FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåHur är det möjligt?
En uppsats om framgångsrika svenska herrelitidrottsföreningars verksamhet på mindre orter
Beating the odds?
A study about Swedish male elite sports clubs in small communities
Freberg, Jakob
Loimi, Mika
Idrottsvetenskapligt program, 180hp 2020-06-04
Sport management Examinator: Tomas Peterson
2
Abstract
Purpose: This study´s purpose is to explore the different aspects necessary for high
performing sports clubs at elite level bases in small communities in Sweden. The study has a certain focus on the organisational part of each club to see how the organisation is
structured, by using Mintzberg´s organizational theory.
Methodology: Three sports clubs took part in this study: Mjällby AIF (Football), Tingsryds AIF (Ice Hockey) and Åby/Tjureda IF (Bandy). We also interviewed journalists with
knowledge about the sports clubs to help us widen our perspectives.
Theory: The results have been analysed with Mintzberg´s organizational theory, as well as Local Identity and Performance Management.
Results and conclusion: We discovered several different aspects that can be considered to why these sports clubs are successful, the local identity and culture, economy, strategies and goals and the structure of the organisations were the main themes. The clubs were structured in different ways, which made us think that a successful sport club in Sweden choses the best and most efficient structure that suits their own reality. The conclusion was that the results differed between the sports, the common denominator was the strong local identity that every club had.
Keywords: small communities, elite sport, organisational structures, local identity, volunteering
3
Sammanfattning
Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt att driva en högpresterande herridrottsförening inom lagidrott på en mindre ort. Med detta som
bakgrund vill vi studera hur de utvalda föreningarnas organisationer är utformade med hjälp av Mintzbergs organisationsteori.
Metod: Studien arbetar utifrån ett abduktivt arbetssätt som innebär att forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter dessa relateras till varandra. Empiriinsamlingen har bestått av nio semistrukturerade intervjuer, med representanter inom de undersökta föreningarna, Mjällby AIF (Fotboll), Tingsryds AIF (Ishockey) och Åby/Tjureda IF (Bandy). Studien har även genomfört intervjuer med utomstående journalister för att få ett bredare perspektiv. Efter transkribering har en tematisk analys utförts för att få en djupare förståelse av innehållet och på så vis kunna plocka ut svar och teman som är återkommande
Teori: Studiens resultat har analyserats med hjälp av Mintzbergs organisationsteori samt begreppen lokal identitet och performance management. Dessa användes för att kunna besvara studiens frågeställningar.
Resultat och Slutsats:
Studien identifierar flertalet potentiella faktorer som skulle kunna vara till grund för de högpresterande föreningarna, lokal identitet och kultur, ekonomi, strategier och mål samt organisationernas utformning var de huvudsakliga faktorerna som återfanns i resultatet. Då vi fann att de undersökta föreningarnas organisationsstrukturer såg så pass annorlunda ut
jämfört med varandra tyder det på att framgångsrika föreningar organiserar sig på
välanpassade sätt utifrån sina förutsättningar för att möta de utmaningar som man ställs inför. Slutsatsen blev således att framgångsfaktorerna tycks skilja sig åt mellan de olika idrotterna (fotboll, ishockey och bandy), vad som dock uppfattas som en gemensam nämnare är den starka lokala identitet samt det stora ideella engagemanget som föreningarna har på orterna.
4
Förord
Detta examensarbete är skrivet under vårterminen 2020 på Malmö universitet. Författarna i denna studie är Mika Loimi och Jakob Freberg där vi tar ansvar för en kollektiv bedömning. Vi har samarbetat genom hela studiens gång, där vi suttit med varandra och diskuterat oss fram från det första till det sista skrivna ordet.
Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter som tagit sig tid att delta i denna studie och svara på våra frågor trots de rådande omständigheterna i samhället, vilket har gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie. Ett stort tack riktas även till vår handledare Torbjörn Andersson, som kommit med bra råd och ett starkt engagemang under
handledningen även om vi inte valde att inkludera Dackarna speedway i vår undersökning.
Mika Loimi & Jakob Freberg Malmö, den 25:e maj 2020
5
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 7
2. Bakgrund ... 9
2.1 Brukets betydelse ... 9
2.2 Föreningens betydelse för orten ... 10
2.3 Utvecklingen av idrottens organisationer ... 10
3. Syfte och frågeställningar ... 12
3.1 Syfte... 12 3.2 Frågeställningar ... 12 3.3 Avgränsningar ... 12 4. Tidigare forskning ... 13 5. Teoretiska utgångspunkter ... 18 5.1 Lokal identitet ... 18 5.2 Performance management ... 18 5.3 Mintzbergs organisationsteori ... 19 6. Metod ... 22 6.1 Urval ... 22 6.2 Undersökningsmetod ... 23 6.2.1 Abduktion ... 24 6.3 Datainsamlingsmetod ... 24 6.3.1 Litteratursökning ... 24 6.3.2 Insamling av empiri ... 25 6.3.3 Intervjuguide ... 26 6.4 Bearbetning av empiri ... 26 6.5 Etiska överväganden ... 27 6.6 Källkritiska överväganden ... 28 6.7 Trovärdighet/rimlighet/äkthet/transparens ... 30 6.8 Metodreflektion ... 31 7 Bakgrund studieobjekt ... 32 7.1 Åby/Tjureda IF... 32 7.2 Tingsryds AIF ... 32 7.3 Mjällby AIF ... 33 8. Resultat... 34 8.1 Åby/Tjureda IF... 34 8.1.1 Organisation ... 34 8.1.2 Ekonomi ... 36 8.1.3 Strategier och mål ... 37
8.1.4 Lokal identitet och kultur ... 39
8.2 Mjällby AIF ... 41
6
9.2.2 Ekonomi ... 43
8.2.3 Strategier och mål ... 45
8.2.4 Lokal identitet och kultur ... 46
8.3 Tingsryds AIF ... 49
8.3.1 Organisation ... 49
8.3.2 Ekonomi ... 51
8.3.3 Strategier och mål ... 53
8.3.4 Lokal identitet och kultur ... 54
9. Analys ... 56
9.1 Vilka faktorer finns bakom idrottslig framgång på en mindre ort sett ur ett föreningsperspektiv? ... 56
9.1.1 Lokal identitet & Kultur ... 56
9.1.2 Geografisk plats och konkurrens ... 57
9.1.3 Ekonomi ... 58
9.1.4 Strategier och mål ... 59
9.2 Hur ser organisationsstrukturerna ut hos högpresterande idrottsföreningar på mindre orter? ... 60
10. Slutsats ... 64
10.1 Förslag till framtida forskning ... 66
11. Referenslista... 67
12. Bilagor ... 71
12.1 Bilaga 1 ... 71
12.2 Bilaga 2 ... 73
7
1.Inledning
Ända sedan böckerna om Åshöjdens BK lanserades har fascinationen funnits hos svensken, där lagen som överraskar varit något som både inspirerat och förundrat. Lagen som lyckas med prestationer som motsvarar förväntningarna med råge. I Sverige finns det ett antal mindre orter och i vissa fall byar vars idrottsföreningar presterar på elitnivå, vilket är något som intresserar oss. Dagens samhälle, och i synnerhet mindre orter brottas med utmaningar kring den växande globaliseringen och urbaniseringen som leder till att allt fler människor rör sig in mot de större städerna. Lars Nilsson (2011) skriver att de avslutande decennierna på 1900-talet karaktäriserades av en stor urban trend, vilken även fortsatte in i det nya seklet. Urbanisering tog fart på grund av en del samhälleliga förändringar, däribland
avindustrialiseringen av tätorter. Tidigare har man kunnat se att de mindre orterna lutat sig mot de lokala bruken och dess stöd, skriver Ericsson (2004) och Andersson (2011). Det finns gott om exempel på orter vars idrottsföreningar har kunnat konkurrera på hög nivå just på grund av det lokala stödet. Vilket har varit möjligt då idrotten historiskt sett har varit amatöristisk där storstäderna inte riktigt kunde utnyttja sin större potential. Idrotten, bruket och orten har varit en gemensam faktor som arbetat som en enhet för att nå framgång. I takt med nedläggningen samt förflyttning av dessa industrier har det lett till en annan verklighet för föreningarna idag.
