Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
VAL-‐projektet
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur kan lärare hantera situationer där
elever känner skuld och skam
How can teachers deal with situations where
students feel guilt and shame
Belinda Stigborn
Lärarutbildning 90hp Handledare: Ange handledare
2013-09-27
Handledare: Nils Andersson Examinator: Johan A. Lundin
Abstrakt
Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring skuld och skam med utgångspunkt i skuld- och skamkänslor och dess effekter. Problem som har
uppkommit undervägs kommer att belysas, både hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien påverkade mig rent personligen.
Teorierna i studien är kopplade till skuld och skam med syfte att undersöka vad som påverkar och händer inom oss när vi känner och upplever skuld- och skamkänslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhällets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp känslor av skuld och skam.
Innehållsförteckning
Abstrakt ... 2
1. Inledning ... 4
1.1. Syfte ... 4
1.2. Frågeställning och problemformulering ... 5
1.3. Avgränsningar ... 5
1.4. Metod ... 6
1.5. Teoretiska utgångspunkter; om inlärning, kommunikation, personligheter och empati. ... 6
1.5.1. Inlärning ... 7
1.5.2. Kommunikation ... 7
1.5.3. Personligheter ... 8
1.5.4. Empati ... 8
2. Teorier och forskning kring skuld och skam ... 10
2.1. Skuld och skam ... 11
2.2. Så fungerar känslorna ... 11
2.3. Hur hanterar vi skuld och skam ... 12
2.4. Skolans ansvar i den emotionella utvecklingen ... 14
2.5. Situationer i skolan där elever kan uppleva skuld eller skam ... 15
3. Metoder för att hantera skuld och skam i skolan. ... 16
3.1. Emotionell och social kompetens (trafikljuset) ... 16
3.2. Återhämtningsmodell ... 17
3.3. Klassiskt klarspråk ... 19
4. Resultat och analys ... 20
4.1. Resultat av teoristudien ... 20
4.2. Resultatet av metodstudien ... 21
5. Avslutande diskussion och slutsats ... 23
6. Sammanfattning ... 25
Källförteckning ... 26
Bilaga A -‐ Självkunskap ... 27
Bilaga B -‐ Modell på konventionellt klarspråk och Klassiskt klarspråk ... 28
1. Inledning
Under alla mina år som frisör- och stylist har jag alltid verkat som en god lyssnare och delat med mig av mina tankar, vilket har bidragit till min nyfikenhet att studera skuld- och skamkänslor. Sedan ett par år tillbaka har jag arbetat som lärare på yrkesprogrammet för frisörer och stylister. Det som ligger till grund för denna studie är av att dagligen komma i kontakt med elever som mår dåligt på ett eller annat sätt och behöver hjälp för att kunna fungera både i och utan för skolan. Vid flera tillfällen har undervisningen fått sättas åt sidan för att bistå elever med problem som kan härledas till skam- eller skuldkänslor samt problem som uppstår av deras agerande gentemot andra elever. Jag känner mig angelägen att få kunna bidra både till elever och till lärare som ställs inför liknande situationer. Eftersom läraren är en frontfigur i elevens vardag och är en samlingspunkt i inlärningsmiljön, behöver denne inneha färdigheter i b.la; kunna ge empati, kommunicera och ha själv-iakttagelse för att i sin tur kunna bidra till att skapa dessa egenskaper hos eleven1.
Min nyfikenhet inom detta område är stort och jag vill att detta problem fick mycket mer uppmärksamhet samt att det skapas verktyg inom detta område för bl.a. lärare att använda sig av.
1.1. Syfte
Syftet med att undersöka skuld och skam är intressant ur många aspekter: Dels är det intressant att ta reda på vad som händer inom oss för att kunna förstå de processer som sker och vilka konsekvenser de medför och påföljden av vår interaktion med andra. Samtidigt som problemet lyfts och vi blir medvetna om vad som kan påverka processen vare sig det är negativt eller positivt så är det också intressant att se hur vår kommunikation påverkar våra egna och andras skuld-och skamkänslor.
Det viktigaste enligt min uppfattning är att kunna förstå de här känslorna för att kunna ta fram bra verktyg som utvecklar vår kommunikation och bli sannare mot varandra i yrkeslivet samt i det vardagliga livet. För att kunna skola in de individer som skall bli välfungerande medborgare i ett samhälle krävs det att vi förebygger problem snarare än att hantera dessa i efterhand. Jag är övertygad om att vi behöver bli medvetna om de processer som skuld och skam ger och som kan utgöra hinder för
interaktionen och fråga oss vad det kan få för konsekvenser för både individen, skolan och samhället om processerna inte uppmärksammas och parterna inte samarbetar. Dessa frågor kommer att beröras i denna studie, och skulle kunna vara ett lämpligt uppslag för en mer djupgående studie i framtiden.
1.2. Frågeställning och problemformulering
Under studiens process har många frågor framkommit och vissa har lett studien framåt medan andra har fått falla bort. Två frågor som tidigt fick mycket upp-märksamhet var varför vi ofta uppfattar skam- och skuldkänslor som negativt och varför vi överlag inte vill prata om känslor? Undervägs blev frågeställningen tydligare och tydligare och slutligen blev den centrala frågan klar. Den här studien kommer att behandla frågeställningen ”hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam?”. Det gjordes ett djupdyk i forskning- och teorilitteraturen om skuld och skam, framförallt för att kunna ta reda på vilka modeller och metoder som finns för lärare att använda i skolan som kan bidra till elevernas utveckling. Frågor som skulle kunna ligga till grund för ytterligare forskning skulle kunna vara ”vad får det för konsekvenser för individen, skolan och samhället när skuld och skam inte uppmärksammas och när parterna inte samarbetar?” Eller ”hur skulle individer, skolan och samhället se ut om vi vågade kommunicera om skam- och skuldkänslor?”
