Studie- och yrkesvägledning - ett exempel från en högskola/universitet

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Studie- och yrkesvägledning – ett

exempel från en högskola/universitet

Guidance and career counseling – an

example from a college/university

Hüseyin Jahja

Martina Milojkovic

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2012-12-07

Examinator: Frida Wikstrand

Handledare: Hilma Holm Fakulteten för

(2)

(3)

1

Sammanfattning

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar på högskola/universitet och hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de nya förutsättningarna. De nya förutsättningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergången från skola till arbete blir längre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvägledare arbetar på dessa instanser. Därefter ville se om de nya förutsättningarna hade påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt på den lokala och den centrala vägledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna uppfyller studenternas behov av vägledning. Vår uppsats bygger på kvalitativa intervjuer från sju informanter. Sex av dessa är verksamma studie- och yrkesvägledare och en av dessa har tidigare arbetat inom området. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledarna hade en basservice som de arbetade utifrån, men hjälpen riktas till olika individer. Den lokala vägledningen har en mer informativ roll och studie- och yrkesvägledarna är mer specialiserade kring vissa utbildningar på den valda högskolan/universitetet. Studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen arbetar med generella frågor som berör allt kring studier. Vidare visar resultet att förändringar skett och studie- och yrkesvägledarna märkt av ett tryck främst under ansökningsperioderna. Samarbetet mellan den lokala och centrala vägledningen har lyfts fram som en viktig del i arbetet med att hjälpa studenterna. För att uppfylla studenternas behov visar resultatet att tillgänglighet lyfts fram som det viktigaste och att studenten får den hjälp denne behöver. Resultatet visar även att förändringar lett till att studie- och yrkesvägledarna dubbelbemannas och att det höga trycket påverkar studie- och yrkesvägledarna. Tidigare forskning som kopplas till resultatet är, The

Counseling Role of College and University Counseling Centers. Journal of Counseling Psychology (Warman, 1961) och International Association of Counseling Services: Standards for University and College Counseling Services (IACS, 2011). De teorier som har använts som

analysverktyg i studien är Empowerment och Antonovsky’s KASAM.

Nyckelord: Lokal vägledning, Central vägledning, KASAM, Empowerment, Studie- och yrkesvägledning vid högskola/universitet

(4)

2

Förord

Vi riktar ett stort tack till de studie- och yrkesvägledare som deltagit i vår undersökning. Utan ert deltagande hade vi inte haft någon grund för vår studie. Till alla andra som deltagit och hjälpt oss på ett eller annat vis med tips och idéer, tack för ert engagemang och tålamod. Vi vill även passa på att tacka vår handledare Hilma Holm, för det stöd och för att ha fått oss att tänka brett samt att du uppmuntrat oss genom arbetets gång. Vi har haft våra dalar men du har stöttat oss på ett utomordentligt sätt. Vi tackar även våra respektive familjer och vänner som vi haft fullt stöd från och som haft överseende under denna period.

Sist men inte minst, vill vi tacka varandra. Då vi haft tålamod och överseende med varandra. Under hela arbetets gång har vi suttit tillsammans och gemensamt skapat vår studie. Det enda som vi delat upp är att transkribera intervjuerna. I övrigt har vi gjort allt tillsammans, sida vid sida. Samarbetet gav oss mycket och nu i efterhand kan vi påstå att vi haft ett lärorikt och roligt äventyr!

(5)

3

Innehållsförteckning

Inledning ... 5 Syfte ... 7 Frågeställningar... 7 Disposition ... 7 Bakgrund ... 8 Sammanfattning ... 9 Tidigare forskning ... 11 Sammanfattning ... 13 Teori ... 14

KASAM – Känsla av sammanhang ... 14

Empowerment ... 15 Sammanfattning ... 16 Metod ... 18 Val av metod ... 18 Urval ... 19 Datainsamling ... 19 Analysmetod ... 20 Etiska förhållningssätt ... 21 Avgränsning ... 22 Resultat ... 23

En beskrivning av den lokala och centrala vägledningen ... 23

Beskrivning av en arbetsdag ... 25

Den lokala vägledningen... 25

Den centrala vägledningen ... 26

Hur har studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt påverkats av de nya förutsättningarna ... 27

Förändring och utveckling ... 30

Utveckling av arbetssätt och metoder ... 33

Hur uppfyller man studentens vägledningsbehov ... 35

(6)

4

Analys ... 38

Hur arbetar studie- och yrkesvägledarna på den lokala och centrala vägledningen ... 38

Hur har de nya förutsättningarna påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt och metoder ... 39

Hur uppfyller studie- och yrkesvägledarna studenternas vägledningsbehov ... 42

Sammanfattning ... 43

Diskussion ... 44

Tidigare forskning ... 44

Teori ... 45

Metod ... 46

Resultat & Analys ... 46

Avslutande kommentarer ... 47 Referenslista ... 48 Tryckta källor ... 48 Elektroniska källor ... 49 Bilaga 1 - Intervjuguide ... 50 Bilaga 2 – Intervjuguide... 50

(7)

5

Inledning

I rapporten Tiden mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan (SCB, 2012:2) redovisas det att ungefär 13 % av populationen uppger att anledningen till att de valt att påbörja studier främst var p.g.a. arbetslöshet. De ansåg även att de inte hade några bättre eller andra alternativ än att påbörja studier. Vidare skrivs det i rapporten om flera faktorer som påverkar, bland annat att fyra av fem studerar för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Slutsatsen i rapporten är att de som är yngre väljer att studera p.g.a. arbetsmarknadsmässiga skäl (a.a.). Lena Lidström (2009) skriver i sin doktorsavhandling att övergångsperioden från skola till arbete de senaste decennierna blivit längre och mer komplex. Detta har så småningom ökat riskerna för arbetslöshet och social utslagning. I och med att övergången ökat riskerna för arbetslöshet har fler valt att påbörja studier. Vidare skriver Lidström, med hänvisning till SCB (SCB 2003) och SOU (SOU 2006:77), att de ungas situation blivit besvärlig och att detta uppmärksammats av offentliga utredningar. Faktorer som påverkar studentens situation är relaterade till ekonomisk stress, psykisk ohälsa och arbetslöshet. Lidström lyfter även fram att den högre utbildningen expanderat på senare år. Samtidigt förklarar hon att man ifrågasatt kvalitén på skolans studie- och yrkesvägledning eftersom omfattningen och kvaliteten varierat betydligt i landet (a.a.). Även Lena Lidström talar om nya förutsättningar. Lidström lyfter alltså fram övergången från skola till arbetsliv. Detta kan bland annat leda till att individer drabbas av arbeslöshet och social utslagning. Detta innebär en ny förutsättning som kan påverka studie- och yrkesvägledningen. Det blir också alltfler arbetslösa som söker sig till studier för att öka sina möjligheter i arbetsmarknaden. Detta kan leda till att studie- och yrkesvägledare på högre utbildning måste förhålla sig till det ökade trycket. Det blir nya förutsättningar, arbetslösa och unga som är i behov av vägledning. Watts & Van Esbroeck (1991) har skrivit boken, New skills for new futures, syftet med studien var att analysera likheterna och skillnaderna i vägledningen mellan alla medlemsländer i EU samt att identifiera nya metoder och arbetssätt som studie- och yrkesvägledare använt. I sin bok studerar de hur studie- och yrkesvägledning bedrivs inom högre utbildningsnivåer i den Europeiska unionen.

(8)

6

Watts & Van Esbroeck (1999) skriver också att studentpopulationen blir allt mer avvikande i termerna av ålder, social bakgrund, ursprung, stil av inlärning, nivån av inlärning samt att de har individuella behov. Detta kräver en utveckling av de vägledningsmetoder som existerar. Nya metoder måste arbetas fram, tekniken som används av studie- och yrkesvägledare vid högre utbildningsnivå måste anpassas efter de behov och krav som ställs. De förklarar att en studentinriktad metod som fokuserar på de problem och behov som studenten har måste utvecklas (a.a.). Sammantaget visar detta att de nya förutsättningarna ställer nya krav på studie- och yrkesvägledarna, nya metoder och nya sätt att arbeta efter. Detta eftersom studie- och yrkesvägledarna måste förhålla sig till de nya förutsättningarna.

