksinlärning ... 14

Om transfer och kodväxling ... 15

Fonologi ... 15

Språkstrukturen ... 16

Morfologi ... 16

Syntax ... 17

Digitalisering och språkdidaktik ... 18

Metod ... 21 Val av metod ... 21 Enkät ... 21 Klassrumsobservation ... 22 Urval ... 23 Genomförande ... 24 Resultat ... 27 Enkätfrågor ... 27

(4)

3

Användningsomfattning av digitalisering i ämnet svenska som andraspråk ... 27

Didaktisk användning av digitalisering i svenska som andraspråk ... 29

Klassrumsobservationer ... 34

Kassrumsobservation 1 ... 34

Klassrumsobservation 2 ... 34

Analys ... 36

Digitaliseringen i undervisningen av svenska som andraspråk... 36

Digitalisering och språkdidaktik ... 38

Klassrumsobservationer ... 39 Klass 1 ... 39 Klass 2 ... 40 Diskussion ... 42 Metoddiskussion ... 43 Avslutning ... 45

Examensarbetet i min yrkesroll ... 45

Referenslista ... 47

Digitala referenser ... 49

Bilagor ... 52

Bilaga 1 (Enkätfrågor) ... 52

(5)

4

Inledning

Svenska som andraspråk är ett viktigt ämne bland skolämnena och det undervisas i alla årskurser från grundskola till gymnasium. Ämnet har flest antal undervisningstimmar bland alla andra ämnen enligt Skolverkets Timplan för grundskolan (2018). Ämnet ingår också i kurser inom gymnasiegemensamma ämnen som innan kallades kärnämne. Det utgör alternativ för nyanlända elever och elever med invandrarbakgrund att välja istället för ämnet svenska. Nyanlända barn och ungdomar kommer ständigt in i landet av olika anledningar och de måste tas emot och säkras plats på skolan inom rimlig tid. Alla nyanlända eller asylsökande barn som är folkbokförda eller bosatta i Sverige har rätt till utbildningen i det svenska skolväsendet. Det är reglerat också i styrdokument hur en nyanländ ska placeras. Skolverket anger att “den som är, eller ska vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen, ska anses bosatt. Då har man rätt till all utbildning i det svenska skolväsendet” (Skolverket 2018). Nyanlända behöver sträva mer än sina jämnåriga på skolan för att kunna hinna i kapp och utvecklas. Skolverket menar att “nyanlända elever har fler lärprocesser på gång samtidigt. En utveckling av den språkliga och kommunikativa förmågan sker parallellt med en åldersadekvat kunskapsutveckling” (Skolverket 2018). Det krävs flera insatser och stöd till denna elevgrupp för att uppnå målen och lyckas i skolan.

Det förekommer fortfarande heta diskussioner och argument i och utanför skolan om att digitalisera skolan eller att behålla det gamla arbetssättet med papper och penna. Digitala lösningar och digitala verktyg kan erbjuda möjligheter och utgör ett alternativ att välja om skolan ska lyckas med denna elevgrupp när de läser framför allt svenska som andraspråk. Med tanke på den omfattande digitaliseringen i samhället och inte minst i skolan ser jag vikten av att undersöka hur digitalisering används i undervisning av svenska som andraspråk för både läraren och eleven. Skolverket har redan reviderat kursplanerna i nästan alla ämnen så att de ska omfatta digitalisering. Styrdokumenten betonar vikten av digital kompetens för elever. Regeringen har beslutat 9 mars 2018 om förtydliganden och förstärkningar i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för både grund- och gymnasieskolan. Regeringen menar att “syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens” (Regeringskansliet 2017). Skolverket å sin sida talar om digitalisering som kompetens och som resurs, där eleven kan lära sig om och i digitalisering för att kunna använda digitala verktyg för kunskapsutveckling. Detta uppdrag läggs i slutändan på läraren att utföra så att denne enligt

(6)

5

Skolverket ”ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling.” (Skolverket 2018, s.15).

Jag ser digitalisering som resurs att användas överlag men framförallt i språkundervisning. Utifrån erfarenhet och de dagliga möten som lärare i ämnet svenska som andraspråk med olika digitala verktyg och redskap såsom smarttavlor, datorer, surfplattor och mycket annat växer behovet av medveten hantering och användning av digitalisering just i ämnet svenska som andraspråk.

(7)

6

Syfte och frågeställning

Syftet med mitt arbete är att undersöka omfattningen av digitala resurser bland tolv lärare i ämnet svenska som andraspråk på tre olika gymnasieskolor och på vilket sätt de används. Jag vill också undersöka i vilken utsträckning dessa språklärare är förtrogna med digitala resurser.

Frågeställningar

Mina frågeställningar är:

1. I vilken utsträckning används digitala resurser vid undervisning i ämnet svenska som andraspråk?

2. Vilka digitala resurser används vid undervisningen i svenska som andraspråk och på vilket sätt?

Definitioner

Jag presenterar här definitioner på några begrepp som upprepas i denna studie för att tydliggöra och åtskilja dessa begrep.

Digitalisering: Den är ”ett begrepp som innebär att material av skilda slag omformas för att kunna bearbetas i dator. ursprungligen omvandling av information från analog till digital representation, numera även allmänt om övergången till ett digitalt informationssamhälle” (Nationalencyklopedin u.å.). Digitalisering kan innefatta flera saker såsom datorer, mobiltelefoner, surfplattor men även appar och program.

Digitala resurser: Här menas alla elektroniska och tekniska apparater samt mjukvaror som finns på skolan till exempel smarttavlor, projektorer, kameror och digitala böcker.

Digitala medier: Det menas här alla medier som kan skapas, visas, modifieras, sparas och distribueras med hjälp av elektroniska apparater. Exempel på dessa är mjukvara som program och applikationer, digitala bilder, digitala videor, digitala böcker och webbsidor. Även sociala medier som Facebook och bloggar ligger under digitala medier.

(8)

7

Bakgrund

Bakgrunden till denna studie är mina iakttagelser och erfarenheter som språklärare. Genom mitt dagliga arbete med nyanlända elever som läser svenska som andraspråk och använder de digitala resurserna i form av apparater samt olika program och plattformar väckte mitt intresse att ta reda på hur mycket de här resurserna används och hur kunniga och medvetna lärarna är att använda dessa resurser.

Diskussionerna kring digitalisering av skolan har varit många och heta. De varierar mellan att ha digitalisering som mål i sig eller som ett sätt bland flera att uppnå andra mål i skolan. Dunkel & Lindgren (2014, s.10) skriver att ”istället bör vi försöka använda termer som uttrycker att vi vill använda digitaliseringen för att nå andra mål, som till exempel allas rätt till likvärdig utbildning, skolutveckling, inkludering och skolans anpassning till samhällsutveckling". I en annan debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet (23 feb. 2019) skriven av hjärnforskaren Torkel Klingberg hävdar att digitalisering i skolan är distraherande och påverkar eleverna negativt. Klingberg hänvisar delvis till forskning genomförd i USA som styrker hans påstående men å andra sidan kräver han tillräcklig forskning på digitalisering i klassrummet och varnar för allvarliga konsekvenser av inlärning och kunskap som kan orsakas av digitalisering.

Genom min erfarenhet som språklärare upplever jag stor oenighet bland lärarna kring frågan om digitalisering. I vissa fall hanterar somliga lärare digitalisering för digitaliserings skull vilket skulle kunna skapa problem och vilseleder eleverna mot målen medan andra i lärarkollegiet är skeptiska till digitalisering och inte använder digitala resurser alls. Denna inställning är inte heller optimal med tanke på att styrdokumenten betonar vikten om att använda digitalisering som möjlighet för att möjliggöra elevernas måluppfyllelse.