1.3. Avgränsningar
Detta är en inledande studie där den i sin karaktär lämpar sig att bättre beröra ett smalt område samt att detta skulle kunna vara uppslag för en framtida mer djupgående forskningsstudie. I studien ligger fokus på ett fåtal författare samt forskare och jag har valt att titta på hur deras olika perspektiv kan korsbefruktas med varandra. Studien kommer inte att beröra huruvida den emotionella- och sociala utlärningen används inom skolan i dagens Sverige. Studien kommer inte att ta upp hur skolan hanterar skuld och skam utan visar på möjligheter som kan bidra. Det förekommer heller inga förklaringar utav andra känslor än enbart skuld och skam.
1.4. Metod
Visionen för denna studie var att göra ett grupparbete för att ha en diskussion mellan lärare om situationer som påkallar skam- och skuldkänslor. Det gjordes en enkät med frågor som berörde situationer som skulle kunna uppstå i skolan mellan lärare och elever där skam- eller skuldkänslor kunde uppstå. Snabbt uppkom svårigheter med bl.a. forskningsetik och det blev oklart huruvida svaren från enkäten skulle kunna användas i studien. Den dåliga uppslutningen vid gruppdiskussionen ledde slutligen till att studien har baserats på litteratur- och textanalys. Nyckelord som skuld och skam blev sökord och undervägs dök forskare och författare upp med sina teorier, forskningar och undersökningar i frågan, dock inga forskningar som gjorts i svenska skolor.
Frågeställningen kopplades undervägs samman med olika modeller och metoder som kändes angelägna att lyfta och som kunde bidra i studien. Bréne Browns studie om skam är relevant p.g.a. att Brown är en av få som studerat området under många år och vågar lyfta de frågor som är svåra och problematiska och fick därför ett större utrymme2. Även de metoder som Brown förespråkar upplevs som lämpliga och konstruktiva att använda sig av när skamkänslor uppstår. Carl Rogers som forskar inom psykologi, valdes för hans mångsidighet inom området känslor och för hans bok, Känslan intelligens, som berör många studier och forskningar inom skuld och skam. Slutligen vill jag lyfta Mark Rosenberg, även han psykolog och grundare av Non Violent Communication(NVC), som framhäver kommunikationens vikt inom området och är inspiratör till kommunikations-modellen, Klassiskt Klarspråk, som har valts till studien. Litteraturen som valts bort har till största delen varit för att det inte har funnits forskning eller studier kopplat till teorierna kring skuld och skam.
1.5. Teoretiska utgångspunkter; om inlärning, kommunikation, personligheter och empati.
Som utgångspunkt för denna studien ligger en teori som flera författare och forskare bl.a. Brown, Goleman och Rosenberg är eniga om. Teorin är kopplad till känslor, tankar och handlingar och går ut på att vi har känslor och tankar som i sin tur leder
vidare till handlingar. För att vi ska kunna förstå och hantera dessa känslor behöver vi en större medvetenhet om våra känslor och tankar så vi kan finna balans. Det är det viktigt att inlärningen av dessa färdigheter påbörjas i tidig ålder så att vi redan från barnsben får verktyg att kunna hantera det som filosofen George Mead kallar det
vuxna spelet i vår interaktion med andra (se utförlig beskrivning nedan).
Sammanfattningsvis behöver vi tränas i att hantera känslor som skuld och skam och då passar filosofen, pedagogen och pragmatismens frontfigur John Deweys pedagogik
Learning by doing in. Den har varit en inspiration för mig med moment som: avsikt –
planering - handling – reflektion – bedömning av resultat – ny avsikt och så vidare in i sammanhanget3. Jag kan se ett direkt samband mellan hans metoder och metoden om emotionell och social kompetens, trafikljuset, som beskrivs i kapitel 3 om metoder för att hantera skuld och skam.
1.5.1. Inlärning
Mead förklarar hur det finns två stadier: lekstadiet som är kopplat till barnets
inlärning t.ex. härma vuxna, som därefter övergår till spelstadiet, där vi blir medvetna om att alla spelar med i detta spel4. Kopplingen mellan dessa stadier och skuld eller skam är att de skuld- eller skamkänslor barnet tidigt upplever i livet kan följa och påverka dem genom hela vuxenlivet, som i sin tur kan påverka spelet d.v.s. vilken roll/personlighet de intar gentemot sig själva och andra. Även psykologen Daniel Goleman har intressanta resonemang inom detta område vilket kommer att beskrivas i kapitel 3.1. Det framkommer bl.a. att lärarens roll är viktig för samspelet i
inlärningsprocessen, något som beskrivs senare i studien5.
1.5.2. Kommunikation
Kommunikationen är essentiell för social ordning
Enligt Meads citat ovan är kommunikation av största vikt och det är han inte ensam om att mena. Teorin beskriver hur kommunikationen är nyckeln i sociala
sammanhang bl.a. i skolan. NVC, och Klassiskt Klarspråk (Kl Kl), är två
3 Forssell. Boken om pedagogerna. sid110,122 4 Medvetandet jaget och samhället. Sid 19 5 Goleman. Känslans intelligens. Sid 40
kommunikationsmodeller som finns med i studien och grundarna till dessa modeller delar åsikterna i den första teorin mellan känslor, tanke, och handling. Att kunna kommunicera utan att lägga skuld eller skam på oss själva eller den andra parten är en av de många fördelarna med att kunna använda Kl KL i vårt vardagliga språk.
1.5.3. Personligheter
Kl Kl tar upp en teori om olika personligheter och beskriver hur vi tar av och på olika masker beroende på vilken situation vi befinner oss i, vilket kan kopplas till Browns teori om skamkänslor och hur de påverkar oss, samt hur vi kan återhämta oss från dessa situationer och lära oss att hantera dem bättre s.k.”Återhämtningsmodellen”. Enligt hennes forskning om helhjärtade människor är det de som vågar vara sårbara, har tillit till det som sker och lever livet fullt ut, som återhämtar sig snabbast.
