Examensarbete i socialt arbete Malmö Högskola
30hp Hälsa och Samhälle
Socionomprogrammet 205 06, Malmö
Januari, 2013
OLIKHETER I SKOKURATORERS
BEDÖMNINGAR
EN VINJETTSTUDIE OM TOLKNING,
BEDÖMNING OCH AGERANDE
2
OLIKHETER I SKOLKURATORERS
BEDÖMNINGAR
EN VINJETTSTUDIE OM TOLKNING,
BEDÖMNING OCH AGERANDE
SOFIA EKMARK
ABSTRACT
Ekmark, S. Differences in the school counselors assessment – a vignette study about interpretation, assessment and actions. Examensarbete i socialt arbete 30
högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Hälsa och
samhälle, 2013.
From my own experience as a school counselor I have learned that the decision making processes in terms of supporting and helping the students is extremely hard and very individual. In different situations, a different approach between individuals is present. I thought about which factors effects the school counselor’s way of handling problematic situations. I soon realized that the individual has a great effect on the work itself. This brought my attention and I found it necessary to research the area more.
This thesis is about the counselors in school and their assessments. The main focus is on differences in the decision making processes, if differences appear and why. By using theories that focus on interpretation of actions this thesis presents an insight in the school counselors work and provide the readers an explanation model to why differences appear. The theories used in this thesis are symbolic interactionism, phenomenology and social construction. These three theories are closely connected to one another and the selected keyword of each theory works as the foundation of the analysis. The main result of the study showed that interpretation of the situation and what references the interpreter has is critical to the result of actions. Many different factors however effects the interpretations based on the individual, such as emotional intelligence and the complexity of a professional relationship.
Keywords: Assessments, Phenomenology, School counselor, Social construction,
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning 5 Problemformulering 6 Syfte 7 Frågeställningar 7 Avgränsningar 7Definition av centrala begrepp 8
Bakgrund 8 Teoretisk utgångspunkt 11 Symbolisk interaktionism 11 Fenomenologin 12 Social konstruktionismen 13 Utgångspunkt 13 Metod 14
Val av metod och urvalsmetod 14
Sammansättning av intervjuguiden 15
Förförståelse 16
Validitet, reliabilitet, generaliserbarhet och objektivitet 16
Genomförande 17 Litteratur 18 Etiska övervägande 18 Kritik 19 Metoddiskussion 19 Kunskapsöversikt 22 Tidigare forskning 22 Utredningsmaterial 23
Artiklar och övrig litteratur 24
Sammanfattning 26 Resultat 26 Missbruksproblematik 26 Kränkande behandling 28 Självskadebeteende 29 Åldersproblematik 31 Analys 31 Missbruksproblematik 32 Kränkande behandling 35 Självskadebeteende 37 Åldersproblematik 38 Sammanfattning 38
4
Diskussion 39
Slutsatser 46
Förslag till vidare fördjupningsområden 48
Referenser 49
Bilaga 1 51
Bilaga 2 52
5
INLEDNING
Skolkuratorns arbete och dess fält genomgår en förändring dels till följd av den lagändring som skett 2010 där kuratorns roll i skolan har fått en annan signifikans. Dels till följd av den globalisering som sker och som bidrar med förändringar bland annat i familjestrukturer (Bemak & J. Hanna, 1998).
Jag gjorde min praktik som skolkurator vid en gymnasieskola. I arbetet var jag självständig och genomförde många arbetsuppgifter på egen hand och kände mig trygg i det. Jag hade, trots allt, min handledare jag kunde vända mig till vid behov. Efter avslutad praktikperiod, blev jag erbjuden en anställning. När anställningen påbörjades, hade jag fortfarande min gamla handledare jag kunde vända mig till, men inte i samma utsträckning som under min praktikperiod. Eftersom arbetsfördelningen skolkuratorerna emellan, var indelat efter de olika gymnasieklasserna, hade jag och mina kollegor ansvaret för olika elever och sekretesslagstiftningen hindrade mig då från att diskutera med mina kollegor på samma sätt som förut. Jag fann en känsla av egenmakt i arbetet där min åsikt var och blev den enda rådande. Hur jag tolkade den information som elever och kollegor tilldelade mig blev ytterst centralt. Jag förstod att arbetet som skolkurator grundas i den enskildes tolkning av informationsflöden. Jag började diskutera med mina kollegor vilka effekter tolkningarna kunde få, dels för eleverna men också då det gällde arbetet och uppdraget som skolkurator i sig. Genom denna erfarenhet utvecklades ett enormt intresse från min sida om just tolkningar. Jag bestämde mig för att jag ville undersöka hur olika situationer som skolkuratorn ställs inför kan tolkas och varför just den tolkningen görs.
Denna studie kommer beröra hur olikheter i tolkningarna uppstår och vilka möjliga konsekvenser det får för eleverna. Med hjälp av tolkningsteorier försöker jag närma mig en förståelse för skillnader i agerandet och dess effekter. Jag anser det vara väsentligt att klargöra ämnesområdet för att belysa och skapa en förståelse för den individuella tolkningen som präglar bedömningen utöver de verktyg som
yrkesprofessionen tilldelar arbetet. Det ska också nämnas att olikheter inte behöver ses som en negativ aspekt. De barn och ungdomar som skolkuratorerna träffar är individer och har därmed sina egna referensramar och individuella tolkningar. Syftet med studien är således inte att lyfta upp ämnet som en kritik gentemot arbetet och dess olikheter, utan snarare att lyfta blicken och skapa en medvetenhet kring dess närvaro och inverkan i den professionella relationen och agerandet.
Skolkuratorn och dennes arbetsuppgifter är ett ämnesområde som behöver belysas. Dels för att öka kunskapen kring yrket men också för att synliggöra en
yrkesprofession och dess legitimitet. Genom att skapa en medvetenhet kring
tolkningar och dess inverkan bidrar studien med viktig aspekt i förståelsen för yrket.
6
PROBLEMFORMULERING
Skollagen (2010:800) reglerar hur skolan och dess verksamhet ska ske. I lagen kan det läsas om elevhälsan som bland annat innefattar skolläkare, skolsköterska, psykolog, kuratorn men även specialpedagog. Elevhälsan, som skolkuratorn således är en del av, tillskrivs en del punkter som ska främjas och förebyggas.
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SFS 2010:800 2kap 25§).
För att tillgodose psykosociala insatser ska tillgång till kurator finnas, vad innebär detta? Denna vida definition av elevhälsan och dess arbetsuppgifter återfinns i den nya skollagen som trädde ikraft 2010. I Ny skollag i praktiken (Svensk facklitteratur, 2011) ges kommentarer till lagen, som preciserar att elevhälsan ska skapa miljöer som gynnar lärande, utveckling och hälsa.
Vad innebär det då att skapa miljöer som gynnar lärande, utveckling och hälsa? Skolkuratorers handlingsutrymme och tydliga arbetsuppgifter är vagt utskrivet i lagen. Att skapa en miljö som främjar kan göras på många sätt. Uppfattningen kring arbetsuppgifter kan därför skilja sig åt mellan varje enskild kurator. Det finns dock styrdokument framtagna bland annat av Akademikerförbundet SSR där riktlinjer kring skolkuratorns arbetsuppgifter har strukturerats upp. Olikheter i arbetet kan trots detta uppstå på individuell nivå, vilket kan bidra till skillnad mellan olika kuratorers sätt att bedöma olika situationer. Olikheter kan bidra till positiv mångfald men också till avsevärda skillnader i behandling och bemötande.
Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) är Elevvårdsutredningens
slutbetänkande, som kartlägger hur den tidigare skolhälsan såg ut. Rapporten angav många förslag till förändringar, som nu implementerats i den nya skollagen. En aspekt som uppmärksammades var bristen på dokumentation kring elevhälsans handlande och framförallt dess effekter. Förutom förslag till förändringar redogör slutbetänkandet för de olika kompetenser som finns inom elevhälsa och vad respektive kompetens ansvarar för. Till exempel anges att kompetensen för socialt arbete utgår från en helhetssyn på individen och utgörs av samlad kunskap inom olika områden så som juridik samt beteende- och samhällsvetenskap. I denna breda kompetens ska socionomen kunna analysera och förstå svårigheter hos individen och därigenom arbeta med sociala processer. Det är relationen mellan socionomen och individen som utgör fokus för arbetet. ”Skolkuratorer arbetar med stödsamtal,
rådgivning, psykosocial behandling med elever och föräldrar samt med handledning och konsultation för lärare” (SOU 2000:19 s215).
Utredningen berör också vilken kompetens som bör finnas inom elevhälsan.
”Generellt för alla kategorierna gäller att det i deras kompetens ingår att ha kunskap
om och vara medvetna om psykosociala påverkansfaktorer. Omvårdnadskompetens innehas av sjuksköterskor, medicinsk kompetens av läkare och psykologisk
kompetens av psykologer. Dessa tre yrkeskategorier har legitimation och därmed skyddade yrkestitlar. Det innebär att de själva bär ansvar för hur de fullföljer sina arbetsuppgifter och att deras legitimation kan återkallas av Ansvarsnämnden, efter anmälan av Socialstyrelsen” (SOU 2000:19 s214f).
7 Av ovanstående stycke kan det utläsas att en generell kunskap kring psykosociala påverkningar ska finnas inom alla yrkeskategorier i elevhälsan. Några kategorier specificeras även utifrån de legitimationer som yrket delger. Dessa legitimerade yrken innebär att individen bär ansvar för sitt agerande och vid misstag är individen ansvarig. Eftersom socionom inte är legitimerande yrkestitel kan det således tolkas som att den enskilda skolkuratorn inte har eget ansvar för agerande. Trots detta ska samtliga professioner inom elevhälsans inneha kunskap kring psykosociala
påverkningar. Denna beskrivning kan leda till vaga gränser kring ansvarområde. Problematiken som kan uppstå vid otydlighet kring arbetsuppgifter är, hur kuratorn uppfattar sin skyldighet och sitt handlingsutrymme. Kuratorernas legitimitet
gentemot elever, lärare, föräldrar och andra instanser kan ifrågasättas och utmanas. De effekter olikheterna bidrar med kan ge stora individuella följder för eleverna, både positiva och negativa.
Syfte
Denna studie avser att undersöka om det finns olikheter i skolkuratorers tolkning och bedömning som påverkar deras val för fortsatt agerande i olika
elevvårdssituationer utifrån tre vinjettfall. Fokus kommer ligga på att undersöka huruvida det finns olikheter i dessa bedömningar samt vad eventuella olikheter i så fall kan få för betydelse för deras fortsatta agerande.
Frågeställningar
Finns det olikheter i skolkuratorers bedömningar av hur de skulle agera i kontakt med elever och deras svårigheter?
Vad ligger till grund för eventuella olikheter i skolkuratorernas bedömningar och agerande?
Hur kan eventuella olikheter i skolkuratorernas tolkning och bedömning påverka agerandet gentemot den enskilde eleven?
Avgränsningar
I denna studie har jag valt fokusera på skolkuratorers tolkningar av fiktiva fall, för att undersöka vilken skillnad detta kan ge på hur de skulle valt att agera. Det är således endast kuratorns tolkning som är intressant och som förtydligas via de skillnader som möjligen finns. Att göra en kommunavgränsning har varit en avgörande faktor för urvalet av skolkuratorer, då samtliga skolor har samma ekonomiska och politiska inverkningar från en specifik kommuns sida.
I övrigt behandlas andra faktorer som ekonomi, geografisk placering eller
organisatoriska aspekter inte i denna studie. Givetvis har samtliga av dessa faktorer och många därtill, påverkan på hur en skolkurator kan arbeta och spelar många gånger en avgörande faktor till dennes agerade. Trots det har dessa aspekter valts bort från studien för att fullfölja syftet, men också för att göra studien mer hanterbar inom angiven tidsram. Studien har även valt att fokusera på grundskolor och därmed utelämnat gymnasieskolans verksamhet. Detta för att underlätta för respondenterna under intervjuerna då eleverna på gymnasieskolan övergår till att bli myndiga, vilket bidrar till ett annat förhållningssätt vid eventuell problematik.
8 Definition av centrala begrepp
Elevhälsan – Begreppet syftar till i lagen benämnda yrkestitlar inom
elevhälsan. Dessa yrkeskategorier är skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal som kan tillgodose elevernas behov av
specialpedagogiska insatser. I denna studie kommer även begreppet elevvård att användas synonymt med betydelsen av elevhälsa.
Kurator – Användningen av ordet kurator kommer i denna studie användas synonymt med skolkurator om inget annat anges i löpande text.
Bup – Vid användning av termen Bup syftar detta till förkortningen av Barn och Ungdomspsykiatrin.
BAKGRUND
De första som ansågs vara skolkuratorer anställdes 1943 vid Norra Latins allmänna läroverk i Stockholm (D-Wster, 1996) och 1942 i Göteborg (Isaksson & Larsson, 2011). Det var dock inte förrän under 1960-talet som det blev vanligt med
skolkuratorer runt om i Sverige. Skolkuratorns roll sågs från början som en utredande roll. Skolkuratorns skulle utreda och ta hand om de så kallade besvärliga barnen, då man såg dessa barn som så kallade ”problembarn”. Med det menades att det var eleven de var fel på och som behövde förändras, istället för att se det enskilda barnet som en del av ett sammanhang. Numera har detta synsätt förändrats och elever i skolan ses utifrån ett större och bredare perspektiv, där individens olika dilemman har en förankring till de system eleven befinner sig i (D-Wester, 1996).
Efter ett par år anställdes ytterligare skolkuratorer vid allmänna folkskolor och läroverk. Dessa tjänster skiljde sig åt i arbetsuppgifter. Vid folkskolor var kuratorns uppgift att fungera som en länk mellan barnavårdsnämnden och skolan. Kuratorn skulle hantera barnets sociala situation vare sig det handlade om hembesök, utredningar av missförhållande eller andra dylika situationer. Vid läroverken var kuratorns uppgift att förmedla yrkes- och studie val (Isaksson & Larsson, 2011). Skolkuratorns arbetsuppgifter har sedan dess förändrats. Under 1970- talet
framställdes åtta punkter som ansågs vara skolkuratorns arbetsuppgifter. Dessa innefattade att kuratorn bland annat skulle arbeta med förebyggande elevvård, bidra med stödjande insatser till elever med särskilda behov och organisera samarbete och kommunikation dels inom skolan men också med sociala myndigheter och övriga aktörer. Yrkes- och studievalen var däremot helt bortplockade från kuratorns
arbetsuppgifter då man tidigare kommit fram till att sådana uppgifter skulle hanteras av en ny yrkesgrupp, nämligen syo-konsultenterna. En annan del av förändringarna i arbetsuppgifter berodde på den förändring som skedde i samhället. Mer fokus
började dessutom läggas på så kallad social oro och den psykosociala hälsan. Jämfört med under 2000-talets början och 1970-talet finns mindre förändringar av
skolkuratorns arbetsuppgifter. Den väsentliga skillnaden är att uppgifter inte uttryckt lika specifikt idag som tidigare, definitionerna av arbetsuppgifter är mer breda idag (Isaksson & Larsson, 2011).