Skolverket har under 2017 reviderat olika styrdokument just avseende digitalisering. Syftet var att erbjuda eleverna god digital kompetens i skolan. Skolverket hävdar att ”de nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället” (Skolverket 2019). Eleverna behöver träna sig att kunna använda och att kunna hantera digitalisering. Den snabbväxande tekniken och digitalisering i samhället har gett upphov till stora förändringar framför allt i skolan. Regering har gett Skolverket i uppdrag att bland annat stärka digital kompetens i skolan. Regeringen betonar att

(9)

8

“den tekniska utvecklingen och digitaliseringen innebär förändringar i arbetslivet och samhället i övrigt. Det leder i sin tur till allt större krav och förväntningar på skolväsendets förmåga att ge alla elever, unga som vuxna, en god digital kompetens.” (Regeringskansliet 2019). Utifrån ovanstående blir min slutsats som undervisande lärare till nyanlända elever att denna elevgrupp behöver stöttas i både språkutveckling och digital kompetens.

Kommunen och Google

Den dominansen som Google har, kan bero på att kommunen där studien utfört, har avtal med Google och använder MaApps som är en akronym av kommunens första initialer och Google

apps. Detta gör att alla lärare som arbetar på kommunala skolor har ett Google-konto som ger

dem tillgång till alla Google tjänster som är avsedda för utbildning. De tjänsterna har ett samlingsnamn som heter GAFE och står för Google Apps for Education. Syftet av GAFE enligt internetjätten Google är att fler lärare ska öka sitt digitala användande. Vissa skolor har lokala riktlinjer att använda Google apps dagligen. Alla kommunala skolor i kommunen har egen Google site som en kommunikationsplattform där personalen på skolan möts och ta del av information bl.a. från ledningen. Personalen kommunicerar genom Google mejl. Den pedagogiska median eller verktyget Google Classroom används av de flesta lärare som undervisningsplattform.

Enligt enheten Pedagogisk Inspiration, som tillhör kommunen, hade man utsett en projektgrupp med uppdrag att undersöka och testa tillgängliga system som fanns för att välja en skolplattform. Efter samtal med flera pedagoger på olika skolor i kommunen var Google apps ett favoritalternativ. Projektgruppen fick testa och diskutera hur Google plattformen skulle möta kommunens önskemål och krav utifrån pedagogiskt perspektiv, och kom fram till att den var lämplig med att tanke på att den var tillgänglig även för elever och lärare utanför skolan. Det betyder att Googleplattformen har en bättre tillgänglighet jämfört med tidigare system som krävde att man skulle vara kopplad till ett intranät för att kunna komma in. Ett problem som dök upp innan man anlitade systemet var hantering av personuppgifter utifrån Personuppgiftslagen, PUL då. Detta problem fick man lösa genom att Google arbetade fram ett standardavtal enligt gällande EU-regler.

(10)

9

Nyanlända och andraspråksinlärning

Nyanlända elever kan ha med sig i bagaget kunskap om olika ämnen men inte när det gäller svenska språket. De kan ha goda grunder i sitt modersmål och kanske behärskar de andra språk i olika grad, ofta engelskan, men de kan inte svenska. Mattsson (2017) menar att ” inom språkforskningen råder stor enighet om att språk stöttar och främjar varandra, vilket innebär att utvecklingen av svenskan gynnas av att även modersmålet får utvecklas” (Mattsson 2017, s.15). Att ha ett gott och väletablerat modersmål är en förutsättning till bättre chanser att lära andraspråk och utveckla språkliga färdigheter i andraspråk. Vikten av modersmål för andraspråksinlärning är inget nytt men den nya utmaningen i frågan är att använda digitalisering i andraspråksinlärning.

Digitalisering kan underlätta och skapa nya möjligheter som kan synliggöra modersmål i kontrast till andraspråk genom olika digitala resurser till exempel Studi.se där man kan välja att växla mellan sitt modersmål och svenska både i tal och skrift. På så sätt kan inläraren se kopplingen mellan språken, både likheter och skillnader. Styrdokument talar om digital kompetens utifrån de olika skolämnena. När det gäller ämnet svenska som andraspråk talar styrdokumenten om hur språk fungerar i digitala miljöer, och vikten av att arbeta med gemensamma texter samt att använda digitala verktyg och medier för kommunikation och presentation. Skolverket anger bl.a. att ”… språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.” (Skolverket 2018, s.271). Det innebär att eleverna ska tränas i att kommunicera i digitala miljöer genom till exempel delat dokument eller digital plattform samt att ha kännedom om möjligheterna med detta och eventuella risker. Alla dessa områden kan mycket väl tillämpas både på första- och andraspråk för att utveckla språkinlärning hos eleverna.

Ett annat dilemma hos nyanlända elever är att de ofta har brist på digital vana för att de inte har haft lika stora chanser och möjligheter till datorer och digitala resurser som vi har det i Sverige vilket bör tas i åtanken av lärarna som arbetar med dessa elever.

(11)

10

Multimodalitet och språkutveckling

Människan lär sig med sinnen. Ju flera sinnen som används i inlärning desto snabbare och lättare går inlärningen. Att använda olika vägar ger större möjligheter och varierande sätt att ta in kunskap generellt och andraspråksinlärning är inget undantag. Det råder brist på forskning och studier om just sambandet mellan multimodalitet och andraspråksinlärning. Farr & Murray anger att:

/…/ we take a closer look at what is at stake with multimodality and how multimodal technologies may contribute to second language learning. It is important to emphasize that investigation in this domain is still in its infancy, resulting in a lack of research that examines the impact (Farr & Murray 2016, s.511).

Å andra sidan betonar författarna att multimodalitet erbjuder mer tillgänglighet till information i olika former samt att upprätta interaktivitet mellan olika representationer. De två faktorerna kan främja språkinlärning.

Syftet med undervisningen i svenska som andraspråk är enligt Skolverket bland annat att ”eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket 2108, s.269). Multimodalitet kan användas i den här meningen både som språkutvecklande och att följa ämnets syfte. Multimodala texter har funnits länge. Text och bild i olika böcker och skrifter är ett exempel på detta. Wedin & Hedman (2013) anger att ”multimodalitet och multimodala texter är i sig alltså ingenting nytt. Det nya är snarare att multimodaliteten har blivit uppmärksammad i högre grad, något som delvis hänger samman med den tekniska utvecklingen med olika digitala verktyg ” (Wedin & Hedman 2013, s.174). När man arbetar med multimodala texter blir möjligheten att engagera flera sinnen samtidigt större. De ökade möjligheterna har självklart både sina för- och nackdelar där de bland annat bidrar till aktivering av de olika sinnena och ger tillgång till fler resurser men de kan också utgöra nya utmaningar. Alla sinnen aktiveras och fungerar tillsammans när vi använder oss av till exempel någon eller några av de multimodala resurserna. Häggström och Örtegren (2017) konstaterar att “det visuellas betydelse som en del i det multimodala lärandet är ofta centralt. Även om vi lyssnar på ljud, hör uppläsningar av text och känner dofter, så är synsinnet engagerat i de flesta lärandesituationer” (Häggström & Örtegren 2017, s.14). Språket handlar om kommunikation och interaktion. Genom att använda multimodala resurser så som bild, ljud, film, färg, symboler osv. utvidgas möjligheterna till kommunikation och interaktion vilket ökar

(12)

11

både inflödet och utflödet hos språkinläraren. Hajer & Meestringa (2014) betonar vikten av språkligt inflöde som förutsättning för framgångsrik språkutveckling.

Digitalisering i skolan

Skolan är en viktig del av samhället och när digitaliseringen slår igenom i hela samhället når den först och främst skolan. Redan under 1980-talet började persondatorerna installeras på skolorna och datasalar upprättas att ta emot elever. Lärarna fick också fortbildning för att kunna hantera de nya apparaterna. Efter stabiliseringen av internet kunde man satsa på 1–1 projekt1. Detta har medfört nya krav på undervisningen. I sin avhandling anger Martin Tallvid att ” ett 1:1-införande leder först till förändringar på praktiknivå med utmaningar av lärares och elevers verksamhet” (Tallvid 2015, s.7). De digitala resurserna blev ett faktum på skolorna och måste tas till vara och användas i linje med de nya direktiv som angavs i den reviderade läroplanen 2018. Digital kompetens har blivit ett måste på skolan i takt med digitaliseringen av skolan. När det gäller ämnet svenska som andraspråk handlar det om att kunna ta hjälp av digitala verktyg för att främja språkutveckling hos språkinlärare samt att undervisa dem i hur språket i digital lärmiljö ska fungera. Enligt Skolverket innebär det att ” digital kompetens inte kan eller bör ses som ett eget kompetensområde, utan snarare en kompetens som är inbäddad i skolans olika aktiviteter i olika ämnen.” (Skolverket 2018, s.30).