1.5.4. Empati
Så här beskriver psykologen Carl Rogers den inverkan empati har på mottagaren. Det känns förbaskat bra när någon verkligen hör dig utan att döma dig,
utan att försöka att ta ansvar för dig, utan att försöka forma dig… När jag blivit hörd kan jag uppfatta världen på ett nytt sätt och gå vidare. Det förvånar mig hur omständigheterna som verkar olösliga kan lösas när någon lyssnar. Hur en oreda som verkar ohjälplig vänds till ett glasklart, flytande flöde när man blir hör.6
Att kunna lyssna utan att döma och ta ansvar för andra har en förlösande effekt för mottagaren enligt Rogers.
Teorin angående empati ligger till grund för en stor del av studien om skuld och skam eftersom flera av forskarna i studien berör ämnet och delar varandras åsikter om empatins betydelse. Empatisk förmåga kan definieras som förmågan att vara
medveten om andra personers känslor, och Brown menar att empati är motgiftet till
skuld och skam. Om vi kan förstå oss själva och ge empati till oss själva och till andra så skulle vi kunna hantera skuld- och skamkänslor mycket bättre än om empati
uteblir. Wiseman menar att vi kan lära oss att ge empati, dessa egenskaper delar Brown med sig av i sin bok Kvinnor och skam7. De 4 egenskaper för empati är: (1) att
kunna se världen genom andras ögon. (2) att inte döma, (3) att förstå en annan persons känslor och (4) att kommunicera förståelse för den andra personens känslor8.
7 Wiseman T.1996. Aconcept analys of empath. Journal of Advanced Nursing, 23, 1162-1167. 8 Brown. Kvinnor och skam. Sid 62
2. Teorier och forskning kring skuld och skam
I detta kapitel kommer skuld och skam att belysas utifrån deras funktioner och vad som händer både fysiskt och psykiskt inom oss, samt vad som skall till för att kunna hantera dessa känslor. Vi kommer också att titta på den emotionella och sociala utvecklingen hos elever som kan påverka inlärningsprocessen och var skolans ansvar inom detta område ligger. I teorikapitlet berördes teorier om inlärning, kommunika-tion, personligheter och empati med ett syfte att fånga det som utgör både problemen vi står inför i skolan och att finna möjligheter att kunna bidra till elevens personliga utveckling och deras interaktion med andra. Dessutom berörs självkunskap som innebär vilka egenskaper elever behöver besitta för att kunna fungera som goda medmänniskor9. En viktig fråga att ställa oss är hur kan skolan vara med och bidra till att starka elevers egenskaper för att bättre kunna fungera i samhället? Det finns många känslor som är sammankopplade med skuld och skam och ibland kan de vara svåra att skilja på, men när vi förstår dessa känslor och hur de påverkar oss har vi större
möjlighet att hantera dem bättre. När vi kan skilja på förlägenhet, skuld, skam och förödmjukelse kan vi lättare förstå hur dessa känslor uppstår och hur de påverkar oss. Att förstå skammens och skuldens ”hur och varför” är otroligt viktigt för att inte bara överleva ett ögonblicks skam- och skuldkänslor, utan även för att öka förmågan att kunna hantera dessa känslor och komma tillbaka till ett stadium där känslorna inte påverkar vårt beteende negativt. Denna förmåga kallar Brown
återhämtnings-förmågan. För att förstå sina skam- och skuldkänslor behöver vi förstå hur det
påverkar våra liv och det beteende, tankar och känslor vi ställs inför varje dag. Maktlöshet kan infinna sig när vi känner skam och rädsla, då vi ofta klandrar oss själva eller andra vilket leder till bortkoppling och utanförskap, vilket betyder falsk makt. När vi väl förstår att vi har ett val att kunna hantera skam eller rädsla har vi en verklig makt, vilket Brown beskriver som tre utmärkande beståndsdelar: medvetenhet, val, och förändring. Första steget är att bli medveten om problemet för att kunna göra ett val som är baserad på verklig makt, som i sin tur ger en önskvärd förändring.10
9 Bilaga A
2.1. Skuld och skam
Brown menar att kvinnor kan känna skam när de inte känner samhörighet med andra, vilket beskrivs nedan.
Skam är en intensiv smärtsam känsla eller upplevelse av att tro att det är fel på oss och att vi därför inte är värda att accepteras eller känna samhörighet. Kvinnor känner ofta skam när de är intrasslade i ett sammanflätat nät av motstridigheter och konkurrerande förväntningar från samhället i stort och från olika grupper i
samhället. Skam ger upphov till känslor av rädslor, klander och bortstötning.11
Både skuld och skam har med självvärdering att göra därefter slutar likheterna menar Brown12. Skillnader mellan skam och skuld är att med skam får vi tankar som ”Jag är dålig” och på så sätt skapar vi en negativ frånkoppling som t.ex. att jag inte är
intelligent eller snygg. Detta skapar då ett utanförskap som i sin tur kan bidra till att vi hamnar i en depression. Med skuld får vi tankar som att jag gjorde något dåligt, något jag inte borde ha gjort som t.ex. sagt något elakt till någon, vilket jag i sin tur kan be om förlåtelse för och därför är skuld enklare att ta itu med. Men för skam är det en svårare process att ta sig igenom och som oftast leder till tystnad. Vi vill inte prata om det som är jobbigt och håller det för oss själva, vilket leder till ensamhet och en känsla av att vi får skylla oss själva. Om vi istället pratar om de skamkänslor vi känner finns det möjlighet att den lättar och det kan förmildra skamkänslan, då återskapas
samhörigheten och gemenskapen.