9 Vad är då skolkuratorns arbetsuppgifter och ansvar idag? Skolkuratorn Yvonne D-Wester har i sin bok Socionomen i skolan (2005) försökt kartlägga arbetet som skolkurator och dess mångsidighet. Hon beskriver hur en dag på skolan kan se ut och de krav som ställs på kuratorn. Förutom att vara kunnig socionom med adekvat utbildning ska kuratorn bland annat ha god kunskap om skolans system, arbeta aktivt med förebyggande och salutogent hälsofrämjande arbete, ha enskilda samtal med elever, lärare, föräldrar och/eller andra aktörer som är involverade i barn och ungdomars utveckling. Utöver detta ska skolkuratorn jobba aktivt med
konflikthantering samt medverka och anordna gruppsamtal med samtliga berörda kring olika uppkomna situationer. Listan kan göras lång och arbetsuppgifterna kan variera enormt från dag till dag, men också under en fortlöpande termin.
Författaren visar på att skolkuratorns arbetsuppgifter är svåra att specificera. En befogad slutsats kring författarens uppfattningar är att var enskild situation är unik i sig och måste betraktas som unik. Med detta menas att erfarenheter och kunskap är mycket användbara verktyg för att finna en lösning eller utveckling kring en händelse. Skolkuratorn måste dock i den specifika situationen betrakta samtliga infallsvinklar för att inte slentrianmässigt bedöma situationen och därmed riskera missbedömning.
Akademikerförbundet SSR har tagit fram en kvalitetspolicy som specificerar mål för skolkuratorns arbete. Denna policy utgörs av nedanstående punkter
(Akademikerförbundet SSR, 2011).
• Tillföra kompetens i socialt arbete.
• Bidra med insatser i socialt och psykosocialt arbete på individ-, grupp-, organisations och samhällsnivå.
• Medverka till att alla elever uppnår kunskapsmålen och utvecklas socialt och emotionellt i en miljö som främjar lärande.
• Uppmärksamma elever som far illa, elever i socialt utsatta sammanhang och elever som visar tecken på psykisk ohälsa.
• Medverka till att elev och vårdnadshavare i elevhälsoarbetet blir bemötta med respekt för människors självbestämmande och integritet.
• Tillsammans med elevhälsans övriga professioner medverka till att elever i behov av särskilt stöd får sina behov allsidigt kartlagda och bedömda.
• Bidra till att elever som är i behov av särskilt stöd för sin sociala och emotionella utveckling får adekvata insatser inom skolan.
• Samverka kring insatser för enskilda elever med verksamheter och myndigheter utanför skolan som har barn och ungdomar som målgrupp.
• Medverka till att skolan arbetar hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa, mobbing, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. • Medverka till att skolan har en kris- och katastrofberedskap.
• Samverka med verksamheter och myndigheter utanför skolan inom ramen för socialtjänstens övergripande preventiva arbete.
Ovanstående punkter utgör endast en vägledning i form av policy dokument framtaget av ett fackförbund och är såldes inte lagstadgat. Däremot kan detta
dokument komplettera de definitioner som finns kring skolkuratorns arbete i befintlig lagtext. Akademikerförbundet SSR har även tagit fram punkter som berör
skolkuratorns arbetsuppgifter.”Skolkurators arbete är direkt riktat till elever eller
10
förebyggande för att skapa en god miljö för elevers hälsa, lärande och utveckling”
(Akademikerförbundet SSR, 2011 s7).
Skolkuratorn kan arbeta med
• Hälsofrämjande och förebyggande insatser •Skolsocial kartläggning/ utredning av enskild elev • Flerpartssamtal elev – föräldrar – lärare – nätverk • Stödsamtal med enskild elev
• Arbete med elever i grupp, klassarbete, gruppsamtal • Handledning och konsultation till skolpersonal
• Samverkan skola – socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri – habilitering eller andra myndigheter för insatser kring enskild elev
• Samverkan skola, socialtjänst, fritid och polis för förebyggande insatser inom ramen för socialtjänstens preventiva arbete
• Organisatoriskt/ strukturellt arbete
• Samverkan med skolans personal i arbetet med skolans likabehandlingsplan • Krishantering
• Studieekonomi
• Utbildningsinsatser inom skolsocialt arbete
Det finnas andra vägledande dokument inom andra organisationer för skolkuratorns arbetsuppgifter. Däremot kommer inte mer fokus läggas vid dessa eftersom studiens fokus inte ligger vid kuratorns arbetsuppgifter utan istället fokuserar på deras
bedömningar av olika situationer. Ovanstående redovisning av arbetsuppgifter är endast till för att få en översikt och förståelse för skolkuratorns arbete.
I den nya skollagen (SFS 2010:800 2kap 25§) som trädde ikraft 2010, anges att det ska finnas en elevhälsa för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Elevhälsan ska i sin tur kunna bemöta elevens medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska behov. Det anges även specifikt att det ska finnas tillgång till en kurator på varje skola. Detta utgör en stor skillnad från tidigare lagstiftning där skolkuratorns tjänst inte var specifikt uttryckt i lagen.
Socialt arbete är ett brett begrepp som används för att beskriva det arbete
skolkuratorer utför. Ordet socialt representerar den arena där samhälleliga insatser förekommer (Meeuwisse & Swärd, 2002). Dessa insatser existerar i sin tur från uppfattningar kring att det finns samhällsbetingelser som kan lösas och att lösningen gynnar samtliga samhällsklasser. Men för att kunna lösa samhällsbetingelser måste vissa betingelser erkännas som problem. Uppfattningen av ett socialt problem varierar dock mellan tid, kultur och grupper (Meeuwisse & Swärd, 2006).
Nationalencyklopedins definition av sociala problem kan då tjäna som en vägvisare i vad som anses som erkända problem och dess variation: ”Sociala problem, brister i
en befolknings levnadsförhållanden som gäller så många människor att staten eller enskilda organisationer anses böra ingripa. Det kan gälla minimikrav på hälsa, föda, bostad och arbetsförhållanden men också en rimlig grad av rekreation, säkerhet till liv och egendom samt mänskliga friheter”(Nationalencyklopedin,
2012-10-18).
Kopplingen mellan socialt arbete och skolkuratorer kan då ses ur ett tydligare perspektiv. Ovanstående definition visar på variationen av problem som kan ha stor
11 inverkan på individens psykosociala hälsa. Utifrån detta tolkar jag det som att
skolkuratorns uppgift är att bemöta individerna och stödja dem i utveckling och bearbetning kring deras psykosociala hälsa.
TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
I detta kapitel kommer de teorier som kommer ligga till grund för studiens teoretiska utgångspunkt att presenteras. Kapitlet presenterar tre olika teorier för att sedan sammankoppla dem och förtydliga dess relevans och sammankoppling till studien. Symbolisk interaktionism
Människan är föremål för den symboliska interaktionismen. Medvetande ger upphov till handlande. Detta betyder att individen måste vara medveten om sina handlingar och varför man gör dem. Individens medvetande är kopplat till jaget och individens förmåga att både vara subjekt och objekt. Detta tar sig uttryck i att individen har möjlighet att reflektera över sina handlingar och varför man reagerat på ett visst sätt i en speciell situation. I förhållande till djur som agerar instinktivt och likartat på en händelse, kan en människa vara mer flexibel i sin reaktion på samma händelse som en följd av de reflektioner som gjorts (Cuff & Payne, 1979).
För att kunna orientera sig i samhället måste individen vara medveten om hur andra människor uppfattar dem. Ett förhållande mellan hur jag uppfattar och hur andra uppfattar mig. En förståelse av förhållandet är nödvändigt. Hur vi uppfattar andra presenteras genom symboliska handlingar, som namnet på teorin antyder så interagerar vi genom symboler, till exempel tal, kroppsspråk och föremål (Cuff & Payne, 1979).
Språket och de ord vi använder är avgörande för symbolisk interaktionism då det är beskrivande för just den symbol som vi vill förmedla. Symboler har en underliggande betydelse. Via ord och meningar kan vi beskriva och göra tolkningar gentemot den
symbol som förmedlas, samtidigt som vi kan koppla dem till det egna subjektet.
Kroppsspråket är exempel på symboler som kan ha många underliggande betydelser. Om vi rynkar på pannan kan det betyda att vi inte förstår även om vi inte talar om det, precis som att en ihopsjunken kroppshållning kan tala om att man inte mår bra. Dessa symboler och tolkningar av symbolerna får innebörd när vi kan beskriva dem med ord och därmed tyda dem. Genom tolkningar skapar vi mening (Giddens, 2007).
I interaktion med andra söker vi ständigt efter symboler och ledtrådar att tyda för att kunna förstå situationen och tolka beteendet. Detta är en kunskap som ständigt används i alla livets situationer, men som får extra uppmärksamhet då man ska hjälpa och vägleda en individ. För att förstå vad personen menar försöker man också förstå vad personen har för upplevelser, dvs. hur den individen har tolkat symbolen. Genom att tydliggöra upplevelserna kan man också lättare sätta sig in i den andres situation, dvs. försöka se det ur den andres perspektiv. Det är då viktigt att kunna tyda den individens symbolvärld, för att kunna kartlägga vad man ska lägga stor vikt vid. Det riktas kritik mot symboliska interaktionismen speciellt i form av ”emotionellt arbete” vilket innebär att det emotionella tillstånd individen utger sig för att ha, inte behöver återspegla det inre emotionella tillståndet (Giddens, 2007). Denna kritik bör
12 beaktas vid tillämpning av perspektivet på skolkuratorns arbetsuppgifter.
Emotionella tillstånd så som stress, trötthet och otålighet ska döljas. Skolkuratorn måste vara professionell och inte överföra sitt emotionella tillstånd på eleven. Detta kan vara svårt då man som individ ständigt har ett emotionellt tillstånd.
Fenomenologin
Syftet med fenomenologi är att förstå och beskriva människors upplevelser. Edmund Husserls fenomenologiska filosofi utgör grunden till synsättet. Husserl menade att för att förstå ett fenomen på djupet var man tvungen att tränga bakom fenomenet och fånga dess väsen. Han menade att vår förmåga att uppfatta fenomenets väsen var avgörande för vår uppfattning av händelsen. Med väsen menas således vilka egenskaper och kännetecken vi tillskriver fenomenet. Genom att fånga detta väsen kan vi förstå verkligheten och gruppera fenomenets betydelse, men för att nå fram till detta måste vi överge den inställning som redan finns till fenomenet. Denna metod kan således kännetecknas av att verkligheten sätts inom parantes samt att objektiv medvetenhet finns och är nödvändigt för den sociala gemensamma verkligheten (Cuff & Payne, 1979).
Alfred Schutz vidareutvecklade Husserls filosofi för att göra den mer sociologiskt användbar. Han menade, likt Max Weber, att den sociala gemensamma verkligheten är en tolkad verklighet. Schutz ansåg dock att det endast var det första steget och att synsättet måste utvidgas. Metodens inter-subjektiva natur är karakteriserande och innebär att den sociala verkligheten upplevs genom varje individ, men att
upplevelsen inte behöver vara unik för varje individ. Snarlika betydelser bidrar till den gemensamma verkligheten. Detta kan tänkas återspegla sig i kommunikationen mellan individer (Cuff & Payne, 1979).
Hur man talar om någonting avslöjar hur individen har tillskrivet fenomenets
innebörd. Skulle dessa karakteristiska drag skilja sig väsentligt från person till person skulle man inte förstå den andres referensramar och därmed inte uppleva en delad verklighet. En egen verklighet skulle uppstå (Cuff & Payne, 1979).
Dessa gemensamma referensramar om vad vi talar om och hur vi talar kring det, är något som tas för givet, alla är införstådda med det. Utgångspunkten är att alla har samma referensramar och Schutz menar att de kunskaper alla sociala aktörer
använder sig av i samhället är så kallade common sense- kunskaper. Detta bygger på att alla lever i samma socialt konstruerade verklighet och delar samma gemensamma upplevelser så att tillskrivelsen av fenomenet får samma betydelse.
Den socialt konstruerade verkligheten tas för given, dock måste denna ”taget för givna” verklighet tolkas, göras meningsfull och hanterbar för varje individ. Common
sense- kunskaperna hjälper till att ordna och organisera fenomen samtidigt som det finns en individuell upplevelse av dem. Dessa kunskaper är i sin tur klassificerade utifrån typifieringar, vilket innebär det utmärkande eller mest förekommande dragen för fenomenet. Via typifiering kan vi identifiera gemensamma drag och förstå att det rör sig om samma fenomen. Till exempel kan vi förstå om en person pratar om x eller y beroende på vilka egenskaper som tillskrivs fenomenet. Egenskaperna kan sedan placeras in i en kategori för att hjälpa till och hantera fenomenet (Cuff & Payne, 1979). För att klargöra olika fenomen, identifierar individen vilka drag som är typiska. De igenkännande dragen kopplas samman med tidigare erfarenheter och gemensamma referensramar för att förstå vad situationen handlar om.
13 Social konstruktionismen
Social konstruktionismen bygger vidare på Schutz argumentationer kring fenomenologin. Teorin vidareutvecklades av Berger och Luckmann som lägger större vikt vid individens vardagliga liv och mindre fokus på samhälleliga påverkningar (Cuff & Payne, 1979).
Berger, P & Luckmann, T (1966) hävdar i sin bok The social construction of reality, att verkligheten är socialt konstruerad. De menar att vid studier av samhället och sociala handlingar måste detta beaktas. Verklighet och kunskap är ledorden. Eftersom samhället är socialt konstruerat måste människor reflektera över vad som är verkligt i förhållande till den kontext de befinner sig. De menar också att den kunskap som finns i samhället också är kontextberoende. Kunskap är någonting som produceras i samhället och som individerna förhåller sig till. I sin bok ger de exempel på att kriminellas kunskap skiljer sig från kriminologers kunskap, kunskapen är föränderlig i sociala sammanhang. Vid sociologiska studier hävdar Berger och Luckmann att den sociala kontexten alltid måste tas hänsyn till, eftersom vad som anses vara verkligt och vilken kunskap som finns, är varierande utifrån sammanhanget. Kulturella, religiösa och geografiska skillnader kan finnas som påverkar verkligheten och
kunskapen.