Digitala resurser

Flera inflytelserika aktörer talar mycket om digitalisering av skolan och till och med skolan ska ha handlingsplan för digitalisering som omfattar hantering av olika digitala resurser. I en artikel i tidningen Nyteknik från maj 2017 skriver Anna Orring att:

Samtidigt har stora it-företag tagit kliv in i skolans värld. Apple har sedan flera år utbildningsprogram för lärare i Sverige. Samsung driver sedan två år ett projekt i tretton högstadieklasser på fem skolor i landet tillsammans med it-företaget Atea och Gleerups (Orring 2017).

Det pågår stora satsningar på digitala verktyg som datorer, läsplattor, Chromebook, interaktiva tavlor, med mera. Dessutom ansluter allt flera skolor sig antigen skolvis eller genom sin förvaltning till avtal om digitala tjänster och digitala plattformar. Det finns rätt många appar

(13)

12

och program som är skapade och programmerade just att användas i skolan såsom Intowords, Appwriter, Digiexam mm.

I en undersökning av Jan Blomgren vid Göteborgs universitet konstaterar han att ” eleverna själva säger att det som krävs för att de ska bli motiverade är digitala resurser, handlingsutrymme i skolarbetet och plats för egna mål och valmöjligheter” (Blomgren 2016). Blomgren menar att eleverna blir motiverade genom att planerat använda digitala resurser. Dagens digitala resurser är anpassade till nästan alla ämnen på skolan och inte minst ämnet svenska som andraspråk. Hülya Basaran, som är förstelärare i svenska som andraspråk och arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, ger praktiska tips och en lista över digitala applikationer (appar) och program som kan användas för utvecklingssyfte hos nyanlända elever som läser svenska som andraspråk. Basaran hävdar att ”genom att väcka lärarens kreativitet och engagemang med grupparbete och digitala resurser upptäckte många vilken tillgång grupparbeten och digitala resurser kunde vara för att utöva kreativitet och för att öka delaktighet” (Basaran 2016, s.16). Exempel på denna digitala resurs är Google dokument där eleverna kan samarbeta kring ett och samma dokument för något specifikt arbete som kan följas upp av läraren.

Digitalisering eller icke digitalisering

Det finns en hel del lärare som fortfarande är skeptiska till digitalisering eller inte vågar uppdatera sig och använda tekniken på skolan. De tycker helt enkel att digitala resurser inte gynnar elevernas språkutveckling. Å andra sidan ser vi digitaliseringen öka på skolorna i form av digitala verktyg och digitala medier som finns nästan i alla klassrum. Skolpersonal och i synnerhet lärare möter dagligen olika digitala resurser i klassrummet, på biblioteket, i kopieringsrummet o.s.v. Till följd av detta kan följande frågor uppstå: Vad är dessa för någonting? Vad ska dessa användas till? Kan man dra nytta av dem i undervisningen? Lärarna kommunicerar också nu för tiden med sina elever genom digitala texter såsom mejl, sms och andra chattprogram som Google Hangout. Således används oundvikligen sådana digitala kanaler i dessa sammanhang. Institutet för språk och folkminne (ISF) anger att” huruvida skrivandet i dessa nya kanaler påverkat språket i stort är svårt att veta. Tekniken kan vara viktig för språket också på andra sätt” (ISF 2019). De sätten kan ske genom språkteknologiska tillämpningar, som ISF kallar, i form av till exempel automatisk språkrättning och talsyntes.

(14)

13

ISF anger också att ” ny teknik som datorer och mobiltelefoner har haft stor inverkan på språket och språkanvändningen” (ISF 2019). När en sådan trend av digitalisering har gått så långt, är det svårt eller kanske omöjligt att bortse från att den finns på skolan. Frågan är hur den ska utnyttjas på bästa sätt.

Willermark (2018) påpekar de stora skillnaderna som råder bland lärarna när de använder digitala resurser i undervisning. Hon menar att en minoritet av intresserade lärare vill undervisa med hjälp av digital teknik medan majoriteten känner sig i behov av kompetensutveckling för att kunna digitalisera sin undervisning. Röster har höjts på sistone om att lärarutbildning på högskolor och universitet borde innehålla kurs eller kurser som hanterar digitalisering så att nyutbildade lärare börjar sin karriär tryggt och kan klara de utmaningar som digitalisering utgör för skolan. I en debattartikel från oktober 2018 i Göteborgs-Posten (GP) skriver Vesna Jovic2, Peter Fredriksson3 och Pia Sandvik4 att “om skolan ska lyckas ge alla elever dessa nödvändiga färdigheter behövs en satsning på praktiknära forskning som kan guida lärare och annan personal rätt i digitaliseringen.”

Flera riksdagsledamöter var också tydliga i frågan om skolans digitalisering och lyfte upp i en motion till riksdagen vissa punkter kring digital strategi i skolan som bl.a. anger att “alla lärare ska få med sig kunskap om metodik och didaktik i en digital skolmiljö från lärarutbildningen, inklusive digitala lärverktyg” (Bengtzboe m.fl. 2018). Detta visar att frågan om digitalisering i skolan är av stor vikt och därför diskuteras den på alla nivåer.

2vd Sveriges Kommuner och Landsting 3generaldirektör för Skolverket

4vd Rise: ett statligt forskningsinstitut som samverkar med akademi, näringsliv och samhälle i det svenska innovationssystemet

(15)

14

Teoretiska utgångspunkter

Ett urval av tidigare forsning inom språkdidaktik och digitaliserings roll i andraspråksinlärning kommer att presenteras under detta avsnitt. Jag kommer att koncentrera mig på de språkliga aspekter som är direkt kopplade till språkstrukturer i synnerhet fonologi, morfologi och syntax därför att de andra språkdidaktiska aspekterna inom andraspråksforskning såsom sociokulturella, sociolingvistiska och psykolingvistiska är väldigt omfattande och inte kan rymmas in i denna studie. Däremot kommer de och även digitalisering samt andraspråksinlärning genomsyras i studien.

Språkdidaktik och andraspråksinlärning

Språkdidaktik är ett område som hanterar de kognitiva, pedagogiska och kulturella aspekter som är viktiga för både språkinlärning och språkanvändning. När jag nämner språkdidaktik menas här framför allt svenska som andraspråk men det kan också gälla andra främmande språk eftersom principen i stort sett är densamma. Det vill säga att inläraren har sitt modersmål eller förstaspråk och lär sig ett nytt språk. Mattsson menar att ” i många aspekter ligger svenska som andraspråk närmare ämnen som engelska och moderna språk eftersom det handlar om att lära sig ett nytt språk, vilket placerar ämnet i andraspråksfältet” (Mattsson 2017, s.9).

Ämnet svenska som andraspråk infördes 1995 som eget ämne i svenska skolan. Flera studier har genomförts kring det på senare år. Inom skolforskning är andraspråksinlärning och andraspråkundervisning sammankopplade. Mattsson menar att ” andraspråksinlärning är en viktig dimension i språkundervisningen. Om man inte känner till hur en inlärare lär in, hur kan man då undervisa på ett sätt som gynnar inlärningen?” (Matsson 2017, s.9). Forskning inom andraspråksinlärning och andraspråksundervisning har blivit allt vanligare inom språkdidaktiken. Så vitt jag har kunnat se förekommer däremot väldigt få undersökningar gällande kopplingen mellan språkdidaktik och digitalisering.