2.2. Så fungerar känslorna
Goleman ger en beskrivning av psykologen Paul Ekmans teori om hur känslorna fungerar och hur de påverkar oss människor13. Han skriver att känslorna är otroligt snabba, betydligt snabbare än förnuftet vilket gör det omöjligt för det medvetna, analytiska förnuftet att
11 Brown. Kvinnor och skam. sid 55 12 Brown. Kvinnor och skam. sid 38
13 Goleman sid. 335 (Human Interaction Laboratory vid University of California i San Fransisco, och
närvara. Detta betyder att vi alltid känner först och tänker sedan. Förnuftet behöver bli medvetet om känslan för att kunna agera istället för att reagera. Vi kan säga att
känslorna är vår radar och avslöjar t.ex. faror vilket kan uppfattas förvirrande just för att det sker så snabbt. Varje känsla åtföljs av ett reaktions-, tanke- och
minnesmönster. Minnet blir då selektivt och minnesbilder följda av olika handlingar övervägs, det mest relevanta för stunden prioriteras och aktiveras.
Ekman har i sin forskning studerat känslospelet i ansiktet och skapat en övning där elever får se en bild på olika ansiktsuttryck t.ex. där någon har en rynka mellan ögonen och sammanbiten mun som är ett uttryck för ilska. Med hjälp av att eleverna får uttrycka känsloord för bilderna lär de sig att känna igen dessa uttryck vilket ger dem möjlighet att agerar utifrån att kunna skilja mellan olika känslor och
ansiktsuttryck. Detta kan bidra till att eleverna, som inte får med sig dessa förmågor utanför skolan, lättare kan känna igen någon som känner sig ledsen eller arg och handla mer empatiskt därefter.
2.3. Hur hanterar vi skuld och skam
En förutsättning för att vi lättare skall kunna hantera och bearbeta skuld- och
skamkänslor är att vi blir medvetna om vad som händer inom oss. Brown säger att vi vet att rädsla, klander och bortkoppling är biprodukter av skammen och när vi skäms hamnar vi oftast i ett kritiskt tillstånd som kan vara svårt att hantera14. Enligt
hjärnforskning kopplas neocortex bort – den avancerade del av hjärnan som gör att vi kan tänka och analysera- och istället försätts vi i ett primitivt ”kamp-/flykt”-läge. Neocortex kopplar alltså bort vår tillgång till rationellt och lugnt tänkande och bearbetning av känslor, till att agera primitivt som att gömma sig, bli aggressiv eller paralyserad utan att förstå varför. Därför behöver vi träna oss i att hantera skam för att slippa hamna i dessa situationer.
För att leva fullt ut menar Brown15 att vi behöver bearbeta skam med mod och våga vara sårbar. Vid upplevelser av skam kan följande frågor nedan vara en hjälp till större medvetenhet och förståelse.
14 Brown. Kvinnor och skam. Sid 53
1. Vem blir du när du känner skam 2. Hur skyddar du dig själv
3. Vem pratar du med om detta
4. Vad är det mest modigaste du kan göra för dig själv
Att få syn på vilken personlighet, det vill säga vilken roll vi intar, i möten med andra påverkar också situationen. Att kunna prata med en person som vi känner oss trygga med och känner full tillit för, hjälper oss att förstå vad som sker inom oss och ger en bättre förutsättning att komma ur skamgreppet. Empati, som vi kan lära oss, vilket enligt Brown är motgiftet till skuld och skam, är att ha förståelse för andra och att inte döma någon samt att förstå andras känslor och att kunna tala om dessa16. I Rosenbergs
citat nedan är kontakten med vårt medvetande en av de frågeställningar som ligger till grund för utvecklingen av kommunikationsmodellen NVC som bl.a. bidrar till
medkännande och ömsesidig förståelse människor emellan17.
Medkännande, vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkännande
kultur och leder till att vi beter oss våldsamt och utnyttjande, och omvänt. vad är det som gör att somliga lyckas bibehålla kontakten med sin medkännande natur under de mest påfrestande och besvärliga omständigheter.18
Han anser att en lärare behöver ha färdigheter i att kunna uttrycka känslor, behov och önskningar, samt ha förmågan att uppfatta elevers känslor, behov och önskningar. Om lärare kan hantera konflikter mellan elever och önskemålskonflikter i t.ex. klass-rummet skulle skolmiljön genast bli bättre vilket ger en större förutsättning för elevernas inlärningsförmåga.
16 Brown. Kvinnor och skam. Sid 62
17 Rosenberg. Nonviolent Communication. Ett språk för livet. 18 Rosenberg. Nonviolent Communication. Ett språk för livet. Sid 19
2.4. Skolans ansvar i den emotionella utvecklingen
Hur skapas goda medmänniskor som kan känna och ge empati, kan kommunicera och vilket ansvar har skolan i detta?19 En viktig roll som skolan har är att bidra till
individens personliga utveckling enligt skollagen20. Hur skulle skolan kunna bidra till denna utveckling för den enskilda individen? Skolan skulle kunna bidra till lärare som behöver verktyg för att hantera svårigheter som när upplevelser av skam- och
skuldkänslor uppstår, dock inte enbart hos eleverna utan också hos sig själva. Att framkalla skam i skolan för att uppfostra och få ordning på eleverna kan ge allvarliga konsekvenser för elevernas framtid enligt Browns forskning21. Hon är enig med Tangneys och Dearings i deras forskning om moralkänslor och menar på att skamkänslorna sätter djupa spår och kan ge framtida men som kan leda till så pass extrema uttryck som t.o.m. självmord22. De menar också att skuldbenägna elever oftast kan hantera dessa känslor genom att ha någon trygg och tillitsfull person som de kan dela och prata om sitt känsloliv med för att undvika att det leder till allvarliga problem senare i livet.
Goleman tar upp en intressant forskning om synkronism mellan lärare och elever av psykologen Bernieri23; i klassrumsstudier har det visat sig att ju mer koordinerad lärare och elevers rörelser är, desto större intresse och entusiasm känner eleverna. Det betyder att lärare som ger ett lugnt och behagligt intryck avger en lugn och behaglig miljö för elever, en lärare som är hetsig och ur balans avger en otrygg miljö för eleverna och tvärtom så kan eleverna avge liknande intryck. Likaså fann John Cacioppo, psykofysiolog vid Ohio State University, i sina studier av det emotionella växelspelet mellan två människor att fysiskt samspelta personer kommer att påverka varandras sinnesstämning att bli vare sig de är glada eller nerstämda mera likartade24.
