• No results found

De yngre barnens inflytande i förskolan - En studie om yngre barns inflytande i förskolans pedagogiska verksamhet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "De yngre barnens inflytande i förskolan - En studie om yngre barns inflytande i förskolans pedagogiska verksamhet"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

De yngre barnens inflytande i förskolan

- En studie om yngre barns inflytande i förskolans

pedagogiska verksamhet

The influence of the younger children in preschool

-

A study of the influence of younger children in preschool's

educational activities

Fredrik Brenden

Jennie Svensson

Förskollärarexamen 210 hp

Datum för slutseminarium 2018-05-28

Examinator: Jakob Löfgren Handledare: Emelie Nilsson

(2)
(3)

3

Förord

Valet att skriva ett examensarbete om barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och hur pedagogerna uttrycker att de arbetar för att åstadkomma det var ganska enkelt. Efter diskussioner oss författare emellan om vad som intresserade oss inom förskolläraryrket och om våra gjorda erfarenheter var vi eniga om att det var av största vikt och intresse att som snart färdigutbildade förskollärare fokusera på inflytandeuppdraget.

Vi vill tacka varandra för tålamod och gott samarbete, och för alla de givande diskussioner detta samarbete lett till. Vi vill även tacka vår handledare Emelie Nilsson som har funnits för oss som ett stort stöd och som har guidat oss med sina goda råd och sitt kunnande. Ett stort tack riktas också till förskolorna och de sex förskollärare som ställde upp som informanter under våra intervjuer och bidrog med material och engagemang till den här studien.

Hela arbetet har skrivits tillsammans och båda författare har bidragit till alla delarna även om vi har ansvarat olika mycket för olika delar av texten.

Fredrik Brenden & Jennie Svensson, Malmö Universitet, 2018

(4)

4

Abstract

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare själva uttrycker att de arbetar med de yngre barnens inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Då förskollärare idag ska arbeta efter olika styrdokument i vilka det uttrycks att barn ska ges inflytande i det som rör dem så är det relevant att undersöka hur det rent praktiskt arbetas med detta. Förskollärare har en stor del i att utbilda de allra yngsta människorna till att bli demokratiska medborgare utrustade med färdigheter för att delta i ett demokratiskt samhälle.

Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och resultatet har analyserats med hjälp av de centrala begreppen barnperspektiv, barns perspektiv, demokrati och barns inflytande. Metoden som användes i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade sex legitimerade förskollärare. Vårt resultat visade på att förskollärarna i studien upplever olika utmaningar och möjligheter med att arbeta med barns inflytande i verksamheten, men att alla förstår och är eniga om att barn ska ha inflytande. Studien visade sig ha flera likheter med den tidigare forskning som tas upp i detta arbete.

Nyckelord: barnperspektiv, barns perspektiv, demokrati, förskola, förskollärare, inflytande

(5)

5

Innehållsförteckning

Förord ... 3 Abstract ... 4 1 Inledning ... 7 1.1 Bakgrund ... 8 1.1.1 Begreppsdefinition ... 9

1.2 Syfte och frågeställningar ... 11

2 Teori ... 12

2.1 Sociokulturell teori ... 12

2.1.1 Centrala begrepp ... 13

2.2 Tidigare forskning ... 15

2.2.1 Barns inflytande och delaktighet styrs av vuxna ... 15

2.2.2 Demokratiuppdraget ... 18

3 Metod och material ... 22

3.1 Kvalitativ metod ... 22 3.1.1 Semistrukturerad intervju ... 22 3.2 Urval ... 24 3.3 Genomförande ... 24 3.4 Analysmetod ... 25 3.5 Forskningsetiska överväganden ... 26

4 Resultat och analys ... 28

4.1 Nytt fokus i läroplanen och på barns inflytande ... 28

4.2 Det talade språket har stor betydelse ... 30

4.3 Säkerhet före inflytande ... 32

4.4 Lärmiljö för inflytande ... 33

4.4.1 Barnens val och intressen ... 34

4.5 Inflytande över omsorgssituationer... 37

4.6 Dokumentation och reflektion ... 38

4.7 Samspel och demokrati ... 40

5 Diskussion ... 43

(6)

6

5.2 Metoddiskussion ... 46

5.3 Förslag på vidare forskning ... 47

5.4 Yrkesrelevans ... 47

Litteraturförteckning ... 48

(7)

7

1 Inledning

Barns position, makt, plats och ställning i samhället under de senaste femtio åren har förändrats avsevärt. Från att barn inte har så mycket att säga till om, till att barn nu ska ha inflytande inom olika områden (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Barndom idag ses inte längre bara som ett stadium före det verkliga livet, utan barndomen är i sig själv intressant (Aspán, 2005).

I förskolan är det läroplanen för förskolan, reviderad 2016, och skollagen som är de styrdokument vilka utgör basen som förskolans verksamhet vilar på (Biteus & Engholm, 2017). Resultatet av internationellt arbete i samband med bland annat implementeringen av FN:s barnkonvention 1989 är att barn idag betraktas som aktörer och subjekt med en möjlighet att kunna påverka sitt liv i samspel med andra redan från början. När förskolan fick sin läroplan 1998 så framkom FN:s barnkonvention i den (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Då blev också inflytande som begrepp ledande eftersom det då kopplades till demokratiuppdraget (Westlund, 2011). Barnet betonas i och med läroplanen för förskolan mer som en individ beroende av sin egen aktivitet, samtidigt som det har ett större ansvar för att samspelet med gruppen fungerar och för de skyldigheter och rättigheter som finns i det demokratiska samhället (Lindgren & Halldén, 2001). Om ett samhälle verkligen ska förbereda sig för att barn verkligen ska få uttrycka sina åsikter i allt som rör dem så är det viktigt att inte bara tydliggöra barnets rättigheter utan även att vuxna frågar sig själva: vad är det som barnen själva säger om vad som händer på förskolan? (Arnér & Sollerman, 2013). Förskolan i Sverige, med sin sammanhållna pedagogiska verksamhet och egna läroplan för förskolan, är ovanlig i internationell jämförelse. Här får förskolan en tyngd och betydelse i samhället utifrån att de flesta barnen under sex år går i förskolan, vilket ställer krav på pedagogisk verksamhets kvalitet och fortsatta utveckling (Skolverket, 2016a). Det är viktigt att förskollärarna är uppmärksamma på hur de bemöter barnen i förskolan för att kunna uppfatta och se barnens lyhördhet och intresse (Arnér & Sollerman, 2013).

Vår nyfikenhet väcktes när vi under förskollärarutbildningen har haft verksamhetsförlagd utbildning och noterade att det inte alltid verkade helt lätt eller självklart att ta med barnens intresse i verksamheten. Går det att få in alla barnens tankar och intressen i verksamheten, även de yngre, de som ännu ej har språket? Hur gör förskolepersonalen för att barnen ska få inflytande i sin verksamhet?

(8)

8

1.1 Bakgrund

Det är i förskolan som grunden läggs för att barnen ska förstå vad demokrati är. Ett helt avsnitt i förskolans läroplan handlar om barnens inflytande och där framkommer även att det är barnens egna behov och intressen som barnen själva uttrycker som ska ligga till grund för utformningen av miljön och den planerade verksamheten (Skolverket, 2016b). Det finns tydligt beskrivet i förskolans läroplan om förskollärarnas ansvar kring att alla barnen ska få ett reellt inflytande över arbetssättet och verksamheten (ibid.). Genom att tolka begreppet inflytande som att det handlar om att barnen på ett konkret sätt ska ges möjlighet till att kunna påverka sina liv så medför det att lärarna ska utforma sin planering av verksamheten utifrån barnens initiativ, erfarenheter och idéer. Dessutom så innebär det också att lärare ska vara beredda på att de kan få ändra i sin planering för att forma den utifrån barns perspektiv (Arnér, 2009). Det gäller att de vuxna tar ansvar för att arbeta på ett sätt där barnen får uttrycka sina åsikter och att de blir respekterade (Arnér & Tellgren, 2006).