Andraspråksforskning hanterar olika områden inom språkdidaktiken. Bland dessa förekommer fonetik, fonologi, morfologi, syntax, semantik, sociolingvistik, psykolingvistik o.s.v. Jag kommer att fokusera på vissa av de språkvetenskapliga termer som tydligt kan synas ifall man vill koppla språkdidaktik till digitalisering, nämligen fonologi, morfologi, och syntax.

(16)

15

Andraspråksforskningen har inriktats mot förstaspråkets inverkan på andraspråksinlärning i olika aspekter. Bland dessa finns två intressanta aspekter som kan användas i min undersökning. De är nämligen transfer och kodväxling. Båda representerar ett viss inflytande från förstaspråket på andraspråket men det som är intressant i sammanhanget är att transfer till exempel märkas mer i uttal och lexikon. Mattsson anger att ” vi har till exempel sett att transfer är en användbar kommunikationsstrategi och att modersmålet påverkar fonologi och lexikon mer än morfologi och syntax” (Mattsson 2017, s.165).

Om transfer och kodväxling

Transfer sker hos två- eller flerspråkiga människor där de redan inlärda språken påverkar det nya språket. Detta gäller alla språkliga delar som till exempel ljud och grammatik. Inlärare av andraspråk brukar använda transfer som strategi för att klara sig i vissa situationer. Elmeroth anger att:

Enligt teorin om transfer vid andraspråkslärande har kunskaperna i förstaspråket mycket stor betydelse. Förstaspråket påverkar andraspråket genom att t.ex. prosodi (språkmelodi) och grammatiska regler överförs (Elmeroth 2017, s17).

Kodväxling innebär att man använder flera språk i samma sats eller under ett och samma samtal. Detta används också av flerspråkiga personer och kan bero på olika saker. Kodväxling räknades som ett tecken på bristande kunskap i språken hos tvåspråkiga barn men senare forskning visar att det snarare är tvärtom. I en webartikel publicerad 4 december 2014 på SVT-nyheter anger Mattsson5 att” när man har två modersmål är det lätt att man växlar mellan språken, så kallad kodväxling. Men det är inte ett tecken på förvirring eller att man har brister i språket. Snarare tvärtom” (Mattsson 2014).

Fonologi

Fonologin behandlar talljudens funktion i den språkliga kommunikationen. Enligt Nationalencyklopedin (NE) definieras den som ” i fonologin studeras hur ljuden fungerar i språket och hur de förhåller sig till andra ljud snarare än hur de bildas eller vilka fysiska

(17)

16

egenskaper de har, vilket studeras inom fonetiken.” Fonologin handlar bland annat om konsonanter, vokaler samt betoning och liknande

Kunskaper om hur det fonologiska systemet på andraspråk är uppbyggt kan underlätta och hjälpa andraspråksinlärare att kunna behärska uttal eller uttala begripligt. Abrahamsson menar att ” kunskaper om de mekanismer och faktorer som inverkar på tillägnandet av ett andraspråks fonologi är därför värdefulla” (Abrahamsson 2013, s.111). Uttal kräver träning och härmning av det aktuella inlärda språket, i detta fall svenska som andraspråk. Eleven behöver först och främst förstå hur det fonologiska systemet fungerar och försöka prova sig fram för att uttala som svensktalare gör. Wedin & Hedman (2013 s.72) konstaterar att fonologisk medvetenhet gynnar även läsförmågan som en viktig del av språkutveckling. Den fonologiska medvetenheten skiljer sig mellan barn och vuxna som lär sig andraspråk. Ju tidigare man studerar språket, desto bättre chanser att tillägna sig fonologisk medvetenhet och uttala rätt. Mattsson menar att ” de som påbörjat sin inlärning i vuxen ålder har ofta svårt att nå målspråkslik kompetens i uttal” (Mattsson 2017, s.84). Detta betyder att nyanlända i skolåldern har bättre chanser och möjligheter att bygga upp en fonologisk medvetenhet och därmed en god kompetens i uttal i det svenska språket. Anpassade läromedel och övningar är en viktig del i inlärningsprocessen. Sådana övningar kan nuförtiden vara digitala i form av talböcker och uttal- (appar) eller program.

Språkstrukturen

Det förekommer två begrepp inom lingvistiken som beskriver språkstrukturen så att andraspråkinlärare kan dra nytta av en grupp regler för att kunna lära sig språket. Begreppen är morfologi och syntax. De är besläktade men presenteras i detta avsnitt var för sig.

Morfologi

Inom lingvistiken definieras morfologi som läran om ordbildning och ordböjning eller läran om morfem. Morfem är den mista betydelsebärande enheten i språket. Det kan bestå av endast en bokstav som i ”ö”. Morfologin hanterar sättet om hur orden fungerar och hur ord är

relaterade till varandra.

Morfologin är en viktig detalj i andraspråksinlärning. Andraspråkinlärare behöver skaffa sig morfologisk medvetenhet för att kunna hantera och förstå hur ord böjs vilket underlättar ordförståelse. Philipsson (2013, s.122) anger att en språkinlärare behöver, förutom ordförråd,

(18)

17

lära sig bl.a. en stor uppsättning morfologiska och syntaktiska strukturer i det nya språket. Trots att morfologi och syntax är besläktade begrepp som hanterar ordböjningar och meningsbyggnad så att inläraren kan följa en viss språkstruktur för att kunna behärska språket, kan en av dem vara mer utvecklad hos inläraren än den andre. Håkansson menar att ” det är viktigt att komma ihåg att morfologi och syntax inte alltid följs åt, utan att det förekommer att inlärare har en snabbare utveckling inom det ena området” (Håkansson 2013, s.156).

I svenska språket skiljer sig morfologin i flera avseenden från andra språk. I jämförelse mellan svenska och arabiska till exempel ser vi att arabiskan är mer komplex än svenska vad gäller verbmorfologi där arabiskan kräver personböjning på verben jämfört med svenska. Däremot har svenskan specifika särdrag som kännetecknar den. Philipsson påpekar att ”…en morfologisk-syntaktisk företeelse som bereder många andraspråksinlärare bekymmer är svenskans reflexiva possessiva pronomen.” (Philipsson 2013, s.126). De reflexiva possessiva pronomen i frågan är de pronomen som används med tredje person både i singularis och i pluralis nämligen sin, sitt och sina.

Vid transfer från modersmål till andraspråk använder inläraren olika sätt där särdrag av modersmål är märkbara för att kunna kommunicera. Mattsson påstår att ” vi har till exempel sett att transfer är en användbar kommunikationsstrategi och att modersmålet påverkar fonologi och lexikon mer än morfologi och syntax” (Mattsson 2013, s.166). Även om modersmålet påverkar morfologin i mindre grad, kvarstår vikten av att kunna svenskans morfologi för att förstå det man läser på svenska. Johansson, Grönvall och Eriksson menar att ”genom att känna igen rotmorfem och orddelar som suffix och prefix, och genom att kunna lokalisera rotmorfemen i sammansatta ord, kan den automatiserade avkodningen stödjas” (Johansson, Grönvall & Eriksson u.å.). Detta visar att den morfologiska medvetenheten är av stor betydelse för andraspråkinlärare.

Syntax

Syntax definieras som satslära, det vill säga hur ord sätts samman för att bygga meningar med specifik ordföljd. Syntax kopplas ofta med morfologi men skillnaden är egentligen att

(19)

18

morfologin hanterar hur ord formas från morfemen medan syntax hanterar hur orden sätts samman för att bygga satser och meningar.

Syntaxen är en annan viktig grammatisk del i språket som andraspråkinlärare behöver lära sig för att kunna göra framsteg i språkinlärning. Vissa forskare inom språkdidaktiken påstår att den muntliga interaktionen påverkar syntaxen positivt. Hatch anger att ''/…/ one learns to do conversations, one learns to interact verbally, and out of this interaction syntactic structures are developed" (Hatch 1978, s.404).