För att försöka förstå och därmed förklara den omgivande sociala verkligheten menar socialkonstruktionismen att acceptans för socialt konstruerade sanningar finns
(Giddens, 2007). Ett exempel för att lättare försöka förklara detta kan vara att om man blir sjuk måste det finnas en konstruerad socialt gemensam sanning om att sjukdomen existerar. Finns inte samma gemensamma sanning blir insikten kring sjukdomen olika. Ur ett kritiskt synsätt kan det ses som att socialkonstruktionismen verkar paradoxalt genom att den lyfter fram att det finns gemensamma sanningar. Socialkonstruktionismerna benämner dock aldrig dessa som absoluta sanningar och det är viktigt att komma ihåg att dessa sanningar är resultatet av en social
konstruktion. För att kunna förstå någonting måste samma referensramar finnas, men dessa är föränderliga utifrån samhällets gemensamma referenser och kontext.
Intresset för sociologiska processer ligger i vad som uppfattas som kunskap från samhället.
Återkoppling till fenomenologins common sense även benämnt som sunt förnuft, finns och lyfter åter igen fram dess användbarhet och betydelse för förståelsen av rådande kommunikation (Cuff & Payne, 1979).
Kritik har riktats mot socialkonstruktionismen då det hävdas att för lite fokus läggs på omkringliggande faktorer och dess påverkan. Till exempel samhällsekonomin, politik och andra sociala faktorer som ger följder på den sociala verkligheten. Däremot förnekar socialkonstruktionismen inte att det finns normer och värderingar som påverkar individens uppfattning av verkligheten. Det förnekas inte heller att dessa normer och värderingar har sin grund i det rådande samhället med dess omgivande sociala påverkningar (Giddens, 2007).
Utgångspunkt
I denna studie läggs fokus på att förstå skolkuratorers handlande i olika situationer och huruvida handlandet ter sig olika mellan skolkuratorerna. Med detta som utgångspunkt är en tolkningsteori nödvändig, för att förstå vad skolkuratorerna
14 grundar sin tolkning på. Hur tänker skolkuratorerna kring den information de får och vilka faktorer är avgörande för valet av tillvägagångssätt utifrån den enskilde eleven? Det handlar om att förstå skolkuratorernas tolkningar av informationen. För att uppnå studiens syfte har symbolisk interaktionism, fenemenologin samt social
konstruktionismen valts ut för att tillsammans utgöra och fungera som teori. De olika perspektivens nyckelbegrepp kommer ligga till grund för analysen av resultatet. Dessa nyckelbegrepp är symbol, common sense, typifieringar samt
verklighet och kunskap.
Samtliga av ovanstående perspektiv har många gemensamma faktorer. De är intimt förknippade med varandra och kan därför ses som kompletterande teorier. De syftar till att förklara verkligheten som påverkbar men individuell, samtidigt som det finns gemensamma referensramar kring sociala betingelser. Gemensamma referenser skapas och ger förståelse för den information som ligger bakom begreppet eller symbolen.
Den teoretiska utgångspunkten för studien är således de ovan nämnda nyckelbegrepp som perspektiven tillhandahåller. Genom att använda samtliga teorier skapas en teoretisk utgångspunkt som kommer ligga till grund för denna uppsats.
METOD
I detta kapitel redovisas vilken metod som valts ut för att uppfylla studiens syfte. I diskussionskapitlet utvecklas sedan en metoddiskussion där olika perspektiv utifrån val av metod lyfts fram.
Val av metod och urvalsmetod
I denna studie används personliga intervjuer som metod. Vald metod ansågs vara lämplig utifrån studiens syfte, för att nå fram till respondenterna och ta del av deras åsikter, erfarenheter och uppfattningar på djupet. I samband med studiens teoretiska utgångspunkt kan respondenternas tolkningar i hög grad lyftas fram via enskilda personliga intervjuer. Respondenterna har i sin tur valts ut via subjektivt urval. Denna urvalsmetod innebär att respondenterna handplockas utifrån kvaliteter som är relevanta för studien (Denscombe, 2009). Metoden anses också vara relevant för att kunna tillgodose den teoretiska utgångspunkt som präglar studien. Teorierna bygger på tolkningar och utifrån att kunna tolka individerna och deras upplevelser ansågs personliga intervjuer vara mest framträdande för att uppnå syftet.
I denna studie var respondentens yrkesroll och geografiska placering avgörande för urvalet. Samtliga respondenter är yrkesverksamma som skolkuratorer på grundskolan och arbetar i samma kommun, både inom den kommunala och privata skolsektorn. Det bör poängteras att det inom privata och kommunala skolor återfinns samma ansvar för skolkuratorerna, lagen är densamma oavsett. Valet och avgränsningarna för kuratorerna var önskvärt för att kunna jämföra deras yrkesroller under samma förutsättningar, så som politiska påverkningar och resursmässiga inverkningar. De samhälleliga resurserna så som fritidsgårdar och ideella stödorgan är också desamma för samtliga grundskoleelever inom kommunen.
15 Jag har valt att inte skriva ut vilken kommun som respondenterna representerar av hänsyn till den avidentifiering som gjorts för att skydda respondenternas integritet. Kommunen valdes efter dess storlek då en medelstor kommun var önskvärt för att uppnå variation. För stor variation mellan till exempel stadsdelar hade kunnat påverka studien negativt, då större städer ofta har olika stadsdelsförvaltningar som kan bidra till olikheter i arbetet. I mindre kommuner kan variationen av vara för liten då det kanske inte finns tillräckligt många anställda skolkuratorer för att påvisa olikheter i bedömningar. Den valda kommunen har ca 40 000 invånare.
Grundskolorna i kommunen har olika organisation gällande ålderskategorier och elevgrupper, till exempel har några skolor endast förskoleklass medan andra har elever från skolår ett till fem alternativt fyra till nio.
Sammansättning av intervjuguiden
Studiens syfte är att förstå skolkuratorers bedömningar av olika vinjettfall. För att uppnå förståelse för detta, genomfördes intervjuer av tolkande karaktär. Intervjuerna har baserats på vinjettmetoden. Denna metod innebär att berättelser (även kallade vinjetter) presenteras för respondenterna, som sedan utifrån följdfrågor ger sina svar och reflektioner. Vinjettmetoden ansågs vara användbar i studien då den
tillhandahåller goda verktyg för att analysera och jämföra respondenternas svar. Vinjettmetoden kan medverka till att identifiera orsakssamband i respondenternas svar vilket kan bidra till ökad förståelse vid analys av resultatet (Jergeby, 1999). I samband med framtagandet av denna studie och val av metod för studiens
genomförande har jag studerat material som tar upp vinjettstudier som metod.
Jergeby (1999) är den författare som på ett sammanfattat och detaljerat sätt beskriver vinjettmetoden i sin helhet utifrån socialt arbete. Av denna anledning har jag valt att endast referera till Jergeby (1999) i detta sammanhang.
Stycket nedan visar till metodens positiva egenskaper i förhållandet till studiens syfte att lyfta fram olikheter i skolkuratorernas bedömningar. I undersökningar av det
sociala arbetet i Sverige har vinjettmetoden framförallt använts för att studera hur lika eller olika socialarbetarna bedömer samma ärende och vad de ofta stora variationerna i bedömningar och beslut som då framkommer beror på (Jergeby,
1999 s3).