Inflytande och delaktighet är en demokratisk rättighet för förskolebarn samtidigt som det också är en pedagogisk utgångspunkt (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Barn måste få vara delaktiga när de skapar framtiden genom att de blir delaktiga i frågor som rör dem (Arnér & Sollerman, 2013). Inom förskolepedagogiken så är barnet i centrum det som är grunden, och förskollärare kan sätta barnet i centrum på olika sätt. Det kan vara att barnet står i centrum för de vuxnas fostran och omsorg men även för det meningsskapande och den kunskapsutveckling barnet kan få (Karlsson, 2014). Eftersom vi kan se hur barnen är aktiva i konstruerandet av sin barnkultur och förskola så blir inte förskolan enbart sedd som en struktur som endast är bestämd av vuxna som vill påverka barnen utan som en plats där barnen är aktörer (Halldén, 2005). Barn är beroende av hur de vuxna har uppfattat demokratiuppdraget och hur det behandlas i förskolan, vilket innebär att vuxna i förskolan måste ha ett demokratiskt förhållningssätt och inte bara prata om demokrati för att barnen ska kunna förstå dess innebörd (Arnér & Sollerman, 2013). De två begreppen delaktighet och inflytande hör ofta ihop med begreppet demokrati (Johannesen & Sandvik, 2009). I både forskningskontexter och vardagligt tal i förskolans och skolans världar används begreppen delaktighet och inflytande ofta synonymt. Delaktighet kan innebära att det tas del av någonting som andra redan bestämt och barn är nog oftare deltagare än individer med inflytande, medans att ges inflytande kan innebära att möjlighet ges till att låta sin röst bli hörd (Arnér, 2009). Inflytande och

(9)

9

delaktighet utmanar den vuxne i rollen av att vara den som tillrättalägger. Det finns inget som hindrar tillrättaläggande för möjlighet till lärande och utveckling, och på samma gång influeras av barnen och låta barnen vara aktiva deltagare (Johannesen & Sandvik, 2009).

Att det är just de yngre barnen som är i åldrarna ett till tre år i förskolan vi valt att inrikta oss på är för att det är de barnen vi själva kommit i kontakt med under vår verksamhetsförlagda utbildning. Det är också de yngre barnen som inte alltid kan uttrycka sig med verbalt språk som presenterar en större utmaning att förstå när det kommer till vad de intresserar sig för. Vi har i den här studien valt att använda begreppet inflytande istället för delaktighet då begreppen för oss innebär olika saker. Delaktighet kan tolkas som att barnen får vara med om något som redan tidigare är bestämt medans inflytande menas med att barnen ska ha en reell möjlighet till att påverka sin situation (Arnér & Tellgren, 2006). I förskolan handlar inflytande om att barnen ska på ett påtagligt sätt ges möjlighet till att påverka sitt liv (Arnér, 2009).

1.1.1 Begreppsdefinition

Här nedan presenteras ett antal begrepp som är centrala för denna studie.

Inflytande definierar vi i den här studien som möjligheten att påverka (Svensk ordbok,

2009). Inflytande innebär att individer är medbestämmande och att de ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett konkret sätt (Arnér, 2009).

Barns inflytande definieras i den här studien som att barn har rätt att få uttrycka sin

mening och bli lyssnade på. Barnen ska få vara med i beslutsfattande, att påverka och förhandla (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015).

Demokrati definierar vi som ett begrepp som betyder att den politiska makten utgår från

dess medborgare. En annan betydelse kan vara att det är de som är närvarande på en plats som kan göra sin vilja hörd. Barnen är beroende av hur de vuxna har uppfattat demokratiuppdraget och hur det behandlas i förskolan (Arnér & Sollerman, 2013). Demokrati betyder att utbildning och andra institutioner ordnas enligt folkstyreprincipen. Inflytande, jämlikhet och allas lika möjligheter står i centrum (Dahlstedt & Olson, 2013).

(10)

10

Aktör definierar vi som en person som deltar, agerar och förändrar den värld han eller hon

lever i (Hillén, Johansson & Karlsson, 2013). Vi menar att ett barn är aktör i sin egen vardag och tillvaro.

Det kompetenta barnet är redan från födseln en social deltagare och aktör som utvecklas

genom att det deltar i sociala och kulturella traditioner (Askland & Sataøen, 2014).

Barnperspektiv innebär, enligt oss, att vuxna försöker utforma en verksamhet och miljö

som de anser är så bra för barnet som möjligt, utifrån sin kunskap och erfarenhet. Det här perspektivet handlar om de vuxnas uppfattning (Gustafsson, 2011). Begreppet kan vara både metodologiskt och ideologiskt. En betydelse kan vara att genom att låta barns röster komma till tals så kan barns perspektiv bli synligt (Halldén, 2007).

Barns perspektiv kan de vuxna, enligt vår tolkning, inte få helt klart för sig utan att ha

frågat barnen. Barns perspektiv handlar om världen sedd genom barnens ögon och förklarad med barns ord (Gustafsson, 2011). Distinktionen mellan barnperspektiv och barns perspektiv handlar alltså om att skilja ut vem det är som formulerar perspektivet (Halldén, 2007).

(11)

11

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare uttrycker att de arbetar med de yngre barnens inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan.

Studiens frågeställningar:

*Hur uttrycker förskollärare att de gör för att få syn på de yngre barnens tankar och intressen i verksamheten?

*Hur får barnen utöva sitt inflytande i verksamheten enligt förskollärare?

*Vilka utmaningar och möjligheter uttrycker förskollärare att de ser med att utforma den pedagogiska verksamheten utifrån de yngre barnens tankar och intressen så att dessa ges inflytande?

(12)

12

2 Teori

Utifrån vårt syfte, att ta reda på hur förskollärare uttrycker att de arbetar med de yngre barnens inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan, så har vi valt att utgå ifrånsociokulturell teori och olika begrepp som kommer att vara centrala i vår analys. I analysen kommer vi att titta på det insamlade materialet med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv för att få syn på hur barnen får inflytande genom att delta i verksamheten tillsammans med vuxna och andra barn. Vi har valt att i detta avsnitt börja med att förklara den sociokulturella teorin, följt av en förklaring av de centrala begrepp vi valt ut som relevanta för vår studie.

2.1 Sociokulturell teori

William A. Corsaro, som är sociologiforskare, hävdar att många teorier om barn fokuserar på utveckling av det individuella barnet (Corsaro, 2015). Gunilla Halldén, professor i pedagogik, menar att de vuxnas idéer och tankar om barns behov och kompetens avgör hur de bemöter barn (Halldén, 2007). Barnen själva medverkar i ett skapande av sin egen barndom. Vi kommer i den här studien att se på barn som aktörer, som individer som är med och påverkar sin värld, och som äger en rätt att bli respekterade och få ha inflytande. Enligt Roger Säljö, som är professor i pedagogisk psykologi, så har det sociokulturella perspektivet utgångspunkt i den ryske psykologen Lev S. Vygotskijs idéer om lärande och utbildning. Vygotskij utgick ifrån att människan är historisk, kulturell, biologisk och social. Om vi bara skulle fokusera på hjärnan och biologin så går vi miste om att människan formas av det kulturella och sociala (Säljö, 2015). Den viktigaste mänskliga lärmiljön som alltid funnits är genom det naturliga samtalet och den vardagliga interaktionen. Det är genom det som människor formas till sociokulturella varelser (Säljö, 2014). En av Vygotskij utgångspunkter är att i samspel med omgivningen så formas det lilla barnet. Det lilla barnet lär sig att tala ett språk, lär sig en mängd olika saker om världen och om sig själv, samt att barnet utvecklar sin identitet (Säljö, 2015). När det lilla barnet föds så kommer barnet först in i en värld som är full med kommunikation från sin omgivning. Barnet blir också en del av en social gemenskap där olika regler, kunskaper, normer, föreställningar om världen samt värderingar finns. Det är i samspelet med den vuxne som det lilla barnet möter språkliga uttryck och olika sätt hur barnet ska bete sig.

(13)

13

Barnet lär sig känna igen hur hen ska bete sig, sen tar barnet över och gör på eget initiativ. Erfarenheter och kunskaper blir tillgängliga för andra att ta del av om de först finns och är synliga mellan människorna i sin kommunikation. En form där människor kan ta till sig erfarenheter är genom kommunikation och samtal. Det som är det grundläggande i det sociokulturella perspektivet är appropriering. Det kan översättas till “ta till sig”, “låna in” och “ta över och göra till sitt” (ibid.).

2.1.1 Centrala begrepp

Här nedan följer en fördjupad förklaring av våra valda begrepp, vilka är barnperspektiv, barns perspektiv, demokrati och barns inflytande som vi använder i vår analys av empirin. Vi använder dessa begrepp för att tolka och förstå vår empiri och för att visa vad det är vi fått syn på i materialet.