Det ovan sagda formade vår grund och vårt intresse för det valda ämnesområdet i denna undersökning. Vi lyfter fram den långa övergången till arbete och svårigheten för ungdomar att komma ut i arbetsmarknaden. Arbetslösheten har varit hög och många individer har valt att påbörja studier som en utväg. Vägledningen har en viktig roll i att bemöta de nya förutsättningarna och den måste anpassas efter nya behov. Vi vet sedan tidigare att det har saknas forskning om vägledning inom högre utbildning. Därför är vi intresserade av att veta hur studie- och yrkesvägledare på högskola/universitet arbetar utifrån de nya förutsättningarna, har dessa påverkat? Hur uppfylls studenternas behov av vägledning utifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv? Vi vill veta hur informanterna resonerar och arbetar kring ämnet då detta är motivet för vår undersökning. Dessa frågor är av stor vikt för oss eftersom nya förutsättningar kan påverka studie- och yrkesvägledningen på olika sätt. Vi anser att ämnet är relevant för oss som framtida studie- och yrkesvägledare eftersom vi själva kommer stöta på nya förutsättningar som påverkar vårt arbete och arbetssätt. Dessutom är studie- och yrkesvägledning vid högre utbildning ett ganska outforskat område vilket gör det ännu mer intressant för oss att driva igenom undersökningen. Vi tänker undersöka detta på ett universitet/högskola i Sverige, där vägledningen är indelad i en lokal och central vägledning.

(9)

7

Syfte

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar på den lokala och centrala vägledningen på en högskola/universitet. Vidare vill vi få en förståelse för hur studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt påverkas i förhållande till de nya förutsättningarna och hur de uppfyller studenternas behov.

Frågeställningar

Hur arbetar studie- och yrkesvägledarna på den lokala och centrala vägledningen?

Hur har studie- och yrkesvägledningens arbetssätt påverkats i förhållande till de nya förutsättningarna?

Hur uppfyller studie- och yrkesvägledarna studenternas behov av vägledning?

Disposition

I den första delen, redovisar vi bakgrund som leder oss in i ämnesområdet. Därefter redovisar vi den tidigare forskningen. Vidare redovisar vi de teoretiska begreppen, KASAM och Empowerment. Sedan redovisar vi vårt tillvägagångssätt i vår undersökning. Vi beskriver val av metod, urval, datainsamling och analysmetod. Vi redovisar även de etiska förhållningssätten och avgränsningar. I den efterföljande delen redovisar vi resultatet och besvarar våra frågeställningar. Därefter analyserar vi empirin utifrån våra teoretiska utgångspunkter. I avslutningen för vi en diskussion kring delar av vår undersökning.

(10)

8

Bakgrund

I detta kapitel kommer vi att redovisa bakgrund som har anknytning till vårt ämnesområde. Här beskrivs vilka mål och vad som krävs av studie- och yrkesvägledningen i vägledningssyfte.

I Universitetskanslersämbetets-rapport (1975) som heter Studie- och yrkesvägledning vid

universitet tas ämnet upp om hur studie- och yrkesvägledning vid universitet och högskolor

bedrivs. I denna rapport skapades en arbetsgrupp fram för en översyn av studie- och yrkesvägledningen. Vidare skriver de att målen för studie- och yrkesvägledningen på universitet och högskolor först måste granskas och definieras. Det som definierades var begreppen yrkesvägledning respektive studievägledning. Målen för dessa granskades och jämfördes för att få fram det som ansågs vara lämpliga arbetsuppgifter för studie- och yrkesvägledare. Målen för studievägledningen sammanfattades på följande vis;

- att ge individen underlag för studievalet, såväl med hänsyn till dennes inriktning och egna intressen som till samhällets behov av arbetskraft.

- att bistå den studerande vid studiernas genomförande.

- att utnyttja erfarenheterna i studievägledningsarbetet för en fortlöpande revidering av undervisningen.

- att ersätta en bristande kontakt mellan lärare och studerande (1975:12)

Vidare står det att den individuella vägledningen ska hjälpa den sökande att analysera och bedöma sina önskemål. Individen skall väga olika valmöjligheter mot varandra samt att denne själv fattar sina beslut kring yrkeslivet och är redo för att anpassa sig efter förändringar i arbetslivet.

(11)

9

Arbetet som studie- och yrkesvägledare i sig förutsätter att man har goda kunskaper om yrken, utbildningsvägar, kompetens- och urvalsfrågor, arbetsmarknadsfrågor och ekonomiska hjälpmöjligheter. Målgrupperna för den hjälp som ges är i första hand olika studerandegrupper, potentiella studerande samt studerande som redan befinner sig i högskoleutbildning (a.a.). De vägledningsmetoder som en studie- och yrkesvägledare använder sig av vid universitet är enskilda samtal, samtal kollektivt samt information i tryckt form (UKÄ, 1975). Ett samtal innebär att den studerandes situation kartläggs, intressen och förutsättningar identifieras samt att man plockar fram valalternativ och gör en utvärdering av det hela. De viktigaste målen för studie- och yrkesvägledningen i högskolan är att de studerande får stöd vid planering och genomförande av studier. De erfarenheter som uppkommer i studievägledningsarbetet används för att förbättra utbildningens innehåll och organisation. Samtidigt får studenterna kunskaper om utbildningsmöjligheter inom såväl högskoleområdet så som yrken och arbetsmarknaden i övrig. De studerande måste även få kunskaper om alternativa utbildningsmöjligheter utanför högskoleområdet. Dessutom måste studenterna självmant använda och värdera den information som de får ta del av samtidigt som man förstärker åtgärder för studenter med någon form av personlighinder. Vid fortbildning skriver de att arbetsgruppen kom fram till att studie- och yrkesvägledarna årligen skulle delta i återkommande pedagogiska seminarier. Arbetsgruppen kom även fram till att studie- och yrkesvägledarna behöver kontinuerlig fortbildning i aktuella bestämmelser inom olika områden som berörs (UKÄ, 1975).

Sammanfattning

UKÄ’s rapport tar upp ämnen som berör studie- och yrkesvägledningen vid universitet i Sverige. Där tillsattes en arbetsgrupp fick studera hur och om målen uppfylldes för en god vägledning. Samtidigt försökte man förklara vilka huvudsysslor studie- och yrkesvägledarna hade och vilka målen var för vägledning. Vidare förklaras vad som krävs av en studie- och yrkesvägledare, vilka denne skall vägleda och vilken kompetens som krävs. Vi är medvetna om att artikeln kan vara gammal men vi anser att den är relevant för vår studie eftersom den inriktar sig på hur studie- och yrkesvägledning bedrivs på högre nivå och vad de kommit överens om att utveckla.

(12)

10

Studien har en grund i hur vägledning bedrivs idag men nya metoder och arbetssätt har anpassats utefter dessa. Resultaten av denna rapport hjälper oss att få en god inblick i ämnet. Det finns ingen senare version av rapporten. Vi tar med oss grunden och målen av den här studien eftersom studie- och yrkesvägledning behöver uppföljning för att utveckla arbetssätt och metoder för att klara av de förutsättningar som ställs.

(13)

11

Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att redovisa fram tidigare forskning som har anknytning till vårt ämnesområde. Som tidigare nämnts visar rapporter och statistik att individer i arbetslöshet söker sig till studier för att förbättra sina valmöjligheter. I detta finner vi intresse i att se hur studie- och yrkesvägledare på högskole/universitets nivå påverkats av de nya förutsättningarna. Rapporter och tidigare studier visar att studenter söker sig till både lokala och centrala vägledningsområden. Samtidigt har studie- och yrkesvägledningen genomgått en utveckling av metoder och arbetssätt. Vi kommer här att ta upp forskning som handlar om studie- och yrkesvägledning och hur det ser ut på universitet och högskolor. Vi vill även uppmärksamma om att det har forskats väldigt lite kring vårt valda ämnesområde. Det har varit svårt att hitta forskning kring vägledning på universitet/högskola. Detta är vårt argument vilket stärker relevansen för vår studie.

