Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Elevens intresse eller samhällets behov?
En studie om hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med matchning mot arbetsmarknadens behov
The student’s interesest or the needs of society?
A study on how guidance counselors in elementary school are working on matching labor market needs
Anna Boublej
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Nils Andersson Fakulteten för
Sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vägledare på högstadiet i grundskolan använder sig av matchning mot arbetsmarknadens behov i vägledningen. Empirin är insamlad genom en enkät som skickades till 310 respondenter. Den blev besvarad av 122 respondenter som alla är studie- och yrkesvägledare.
På dagens arbetsmarknad råder det inom flera branschområden matchningssvårigheter mellan efterfrågad kompetens och tillgänglig arbetskraft. Samtidigt visar flera undersökningar att unga väljer gymnasieprogram och yrken efter egna intressen och ser inte till arbetsmarknaden och var jobben finns.
Studiens resultat visar att de flesta respondenter arbetar med eleverna mot arbetsmarknadens behov, dock skiljer sig arbetet åt både kring hur, men också hur ofta. Trots att läroplanen för grundskolan förutsätter att studie- och yrkesorientering är hela skolans ansvar ser inte verkligheten sådan ut, utan flera respondenter menar att samarbetet på skolan behöver organiseras. Det finns även ett ökat behov av samarbete med arbetsmarknadens parter. De flesta respondenter anser att det är viktigt att arbeta med eleverna mot arbetsmarknadens behov och ser matchning som en bra metod; så länge elevers intressen tas i åtanke.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1. Syfte och frågeställningar ... 7
2. Tidigare forskning ... 9
2.1. Matchning ... 9
2.1.1. Matchning på den svenska arbetsmarknaden ... 9
2.1.2. Överensstämmelse av utbildning och kompetens ... 10
2.2. Vägledning och intressets betydelse ... 11
2.2.1. Intressets betydelse vid ett gymnasieval ... 11
2.2.2. Intressets stabilitet och attityder till arbete ... 13
2.3. Sammanfattning och den tidigare forskningens relevans till studien ... 14
3. Teoretiska utgångspunkter ... 15
3.1. Identitetsskapande enligt Giddens ... 15
3.2. Vägledning i den svenska skolan ... 16
3.3. Skolans och vägledares styrdokument ... 17
3.5. Sammanfattning av teorier ... 18 4. Metod ... 19 4.1. Metodval ... 19 4.2. Urval av respondenter ... 19 4.3. Datainsamling ... 20 4.4. Analysmetod ... 21
4.5. Etiska ställningstaganden ... 21
4.6. Bortfallsanalys, reliabilitet och validitet ... 22
4.6.1. Bortfallsanalys ... 22
4.6.2. Reliabilitet ... 22
4.6.3. Validitet ... 23
5. Resultat ... 24
5.1. Studie- och yrkesvägledares arbetssätt ... 24
5.2. Samarbete ... 28
5.3. Vägledares åsikter om matchning ... 31
5.4. Sammanfattning ... 35
6. Analys ... 36
6.1. Studie- och yrkesvägledares varierade arbetssätt ... 36
6.2. Behov av ett ökat samarbete ... 37
6.3. Matchning på grundskolan ... 39 6.4. Sammanfattning ... 40 7. Diskussion ... 41 7.1. Analysdiskussion ... 41 7.2. Metoddiskussion ... 42 7.3. Teoridiskussion ... 43
7.4. Avslutande reflektioner och förslag på framtida forskning ... 43
8. Referenslista ... 44
1. Inledning
Varje halvår kommer arbetsförmedlingen ut med en prognos för hur arbetsmarknadsutsikterna för den kommande perioden kommer att se ut (Arbetsförmedlingen 2015). Den senaste prognosen visar att trots att både jobbtillväxten och arbetskraftsefterfrågan kommer att öka, kommer rekryteringsproblemen att öka både inom den privata sektorn, men framför allt inom den offentliga (Arbetsförmedlingen 2015, 50-56). Den höga efterfrågan på utbildad arbetskraft kommer att vara en bristvara inom flera yrken och beroende på hur matchningsarbetet lyckas kan sysselsättningstillväxten påverkas i hela landet (Arbetsförmedlingen, 2015, 107).
Högskoleutbildningarna i Sverige är inte anpassade efter arbetsmarknadens behov och det minskande antal elever på yrkesprogrammen på gymnasiet bidrar båda till matchningssvårigheter, vilket ökar behovet av vuxenutbildningar och inom vissa områden kommer det även behövas arbetskraftsinvandring (Arbetsförmedlingen 2015, 107).
Även Svenskt Näringsliv lyfter problematiken med att hitta arbetskraft med rätt kompetens; trots en stor efterfrågan på arbetskraft tvingas företagen i Sverige att tacka nej till uppdrag då kompetent personal saknas, vilket hämmar företagens möjligheter till expansion (Svenskt Näringsliv 2015). Detta dilemma menar dem beror på att Sveriges utbildningspolitik har misslyckats och unga gör sina gymnasieval utan någon kunskap om arbetsmarknaden. Det är först efter examen som de upptäcker var jobben finns (Svenskt Näringsliv 2015). För en långvarig och hållbar situation på arbetsmarknaden krävs det att unga fattar sina utbildnings- och yrkesval utifrån arbetsmarknadens framtida behov (LO 2013, 71).
Sverige har en lång tradition av olika typer av samverkan mellan samhället och arbetsmarknadens parter, men de flesta samverkansprojekt stannar vid att just vara projekt och blir aldrig långvariga (SOU 2001:45, 74). I Läroplanen för grundskolan (Skolverket 2011, 17) står det att för att eleven ska kunna erhålla de kunskaper som krävs för att kunna göra ett väl underbyggda val så bör skolan ha ett nära samarbete både med gymnasieskolor,
men också med arbetsmarknadens parter. Det som utmärker de kommuner där det finns ett fungerande samarbete är att kommunledningen är en aktiv och engagerad part i samarbetet. Ett lyckat samarbete inom vägledning leder också till bättre utveckling på den lokala arbetsmarknaden och att den unga arbetskraften i ökad grad stannar i sin region (SOU 2001:45, 77).
Dagens samhälle ser annorlunda ut jämfört med tidigare generationers. Idag är det individualism som är utgångspunkten och inte som tidigare; kollektivism (SOU 2001:45, 80). Det medför att individen själv ska styra över hur den vill leva sitt liv och skolan ska vara en stödjande part i det. Enligt läroplanen (Skolverket 2011, 9) är skolans uppdrag att ”främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället”. Även om läroplanen (Skolverket 2011) listar upp grundskolans uppdrag för att förse elever med den kunskap som krävs för att kunna göra ett genomtänkt och rationellt gymnasieval är matchningsproblemen på arbetsmarknaden ett faktum. Då elever redan på grundskolan kan göra ett yrkesval leder detta till denna studies syfte och frågeställningar:
1.1. Syfte och frågeställningar
Ovan inledning visar att arbetsmarknaden kämpar med konsekvenserna av både elevers utbildning- och yrkesval, men också av den svenska utbildningspolitiken. Diskrepansen mellan arbetsmarknaden och elevers utbildning- och yrkesval gör mig nyfiken på hur, men framför allt om vägledare arbetar med matchning mot arbetsmarknadens behov. Syftet med denna studie är att undersöka hur vägledare i grundskolan använder sig av matchning i sitt arbete. Detta problemområde är till stor del outforskat och är inte endast av intresse för studie- och yrkesvägledare utan också för andra inom både skola och arbetsliv. Det berör vägledare som arbetar inom skolan, men också de som arbetar inom andra områden, då utbildning- och yrkesval präglar mer eller mindre all vägledning. Anledningen till att jag valt att undersöka hur vägledare på högstadiet arbetar är för att elever redan på högstadiet har möjlighet att göra ett yrkesval, genom att de exempelvis väljer ett yrkesförberedande program.
De frågeställningar jag kommer att använda mig av är:
• Vilka arbetssätt använder vägledare på högstadiet sig av vid sitt arbete med att matcha eleverna mot arbetsmarknadens behov?
• Vilka samarbetar vägledare på högstadiet med i sitt arbete med att matcha elever mot arbetsmarknadens behov?
2. Tidigare forskning
Detta kapitel är uppdelat efter två områden; matchning och intresse och både svenska och utländska studier på området kommer att presenteras. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och forskningens relevans för denna studie.