Syntaxen skiljer sig i olika grader mellan olika språk. Den svenska syntaxen skiljer sig från de andra språk som majoriteten av nyanlända elever representerar, nämligen arabiska, dari och somaliska. Philipsson anger att ” ett utmärkande drag för svensk syntax är att ordföljden är ett viktigt medel för att uttrycka vissa funktioner” (Philipsson 2013, s.128). Andraspråkselever

behöver lära sig till exempel rak ordföljd, omvänd ordföljd och andra specifika drag som gäller för svenskans syntax för att kunna behärska språket. Syntaxen kan variera mellan talspråk och skriftspråk. Taube menar att:

Barn som skall lära sig läsa och som fortfarande befinner sig i en process där deras förståelse och användning av korrekt syntax i talspråket är under utveckling måste dessutom lära sig förstå och använda den speciella syntax som används i skriftspråket (Taube 2007, s.64–65).

Det krävs alltså att eleverna ska lära sig syntaxen i både talspråket och skriftspråket för att kunna skriva rätt, förstå det de läser, tala begripligt och utrycka sig så att mottagaren förstår.

I denna uppsats har jag hänvisat till vikten av fonologiska, morfologiska men även den syntaktiska medvetenheten för att knäcka koden hos det språk som eleven studerar och lär sig. Hammarberg (2013) påpekar att ett avancerat språkbruk som uttrycker varierande kommunikationsnivåer kräver utvecklade syntaktiska sammansättningar. Därför utgör den syntaktiska medvetenheten om svenska språket en betydelsefull förutsättning till språkinlärning och språkbehärskning.

Digitalisering och språkdidaktik

I en av de mest lästa böckerna inom andraspråksforskning om svenska som andraspråk tas flera teorier om och modeller kring språkdidaktik upp. Boken heter Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle (2013) av Kenneth Hyltenstam och Inger Lindberg.

(20)

19

När det gäller digitaliseringen och dess påverkan på andraspråk anges endast vad Domeij & Karlsson (2013, s. 540) skriver att ” med hjälp av språkteknologi går det som vi sett att utveckla tjänster och applikationer, så att de kan användas av så många som möjligt med hänsyn till olika gruppers språkliga behov på ett sätt som tidigare inte var möjligt”. Även i andra studier framhålls att språkteknologin kan underlätta språkinlärning eller erbjuda goda möjligheter till andraspråksinlärare i sitt lärande. I en webbartikel skriven av Multilingual Europe Technology Alliance (META)6om svenska språket under en rubrik som lyder ”svenska språket i den digitala tidsålder”, skriver man att ” när det gäller språkteknologi, finns ett gott utbud av produkter, teknologier och resurser för svenska” (META u.å.).7 Dessvärre ger skribenten inte något konkret exempel på sådana produkter och teknologier.

Internationellt kan man hitta mycket skrivet i böcker och webbplatser om språk och digitala resurser som kan användas i olika språkliga områden. Några exempel är New Technologies and

Language Learning (2017) skriven av Li Li och Handbook of Research on Foreign Language Education in the Digital Age (2016) skriven av Congcong Wang och Lisa Winstead. Däremot

anges inte mycket detaljer eller konkreta exempel kring hur och vad kan detta bidra med i andraspråksinlärning och språkutveckling. I Sverige är det ännu färre skrivit om hur digitalisering kan bidra till andraspråksutveckling med konkreta didaktiska exempel. Jag har sökt med hjälp av en bibliotekarie på min skola för att kunna hitta relevant material inom ämnet men vi lyckades inte. Vi har sökt i Libris, Libsearch, DiVA och som fritextsökning och använde oss av flera nyckelord t.ex. IT, IKT, MIK, digitalisering, informationsteknik, informationsteknologi, lärare, skola, pedagogik, SVA, Svenska som andraspråk, SFI, Svenska för invandrare, språkinlärning, nyanlända. Även andra nyckelord på engelska har använts inom ämnet, t.ex. English as a Second Language, ESL, English Speakers of Other Languages, ESOL, e-learning, digitization, English acquisition, Learning Management Systems men vi har inte fått relevanta träffar på sökningen. Det finns dock några mindre studier och dokument som listar några applikationer och program och vad de används till inom språkundervisning. Exempel på dessa är en magisteruppsats skriven 2016 av Anna Hell vid Umeå universitet med titel ”Digitala

verktyg i undervisningen”. Ett annat dokument heter ”Digitala verktyg för

litteracitetsundervisning” skriven 2016 av Helena Mehrstedt och Ivana Eklund. Det skriver en lista över digitala och webbaserade verktyg som kan användas vid läs- och skrivundervisning.

6Flerspråkig europeisk forskningsallians som enligt organisationen ” förenar forskare, kommersiella

språkteknologileverantörer, privata användare och företagsanvändare av språkteknologi, språkliga fackmän samt ytterligare intressenter i dagens informationssamhälle”

(21)

20

Enligt det som har framkommit ovan, alltså bristen på resurser som behandlar påverkan av digitalisering på andraspråkutveckling, blir det angeläget med forskning som tar reda på konsekvenser av digitalisering på språkutveckling utifrån språkdidaktiskt perspektiv.

(22)

21

Metod

Val av metod

Val av metod är avgörande för att finna svar på de frågor man undersöker. Utifrån syftet vill jag komma åt hur lärare som undervisar i svenska som andraspråk använder digitala resurser för att utveckla elevernas språk. Genom att ställa relevanta frågor i en webbenkät (bilaga 1) samt att göra klassrumsobservationer kombinerar jag kvantitativ och kvalitativ metod. Jag samtalade också med lärarna vilkas undervisning jag observerade. Att använda dessa metoder ger mig bättre möjlighet att kunna skapa en bild av lärarnas tankar och sätt att arbeta.

Enkät

Jag har använt mig av enkät som undersökningsmetod samt klassrumsobservation. Enkäten ger möjlighet till att informanten tar på sig tiden att tänka innan denne svarar. Enkäten är ett sätt att samla in data för att använda som kvantitativ metod. De frågorna låter informanten utrycker sig exakt vad han eller hon tycker vilket levererar data som kan analyseras.

Jag har valt att använda enkätmetoden därför att det är svårare att hålla intervjuer med tolv lärare som arbetar på olika skolor i Malmö. Enkäten ger mig ändå möjligheten att samla in data på ett praktiskt sätt. Jag har tänkt igenom just formulering av frågorna och enkätens struktur så att jag inte hamnar i begränsat fält eller förutbestämmer informanternas svar. Kvale skriver att

Man kan också notera att i enkätundersökningar kan undersökningspersonen komma att acceptera forskarens dikotomier, där svarsalternativen begränsas till "ja" eller "nej", utan möjlighet att argumentera för att frågan kan bygga på en falsk dikotomi (Kvale 2009, s.188)

Därför har jag konstruerat enkäten så att den innehåller flera frågor som ger större utrymme för informanterna att framföra sina åsikter och reflektera över sina upplevelser. Enkätfrågorna är delade i två sektioner där den ena hanterar det tekniska fältet medan den andra hanterar det didaktiska.

I en videoföreläsning anger Haukur Viggósson (2011) att det är lätt att göra misstag när man utför enkätundersökning men för att kunna komma över sådana svårigheter vid enkätundersökning och undvika misstag måste man tänka på vissa kriterier innan man

(23)

22

konstruerar enkäten. Bland dessa är det viktigt att tänka på vad det är som man vill ta reda på och hur man ska precisera problemet vilket i mitt fall är användandet av pedagogiska verktyg samt att tänka på det som ingår i problemet. De här kriterierna och flera andra tänkte jag på innan jag började strukturera enkäten och formulera frågorna. Bland annat är det viktigt att inte överbelasta informanter och att frågorna är tydliga och ej tolkningsbara. Jag har använt mig av Google formulär8 som enkät. En sådan typ räknas som webbenkät och den är både tids- och kostnadseffektiv, det vill säga den når informanten direkt och säkert samt är kostnadsfri. Dessutom genererar den anonymitet vilket är en viktig detalj i undersökningen.