Studie- och yrkesvägledning innebär att en individ söker hjälp inför ett val i livet. Vägledning handlar om att klargöra studie- och karriärsplanen. Lindh (1988) och Amundson (m.fl, 2009) lyfter fram hjälp till självhjälp. Amundson m.fl. skriver att studie- och yrkesvägledningen gått över till en vägledning med hjälp till självhjälp och fått klienterna att engagerar sig i sina val (a.a.). Gunnel Lindh (1988) skriver i sin bok Vägledningsboken att vägledning är ett mänskligt möte där problem kan lösas kvickt och effektivt. Lindh menar att dessa problem förknippas med val av utbildning, yrke och arbete.

Vägledningen är en process i vilken en person med problem (klient) får hjälp att känna och bete sig på ett personligt mera tillfredsställande sätt genom interaktion med en icke inblandad person (vägledare) som ger information och reaktioner som stimulerar klienten att utveckla beteende som hjälper klienten att hantera sig själv och omgivningen på ett effektivare sätt.” (Lewis i Lindh, (1988:15).

(14)

12

Artikeln The counseling role of college and university counseling centers utförd av Roy E. Warman (1961) tar upp vägledningen vid universiteten. Artikeln handlar om hur studie- och yrkesvägledare på olika universitet uppfattar sina arbetssätt och arbetsmetoder. Via enkäter, utskickade till flera universitet, får han ett resultat som visar att vissa studie- och yrkesvägledare på större institutioner inte lägger så stor vikt vid att hjälpa klienter som har djupare problem. De mindre institutionerna väljer att förmedla en hjälp som är djupare till sina klienter. Djupare hjälp innebär att klienten får vägledning och vid behov av mer stöd får tillgång till fler samtal. Det innebär att studie- och yrkesvägledarna lägger mer fokus på individen. Skillnaden här är att de mindre institutionerna handskas med andra problem som inte enbart handlar om studier i sig. Detta kan vara stressrelaterade problem samt studieteknik. I studien får Warman även fram att de vid större institutioner väljer att hänvisa klienter till andra vägledningscentrum för att få den hjälp med de problem de anser vara för djupa och komplexa. Det viktigaste resultatet var att studie- och yrkesvägledarna var oense om vilka arbetsuppgifter de har samt hur man skulle fördela dessa (a.a.). Vissa studie- och yrkesvägledare ansågs vilja ha mer utmanande samtal med klienterna. I det stora hela, är det många faktorer som påverkar den hjälp man får som klient. Dessa faktorer kan vara allt ifrån institutionens storlek till status. Statusen innebär att universitetet har ett gott rykte om att de tar väl hand om sina studenter. Warman skriver vidare att studien visar att studie- och yrkesvägledarna definierar och uppfattar sina yrkesroller olika. Vissa studie- och yrkesvägledare anser att de har mer ansvar än de övriga (Warman, 1961). I en artikel om standarden för universitet och högskolor (IACS, 2011) skrivs det om de riktlinjer och mål som universitet och institutioner har för vägledning. Det vi kan utläsa är att universiteten har ett stort ansvar för sina studenter. Vidare skrivs det att det är viktigt för studie- och yrkesvägledare att ha en bra utbildning för sitt yrke. Detta för att ge den service och hjälp som krävs för att hjälpa studenterna. I artikeln tar man upp hur viktigt det är med uppföljning och en utveckling av studie- och yrkesvägledningen i arbetet. Målen lyfter fram vikten av att ständigt vara informerad och aktiv i att utvecklas i arbetet. Samtidigt skriver de att det är hela universitetets ansvar att ta hand om studenterna. Individen måste stå i centrum och vid fall då hjälpen inte räcker till måste studie- och yrkesvägledarna vidarebefordra ärendet (IACS, 2011).

(15)

13

Sammanfattning

Inledningsvis förklarar vi vad studie- och yrkesvägledning är utifrån Amundson, Bolwsbey, Niles (2009) och Lindh (1988). Vägledning handlar om att klargöra studie- och karriärsplan samtidigt som det är ett mänskligt möte där problem kring utbildning, arbete och yrke kan lösas. Samtidigt lyfter Amundson (m.fl, 2009) att studie- och yrkesvägledningen gått över till en vägledning som innebär hjälp till självhjälp (a.a.). De amerikanska studierna handlar om hur studie- och yrkesvägledare uppfattar sina arbetssätt och metoder. De mindre institutionerna vid universiteten väljer att ha en grundligare vägledning, där de erbjuder en djupare hjälp för sina studenter. Den djupa hjälpen innebär att studenternas problem kartläggs och att uppföljning sker. De större institutionerna väljer att hänvisa studenter vidare eftersom vissa frågor är för komplexa. Det viktigaste resultatet som Warman (1961) kom fram till var att studie- och yrkesvägledarna var oense om hur de skulle fördela studenterna mellan sig samt vilka arbetsuppgifter de har. IACS (2011) publikation tar upp de mål studie- och yrkesvägledningen har vid universiteten. Det viktigaste som tas upp är hur viktigt det är med uppföljning och en uppdatering av studie- och yrkesvägledningen i arbetet. Vikten av att ständigt utvecklas och vara informerad lyfts fram. Vi har tyvärr inte funnit några svenska studier med detta perspektiv som vi kunnat använda förutom de som vi använt under inledningen och bakgrunden. Det har varit svårt att finna tidigare forskning eftersom det inte forskats mycket kring vårt valda ämnesområde. De amerikanska studierna är viktiga i vår studie eftersom dessa berör det område som vi studerar. De amerikanska studierna visar vilka mål studie- och yrkesvägledare har samt hur de hjälper studenterna. Den efterföljande artikeln förklarar hur viktigt det är med uppföljning och utveckling av studie- och yrkesvägledningen. Detta anser vi vara av stor vikt eftersom nya förutsättningar kan leda till att arbetssätt påverkas.

(16)

14

Teori

I detta kapitel skall vi redovisa våra valda teorier som har anknytning till vårt ämnesområde. Vi har valt två teorier, KASAM och Empowerment som skall hjälpa oss att analysera studie- och yrkesvägledarnas svar. Teorierna ska användas för att analysera hur studie- och yrkesvägledarna resonerar och arbetar kring de nya förutsättningarna i sitt arbete.

KASAM – Känsla av sammanhang

Antonovsky (2005) skriver i sin bok Hälsans mysterium om sin teori KASAM, denna förkortning står för känsla av sammanhang. Vidare i boken förklarar Antonovsky KASAM på följande vis;

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (Antonovsky, 2005:46).

I KASAM ingår tre centrala komponenter, dessa komponenter som består av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet förklarar Antonovsky som samspelande eftersom de inte kan ses som enskilda begrepp. Den första komponenten, begriplighet, utgör kärnan i KASAM. Begriplighet förklaras i den utsträckning då individen upplever inre och yttre stimuli som något begripligt och förståeligt. Information får alltså inte vara otydligt utan strukturerat och tydligt. För individen med hög begriplighet räknar med att de stimuli denne utsätts för i framtiden, går att strukturera och förklara. Den andra komponenten, som Antonovsky valde att kalla för hanterbarhet, handlar om hur individen uppfattar hur stora dennes resurser är i samband med de stimuli denne utsätts för. I det här fallet talar Antonovsky om två resurser, resurser som styrs av individen själv och resurser som styrs av andra i individens omgivning. Om individen har en hög känsla av hanterbarhet, så lär man, enligt Antonovsky att inte känna sig som ett offer.

(17)

15

Hanterbarhet handlar om hur vi hanterar händelser, såväl positiva som negativa i livet (Antonovsky, 2005). Individen skall se en mening med de situationer och händelser som uppkommer och att dessa är värda energi och engagemang. En individ med hög meningsfullhet ser inte hinder som något negativt utan ser detta som en utmaning på ett positivt sätt. Samtidigt ser individen mening i negativa händelser och accepterar detta eftersom det hör till livsloppet. Meningen är att individen skall konfrontera situationer och problem, för att finna en mening och finna en inre ro (Antonovsky, 2005).