2.1. Matchning
2.1.1. Matchning på den svenska arbetsmarknaden
Tidigare forskning kring matchning på den svenska arbetsmarknaden är begränsad (Karlson & Skånberg 2012, 9). Den existerande forskningen på området kan delas upp i två olika forskningsområden: den generella som behandlar hur matchning ser ut mellan antal registrerade lediga jobb och antal registrerade arbetssökande (Karlson & Skånberg 2012, 11). Det andra området och det som jag kommer att fokusera på i detta avsnitt, är hur utbud och efterfrågan av arbetskraftens kompetens överensstämmer med den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Med ”kompetens” menar Karlson och Skånberg (2012, 34) hur individen genomför en viss uppgift genom att använda de kunskaper och färdigheter som de besitter. Kompetens är inte endast kunskaper erhållna från en utbildning utan också individens erfarenheter och personliga egenskaper.
Svenskt Näringsliv rekryteringsenkäter mellan åren 2004 och 2012 visade att den största svårigheten vid rekrytering ansågs vara de sökandes brist på rätt yrkeserfarenhet, följt av saknad av rätt utbildning samt brist på rätt arbetserfarenhet. Skillnad mellan dessa är att vid yrkeserfarenhet menas erfarenhet från ett specifikt yrke medan arbetserfarenhet handlar om erfarenhet från något eller några yrken på arbetsmarknaden (egen tolkning). Något som också uppmärksammades var att ungdomar saknade, inte bara yrkeskompetenser utan också
den sociala kompetens som rekryterarna efterfrågar. De saknade främst servicemedvetenhet, men ansågs även ha en negativ inställning, passade inte tider och var omotiverade till arbete (Karlson & Skånberg 2012, 41).
Det Karlson och Skånberg (2012, 55-56) kom fram till är att det finns tecken på att matchningen på den svenska arbetsmarknaden har försämrats under de senaste årtiondena och ser en heterogenitet mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. En orsak till det tror de skulle kunna vara att arbetskraftens utbildningsnivå inte stämmer överens med jobbens kvalifikationsnivå; endast ungefär femtio procent av Sveriges befolkning är korrekt matchade mot sina arbeten. Dock skriver de att brist på utbildningsnivå i många fall kan kompenseras med erfarenhet och personliga egenskaper. En bidragande orsak till problemen som idag uppstår vid matchning av kompetens är att unga ofta är överutbildade för tjänsterna och på grund av det saknar de den arbetserfarenhet som efterfrågas (Karlson & Skånberg 2012, 58).
De utmaningar Karlson och Skånberg (2012, 57-58) ser för framtidens matchning på den svenska arbetsmarknaden, är fortsatta reformer som ska underlätta bland annat flexibiliteten och utveckla utbildningssystemet genom ökat samarbete mellan studier och arbetsliv. De ser också att teoretisk kunskap kommer att behöva ersättas med färdighetsträning för att tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan.
2.1.2. Överensstämmelse av utbildning och kompetens
Weert och Allen (2007, 59) har undersökt hur de kunskaper och färdigheter elever lär sig vid högre studier överensstämmer med arbetsgivares efterfrågan. Studien visade att endast hälften av respondenterna hade arbeten som matchade deras utbildningsnivå (jfr Karlson & Skånberg 2012) och område och ungefär en fjärdedel av respondenterna var överutbildade för sina arbeten (Weert & Allen 2007, 63). De som har rätt färdigheter för sitt arbete är de som är rätt matchade både på utbildningsnivå och utbildningsområde (Weert & Allen 2007, 66). ”Missmatchning” definieras av Handel (2003, 136) som ”situation in which workers’ skills exceed or lag behind those employers seek”. Handel skriver (2003, 135) att det finns
en allmän åsikt idag att arbetskraftens färdigheter och utbildning inte överensstämmer med vad som efterfrågas på arbetsmarknaden och att diskrepansen kommer att öka i framtiden.
Weert och Allens studie visar att de som arbetar under sin utbildningsnivå eller utanför sitt område inte använder lika många av sina kompetenser från sin utbildning som de som är rätt matchade (Weert & Allen 2007, 72). De som arbetar i yrken över sin utbildningsnivå eller utanför sitt utbildningsområde visar en brist mellan erhållna kompetenser från utbildningen och vad arbetet efterfrågar (Weert & Allen 2007, 72).
Det Handel (2003, 159) kom fram till i sin studie är att missmatchning består av tre problemområden: precisionssvårigheter kring vilka kompetenser som söks till respektive yrke, svårighet att bedöma och mäta arbetskraftens kompetens och svårigheten att kombinera de två. Arbetares färdigheter mäts oftast i utbildning och på senare tid även genom olika test. Ser man till resultatet i dessa så är dagens arbetskraft mer välutbildad än tidigare generationer (Handel 2003, 141).
Ett annat dilemma Handel (2003, 140, 150) visar är att de arbetssökandes personliga egenskaper och attityder så som exempelvis samarbetssvårigheter, ansvarsbrist och saknad av motivation till arbete (jfr Karlson & Skånberg 2012) inte överensstämmer med det som söks. Detta menar Handel (2003, 140) kan vara åldersrelaterat och komma att förändras i den takt de unga arbetarna mognar in i vuxenrollen. Ifall missmatchningen på arbetsmarknaden beror på saknad av rätt kompetens eller attityder kan inte Handel hitta något svar på eller om problemet endast är kopplat till unga arbetssökande (2003, 159).
2.2. Vägledning och intressets betydelse
2.2.1. Intressets betydelse vid ett gymnasieval
Definitionen av ”intresse” är enligt Svenska Akademiens ordlista (2016: 392) ”förmåga att väcka uppmärksamhet”, ”deltagande”, ”riktning av eller föremål för håg eller lust”, ”ekonomiskt engagemang i företag”, ”vikt” och ”betydelse”. Inom karriärteori saknas det
en tydlig definition av intresse och begreppet visar sig också vara svårdefinierat både av vägledare och elever (Hedenus & Wikstrand 2015, 29-30, Panican 2015). Intresse kan likställas med passion, vilja eller lust och motivation, men kan också beskrivas som något roligt och enligt en intervjuad vägledare vara ”avgörande för elevens personliga lycka i framtiden” (Hedenus & Wikstrand 2015, 33). Owens, Motl & Krieshok (2015, 13) menar att det behöver göras en skillnad på det individen vill och det den tror att den vill vid ett yrkesval. Besluteten bör vara grundade på beprövade intressen som individen har praktisk erfarenhet av. Med andra ord att eleven ska ha erfarenhet från yrket ifråga för att säkerställa att ett intresse för yrket verkligen existerar.
Vid perspektivvidgande uppgifter i skolan visar Hedenus och Wikstrand (2015, 31-32) att eleverna valde yrken som låter intressanta framför yrken som är obekanta. Owens, Motl & Krieshok (2015, 13) menar att det går att dela upp elevers intressen vid yrkesval i två kategorier efter intressanta och vilja. Skillnaden mellan dessa är att vid intressanta krävs det en praktisk förkunskap på området, medan vid vilja kan individen vilja något de stött på, exempelvis genom sociala medier, utan att ha provat på det.
Hedenus och Wikstrand (2015, 32) visar i sin studie att för elever är intresse förknippat med motivation, vilket de anser är en nödvändig drivkraft för att kunna klara av kommande studier och arbetsliv. Panican (2015, 21) kunde i sin undersökning se att eleverna såg på gymnasietiden som en möjlighet att få läsa något roligt och intressant, oavsett hur konkurrensen på arbetsmarknaden och chanser till arbete såg ut. Dock visar båda studier på att det finns skillnader i intressets betydelse beroende på om eleverna väljer mellan högskoleförberedande- och yrkesprogram (Hedenus & Wikstrand 2015, 33, Panican 2015, 22). Frågor kring övergången mellan skola-arbetsliv, arbetsmarknad och efterfrågan visar sig vara främmande och obegripliga för de elever Panican (2015, 22-24) intervjuat, men samtliga ser sig själva i arbete eller fortsatta studier efter avslutad gymnasieutbildning.
Panican (2015, 34, 40) konstaterar att eleverna utgår från ett individualistiskt synsätt och väljer vad de själva anser som passande i sitt identitetsskapande och menar att unga väljer därmed fel vid gymnasievalet. De fattar sina beslut utan någon förankring till hur arbetsmarknaden ser ut vilket leder till de matchningsproblem som finns på dagens arbetsmarknad.