Målet för intervjuerna var att materialet som vinjetterna består av skulle vara så verklighetsförankrat som möjligt. För att åstadkomma detta gjordes reflektioner utifrån egen erfarenhet av arbetet som skolkurator. Kontakt med en yrkesverksam skolkurator togs för att diskutera aktuella händelser inom skolans värld. Denna person är inte på annat sätt medverkande i studien. I samtal med denna skolkurator framkom en del teman som ansågs vara aktuella. Även andra personer, så som kurskamrater, tillfrågades om deras uppfattning kring skolkuratorns så kallade typiska fall. Även risk- och skyddsfaktorer som återfinns kring en elev (El-Khouri m.fl, 2005) har diskuterats och har därmed legat till grund för utvecklingen av vinjettguiden. Denna information kombinerades sedan för att ta fram tre vinjetter som vardera innehåller tre följdfrågor (se Bilaga 1).
Jergeby (1999) tar upp att en vanlig form för vinjettuppföljning, är att använda sig av en skala, till exempel från 1-10, som utgår från ett påstående som respondenten får ta ställning till. Denna form är användbar för många studier framförallt då man vill redogöra för individers resonemang kring vinjetten. Genom att använda en skala kan resultaten lättare jämföras med varandra. Detta är ett exempel på en form för
16 uppföljning av vinjettmetoden. I relation till syftet av denna studie sker
vinjettuppföljningen vara i form av färdigformulerade frågor, där respondenterna anger öppna svar och personliga reflektioner. Jag har valt att använda vinjettmetoden i denna form eftersom det ger mig möjlighet att få en ökad förståelse för
respondenternas tolkning och bedömning av situationen.
Samtliga följdfrågor var konsekventa genom alla tre vinjetter, detta för att uppnå så jämförbart resultat som möjligt. För att ge respondenten ökad möjlighet att skapa en individuell bild är varje vinjett köns- och ålderneutral. Vid detta förfarande ges det möjlighet för respondenten att vara reflexiv samtidigt som vinjetterna bibehåller en verklighetsförankring, vilket bidrar till att metodens syfte att analysera människors bedömningar och val bevaras (Jergeby, 1999). Vinjettstudiens och dess frågor är konsekventa, men studien ger möjlighet för en semistrukturerad intervju med
ytterligare följdfrågor för att låta respondentens tankar och idéer följas upp. Samtalet styrs dock med vinjetten som utgångspunkt (Denscombe, 2009).
Förförståelse
Som beskrivs i inledningen till studien har jag tidigare praktiserat samt under en avgränsad period arbetat som skolkurator. Detta har gett mig en bra förförståelse för arbetet och dess struktur. Denna kunskapsbas hjälper mig styra arbetet i rätt riktning men den bidrar också till ett antagande om kunskap från läsarens sida. Istället måste studien presenteras utifrån ett grundläggande perspektiv, där jag presenterar olika aspekter från grunden och inte antar att läsaren förstår utan närmre förklaring. Erfarenheterna styr mig som författare och kan ha en stor inverkan på min tolkning. Som författare till denna studie kommer jag således att reflektera över min position som tidigare yrkesverksam i förhållande till de tolkningar som görs.
Denna förförståelse om ämnesområdet från min sida kan ha både en positiva och negativ inverkan på studien och dess resultat. Den bidrar med en kunskapsbas som hjälper till att klargöra resultatet. Dock påverkar förförståelsen också negativt genom att jag internaliserar respondenternas common sense. Jag kan således införlivas i deras tankar och resonemang genom igenkännelse av diskussionen. Därmed kan tolkningen av respondenternas svar påverkas av min tidigare kunskap.
Validitet, reliabilitet, generaliserbarhet och objektivitet
Validitet innebär att studiens material och resultat är trovärdiga och har inhämtats utifrån tillförlitligt sätt. Det grundar sig i att forskaren undersöker det denne utgett sig för att undersöka (Denscombe, 2009). Genom att använda tidigare forskning och annan litteratur med vetenskaplig grund försäkras studien en vetenskaplig standard. Annan litteratur från icke vetenskapliga källor har också nyttjats dock med en medvetenhet om dess ursprung.
I kontakt med respondenterna har tydlig information kring studien och dess syfte presenterats både skriftligt (se Bilaga 2) och muntligt för att tillförsäkra att
respondenterna har förstått vad deras deltagande i studien innebär för dem. Även en samtyckesblankett (se Bilaga 3) lämnades över för påskrift till respondenterna. Den innehåller tydlig information kring studien där det frivilliga deltagandet framkom uttryckligen.
17
Validitet i en studie är väsentligt för dess trovärdighet, däremot är det viktigt att
uppmärksamma tolkningslärans karaktär. Eftersom studien grundar sig i en tolkning av berättelser kan det inte påstås att data är exakt. Som nämns i Denscombe (2007) finns det inga garantier för att den inhämtade data skulle kunna ses som exakt, utan ska snarare tolkas utifrån att det finns en rimlig sannolikhet för att resultatet skulle kunna vara trovärdigt. Genom att det finns en validitet i förhållande till vald metod och till den litteratur och forskning som används i studien, menar jag att trovärdighet för studien kan uppnås trots att tolkningsteorier inte är validerbara.
Reliabilitet syftar till att kartlägga huruvida studien är tillförlitlig eller inte, via att
konstatera om samma forskningsresultat skulle uppnås vid ett annat tillfälle med förutsättning att övrigt material och dylikt i studien är detsamma (Denscombe, 2007). Resultatet är beroende av den teori som studien tar upp. Den valda teorin utgår från tolkningar, att samma tolkningar absolut uppstår igen vid en upprepning av studien är svårt att veta. Subjektiva faktorer kan inte styras, men om studien skulle upprepas med i övrigt samma material finns det en rimlig sannolikhet till att resultatet blir snarlikt.
Generaliserbarhet innebär vilken möjlighet det finns att använda studiens resultat
och fynd för andra likartade företeelser (Denscombe, 2007). I denna studie har respondenterna valts utifrån deras yrke samt kommun och skolform. Om
generaliserbarhet ska återfinnas måste samma yrkesgrupp vara representativ i en ny studie med samma samhälleliga stöd. Studien är inte genrealiserbar eftersom den grundas i tolkningsteori. Dock finns en stor möjlighet till överförbarhet i denna studie. När det gäller studiens material har vinjettguiden utformats i förhållande till rådande samhällelig problematik. Detta bidrar till en viss generaliserbarhet för studien, men endast utifrån det material som används.