I mindre orter fungerar idrottsföreningar som det lokala samhällets ryggrad, där klubben både engagerar och förenar lokalbefolkningen och skapar ett socialt nöje för invånarna. På dessa orter som har ett lågt invånarantal huserar oftast bara ett fåtal större idrottsföreningar och i vissa fall enbart en, vilket skapar ett socialt samband mellan invånare och föreningen som bidrar till en lokal identitet för orten. Detta skiljer sig från de större städerna, då de är ett begränsat utbud i mindre orter, vilket leder till att idrotten stärker sin roll i samhället på grund av en lägre konkurrens från andra aktiviteter (Göthberg, 2007). Abalo och Danielsson (2008) skriver om vikten av den lokala identiteten till en given lokalitet eller region och förklarar att det har att och göra med en människas emotionella förankring i den miljö de är bosatta i. De beskriver att lagidrotten är det allra tydligaste exemplet då idrottsföreningen representerar sin ort. Idrotten i sig kan även innebära ett ekonomiskt uppsving för en ort när det finns
högpresterande idrottsföreningar, då den ökar attraktionskraften och kan stärka den lokala identiteten (Braunerhielm & Andersson, 2007).
8
Med tanke på den urbanisering som råder finner vi det intressant att undersöka hur det kommer sig att det finns högpresterande idrottsföreningar på mindre orter som deltar på elitnivå och mäter sig med andra föreningar från större städer, trots att de inte har samma förutsättningar.
Ämnet kring elitidrott på mindre orter har undersökts tidigare om än i liten grad och ger möjligheter till utökad forskning för oss i det idrottsvetenskapliga fältet. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt att driva en högpresterande idrottsförening inom lagidrott på en mindre ort. Med detta som bakgrund vill vi studera hur de utvalda föreningarnas strukturer och organisationer är utformade. Det i kontrast mot den historiska kopplingen till de lokala bruken och dess ekonomiska stöd. Med hjälp av genomförandet av denna uppsats hoppas vi få klarhet i vilka utmaningar föreningarna ställs inför och hur deras metoder för att driva sin verksamhet ser ut i realiteten. Kommer landsbygden fortfarande vara levande och ha högpresterande föreningar på elitnivå inom idrotten, eller finns det en risk att dessa orter hamnar efter och inte kan hänga med i samhällsutvecklingen?
9
2. Bakgrund
Den här delen av studien kommer att ta upp relevanta aspekter som kan ge läsaren en inblick i det område som kommer bearbetas.
2.1 Brukets betydelse
Historiskt sett har industrierna varit betydelsefulla för idrotten som bedrivits på landsbygden skriver Ericsson (2004). Det finns flertalet gemensamma nämnare mellan olika bruksorter vars stora industri har varit med och byggt upp ortens stora idrottsklubb. En av faktorerna som nämns genomgående är skapandet av gemenskap på orterna som åsyftas i studien. En konsekvens av stödet var att arbetarna kände en tydligare koppling till både orten som sådan men även den arbetsplats som man arbetade på. En ytterligare konsekvens av ett
framgångsrikt idrottslag var det kulturella eftermäle som kom med den samma, man skapade historier och myter om sina favoriter ute på plan. Exempel på några av orterna är Åtvidaberg, Sandviken och Degerfors. Ericsson (2004) fortsätter med att ta upp företagens vilja att hitta goda förebilder på orten som kunde inspirera människor i fabrikerna såväl som den yngre befolkningen och få dem att tro på en ljus framtid. Denna uppfattning var något som kom utifrån den positiva verkan som idrotten upplevdes ha i kombination med den skötsamhet som idrottsmän ofta hade utanför planen i och med den fostran som de fått genom sin idrottsbakgrund.
Att företag använde idrotten och dess dragningskraft till sin egen nytta är något som nämnts tidigare i arbetet, utöver det står det även klart att kommuner använde den genomslagskraft som finns i de största lagidrotterna. Exempelvis fotboll, där den högsta nationella serien Allsvenskan skapade ett intresse och kunde marknadsföra orten på ett positivt plan genom sporten. Andersson (2011) tar upp exempel om mindre kommuner som gått in med
ekonomiska medel för att kunna stötta i det här fallet fotbollsverksamheten under 40-talet i Landskrona BoIS, där kommunen såg till att säkerställa anställningen av en ny engelsk tränare. Förutom de rena bidragen i form utav överförda pengar så är även ekonomiskt stöd i form av resurser till gagn för faciliteterna så som träningsplaner och arenor något som figurerat under årens lopp. Aldskogius (1993) och Andersson (2011) ger exempel på hur Leksands kommun har betalat för ombyggnationen av ishockeylaget Leksands IF:s arena samt hur Sölvesborgs kommun har finansierat för ombyggnationen av herrfotbollslaget
10
Mjällby AIF:s arena. Det till fördel för klubbarna som har kunnat lägga sina resurser på annat.
Genom historien har det funnits flertalet svenska idrottsföreningar som varit framgångsrika och som baserat sin verksamhet på mindre orter, inte minst i de stora lagsporterna.
Exempelvis den lilla bruksorten Åtvidaberg från Östergötland, vars fotbollslag Åtvidabergs FF tog hem två allsvenska titlar på det tidiga 1970-talet till Kopparvallen. Framgångarna grundade sig mycket i det stora företaget som var baserat i Åtvidaberg, Facit, som sålde kontorsvaror världen över. Inte minst då det var så klubben hade chans att konkurrera
gentemot de andra lagen på jämförbar nivå, värvningar erbjöds anställning på företaget för att kunna säkerställa kvaliteten i laget. Det sportsliga hade sin topp då Åtvidabergs FF spelade i föregångaren till Champions League som under den här tidsperioden kallades för
Europacupen säsongerna 1973/74, 1974/75, detta med goda resultat där det räckte hela vägen till kvartsfinal (Andersson, 2016).
2.2 Föreningens betydelse för orten
I Sverige fungerar föreningen som en institution i samhället där den ideella föreningen tar upp många människors fritid samt skapar arbetstillfällen. Av Sveriges hela befolkning på ca 10 miljoner är cirka 3,2 miljoner medlemmar i en idrottsförening, vilket visar vilken enorm kraft idrotten är i det svenska samhället (Riksidrottsförbundet, 2018). En idrottsförening på en mindre ort kan fungera som det lokala samhällets centralpunkt och bidra till ett stort engagemang för invånarna. Den skapar ett värde och är mer än bara ett idrottslag. Bakom framgångsrika föreningar på mindre orter finns ofta en djupt rotad föreningskultur mellan idrotten och folket. Där både tradition och engagemang går i arv och sträcker sig långt ut i samhället. Ett samband man kan se är att på de flesta mindre orter huserar endast ett fåtal eller i vissa fall endast en stor idrottsförening vilket skapar ett socialt samband mellan invånare och föreningen (Aldskogius, 1993).
2.3 Utvecklingen av idrottens organisationer
Den svenska idrottsrörelsen var länge präglad av amatörmässiga ideal och strukturen i föreningarna var organiserad därefter. Billing, Franzén och Peterson (2004) tar upp det faktum att det var förbjudet att verka professionellt inom en idrottslig verksamhet fram till
11
1967. När Riksidrottsförbundet avskaffade denna regel påbörjades två processer,
professionalisering och kommersialisering som kom att förändra svensk idrott. Innan regeln sattes i bruk sköttes idrottsföreningar helt och hållet av ideella krafter, detta i kombination med de medlemstyrda föreningarna är viktiga parametrar för att förstå den svenska
idrottsorganisationen och dess utveckling under de efterkommande åren. I korta drag kan professionalisering beskrivas att organisationer blir allt mer rationella, man har tillsatt administrativa yrkesroller. Det ställs idag krav på utbildning på de som skall arbeta professionellt inom idrotten, med organisering och att leda en verksamhet. Vilket i sin tur leder till att föreningar kom att skötas mer som företag. Kommersialisering kan förstås som att idrotten är en produkt som säljs på en marknad för att öka intäkterna. Det är dock
väsentligt att understryka att även fast vissa delar av den svenska idrottsrörelsen har kommit att bli starkt kommersialiserad, bedrivs andra verksamheter med samma villkor som innan amatörregeln togs bort (Peterson, 2005). Vilket är en potentiell konsekvens av det faktum att man i Sverige påbörjade fotbollens professionalisering och kommersialiseringsprocesser långt senare än exempelvis övriga Europa.
En övrig faktor som kännetecknar den svenska idrottens organisering och struktur är
ägandeskapet av idrottsföreningar. Till skillnad från nästan hela övriga Europa och världen så är svenska idrottsföreningar enligt stadgar ägda av medlemmarna till minst 51%. Vilket innebär att alla klubbar som verkar inom landets gränser har majoritet över sitt eget styre, det ska dock tilläggas att sedan sent 1990-tal kan man välja att bolagisera en idrottsförening i ett så kallat “Idrotts-AB” (Backman, 2009).