2.2.2. Intressets stabilitet och attityder till arbete
Low och Rounds (2007, 28) fann i sin studie att ungdomars intressen är relativt stabila redan innan de avslutat gymnasium. Hagström och Gamberale (1995, 487) kom fram till liknande resultat kring individers värderingssystem; det förändras inte speciellt efter ungdomsåren, men vissa attityder är mer flexibla än andra.
Low och Rounds (2007, 28-33) visar i studien att intressen förändras genom positiv och negativ påverkan på individen från olika håll under livet. På grund av att dagens elever har en väldigt snäv bild av vuxenlivet medför det att deras förståelse för arbetsrollen och arbetslivet inte påverkar dem och utmanar deras intressen. Som exempel ger de hur barn påverkas av föräldrars och lärares kontroll över barnens medverkan i olika aktiviteter. Det påverkar barnen i deras intresseval samt i ett senare skede även yrken och vilka åsikter barnen har kring vad som är lämpligt och olämpligt att välja (Low & Rounds 2007, 33). Men det är inte bara föräldrar och lärare som påverkar individen; även individens livsstil, utbildning, sociala bakgrund och mål i livet påverkar individers attityder till arbete och yrken (Hagström & Gamberale (1995, 488).
Intressen förändras genom att individer får nya roller i livet, genom sociala interaktioner, sociokulturella erfarenheter men också vid samhällsförändringar (Low & Rounds 2007, 33). Hagström och Gamberale (1995, 487) menar att kompetenskraven i samhället kommer att öka efterfrågan av flexibilitet, självständighet och viljan att förflytta sig både geografiskt, men också i olika jobbpositioner, vilket kan leda till att individers attityder till arbete förändras oftare.
Low och Rounds (2007, 33) undersökning visar att yrkesintressen är relativt stabila redan under ungdomsåren, vilket enligt dem visar att yrkesval baserade på individens intressen kan göras redan i tidig ålder. Genom att införa fler yrkes och specifikt intresseorienterade uppgifter i skolan kan det medföra ett vidgat perspektiv för eleverna.
2.3. Sammanfattning och den tidigare forskningens relevans
till studien
Matchningsproblematiken handlar om att företagen som vill rekrytera inte hittar den kompetens som de eftersöker bland den arbetssökande arbetskraften. Många unga väljer sina utbildningar efter sina egna intressen och har en individualistisk syn i sitt väljande. Men det krävs även att eleven har praktisk erfarenhet av valet i fråga och att de har en förankring till arbetsmarknaden. Intressen är inte stabila genom hela livet och med det inte heller yrkesintressen. En av orsakerna till matchningsproblematiken är att individerna oftast är överutbildade eller arbetar utanför sina utbildningsområden. En annan orsak till missmatchning är att det är svårt att bedöma exakt vilken kompetens som krävs för ett arbete, men framförallt bedöma vilken kompetens arbetskraften har för att sedan kunna matcha dessa två.
Jag har inte kunnat hitta någon forskning om hur vägledare på grundskolan arbetar med matchning och arbetsmarknadens behov. Därför har jag istället valt att presentera forskning om centrala faktorer som präglar och påverkar vägledares arbetssätt mot arbetsmarknadens behov. Hur matchning och missmatchning ser ut och varför den ser ut så är två viktiga delar i kunskapen om arbetsmarknaden och dess behov, vilka jag förutsätter finns med i respondenternas arbetssätt. Intressen är en central faktor i väljande, men kan också ses som en motpol till matchning. Denna forskning är relevant för denna studie då den visar hur elevers intressen är en utgångspunkt i vägledning, men framför allt vid elevers gymnasieval.
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel kommer jag att presentera den teoretiska ram som jag sedan kommer att använda mig av vid min analys. Den består av identitetsskapande enligt Giddens, vägledares dubbla roll och arbetssätt samt läroplanen för grundskolan. Denna teoretiska ram är vald efter dess möjlighet att förklara vägledares arbetssätt och hur det kan vara format, men också efter vad det är som styr vägledares arbete. I varje avsnitt presenteras också hur denna teoretiska ram kommer att användas vid analysen.
3.1. Identitetsskapande enligt Giddens
I den tid vi lever idag ses en individs identitet, eller som Giddens kallar det för ”självet” som ett projekt som individen själv skapar (Giddens 1991, 45). Enligt Giddens (1991, 67) är självidentiteten inte något fast utan något kontinuerligt som ständigt skapas och bevaras. Vi är idag ”chefer över våra liv” (Giddens 1991, 92) och konfronteras dagligen med en mängd olika val och möjligheter som tvingar oss till att behöva välja och ta ställning. Livsstil är:
en mer eller mindre integrerad uppsättning praktiker som en individ följer, inte bara för att de tillfredsställer nyttobehov, utan därför de ger en materiell inramning till en speciell berättelse om självidentiteten (Giddens 1991, 101).
En individs livsstil består alltså inte av handlingar som individen utför för att den behöver eller måste, utan snarare som handlingar som individen utför för att den vill och vilka speglar dennes identitet. Men individen är inte helt fri i sitt identitetsskapande utan är också begränsad på grund av grupptryck, förebilder och socioekonomiska förhållanden (Giddens 1991, 102-106). För att kunna klara av
högmodernitetens utbud av olika livsstilsmöjligheter krävs det att individerna dels har en strategisk livsplanering, men även att alla våra handlingar föregås av riskbedömningar (Giddens 1991, 133-136).
Genom att använda mig av Giddens teori om identitetsskapande i min analys vill jag se vägledarens syn på vilken roll identitetsskapande har i deras arbete kring matchning och arbetsmarknadens behov. De flesta elever gör sina gymnasieval baserade på sina intressen vilket kan ses som att de skapar sina egna livsprojekt och därmed hur de vill leva.
3.2. Vägledning i den svenska skolan
Behovet av vägledning kan ses ur flera olika perspektiv, de som jag kommer att fördjupa mig i är utifrån individens samt samhällets perspektiv.
Om vi ser ur en individs perspektiv handlar det till stor del om att de söker vägledning för att de har en fråga eller ett dilemma, exempelvis att de behöver hjälp vid val eller information (Lindh 1988, 18-19). Vägledning ur samhällets perspektiv har som uppgift att å ena sidan se till att medborgare får utbildning och arbete, men å andra sidan ska de också se till samhällets behov och bland annat korrigera snedrekryteringar samt se till att ”främja rörligheten, såväl socialt, ekonomiskt som geografiskt i samhället” (Lindh 1988, 21). Vägledare har med andra ord en dubbelroll; dels är de institutionella aktörer och dels ska de i sin vägledning utgå från elevernas behov (Sawyer 2006, 233).
Det finns inte en enda rätt metod för vägledare att arbeta efter, utan det är den enskilde vägledaren som formar sitt eget arbetssätt (Lindh 1988, 22). Därför, skriver Lindh (1988, 23) kan arbetssätten skiljas åt mellan vägledare. Vägledningens mål kan tolkas och förstås olika beroende på vägledarens egna värderingar och erfarenheter, men arbetssätten kan också se olika ut beroende på vilken teori eller metod vägledaren väljer att använda sig av eller om de väljer att arbeta efter sin egen erfarenhet (Andergren 2014, 48). Vägledares arbetssätt begränsas av samhällets rådande normer och beroende på om organisationen där vägledaren arbetar har en bestämd arbetsmetod (Andergren 2014, 47). En orsak till hur
vägledares arbetssätt ser ut beror på hur studie- och yrkesvägledningsutbildningen är upplagd och vilka metoder, teorier och forskning som studenterna kommer i kontakt med (Andergren 2014, 62). Studenterna influeras också av vilka teorier och metoder som utbildningen väljer att utgå från. I Sverige har vägledningen i stor mån utgått från counselinglitteratur och Carl Rogers klientcentrerade teori (Andergren 2014, 68).
Med hjälp av denna teoretiska ram kan vägledares arbetssätt analyseras, men också hur vägledarnas egna värderingar och åsikter styr och formar deras arbetssätt. Den ger också en förklaring på varför vägledningen ser ut som den gör i Sverige.
3.3. Skolans och vägledares styrdokument
Kapitel tio i skollagen (SFS 2010:800) reglerar grundskolan och enligt paragraf två är utbildningens syfte att ge elever kunskaper för att de ska kunna utvecklas, bidra till personlig utveckling och förbereda elever för aktiva livsval samt att den ska ge eleverna en god grund för medverkande i samhällslivet. Läroplanen för grundskolan (Skolverket 2011, 9) specificerar detta med att skolundervisningen ska ske med hjälp av demokratiska arbetsformer, förbereda och se till så att eleven kan orientera sig i det komplexa och föränderliga samhället. Skolan ska även förse eleverna med den kunskap de behöver för att kritiskt granska, men även se konsekvenserna av de olika alternativen.