Barnperspektiv handlar om de vuxnas uppfattning och innebär att vuxna, utifrån sin

kunskap och erfarenhet, försöker utforma en verksamhet och miljö som de anser är så bra som möjligt för barnet (Gustafsson, 2011). Begreppet kan vara både metodologiskt och ideologiskt och genom att vuxna låter barnens röster komma till tals så kan barns perspektiv bli synligt (Halldén, 2007). Ett barnperspektiv gör att små barn ofta blir bemötta på sina villkor (Johansson, 2005). När det pratas om barnperspektivet så menas det att det är hur vi vuxna ser på barnens situation. Barnperspektivet kan också etiketteras och det menas att barnen riskerar att ses ur ett behandlings-, åtgärds-, tycka-synd-om-, myndighets- eller vuxenperspektiv, inga av dessa perspektiv är utifrån barnets eget perspektiv. Genom att de vuxna, ur de vuxnas synvinkel, försöker tolka barnen eller se barnen utifrån barns perspektiv så blir perspektivtagande mycket mer komplext (Arnér & Tellgren, 2006).

Barns perspektiv är ett perspektiv där de vuxna måste ta reda på barnens åsikter och

tankar på saker och ting då perspektivet handlar om hur världen är sedd genom barnens ögon och förklarad med deras ord (Gustafsson, 2011). Distinktionen mellan barnperspektiv och barns perspektiv handlar alltså om att skilja ut vem det är som formulerar perspektivet (Halldén, 2007). När det talas om barns perspektiv så handlar det om att det är barnens egna föreställningar om sina liv och det kan handla om hur barnen ser något ur sitt perspektiv. När vuxna talar om barn som en social kategori så handlar det

(14)

14

om att utgå ifrån en generell erfarenhet de har av barn och inte utifrån barns perspektiv. Det blir en tydlig skillnad mellan begreppen när vuxna samtalar med barnen och lyssnar på vad de har att säga. Genom att ha samtalen med barnen så underlättar det förståelsen av barns perspektiv. Något som kan framkomma då är att barns perspektiv kan skilja sig åt beroende på barnens olika erfarenheter och villkor (Arnér & Tellgren, 2006). Eftersom vuxna utgår naturligt ifrån sitt vuxna perspektiv så krävs det att de anstränger sig för att välja och upprätthålla ett barnperspektiv men även för att förstå barns perspektiv genom att komma nära. Med hjälp av samtalet mellan barnen och de vuxna så kan vi närma oss att se med de enskilda barnens ögon. Det vill säga hur det enskilda barnets perspektiv är på världen. Dock när de vuxna säger att de talar om barnens bästa ur ett barns perspektiv så uttalar sig de vuxna om barn utifrån ett vuxenperspektiv (Arnér & Tellgren, 2006).

Demokrati är ett begrepp som betyder att den politiska makten utgår från dess

medborgare och att det är de som är närvarande på en plats som kan göra sin vilja hörd. Utbildning och andra institutioner ordnas enligt folkstyreprincipen där inflytande, jämlikhet och allas lika möjligheter står i centrum (Dahlstedt & Olson, 2013). Även om det inte finns en enkel och tydlig definition av vad demokrati är, så innehar en demokrati vissa egenskaper. Demokrati talas om som en pågående process som hela tiden utvecklas och pågår och demokrati kan uttryckas vara ett sätt att organisera samhället och ses ofta som motsats till diktatur. En demokratisk förväntan på en aktiv vilja att delta ställs mot folkets rätt att rösta, påverka och delta i samhället (Granath, 2017). Det framställs även inom demokratin en gemensam tanke om värdet av alla ska få uttrycka sina tankar, bli lyssnade på och bli inkluderade (Arnér & Sollerman, 2013).

Barns inflytande innebär att barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli lyssnade på

där barnen ska få vara med i beslutsfattande, att påverka och förhandla (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). I läroplanen för förskolan så uttrycks en strävan mot att varje barn ska få möjlighet att påverka sin situation (Skolverket, 2006b). Inflytande i förskolan innebär att barn ges möjlighet till att påverka sin situation på ett tydligt sätt (Arnér, 2009). Om ett barn har rätt till inflytande så innebär det att förskollärare är tvungna att tillgodose barnens rätt till det. Inom vissa forskningssammanhang, skolan och förskolans värld så används inflytande och delaktighet som begrepp med samma betydelse (Arnér, 2009). För att då skapa en förståelse för barns inflytande som ska kunna upprätthållas och möjliggöras måste begreppen barnperspektiv och barns perspektiv medvetandegöras (Arnér & Tellgren, 2006). Inflytande innebär att barnen har en verklig möjlighet att kunna

(15)

15

påverka sin situation, till skillnad från delaktighet som snarare betyder att få vara med om något redan förutbestämt (ibid.).

2.2 Tidigare forskning

Utifrån vårt syfte att ta reda på hur förskollärare uttrycker att de arbetar med de yngre barnens inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan så kommer vi här att presentera tidigare forskning som berör barns inflytande och demokratiuppdraget. När vi sökte efter tidigare forskning inom vårt valda ämne på internet och i olika databaser så fann vi mest forskning om de äldre barnen i förskolan och ännu mer om hur skolelever ges inflytande i skolan.

Huvudord vi använde i vår sökning efter vetenskaplig forskning via databaser på internet var preschool, influence, young children, childhood, democracy, school, teacher.

2.2.1 Barns inflytande och delaktighet styrs av vuxna

Tack vare ökningen av erkännandet av barns rättigheter så finns det ett ökat erkännande av barnens förmåga att tala för sig själva, och det kan hänvisas till ratificeringen av FN:s barnkonvention (De Róiste, Kelly, Molcho, Gavin & Gabhainn, 2012). Enligt pedagogikprofessorn Birgitta Qvarsell står det i barnkonventionen om barns rättigheter, som Sverige ratificerat, bland annat att barn ska ha rätt att utöva inflytande. Även i förskolans verksamhet finns styrdokument som säger att barnen ska utveckla förmågan till att kunna delta samt påverka sin verksamhet (Qvarsell, 2011). Pedagogikprofessorn Eva Forsberg talar om att inflytande, eller makt, inte är något som elever eller lärare har, utan det är något som kommer till uttryck i möten dem emellan i förhållande till exempelvis arbetssätt och innehållet i undervisningen (Forsberg, 2000). I pedagogikdocenten Anette Emilsons (2007) studie så talar hon om att det från statens offentliga utredningar har framkommit att svenska staten strävar efter att öka barns inflytande, men att inflytandekonceptet sällan diskuteras på djupet. Förskolor hör till den offentliga sfären och verksamheten är styrd av politiska beslut och är målstyrd. Samtidigt så är verksamheten fylld av individer som skapar kunskap och mening tillsammans. Författaren skriver att det finns tre fundamentala skäl till att barn ska få ha inflytande. Det första handlar om att inflytande är en mänsklig rättighet. Inflytande handlar om allas rätt

(16)

16

att bli sedda, hörda och respekterade. Det andra skälet är att inflytande uttrycks vara en del av lärarnas uppgifter för att etablera demokrati i skolan. Barns inflytande och demokrati i skolan har nästan blivit samma sak. Det tredje skälet är att barns inflytande påstås vara en förutsättning för deras lärande, och att när de har inflytande över sina egna lärandeprocesser så lär de sig på ett djupare plan (ibid.). Katarina Ribaeus, lektor i pedagogiskt arbete, menar att genom att det finns en respekt mellan barn och förskollärare så stimuleras barns möjligheter till inflytande i förskolan (Ribaeus, 2014). Margareta Aspán, som är fil.dr i pedagogik, menar att inflytande engagerar och är vägen att gå för att uppnå målet, som kan vara det goda lärandet, den goda medborgaren och skapandet av ett gott klimat (Aspán, 2005). Studierna vi tittat på kommer fram till samma sak, att inflytande kommer i mötet mellan barn och vuxna. Det kom även fram att ett större lärande sker genom att det finns en respekt mellan vuxna och barn samt att det skapas ett gott klimat om barnen får inflytande. Om en förskola inte arbetar med barns inflytande så går det emot barnkonventionen och styrdokument som är stiftade av staten. I grund och botten handlar det om att det inte bara är barn som ska visa respekt för läraren, utan att läraren också ska visa respekt för barnen.