Bland enkätfrågorna förekom begreppet undervisningsmetod. Här menas sättet på vilket något digitalt verktyg används för att främja undervingen i ämnet svenska som andraspråk. En undervisningsmetod kan vara grupporienterad undervisning där eleverna arbetar i grupp med hjälp av ett digitalt verktyg till exempel delad Google-dokument.

Klassrumsobservation

Observationer som ett sätt att samla in data är en kvalitativ metod. Det som observationer erbjuder till skillnad från andra kvalitativa metoder är att kunna se hur människor beter sig och hur de gör i verkligheten. Kvale & Brinkmann menar att:

Om man vill studera människors beteende och deras samspel med sin omgivning ger observationer och informella samtal under fältstudier vanligen en mer giltig kunskap än om man bara frågar undersökningspersonerna om deras beteende ( Kvale & Brinkmann 2009).

Förberedelser före en observation är en viktig del av arbetet med observationen. I ett dokument från Skolinspektionen som heter Att observera och analysera undervisning- kommentarmaterial delar man observationens metod i två faser, observationsfasen och

analysfasen. Under den första fasen ligger förberedelsen som ingång till hela observationen som avgörande. Det anges i dokumentet att ”ju noggrannare förberedelserna är desto bättre blir i de allra flesta fall också resultatet.” (Skolinspektionen 2009).

Det förekommer flera faktorer som påverkar hur en observation utförs och vilka resultat man får. Faktorerna är bl.a. förberedelsen och hur man genomför själva observationen.

(24)

23

Anteckningsmetod är till exempel ett av de moment som observatören ska tänka på och avgöra lämpligheten av. Det finns färdiga mallar men man kan använda sig av fortlöpande anteckningar. Var och en av dem har sina för- och nackdelar. En mall kanske kan specificera vad som ska observeras men det är inte säkert att en sådan mall innehåller alla punkter som observatören tänker följa eller se. Fortlöpande anteckningar är däremot mer flexibla i det avseende att observatören kan anteckna det som han eller hon tycker är av intresse utifrån dennes syfte. Å andra sidan kan observatören missa viktiga detaljer under lektionsgången när observatören är upptagen med att anteckna.

Observation är en kvalitativ metod bland andra kvalitativa metoder och den lämpar sig när man vill undersöka hur människor beter sig och inte bara vad de påstår. Observationen som undersökningsmetod hjälper att bekräfta resultatet på det som man har redan undersökt. Det vill säga, att observationerna är ett sätt att följa upp det som framkommit i enkäten.

Urval

Urvalet av informanter har gjorts utifrån syftet där undervisning i svenska som andraspråk är centralt. Informanterna är tolv yrkesverksamma lärare som undervisar i ämnet svenska som andraspråk. De arbetar på tre olika skolor varav en är en friskola medan de andra två är kommunala gymnasieskolor. Alla tre skolorna har språkintroduktionsklasser där nyanlända ungdomar studerar och har svenska som andraspråk som kärnämne. Informanterna har varierande erfarenheter och antal år i tjänst. Det sträcker sig mellan 2 år och 35 år som de har arbetat som lärare. Urvalet av personer är medvetet gjort så att de är specialiserade och erfarna inom mitt undersökningsområde. Bryman betonar vikten av att urvalet är målstyrd och anger att:

De flesta urval i kvalitativa undersökningar innebär ett målstyrt eller målinriktat urval av något slag. Det som kopplar samman olika former av målstyrda urval är att urvalet görs utifrån målen med forskningen så att analysenheterna väljs ut på grundval av kriterier som gör det möjligt att besvara forskningsfrågorna (Bryman,2018:498)

Urvalet av dessa lärare är inriktat på att få så många pålitliga och medvetna svar som möjligt med tanke på att de är verksamma lärare i ämnet svenska som andraspråk. Variationen bland informanterna vad gäller ålder, kön och arbetserfarenhet, i de olika skolorna, utgör en god grund för datainsamling eftersom att de har olika förutsättningar. Sex av dessa lärare arbetar på samma skola där jag arbetar medan de andra sex arbetar på två andra olika skolor. Att det är så många

(25)

24

lärare som undervisar i svenska som andraspråk på min skola beror på att den är en skola med språkintroduktionsprogram med över femhundra elever som läser svenska som andraspråk som kärnämne.

Den dagliga kommunikationen och de regelbundna träffarna med de lärarna på min skola såsom arbetslagsmöten, grupper inom läslyftet och annat, gör det mer praktiskt att selektivt välja några av dem att svara på min enkät och låta mig observera i deras klasser.

Informanterna vars lektioner jag observerade var två språklärare. Undervisande i klass ett var Eva och i klass två Alex9. Eva är behörig i svenska och svenska som andraspråk samt So-ämnena och har tolv års erfarenhet som lärare. Alex är behörig och legitimerad i So-ämnena engelska, tyska och svenska som andraspråk. Han har arbetat som lärare i elva år. Båda namnen är fiktiva.

Genomförande

Klassrumsobservationerna genomfördes på min skola hos två av de elva svarande informanterna. De två lärarna vars lektioner observerats har olika elevgrupper där den ena har några elever med särskilda behov. Den andra läraren undervisar i en klass med 18 elever som tydligt kännetecknas av motivation och engagemang. För att avgränsa mig och vara tydlig kommer jag att namnge skolorna A, B och C. Skola A är en kommunal gymnasieskola med naturvetenskapsprogram som har språkintroduktionsklasser. Skola B är en friskola med både naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogram men har ett par språkintroduktionsklasser medan den tredje skolan kommer jag att kalla skola C. Den sistnämnda är en skola med många språkintroduktionsklasser. Alla eleverna är nyanlända ungdomar mellan 16–19 år gamla.

Efter det att jag formulerat frågorna utifrån syftet, började jag konstruera enkäten. Jag har valt att använda mig av Google Formulär10 som instrument därför att denna applikation är praktisk, lätt att använda och bearbeta, lätt att hantera och skicka till de som ska svara samt användarvänlig och framförallt är den gratis, förutsatt att man har ett Google konto vilket jag

9 Namnen är fingerade.

(26)

25

redan har genom skolan. Innan jag blev klar med enkäten och efter att jag formulerade frågorna, började jag kommunicera med de lärare som är tänkta informanter. Orsaken till att jag kontaktade lärarna innan enkäten var färdig var dels att säkerställa att de skulle komma att ställa upp och ta sig tiden att besvara enkäten, dels gjorde sig förberedda. Jag kontaktade lärare på skola A och B via mejl och telefon och fick deras godkännande att skicka enkäten medan lärarna på skola C besökte jag. Jag förklarade för alla informanterna mitt syfte med enkäten och vilka typ frågor det skulle handla om.

Jag fick prata om klassrumsobservationer direkt med de lärare som först svarade på enkäten på skola C. Jag valde två av dem slumpvis och de gav mig tillåtelse att vara med på deras lektioner. Jag fick välja en lektion på 60 minuter hos var och en av de två lärarna. Jag använde fortlöpande anteckningar. Jag pratade med kollegorna vars lektioner jag var med på och betonade syftet med min observation så att de inte skulle känna sig bevakade. Jag bad om att också få spela in och fotografera vissa moment under lektionen för att dokumentera och titta senare på hur det gick under lektionen utifrån mitt syfte. Jag hade fått samtycke för detta av eleverna genom sin lärare som före besöket talat med eleverna om att det skulle handla om observation på lektionen och att inget kommer att användas utanför detta ändamål. Jag var noggrann med att hålla mig neutral under observationerna till exempel att inte delta i undervisningen eller bidra med något stöd till elever. Nilsson menar att:

/…/ istället bör observatören göra sig så osynlig som möjlig. Man brukar säga att observatören ska vara som en fluga på vägen, även placering i klassrummet har sin betydelse. En allmän rekommendation är att placera sig i ett av hörnen längst bak i klassrummet. (Nilsson 1999, s.28).