Två av kunskapsmålen i skolan är att eleverna ska förses med kunskap för att de ska kunna skapa sig en förståelse för sin livsstils betydelse för bland annat samhället och för att de ska kunna göra ”väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning” (Skolverket 2011, 14).
Punkt 2.6 i läroplanen (Skolverket 2011, 17) belyser skolans arbete med omvärlden och förutsätter ett samarbete med näringslivet och andra verksamheter samt att alla som arbetar på skolan har ett ansvar att skapa dessa kontakter.
Vägledare på grundskolan ska ”informera och vägleda elever inför den fortsatta utbildningen eller yrkesinriktningen” (Skolverket 2011, 17), men också vara ett stöd för personalen i deras arbete av studie- och yrkesorientering. Skolans rektor har det
övergripande ansvaret för samverkan mellan skola och andra verksamheter och även över hur skolans studie- och yrkesorientering organiseras (Skolverket 2011, 19).
Ovan nämnda kunskapsmål kommer användas i analysen för att se hur både respondenternas arbetssätt samt deras syn och åsikter om matchning stämmer överens med det som står i läroplanen (Skolverket 2011). Då respondenterna arbetar på grundskolan behöver de i sitt arbete ta hänsyn och inkorporera läroplanen (Skolverket 2011) i sitt arbete och arbetssätt.
3.4. Sammanfattning av teorier
Individer formar idag själva sina identiteter och livsstilar vilket kan liknas med att vi är chefer över våra egna liv och att våra liv är våra projekt. Vägledares dubbla roll underlättas inte av att det saknas något bestämt arbetssätt som hjälper dem hantera den, utan varje vägledare skapar, i likhet med individers identitetsskapande, sitt eget arbetssätt. Detta arbetssätt influeras dock från olika håll, inte minst från deras utbildning och rådande styrdokument.
4. Metod
4.1. Metodval
För att undersöka hur vägledare arbetar med elever på högstadiet med att matcha dem mot arbetsmarknadens behov valde jag att använda den kvantitativa metoden. Då min mening med studien har varit att få en större överblick på området lämpade sig denna metod mer för detta ändamål, då kvalitativa intervjuer endast skulle kunna ge mig några få informanters arbetssätt och åsikter (Larsen 2009, 23). Min avsikt har också varit att erhålla en bredd i studien och genom att använda mig av enkät vid datainsamling har jag kunnat nå ut till fler respondenter samt erhållit en större geografisk spridning på respondenterna, något som inte skulle varit möjligt om jag valt kvalitativ metod (Larsen 2009, 25). Avsikten är att visa frekvenser och inte upplevelser, därför lämpar sig den kvantitativa framför den kvalitativa metoden (Trost 2012, 23).
En annan aspekt som jag tagit hänsyn till vid val av metod är förhållandet till mina källor (Larsen 2009, 24). Genom att använda mig av en anonym enkät kvarstår distansen och anonymiteten mellan mig och respondenterna. Vid en kvalitativ metod skulle informanterna bestå av eventuellt kommande arbetskollegor, vilket jag har velat undvika. Nackdelen med att använda mig av anonym enkät är att det kan ge ett större bortfall, vilket inte kan kompletteras med uppföljningsfrågor (Byström 2011, 79-80).
4.2. Urval av respondenter
genom ett strategiskt urval (Trost 2012, 32-33). Den variabel jag först valde att utgå ifrån är typ av kommun, då det är av intresse för studien att se ifall vägledarnas arbete skiljer sig åt beroende på vilken typ av kommun de arbetar i. De olika typer av kommuner som kategoriserats är storstads-, mindre stads- eller förorts- och glest befolkad kommun. Vid framtagandet av respondenter valde jag ut respondenter i varje kommun efter tillgänglighet av mailadresser på respektive kommuns eller skolas hemsida. I de fall där flera mailadresser saknades valde jag att bortse från den kommunen och ta en annan. Val av kommuner gjordes efter en karta från Statistiska Centralbyrån (2015) (Se bilaga 2) som visar på kommuntyp.
4.3. Datainsamling
Empirin har samlats in genom en enkät bestående av femton stycken frågor. Enkäten har konstruerats och distribuerats med hjälp av det webbaserade programmet Sunet survey med publikationsdatum 2016.04.11 - 2016.04.26. Distribution skedde genom mail till respondenterna den 11 april 2016 innehållandes en länk till enkäten. Publikationsdatum sattes med åtanke att ge respondenterna två veckoslut att besvara och en påminnelse skickades till de respondenter som ännu inte besvarat enkäten den 18 april 2016. Inför påminnelsen togs även respondenter bort som hört av sig om att de av olika anledningar inte kommer besvara enkäten. Efter avslutad publikation har svaren exporterats för analys till programmet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Frågorna i enkäten har konstruerats med ambition att genom så få frågor som möjligt kunna erhålla den mängd empiri som behövs för att kunna besvara frågeställningen. Enkäten skickades till 310 respondenter och besvarades av 122 stycken.
4.4. Analysmetod
Den insamlade empirin har analyserats genom att ställa olika variabler mot varandra och undersöka om det finns något samband mellan dem och i så fall vilken styrka av samband det är mellan dem (Byström 2011, 222). Det innebär inte att jag kommer att få svar om de olika variablerna är orsak till varandra, utan endast om det kan finnas ett samband mellan dem (Lisper 2005, 144), vilket ger mig en grund till den kommande analysen. Analys av insamlad data har skett med hjälp av programmet SPSS och presenteras nedan i resultatdelen med hjälp av diagram.
4.5. Etiska ställningstaganden
I det mail som skickades till alla respondenter (se bilaga 1) med länk till enkäten fanns missivbrevet där jag informerade hur jag kommer att förhålla mig till de forskningsetiska principerna; de fyra huvudkraven (Vetenskapsrådet 2002). I missivbrevet specificerades syfte och frågeställningar, att enkätdeltagandet var frivilligt och att enkätsvaren kommer att vara anonyma samt att jag efter godkänd uppsats kommer att radera den insamlade empirin som jag samlat in och kommer inte använda den till andra forskningsprojekt. Jag informerade även respondenterna om att detta examensarbete kommer att publiceras på Malmö Högskolas hemsida för publikationer (MUEP).
4.6. Bortfallsanalys, reliabilitet och validitet
4.6.1. Bortfallsanalys
Enkäten skickades digitalt till 310 respondenter och nio av dessa studsade tillbaka på grund av något fel. Efter första utskicket fick jag mail från respondenter där två stycken valt att avstå från att besvara enkäten, då de ansåg att undersökningen inte hör hemma på grundskolan. En respondent mailade att hen inte har tid, en är student, en som inte arbetar kvar på grundskolan samt en som svarade att frågorna inte passar in på verksamheten hen arbetar. Fyra av dessa togs bort från respondentlistan för att inte någon påminnelse skulle skickas till dem. Enkäten besvarades av 122 respondenter och bortfallet, tror jag, kan bero på de orsaker som ovan respondenter mailat till mig: de anser att matchning inte hör hemma på grundskolan, de inte har tid eller att de inte arbetar kvar på grundskolan. För att få fram ytterligare svar på bortfallet skulle det krävas en uppföljning med utskick till alla de som inte besvarat enkäten, då ett stickprov inte är möjligt på grund av enkätens anonymitet.
4.6.2. Reliabilitet
Empirin har blivit insamlad genom enkäter genom ett datorprogram som också har regenererat variabler. Det innebär att jag inte har behövt mata in dessa för hand, vilket ökar reliabiliteten då datorn har utfört det med en precision och noggrannhet och på så sätt uteslutit den mänskliga faktorn (Larsen 2009, 81). Dock har jag haft med svarsalternativet ”annat” som inneburit för respondenterna en möjlighet att specificera sina svar. Detta medför att variablerna får en inre referensram och blir också mindre reliabla eftersom mätningen av dessa svar blir subjektiv (Lisper 2005, 64). Även de värderingsfrågor som finns i enkäten påverkar denna studies reliabilitet då individer kan mäta olika (Larsen 2009, 41).
4.6.3. Validitet
Empirin har blivit insamlad med hjälp av enkäter, men relevanta till frågeställningarna frågor eller svarsalternativ kan ha saknats, vilket minskar studiens validitet (Larsen 2009, 80-81). Dock kan respondenterna ha använt sig av svarsalternativet annat vid de situationer där lämpligt svarsalternativ saknats, men svarsalternativet annat kan också ha använts vid de tillfällen där respondenten valt att motivera sitt svar och på så sätt påverkat antal svar vid de andra svarsalternativen.