I en grekisk studie av samhällsvetenskapsforskarna Marina Sounoglou och Aikaterini Michalopoulou (2017) publicerad i en kanadensisk tidskrift, så framkommer det att barn måste få uppleva riktigt inflytande över situationer kopplade till särskilda sammanhang och få inse sina möjligheter till självbeslutande i sina egna liv följande principerna om de mänskliga rättigheterna. I en studie av Ingrid Engdahl, docent i barn- och ungdomsvetenskap, och Eva Ärlemalm-Hagsér, docent i pedagogik, (2011) står det att barnen utvecklar och lär sig att förstå demokrati genom det förhållningssättet som finns i vardagliga handlingarna och i språket. För att det då ska skapas demokratiska processer så är inflytande en förutsättning. Barnen behöver utveckla olika slags kompetenser som att lyssna på andras åsikter, turtagning, hävda sin röst och argumentera för att kunna utöva sin rätt till delaktighet och inflytande. Att barn har rätt till inflytande och att vara delaktiga är grunden för förskolans demokratiuppdrag. Genom att barnen får uppleva riktigt inflytande så skapas demokratiska processer (Sounoglou & Michalopoulou, 2017). Det framkommer i bägge studierna att det är viktigt att barnen upplever ett demokratiskt förhållningssätt så att barnen kan lära sig de kompetenser som krävs för att utöva sin demokratiska rätt.

Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2011) tar även upp i sin studie att de analyserade hur olika förskolors utegårdar erbjöd olika material till barnen för att få syn på hur miljön

(17)

17

användes. Vilket material erbjöds barnen och kunde barnen själva nå materialet utan en vuxen? De gjorde också så att barnen fick gå runt med en vuxen och berätta om de olika platserna på gården. Då framkom det att det är de vuxna som bestämmer själva ramarna som när de ska gå ut eller gå in, men att som de flesta barnen svarade var det barnen själva som bestämmer sina lekar på gården. Under projektets gång fick barnen nya och andra material, samt att pedagogerna blev mer tillåtande, vilket bidrog till att barnen själva gavs möjlighet att utforska sig själva och miljön samt sin egen förmåga. Genom att pedagogerna mer aktivt har haft en dialog med barnen och blivit mer tillåtande så har barnens idéer tagits tillvara på och de har påverkat hur miljön har förändrats och planerats. Barnens demokratiska inflytande blev större genom att pedagogerna blev mer tillåtande. Projektet har handlat om att se barn som medborgare som är viktiga och se dem som en resurs som har förmågor och kompetenser (ibid.). En slutsats som är viktig är att barnens demokratiska inflytande ökar påtagligt genom att barnen får vara med att bestämma om den fysiska miljön (Qvarsell, 2011).

I en studie av pedagogikprofessor Robert Thornberg och filosofie doktor i pedagogiskt arbete Helene Elvstrand (2012) så framkommer det att i klasserna i två av tre skolor som undersökts så är det de vuxna som bestämmer över skol- och klassrumsregler. Lärarna i de klasserna är traditionella och eleverna ges sällan möjlighet att få upphäva, skapa eller ändra regler genom förhandlingar. I de klasserna så förväntas eleverna göra vad läraren säger åt dem att göra. I den tredje skolan så är dock arbetet kring barnens inflytande och deras förmåga att uttala sig ett uttryckt som ett viktigt mål. De jobbar aktivt för att lektionerna ska möjliggöra deltagande. Författarna tar upp ett utdrag från en observation i den tredje skolan som handlar om en läxa barnen har då de ska ta med ett objekt hemifrån. Läraren ber eleverna överväga för- och nackdelar med att ta med olika objekt, inkluderat det husdjur en av eleverna vill ta med. Läraren avslutar med att säga att eleven måste tänka igenom det noggrant innan ett levande djur tas med och förvaras i skåpet under skoldagen. Författarna menar att den traditionella läraren skulle säga nej till att djur får tas med till skolan och att den diskussionen skulle vara slut där. Läraren från observationen tyckte att det var bra att diskussionen har ett reellt värde då det hjälper barnen att utveckla demokratiska färdigheter. Barnen på den tredje skolan brukar delta och vara aktiva i beslut och diskussioner. Författarnas etnografiska data visar att barns uppfattning kring deras deltagande är nära kopplat till deras känsla av deltagande (ibid.). I Engdahl och Ärlemalm-Hagsérs (2011) studie så presenterades att barnen inte själva upplevde att de får inflytande. Men under studien så har pedagogerna blivit mer tillåtande

(18)

18

och har aktivt börjat föra dialog med barnen. Det stämmer med det som Ribaeus (2014) skriver i sin studie att barns möjligheter till inflytande i förskolan stimuleras genom att det finns en respekt mellan barn och förskollärare. I Thornberg och Elvstrands (2012) studie så arbetade lärare aktivt med just inflytande. Istället för att säga nej till att husdjur får tas med så visade läraren respekt mot barnen och försökte diskutera med dem för- och nackdelar med att ta med ett husdjur, för att de skulle utveckla demokratiska färdigheter.

2.2.2 Demokratiuppdraget

Förskolan har ett viktigt uppdrag kring demokrati, och Sounoglou och Michalopoulous (2017) tar upp i sin studie att utbildningen är baserad på att barnen är aktiva deltagare där de då lär sig om och förstår de mänskliga rättigheterna. Författarna talar om en utbildning de kallar medborgarskapsutbildning, som innebär att människan utvecklar förståelse och kunskap om de olika medborgarskapsfrågorna för de grundläggande mänskliga rättigheterna. Medborgarskapsutbildningen spelar en viktig roll när det gäller att utveckla agerandet och tänkandet. Elever ska vara inblandade i samhällsanalyser för att lära sig om och förstå de demokratiska värderingarna och traditionerna (ibid.). En utbildning ska inte bara forma en elev som är uppdaterad och informerad, utan ska även hjälpa eleven att utveckla förmågor, färdigheter och värderingar för att kunna möjliggöra ett ansvarsfull och aktivt deltagande (Karakatsanis, 2008 se Sounoglou & Michalopoulou, 2017).

I sin studie menar pedagogikprofessor Moira von Wright (2009) att det finns inskrivet i olika styrdokument om elevers rätt till inflytande. Men om elever ska ha inflytande i den pedagogiska situationen så innebär det att de inte ska bli avvisade eller nonchalerade utan att de ska blir beaktade och tagna på allvar. Genom demokratiska kommunikativa processer går inflytande att hantera. Qvarsell (2011) menar att det gynnar bäst demokrati i förskolan för barnens del genom att de vuxna har en demokratisk ansats i sitt bemötande av barnen. Demokrati kan dessutom handla om att barnen blir behandlade på ett rättvist sätt och att barnen får vara med att besluta om sådant som rör dem. I Sounoglou och Michalopoulous (2017) studie presenteras att barnen är aktiva deltagare i en medborgarskapsutbildning och för att barnen ska vara aktiva så måste de ha utvecklat agerandet och tänkandet. I von Wrights (2009) och Qvarsells (2011) studier så tar de upp att det är viktigt hur de vuxna bemöter barnen. Genom att de vuxna bemöter barnen med respekt och lyssnar på vad de har att säga så blir barnen aktiva deltagare.

(19)

19

För små barn handlar det demokratiska om varseblivning samt känslighet som grund för demokratisk delaktighet och inflytande (Qvarsell, 2011). I FN:s barnkonvention

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (2009), finns det stöd för

demokratiska ambitioner i förskolan och det framkommer i artikel 12 i barnkonventionen att barnen har rätten att uttrycka sina egna åsikter i alla frågor som påverkar barnet. Åsikterna som barnen uttrycker ska ges betydelse i enlighet med barnets mogenhet och ålder. I Qvarsells (2011) studie så görs intervjuer med två barn. Ett barn som är drygt fyra år och ett barn som är två och ett halvt år. I intervjuerna så framkommer det att barnen tycks ha förstått vikten av mognad och ålder för att vara med och utöva inflytande. För när författaren frågar fyraåringen hur det är med barnens möjlighet att får vara med och bestämma så svarar han att de får bestämma vilka barn som ska vara i kuddrummet. Det får bara vara sju barn där och att barnen får bestämma vilka barn som får vara där och om någon måste gå ut. När författaren sedan frågar barnet som är två och ett halvt år om hur barnen får vara med och bestämma så svarar hen att barnen inte alls får bestämma något. Barnet svarar att hen måste vara fyra år för att bestämma. Författaren frågar vem som bestämmer på avdelningen och det yngre barnet svarar att det är pedagogerna som bestämmer vad barnen får göra. Hen säger att barnen inte får bestämma för de är för små och då lägger fyraåringen till att det är de vuxna som bestämmer mest hos dem men inte om kuddis (ibid.).