Detta gjorde jag efter att jag hade presenterat mig för eleverna och förklarat syftet med min närvaro.

Jag har läst och följt de forskningsetiska principerna som vetenskapsrådet upplyser om som krav vid forskning inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet anger att ”dessa krav skall i det följande kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet” (Vetenskapsrådet 2002, s.6).

Jag har tagit med denna studie de etiska övervägandena så att deltagarna är väl informerade om syftet och att svaren är anonyma och kommer att användas just till undersökningssyftet och inget annat. Eleverna har varit också informerade om att klassrumsobservationen fokuserar på

(27)

26

hur digitalisering används i undervisningen av svenska som andraspråk och inte enskilt på någon elev eller dennes prestationer. Jag var tydligt och ödmjukt när jag kontaktade de tänkta informanterna så att de fick absolut rätten att tacka nej till medverkan om de inte ville vara med eller avbryta sin samverkan när som helst. Jag har också skrivit en notering på enkäten att den är anonym och inga data kommer att samlas eller lagras om informanterna.

(28)

27

Resultat

I detta avsnitt kommer jag först att redovisa enkätfrågorna fråga för fråga och därefter redovisar jag klassrumsobservationerna.

Enkätfrågor

Enkäten består av tio frågor uppdelade i två områden. Tre frågor behandlar det tekniska området medan sju frågor är av didaktisk karaktär. Förutom den första frågan som är en ja- eller nejfråga, är alla andra frågorna i form av följdfråga som har resulterat i varierade svar som visar hur lärarna använder digitala resurser och i vilken omfattning. Fråga tre till fråga tio innehåller en följdfråga vardera men dessa följdfrågor har inte besvarats i lika stor omfattning som huvudfrågorna.

Användningsomfattning av digitalisering i ämnet svenska som andraspråk

1.Använder du dator, lärplatta eller andra digitala enheter dagligen i din undervisning?

På frågan om lärarna använder någon typ av digital enhet dagligen i sin undervisning, har alla lärare svarat att de använder någon typ av digital enhet i sin undervisning (fig.1). De digitala enheterna kan variera från platta till någon typ av dator. Två av dessa skolor använder Chromebook medan den tredje använder Mac Book. Det kan förekomma också andra digitala enheter på dessa skolor men de används i mindre skala. I övrigt har alla elever, liksom lärarna, på dessa skolor egen digital enhet.

(29)

28

2. Vilka kommunikationskanaler använder du gentemot dina elever?

Fråga 2 är en flervalsfråga som ger förslag på tio olika kommunikationskanaler som eventuellt läraren kan använda gentemot sina elever. Den tionde förslaget är öppet där läraren kan skriva egen eller egna eventuella kommunikationskanaler som används gentemot eleverna. Ingen av informanterna har valt eller svarat på det tionde förslaget under fråga 2. Det vill säga ingen av lärarna använder någon annan kommunikationskanal än de föreslagna i enkäten. Däremot har alla angett att de använder främst Google Classroom som kommunikationskanal. De andra kommunikationskanalerna används av lärarna i olika omfattningar men ingen använder bloggar eller Googlegrupper som kommunikationskanal. Figur 2 nedan visar antal lärare som använder de olika kommunikationskanalerna.

3. Jag brukar använda följande verktyg vid undervisning i svenska som andraspråk

Samtliga lärare har svarat på fråga 3 (fig.3). Den är också flervalsfråga med ytterligare alternativ att lägga till och motivera hur informanterna använder de digitala verktygen och media i sin undervisning. Beskrivningen och förtydligandet om hur lärarna använder digitala resurser kommer jag att gå genom detaljerat under analysdelen (se nedan). Som följdfrågan till fråga 3 har 8 lärare svarat på och beskrivit hur de använder eller hanterar de digitala verktygen. Det mest dominerande verktyget som används av alla informanter är Google Classroom. Detta används enligt lärarna för att skapa och dela uppgifter till eleverna. Lärarna har beskrivit att de via Google Classroom lägger upp bild, ljud, video samt textdokument. Alla svarande lärare har beskrivit Google Classroom som en plattform som erbjuder möjlighet till att ge feedback och formativ bedömning till eleverna. En av lärarna använder talsyntes som verktyg för att hjälpa elever med dyslexi eller andra lässvårigheter.

(30)

29

Didaktisk användning av digitalisering i svenska som andraspråk

4. Jag låter mina elever publicera färdiga uppgifter mot en riktig publik för att få feedback på texter de skriver.

Frågorna 4–10 är av didaktiskt typ och hanterar hur språkdidaktiken kan kopplas till digitalisering. På fråga 4 har fem av lärarna svarat att de låter sina elever publicera (göra sin text tillgänglig) till en publik (fig.4). Två av dessa använder Google sites medan en lärare publicerar de färdigrättade uppgifterna direkt på en projektor i klassrummet. Den fjärde läraren använder sig också av Google Plattform dock via en annan Google applikation som heter Google plus där skapar läraren en grupp för sin klass och låter eleverna lägga upp uppgifterna så att de kan ta del av varandras texter för att kommentera. Den femte läraren som svarat låter eleverna publicera, men har inte förklarat på vilket sätt.

(31)

30

5. Jag använder sociala medier, bloggar, wikis e.dyl. som verktyg i lärsituationen för öka interaktionen hos mina elever.

På fråga 5 som handlar om hur ofta använder lärarna sociala medier och bloggar i lärsituationen har nio lärare av de elva svarande angett att de inte alls använder dessa medier i sin undervisning i svenska som andraspråk medan två gör det. En av dem har skrivit så här: “Ibland tar jag in bloggtexter eller Facebook statusar för att diskutera källkritik eller hur man håller god ton på

nätet”. Den andra läraren har inte gett mer detalj

6. Jag använder IKT-lösningar som t.ex. delade Drive-dokument och/eller Digiexam för att ge formativ feedback till mina elever.

Fråga 6 handlar om i vilken omfattning lärarna använder IKT-lösningar för att ge formativ återkoppling till eleverna. Det framkom i svaren att elevernas texter i Google Dokument och Google Classroom rättas med hjälp av en funktion som finns där och därefter återsänds till eleverna. Två av lärarna använder inte alls något sådant när de ger återkoppling medan nio lärare har angett att de använder IKT-lösningar för att ge formativ återkoppling till eleverna (fig.6). Sju av de nio som använder IKT-lösningar använder sig av Google plattformen antingen Google Classroom, Google drive eller Google sites för att kommentera elevernas texter och färgmarkera eventuella fel medan två använder andra digitala IKT-lösningar till återkoppling. De är nämligen Digiexam och STL (Skriva sig till lärande). Digiexam använder läraren för att utföra prov och testa eleverna medan STL är ett webbaserat system där eleverna lägger upp sina arbeten och får läraren att kommentera och ge återkoppling på dem.

(32)

31

7. Jag låter eleverna ge formativ kamratrespons på varandras uppgifter med hjälp av IKT-redskap.

Fråga 7 handlar om hur ofta låter lärarna sina elever att ge formativ kamratrespons till varandra med hjälp av IKT-redskap. Åtta lärare har svarat att de gör det medan tre inte gör det (fig 7). Av de åtta lärare som låter sina elever ge kamratrespons till varandra använder sex lärare Google plattform som IKT-redskap främst Google drive, Google Classroom och Google sites där lärarna låter sina elever lägga sina texter och kommenterar varandras texter och eventuellt rätta fel under lärarens uppsikt medan de andra två använder STL. En av de lärarna som har svarat på enkätfrågorna har beskrivit hur eleverna använder Google site, så här “Jag använder Sites (klassiska) som en digital arena där eleverna publicerar sina texter. Eleverna lägger själva upp sina texter och klasskamraterna skriver kommentarer till varandra för att förbättra sina texter på Siten”.