Empowerment

Vi kommer också att använda oss av begreppet Empowerment för att få en bättre förståelse för hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med hjälp till självhjälp för att motsvara förväntningarna och förutsättningarna. Askheim & Starrin (2007) förklarar begreppet Empowerment. Ordet power i Empowerment står för styrka, makt och kraft. Dessa tre komponenter vädjar till våra inre önskningar. Som individ vill vi känna oss starka och kraftfulla, vi vill kunna styra och göra våra röster hörda. Individen vill ha makt och kontroll över sitt egna liv. Vidare förklarar de att Empowerment kan förknippas med egenskaper individen har. Exempel på egenskaper inom Empowerment kan vara självtillit, socialt stöd, stolthet, delaktighet, egenkontroll, kompetens, medborgarskap, självstyre, samarbete och deltagande. I det hela stora anses Empowerment vara något bra och positivt. Vidare beskriver man att teorin i grund är populär men diffus. Empowerment används inte enbart av politiker utan kan användas av alla, inom såväl den privata som den offentliga sektorn som på olika vis arbetar med att hjälpa individer. Begreppet Empowerment handlar om att stödja personer i utsatta situationer. Askheim & Starrin förklarar vidare att man genom Empowerment i socialt arbete, inger klienten tillit och ödmjukhet som får klienten att känna goda självkänslor (a.a.). Begreppet tas även upp av Starrin i Socialt arbete (Meeuwisse, Sunesson, Swärd, 2000). Man förklarar Empowerment teorin som hjälp till självhjälp och även här förknippas begreppet med de olika egenskaper en individ har. Oftast talar man om att Empowerment är individens inre styrka, sin tro på den egna förmågan för att kunna hantera de mål man satt upp. Individens inre och yttre förhållanden, insikt och utsikt samt till känsla och kunskap.

(18)

16

Empowerment i socialt arbete handlar om att uppmuntra klienten till eget initiativ och deltagande, uppgiften är inte att peka ut och tala om för individerna vad de borde göra eller inte. Avslutningsvis skriver man att man bör ta individens behov och önskemål på allvar (Starrin 1997, i Meeuwisse, Sunesson, Swärd, 2000:211).

Sammanfattning

I analysen använder vi begrepp som KASAM vilket innehåller begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och teorin om Empowerment. För att förstå informanternas resonemang kring påverkan av förutsättningar, arbetssätt, utveckling och hur de arbetar för att uppfylla studenternas väglednings behov, har vi analyserat empirin med hjälp av KASAM och Empowerment. Vi använder KASAM och Empowerment för att analysera studie- och yrkesvägledarnas svar utifrån ett individperspektiv. Eftersom teorierna handlar om hur de kan och förhåller sig till förutsättningarna. Teorin om KASAM förklarar hur människan handskas med inre och yttre stimuli. Med hjälp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan vi få en djupare förståelse för varför studie- och yrkesvägledare arbetar så som de gör. En studie- och yrkesvägledare är ständigt i kontakt med människor och arbetar oftast enskilt och individuellt. Vi anser att studie- och yrkesvägledaren måste ha ett starkt KASAM för att handskas med de dagliga mötena. Ett starkt KASAM kan leda till att vägledning inger en inre trygghet och att man upplever att man varit meningsfull. För att utstå det tryck och de förutsättningar som finns kan man använda KASAM för att förstå vikten av studie- och yrkesvägledarens arbete. Studie- och yrkesvägledarens möte handlar om dessa tre begrepp, hur denne utsätts för inre och yttre stimuli samt hur vi reagerar och därmed väljer att förmedla hjälp. Det skall kännas meningsfullt att hjälpa andra för att göra ett bra arbete. Empowerment begreppet handlar om hjälp till självhjälp och förknippas med de egenskaper individen har. Den genomsyrar även individens tro på sin egen förmåga att hantera de mål man satt upp i livet. Empowerment hjälper oss att analysera hur studie- och yrkesvägledaren arbetar när denne vägleder. För i grund och botten arbetar studie- och yrkesvägledare på ett uppmuntrande vis, att göra klienten delaktig och få denne till att ta egna initiativ. Samtidigt stödjer man klienten i dennes situation och man tar det utifrån där individen befinner sig.

(19)

17

Arbetet skall utföras på ett sådant vis att det skall inge klienten en god självkänsla och skapa tillit. Studie- och yrkesvägledaren har makt och kontroll över sin egen situation precis som klienten, hjälp till självhjälp är viktig eftersom det är en vital del i vägledningen. Empowerment begreppet kommer endast att analyseras utifrån studie- och yrkesvägledaren och dennes sätt att arbeta. Vi valde att inte ha med någon väglednings teori eftersom vi i tidigare forskning tar upp mer generellt om vägledning. Detta för att ge läsaren en inblick i vad vägledning är. Utifrån KASAM kan vi sedan analysera studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Perspektivet på hanteringen av trycket som uppstår och de förutsättningar de ställs inför. Empowerment hjälper oss att analysera hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till sitt arbetssätt att vidga studenternas perspektiv och hjälpa dem genom hjälp till självhjälp.

(20)

18

Metod

I metod kapitlet kommer vi redovisa hur vi har arbetat under uppsatsens gång. Vi kommer att förklara vilken metod vi har använt oss av vid insamlingen av empiri, den kvalitativa metoden. Vi redovisar även våra resonemang och hur vi arbetat kring urval, datainsamling och analysmetod. Vi lyfter även fram forskningsetik och avgränsningar.

Val av metod

Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i vår undersökning. Anledningen till att vårt val föll på en kvalitativ metod var att vi jämförde fördelar och nackdelar mellan den kvalitativa och kvantitativa metoden. En kvalitativ metod ansåg vi gav oss chansen till att ställa följdfrågor samt att fördjupa sig och se uttryck och känslor. För att få en helhetsförståelse ansåg vi att ett direkt möte, ansikte mot ansikte, med informanterna passade det vi var ute efter inom vårt ämnesområde. Syftet till varför vi valde en kvalitativ metod var för att få en djupare förståelse och för att delta i en fördjupande diskussion. Vi var dock medvetna om att en kvalitativ metod medförde vissa nackdelar. En nackdel som vi diskuterade kring var behandlingen av materialet och att det är tidskrävande att både transkribera och arbeta igenom. I boken Metod helt enkelt skriver Ann Kristin Larsen (2009) att en kvalitativ intervju kan vara mer eller mindre strukturerad. Detta innebär att man redan färdigställt och rangordnat frågorna i en viss ordning. Till skillnad från en kvantitativ metod får informanten vid en kvalitativ intervju tillfälle att formulera sina svar utifrån de frågor som ställs (Larsen, 2009).

(21)

19

Urval

Larsen (2009) skriver i sin bok Metod helt enkelt om den kvalitativa intervjumetoden. Där tar hon upp icke-sannolikhetsurval och förklarar att meningen med detta är att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område utan att generalisera. Det menas att de som deltar i undersökningen inte representerar nödvändigtvis hela populationen (a.a.). Vi hade i åtanke att det skulle vara ett tidskrävande arbete att genomföra en kvalitativ metod. Vi beslutade oss utefter det att intervjua sex informanter. Anledningen till att vi valde att dela upp vägledningen i en central och lokal del var för att få en tydligare och djupare bild av hur de arbetar på respektive plats med studenter. Dels ville vi förtydliga och lyfta fram svar från båda sidor. Syftet med intervjuerna var att få informanternas kunskap som berörde vårt ämnesfält. Utifrån det valde vi att ta kontakt med studie- och yrkesvägledare på en högskola/universitet och deras centrala vägledning och lokala vägledning. Vi valde att kontakta tre informanter från den centrala och tre från den lokala vägledningen. Som tidigare skrivet, följde vi Larsen’s icksannolikhetsurval. Vi skickade ute e-post till den centrala och lokala vägledningen. Därefter bad vi informanterna att kontakta oss vid intresse i att medverka i vår undersökning. Vi använde oss av självselektion och snöbollsmetoden, då vi valde att ta kontakt med individer som vi antog hade rätt kunskap inom vårt fält och som själv fick besluta om de ville delta i undersökningen (Larsen, 2009). Vi genomförde sju kvalitativa interjuver med sju olika informanter. Sex av informanterna är verksamma studie- och yrkesvägledare. Den sjunde intervjun kan ses som en informerande intervju eftersom informanten tidigare arbetat med vägledning på högskola/universitet i 15 år och ger oss enbart en inledning i vad central och lokal vägledning är. Generaliserbarheten blev liten i undersökningen med tanke på det relativt låga antal intervjuer samt att vi enbart utgick ifrån en högskola/universitet.