Urvalet av respondenter har gjorts endast med information från kommuners hemsidor, vilket påverkar studiens validitet ifall informationen på hemsidorna varit felaktig.
5. Resultat
Detta kapitel är uppdelat i avsnitt efter de tre teman som empirin visar; studie- och yrkesvägledares arbetssätt, samarbeten och åsikter kring matchning av elever. Resultatet visar att respondenternas arbetssätt, samarbeten och åsikter skiljer sig åt och kan se ut på flera olika sätt. Det som respondenterna är helt överens om är att det behövs ett större samarbete mellan skola och arbetsmarknadens olika parter kring arbetsmarknaden och dess behov.
5.1. Studie- och yrkesvägledares arbetssätt
Analys av empirin redovisar endast ett fall av samband och det är mellan vad respondenterna anser behövs för att de ska arbeta mer mot behovet på arbetsmarknaden och deras syn på matchning. De flesta respondenters svar visar att de arbetar på flera olika sätt och i olika sammanhang samt med olika årskurser. Men det finns också de som svarar att de inte arbetar med matchning mot arbetsmarknaden för de anser att det är elevens intresse som styr. 4 70 62 74 58 37 97 106 0 20 40 60 80 100 120 Vet ej
Inbjudna föreläsare som representerar olika yrken/företag Mässor
Studiebesök Skolprojekt t ex temadagar
Gruppvägledning Lektioner
Enskilda samtal
I vilka sammanhang arbetar du med eleverna mot arbetsmarknaden och dess behov Di ag ra m 1
Diagram ett visar att de flesta respondenter arbetar med eleverna om arbetsmarknaden och dess behov på flera olika sätt och kombinerar också dessa olika sätt i sitt arbete. Enskilda samtal är det sammanhang som används mest, tätt följt av lektioner och sedan studiebesök samt inbjudna föreläsare.
De två uppgifter (diagram två) som respondenterna använder mest är vid diskussioner om yrken och vid elevernas prao (praktisk arbetslivsorientering). Av de nitton respondenter som också valde annat som svarsalternativ var föreläsare det mest specificerade. Andra specificeringar var (endast ett urval): yrkesvecka, gruppvägledning, inför gymnasievalet, arbetsmarknadsinformation i klasser, ungt företagande och inget. Dessa ses enligt min kategorisering som olika sammanhang.
Diagram tre visar att årskurserna sju, åtta och nio är de åldersgrupper som respondenterna arbetar främst med, men ett tiotal respondenter uppger att de även arbetar
19 1 101 74 96 64 26 75 0 20 40 60 80 100 120 Annat Vet ej När vi diskuterar yrken Filmer Prao Arbetsplatsbesök Intervjuer Informationssökning
Genom vilka uppgifter arbetar du då med eleverna?
14 3 113 109 65 24 8 6 6 4 3 0 20 40 60 80 100 120 Annat Vet ej 9:e klass 8:e klass 7:e klass 6:e klass 5:e klass 4:e klass 3:e klass 2:a klass 1:a klass
Vilken eller vilka åldersgrupper arbetar du med mot arbetsmarknaden och dess behov? Di ag ra m 2 Di ag ra m 3
med elever som går på förskola och lågstadiet. En respondent skrev: ”Inga. Elevens intresse styr deras val inte arbetsmarknaden”. Inte alla respondenter arbetar med matchning mot arbetsmarknaden, vilket kommer att beskrivas längre fram i detta kapitel.
På frågan hur ofta respondenterna arbetar med eleverna kring detta är svaren väldigt varierande och medelvärdet ligger på ungefär en gång per termin. Många av de som valt svarsalternativet annat skriver att det är olika ofta, mycket beroende på vilken årskurs; ju närmare gymnasievalet desto oftare. En respondent skriver: ”svårt att säga hur mycket, i princip alla former där jag träffar eleverna”, andra skriver att det sker löpande under skolåret. Analysen av empirin visar att det saknas samband mellan hur ofta respondenterna arbetar med eleverna, åldersgrupper och sammanhang.
Respondenterna använder sig av kunskapen kring arbetsmarknaden och dess behov främst genom att själva informera eleven hur arbetsmarknadens behov ser ut, men i nästan
23 6 16 35 14 20 8 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Annat Vet ej Minst en gång per skolår Minst en gång per termin Minst en gång per kvartal Minst en gång i månaden Minst en gång per vecka
Hur ofta arbetar du med det med eleverna?
13 2 3 70 31 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Annat Vet ej Vi pratar inte om det Vi tar tillsammans reda på det Jag ber eleven ta reda på det Jag påpekar hur behov och efterfrågan ser ut
Hur använder du dig av kunskapen kring arbetsmarknadens behov vid vägledning? Di ag ra m 4 Di ag ra m 5
lika stor utsträckning tar de reda på informationen tillsammans med eleven (71 vs 70). Ungefär en fjärdedel av respondenterna ber eleverna att själva ta reda på det.
Tre respondenter som valt alternativet annat skriver:
Jag vill betona att jag arbetar med vägledning och inte rådgivning. Inom ramen för SYO får eleverna verktyg och erfarenheter som de kan använda sig av till kommande studie- och yrkesval. Jag som vägledare hjälper dem i deras valprocess utifrån deras egna tankar om sin framtid osv.
Intresse går först men sen är ju chansen att i framtiden få jobb utifrån sitt intresse också mkt viktigt att diskutera tycker jag
Jag kan bara berätta hur läget ser ut just nu. Inga prognoser är säkra efter 1 år. Några få områden kan sägas ha stora behov i 5 års prognoser. En grundskoleelev i 9:an går ut Gymnasiet om 4 år, eller högskola om kanske 8 år. Hur ser arbetsmarknaden ut då? Viktigare blir motivationen och förmågan att nå ett specifikt yrke.
Svaren ovan visar att trots att respondenterna arbetar kring arbetsmarknaden och dess behov i olika sammanhang (diagram ovan) så skiljer sig ändå deras syn på det. Respondenternas syn och åsikter om matchning kommer att presenteras längre fram.
Diagram fyra visar att den största gruppen av respondenter arbetar med eleverna minst en gång per termin och ovan diagram (diagram sex) visar att de flesta respondenter skulle vilja ha mer tid på skolan för att kunna arbeta mer med eleverna. Nästan en fjärdedel av respondenterna anser att det skulle behövas lagstadgar eller göra det till en obligatorisk arbetsuppgift. Majoriteten av de som valde svarsalternativet annat och specificerade sitt svar anser att det krävs att vägledningen blir hela skolans ansvar samt att lärarna blir mer intresserade och ger mer av sin lektionstid, vilket eventuellt skulle kunna kopplas till
28 8 8 0 11 39 28 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Annat Vet ej Efterfrågan från elever Efterfrågan från föräldrar En större efterfrågan från arbetsmarknaden Mer tid på skolan Lagstadgan eller obligatorisk arbetsuppgift
Vad skulle behövas för att du skulle arbeta med eleverna mer mot arbetsmarknaden och dess behov?
Dia
gr
am
Behöver ej vara mer tid om vägledningen tydligt är hela skolans ansvar och finns i arbetsplaner och kvalitetsarbetet. Då kan vi som syv jobba mer tillsammans med lärare/arbetslag. Allmänna råden (om syv) behöver in mycket tydligare i skolan.
Flera respondenter är eniga med ovan respondent om att det som krävs är att det läggs upp en arbetsplan av skolledare för alla inblandade yrkesgrupper på skolan.
Det är också flera respondenter som anser att det krävs ett större engagemang från arbetsmarknaden vid arbetet med eleverna. Men inte alla respondenter anser att mer tid behövs: ”tror inte att min uppgift i grundskolan är kopplad direkt till matchning”. Analys av den insamlade empirin visar att det finns ett samband mellan ovan fråga och vilken syn respondenterna har på matchning (se diagram 13).
5.2. Samarbete
Lärare är den yrkeskår som respondenterna samarbetar mest med på skolan kring arbetsmarknaden och dess behov. Mindre vanligt är samarbete med andra vägledare, rektor och elevhälsan. Ca en tredjedel av respondenterna har ett regelbundet samarbete med arbetsmarknaden, men det vanligaste är att de samarbetar vid behov. Alla respondenter är överens om att det finns ett behov av ökat samarbete med arbetsmarknaden, men de är inte överens om vem som ska ansvara för det.