19 Bilaga A
20 Lärarens handbok. 3 paragrafen. Sid 99 21 Brown. Kvinnor och skam. Sid 41
22 Tangney, June Price & Dearing, Ronda L., Shame and guilt, Guilford Press, New York, 2002 23 Psykologen Frank Bernieri vid Oregon State University
2.5. Situationer i skolan där elever kan uppleva skuld eller skam
I denna studie kopplas skuld och skam till situationer som kan uppstå i skolan och vad som händer med individerna när dessa känslor visar sig, samt hur skuld- och
skamkänslor kan påverka andra. Dessa situationer kan t.ex. vara att en elev känner sig ensam därför att vederbörande inte känner någon gemenskap med sina
klasskamrater och lägger då skulden på sig själv eller sin omgivning, andra situationer kan vara att eleven har svårigheter med inlärningen och känner sig dum, ledsen och orättvist behandlad av sin lärare och skäms för sina dåliga prestationer.
Mikael Alexandersson professor i pedagogik har skrivit en artikel i Pedagogiska magasinet som är publicerad på Lärarnas nyheters hemsida, forskningen visar på att lärarens roll betyder mest för elevens resultat och lyfter John Hattis forskningsresultat med lärarens känslomässiga engagemang för eleven. För att kunna vara denna
”skickliga lärare” som Hatti, forskare inom pedagogik, beskriver och ha möjlighet att möta elever som känner skuld och skam på ett ansvarsfullt, respektfullt och
pedagogiskt sätt, behöver vederbörande ha tillgång till både kunskap och verktyg.25
25http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/05/10/gora-skillnad.
3. Metoder för att hantera skuld och skam i skolan.
I detta kapitel kommer det att redogöras för tre metoder som skulle kunna ge verktyg till att hantera skuld och skam för både lärare och elev. Genom att kunna
kommunicera med ett språk där det inte läggs skuld eller skam på någon av parterna i samtalet har Kl Kl valts som modell. Dessa tre metoder skulle kunna ha en stor potential för utveckling av lärare och elevers emotionella och sociala färdigheter. Frågorna i återhämtningsmodellen och i Kl Kl modellen är bibehållna i sitt ursprung för att vissa på vikten av frågans syfte och att uppbyggnaden av frågan är kopplad till syftet.
3.1. Emotionell och social kompetens (trafikljuset)
Daniel Goleman ger en beskrivning av modellen utformad av David Hamburg psykiater på Carnegie Corporation i ett Child Development Projekt.
Syftet med projektet som utförs i bl.a. New Haven-Programmet är att lära elever behärska-impulskontrol, konfliktlösning, att kunna förklara vad de känner och att det finns bättre metoder att hålla ordning på än med tvång. Denna metod bygger på att introducera modellen redan på lågstadiet för att införa grundläggande kunskaper i själviakttagelser, relationer och beslutsfattande som att hantera sociala situationer och att se saker och ting från andras perspektiv, vilket kommer att följa elever genom hela deras skolgång samt i livet utan för skolan. Metoden med trafikljuset är den del av modellen som skulle kunna användas för gymnasieelever för att kunna hantera ilska med hjälp av impulskontrol. Som hjälp använder lärarna och eleverna sig av en bild med ett trafikljus på.
Till bilden hör sex punkter som lyder:
Rött ljus: 1. Stopp, lugna ner dig och tänk innan du handlar. Gult ljus: 2. Tala om vad som bekymrar dig och hur du känner dig. 3. Sätt upp ett positivt mål.
4. Tänk ut flera olika lösningar. 5. Tänk framåt på konsekvenserna.
Detta trafikljus kan användas då en elev känner sig arg, ilsken eller förbannad och är på väg att börja slåss eller när någon känner sig ledsen, nedstämd eller eländig av förolämpningar. I dessa laddade ögonblick kan man på ett konkret sätt hjälpa eleverna att behålla kontrollen och hjälpa dem att ta hand om känslorna som dyker upp samt att handla effektivare, att agera istället för att reagera.
3.2. Återhämtningsmodell
Dessa förmågor är viktigt att utveckla för att få en snabbare och lättare återhämtningsförmåga från skam enligt Brown26.
1. Förmåga att känna igen och förstå sina skamutlösare. 2. Hög nivå av kritisk medvetenhet om sitt skamnät. 3. Villighet att nå ut till andra.
4. Förmågan att tala skammens språk.
Frågorna till återhämtningsmodellen är utformade för att hjälpa individen att fokusera på att känna igen sin fysiska reaktion på skam. Dessa frågor kan göras skriftliga eller läsas igenom och reflekteras över, övningarna kan också utföras som gruppterapi. Brown menar att det effektivaste sättet att utveckla återhämtningsförmåga från skam är att gå igenom processen tillsammans med andra, samt påpekar hon att tillit och förtroende mellan parterna är kritiskt när dessa idéer utforskas.
Frågor i övningen är följande:
Fysiskt känner jag skam i/på… Det känns som…
Om jag kunde känna smaken av skam skulle det smaka som… Om jag kunde känna lukten av skam skulle det lukta som… Om jag kunde röra vid skam skulle det kännas som…
Brown har i sin forskning kommit fram till att när vi vet hur skam känns har vi redan där ett viktigt verktyg för att snabbt återhämta oss från skam. Nästa steg är att förstå vad som utlöser skammen.
En så kallad skamutlösare kan vara oönskade identiteter27. Det är egenskaper som undergräver vårt ”idealjag”. Dessa utvecklas oftast under vår uppväxt i familjen. Ett ex. på oönskad identitet är att vara sjuk, ett annat kan vara förlorare.