12
3. Syfte och frågeställningar
3.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt att driva en
högpresterande herridrottsförening inom lagidrott på en mindre ort. Med detta som bakgrund vill vi studera hur de utvalda föreningarnas organisationer är utformade med hjälp av
Mintzbergs organisationsteori.
3.2 Frågeställningar
• Vilka faktorer finns bakom idrottslig framgång på en mindre ort sett ur ett
föreningsperspektiv?
• Hur ser organisationsstrukturerna ut hos högpresterande idrottsföreningar på mindre orter?
3.3 Avgränsningar
För att definiera begreppet mindre ort kommer en avgränsning att fastställas till max 5 000 invånare i centralorten där klubben är baserad. Således kommer den totala befolkningen i kommunen som orten tillhör att bortses ifrån. Elitnivå inom idrotten är ett begrepp som studien kommer att behandla. I denna studie definierar vi termen elitnivå som de två högsta serierna inom herridrott i Sverige.
13
4. Tidigare forskning
Under rubriken ”Tidigare forskning” kommer studier och artiklar som genomförts inom ämnet presenteras och förklaras på ett grundläggande sätt för att sedan användas som referensram för analysen.
I Fotboll, Bandy och makt skriven av Ericsson (2004) studerar han mindre bruksorter som har varit framgångsrika inom idrotterna fotboll och bandy. Idrottsrörelsen har historiskt varit en storstadsföreteelse, dock kunde man i takt med industrialiseringen och urbaniseringen under början på 1900-talet se en förändring. Fler och fler idrottsföreningar bildades i samhällen med industrier och bruk. Studien går djupare in och undersöker brukens och industrins makt inom idrotten på orterna. En förklaring till att idrottsföreningarna från mindre orter skördade framgångar påvisar Ericsson (2004) var att orten där bruken var baserade hade en förmåga att skapa en klubbkänsla, där identiteten byggde på relationen med den geografiska platsen, vilket skapade en ”vi-känsla”. Trots att Ericsson (2004) undersökte det specifika med bruksorter är detta en intressant vinkel i vår studie då han undersöker idrotten på mindre orter, vilket leder till att vi kan undersöka huruvida detta fenomen lever kvar. Både gällande kopplingen mellan ortens näringsliv samt den ”vi-känsla” Ericsson (2004) skriver om. Om dessa faktorer som historiskt funnits inom bruksorterna än idag lever kvar på mindre orter.
Kulturgeografen Aldskogius (1993) skriver i boken “Leksand, Leksand, Leksand!: en studie av ishockeyns betydelse för en bygd om en idrottsförenings betydelse för en ort. Där han har undersökt ishockeylagets Leksands IF och vilken betydelse klubben har för orten. Hur det är möjligt att klubben match efter match drar flera tusentals åskådare trots att det enbart bor ca 6 000 på orten och omkring 15 000 i kommunen. Samt hur man lyckas hålla sig kvar på elitnivå och har huserat i de två högsta serierna i en sport där ekonomiska resurser alltmer blir en avgörande faktor för framgång. En annan intressant aspekt som tas upp som även blir
relevant för vår studie, är hur hockeylaget sätter orten på kartan. På vilket sätt associeras våra föreningar med respektive ort är en företeelse vi kommer att undersöka. Detta ger oss
möjligheten att analysera om detta kan anses som en faktor för framgång på en mindre ort. Aldskogius (1993) granskade detta genom en nationell enkätundersökning där han undersökte vilka företeelser det svenska folket associerade med Leksand. Hela 90% av de som svarade på undersökningen associerade Leksand med ishockey, vilket tyder på en bred kännedom om klubben som sådan samt att orten förknippas med just hockeyn. I Aldskogius (1993) studie
14
kommer även andra relevanta slutsatser fram, dels ett resultat av den enkätundersökning som genomfördes. Vilken visade på att ishockeyn har en stark förankring hos lokalbefolkningen och att man känner en stolthet över sitt lag och att föreningen bidrar med bra reklam för orten.
Göthbergs (2007) skriver i sin rapport Idrott och politik. En studie av kommunalpolitikens påverkan på idrottens verksamhet i Uppsala, Gävle och Västerås, att geografin ligger till grund för mycket inom idrottsvärlden och att det geografiska läget är viktigt för
idrottsföreningar. Går vi tillbaka i historien spelade klimatet en viktig roll i Sverige för vilken sport som spelades på olika geografiska platser, detta eftersom vi har ett varierat klimat i landet. Göthberg (2007) klargör att den tekniska utvecklingen samt modernare anläggningar har lett till att de flesta idrotter spridit sig över hela landet trots de geografiska
grundförutsättningarna. Han redovisar exempel på idrottsföreningar som har en geografisk koppling i form av föreningens namn. Ishockeylaget Leksands IF är en av föreningarna Göthberg (2007) tar upp där han skriver att samhället visar ett stort lokalt engagemang samt där lokala företag och kommun går in och stödjer föreningen ekonomiskt och får tillbaka i form av föreningens framgångar. Resultatet av detta blir att framgångsrika föreningar från mindre orter ofta förknippas med staden/orten de kommer ifrån. Just kopplingen mellan stad/kommun och idrotten är även något som nämns utifrån en ekonomisk synpunkt. 2006 beräknade man att kommunerna totalt sett över hela landet bidrog med cirka 4,5 miljarder kronor till idrotten. Göthbergs studie fokuserar på mellanstora städer medan vår studie undersöker mindre orter, likväl ser vi den som relevant för att undersöka sambandet som finns mellan föreningar på mindre orter och dess tillhörande kommun. Detta för att granska om samarbetet kan ses som en faktor för framgång.
Idrottens ekonomiska betydelse för en ort går Braunerhielm och Andersson (2007) djupare in på i studien Idrottens roll i samhället. De beskriver att idrotten i sig kan innebära ett
ekonomiskt uppsving för en ort eller för den delen en region. Samtidigt som man kan se ytterligare faktorer så som evenemangsmöjligheter när det finns lyckosamma
idrottsföreningar som är aktiva. Framgången kan ses utifrån två sätt, dels så skapar den en lokal identitet och stolthet, dels så marknadsförs orten i landet i stort. Vilket också kan öka en orts attraktionskraft och stärka den lokala identiteten. I övrigt finns det också andra sätt att öka den lokala identiteten samt även stödja näringslivet i området. Braunerhielm och Andersson (2007) berättar om bandyklubben Otterbäckens BK:s policy om att i så stor
15
utsträckning som möjligt göra sina inköp hos verksamheter i området, vilket gynnar olika aktörer, exempelvis sporthandlaren på orten samtidigt som det skapar band mellan
butiksägarna och idrottsklubben.
Andersson (2011/2016) tar upp teorin om nätverkssamhället inom fotbollen i sina två böcker Spela fotboll bondjävlar!": en studie av svensk klubbkultur och lokal identitet från 1950 till 2000-talets början. Del 1 & 2. Han menar att det finns fyra huvudsakliga aktörer inom de nätverk som finns kring fotbollsföreningar där kommunen och sponsorer i större uträckning är förbindelsen med samhällets elit. Samt de lokala medier och publik som är förbindelsen med de folkliga skikten. Han studerar dessa ur ett historiskt aktörsperspektiv för att få en djupare inblick i hur klubbkulturer och lokala identiteter skapas och förändras. Inom sin studies omfattning undersöker han bland andra idrottsföreningarna Mjällby AIF, Degerfors IF och Åtvidabergs FF. Andersson (2016) studerar hur nätverken ser ut på undersökta orter där vi i vår studie istället väljer att fokusera på hur föreningarna är strukturerade.
Även Behrenz (2009) studerar elitidrottens ekonomiska betydelse för en kommun i sin studie Ökar Kalmar FF den svenska välfärden? – Elitidrottens ekonomiska värde. I artikeln
beskriver han att den svenska elitidrotten har både positiva och negativa effekter och att det är väsentligt för en kommun att kunna göra en bedömning av det ekonomiska värdet. Detta genom att fundera över kärnfrågan ”skapar elitidrottslaget en attraktivare stad som drar till sig fler invånare och skapar ett bättre företagsklimat vilket ökar antalet invånare och företag och därmed skatteintäkterna och den allmänna välfärden?” (Behrenz, 2009, s. 39).