Datainsamling

De intervjuer vi genomförde var semi-strukturerade. Till vår hjälp, skapade vi en intervjuguide och kunde genomföra en semi-strukturerad intervjumetod. I denna intervjuguide, formulerade vi frågor som berörde vårt syfte, frågeställning, teori och tidigare forskning. Intervjuguiden hjälpte oss att under intervjuerna få svar på det vi ville ha reda på utan att sväva ut ur ämnet. Våra frågor var specifika men av hänsyn till informanterna, lät vi dem tala relativt fritt utöver detta.

(22)

20

Intervjuguiden kunde samtidigt hjälpa oss att knyta tillbaka till ämnet under intervjuerna vid fall då vi förflyttades ut ur ämnet. Den gav oss en struktur och trygghet att falla tillbaka på. Vi ansåg att fördelen med en semi-strukturerad intervju var att det gav oss stabilitet och höll oss inom vårt ämne. Vi var måna om att få våra frågor besvarade samtidigt som informanterna kunde tala relativt fritt utifrån frågorna. Enligt Larsen (2009) är det viktigt att den som intervjuas känner sig trygg. Thorsten Thurén (2007) skriver i sin bok, Vetenskapsteori för nybörjare, också om validitet och reliabilitet. Thurén förklarar att validitet innebär att man verkligen undersöker det man vill undersöka och ingenting annat. Reliabilitet innebär att man är tillförlitlig och att de mätningar man genomfört är korrekt gjorda (a.a.). Vi upptäckte under somliga av våra intervjuer att informanterna delgav oss annan information än det vi ville ha reda på. Vi tyckte att det var viktigt att låta informanterna tala fritt och kunde utefter det lyfta fram det som var vid vikt för oss. Under intervjuerna kunde vi dessutom förtydliga missuppfattningar för att öka validiteten. När det gäller reliabiliteten i undersökningen, valde vi att ta hänsyn till informanterna och skydda deras identitet på så vis att vi inte namngav de eller arbetsplatsen. Vi var noggranna med att hantera empirin för att öka reliabiliteten i undersökningen.

Analysmetod

Vi valde att utgå ifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden vid vår tolkning av empiri. Thurén (2007) menar att hermeneutikern vill förstå och inte enbart begripa. Vidare skriver Thurén att hermeneutisk tolkning handlar om att förstå individen, individens handlingar och resultatet av individens handlingar. Utöver de fem sinnena redovisar hermeneutikerna en annan kunskapskälla, inkännandet eller empation. Hermeneutik i sin helhet handlar om tolkarens värderingar, förförståelse och kontexten (Thurén, 2007). Detta i sig förklarar att andra kan tolka vår empiri på ett annorlunda vis. Vi var väl medvetna om att vi tidigare innan påbörjad undersökning hade ett litet intresse och förkunskap inom fältet. Om vi hade haft en djupare förkunskap inom fältet, hade vi enlig hermeneutiken fått en annan tolkning av empirin. Efter insamlad empiri i form av intervjuerna, transkriberades, kodades och kategoriserades texten. Larsen (2009) skriver om innehållsanalys i sin bok, Metod helt enkelt. Det vi tagit upp tidigare ingår i innehållsanalysen och tanken med denna metod var att se om det fanns likheter och skillnader med informanternas svar. Samtidigt fick vi granska empirin för att hitta mönster och sedan analysera texten utifrån våra valda teorier och tidigare forskning.

(23)

21

Etiska förhållningssätt

I en utgiven rapport av Vetenskapsrådet (2002), Forskningsetiska principer – inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning tar man upp fyra huvudkrav. De fyra kraven är,

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att informera informanten om de villkor som gäller för deras deltagande. Innan vi påbörjade intervjuerna förklarade vi för informanterna vad syftet med vår studie var. Vi upplevde att de tyckte att ämnet var intressant och att det inte hade gjorts tillräckliga undersökningar. Vi tyckte samtidigt att det var viktigt att för både oss och informanterna att de kände sig trygga inom ämnet. Samtyckeskravet handlar om att informanten själv bestämmer över sitt deltagande i forskningens syfte. Deltagarna bestämmer självmant om de vill avsluta processen. De informanter vi tog kontakt med, hade möjlighet att välja om de ville medverka i vår undersökning. Vi skickade ut e-post, varav informanterna sedan själv kunde besluta om sin medverkan. Vid denna kontakt var det många som visade intresse och ett par som avböjde för att de ansåg att de inte hade tid. De som valde att delta i vår undersökning var intresserade och positiva i sin medverkan. Konfidentialitetskravet handlar om att alla personuppgifter skyddas så att obehöriga inte kan ta del av den. All känslig identifikations material hanteras på ett korrekt vis och hålls separat från arbetet. Syftet är inte att hänga ut någon eller något. Vi var noga med att informera informanterna om att den information vi tog del av inte kunde kopplas till dem.

(24)

22

Majoriteten av informanterna ansåg att det var bra medan vissa ansåg att det inte var lika viktigt. Vi har valt att hålla denna koppling anonym. Det insamlade materialet ingår i nyttjandekravet, vilket innebär att det material som vi har tillgång till inte används vid ett senare tillfälle eller utlånas i andra syften. Vi var vid samtliga intervjuer noggranna med att informera våra informanter om att den information vi tog del av inte skulle användas i annat syfte än den vi kommit överens om. Vi upplevde att detta ingav en trygghet i våra intervjuer med informanterna. Vårt mål är inte att hänga ut någon eller någon verksamhet. Vi valde också att berätta för dem att studien skulle publiceras när den var framställd i färdigt skick.

Avgränsning

Vi avgränsar oss till att intervjua sex studie- och yrkesvägledare och en utbildad studie- och yrkesvägledare som har en annan tjänst. Vi har valt att inte ta hänsyn till informanternas ålder, kön eller etnicitet. Vårt fokus är endast på studie- och yrkesvägledarna på den lokala och centrala vägledningen och deras arbete och arbetssätt. Vi är medvetna om att studie- och yrkesvägledarna arbetar på många sätt och vis för att utvecklas.

(25)

23

Resultat

I detta kapitel kommer vi att redovisa vårt resultat och svara på frågeställningarna kring vår undersökning. Inledningsvis kommer vi att förklara vad den centrala och lokala vägledningen är och vilka de riktar sig mot. Därefter går vi över och besvarar våra frågeställningar och utgår från studie- och yrkesvägledarna.

En beskrivning av den lokala och centrala vägledningen

I den informerande intervjun får vi en inblick i vad en lokal och central vägledning är. Informanten beskrev att det idag finns olika sorters individer som behöver den service som studie- och yrkesvägledarna på den lokala och centrala vägledningen erbjuder. I det här sammanhanget talade informanten om de presumtiva studenterna. De presumtiva studenterna är de som är intresserade av att påbörja studier på högskolan/universitetet men som ännu inte har bestämt sig eller är osäkra på sina val. På högskolorna/universiteten, finns ett stöd där varje högskola/universitet är tvungen att ha en service till presumtiva studenter. Den centrala studievägledningen har uppgiften att fungera som en första guide in i systemet. Det ges mer stöd av vägledning och man utgår från studentens nuvarande situation. Individer kan även vända sig till den centrala studie vägledningen om de har antagningsfrågor, behörighetsfrågor eller frågor kring hur det är att studera. Inom den centrala vägledningen vägleder man även studenter som hamnat i fel utbildning och som vill finna andra alternativ. Studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen arbetar även med studenter som är på väg att ta sin examen. Stöd erbjuds på så sätt att man hjälper studenterna att komma ut i arbetslivet och marknadsföra sig själva.