Påbyggnadsmeningar för att känna igen skamutlösare:
Jag vill uppfattas som…
Jag vill inte uppfattas som… eller…
Frågor som kan hjälpa oss att hitta dessa oönskade identiteter: Vad betyder dessa oönskade identiteter för oss? Varför är de så oönskade?
Varifrån kommer budskapen som gett näring till dessa identiteter?
Att erkänna och förstå skamutlösarna är enda vägen till förändring. Sista övningen är att identifiera ens skamridåer så att vi inte fastnar i skamnätet (ett sammanflätat nät av vilka, vad och hur vi skall vara).
I detta skede skall individen tänka på en händelse där en upplevde skam/skämdes.
Hur reagerade du? Är det ett mönster?
Hur skyddar du dig i liknade situationer?
Det tar tid och träning för att öka återhämtningsförmågan menar Brown, med dessa metoder och frågeställningar är det troligt att det går snabbare att återhämta sig och med färre incidenter.
27 Forskarna Tamara Ferguson, Heidie Eyre och Michael Ashbaker hävdar att ”oönskade identiteter” är
3.3. Klassiskt klarspråk
Kl Kl handlar om att klart uppfatta och eventuellt uttrycka vad jag iakttar28, känner,
behöver (utan klander eller kritik) och önskar (utan att kräva) se bilaga B, vilket kan bidra med ärlighet och medkänsla. Även vad andrar iakttar, känner, behöver (utan klander eller kritik) och önskar (utan att kräva), vilket i sin tur kan bidra med ärlighet och medkänsla. Nedan följer ett ex. på konventionellt klarspråk/vems är felet? Vad skall vi skylla på?
Ex. på brister i kommunikation mellan A och B
A gör något som gör att B blir arg på A. B kan inte sluta vara arg om inte A ändrar sig och sitt beteende. A ändrar sig inte utan blir istället oerhört besviken på B för att B blev arg. Det var inget att bli arg för, tänker A som inte kan sluta vara besviken om inte B slutar vara arg.
Mönstret
B har ansvar för A´s känslor men inte sina egna för det har A och likaledes har A ansvar för B`s känslor men inte för sina egna för det har B.
Resultatet blir skuld och skam eftersom skuld- och skamkänslor infinner sig hos båda
parterna ovan. Kl Kl kan ge en möjlighet att samtala med varandra utan skuld och skam, av att använda meningar som exempel hur mår du/jag? Vad kan jag/du göra för att berika ditt/mitt liv? Ur detta uppstår självständighet och gemensamhet.
28 Baserat på A Model of Nonviolent Communication av Marshall Rosenberg. En av de teoretiska
utgångspunkter i Klassiskt Klarspråk har stora likheter med ACT, Acceptance and Commitment Theory, den tredje vågens KBT, formulerad av Steven C. Hayes.
4. Resultat och analys
Resultat- och analysredovisningen har delats upp i två delar. I den första delen redovisas forskningsresultaten som har gåtts igenom och hur de kan ge en större medvetenhet och förståelse för processen. Den andra delen redovisar metoderna som studien har berört och hur de kan bidra till en bättre interaktion i bl.a. skolan.
4.1. Resultat av teoristudien
I resultatet av denna undersökning framkommer det att skuld och skam är ett mycket svårt ämne för de flesta att prata om. Detta blev synligt inte minst under arbetets gång och har påverkat processen samt resultatet av studien. En grupp hade satts samman för att diskutera skuld och skam men deltagarna valde att avsluta sin medverkan innan själva undersökningen skulle genomföras. Även frånråddes jag av att använda mig av den enkät som jag hade konstruerat med frågor som berörde skuld och skam då det inte kunde säkerställas att deltagarna skulle svara sanningsenligt, samt ur ett etiskt perspektiv skulle det inte säkerställa deltagarnas anonymitet. Det gav ytterligare indikationer på svårighetsgraden av att studera ämnet skuld och skam.
De aspekter som är av vikt att reflektera kring i denna studie är möjligheter att kunna bidra till elever i situationer där skuld- eller skamkänslor närvarar. De forskare och författare som har studerat och forskat om ämnet skam/skuld och som ingår i denna studie är till stor del eniga om eller ganska snarlika i deras beskrivning av hur skam uppkommer/ ger sig uttryck och hur våra känslor påverkar oss i vårt agerande samt att det får konsekvenser inte bara för oss själva utan också för andra. För att skapa en interaktion med andra behöver vi skapa en relation och denna behöver bestå av: (1) Jag är sann, (2) acceptans och uppskattning samt (3) förståelse menar
Rogers29. Vilket har belysts tidigare under studiens process av bl.a. Goleman och Brown.
4.2. Resultatet av metodstudien
De modeller och metoder som studien har kommit i kontakt med är både intressanta och visar på goda möjligheter till att skapa interaktion mellan lärare och elever. De forskningsresultat som har talat till mig i studien är kopplade till möjligheten att finna förståelse och metoder för att både förebygga och hantera skuld och skam i bl.a. skolan. De kvaliteter som identifierats i metoderna berör tre olika områden: 1. De emotionella och sociala egenskaper som eleven behöver för att kunna fungera i skolan. 2. En återhämtningsmodell som ger möjlighet för både lärare och elever att förstå, hantera och agera utan att skamkänslorna tar över och drar in en i skammens nät. 3. Med hjälp av ett språk som kan bidra till en interaktion med andra där kommunikationen kan ske utan skuld, skam och klander. Med ovan nämnda
egenskaper framkommer ytterligare en aspekt som visar på potentialen i att tillämpa ett tillvägagångssätt baserad på de metoder som är belysta i denna studie. Empati är den gemensamma nämnaren i de tre metoder. Empati är också den lösningen som går igen hos de flesta av de forskningarna som har lyfts fram i denna studie om skuld och skam, både inom det emotionella och sociala, i återhämtningsprocessen, samt i kommunikationen för att bidra till sig själv och andra.