8. I min planering väljer digitala lärresurser och verktyg för att hjälpa eleverna att arbeta med lässtrategier.

(33)

32

Fråga 8 som hanterar vilka digitala lärresurser lärarna använder för att träna elevernas språkliga förmågor, visar att sex av de svarande informanterna använder olika digitala läromedel och webbaserade språkliga resurser för att träna eleverna i de språkliga förmågor som de ska träna i (fig.8). De digitala lärresurserna består av bland annat Quizlet, Padlet, digitala prov, digitala läromedel, Lilla aktuellt där eleverna tränar hörförståelse, Inläsningstjänst för att träna läsning och uttal samt interaktiva övningar med hjälp av hemsidor som är avsedda för svenska som andraspråk. Detta så att eleverna tränar grammatik, språkbruk läs- och hörförståelse. En av de lärarna som svarade, har skrivit att frågan var obegriplig därmed räknades denne med de fyra lärarna som inte alls använder digitala lärresurser.

9. Jag använder mig av nya undervisningsmetoder som nu är möjliga med hjälp av IKT, t.ex. publicistiska arbetssätt, "Flipped Classroom" och " Google apps”.

Fråga 9 visade att fem lärare har svarat att de använder nya undervisningsmetoder med hjälp av IKT (fig. 9) för att öka möjligheter för eleverna så att dessa kan ha hjälp även hemma. Två lärare använder Inläsningstjänst (en site som erbjuder tusentals talböcker) genom att lägga talböcker till eleverna så att eleverna kommer åt böckerna hemifrån och förbereder sig inför kommande lektioner. Eleverna kan lyssna och läsa texten samtidigt. De andra tre lärarna som svarat använder Google Classroom som flippat klassrum11 så att eleverna får chansen att förbereda sig hemma innan läraren får börja undervisningen i klassen. Resten av lärarna, alltså sex lärare, använder inte alls några nya undervisningsmetoder med hjälp av digitalisering till exempel flippade klassrum eller dylikt.

11 Det innebär att läraren ger genomgångar och hemuppgifter till eleverna med hjälp webbaserade plattformar istället för den traditionella lektionen.

(34)

33

10. Jag har kunskaper i hur kompensatoriska IKT-verktyg kan användas för nyanlända elever som läser svenska som andraspråk.

På fråga 10, som hanterar kompensatoriska IKT-verktyg och hur dessa används med nyanlända ungdomar som läser svenska som andraspråk, har åtta lärare svarat att de använder sådana verktyg (fig. 10) framförallt talsyntes. Två av dessa har också angett att de använder talböcker medan en använder rättstavningsprogram som kompensatorisk digitalisering verktyg till vissa elever. Två av de åtta lärarna som svarade att de använde kompensatoriska verktyg, har inte angett vilka medan tre resterande lärarna använder inte alls eller känner inte till några kompensatoriska IKT-verktyg.

(35)

34

Klassrumsobservationer

Klassrumsobservationerna utfördes på en av de skolor vars lärare svarade på enkäten. Jag försökte se och förstå hur lärarna använder digitala resurser i klassen och på vilket sätt.

Kassrumsobservation 1

Denna observation var i en av Evas lektioner. Det var en 60 minuters lektion i en språkintroduktionsklass. Eva har gått tre olika fortbildningar de senaste två åren som handlar om digital kompetens, bedömning och digitala läromedel. Därför har hon kompetens att digitalisera sin undervisning. Eva startade upp lektionen med hjälp av en webbaserad plattform som heter Classroomscreen12 och började skriva via den på tavlan syftet med lektionen och vad

eleverna skulle arbeta med och lära sig. Där kunde hon skapa förutsättningar och ge struktur åt lektionen. Eleverna fick information av läraren med hjälp av Classroom screen att arbeta i par kring ett delmoment i kursen svenska som andraspråk. De skulle söka information om ett djur av eget val från olika källor och värdera dessa samt presentera sitt arbete för hela klassen. Eva använde sig av olika digitala resurser som program och appar vilka eleverna tydligt var vana vid. Hon behövde bara nämna verktyget och då började eleverna direkt att starta det begärda verktyget. Exempel på detta var när hon bad eleverna att starta ett Google dokument och skriva i par efter att de sökt information om ett djur. Då fick eleverna sätta igång att skriva i ett delat dokument som en av dem skapade medan den andra fick tillgång genom delningen. Efteråt gick Eva runt och lyssnade på eleverna som satt i par och diskuterade samtidigt som de skrev i det delade dokumentet. Till sist fick varje par presentera sitt arbete för hela klassen. Sedan fick alla grupper lägga sitt färdiga dokument i en klassmapp. De sista fem minuterna avrundade Eva genom att ta upp syftet med lektionen och bad eleverna att läsa varandras arbete hemma innan hon tackade för sig.

Klassrumsobservation 2

Läraren i denna klassrumsobservation var Alex. Lektionen som jag observerade var också en 60 minuters lektion i en annan språkintroduktionsklass med 18 närvarande elever. Alex har gått flera fortbildningar inom pedagogik och IKT senaste två åren, bland annat Google-Maapps

(36)

35

(Google applikationer som används av Malmö skolor). Han är också van vid att använda digitala enheter och digitala verktyg. Han har en egen Chromebook som han använder dagligen i sin undervisning. Två av eleverna i klasen hade åtgärdsprogram på grund av lässvårigheter. Alex själv hade berättat att eleverna regelbundet använde ett talsyntesprogram som heter

Appwriter. Programmet ger eleverna möjlighet att markera en text och få den uppläst vilket gör

det möjligt för dem att träna läsförståelse. Alex använde en talbok för hela klassen som var anpassad för elevgruppen i den observerade klassen. Boken heter stjärnlösa nätter och den är lättläst för nybörjarelever. Alex bad eleverna att lyssna på ett kapitel i boken och samtidigt följa den rullande texten. Eleverna fick använda sina hörlurar för att inte störa varandra och de fick 15 minuter på sig att göra detta. Därefter började Alex ställa frågor om texten: Hur kände Amar? Varför var han arg? och förklara specifika ord och begrepp i texten t.ex. brudpar,

utmattad och den kolsvarta himlen. Han bad eleverna att var och en skulle skriva i ett delat

dokument som innehöll två kolumner. Eleverna fick skriva de ord som de inte förstod i kolumnen till vänster. Sedan fick läraren be alla elever att titta i dokumenten och skriva på sitt modersmål framför de ord som han eller hon kunde i den andra kolumnen. De sista 10 minuterna av lektionen ägnades åt att eleverna använde sig av en webbaserad plattform som heter Padlet för att skriva var sitt inlägg om lektionen och vad de fick lära sig i en digital anteckningsvägg. Detta var både som rekapitulation och utvärdering av lektionen. Efter att de skrev sina reflektioner om lektionen tackade läraren för sig och avslutade lektionen.

References

Related documents

På de två skolorna, där informanterna inte menar att fler andraspråkselever borde välja svenska som andraspråk, nämligen skola A och skola D, har mer gjorts för att både

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare upplever att de anpassar undervisningen för elever med svenska som andraspråk samt om lärarna upplever att det stöd som

På vår fråga där vi undrade hur Anders tror att media och andra myndigheter målar upp en negativ/positiv bild av området svarade han att exempelvis media inte är intresserade av att

Instead the requirements and testing activities need to be aligned throughout the development cycle for a smoother ride and to ensure that the product meets the

Den här uppsatsen handlar om verb. Livet utan verb vore ganska händelsefattigt. Det skulle inte bli någon action, ingen rörelse, ingen nexus. Verben är viktiga i en sats, då de

Gunilla förklarar för mig att personalen i Vallmohöjdens skola inte främst tänker på att ge alla eleverna en likvärdig utbildning, vare sig man följer kursplanen för svenska

Jag anser nämligen att det hade varit mycket givande för lärare och deras möjligheter att bedriva en kvalitativt god undervisning i ordinlärning för nyanlända

En undersökning som Alfa (Lärarförbundets tidning för lärare i svenska, So-ämnen och språk) gjort där 400 rektorer svarat på frågor om ämnet svenska som andra språk visar