29 6 47 105 48 0 20 40 60 80 100 120 Annat Fritidspersonal Rektor Lärare Andra studie- och yrkesvägledare
Med vilka andra yrkesgrupper på din skola samarbetar du kring arbetsmarknaden och dess behov?
Di
ag
ra
m
På vår skola har vi precis haft fortbildning för alla lärare där vi nu lagt in arbetsmarknadskunskap i alla kursplaner och byggt upp ett årshjul för studie- och yrkesvägledande insatser. Det innebär att jag som syv inte är den enda som jobbar med arbetslivskunskap. Jag kan ägna mig mer åt den smala vägledningen medan lärarna tar den breda.
Lärare är den yrkesgrupp som respondenterna svarar att de samarbetar mest med på skolan kring arbetsmarknadens behov, vilket ovan citat från en respondent beskriver. Andra yrkesgrupper som respondenterna svarade att de samarbetar med är andra vägledare och rektor. Nästan en femtedel av respondenterna har valt svarsalternativet annat och den vanligaste specifikationen av de tjugo som specificerat är att de samarbetar med elevhälsan på skolan. Fem av respondenterna har svarat att de inte samarbetar med någon annan på skolan.
Analys av empirin visar inte på något samband mellan samarbetet på skolan och hur ofta respondenterna arbetar med elever eller hur de samarbetar.
Nästan en tredjedel av respondenterna har ett regelbundet samarbete med arbetsmarknadens parter, men det vanligast förekommande är ett samarbete som sker vid behov eller mer sällan. En respondent svarade att det inte är dennes uppdrag.
Analys av empirin visar ett svagt samband mellan ovan fråga och vad respondenterna anser behövs för att arbeta mer med eleverna mot arbetsmarknaden (se diagram 6) men också ett svagt samband med respondenternas syn på matchning (se diagram 10).
10 4 4 33 34 12 25 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Annat Vet ej aldrig med företag/organisatioener sällan med företag/organisationer med olika företag/organisationer vid behov regelbundet med något enstaka företag/organisation regelbundet med flera olika företag/organisationer
Hur samarbetar du med olika företag och organisationer idag med att vägleda mot arbetsmarknadens behov?
Di
ag
ra
m
Trots att det endast är ca en tredjedel av respondenterna som svarar att de samarbetar regelbundet med företag och organisationer är alla respondenter överens om att det finns ett behov av ett större samarbete mellan skola och arbetsliv. Att erbjuda fler praoplatser på arbetsplatser där behov finns var det svarsalternativ där behovet sågs mest, tätt följt av fler studiebesök och föreläsningar på skolan.
Ta ex motorbranschen - de söker folk med lykta, men de vill inte ta emot elever från grundskolan som praktikanter. De vill gärna bjuda mig på informationsmöten men jag ska inte omskola mig till något yrke i motorbranschen.
Allt ovan mot hela skolan, inte mot vägledaren. Mest mot rektor och lärare. Det är inte skolans ansvar det är branschernas
Ovan citat visar att det finns synpunkter på hur branscherna riktar sitt fokus fel, men också
vem som ska ansvara för samarbetet.Frågan vem som ska ansvara för samarbete mellan
skola-arbetsliv visar sig vara en fråga med skilda åsikter. Mer än så går det inte att utläsa av resultatet då det skulle behövas ytterligare data.
11 1 0 52 89 38 101 105 0 20 40 60 80 100 120 Annat Vet ej Det finns inget behov av samarbete Skapa mer material kring arbetsmarknadens behov och
bristyrken
Erbjuda fler föreläsningar på skolorna kring arbetsmarknadens behov och bristyrken
Erbjuda fler lärlingsplatser Erbjuda fler studiebesök på arbetsplatser där behov finns Erbjuda fler praoplatser på arbetsplatser där behov finns
Hur anser du att arbetsmarknadens olika parter (organisationer, företag, etc) skulle kunna samarbeta mer kring vägledning mot arbetsmarknadens behov? Di ag ra m 9
5.3. Vägledares åsikter om matchning
De flesta respondenter anser att det är viktigt att arbeta med eleverna om arbetsmarknaden och den kunskapen anser respondenterna också påverkar eleverna i deras gymnasieval. Empirin visar att det finns skilda åsikter hos respondenterna om matchning av elever mot arbetsmarknaden samt att det finns ett samband mellan respondenters syn på matchning och hur ofta de arbetar med eleverna.
Majoriteten av respondenterna anser att arbetet med eleverna mot arbetsmarknaden och dess behov är viktigt eller oerhört viktigt, dock visar resultatet att det även finns de respondenter som ser det som meningslöst eller som tycker varken eller. Som i tidigare avsnitt nämnt visar analysen ett samband med hur respondenterna samarbetar med arbetsmarknaden (se diagram åtta). Analysen visar inte något ytterligare samband.
1 0 9 58 54 0 10 20 30 40 50 60 70 Meningslöst Inte viktigt Varken eller Viktigt Oerhört viktigt
Vad anser du om att arbeta med eleverna mot arbetsmarknaden och dess behov?
13 1 72 33 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Annat Vet ej De väljer genom en kombination av eget intresse samt
arbetsmarknadens behov
De påverkas inte utan väljer utefter eget intresse De väljer mer utefter arbetsmarknadens behov
Hur anser du kunskap om arbetsmarknaden påverkar elevernas gymnasieval? Di ag ra m 1 0 Di ag ra m 1 1
Över hälften av respondenterna anser att kunskap om arbetsmarknaden påverkar eleverna i deras gymnasieval och att valen görs genom en kombination av eget intresse och arbetsmarknadens behov. Cirka en fjärdedel av respondenterna anser att eleverna väljer endast efter eget intresse, men även vissa av de respondenter som valt svarsalternativ annat:
Även om jag undervisar genom Yrkeskompassen på AF så väljer eleverna utifrån sina tankar förutsättningar.
9:or väljer generellt efter eget intresse, gymnasieelever efter båda delarna
Respondenternas svar visar att intresse är en stor faktor som påverkar vid elevernas gymnasieval. Analys av empirin visar att det finns ett svagt samband mellan denna fråga och hur respondenterna tror vägledningen kommer att se ut i framtiden (se diagram fjorton).
Majoriteten av respondenterna anser att matchning är en bra metod så länge individens intresse tas i åtanke (jfr med svar i diagram 11), men resultatet visar också att det finns de respondenter, en mindre del som anser att matchning är en mindre bra metod:
Matchning är omöjligt att göra utifrån. Af har inte lyckats någonsin.
Elver som inte är intresserade har man ändå ingen nytta av i matchningen, det blir aldrig bra att tvinga någon in i något. Däremot kan man visa att det finns och att det finns ett behov
Ovan respondenters citat visar att matchning är ett komplext ämne kring vilket det finns flera olika åsikter. En respondent beskrev sin åsikt följande: ”det är ej möjligt i grundskolan
14 9 6 9 78 6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Annat Vet ej Varken eller Matchning är inte en bra metod vid individers yrkesval Det är en bra metod så länge individens intressen tas i
åtanke
Det finns bristyrken som endast kan fyllas genom matchning av elever
Vilket behov ser du på arbetsmarknaden för att använda matchning vid yrkesval?
Di ag ra m 1 2
eftersom grundskolan ska vara objektiv enligt styrdokumenten”. Här visar respondenten på ytterligare en faktor som de måste förhålla sig till i sitt arbete; grundskolans styrdokument. Analys av empirin visar ett svagt samband mellan vilket behov respondenterna ser på arbetsmarknaden av matchning och vilken syn respondenterna har på matchning av elever.
Nästan en tredjedel av respondenterna svarar att de använder sig av matchning ibland och nästan lika många valde svarsalternativet annat. Endast tjugo av dessa respondenter valde att specificera sina svar, men majoriteten av de som gjorde det påpekar att det är elevens intressen som är det centrala i vägledningen. Vissa menar att det är för tidigt att använda sig av matchning på grundskolan, då eleverna inte är tillräckligt mogna för matchning i den åldern.
Matchning finns med som en komponent i min vägledning men kan i vissa fall påverka den neutrala roll som jag som studie- och yrkesvägledare har. Många vill gärna se oss Syv som ”inkastare” på arbetsmarknaden.