4.3. Analys av resultatet
I analysen av resultatet framträder svårigheter med att skilja på känslorna och anledningen till att känslorna uppkommer samt hur det kan påverkar vårt beteende gentemot oss själva och andra. Detta kommer i sin tur att inverka på våra handlingar samt påverka vår omgivning. De personer som är mera helhjärtad ”lever livet fullt ut” enligt Brown, har lättast att landa i sig själv och analysera vad som händer samt att de vågar ta itu med de känslor som för närvarande är aktörer i känslospelet som pågår inom dem. För att leva fullt ut behöver vi ha mod att vara sårbar som innebär att våga möta både de känslor som gör ont likaväl som de känslorna vi känner välbehag av. På så vis väljer man att skapa samhörighet som är viktig för ens personliga utveckling. Om all skolpersonal och alla elever hade blivit undervisade i detta ämne, hade en elev som känner skam kunnat prata med någon som man känner förtroende för t.ex. en
lärare och på så vis förmildra elevens skamkänslor och skam. Det är dock viktigt att påpeka att det finns en avsevärd skillnad i att använda ett konventionellt klarspråk och ett Kl Kl, vilket beskrivs i kommunikationsmodellen av Kl Kl. Att kunna samtala utan att lägga skuld och skam på sig själv eller motparten upplevs som en befrielse, därför anser jag att chansen att få till ett möte människor emellan är större med just denna modell, vilket i exemplet ovan mellan elev och lärare påvisar.
5. Avslutande diskussion och slutsats
I studien om skuld och skam och hur lärare kan hantera situationer där elever
upplever eller kommer i kontakt med skuld- och skamkänslor har det varit viktigt att finna verktyg som lärare kan använda och känna sig trygga med. Under processen har det inte varit viktigt att konfrontera dessa modeller eller metoder utan att finna
verktyg som kan hjälpa till att bringa ett möte mellan lärare och elever som i sin tur ger en bättre skolmiljö. En kritisk bedömning av metoderna skulle kräva större utrymme då de skulle behöva prövas under verkliga former. Då jag inte kommit i kontakt med någon forskning eller utvärdering av denna karaktär har jag inte kunnat lyfta detta i studien. Jag anser att skuld och skam är ett viktigt område och att det finns ett behov att fortsätta undersöka dessa frågor. Avslutningsvis är det viktigt att trycka på behovet av större utrymme att kunna samtala om skuld och skam för barns utveckling både när det gäller den personliga- och i kunskapsutvecklingen, detta är samtliga forskare i denna studie eniga om.
I processen av att sammanställa materialet till studien och för att få fram ett resultat med en analyserande röd tråd, att därmed kunna identifiera behovet av denna frågeställning har varit en upplevelse av berg- och dalbana, vilket i sin tur har varit både kittlande roligt och ibland tungt och känslan av övermakt har ibland kommit över mig. Jag inser att jag inte har blivit fri från mitt eget skuld- och skamnät.
Skuldkänslor av att inte ha läst litteraturen enligt mitt schema, skamkänslor när texten skulle skrivas då jag kände svårigheter på att formulera mig akademiskt. Det är märkligt att vi har så nära till skuld- och skamkänslorna. Den här studien har väckt min nyfikenhet att studera detta område ytterligare, att söka och skapa verktyg att använda inom skolan, förskolan eller varför inte redan på mödravården med föräldrakurser i kommunikation för att kunna bidra med ett språk utan skuld och skam.
Det finns flera forskningsarbeten och teorier som skulle kunna ligga till grund för fortsatta studier inom området kommunikation. Den som jag har kommit i kontakt med och som jag tror skulle kunna bidra med mycket inom skolvärlden och i samhället i stort är Kl Kl.
Enligt skollagen30 ska gymnasieskolan ge eleven personlig utveckling med social gemenskap och utveckla elevernas förmåga att självständigt samt tillsammans med andra tillägna, fördjupa och tillämpa kunskaper. Jag menar att vi skulle behöva se på hur vi kommunicerar och hur vi kan bidra till eleverna för att de skall kunna
kommunicera på ett sätt som kan gagna båda dem själva och sin omgivning. Enligt min mening är det viktigt att både lärare och elever får mera kunskap inom
kommunikation för att man ska kunna skapa samförstånd. En av mina funderingar är att om individen är inriktad på sina egna värderingar och inte kan ta in andras behov så blir kommunikationen enkelriktad och hur kan då möten uppstå? För att detta möte skall inträffa behöver individerna, enligt mig, både se och höra varandras behov. För att lärandet skall nås på elevens nivå krävs det engagemang att för känsla, tanke och handlande äger rum, d.v.s. vad baseras elevernas värderingar på (värdegrund), hur de uppfattar sig själva och andra och hur agerar de utifrån dessa värderingar.
Den stora utmaningen ligger i att det skulle krävas både resurser och tid för att genomföra metoderna såsom Kl Kl, trafikljus (emotionell och social utveckling) och åter-hämtningsmodellen, och med tanke på dagens hårda åtstramning av skolans budget, så har jag svårt för att se att det skulle kunna ske inom en snar framtid.
6. Sammanfattning
Den här studien har lyft ämnet skuld och skam utifrån den påverkan det har på oss och vår interaktion med andra. Metoder som skulle kunna bidra till att hantera situationer där skuld- och skamkänslor upplevs har redovisats och analyserats utifrån forskningsstudier och litteratur. Analysen baseras även utifrån egna erfarenheter och reflektioner inom området skuld och skam, med önskemål om att få verktyg till framförallt lärare och elever. Teorierna som har presenterats i studien har studerats utifrån behovet av att bidra till vår personliga utveckling, samt att skolan skulle kunna bidra till barns emotionella och sociala utveckling i tidig ålder. Studien har också som syfte att visa på samspelet mellan tre utvalda metoder som skulle kunna
Källförteckning
Brown, Brené (2008). Kvinnor och skam: hur vi kan förändra vårt sätt att leva, Forum, Stockholm.
Goleman, Danel (1995). Känslans intelligens, Stockholm: Wahlström & Widstrand. Forssell (red) (2011). Boken om pedagogerna: Författarna och Liber ab.