Objektivitet går ut på att studiens fynd ska vara opåverkade av
undersökningspersonen. Den tolkningsprocess som alltid sker vid kvalitativ
forskning måste tas hänsyn till och beaktas i analysen och granskningen av resultatet. Som undersökningsperson gäller det att visa på en medvetenhet kring egen inverkan på relationen, situationen och resultatet. Att ha ett öppet sinne och inte vara rädd för perspektivskifte är nödvändigt för undersökningspersonen om objektivitet ska kunna eftersträvas (Denscombe, 2007). I denna studie har jag som författare strävat efter en medvetenhet kring min påverkan på studien och via denna medvetenhet försökt minimera min påverkan på dess resultat. Som tidigare nämnts innehar jag en förförståelse kring ämnesområdet. Denna förförståelse har positiva samt negativa inverkningar på studien. En strävan efter objektivitet i studien kan efterfrågas, men eftersom studien grundas på tolkningsteori är objektivitet svåruppnåeligt. Genomförande
Det empiriska materialet insamlades via enskilda intervjuer med fem skolkuratorer på olika grundskolor i samma kommun. I första hand kontaktades samtliga
respondenter via e-post. Detta för att jag strävade efter att de skulle få mycket information kring studien i initialstadiet som möjligt, så de var säkra på vad de tackade ja eller nej till. Vid kontakt med kommunens växel kunde samtliga nödvändiga kontaktuppgifter samlas in.
Innan intervjun tog plats fick respektive respondent ta del av vinjettguiden samt skriftligt material, för att få förtydligande kring studien och dess syfte. Även en
18 samtyckesblankett bifogades för att respondenten skulle få kännedom kring samtliga överenskommelser. Varje intervju började med förtydligande kring den information som de tidigare tilldelats, samt muntlig information kring deras frivilliga deltagande. I initialstadiet av intervjun tillfrågades även samtliga respondenter om samtalet fick spelas in via diktafon, vilket samtliga samtyckte till. Anteckningar fördes också vid genomförandet av intervjun, i syfte att skriva ner följdfrågor och dylikt för att inte störa under pågående svar. Vinjettguiden presenterads och fanns tillänglig under hela intervjun så att respondenten kunde återgå till informationen när som helst. Efter att intervjuerna genomförts transkriberades det inspelade materialet.
Då samtliga fem intervjuer var genomförda utfördes tolkning av data via kodning och tematisering. Detta för att kunna förstå och finna samband mellan de olika intervjuerna (Denscombe, 2007). När gemensamma koder kunde hittas belystes även skillnaderna. I denna studie är skillnaderna det mest intressanta. Kodning och
tematiseringen användes således i motsatt syfte. De skillnader som återfanns vid bearbetningen av det insamlade materialet kopplades sedan samman med den teoretiska utgångspunkt studien har och presenteras i en analys av materialet. Litteratur
Den litteratur som presenterats i kunskapsöversikten har tagits fram för dess relevans för studien. Litteraturen har inhämtats dels via egen sökning och dels med hjälp av handledning från kunnig bibliotekspersonal. Via denna handledning har databaser, bibliotekskataloger samt internet sökts igenom för relevant litteratur. Den litteratur som valts ut kopplas sammans med analysen i diskussionskapitlet och kopplar samman studiens fynd med rådande kunskap. De sökord som har använts för att inhämta litteratur till studien har varit skolkurator, elevvård, elevhälsa, counseling in school, vård och school counseling. Sökorden har haft olika böjningar för att
maximera sökningen. Databaser som har genomsökts har varit libris, artikelsök, swepub, uppsatser.se, ERC samt ERIC via EBSCO.
Etiska övervägande
Inom all forskning som bedrivs ställs det krav för att försäkra sig om att den utförs på etiska grunder. Fyra huvudprinciper finns för att forskningen ska uppnå de etiska krav som ställs. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (www.codex.vr.se, 2012-11-12). Informationskravet innebär att forskaren ska upplysa respondenten kring dess
medverkan i intervjun. Syftet med studien ska också tydligt framgå för respondenten (www.codex.vr.se, 2012-11-12).
Samtyckeskravet syftar till individens egen rätt att avgöra deltagande eller ej.
Respondenten har när som helst rätt att avsluta sitt deltagande i studien utan negativa följder. Konfidentialitetskravet försäkrar att det empiriska materialet hanteras på ett sådant sätt att endast relevanta personer har tillgång till råmaterialet, samt att
individens identitet kan skyddas i studien. Nyttjandekravet försäkrar respondenten att det insamlade materialet endast får användas till den angivna studiens syfte
(www.codex.vr.se, 2012-11-12).
Samtliga av ovanstående principer har beaktats i denna studie. Tydlig information kring studien och dess syfte har presenterats för respondenterna. I denna information påvisades också att anonymitet för respondenterna eftersträvas. Då det empiriska
19 materialet redovisas i studien kommer fiktiva namn att användas för att försäkra detta. Övrig konfidentialitet kring studien och det insamlade materialet förtydligades också. Av denna information framkom också att respondenterna endast var aktuella för denna studie och nyttjandet försäkrades. Samtycke har skriftligen samlats in från samtliga medverkande, där det förtydligats kring deras frivilliga medverkan.
Andra etiska reflektioner som gjorts under studiens gång är problematiken kring hur man närmar sig individuella olikheter utan att peka ut individen. Via att konstruera fiktiva fall kan respondenterna redogöra för sitt agerande utifrån den tänkta
situationen. Då behöver respondenten inte konstruera egna exempel och deras sekretess riskeras inte att brytas om de skulle vilja ge exempel från verkligheten. Studiens fokus utgår från tolkningsteori och via denna avgränsning pekas inte respondenternas svar ut i form av negativa eller positiva agerande på situationerna. Istället läggs fokus på varför man gör olika och vilka möjliga tolkningar som ligger till grund för olikheterna.
Kritik
Kritik som riktats emot vinjettmetoden är att en styrning av respondenten sker till en kontext som kan verka främmande eller känslig (Jergeby, 1999). Metoden ger inte respondenten möjlighet att fritt välja område som känns tryggt eller som det finns stor kunskap inom. Denna styrning kan göra att respondenter drar sig ifrån
deltagande till studien.
Utifrån studiens syfte kan denna kritik kännas aningen missanpassad. Studien berör inte så pass känsliga ämnen att en diskussion kan hämmas. Området eller de
diskussioner som uppstår är inte främmande för respondenterna då det är förankrat i deras dagliga arbete.
Slutligen har samtliga respondenter tagit del av vinjetteguiden och studiens syfte innan intervjun tagit plats. Detta har gett möjlighet till att ställa frågor angående material eller dylikt innan intervjun, men också möjlighet till att avgöra huruvida området och dess frågor känns bekväma eller inte för respondenten.
Metoddiskussion
Denna studie och dess syfte har varit att undersöka huruvida olikheter finns i skolkuratorers bedömningar. Fem olika skokuratorer som är yrkesverksamma i grundskolan har intervjuats. Intervjuerna baserades på tre olika vinjetter, som alla var konstruerade utifrån verklighetstrogna situationer. Det finns en del olika aspekter som framkommit under arbetets gång, en del har bidragit med positiva influenser för studiens framgång, men det finns också några aspekter som varit mindre positiva. Det finns inte mycket skrivet kring skolkuratorns process i bedömningar. Detta innebär att det finns många aspekter av bedömningsförfarandet att utforska. Den förändring i skollagen som skedde 2010 har dessutom bidragit till skolkuratorns arbete förändrats och öppnar därmed upp för ännu fler och större områden att utforska dels inom bedömningsförfarandet men också inom vad arbetet innebär. Denna brist i dokumentation kan tänkas vara positiv, då jag som författare har kunnat välja och vraka i infallsvinklar och teorier för att besvara mina frågeställningar. Dessvärre bidrar denna brist inte till det positiva utan missgynnar istället en studie av denna omfattning. Eftersom arbetet med studien endast har en begränsad omfattning, har inte den tid som det behövs för att gå på djupet i många frågor funnits.