Behrenz (2009) påvisar dock att det är svårt att mäta de ekonomiska effekter elitidrotten medför samt att man inte kan garantera att en befolkningsökning beror på idrotten. Han kommer dock fram till att elitidrott skapar positiva direkta effekter i form av åskådarna, som betalar för att gå på evenemang, för resor samt att det finns ett värde i att det pratas om matcherna. Man ser även indirekta effekter av elitidrotten, den kan exempelvis öka
motionsintresset och deltagandet i föreningar, ge ett starkt varumärke som intressenter vill associeras med samt att bidra till effekter av att kommunen marknadsförs. Några av de negativa effekterna elitidrotten bidrar med är selektering i tidig ålder, behovet av säkerhet kring arrangemang samt idrottsskador. Denna infallsvinkel finner vi intressant och är något vi kommer ta hänsyn till i vår undersökning för att kunna besvara våra forskningsfrågor.
16
Josef Fahlén (2006) har gjort en studie på den svenska idrottens förändring på
organisationsnivå efter amatörreglernas avskaffande av Riksidrottsförbundet 1967. Fahlén har valt att granska och i sin studie Structures beyond the frameworks of the rink att utgå ifrån förändringar inom elitishockeyorganisationer mellan åren 1967 och 2000. Där studien utgår från fyra artiklar med syftet att undersöka hur och varför den svenska ishockeyn har
förändrats och vilka konsekvenser dessa förändringar får för både anställd personal och volontärer. Studien syftar även till att utöka kunskaper om organisationers styrning och ledning av idrott med svensk ishockey som studieobjekt. De artiklar Fahlén utgår från i studien behandlar fyra olika synvinklar på organisatoriska utgångspunkter. Den första artikeln går in på hur normer, värderingar och ideal har förändrats och utvecklats i svensk ishockey samt hur kommersialism och professionalism har påverkat sportens ideella grundsyn baserad på amatörideal. Denna utveckling har sin grund i hur föreningarna
organiserar sig och hur man har utvecklats rent strukturellt vilket har lett till att idrotten idag drivs av nya ideal att sträva efter. Där kommersiella krafter med ett underhållningsvärde är grunden för dagens styrning. Artikel 2 fokuserar på hur svenska ishockeyföreningar är
organiserade och vad som har lett till den utvecklingen. Fahlén analyserar 11 SHL-föreningar genom intervjuer med respektive organisations general manager för att sedermera jämföra de strukturella skillnader som finns i de undersökta organisationerna. Där resultaten visar att klubbarna har många likheter när det kommer till det strukturella arbetet som
organisationsform, skolsystem och anställningsformer. I den tredje artikeln beskrivs hur den arbetsmässiga fördelningen ser ut mellan ideellt och professionellt arbete samt hur den strukturella organisationsformen påverkar dessa. Där individer som är anställda eller arbetar ideellt i en organisation som i större utsträckning är strukturellt utvecklade har mer positiva erfarenheter än de som arbetar i en förening med mindre utvecklade strukturer. I den fjärde artikeln som Fahlén grundar sin studie på belyser hur förenings tänkta struktur påverkar en individs relation och upplevelse till föreningen. Resultaten visar att dessa faktorer varierar beroende vilken position inom föreningen man arbetar (Fahlén, 2006).
De sammanfattande resultaten visar hur strukturerna inom svenska ishockeyföreningar påverkas av faktorer som omgivande miljö, samhällsförändringar, kommersialisering, tv-avtal samt ändrade förutsättningar angående statens intresse i idrotten och organisationerna. Hur dessa faktorer har påverkat och förändrat arbets- och organisationsstrukturen för de undersökta organisationerna. Vidare presenteras även hur organisationerna kan beskrivas i olika termer, så som organisation, centralisering, specialisering och standardisering. Fahlén
17
avslutar sin avhandling med att redovisa att sporten har utvecklats och det handlar inte bara om att vinna matcherna. Styrelsebeslut, spelarrekrytering och sponsoravtal får lika mycket uppmärksamhet i media som det faktiska sportresultatet och för att lyckas nå resultat på isen måste man nu även lyckas utanför isen. Även fast denna studie inte har mindre orter som fokus ser vi relevans att ta med den i vår studie. Detta eftersom studien behandlar
elitidrottsföreningar och hur organisationsstrukturen påverkas av den omgivande miljön där den verkar, vilket kommer att hjälpa oss att undersöka och förstå varför man har valt den struktur man gör.
18
5. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel kommer de begrepp och teori som studien utgår ifrån att presenteras. Dessa kommer att sammanställas för att sedan jämföras med det insamlade empiriska materialet.
5.1 Lokal identitet
Abalo och Danielsson (2008) skriver att den lokala identiteten har att göra med en människas emotionella förankring i den miljö de är bosatta i. Den lokala identiteten växer fram mer och mer under den tid som man bott på en aktuell plats genom möten mellan människor och miljö. De skriver även att identiteten måste underhållas för att kvarstå, vilket den gör då de faktorer som för individen är betydelsefulla för den lokala identiteten inte försvagas. Olika faktorer kan bidra till att den lokala identiteten bibehålls och dessa är: social integrering, aktivitetsfält, symbolvärden och lokalhistorisk kunskap. Haraldsson (2003) skriver att det finns särskiljande kännetecken för olika orter, en slags lokal och särpräglad anda. Denna anda är även något som kan komma att visa sig i det engagemang så lokala företagare har i en förening, då man kan dra nytta av den popularitet som föreningen har på orten. Detta begrepp finner vi intressant i vår studie, då vi kommer att undersöka hur den lokala identiteten ser ut i valda föreningar och inom de orter som föreningarna verkar i för att få en djupare förståelse om hur den lokala identiteten är en faktor till framgång.
5.2 Performance management
O’Boyle och Hassan (2014) skriver i sin internationella studie om hur idrottens värld har utvecklats där idrottsföreningar börjar likna företag mer och mer och pressen från intressenter ökar. Detta resulterar i att ideella idrottsföreningar arbetar med performance management samt hur man ska mäta det tillvägagångsättets framgångar. I studien beskriver man att begreppet performance management handlar om att sätta upp tydliga mål och riktlinjer för organisationen för att effektivt nå organisationens mission. Författarna nämner tre
nyckelfaktorer som påverkar huruvida föreningens styrning kommer att bli lyckosam. Dessa är: vikten av att sätta ihop ett tydligt system för hur föreningen ska styras. Den andra nyckelfaktorn är nätverk, kvaliteten på föreningens kontaktnät med övriga intressenter så som sponsorer och kommun är avgörande för organisationens prestation. Den tredje och slutgiltiga faktorn handlar om föreningens ställning gentemot andra jämförbara organisationer inom sin
19
specifika idrott. Begreppet performance management kommer att granskas på de utvalda föreningarna för att undersöka hur man arbetar med strategier och mål.
5.3 Mintzbergs organisationsteori
Idrottsorganisationer finns i många olika strukturer och former, från små ideella
idrottsföreningar till större förbund som exempelvis Riksidrottsförbundet eller FIFA. Oavsett föreningens storlek och ägandeskap behöver organisationerna bestämma en strategi för hur organisationerna ska struktureras, man bör även kunna svara på varför man väljer just den strukturen. Detta eftersom strukturen kommer att påverka varje del av verksamheten, både gällande externa samt interna faktorer. Exempelvis politiska eller ekonomiska förändringar till hur arbetskraften ska styras (Houlihan & Malcolm, 2016). I vår undersökning har vi valt att undersöka organisationernas struktur utifrån Mintzbergs organisationsteori som
presenteras nedan.
I början av 1980-talet arbetade Henry Mintzberg fram en av de mest använda teorierna om organisationsstrukturer. Teorin beskriver hur en organisation är uppbyggd och styrs och den är uppdelad i fem olika komponenter som beskrivs mer ingående nedan samt i modell 1.