En studie som pedagogikprofessorerna Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson (2001) gjorde med intervjuer av femåringar framkom det först att barnen svarade nej på om de trodde att deras lärare visste vad de tyckte om att göra. Men sen under intervjun så utvecklar barnen sina svar och då framkom det att lärare kanske ändå visste vad barnen gillade eftersom läraren ju har sett barnen göra saker och då måste ju barnen gilla det. Sen i intervjuer med läraren så sa denna att barnen är helt säkra på att det är just läraren som bestämmer det mesta som till exempel de dagliga rutinerna, regler och normer men att barnen kan bestämma saker i sina egna aktiviteter och att barnen kan bestämma vad de vill måla men inte när. Om inte lärarna i förskolan vet om vad barnen tycker om så är det dålig kvalitet i förskolan (ibid.). I en annan studie av Qvarsell (2011) så framkommer det att ett fritidshem och en förskola motiverar sitt arbete med teman genom att då barnen är med i både planeringen av verksamheten samt i utvärderingen så utvecklar barnen sin färdighet att ta ansvar och utövar inflytande. Genom olika kunskapsformer så vill de skapa ett lärande och det blir då viktigt att varje enskild elev

(20)

20

på ett självständigt sätt och tillsammans med andra får arbeta, lära och utforska. Hur barnen vill arbeta är också något som ska respekteras (ibid.).

Engdahl (2014) tar upp i sin studie att dagen efter när klätterträdet var beskuret på en förskola så berättade barnen att de aldrig hade ramlat ner tidigare från trädet. Barnen undrade också varför de vuxna ska förstöra klätterträdet genom att såga bort grenar som är så viktiga. Här vill författaren visa hur viktigt det är att barnen får komma till tals. Barnen själva hade insikt om sina egna förmågor som de kunde relatera till att de aldrig ramlat ner från trädet. En annan sak som författaren tar upp är att denna händelse visar på att barnen själva uppfattar att de inte inkluderas i beslutsprocesser som är viktiga eller att vuxna inte bejakar barnens röster. Författaren tar även upp en observation kring andra barn på en förskola där de vuxna ofta fick ta hand om de yngre barnen vilket gjorde att de äldre barnen fick ett större utrymme att bestämma över sin lek och samvaro på gården. Trots det så hade de äldre barnen när de tillfrågades en klar föreställning om inflytande att det är de vuxna som bestämmer. Barnen uppfattning stärker bilden av att de är medvetna om att det är de vuxna som bestämmer när viktiga händelser sker. Författaren menar att barnen på två olika förskolor svarar nästan identiskt på vem det är som bestämmer på gården. Barnen svarade att det är pedagogerna som bestämmer. Det framkommer även i Engdahls (2014) studie som visar på att samtal med barnen pekar på att barnen ser att det är självklart att det är de vuxna som bestämmer. De barn som blev tillfrågade i studien menar att det finns en överenskommelse som är betydande, att de vuxnas rättigheter är mer långtgående än barnens. I intervjuerna med barn i Sheridan och Pramling Samuelssons (2001) studie så framkom det att de tror att läraren vet vad de gillar och i intervjun med läraren så framkom det att barnen vet att det är läraren som bestämmer. I Engdahls (2014) studie så tror nog inte barnen att läraren vet om vad de gillar eftersom de vuxna sågade ner trädet som barnen gillar att klättra i. De barnen var också säkra på att det är de vuxna som bestämmer.

För de yngre barnen i förskolan är demokrati inte bara att de ska vara med och bestämma. Det kan även handla om att de får möjlighet att utveckla redskap att uttrycka sig med, komma till sin rätt samt mötas med respekt. Det centrala uttrycket för demokrati är just respekt. Det handlar om att både vuxna och barn möter varandra med respekt (Qvarsell, 2011). Genom att de vuxna visar respekt för barnen och ger dem möjligheter så kan barnen hitta hundra olika språk att uttrycka sig på (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2011).

(21)

21

I en mening så är språket ett demokratiskt redskap för att bli en människa. Men det är då bättre att det talas om kommunikation snarare än om språk, då kommunikation omfattar hela världen. Det handlar även om att låta barn i stort få framträda i olika typer av kulturella och konstnärliga gestaltningar (Qvarsell, 2011). Det är barnens rätt att få delta, uttrycka sina åsikter och bli respekterade för det som angår dem och påverkar deras liv (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2001). Om det ska diskuteras vad som är demokrati i förskolan för de yngre barnen så måste det frågas vad i miljön som inbjuder till demokrati eller vad som erbjuder barnen möjligheter till demokratiska uttryck och handlande. Det är kanske så att de bästa demokratiska situationerna sker då vuxna och barn får vara tillsammans i situationer som engagerar dem alla, och att alla oavsett sina olikheter då ska respekteras (Qvarsell, 2011). Det är barnens rätt att få delta och uttrycka sig (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2001).

(22)

22

3 Metod och material

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer utifrån vårt syfte som är att ta reda på hur förskollärare uttrycker att de arbetar med de yngre barnens inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan. I detta kapitel kommer metodval, urval, genomförande och etiska överväganden att tas upp.

3.1 Kvalitativ metod

Denna studie gick ut på att ta reda på hur förskollärare på olika förskolors småbarnsavdelningar på två olika stora orter uttrycker att de arbetar för att ta in barnens intressen i verksamheten och låta dem ha inflytande och kunna påverka olika val och situationer. Vi valde en kvalitativ metod då vi ansåg att den metoden bäst skulle passa vårt syfte eftersom det är en metod som passar en kvalitativ studie då den ofta inte omfattar så många personer, utan istället går mer på djupet. En kvalitativ metod är mer för innebörder eller meningar istället för samband som är statistiskt verifierbara (Alvehus, 2013).Vi har valt att intervjua sex legitimerade förskollärare för att besvara vårt syfte, då intervjuande framställs som en metod som är nödvändig för att försöka få reda på hur människor agerar, känner och tänker kring en viss händelse, fenomen eller ett speciellt ämne. Intervjuande erbjuder även på många sätt ett effektivt redskap till den kvalitativa forskaren (Alvehus, 2013).

3.1.1 Semistrukturerad intervju

Semistrukturerade, eller halvstrukturerade, intervjuer innebär att det används färdigformulerade frågeställningar, men att informanterna har inflytande över nya frågeställningar och vinklingar. En semistrukturerad intervju kännetecknas av dess flexibilitet (Hillén, Johansson, & Karlsson, 2013). Om intervjun är för strukturerad så blir den kort och ytlig då den påminner om en enkät, och en intervju som är för strukturerad tar också bort poängen med intervjuer som är det interaktiva elementet (Alvehus, 2013). Att genomföra semistrukturerade intervjuer kräver också mer av oss som intervjuare. Eftersom informanten har en större möjlighet att påverka innehållet i den

(23)

23

semistrukturerade intervjun så krävs det att intervjuaren måste vara mycket mer aktiv både när hen lyssnar och med följdfrågorna (Alvehus, 2013).

När vi skulle intervjua förskollärarna så valde vi att spela in och inte anteckna. När en intervju ska genomföras så finns det olika registreringssätt och några av dem är att ha en medhjälpare som antecknar, att själv föra anteckningar eller att spela in samtalet. Dock så finns det både för- och nackdelar med alla registreringssätt (Larsen, 2009). Vi valde att spela in eftersom det är som Alvehus (2013) tar upp svårt att skriva tillräckligt fort för att få med allt som är nödvändigt och att samtidigt vara en bra lyssnare. En nackdel med att spela in är att det kan störa informanten samt att hen kan känna en begränsning i hur ärligt och öppet hen kan svara, men samtidigt kan det vara en trygghet för informanten att veta att allt som sägs kommer uppfattas ordagrant eftersom det spelas in (ibid.). Den som intervjuar bör förlita sig på en mer varaktig upptagning av det som sägs i intervjun eftersom människans minne är tämligen opålitligt när det handlar om att snappa upp det som sägs ansikte mot ansikte i intervjun. Ljudupptagning har tydliga fördelar och om det används på ett sätt som är hänsynsfullt och försiktigt så innebär inte ljudupptagning någon större störning under intervjun. Ljudupptagning erbjuder en oavbruten och nästan total dokumentation av vad som sägs under intervjun (Denscombe, 2016). Eftersom vi bara ville fokusera på vad som sades i intervjuerna så ansåg vi att ljudupptagning var det som passade vår studie. Då ljudupptagning bara spelar in det som talas så är nackdelen med ljudupptagning att den inte spelar in den icke-verbala kommunikationen (ibid.).