Utifrån hur de etiska riktlinjerna är skrivna, är matchning inte något som aktivt ska användas som ”påtryckningsmedel” för att påverka elevens egen process. (….) Matchning är enligt mitt sätt att se det ett sätt att försöka påverka och styra, vilket vi ju inte ska hålla på med.
OBS De som jobbar med matchning i grundskolan följer inte skollagen!!!
De tre citaten visar att som vägledare ska de ta hänsyn till och ha en neutral roll, etiska riktlinjer och skollagen vid sitt arbete med eleverna. Flera respondenter menar att matchning inte går hand i hand med deras uppdrag som vägledare på grundskolan.
Andra beskriver hur de kan använda matchning i sitt arbete:
Matchning är en bra metod i vissa situationer men då anser jag att en grundlig vägledning ska ligga till grund
41 18 6 4 46 7 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Annat Vet ej helt emot anser vara onödigt Använder mig av ibland Arbetar kontinuerligt med
Vilken syn har du på matchning av elever mot arbetsmarknaden?
Di ag ra m 1 3
Jag kan nämna det när eleven pratar om vad som intresserar dem
Dessa citat respondenter som hittat ett sätt att använda sig av matchning i sitt arbete. Andra respondenter har också nämnt att det är viktigt för eleverna att ha kunskap om arbetsmarknaden och vägen dit.
Analys av empirin visar ett svagt samband mellan respondenternas syn på matchning av elever och hur ofta de arbetar med eleverna mot arbetsmarknaden (se diagram fyra). Den visar också ett svagt samband med vad respondenterna anser behövs för att de ska arbeta mer mot arbetsmarknaden (se diagram sex) och vilket behov de ser på arbetsmarknaden för matchning (se diagram tolv).
Majoriteten av respondenterna tror att vägledningen kommer att fortsätta se ut som den gör idag; en kombination av både elevers intressen och arbetsmarknadens behov. En mindre del respondenter tror att vägledningen kommer att utgå från elevers intressen.
Elevens intressen kommer och måste enligt min mening komma först. Att stirra sig blind på arbetsmarknadens behov utgör en risk, en risk att glömma bort elevens intressen och drömmar. Arbetsmarknaden går oftast i cirklar och försöka matcha detta blir lite diffust
Men det finns även respondenter som tror att den framtida vägledningen kommer att arbeta mer mot arbetsmarknaden och dess behov.
Tyvärr tror jag att den kommer att grunda sig i arbetsmarknadens behov. Där har vi SYVare ett viktigt jobb att göra. Vi måste, i allt dehär, se till att matchningen också tar
8 9 73 14 2 16 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Annat Vet ej att kombinera både elevers intressen och arbetsmarknadens
behov
att arbeta mer mot arbetsmarknadens behov att utgå mer från elevers lämplighet främst att utgå från elevers intressen
Hur tror du att den framtida vägledningen kommer att se ut?
Di ag ra m 1 4
hänsyn till individen. Annars behövs ju ingen vägledning, då är det ju bara att googla på bristyrken. (…)
Ännu en gång visas den komplexitet som vägledning är och vikten av balans mellan elevens intresse och matchning. En annan respondent skriver såhär:
Frågan är också hur jag som vägledare vill att vägledningen ska se ut. Vägledningen innehåller både individens intressen, lämplighet och resurser samt arbetsmarknadens krav och behov. Jag tror att vi som vägledare måste vara väldigt tydliga och ärliga med hur arbetsmarknadens krav och behov ser ut. Vi vet ju att framtidsyrken finns inom teknik- och IT-branschen, vården och utbildningssektorn. Där finns goda jobbmöjligheter. Detta är något som jag idag säger och informerar om. Om en individ har intresse inom dessa områden är det då fel att uppmuntra hen?
Ovan citat visar hur vägledarens egna värderingar präglar dennes arbetssätt.
Det finns ett svagt samband mellan hur respondenterna tror att vägledningen kommer att se ut i framtiden och hur de anser att kunskap om arbetsmarknaden påverkar elevers gymnasieval.
5.4. Sammanfattning
De flesta av respondenterna anser att kunskap om arbetsmarknadens behov är viktigt och de arbetar med eleverna på flera olika sätt. Dock är det inte alla respondenter som arbetar med det regelbundet.
För att kunna arbeta mer med eleverna kring arbetsmarknaden ser de flesta av respondenterna ett behov av mer tid på skolan och ett närmare samarbete med arbetsmarknadens parter önskas, exempelvis vid prao.
Matchning är en metod som majoriteten av respondenterna använder sig av ibland och de flesta anser att det är en bra metod så länge individers egna intressen tas i beaktande. Respondenterna vägleder idag elever främst genom en kombination av elevers intressen och kunskap om behovet på arbetsmarknaden och det är denna typ av arbetssätt som de flesta av respondenterna tror kommer att dominera i framtida vägledning.
6. Analys
Jag kommer i detta kapitel, genom att utgå från den insamlade empirin som redovisats i kapitel fem göra en analys med hjälp av den teoretiska ram som beskrivits i kapitel tre för att besvara frågeställningarna från kapitel ett:
• Vilka arbetssätt använder vägledare sig av vid sitt arbete med att matcha eleverna mot arbetsmarknadens behov?
• Vilka samarbetar vägledare med i sitt arbete med att matcha elever mot arbetsmarknadens behov?
• Hur ser vägledare på att använda sig av matchning i sitt arbete?
6.1. Studie- och yrkesvägledares varierade arbetssätt
Resultatet visar att vägledares arbetssätt varierar och de arbetar mot arbetsmarknadens behov i flera olika kombinationer av sammanhang och uppgifter. Detta varierade arbetssätt visar att vägledarna arbetar både med det skollagen (SFS 2010:800, kapitel 10) och grundskolans läroplan (Skolverket 2011) belyser; att skolan ska förse elever med kunskap för deras personliga utveckling, aktiva livsval och förbereda eleverna för samhället komplexitet och föränderlighet. Men det visar också att det inte finns ett bestämt arbetssätt som vägledare använder sig av i vägledningen (Lindh 1988, 22). Vad arbetssättet är grundat på; vilka teorier eller erfarenhet är inte undersökt, men däremot går det säga att vägledare arbetar efter samhällets rådande normer och organisation (Andergren 2014, 47-48).
Flest respondenter svarade att de arbetar med eleverna mot arbetsmarknadens behov minst en gång per termin, vilket kan ligga till grund för frågeställningen om eleverna får den kunskap som behövs för att de ska kunna utveckla de olika färdigheter som läroplanen (Skolverket 2011) strävar efter. Om man tittar till de åldersgrupper de arbetar med, så är det
koncentrerat till högstadieklasserna och endast få vägledare arbetar med de lägre årskurserna. Något också vissa respondenter specificerat, att de arbetar olika beroende på årskurser. Men i och med att respondenterna är valda efter att de arbetar på högstadiet kan detta resultat endast ge oss en spekulativ bild om hur verkligheten ser ut.
De flesta respondenter svarade att de förmedlar kunskapen om arbetsmarknadens behov informativt till eleverna eller att de söker tillsammans. Endast cirka en fjärdedel ber eleverna söka efter informationen själva. Detta visar å ena sidan att vägledare håller sig till det läroplanen (Skolverket 2011, 17) skriver om deras uppgift; att vägledare ska informera och vägleda, men å andra sidan kan det diskuteras hur det går ihop med att elever ska erhålla kunskaper för att även i framtiden kunna orientera sig bland alla alternativ och göra aktiva livsval (SFS 2010:800, Skolverket 2011, 9), vilket medför självständighet. Detta skilda arbetssätt visar också att det inte finns ett enda arbetssätt för vägledare.
Majoriteten av respondenterna svarade att för att de ska arbeta mer mot arbetsmarknaden och dess behov behöver det lagstadgas eller göras till en obligatorisk uppgift i skolan, men framför allt mer tid på skolan. Trots att läroplanen (Skolverket 2011) tar upp att arbetet med att förse eleverna med nödvändig kunskap ligger på alla som arbetar på skolan, så ser verkligheten inte ut så, vilken också kan förklara varför vägledare önskar mer tid på skolan. Respondenternas svar belyser att de flesta av dem arbetar med eleverna mot arbetsmarknadens behov, vilket tyder å ena sidan på att det går att hitta en balans i vägledares dubbla roll och att kombinera både elevens och arbetsmarknadens behov. Om vi å andra sidan ser till hur ofta de arbetar med det i genomsnitt kan denna balans mellan rollerna diskuteras.