Modell 1, Mintzbergs organisationsmodell: Stuctures of 5
Den strategiska ledningen återfinns i toppen av organisationen och innefattar beslutsfattande av de strategiska besluten och är den grupp som har det högsta administrativa ansvaret för organisationen och består av VD och styrelse. Steget under ledningen är mellanchefer och de är de som styr informationen från den strategiska ledningen till den operativa kärnan och
20
omfattar exempelvis säljchefer av olika slag. Den operativa kärnan omfattar organisationens anställda och ansvarar för det centrala arbetet och produktionen. De sista två funktionerna som Mintzberg tar med i sin teori är teknostruktur och servicestruktur som ligger utanför själva kärnan. Teknostrukturen är de som ansvarar för de tekniska aktiviteterna inom en organisation, exempelvis processutveckling och utveckling av arbetsscheman. På höger sida i modell 1 är servicestrukturen som omfattar personer som bidrar med stödfunktioner till organisationen. Det kan bland annat innefatta löneansvariga och cafépersonal (Mintzberg, 1983). Organisationsstrukturen bestäms sedan genom en kombination av dessa fem komponenter för att på bästa sätt hitta den struktur som är gynnsam för en organisation utifrån sina förutsättningar. Det finns väldigt många konfigurationer mellan dessa
komponenter och strukturer men Mintzberg (1983) beskriver fem huvudstrukturer som är vanligt förekommande, dessa presenteras nedan.
Den enkla strukturen kännetecknas av två nivåer i modell 1, den strategiska ledningen och den operativa kärnan. Strukturen omfattar ofta direkt ledarskap och är centraliserad och återfinns ofta i mindre företag och idrottsföreningar (Trevor & Milena, 2006). Där personal utför ett flertal olika arbetsuppgifter utan någon tydlig arbetsbeskrivning.
Maskinbyråkratin karakteriseras av tydliga arbetsuppgifter och arbetsbeskrivningar där de viktiga besluten tas i av den strategiska ledningen. Det är en mer standardiserad struktur som kännetecknas med en väl utvecklad tekno- samt servicestruktur vilket skapar en tydlig skillnad mellan den strategiska ledningen och den operativa kärnan då det är många lager mellan dessa som skapar välutvecklade strukturer. Riksidrottsförbundet kan anses höra till en maskinbyråkrati (Blomberg, 2017).
I en professionsbyråkrati har man en dominant operativ kärna med homogen formell utbildning. Med få chefsnivåer mellan den strategiska ledningen och den operativa kärnan skapar detta en platt centraliserad organisation som förlitar sig på den operativa kärnans kompetens. Sjukhus och universitet är två exempel och inom sporten återfinns företag som tillhandahåller fysioterapi eller marknadsföring (Trevor & Milena, 2006).
Den divisionaliserade formen liknar den professionella byråkratin men den skiljer sig i att den är styrd uppifrån. Där merparten av arbetet sker i enskilda enheter som består av individer och inte att individerna är enheterna som följer den gemensamma strategiska
21
ledningen. Organisationsstrukturen används ofta av stora företag, där enheterna i
organisationen har sin egen organisatoriska struktur som kan liknas med maskinbyråkrati där mellancheferna har en betydande roll för sin enhet. Denna struktur skulle kunna passa på större idrottsföreningar som har flera olika sektioner inom föreningen (Blomberg, 2017).
Adhocrati är maskinbyråkratis motsats och ses som en rörlig organisationsform där det är svårt att urskilja komponenter ur Mintzbergs modell. Strukturen är byggd för snabba förändringar och återfinns bland annat i konsultfirmor (Blomberg, 2017).
För att undersöka organisationsstrukturer valde vi att tillämpa Mintzbergs
organisationsstruktur på de undersökta idrottsföreningarna för att hjälpa oss i analysen samt att förstå organisationsstrukturerna. Detta med tanke på hur utvecklingen av föreningar har sett ut när amatörregeln slopades och en kommersialisering samt professionalisering
påbörjades inom idrotten. En studie visar även att organisationsstrukturer har en påverkan på det ideella engagemanget inom idrottsföreningar (Swierzy, Wicker, & Breuer, 2018). Vilket gör att vi ämnar applicera denna teori i samband med den hur föreningar arbetar med
performance management samt studera betydelsen av den lokala identiteten för att få en klarare bild av helheten kring föreningar på mindre orter
22
6. Metod
Metoden är den delen av arbetet där tillvägagångssättet för studiens genomförande kommer att gås igenom. En beskrivning av metoden som används vid insamlandet av empirin kommer också att inkluderas.
6.1 Urval
För att kunna vara relevant för studien krävs att föreningen tävlar på elitidrottslig nivå samtidigt som föreningen huserar i en mindre ort. Den elitidrottsliga nivån har avgränsats till de två högsta serierna för herrar i respektive sporter. Vi hade även en avgränsning i urvalet att orten max får inneha 5 000 invånare (ej kommunens totala befolkningsmängd). Utifrån dessa kriterier sammanställdes en lista på föreningar i Sverige som uppfyller kraven. Nedan följer de föreningar som kvalificerade sig in i studiens urvalsram som enligt Bryman (2011) är en uppställning av alla enheter i den population man gör sitt urval från. Utifrån denna urvalsram valdes tre typfall av idrottsföreningar som ligger till grund för studien. Mjällby AIF,
Tingsryds AIF och Åby/Tjureda IF var de föreningar som först kontaktades då studien behandlar herridrott samt att vi fann det intressant att undersöka olika sporter inom ett specifikt geografiskt område. Vi kände även att tre föreningar var en bra utgångspunkt för empiriinsamlingen vilket gjorde att övriga föreningar valdes bort.
Dackarna, Speedway herrar Frillesås BK, Bandy herrar Mullsjö AIS, Innebandy herrar Tingsryd AIF, Hockey herrar
Mjällby AIF, Fotboll herrar Åby/Tjureda IF, Bandy herrar
Detta urval får därför även karaktärsdrag av ett handplockat urval som innebär att dessa föreningar valts utifrån att de kan ge den bästa informationen för att uppfylla studiens syfte (Hassmén & Hassmén, 2008). Det valet gjordes även för att det finns mindre forskning kring dessa klubbar samt att vi valde att avgränsa oss till föreningar från sydöstra Sverige, med avsikt att utföra intervjuer på plats hos föreningarna. Detta för att det ger oss mer plats för diskussion samt att det ger större frihet till respondenten att lämna egna synpunkter (Bryman, 2011). Likväl gjordes urvalet av intervjupersoner genom ett liknande tillvägagångssätt med nyckelinformanter som kan ge oss den mest värdefulla informationen om organisationen. Det är de personer inom de valda föreningarna som vi anser kan ge oss den bästa
23
verklighetsbilden av föreningen. Detta urval kallas för ett målinriktat urval, vilket är ett strategiskt val för att skapa överensstämmelse mellan forskningsfrågor och urval (Bryman, 2011).
6.2 Undersökningsmetod
Inom den samhällsvetenskapliga forskningen skiljer författarna på kvantitativ och kvalitativ forskning. Det båda dessa metoder har gemensamt är att de är fokuserade på att bättre förstå den miljö och det samhälle människorna lever i och hur de påverkar samt påverkas av omgivningen (Hassmén & Hassmén 2008).Den kvalitativa metoden kännetecknas av närheten till det objektet som utforskas samt att det inte används siffror eller tal utan istället läggs vikten vid ord exempelvis genom intervjuer och observation. I den kvalitativa metoden är förståelsen det primära kunskapssyftet snarare än att förklara, där kvantitativa enkätstudier är en vanligare metod att gå till väga med studien (Bryman, 2011).
Metodvalet för denna studie grundas i utmaningarna att komma åt de bakomliggande
faktorerna till framgång inom de utvalda idrottsföreningarna. Studien har därav en kvalitativ ansats där vi har samlat in kvalitativa data via intervjuer. Detta eftersom denna
undersökningsmetod fokuserar på en djupare förståelse av verkligheten (Bryman, 2011). Genom personliga möten med nyckelinformanter från föreningarna vill vi få fram deras åsikter och kunskap som kan leda oss till vilka framgångsmöjligheter som finns i dessa orter samt att det kan spegla deras syn på hur man går tillväga för att nå framgång. I en intervju kan viktiga punkter komma upp för respondenten som inte ingår i frågeställningen. Detta händer inte i en enkätundersökning där man är mer strikt att svara på ställda frågor. Det ger alltså mer plats för diskussion och den ger större frihet till respondenten att lämna egna synpunkter (Bryman, 2011). Denna kvalitativa flerfallstudie har som avsikt att nå insikt och förståelse i tre idrottsföreningarna och deras specifika situation med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Detta kommer att leda till att vi kommer att kunna undersöka om det finns likheter mellan de utvalda föreningarnas organisationsstrukturer samt om det finns något som är unikt för just en förening. Vid fallstudier utgår man från ett helhetsperspektiv för att undersöka och få fram så heltäckande information som möjligt som vidare kan användas för att studera processer och förändringar (Bryman, 2011).