När vi skulle intervjua förskollärarna så valde vi att bara en av oss skulle närvara vid varje intervju och vi genomförde lika många intervjuer var. När intervjuerna med informanterna genomfördes så spelade vi in intervjuerna med applikationen Röstmemon på våra iPhones. För att veta att det inspelade ljudet skulle hålla god nog kvalitet så testade vi att spela in ett kort samtal oss emellan innan intervjuerna genomfördes. Vi fann att ljudet var tydligt och valde då att spela in intervjuerna med den här applikationen på våra iPhones. Vi såg till så att våra telefoner hade fulladdade batterier och kontrollerade också att vi hade tillräckligt med minne på våra iPhones innan vi påbörjade intervjuerna för att vara säkra på att materialet skulle bli sparat och att vi inte skulle förlora det som sagts. Det är bra att ha en utrustning som är tillräcklig bra så att den kan ge en bra återgivning av ljudet. Det är också viktigt att kolla så att utrustningen fungerar innan intervjun börjar, att där finns en pålitlig strömkälla samt att utrustningen har tillräckligt med minneskapacitet så att hela intervjuns längd ryms (Denscombe, 2016).

(24)

24

3.2 Urval

Till vår studie har vi valt att intervjua sex legitimerade förskollärare som arbetar på fem olika kommunala förskolor med barn i åldrarna ett till tre år. Vi valde de här sex förskollärarna eftersom de enligt förskolans läroplan har ett ansvar för att den pedagogiska verksamheten bedrivs i enlighet med läroplanen, jämfört med övrig personal på förskolan som exempelvis barnskötare som inte har samma ansvar. Fördelen med vårt urval att fokusera på just förskollärare är att de har ansvar för den pedagogiska verksamheten och det passar för vår studie. Nackdelen är att andra viktiga och värdefulla synpunkter och erfarenheter från annan personal i förskolan inte tas med. Några av förskollärarna hade vi kommit i kontakt med tidigare på olika sätt under vår verksamhetsförlagda utbildning, medan andra hade vi inte haft någon tidigare kontakt med. Vi valde att intervjua just de här förskollärarna eftersom de arbetar med de yngre barnen i förskolan och det är just den kategorin som vi valt att fokusera på i denna studie. När informanter ska väljas till intervjuer så kan de vara bra att ha strategiska urval som utformas specifikt från de frågor som ställs, eftersom att det är intressant att ha valt personer som har särskild kunskap eller erfarenhet och som kan förhålla sig till de frågorna författarna vill studera (Alvehus, 2013).

Förskollärarna vi har intervjuat har jobbat olika länge, mellan ett och sexton år, och denna erfarenhetsskillnad tror vi är en intressant fördel för studiens resultat då förskollärare som jobbat olika länge kan svara olika eller fokuserar på olika saker. Detta kan bero på olika mängder livs- och arbetslivserfarenheter och även det faktum att förskollärarutbildningen har förändrats över tid. Att intervjua en person är också ett sätt att komma åt personens tankar, känslor, åsikter och erfarenheter (Alvehus, 2013).

3.3 Genomförande

Efter att skrivandet av examensarbetet hade börjat så kontaktade vi så fort som möjligt både förskollärare som vi hade en relation med sedan innan och med förskollärare som vi inte hade en relation med sedan innan. De informerades om vad arbetet skulle handla om, syfte med vårt examensarbete samt att vi avsåg att intervjua dem med ljudinspelning. Informanterna meddelades att intervjun skulle ta max en halvtimme så de visste ungefär hur lång tid intervjun skulle ta. Forskaren måste föreslå en tidslängd som är överenskommen då människor som är upptagna sällan känner sig tillfreds om forskaren

(25)

25

säger att “intervjun tar så lång tid som det krävs” (Denscombe, 2016). Informanterna fick information om att de när som helst kunde avbryta intervjun, att intervjun var frivillig, att alla uppgifter skulle hanteras konfidentiellt, att alla namn på personer och förskolor är anonyma och att intervjuerna bara ska användas i denna studie. Detta i enlighet med de forskningsetiska överväganden från Vetenskapsrådet som vi följer. Sedan så gav informanterna sitt samtycke till intervjun muntligt.

När det var dags att genomföra intervjuerna så hade vi sett till så att vi hade ett eget rum där intervjuerna kunde ske för att de inte skulle bli störda. Forskaren måste ha en plats där intervjun ska ske som är tyst, avskild och där den intervjuade och forskaren kan vara ostörda (Denscombe, 2016). Sedan satte vi våra iPhones på flygplansläge innan vi startade appen Röstmemon för att telefonen inte skulle störa under inspelningen av intervjun. När vi intervjuade informanterna så använde vi oss av våra intervjufrågor (se bilaga 1). Vi valde att förtydliga begreppet barns inflytande när intervjun började för att alla informanter skulle ha samma förståelse för begreppet. Detta för att de skulle veta hur vi tolkade begreppet och kunna svara därefter. När intervjun var klar så stängde vi av ljudinspelningen.

3.4 Analysmetod

Efter intervjuerna var genomförda så transkriberade vi dem individuellt och sedan diskuterade vi svaren vi hade fått med varandra. Vi transkriberade dem ordagrant, dock tog vi bort enstaka småord ur citaten för att materialet skulle bli tydligt att förstå. Intervjuerna ska transkriberas när de är gjorda och om de har spelats in så ska de skrivas ut (Alvehus, 2013). Inspelningarna pausades ofta och vi gick tillbaka för att så tydligt som möjligt förstå och få med vad informanterna sagt. Ett första steg i analysen är just transkriptionen eftersom det är där som tal förvandlas till text vilket i sig själv är ett tolkningssteg (Alvehus, 2013).

Vi valde att använda oss av innehållsanalys i vår analys av intervjuerna då syftet med innehållsanalys är att identifiera olika samband, mönster och skillnader som finns gemensamt. Det insamlade materialet görs sedan om till text, sedan kodas texterna och texterna klassificeras i kategorier. Texterna granskas sedan i ett försök hitta mönster som är meningsfulla, och de mönster som hittats utvärderas sedan mot redan existerande forskning och teorier (Larsen, 2009). Just innehållet i det som sades under intervjuerna

(26)

26

var det som vi var ute efter att analysera och när vi hade intervjuat så diskuterade vi det insamlande materialet med varandra. Materialet kodades och vi fann vissa mönster och olika teman. De mönster vi fann i det insamlade materialet sorterades in under olika teman som gjordes till rubriker. Efter genomförandet så ska det insamlade materialet struktureras, organiseras och tolkas (Backman, 2016).

3.5 Forskningsetiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådet (2002) så är det för samhällets och individernas utveckling både viktigt och nödvändigt att forskning bedrivs. Samhället och dess medlemmar har därför krav på att det bedrivs forskning och att den med hög kvalitet inriktar sig på väsentliga frågor. Det här kravet kallas forskningskravet. Att låta bli att bedriva forskning kring faktorer som möjligen kan komma att förbättra människors livsvillkor och hälsa, eliminera fördomar eller öka människors medvetenhet om hur de bättre kan utnyttja sina egna resurser, vore närmast oetiskt. När forskning ska bedrivas så finns det forskningsetiska principer att ta hänsyn till för att skydda samhällets medlemmar mot obefogad insyn i deras liv. Dessa principer är avsedda att vägleda forskaren i planering av sitt projekt. Det grundläggande individskyddskravet kan delas in i fyra huvudkrav på forskningen. De är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Inför och under arbetets gång med studien så tog vi del av och

respekterade de forskningsetiska kraven. Insamlingen av materialet skedde enligt de etiska överväganden som beskrivs nedan.

De myndiga deltagarna av vår studie informerades i enlighet med informationskravet muntligt om vad deras deltagande roll skulle innebära och att de när som helst kunde avbryta intervjun utan några negativa konsekvenser för dem. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de som berörs av forskningen om den aktuella forskningens syfte. De ska även informeras om vilken roll deras deltagande har och villkoren för det, och att deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas (Vetenskapsrådet, 2002).