6.2. Behov av ett ökat samarbete
Det är hela skolans ansvar att arbeta med studie- och yrkesorientering och vägledaren ska vara ett stöd för den andra personalen i detta arbete (Skolverket 2011, 13-17), vilket också resultatet visar. Dock visar även resultatet att det finns de vägledare som inte samarbetar med någon på skolan trots att läroplanen (Skolverket 2011) föreskriver det. Det är skolans
rektor som har huvudansvaret för hur skolans studie- och yrkesorientering organiseras (Skolverket 2011, 19), vilket vid dessa respondenters svar skapar en fråga om det är vägledarna själva som valt att inte ha något samarbete, en rektor som inte tar sitt ansvar eller om det kan vara samarbetsovillig personal. De respondenter som specificerat sina svar på frågan vad som krävs för att de ska arbeta mer mot arbetsmarknadens behov visar flera att ett bättre organisatoriskt upplägg och det som läroplanen (Skolverket 2011) avser med hela skolans ansvar krävs. Utan mer empiri går det inte att få svar på ovan fråga. Men det finns de respondenter som specificerar hur ett lyckat samarbete kan se ut:
På vår skola har vi precis haft fortbildning för alla lärare där vi nu lagt in arbetsmarknadskunskap i alla kursplaner och byggt upp ett årshjul för studie- och yrkesvägledande insatser. Det innebär att jag som syv inte är den enda som jobbar med arbetslivskunskap. Jag kan ägna mig mer åt den smala vägledningen medan lärarna tar den breda. (en respondent)
Detta citat visar på ett organiserat samarbete som överensstämmer med läroplanen samt hur vägledning blir hela skolans ansvar.
Resultatet visar å ena sidan att det finns de vägledare som har ett regelbundet samarbete med näringslivet, men å andra sidan visar det också att det finns de som samarbetar mer sällan eller aldrig. Enligt läroplanen är det rektorn som har det övergripande ansvaret för samarbetet med omvärlden, men att alla på skolan ansvarar för att skapa dessa kontakter. Detta kan förklara varför vissa vägledare samarbetar mer sällan eller aldrig med näringslivet; för att det är någon annans uppdrag, men det kan också betyda att inget samarbete finns.
Alla respondenter anser att ett utökat samarbete med näringslivet behövs vid flera olika aktiviteter, vilket visar att det läroplanen (Skolverket 2011, 17) nämner om ett samarbete mellan skola och omvärld möjligtvis inte är tillräckligt. Det kan krävas ytterligare specificering och krav på hur samarbetet ska se ut och inte lämna det som en öppen tolkningsfråga. Frågan är också hur näringslivet ställer sig till ett ökat samarbete. Ser man till promemorian från Svenskt Näringsliv och LO (2015) verkar intresset för samarbete från branschernas sida enormt.
6.3. Matchning på grundskolan
Matchning är det begrepp som kanske starkast belyser den dubbla roll som Sawyer (2006, 233) beskriver. Å ena sidan visar enkätresultatet att de flesta respondenter anser att det är viktigt att arbeta med eleverna mot arbetsmarknadens behov, å andra sidan framhäver de vikten av elevers intresse. Den roll som elevers intresse har i vägledningssammanhang kan förklaras utifrån tre aspekter: elevens fria val (Skolverket 2011), den svenska klientcentrerade teoritradition (Andergren 2014, 68) och den tredje aspekten är att vägledare ser elevers intressen som en del av elevernas identitetsskapande projekt. Dessa tre aspekter visar att trots respondenterna anser att det är viktigt att arbeta mot arbetsmarknadens behov så väger elevers intressen tyngre. Den roll intressen ter sig ha i vägledningen visar på en stark koppling både till individualism och skapande av ”självet”, men också till respondenternas egna värderingar och arbetssätt.
Majoriteten av respondenterna ser att eleverna gör sina gymnasieval genom en kombination av eget intresse och arbetsmarknadens behov, vilket kan förstås som att skolan har lyckats att förse eleverna med nödvändig kunskap för att göra väl underbyggda val (Skolverket 2011, 9, 14). Men det är ändå en stor del respondenter som anser att elever inte påverkas av arbetsmarknadskunskapen utan väljer efter eget intresse. Detta kan både ses med vad Giddens (1991, 92, 102-106) menar, att de väljer efter sin egen identitet och livsstil efter att de gjort riskbedömningar av de olika alternativen, men det kan också ses som att eleverna inte fått den kunskap som de behöver. Ytterligare en faktor är hur respondenter ser på matchning i sitt eget arbete, då resultatet visar att deras syn kan påverka hur ofta de arbetar mot arbetsmarknadens behov, vilket både kan förklara varför elever inte påverkas och att de saknar nödvändig kunskap.
Vägledares dubbla roll som institutionella aktörer och elevers advokat (Sawyer 2006, 233) speglar också den delade syn som finns bland respondenterna på matchning av elever mot arbetsmarknadens behov. Det finns de respondenter som svarat att de använder sig av matchning ibland, men å andra sidan är det många som är emot det. Komplexiteten i frågan kan också tolkas genom att så många respondenter valt vet ej eller annat som svarsalternativ. Detta resultat visar också på det som Lindh (1988, 22) skriver att det inte
47,62, 68) skriver; att vägledare är påverkade av rådande samhälls- och organisationsnormer och av den svenska vägledningstraditionen. Vägledares syn på matchning i grundskolan grundas med andra ord i deras egna värderingar och rådande normer, men skulle också kunna förklaras av hur de väljer att tolka begreppet matchning; med en positiv eller negativ betoning.
Den framtida vägledningen tror de flesta respondenter kommer att fortsätta se ut som den gör idag, men det finns också de respondenter visar en delad bild; de som tror att den kommer att utgå från arbetsmarknaden och de som tror att den kommer att utgå mer från elevers intressen. Ser vi till Giddens (1991) och det fokus som finns på identitetsskapande så kommer vägledningen fokusera mer på elevers intressen, men ser vi istället till vägledares arbetssätt och läroplanen (Skolverket 2011) ser det inte ut som att några större förändringar kommer att ske.
6.4. Sammanfattning
Respondenternas varierade arbetssätt kan ses som ett sätt att förse eleverna med alla de olika kunskaper som läroplanen nämner, men det kan också förstås av att respondenterna själva formar sitt eget arbetssätt som är grundat i både erfarenhet, värderingar men också samhällets och organisatoriska normer. I och med att skolan själv formar hur arbetet med studie- och yrkesorientering ska se ut, varierar både arbetssätt och samarbete beroende på det fria utrymme som läroplanen ger för tolkning. Arbetet påverkas också av åsikter om matchning av elever mot arbetsmarknadens behov.
7. Diskussion
7.1. Analysdiskussion
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vägledare på högstadiet i grundskolan använder sig av matchning mot arbetsmarknadens behov i vägledningen och analysen visar att vägledares arbetssätt är varierat både vid vilka sammanhang de arbetar men också till vilka uppgifter de använder och hur ofta de arbetar med eleverna. Framför allt visar studien på att det finns delade åsikter om användandet av matchning mot arbetsmarknadens behov.
Analysen visar att elevers intresse har en central roll i vägledningen på grundskolan vilket också både Hedenus och Wikstrands (2015) och Panicans (2015) forskning visar. Dock stämmer inte bilden som majoriteten av respondenterna i denna studie delar; att elever väljer som en kombination av eget intresse med kunskap om arbetsmarknadens behov, med resultatet i Panicans (2015) rapport som menar att unga till stor del väljer efter sitt eget identitetsskapande och utan någon förankring till arbetsmarknaden. Detta stämmer mer överens med Giddens identitetsskapande (1991, 45). Skillnaden i slutsatserna kan bero på vilka respondenterna eller informanterna är. I min studie har respondenterna varit vägledare medan i Panicans rapport (2015) har informanterna varit elever som delat med sig av sina subjektiva tankar. Detta tyder på att effekten av vägledares arbete mot arbetsmarknadens behov kanske inte har sådan kraft vid elevers gymnasieval som vägledarna tror.
Analysen visar att samarbetet, både när det kommer till samarbetet i skolan och med arbetslivet behöver organiseras på ett bättre sätt. I och med att läroplanen (Skolverket 2011) tolkas individuellt speglar det sig i hur olika samarbetet ser ut. Karlson och Skånberg (2012, 57-58) slutsats var att det krävs ett större samarbete mellan skola och arbetsliv för att motverka den missmatchning som finns på den svenska arbetsmarknaden. Både skola och arbetsliv ser ett behov av ett större samarbete, vilket leder mig till frågan: vad krävs för att