24
6.2.1 Abduktion
Det finns tre olika synsätt för en forskare att undersöka hur man kan relatera teori med verkligheten. Dessa tre är induktion, deduktion och abduktion (Patel & Davidson, 2003). Vår studie och forskning baseras på det abduktiva synsättet som innebär att forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter dessa relateras till varandra. När man arbetar med abduktion påminner det till viss del om det induktiva synsättet, där hypoteser utformas utifrån den empiriska insamlingen. Det har även sina likheter med det deduktiva synsättet när dessa teorier prövas på det empiriskt insamlade materialet. Detta för att sedan låta förståelsen succesivt växa fram (Patel & Davidson, 2003). Med litteratur och tidigare forskning som grund utformades två intervjuguider som vi använde oss av vid samtliga intervjuer med klubbrepresentanter (se bilaga 1 och 2). Den ena var riktad gentemot klubbchefen varav den andra guidens frågor var mer utformad till sportchefen. En annan intervjuguide skapades och användes när de tillfrågade journalisterna genomförde sina intervjuer (se bilaga 3).
Empirin som samlats in, både från intervjuer men även från skrifter och dokument har sedan analyserats tillsammans med den teoretiska begreppsram som vi har ställt upp. Fördelen med detta sätt anser vi har varit att vi inte har varit lika låsta som om vi enbart hade sett det från det induktiva eller deduktiva synsättet. Att det har varit ett friare sätt att arbeta efter vilket har lett till att vi har kunnat göra en analys samt skapat en förståelse för det insamlade materialet. Där studien ämnar undersöka föreningens organisation samt hur man kan koppla detta med teori och begrepp till empirin för att förstå föreningarnas bakomliggande framgångsfaktorer.
6.3 Datainsamlingsmetod
6.3.1 Litteratursökning
Vid litteratursökningen till denna studie användes först databasen Sportdiscus där vi hittade internationella studier på ideella föreningar och ideellt arbete, dock var dessa studier inte några som vi valde att använda till vår studie. Vi har istället gått till väga genom att ta hjälp av Malmö universitets bibliotek för att hitta relevanta studier som har haft sitt främsta fokus på mindre orter. Vidare har vi gått bakvägen och sökt eventuella källor via andra studiers referenslistor samt att vår eminenta handledare Torbjörn Andersson som har god kunskap inom ämnet tipsat om relevant litteratur.
25
6.3.2 Insamling av empiri
Till en kvalitativ studie finns det olika sätt att samla in empiriskt material. Vi har valt att göra intervjuer då detta passade bäst på vårt syfte och de frågeställningar vi ställt upp. Det finns olika typer av intervjuer: strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade. De
strukturerade intervjuerna innebär att frågor med svarsalternativ förbereds innan
intervjutillfället. Detta resulterar i att svaren från respondenterna är lätta att jämföra och det finns en stor likhet med skriftliga frågeformulär. Vid ostrukturerade intervjuer har
intervjuaren med sig en uppsättning teman till intervjutillfället, där den som intervjuar ställer frågorna på ett informellt sätt och låter respondenten prata fritt (Bryman, 2011). Vår studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Innan intervjuerna utfördes sammanställdes en intervjuguide där syftet och frågeställningarna har operationaliserats för att studien skall kunna besvara dessa. Med denna typ av intervju får intervjupersonen en större frihet att utforma svaren då frågorna inte behöver komma i samma ordning som intervjuguiden. Samt att det finns en möjlighet för följdfrågor om intervjuaren anknyter till något respondenten sagt (Bryman, 2011).
Det genomfördes totalt nio intervjuer i denna studie. Där två av dessa genomfördes på plats genom personliga intervjuer i Åby. Enligt Gubrium, och Holstein (2001) passar utförandet av lite längre intervjuer att genomföras genom en personlig intervju eftersom den möjliggör att man kan ställa följdfrågor på ett enklare sätt samtidigt som man har möjlighet att visa och tolka kroppsspråket på den som ställer och/eller besvarar frågan. Med tanke på det rådande Coronaläget i samhället, både med permitteringar och smittorisk, skedde tvåav intervjuerna via videosamtal samt de sista fem via telefon. Något som karaktäriserar en telefonintervju är att den är billigare och smidigare att kunna genomföra (Gubrium & Holstein, 2001). Detta var något som också besparade oss både den tid som hade krävs för resa dit, samt den kostnad som hade uppstått vid tåg eller bussresa till dessa orter. Intervjuerna varierade i längd, men pågick mellan 30–60 minuter. Alla intervjuer transkriberades efteråt varpå de därefter mynnat ut i ett resultat och en analys. I det ideala fallet hade alla intervjuer genomförts på liknande sätt, men i och med att pandemin som just nu råder fanns det inte samma möjlighet att genomföra samtliga via personliga möten. Vi valde därför att genomföra intervjuerna online eller via telefon. Vi har även analyserat jubileumsskrifter samt verksamhetsberättelser för att få en djupare bild av de undersökta föreningarna.
26
6.3.3 Intervjuguide
Intervjuguiden bearbetades tidigt i studien för att intervjuerna skall kunna utföras relativt tidigt i processen vilket ger oss dels större möjligheter att arrangera fler intervjuer om det skulle uppkomma kunskapsluckor, dels för att ge mer tid och rum för bearbetning av data samt analys. Eftersom det kan finnas svårigheter att komma åt bakomliggande faktorer till idrottslig framgång har vi valt att intervjua nyckelpersoner inom de valda organisationerna. Detta för att de på bästa sätt kan återge deras synsätt på hur deras förening går tillväga för att nå framgång. För att gräva djupare i våra intervjuer efter svåråtkomna svar valde vi att bygga upp en intervjuguide till våra semistrukturerade intervjuer. Där våra frågeställningar och tidigare forskning ligger till grund för hur frågorna är utformade, det genom att vi har kategoriserat in intervjuguiden i olika delar: organisation/ekonomi, strategier och mål, personal, kultur och geografi. Vi valde att intervjua två personer per förening, en från det organisatoriska perspektivet samt en från det sportsliga perspektivet, vilket även mynnade ut i två olika intervjuguider (Se bilaga 1 och 2). En till klubbchefer för att undersöka den
organisatoriska framgången och arbetssättet samt en för sportchefen för att reda ut hur de arbetar med den sportsliga verksamheten. Dessutom utfördes en kortare intervju med lokala journalister som har följt respektive förening för att få in ännu ett perspektiv på vår
undersökning där en tredje intervjuguide framställdes (Se bilaga 3). Vid våra intervjutillfällen kommer intervjuguiderna att vara en grund för undersökningen men vikten kommer att ligga i att intervjuarna är redo med följdfrågor samt ställa frågor som: varför är det så? Detta för att undvika att svar inte riktigt kommer fram.
6.4 Bearbetning av empiri
Efter ett godkännande från respondenterna har intervjuerna spelats in för att underlätta bearbetningen och analysen av empirin. Varpå dessa transkriberades så att meningar och ord på ett enklare sätt kunde identifieras och skrivas fram, vilket genomförts tätt inpå eftersom det ger en större möjlighet till framställning av vad respondenten exakt har sagt (Dalen, 2015). Den tematiska analysen genomfördes på samtliga intervjuer och enligt Bryman (2011) är det ett av de vanligaste sätten att analysera kvalitativa data. Vilket även vi ansåg vara den bäst lämpade analysmetoden för vår studie. Den tematiska analysen i studiens
datainsamlingsteknik består av att läsa igenom det insamlade materialet. Detta för att få en djupare förståelse av innehållet och på så vis kunna plocka ut svar och teman som är återkommande. Det underlättar även för vidare analyser för att se samband och få fram ett
27
resultat med hjälp av valda teorier och begrepp. Då vi har genomfört två intervjuer på respektive förening har vi kunnat få fram mönster och teman som lyst fram. Vilka sedan har kategoriserats utifrån de teman som ställts upp i intervjuguiden. Denna analysmetod lämpar sig väl på studiens syfte och frågeställningar för att undersöka vilka bakomliggande faktorer en elitidrottsförening har på en mindre ort samt hur arbetsstrukturen är uppbyggd. Detta eftersom vi utifrån det empiriska materialet kan leta fram teman som lyser fram klarare än andra. Samt för att klarlägga våra intervjusvar och få fram ett tydligt resultat (Bryman, 2011). Det negativa med den tematiska analysen som kan ske är att vi som analyserar det empiriska materialet kan vara subjektiva gällande tolkandet av vad som tas ut från våra intervjusvar. Att det ur vår synvinkel tas ut vissa teman som ligger oss närmare kunskapsmässigt samt
intressemässigt sticker ut mer än andra. I studiens resultatkapitel redovisas svaren från de intervjuer vi har utfört.