Informanterna informerades i enlighet med samtyckeskravet om att de själva bestämmer om de vill delta i studien och informanterna gav muntligt samtycke till att delta. Samtyckeskravet innebär att en undersöknings deltagare själva kan bestämma över sin medverkan. Forskaren måste inhämta informanternas och undersökningsdeltagarnas samtycke. Om de som undersöks till exempel är under femton år så ska samtycke från

(27)

27

vårdnadshavare samlas in. De som deltar i en undersökning har när som helst rätt att utan några negativa konsekvenser avbryta sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2002).

I enlighet med konfidentialitetskravet så har vi förvarat de inspelade intervjuerna på våra privata iPhones som båda har lösenord och förvarat intervjumaterialet på våra datorer som även de har lösenord. När intervjuerna gjorts så har namn som informanterna nämnt ändrats i transkriberingen för att säkerställa alla individers anonymitet. När genomförd studie är färdigskriven så kommer det insamlade materialet från intervjuerna att förstöras för att säkra deltagarnas anonymitet och att lämnad information inte skulle kunna användas på felaktigt otillåtet sätt. För att uppfylla detta krav valde vi att inte ha med några namn i resultatet för att säkerställa informanternas anonymitet. Därför kommer intervjuerna att anges som “förskollärare 1”, “förskollärare 2”, “förskollärare 3”, “förskollärare 4”, “förskollärare 5” och “förskollärare 6”. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla deltagare i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet så att utomstående inte kan identifiera dem och personuppgifter måste förvaras så att ingen obehörig kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002).

Informanterna informerades i enlighet med nyttjandekravet om att det insamlade materialet under intervjun enbart får användas i denna studien. Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda individer endast får användas till forskningsändamål. Dessa uppgifter får inte lämnas vidare eller lånas ut, och uppgifterna får inte användas för icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002).

(28)

28

4 Resultat och analys

I detta kapitel så redovisas studiens resultat och analysen av dessa. Intervjuerna har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet samt de begrepp som valts; barnperspektiv, barns perspektiv, demokrati och barns inflytande.

4.1 Nytt fokus i läroplanen och på barns inflytande

Svaren från förskollärarna visar på att läroplanens fokus har förskjutits, att barns möjligheter till att få inflytande i och kunna påverka verksamheten har fått ett helt nytt fokus de senaste åren och att det idag pratas mer om barns inflytande.

Barnens möjligheter till att påverka verksamheten har ju förändrats väldigt mycket. Det är ju tydligare nu kan väl jag uppleva än för när jag började för sexton år sedan. Det pratas mycket mer om det och det står i läroplanen. Det har kommit fram mycket mer om hur viktigt det är att barn är med och påverkar, vikten av det.

(Förskollärare 1)

Förskollärare 2 och 3 nämnde också att läroplanen spelat stor roll för att belysa det inflytande barn ska ha idag. Det förväntas att förskollärare arbetar på ett sätt som stämmer överens med förskolans läroplan (Arnér, 2009). Omsorg och utbildning ska vara en tvåvägsprocess där läraren lär sig mer om barnets värld och barnet, och barnet lär sig mer om världen (Smidt, 2010). Förskollärare och annan personal i förskolan kan inte undvika att arbeta med barns inflytande då det är en del av förskolans läroplan. Dock kan det vara lättare att greppa hur det ska arbetas med teknik, språk, matematik och naturvetenskap eftersom de har tydliga uttalade strävansmål (Biteus & Engholm, 2016). Förskollärare 5 uppgav under intervjun att det under förskollärarutbildningen nu pratas mer om hur barnen kan vara med och påverka och ha inflytande, och vikten av det. Hen menar att det inte alls var så tidigare. Förskollärare 5 uttryckte också att då förskolan börjat ta större plats och visar en vilja att synas så uppmärksammas också de yngre barnen och deras rätt till inflytande mer nu än vad det gjorde förut. För ju mer uppmärksamhet något kräver ju mer talas det om det och synliggörs.

(29)

29

Jag vet inte om vi liksom inom förskola tagit mer plats än innan. För ofta när man är ute på föreläsningar eller träffar folk så pratar man ju om grundskola och de äldsta barnen på förskolan. På högskolan pratade vi nästan inte alls om de allra minsta, men ju mer vi i förskolan tar plats och visar att förskolan har riktig undervisning för de allra minsta. Så kan vi mer synliggöra de yngre barnens inflytande.

(Förskollärare 5)

Då de vuxna lyssnar till barnens intentioner, åsikter, kompetenser och viljor och ser dem som betydande och förnuftiga, så kan goda lärandesituationer skapas tillsammans (Johannesen & Sandvik, 2009). Sammanfattningsvis så kan vi tolka ovanstående som att alla de förskollärare vi intervjuat har uttryckt att de märkt att synen på barn och vad de får ha inflytande över har förändrats över tid. Så sent som de senaste åren har det lagts ett stort fokus på att arbeta i förskolan med att låta barnen ha inflytande, till skillnad mot tidigare då barnen mer skulle lyda och följa de vuxna.

Förskollärare 5 berättade att det de senaste åren har det kommit en stor mängd böcker och föreläsningar som handlar om just barns inflytande. För bara några år sen så fanns det väldigt lite sådant material. Förskollärare 3 och 6 uttryckte också att de upplevde att det pratas mer om barns inflytande på avdelningarna och att material placeras så att barnen lättare ska få tillgång till det de vill ha.

Som man pratar om delaktighet och inflytande för de allra minsta så pratade man ju inte alls om det för sju år sen. Det var väldigt sällan det överhuvudtaget nämndes, föreläsningar eller kompetensutveckling. Men de senaste två-tre åren så har det ju kommit en mängd böcker, en mängd föreläsare som fokuserar bara på de allra minsta. Och det är ju lite av ett skifte kan jag tycka, speciellt som småbarnspedagog att man faktiskt får nånting som är anpassat till oss, för det har det inte varit innan.

(Förskollärare 5)

Detta kan vi koppla till diskussionen kring demokrati, för att genom att mer uppmärksamhet riktas mot barns inflytande och möjlighet till att påverka, så belyses demokrati och att alla har en röst värd att lyssna på. Det är tack vare arbetet med att förverkliga FN:s barnkonvention som barn idag har en plats i samhällsdiskussionen kring demokrati som tidigare saknades (Arnér, 2009).

(30)

30

Förr var det mycket så att man förklarade för barnet att det var så och sen var det bra och då räckte det och nu fick du reda på det. Nu går vi vidare och utvecklar det. Vi blir medforskare och vetgiriga. Barnen ska känna de är spännande och delaktiga och att de får och känner att de har valmöjligheter.

(Förskollärare 2)

Förskollärare 1 menar att de vuxna tidigare berättade för barnen hur någonting var, och sen var det helt enkelt bra så. Tidigare utgick verksamheten från det som pedagogerna hade planerat oavsett om barnen visade intresse för det eller ej. Idag strävar förskollärarna istället efter att gå vidare med vad barnen uttrycker, de blir medforskare och de är nyfikna på att veta vad det är barnen tycker är intressant och hur de tänker. Barnen får då också valmöjligheter och de ska förstå att de har valmöjligheter. Detta kan tolkas som att synen på barn tydligt har förändrats över åren och att barn idag kan ses som aktörer i utformandet av sin egen barndom istället för individer som bara utsätts för påverkan och formning av mer eller mindre kloka pedagoger och föräldrar (Halldén, 2005). För att utgå från hur barnen uppfattar sin omvärld så måste man se barn som aktörer (Arnér, 2009). Det är nödvändigt att betrakta barnen som aktörer för att kunna utgå ifrån barns perspektiv.

4.2 Det talade språket har stor betydelse

Vi tolkade förskollärarnas intervjusvar som att det kan vara en utmaning för dem att få in de yngre barnens tankar och idéer i förskolans verksamhet. Särskilt när de inte är säkra på om de alls lyckats få syn på barnen och har tolkat dem rätt.

Det är nog att man inte alltid förstår vad de vill. För även om de försöker visa vad de vill genom att peka och så om de inte har det verbala så är det inte alltid det de menar i alla fall. De kan ju visa att de vill inte ha den grejen men att vi tolkar som att de vill eftersom de pekar på den grejen. Eller då att de kan prata men att de inte har koll på vilket ord som tillhör vilken sak eller aktivitet och på så vis kan det bli en väldig förvirring mellan barnet och vuxna eftersom man inte förstå helt enkelt varandra.