(26)

24

Vidare berättar informanten om den lokala studievägledningen som finns på fakulteten. Studie- och yrkesvägledarna svarar på frågor som handlar om innehållet i just de studier som bedrivs där. Studie- och yrkesvägledarna är mer specialiserade, de kan en eller några utbildningar betydligt djupare än vad de på den centrala vägledningen kan. Informanten säger följande;

Som allmän vägledare på en högskola/universitet är man specialist på att vara en generalist medan man på en institution eller fakultet är mer specialist och mer inriktad.

För att beskriva vägledningsprocessen, startar studenten sin resa med att besöka studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen och får svar på allmänna frågor, stöd av vägledning och en övergripande bild av studentlivet. Sedan fortsätter processen genom att studenten skaffar mer information självmant utifrån hjälpen. Därefter besöker studenten en lokal studie- och yrkesvägledare för att veta mer om de specifika utbildningarna som erbjuds på fakulteten. Det gäller att studie- och yrkesvägledarna skalar av och ser vilken sorts hjälp studenterna är i behov av för att på så vis hänvisa vidare. Studie- och yrkesvägledare på en lokal vägledning arbetar mycket närmre lärare och studenter som läser utbildningar som finns där. De arbetar även med frågor som berör tillgodoräknanden och ansökan om att byta studieord. Informanten förtydligar vidare genom att säga;

På en central väglednings centrum arbetar man mer med vägledning, alltså tar hand om personer som inte har bestämt sig och är lite vilsna medan man på en institution arbetar mer med information kring just det området, eller den utbildningen eller innehållet i den utbildningen.

Anledningen till att vägledningen är uppdelad på detta vis är för att det är olika sorters service som erbjuds. Det måste finnas studie- och yrkesvägledare som har en djupare kunskap om specifik utbildning och det måste även finnas en studie- och yrkesvägledare som startar igång vägledningsprocessen. Informanten avslutar med att säga; ”Såhär ser det ut på de flesta högskolor och universitet runtom i landet”. Varje högskola/universitet är tvungen att tillhandahålla båda typerna av stöd.

(27)

25

Beskrivning av en arbetsdag

Den lokala vägledningen

Studie- och yrkesvägledarna på den lokala vägledningen beskrev att en vanlig dag består av olika moment. De förklarade att det första de gör när de kommer in på morgonen är att de arbetar av lite e-post och diskuterar något viktigt ärende sinsemellan. Mellan 10-12, måndag till torsdag har de telefontider. Under måndagar har de även drop-in tider mellan 13-15. De berättade att de efter lunch även har inbokade samtal. En informant beskrev det på följande vis; ”Det är där man lägger fokus och samtidigt är det den som upptar mest tid.”. Studie- och yrkesvägledarna är flexibla med de inbokade samtalen. I övrigt är det flexibelt med hur de strukturerar sina arbetsdagar, det viktiga är att man följer det som är fastlagt. Fredagarna följer inte något speciellt mönster utan där fokuserar dem på att ta tag i saker som dem anses ha missat eller behöva lägga mer tid på. De sade även att fredagarna används för personalmöten och kan vara väldigt uppstyrda. Ibland använder de fredagar för studentärenden som måste uppföljas och klaras av.

Fredagen avläser vi som vår fria planeringsdag. Där vi får göra det vi känner behövs individuellt och behövs för en själv som vägledare.

De berättade vidare att även om de har avsatt tid för telefontider, samtal och e-post så har de en del pappersarbete att göra.

När jag började här... Då var det mer tid för vägledningssamtal och mer tid att träffa studenter. Idag är det mindre tid för det och mer att man sitter i olika konstellationer och andra möten. Allting har att göra med studenter.

Vägledarna berättade att även om ingen dag är sig lik, så finns det fasta arbetsuppgifter. De förklarade vidare att möten med studenter bidrar till att arbetsdagarna kan se olika ut, eftersom alla studenter inte har liknande behov.

(28)

26

Den centrala vägledningen

Studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen berättade att dagarna kan se väldigt olika ut men att de har en vägledningsgrund som fortlöper i arbetet. Ingen dag är den andra lik. Även om schemat är fastlagt så vet de inte vilka överraskningar de kommer stöta på under ett samtal.

Precis, men så finns den där grunden, ryggraden i kärnverksamheten som hela tiden löper igenom dagarna. Det är ju mycket av charmen med jobbet som studie- och yrkesvägledare för att det finns många överrasknings moment.

Vidare fick vi ta del av att dagarna är reserverade för att arbeta med basservice och bokade samtal. Med basservice avser de e-post, drop-in, telefonsamtal och vägledningssamtal. Dessa uppgifter alternerar de sinsemellan. Utifrån basservicen schemalägger de samtalen precis som de själva vill.

Någon kanske vill ha många samtal på morgonen, vissa kanske inte är så pigga på morgonkvisten och därför hellre har dessa samtal på eftermiddagen.

Resterande tid går åt olika möten, det kan vara fasta möten med kollegor samt planering och fortbildning och övriga träffar. De berättade att de har ett förbestämt möte varje måndag eftermiddag, ett avdelningsmöte. Där tar de upp det som skall ske under veckan och övriga frågor.

Vi går igenom övergripande saker, kanske någonting från ledningen och från skolan som skall kommuniceras ut och vad vi ska arbeta med kanske på långsikt eller på kortsikt. Men naturligtvis så kan vi också ta upp saker som t.ex. jag vill kommunicera ut till gruppen eller om jag har frågor. Det kan gälla frågor som att jag tidigare kanske haft svårt med något ärende eller student, allt möjligt kan man väl säga. Så stort och smått!

(29)

27

Hur har studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt påverkats av de

nya förutsättningarna

Den lokala vägledningen

Den generella uppfattningen var att informanterna tyckte att det just inom deras område, har trycket varit ganska högt ett antal år och speciellt vid ansökningsperioderna.

Vi har inte haft problem med att rekrytera studenter med att säga så. Det är möjligt att det har förändrats, att det blivit ännu mer den sista tiden. Arbetet har förändrats lite de närmaste åren då vi fått fokusera oss och specificera oss inom utbildningar och dess förändringar.

I vissa utbildningar och vissa ämnen som rör studenter med speciella behov har arbetet påverkats eftersom det lett till att vi arbetat mer informativt.

Vidare berättade de att studie- och yrkesvägledningen påverkas som mest under sökperioderna. De tyckte att deras söktryck varit ungefärlig under de senaste åren men att det har funnits tendenser som visat att det är fler studenter som söker hjälp. De har dock inte känt av den här skillnaden riktigt eftersom det är ganska många som tar kontakt med dem via telefon, e-post och samtal.

Vi lägger mycket tid på e-post och kanske ännu mer tid än tidigare, där kan man se att vi är hårdare belastade än tidigare. Tidigare har vi varit mest belastade under ansökningsperioderna men nu säger min känsla att vi är ganska belastade året rakt igenom.

Under de månader som sökperioderna infaller, säger studie- och yrkesvägledarna på den lokala vägledningen att det sker förändringar och att de påverkas av det höga trycket.

(30)

28

Under sökperioderna påverkas studie- och yrkesvägledningen för då önskar man att man kunde vara dubbelbemannad eller klonad. Det blir väldigt hastiga samtal, löpandeband funktion då man försöker fixa det mest akuta där det underliggande problemet inte hinns med.

Samtidigt så berättade studie- och yrkesvägledarna att alla de som behöver hjälp kring sökfrågor och ansökningsfrågor får all hjälp de kan få. En informant förklarar på följande vis; ”Det är en annan sorts studie- och yrkesvägledning kan jag känna, mer informativ.” Effekten av att fler söker p.g.a. arbetslösheten är större idag och fler har sökt in till högskole/universitetsstudier generellt just i deras område. Överlag säger studie- och yrkesvägledarna att det ökade antalet studenter inte påverkat dem väsentligt mycket utan att de tycker att trycket varit högt länge.