6.5 Etiska överväganden
Även om studiens omfattning inte har en sådan karaktär att den måste få ett godkännande från det etiska rådet är det likväl av allra högsta vikt att det etiska perspektivet tas i beaktning. Vi har följt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer som har fyra huvudkrav man bör ta hänsyn till i en kvalitativ studie. Detta kommer att göras genom följande: tillkännagivande av
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet till deltagande samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Enligt informationskravet kommer vi att informera respondenterna om undersökningens syfte samt vilka villkor som gäller för deras deltagande; att det är frivilligt att ställa upp samt att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Respondenterna informerades om detta innan intervjuerna för att sedan ge samtycke vilket är det andra kravet som ställs av Vetenskapsrådet. Vi informerade även att respondenterna har rätt till att läsa igenom och godkänna resultatet som intervjuerna och transkriberingarna leder till. Detta för att
respondenterna skall få en chans att granska de resultat vi har fått fram från intervjuerna och få ett godkännande att vi har tolkat svaren på rätt sätt (Vetenskapsrådet, 2002).
I denna studie erbjöds respondenterna att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att deras namn och personuppgifter behandlas anonymt. Ingen av de tillfrågade valde att begära att sitt namn skulle behandlas anonymt. Det är likväl viktigt att låta respondenten själv välja om den
28
vill vara anonym eftersom det kan vara känslig information som kommer fram (Bryman, 2011). Det sista etiska kravet som Vetenskapsrådet ställer är nyttjandekravet som innebär att de uppgifter som samlas in endast skall användas till studiens ändamål och inte för
kommersiellt bruk. De uppgifter som samlades in i denna studie kom därför att enbart användas i forskningssyfte för studien. Dessa fyra krav kom att tas hänsyn till i vårt genomförande av studien för att försäkra oss om att allt gick rätt till.
6.6 Källkritiska överväganden
När en forskare gör en studie är det viktigt att denna ska kunna ha ett kritiskt förhållningssätt genom studiens gång. Vi har i denna studie kritiskt granskat de källor som använts, tidigare forskning, intervjuer, dokument från föreningar samt virtuella dokument som föreningarnas hemsidor. Vi har även tagit ställning till hur och varifrån fakta har tillkommit samt tagit reda på vem som står bakom det som har sagts eller skrivits samt vilken relation den har till det skrivna (Patel & Davidson, 2003). Då studiens empiriska källor till stor del består av intervjusvar kommer resultatet av intervjuerna att granskas där det finns fyra huvudsakliga kriterier att använda sig av vid källkritik vilka vi har tagit i beaktande under intervjuerna samt i bearbetningen av data (Thurén 2013). Dessa är äkthet, att källan är vad den utger sig för att vara. Tidsaspekt är den andra som handlar om minnets förändring under tidens lopp. De vill säga att en källa är mer trovärdig ju mer samtida den är. Detta eftersom vi glömmer, speciellt detaljer. Beroende är den tredje utgångspunkten vilket handlar om att källan inte ska ha blivit påverkad på något sätt, till exempel via rykten utan att åsikterna kommer direkt från källan. Det fjärde huvudsakliga kriteriet Thurén skriver om är tendens. Med det menar han att det inte ska finnas någon anledning till att källan skapar en falsk bild av verkligheten. Har den svarande något att vinna på att vinkla verkligheten? Exempelvis uttala sig om saker i föreningen på ett positivt sätt, exempelvis att ekonomin är stadig trots att den i verkligheten inte är det. Dessa är aspekter vi har tagit hänsyn till för att säkerhetsställa studiens kvalité.
Just tendensen i de uttalandena som våra respondenter har gjort, är något som måste tas i beaktning. Det går att argumentera för att klubbarnas respektive respondenter har anledning att framställa sina klubbar i bra dager. Owe Svensson nämnde till och med det i vår intervju med honom: ”Det är svårt att berätta om det här utan att bli partisk”.1 Just det faktumet har
29
gjort att vi har vidtagit åtgärder för att säkerställa att det som sägs stämmer, genom att fråga en ytterligare representant från föreningen för att ytterligare bekräfta att den bild som
framställs är sann vilket är aktion som rekommenderas av Thurén (2003) i framskridandet av arbetet mot trovärdiga källor. För att ytterligare få en utomstående bild av verkligheten har även en erfaren journalist tillfrågats för att få en bild av klubbarna utifrån sett. Journalisterna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval där vi tillfrågade de intervjuade representanterna från respektive förening om en journalist som var kunnig inom ämnet. Detta kan leda till att föreningarna har tipsat oss om journalister som har ett positivt synsätt på föreningarna. Vi valde att ha ett kritiskt förhållningssätt och var medvetna om denna problematik. Där vi anser att den yrkesroll journalisterna besitter inte ska inverka på hur man förmedlar sin bild på ett objektivt sätt.
I vår studie hade vi som utgångspunkt att intervjua respektive klubbchef, sportchef samt en journalist som var påläst om respektive förening. Under studiens gång har vi stött på hinder där vi har haft ett kritiskt förhållningssätt. Det gäller bland annat representanter från
Åby/Tjureda IF där vi istället valde att intervjua den tidigare ordföranden samt nuvarande vice ordföranden. Det valet gjordes dels för att de inte har någon anställd klubbchef eller sportchef samt att vi ansåg att de intervjuade personerna kan anses som nyckelinformanter både när det gäller klubbens historia och nuvarande organisation. Vad gäller det kritiska tänkandet till valet av respondenter i Tingsryds AIF går det att argumentera för att dessa enbart har verkat på respektive poster i cirka ett år. Vårt synsätt var likväl att deras tid på posten och yrkesroll som klubbchef samt sportchef/huvudtränare trots detta ändå gav
möjligheten att svara på våra frågor. Liknande gäller för Mjällby AIF där klubbchefen verkat på sin post sedan årsskiftet 2019/2020. Vi ansåg att han var en god respondent då han är född och uppväxt på orten medan sportchefen verkat under en längre tid i föreningen både i nuvarande roll samt i andra roller inom föreningen. Under studiens uppstart diskuterades även våra förutfattade meningar för att kunna hålla dessa utanför studien. Efter texten var färdigskriven granskades den för att avlägsna både förutfattade meningar samt egna värderingar.
30
6.7 Trovärdighet/rimlighet/äkthet/transparens
Vid framskridandet av en kvalitativ studie finns det flera aspekter att ta hänsyn till. Bryman (2011) skriver om de olika kriterierna som innefattas inom begreppet tillförlitlighet. De fyra kriterierna är: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdigheten i forskningen syftar till att de material som läggs fram av forskarna förstås av utomstående personer. En ytterligare detalj som läggs fram inom ramen för trovärdigheten i forskningen är att man lägger stor vikt vid att rapportera resultaten till vederbörande som studien utförts på, för att till så stor grad som möjligt få bekräftat att man tolkat saker och ting på ett så trovärdigt sätt som möjligt. I vår studie granskade en representant från varje förening det nedskrivna resultatet för tolkning och godkännande att publiceras.
Det andra begreppet som det bör tas hänsyn till i det trovärdiga spektret är överförbarheten. Allmänt sett är möjligheten att återskapa en kvalitativ studie begränsad. Iallafall i jämförelse med kvantitativa studier som i högre grad utformas på ett sätt som gör att det är möjligt att återskapa studien. Något som rekommenderas enligt Bryman (2011) för att i en kvalitativ studie öka sin överförbarhet i forskningen är att skapa en så fyllig och detaljerad bild av den studerade kulturen, vilket vi i vår studie har tagit del av. Detta genomfördes då vi har intervjuat tre representanter från varje förening, två av dessa ifrån klubben och en
utomstående journalist. Det för att på det sättet kunna öka sannolikheten att kunna överföra studien och dess resultat i en annan kontext.
För att få fram ett resultat i forskningen med hög pålitlighet är det vitalt för författarna att man går igenom processen från början till slut, detta är en grund i att en utomstående
granskare ska kunna följa det arbete som gjorts och därmed redogöra för huruvida de metoder som använts är tillräckligt berättigade. Denna granskning sker förslagsvis under arbetets gång för att på det sättet kunna optimera de metoder och arbetssätt som författarna använder sig av (Bryman, 2011). Studien har redogjort för de olika momenten i forskningsprocessen för att redogöra hur vi har gått tillväga. Vår handledare har även varit till hjälp då han flertalet gånger har granskat arbetet och tillvägagångssättet under studiens gång.