(Förskollärare 2)

(31)

31

Förskollärare 1 sa att hen upplevde att det var svårt att få in barnens tankar och idéer i verksamheten då det kunde bli många missförstånd när det kom till barn och pedagogers förståelse av vad den andra parten ville. Det hände också att barnen blev frustrerade då pedagogerna inte förstod vad de ville och det kunde också hända att barnen inte förstod pedagogerna. Så det gäller enligt förskollärarna att inte ge upp, utan att fortsätta försöka. Då detta tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv så är det genom att vi bekantar oss med språk, idéer och tänkande samt deltar i kommunikation vi blir till tänkande varelser (Säljö, 2015).

Då förskolan ska göra det möjligt för barn att kunna samtala och uttrycka sina tankar och åsikter så kräver det av lärarna att de intresserar sig för barnens tankar så att vuxnas och barns relation blir starkare och utvecklas. I ett sammanhang där barn har rätt till något som inflytande, så innebär det samtidigt att någon annan, i det här fallet de vuxna lärarna, har en skyldighet att tillgodose den här rättigheten (Schiratzki, 2002 se Arnér, 2009). Utifrån ett sociokulturellt perspektiv så föds barnet in i en värld som är full av kommunikation. Kommunikationen kan ske via ögonkontakt, tal, skratt och annat och det bidrar till att barnen blir en del av en social gemenskap där olika regler, normer, värderingar, kunskaper samt olika föreställningar kring världen (Säljö, 2015).

Alla de förskollärare vi intervjuade jobbar på småbarnsavdelningar med barn i ålder ett till tre år. Förskollärare 1, 2, 3, 4 och 5 uttryckte att då inte särskilt många av barnen hade utvecklat det verbala språket särskilt mycket än så försöker de observera barnen och se vad de verkar intresserade av och försöker läsa av de små barnens kroppsspråk som ett sätt att utläsa vad barnen ville eller inte ville. De observerar dem bland annat i leken och de sociala samspelen.

Eftersom vi har småbarn så kan de inte uttrycka det verbalt och då tänker jag oftast på att man observerar vad de gör och vad de fastnar för. Även vad barngruppen agerar i olika situationer. Många gånger tar vi fram saker utan att de har uttryckt en önskan om det bara för att se vad som händer. Utifrån det kan man också jobba vidare. Ser man att de är jättenyfikna och fortsätter att prata om det eller visar utifrån dokumentationen så fortsätter man ju där. Det är också en viss del i inflytande. Just när det gäller småbarn är det ju svårare att få delaktighet och inflytande eftersom de inte alltid pratar.

(Förskollärare 1)

(32)

32

Att sätta upp bilder och använda bildscheman som barnen kan peka på när de vill något och inte kan uttrycka sig verbalt nämnde alla förskollärarna att de använde sig av och tyckte fungerade bra. Även att försöka dela in barngruppen i mindre grupper är också en metod som förskollärarna använder sig av för att lättare få syn på vad varje enskilt barn vill. Detta upplevs dock också ha en negativ sida då det lätt blir att de mer dominanta och självsäkra barnen, som kanske också kommit längre i sin språkutveckling, är de som hörs och syns mest. Det gäller då för förskollärarna att vara lyhörda och ändå se till att de sett alla barnen. Att se till exempel vilka material ett barn väljer kan ge en ledtråd om vad barnet tycker om också. Detta kan vi koppla till ett barnperspektiv då det är vad de vuxna tror sig veta om barnen. Förskollärare 4 berättade att genom att observera barnen så ser förskollärarna vad barnen verkar vilja göra men det är ju ändå de vuxnas tolkning, vilket de själva är medvetna om. Detta kan vi tolka som att barns perspektiv är vad som eftersträvas, men att barnens perspektiv inte på riktigt blir synligt om barnen inte själva kan berätta hur de tänker. Skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv blir tydlig när den vuxne kommunicerar med barnen och försöker lyssna på vad barnen säger (Arnér & Tellgren, 2006).

4.3 Säkerhet före inflytande

Förskollärare 1 talade om att vissa saker som småspik för korktavlor som barnen kan spika på, pärlor eller saxar inte går att ha tillgängliga för barnen hela tiden ur säkerhetssynpunkt. Men att det då går att använda sig av valtavlor eller bilder på barnens nivå som barnen kan peka på när de vill ha något så att de vuxna kan ta fram det och vara med när barnen använder det. Så trots att materialet inte finns framme tillgängligt hela tiden för barnen själva att ta, så finns det ändå tillgängligt med pedagogernas hjälp. Detta i en strävan efter att låta barnen få ha inflytande över vad de vill göra, men ändå med tankar på barnens säkerhet. Detta kan vi vidare koppla till demokrati, då inflytande är en del av det. Grunden för att barn ska förstå vad demokrati är läggs i förskolan och de intressen som barnen uttrycker bör ligga till grund för utformningen av miljön (Skolverket, 2016b).

Vi satte upp bilder för de barnen som inte har det språkliga. Vi har försökt att ha alla saker nere som tuschpennor, småspik för korktavlor, pärlor eller saxar så men på en ett till treårsavdelning så fungerar det inte för det är överallt och

(33)

33

det är mer en säkerhetsgrej med. Fungerar inte att ha saxar och små pärlor för de små tar det i munnen. Vi satte upp bilder så att de kan gå och peka på vad de vill göra.

(Förskollärare 4)

Vi kan se efter intervjun med förskollärare 4 att det finns situationer då vuxnas kunnande och erfarenheter av risker, säkerhet och deras ansvar för barnen ibland måste gå före vad barnen önskar och har inflytande över. Att säkerhet är av högsta vikt på förskolan är nödvändigt. Genom att pedagogerna har satt upp bilder på de ”farliga” sakerna som finns och att barnen kan få dem om de pekar på tillhörande bild, så bidrar det ändå till barns inflytande. Förskollärare 1 talar också om att de satt upp bilder på saker som de inte kan ha nere som tuschpennor och saxar. Hen menar genom att de har bilder på saker så får barnen peka på om de vill ha det och då tar vi vuxna ner det till barnen. Utifrån detta tolkar vi att när det gäller barns möjlighet till inflytande så riktas det mot både vuxna och barn. Det handlar om barnens initiativ till att utforma och utveckla egna redskap för att skapa inflytande men även att de vuxna ger barn utrymme till inflytande (Arnér, 2009). Vi tolkade intervjusvaren från förskollärare 1 och 4 som att de inte ville förbjuda barnen att göra det de önskade, utan försöker arbeta för att ge barnen inflytande men med barnens säkerhet i åtanke hela tiden.

4.4 Lärmiljö för inflytande

Förskollärare 1 och 6 nämnde att lärmiljön på förskolan är viktig och att allt material bör vara placerat lågt ner så barnen faktiskt kan se och nå det. Ett exempel är att de valt att placera en så kallad ”valtavla” så att barnen kan välja vad de vill ha. Förskollärare 4 talade om att det ska vara estetiskt tilltalande för att barnen faktiskt ska vilja vara i rummet och att om de ser att barnen är intresserade av något så ändrar de miljön så den passar dem bättre. Använder barnen inte vissa saker så tar pedagogerna bort dem och lägger till nya som de sett att de gillar.

Rent praktiskt för att barns inflytande ska konkretiseras i verksamheten så kan man ha allt från valtavlor till material i barnens höjd, tillgänglighet, att allt ska vara synligt, att det ska vara estetiskt tilltalande att faktiskt vilja vara i det

References

Related documents

This increases the quality of the data analysis and reduces different data interpretation (Morse, Barrett, Mayan, Olson & Spiers, 2002). Furthermore, with the

Resultatet visade att uppfattningar om barns inflytande i förskolan handlar om att inflytande blir till genom en växelvis påverkan mellan barn och lärare. Det framkom att

För att barnen ska kunna få inflytande i förskolan krävs det att pedagogen anstränger sig för att förstå vad barnen tycker och tänker och gör detta genom att de ser till

De frågor som uttrycker respondenternas egen inställning finns i stället inom andra faktorer såsom Jämställdhetsarbetets och mångfaldens effekt för uppgiftens lösande

Svenning beskriver att när det gäller de yngsta barnens delaktighet i dokumentationen är det stor vikt att pedagogen ser barnet ur barnens perspektiv, genom att leta efter uttryck

Många frågor och tankar från ett samtal har då visat sig vara något en person vill återkomma till, kanske för att berätta om en ny idé eller för att om- värdera ett

The rates ranged from 2 to 55 per 1000 inhabitants and focus group discussions consistently revealed that rural high rate areas had a monotonous carbohydrate diet be- cause of

34 The fact that owners and managers, as individuals, experience expectations and responsibilities in regards to overlapping memberships (personal, local community, private