Det är en pedagogisk roll som vi har, det informativa hjälper vid genom hjälp till självhjälp så att studenten hittar rätt information till nästa gång.

Den centrala vägledningen

Men jag tror som såhär att för väldigt många har trycket ökat på grund av olika faktorer.

Studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen har olika åsikter. Samtidigt som student antalet ökar så bemannas studie- och yrkesvägledarna också. Den service som erbjuds dubbelbemannas. Under ansökningsperioderna dubbelbemannas de för att ha tid för telefon och e-post, samtidigt som de försöker ha fler samtal eftersom de vet om att dessa behövs just då.

Tittar vi och tänker på mitt arbetssätt, så vet jag faktiskt inte om de ändrar sig så mycket eftersom någonstans har jag ändå bara en person åt gången.

Min vägledningsmetodik är densamma men man får ju förändra och utgå ifrån situationens nu och förhålla sig till vad studenten behöver för hjälp just då.

En informant berättade att trycket ökat på samtliga studie- och yrkesvägledare. Vidare förklarade informanten att det idag finns olika behov hos studenterna och olika sorters studenter, presumtiva och de som läser utbildningar.

(31)

29

Det viktigaste är att man nätverkar och har kollegor för att hantera det ökande trycket och studentantalet. Trycket är lite annorlunda jämfört med om man hade arbetat helt ensam.

De förklarade att man med hjälp av kollegor, kan känna trycket på ett annorlunda vis. Vidare beskrev de att det hade varit helt annorlunda att arbeta ensam med så pass högt tryck.

Jo, men vi ser ju jätte tydligt att vi har vissa perioder när det är extra intensivt och det är ju självfallet i samband med anställningstider. Tid för samtal, det ringer mycket folk och så e-postar mycket folk. Då lägger jag saker som är mindre akuta åt sidan och fokuserar mig på att hjälpa studenterna så bra jag kan.

Samtidigt sade de att man måste vara social som studie- och yrkesvägledare och våga ta plats. De berättade även om fördelen med att vara fler på arbetsplatsen genom att säga att det är enklare att vara kreativ. Fördelningen av studenterna blir bättre och studie- och yrkesvägledarna har möjligheten till att bolla tankar och idéer med varandra. När det väl är som intensivast så har de varandra att stötta och ge feedback till. De berättade att det är skönt att kunna tala med någon och att det är väldigt givande att föra en dialog med andra inom samma profession. De betonade att även om trycket är stor under intensiva perioder så arbetar man professionellt. De erbjuder även processvägledning vilket innebär att de möter upp studenter med djupare behov av stöd i flera samtal. Samtidigt beskrev man kollegorna som väldigt drivna och att arbetet under denna period är väldigt stimulerande. Studie- och yrkesvägledarna lyfte fram att de skulle vilja ha mer tid att utveckla studie- och yrkesvägledningen. Informanterna berättade även att man ställer in sig på att det kommer intensiva perioder, då läggs saker som är mindre akuta åt sidan. ”Ibland blir det intensivt och en del övertid under dessa intensiva perioder.”

(32)

30

Förändring och utveckling

Den lokala vägledningen

Studie- och yrkesvägledarna vid den lokala vägledningen förklarade att de har förändrat deras arbete utifrån förutsättningarna.

Ja, det har det ju gjort, det har utan tvekan blivit förändringar. Kontakten med studenterna är inte likadan, speciellt inte med studenterna som går på utbildningarna. Mötet har blivit mer informativ och samtalen varar längre. Informationsbiten mot de presumtiva studenterna har blivit större än innan.

De har valt att fördela arbetet och arbetar med olika inriktningar och specialiserar sig inom ett visst område eller ett flertal områden.

Vi studie- och yrkesvägledare har delat upp arbetet och det har skett förändringar på så vis. Jag arbetar med ett visst område medan mina kollegor arbetar inom andra områden. Vi specialiserar oss mer.

De är överens om att förändringarna och utvecklingen inte enbart skett av det ökade antalet studenter utan mer kring det som händer inom kurser och utbildningar. I samband med att student antalet ökat, medför detta till att det blir förändringar i deras sätt att arbeta.

Det är mer en informatörsroll som man intar, man blir en teknisk funktion lite grann. Väldigt såhär hands-on grej istället för det djupliggande vägledningsmetodiska, ligger ju inte som en primär roll, utan lite annorlunda arbete faktiskt.

Vidare sade studie- och vägledarna att de lägger mycket mer tid på e-post eftersom det är där de anser sig vara hårdast belastade. De förklarade att de tyckte att det direkta mötet med individen är det bästa mötet eftersom e-post ibland kan skapa missförstånd, det gäller även telefonsamtal.

(33)

31

Under den intensiva perioden blir det så att studie- och yrkesvägledarna försöker ha mycket hjälp till självhjälp med hjälp av information. Samtidigt förklarade de att kontakten med studenterna, det direkta mötet har minskat eftersom de flesta väljer att kontakta studie- och yrkesvägledarna via e-post och telefon. Informationsbiten mot de presumtiva studenterna har blivit större enligt dem.

Den centrala vägledningen

En gemensam nämnare för studie- och yrkesvägledarna från den centrala vägledningen är att de anser att de har utökat bemanningen. De är fler som arbetar under det höga trycket men påpekar samtidigt att det är en organisatorisk fråga.

Efterfrågan är väldigt stor och vi fokuserar oss där det brinner som mest. Sen måste vi se över vilka vi ska lägga mer fokus på, de som går ut? De som ska ut på arbetsmarkanden? De som ska komma in till oss eller ska vi ha mer fokus på de som redan är på utbildningen?

Efterfrågan på hjälpen är väldigt stor och det de gör för att hinna med allt är att de lägger undan mindre projekt som de har vid sidan och fokuserar sig på den hjälp som krävs just då. ”Det krävs ju att man hela tiden följer utvecklingen inom det här området, studie- och yrkesvägledningen.” Samtidigt berättade de för oss att deras fokus förändras. Vilka är det som behöver hjälpen? Är det studenter som redan är i utbildning? Är det studenter som är på väg in i utbildning eller är det studenter som är redo för att utexamineras som behöver hjälp? ”Vi kan ju bara ta emot en viss, vi kan bara ta emot så många studenter som vi träffar.” De berättade även att de väljer att arbeta i grupper, eftersom de tycker att det är ett väldigt bra sätt att arbeta med studenter. Grupper ger så mycket mer än vad bara individuella möten ger. Samtidigt berättade studie- och yrkesvägledarna att de är måna om att utvecklas hela tiden, även om det finns strama tider som inte tillåter det.

Vi har ju märkt att trycket ökat och på vad man skall hantera. Problematiken är ungefär densamma och arbetet likaså, förväntningarna på oss är densamma, att man skall vara tillgänglig, träffa många och vara insatt och kunnig.

De förklarade att de så vitt det går försöker fortbilda sig, utveckla och komma på nya sätt att förbättra bemötandet och vägledningen i sig.

(34)

32

Fortbildning kostar och ibland får man inte lika mycket fortbildning som man önskar men det blir lite tuffare, hårdare och också en hårdare arbetsmarknad givetvis.

En sak som införts är att man går runt och träffar kollegor på olika instanser och håller sig uppdaterade på vad som sker inom utbildningarna. Vidare förklarade de att de har utvecklat flera verktyg och anpassat dem efter hur de arbetar. Det finns en gemensam bas men sen kan var och en utveckla sin egen metodik kring verktyget. Vidare berättade de att de fått två nya kollegor i karriärvägledare som inte har samma utbildning utan enbart arbetar med jobbcoaching. Sedan erbjuder man även karriäraktiviteter, CV-granskningar och workshops. Det är utvecklingar som skett på senare år. Samtidigt sker utveckling och förändring av deras hemsida. Förändringar sker regelbundet för att göra allt enklare och smidigare. De berättade även om det starka nätverket som de har och där de träffas ungefär en gång i månaden. Där talas det om samtal som man haft och där delar de med sig av tankar och idéer. De deltar även i utbildningar kring motiverande samtal och inom ämnen som känns givande.