När det kommer till möjligheten att styrka och konfirmera studien kretsar det kring att
författarna av studien till sin bästa förmåga tillgodoser faktumet att det inom den samhälleliga forskningen är svårt att kunna tillskriva en absolut objektivitet. Det sker genom en tydlig
31
beskrivning och förklaring hur man har gått tillväga i sin studie, för att kunna ge granskare möjligheten att förstå att den insamlade empirin och slutsatserna inte är manipulerade av författarna (Bryman, 2011). Objektiviteten är något som arbetats med utifrån bästa möjliga förmåga, vilket har inneburit att vi lämnat egna värderingar utanför samt att vi inte påverkats av personliga värderingar under studiens empiriinsamling.
6.8 Metodreflektion
Ambitionen med studien har varit att genomföra intervjuerna på plats med respondenterna, detta för att på bästa sätt kunna tolka och förstå det som sägs. En intervju som genomförs på plats hade också kunnat leda till en observation av exempelvis orten som sådan och
idrottsplatsen, något som potentiellt hade varit gynnande för vår förståelse för orten och dess idrottsförening.
Under genomförandet av studien så har vi tvingats förändra vår ambition allteftersom världen drabbats av en virus-pandemi vid namn Covid-19. Pandemin har lett till stora konsekvenser för världen i allmänhet och idrotten inte minst, permitteringar har blivit ett faktum samt en försiktighet kring att träffa människor i onödan. Dessa faktorer kom att påverka studien genom att vi tvingades förändra strategin och i allt större utsträckning genomföra intervjuerna genom videosamtal eller via telefon snarare än på plats.
Intervjun hos Åby/Tjureda IF ägde rum på plats i den lilla småländska byn, men med tanke på samhällsläget och för att minska smittorisken för samtliga inblandade så genomfördes intervjun utan handskakningar, med väl tilltaget avstånd från varandra och att intervjun var lokaliserad utomhus som en försiktighetsåtgärd.
32
7 Bakgrund studieobjekt
För att få en djupare förståelse kring de undersökta föreningarna presenteras de i korta drag utifrån föreningens historiska utveckling fram till var de står idag.
7.1 Åby/Tjureda IF
Föreningen Åby/Tjureda IF är en förening som bedriver bandy på elitnivå, Åby ligger 2 mil norr om Växjö. Befolkningen på orten är enligt den senaste mätningen endast 425 invånare (Statistiska centralbyrån, 2020). Bandyn som inleddes 1946 kommer att vara huvudsakligt fokus i denna studie. Klubben som tidigt etablerade en bandytradition i området har fostrat landslagsspelare så som exempelvis Jesper Jonsson (som även spelat i Västerås SK samt Hammarby IF). 2019 var året som föreningen för allra första gången tog steget upp till bandyns finrum, Elitserien. Avancemanget ledde till en utveckling som är sällan skådad och som blev riksaktuell i media. Efter att klubben tagit klivet upp så bestämdes det tidigt att en bandyhall snabbt skulle byggas upp till säsongsstart. Det unika i det var att klubben själva skulle finansiera uppförandet av arenan, vilket man också klarade av efter otaliga timmars ideellt engagemang. Eriksson Arena stod klar till premiären mot Frillesås BK i början på november 2019.2 Laget placerade sig på sista plats i sin första säsong i högsta serien och blev
därmed degraderade till Allsvenskan till nästkommande säsong.
7.2 Tingsryds AIF
Tingsryd är en kommun belägen i södra Småland med flera mindre orter och byar
inkluderade däribland Ryd, Rävemåla och Konga. Tingsryd är centralort i kommunen och har cirka 3 200 invånare (Statistiska centralbyrån, 2020). Orten är välkänd för sin
ishockeyverksamhet och laget Tingsryds AIF spelar i Hockeyallsvenskan som är den näst högsta divisionen inom svensk ishockey. Föreningen grundades år 1923 som en fotbolls- och skidåkningsförening, 20 år senare startades ishockeysektionen som idag är den största
föreningen på orten. Klubben lyckades ta sig upp till högsta serien där man huserade under sju år på 70-talet. Efter den sejouren har resan sett brokigare ut, föreningen har varit nere i Division 2 och Division 1 ett flertal gånger innan man lyckats ta sig tillbaka till
Hockeyallsvenskan. Utöver det har man fostrat flertalet spelare som senare nått både
33
landslaget och NHL, där det kändaste namnet är NHL-laget Arizona Coyotes back Oliver Ekman-Larsson.3
7.3 Mjällby AIF
Mjällby Allmänna Idrottsförening är en fotbollsförening som grundades 1 april 1939 genom en sammanslagning av föreningarna Listers IF och Hälleviks IF där resultatet blev Mjällby AIF. Hemmaarenan Strandvallen är idag belägen i Hällevik på Listerlandet i Sölvesborgs kommun där orten idag har ca 1500 invånare (Statistiska centralbyrån, 2020). 1979 var ett historiskt år för föreningen då man för första gången lyckades med att ta sig upp i den högsta serien efter vinst i Division 2. Under sin första säsong i Allsvenskan slog man även
publikrekord i matchen mot Kalmar FF, där 8 438 betalande åskådare besökte Strandvallen, vilket är ett rekord som står sig än idag. Klubben lyckades dock inte hålla sig kvar i
Allsvenskan i sin debutsäsong, ”Festen över, en gång aldrig mer” rapporterade massmedia (Mjällby AIF, 2019). Vilket föreningen kom att motbevisa då man under 80-talet lyckades ta sig upp i finrummet två gånger till. Efter sina framgångsrika år på 80-talet huserade klubben i den näst högsta serien innan man 2002 blev degraderade till Division 1. Historien om laget som en gång men aldrig mer skulle spela i Sveriges finrum kom att spelas på nytt när man för fjärde gången tog sig upp i Allsvenskan igen år 2009, där man säsongen efter lyckades med en historisk sjätteplacering. Fram till 2014 spelades allsvensk fotboll på Strandvallen då man två år på rad blev degraderade och nu spelade i Division 1 igen. 2018 fick laget vind i sina segel och tog sig upp till Superettan som man som nykomling överlägset vann vilket innebar en återkomst i landets högsta serie 2020 (Mjällby AIF, 2019).
34
8. Resultat
Resultatdelen är en sammanställning av det empiriska material vi har samlat in under våra intervjuer, samt dokument och jubileumsskrifter. Underlaget är uppdelat mellan de
föreningar vi har undersökt. Åby/Tjureda IF, Mjällby AIF och Tingsryds AIF, samt indelat i rubriker utifrån vår intervjuguide.
8.1 Åby/Tjureda IF
Intervjuade personer:Owe Svensson. Tidigare ordförande i Åby/Tjureda IF under 53 års tid. AnnaLena Aronsson. Vice ordförande i Åby/Tjureda IF.
Dan Magnusson. Journalist, Smålandsposten.
8.1.1 Organisation
Åby/Tjureda IF är en organisation som består av flera olika idrottssektioner med bandy och fotboll som är medlemmar i Riksidrottsförbundet samt tennis och boule som bedrivs på motionsnivå där man inte är med i Riksidrottsförbundet. Bandyn är föreningens största idrott där man har en ungdomsverksamhet samt ett seniorlag som spelar på elitnivå. Bandylaget spelade säsongen 2019/20 i Elitserien men lyckades endast ta en poäng under säsongen vilket innebar nedflyttning och spel i Allsvenskan kommande säsong. I år är det första året sedan 1959 som inte seniorverksamhet bedrivs inom fotbollen då föreningen inte har tillräckligt med underlag i form av spelare. Aronsson beskriver det som moment 22, har föreningen inga spelare får de inga ledare och har de inga ledare får de inga spelare.4 Hon går även in på att
fotbollen kan klassas som motionsnivå då föreningen spelat i den lägsta serien.
Organisationen har idag en styrelse på nio personer med tre suppleanter med två vice
ordföranden där Aronsson är en av dem där hon nämner att målet med styrelsen är att det ska finnas en från de olika sektionerna i styrelsen som ska resultera i att man är känselspröt ut mot de olika sektionerna. Föreningen har även andra sektioner och grupper däribland
kiosksektionen och arrangemangsgruppen som tillkom vid bandysektionens avancemang till