Lama, Dalai (2002). En enkel väg: Egmont Richter AB. Malmö.
Mead, George H (1976). Medvetandet, jaget och samhället. Argos Förlag, Lund. Lärarens handbok. (2011). Studentlitteratur AB Lund.
Rogers, Carl R (1977). Carl Rogers on personal power, Delacorte p., New York Rogers, Carl R (1961). On becoming a person. Houghton Mifflin Company. Boston. Rosenberg, Marshall B (1983). A modell of Nonviolent Communication. New Society Publishers. Sherman. Texas
Rosenberg, Marshall B(1989). Undervisning I samförstånd-om självständighet och ömsesidighet. Utbildningsförlaget. Stockholm
Rosenberg. Marshall B (2003). Nonviolent Communication. Ett språk för livet. Skolverket. (2011). Gy 11. Stockholm.
Ljudbok
Brené Brown.( 2010).The gifts of imperfection: Let go of who you think you´re
supposed to be and embrace who you are. Audible, Inc.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/05/10/gora-skillnad.
Hämtad 30.08.2013 Kl. 14.46
Andersson M och Amseldus S. (2013). Klassiskt Klarspråk
Information inhämtat från privata samtal med Andersson, M och Amseldus, A. Modeller hämtade från utbildningsmaterial utgivet av Adito Bildning. Finns tillgängligt för granskning om behov finns.
Bilaga A
Självkunskap
Själviakttagelse: Känna igen känslor och sätta namn på dem samt sambandet mellan känslor, tankar och handlingar.
Att fatta personliga beslut: Granska och förstå konsekvenser av sina handlingar. Att hantera Känslor: Förstå vad som ligger bakom en känsla.
Att hantera stress: Kunna koppla av och meditera.
Empati: Förståelse för sina egna och andras känslor och handlingar.
Kommunikation: Kunna prata om känslor och ta ansvar för egna reaktioner och tolkningar.
Öppenhet: Tillit till att prata om känslor i relationer.
Insikt: Kunna känna igen känslomönster hos sig själv och hos andra. Självaktning: Känna stolthet över sig själv med både styrkor och svagheter. Ansvarskänsla: Acceptera känslor, förstå konsekvenser och ta ansvar. Självhävdande: Uttrycka min vilja utan klander och skuld.
Gruppdynamik: Samarbeta.
Konfliktlösning: Vara villig att lösa konflikter.
Självkunskap av Karen F Stone och Harold Q. Dillehunt, Self Science: The Subject Is Me (Santa Monica: Goodyear Publishing Co. 1978).
Bilaga B
Modell på konventionellt klarspråk och Klassiskt klarspråk
Nedan följer en kort summering av vad den modellen bygger på och hur den fungerar. Genom att jämföra Kl Kl med konventionellt klarspråk blir skillnaden väldigt tydlig.
Med ett konventionellt språk kommer vi inte att nå ett fulländat samarbete vilket vi behöver för att kunna få full insikt och förståelse för helheten i t.ex. ett möte, en relation, verksamhet eller en organisation.
Kl Kl handlar om att klart uppfatta och eventuellt uttrycka vad jag Iakttar, känner, behöver (utan klander eller kritik) och önskar (utan att kräva), vilket kan bidra med ärlighet och medkänsla. Även vad andrar iakttar, känner, behöver (utan klander eller kritik) och önskar (utan att kräva), vilket i sin tur kan bidra med ärlighet och
medkänsla.
Goda intentioner Konventionellt klarspråk konsekvenser Onda
God vilja Vems är felet? Vad skal vi skylla på?*
Ensamhet
Osjälvständig-het
Goda intentioner Klarspråk Klassiskt konsekvenser Goda
God vilja
Hur mår du/ jag? Vad kan
jag/du göra för att berika ditt/mitt liv? Självständig-het Gemenskap
Bilaga C
Emotionell och social kompetens
På lågstadiet får eleverna lära sig de grundläggande kunskaper i själviakttagelser, relationer och beslutsfattande. En av övningarna görs i en cirkel där eleverna får kasta en ”känslotärning”, med ord som ledsen och förtjust på. Eleverna kastar tärningen och berättar en historia där de upplevt den känslan som kommer upp31. Övningens syfte är att lära eleverna att koppla samman känslor med ord vilket stärker deras förmåga till att känna empati när de hör att deras klasskamrater har liknande känslor som de själva har upplevt. På mellanstadiet när kompisrelationerna fick en stor betydelse i deras liv, fick de lära sig det som gör att relationerna fungerar bättre. Här lade lärarna fokus på att hantera ilska med hjälp av impulskontrol. Som hjälp använde lärarna och eleverna sig av en bild med ett trafikljus på.
Till bilden hör sex punkter som lyder
Rött ljus: 1. Stopp, lugna ner dig och tänk innan du handlar. Gult ljus: 2. Tala om vad som bekymrar dig och hur du känner dig. 3. Sätt upp ett positivt mål.
4. Tänk ut flera olika lösningar. 5. Tänk framåt på konsekvenserna.
Grönt ljus: 6. Sätt igång och pröva det bästa alternativet.
Detta trafikljus kan användas då en elev känner sig arg, ilsken eller förbannad och är på väg att börja slåss eller när någon känner sig ledsen, nedstämd eller eländig av förolämpningar. I dessa laddade ögonblick kan man på ett konkret sätt hjälpa eleverna att behålla kontrollen och hjälpa dem att ta hand om känslorna som dyker upp samt att handla effektivare. I sjätte klass tog lärarna upp frågor om frestelser och press i fråga om sex, droger och alkohol. På högstadiet fick eleverna lära sig att hantera sociala situationer och att se saker och ting från andras perspektiv. På så sätt kastar de sig inte in i en uppgörelse utan hinner tänka efter innan de agerar.
Modellen utformad av David Hamburg psykiater på Carnegie Corporation i ett Child Development projekt