Detta för att vi skall sättas på banan så att vi kan ge så korrekt information som möjligt till dem som träffar oss. Mina kollegor har även tagit fram verktyg som hjälper oss som vi använder under processvägledning.

Sammanfattningsvis berättade studie- och yrkesvägledarna att det sker förändringar och utveckling som gynnar studenter och själva vägledningsprocessen. Studie- och yrkesvägledarna specialiserar sig och utnyttjar nätverket de har kring sig och tar del av varandras verktyg.

(35)

33

Utveckling av arbetssätt och metoder

Den lokala vägledningen

Studie- och yrkesvägledarna förklarade att de valt att specialisera sig inom olika områden. På så sätt får de veta vad de skall hålla sig uppdaterade av. Den senaste tiden har de haft en ny kategori av sökande, dessa måste enligt andra bestämmelser åter söka sig till skolan.

Man måste hela tiden lära sig nya saker, det går inte att tro att de kunskaper man har räcker till en evighet för man måste hålla sig uppdaterad hela tiden.

Samtidigt berättade de att de önskade att de hade lite mer utveckling av arbetssätt och metoder, eftersom det inte är vägledningsmetodiken som blir utvecklad. De beskriver att det idag handlar om att föra ett samtal där informationen når och blir begriplig för studenten. Det handlar inte så mycket om att utveckla individen och dess intressen, för så arbetar de inte så mycket där.

Vi har inte konkreta metoder att arbeta utefter. Det vi måste hålla oss uppdaterade kring är själva arbetsmarknaden, specialiserade yrken och dess konsekvenser på arbetsmarknaden. Där måste vi följa vad skolverket och regeringen skriver.

På så vis menade dem att det handlar om information, att informationen inte blir fel. De har märkt att deras arbetsätt och metoder har övergått till en informatörsroll utefter de nya förutsättningarna. De förklarade att de inte hinner med kompetensutveckling kring vägledningsmetodik utan att de självmant uppdaterar sig genom att läsa in information om ändringar för att på så sätt föra vidare rätt information. Fortbildning från kollegor och de som arbetar i nätverket håller dem uppdaterade om vissa saker. De bjuder in varandra och försöker dela med sig av sina arbetssätt och erfarenheter. Oftast håller de sig från den lokala vägledningen uppdaterade via den centrala vägledningen eftersom de oftast föreläser om vägledningsmetodiken, väglednings insatser och de metoder som de arbetar med där.

(36)

34

Det är så många bitar som skall sitta på plats och mycket som man skall kunna och detta gäller ju alla vägledare. Det är ju en vetenskap att bara behöva veta vart man skall vända sig för att veta, vart skall jag hitta detta och det andra. För studie- och yrkesvägledare finns det möjligheter att utvecklas på olika håll.

Den centrala vägledningen

Alltså det är ju alltid lättare när man är i grupp, man minimaliserar sitt arbete genom att ställa frågan, vad är vägledning? Vad är våra egentliga uppgifter?

Utifrån detta skalar de bort uppgifter som inte är deras uppgifter utan som de kan hänvisa vidare med. Studie- och yrkesvägledarna berättade att de arbetar ganska mycket med grupper där det handlar om att testa nya metoder och nya arbetssätt. De förklarade att man måste testa nya saker för annars finns risken att man stannar upp, ibland funkar det och ibland funkar det inte. De berättar att de finner och inspireras av olika övningar som de sedan anpassar till sina egna arbetssätt.

Någonstans så är det ju ett ständigt utvecklingsarbete, att våga testa nytt, göra om och diskutera med varandra. Vi har ju ändå fördelen att vi är ganska många.

Samtidigt berättar de att deras uppgifter är rätt så mycket ”kring-arbetsuppgifter”, som på så sätt tvingar dem att leta efter nya arbetssätt och arbetsmetoder. Det hjälper dem att fokusera sig på det de är duktiga på. För att utveckla vägledningen berättar informanterna att det krävs lugn och ro, tid för reflektioner samt att diskutera med kollegor. Att man inte känner sig stressad hela tiden. Det är en process och en aktivitet samtidigt, men det kräver ett lugn. Detta menar en av informanterna att det medför att man blir lite mer praktisk. Vidare förklarade de att den senaste tiden enbart varit information än kring vägledning.

Min utgångspunkt i arbetet är den sökandes behov och frågor och så försöker jag anpassa både arbetssätt och metoder utifrån den specifika situationen.

(37)

35

Hur uppfyller man studentens vägledningsbehov

Den lokala vägledningen

Här berättade studie- och yrkesvägledarna att det hela handlar om hur man bemöter studenten och att det är väldigt viktigt att de känner sig välkomna. De förklarade att det finns väldigt många studenter som är nervösa och lite rädda inför det första vägledningsmötet, de vet inte riktigt vart det bär av och vad som förväntas av dem.

Då är det viktigt att vi får dem att förstå att de kommit till ett ställe där de får den hjälp så gott som det går och att vi alltid tar det från den punkten där de står.

Deras mål är att skapa ett tryggt samtal där de känner sig tillmötesgående och att de får ett bra samtal. Annat som också är viktigt är att hjälpa studenterna i det de vill veta, det är vägledningens nyckel, att hitta punkter de själva inte känner till.

De kommer hit med ett mål och en utbildning framför sig men så visar det sig att det kanske är någonting annat ändå men ändå något liknande. Det är ju lite det som frågan lyder att uppfylla studentens behov, dem vet ju inte riktigt om det här men dem är ute efter något annat fast dem inte känner till andra vägar.

Vidare berättade studie- och yrkesvägledarna att det är viktigt att man ser vad ens roll är och vad ens kompetens handlar om och vad man kan erbjuda studenten. Det är viktigt att man känner sig säker i sin roll och vet vad den innefattar så man inte klampar in i okänd mark. Det är viktigt att veta var gränsen går och att man hänvisar studenten vidare om det skulle dyka upp andra komplikationer än det man är kapabel till att hantera. Det viktiga är att man inte släpper studenten utan redskap för vart denne skall vända sig. Eftersom yrkesrollen är så individuell och rätt så ensamt så måste man vara stark och kapabel till att ta beslut om vad studenten behöver och inte behöver.

(38)

36

Den centrala vägledningen

Studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen talar om att man bokar in studenter vars syfte är studie- och karriärvägledning. De berättade för oss att de anser att tillgängligheten är viktig för att uppfylla studenternas behov av att vara där för dem och redo för att tala om studenternas behov. Inledningsfasen är viktig eftersom det är där man tar upp problematiseringen, tillgängligheten skall vara bra och hög. Samtidigt förklarade de att de arbetar tätt ihop med kuratorer och en grupp som tar hand om studenters väldmående och hälsa. Eftersom det finns studenter som kommer med olika bekymmer så är det viktigt att man kan hänvisa dessa vidare, de kan ha andra problem som ligger i bakgrunden som man inte kan tala om vid vägledningsmötet. Dessa studenter får man hänvisa vidare och be dem återkomma när de är mottagliga för den information som studie- och yrkesvägledarna kan erbjuda. Man arbetar med en motivationsskala för att se hur pass hög eller låg studentens motivation är för att studera. Samtidigt berättade de för oss att de arbetar mycket med föreläsningar i studieteknik. Där talar de om hur man kan göra för att förebygga stress och även om studieplanering och studieteknik.

Syftet är att studenterna ska förstå att det finns saker de själva kan göra men samtidigt att vi får chansen att presentera oss och att vi finns. För att uppfylla studentens behov och välmående så är det väldigt individuellt, men vi förser dem med den individuella hjälpen som de behöver.

Samtidigt förklarade de att studentens behov och välmående inte har förändrats utan det är samma förvirring kring studenterna. Studenterna kommer med samma frågor men studie- och yrkesvägledarna försöker hitta olika angreppssätt på detta och hjälpa dem på bästa möjliga vis.