20 När det finns mycket dokumentation kring ett område, kan en nedskärning och ett axplock av intressant material och underlag, för den studiens innehåll, med lätthet plockas ut. Eftersom det inte finns så mycket information inom detta fält i form av forskning eller dylikt, kan några av argumenten tyvärr inte kopplas an till solida och väl beprövade orsaker. Denna studie skulle således behöva vara i större omfattning dels gällande respondenter men också tidsmässigt för att kunna gå mer på djupet med undersökningen. Mer tid och empiri skulle bidra till en större och mer omfattande studie, där olika perspektiv och infallsvinklar skulle kunna bearbetas på ett djupare plan.
Med det sagt vill jag inte påstå att studien innehåll inte är tillförlitligt, endast att en djupare diskussion hade kunnat ta plats vid en större studie. Det resultat och den diskussion som förs i studien är väl förankrat i den kunskap som i nuläget finns dokumenterat och är därmed pålitligt. Kontentan är att studien hade vunnit på om det fanns mer dokumenterad kunskap kring ämnet. Därmed behövs det forskas inom området för att belysa perspektiv och aspekter utifrån andra grunder än
tolkningsteori. Det perspektiv som varit representerat i denna studie är endast en del av många tänkbara förklaringsmodeller.
Studiens resultat har troligtvis inte påverkats av bristen på dokumentation kring kuratorns bedömningar, men mer djupgående argument hade kunnat presenteras. I studien har flera olika områden såsom komplexitet i relationen och grundläggande behov berörts. Detta har bidragit till att många olika infallsvinklar har applicerats i studien. Som författare har jag dock känt att vissa områden i resultatet skulle det behövas en djupare förståelse för, vilket tyvärr inte har varit möjligt på grund av otillräcklig dokumenterad forskning om skolkuratorn bedömningar av olika situationer. De olika infallsvinklar som jag berör, skulle med större kunskapsbas inom skolkuratorns arbetsområde kunna utgöra enskilda perspektiv i en studie. Till exempel kan de slutsatser som presenteras i denna studie kring emotionell intelligens utgöra ett enskilt forskningsområde. Likväl skulle diskussionen kring
åldersproblematiken vara ett annat intressant område att utforska.
Som nämnts tidigare i denna studie reagerade många av respondenterna på att vinjetterna var åldersneutrala. Dock var det inte många som reflekterade över att de även var könsneutrala. Av detta kan slutsatsen dras att det finns en upplevelse bland de yrkesverksamma att elevens kön inte har någon inverkan på arbetet. Däremot nämndes det under intervjuerna att vissa metoder för kontakt med eleverna kunde influeras av könstillhörighet. Genus är i dagsläget ett mycket diskuterat ämne och mycket fokus läggs vid det. Därför är det intressant att respondenterna under intervjuerna inte har lagt nämnvärt stort vikt vid genusperspektivet, utan har behandlat vinjetterna utifrån dess utgångspunkt, nämligen att de är könsneutrala. Dock nämndes det under intervjuerna vissa aspekter av en genusdiskussion. Utifrån metoden av en könsneutral vinjett har dock inte vidare diskussion förts kring denna punkt i denna studie.
Reflektioner har gjorts från min sida angående de diskussioner som uppstod i
intervjuerna angående ålder på eleverna i vinjetterna. Nämligen huruvida ålder borde ha varit en del av informationen i vinjetten eller inte. Upplevelsen från min sida är att resultatet är mer nyanserat utan ålder på eleven. Om ålder skulle vara utsatt i
21 respondenterna att reflektera kring olika perspektiv på problematiken. Således anser jag att beslutet om att vinjetterna skulle vara ålders- och könsneutrala gav ett bra resultat.
Det har även reflekterats kring valet av antal vinjetter. När samtliga intervjuer var genomförda upplevdes det att mer informationsinsamling skulle kunna vara möjligt. Men i arbete med resultat och analys återfanns en förståelse kring att studiens tidsomfattning inte skulle tillåta en bredare informations inhämtning.
Det bör nämnas att de följdfrågor som varit konsekventa genom samtliga vinjetter inte har utgjort en direkt grund i resultatet. Med direkt grund menar jag att de inte har behandlats och presenterats utifrån dess aktuella struktur. Istället har följdfrågorna kring handlingsplaner, lagar och förordningar haft en indirekt funktion på tolkningen av resultatet. Genom att fråga respondenterna huruvida deras agerande grundas i lagar och förordningar kunde det uteslutas från tolkningen. Om respondenten gav tydligt svar att agerandet baserades på riktlinjer, kunde det identifieras en tolkning av situationen, men att deras agerande grundades i handlingsplaner, styrdokument eller dylikt. Agerandet och de eventuella olikheter som diskuterats är således inte en direkt följd av tolkningen utan följer därmed en indirekt inverkan av förhållningssätt. Därmed är de olika skolornas förhållningsregler, handlingsplaner och riktlinjer inte presenterade i studien även om de haft en inverkande roll under intervjuerna. Den förförståelse som presenterades angående ämnesområdet har haft inverkan på studien. Vid inhämtningen av information från respondenterna kunde somliga aspekter från min sida identifieras. Några av de åsikter eller ställningstaganden som kuratorerna tillkännagav kände jag igen och kunde såldes internalisera i den
diskussion som uppstod kring ämnet. Jag kan således haft en inverkan på deras svar genom mina reaktioner och frågor kring deras tankar. Dock har jag som författare försökt att hålla tillbaka sådana resonemang, som avslöjar för mycket om mina personliga tankar kring diskussionen och istället försökt hålla mig objektiv. Detta för att minimera min personliga inverkan på studien.
Vinjetterna var utskickade i förväg till respondenterna, dock hade inte alla hunnit läsa igenom materialet innan intervjun tog plats. Därmed när respondenterna tog del av vinjetterna skedde detta på lite olika sätt vid intervjutillfällena. En del läste alla vinjetter själv och vid andra tillfälle läste jag en del av vinjetterna och
respondenterna en del. I efterhand har jag uppmärksammat huruvida det har kunnat ha en inverkan på resultatet eller inte. Det kan vara möjligt att olika tolkningar av vinjetterna skett om kuratorerna läst dem själv eller inte. Om respondenterna har läst själv sker en tolkning av informationen, men om jag läst sker dels en tolkning av informationen men möjligtvis även tolkning av mitt framförande av informationen. Omedvetet kan åsikter och värderingar framhållas vid uppläsningen av vinjetterna. Slutsatsen av denna tankeställare är att oavsett om jag eller respondenterna läste vinjetterna, så har min närvaro och mina reaktioner oberoende av kommunikationens art haft en inverkan på informationsinhämtningen.
Den teori som valdes för att uppnå studiens syfte har varit välfungerande med studiens metod. För att kunna synliggöra skillnaderna gjordes valet att fokusera på tolkningen. Intervjuerna bidrog med respondenternas tolkning av vinjetterna, dock måste också en diskussion kring min tolkning av intervjuerna föras. Genom att använda kodning och tematisering för att peka ut likheterna i intervjuerna, gallrades
22 olikheterna automatiskt ut. Via denna process minskas min individuella tolkning av påståenden. Men trots detta finns det ett tolkningsföreträde från min sida kring vad som är gemensamma nämnare. Min tolkning av gemensamma faktorer kan skilja sig från någon annans. Tolkning av intervjuer sker inom all forskning. Genom att använda metoder, så som kodning och tematisering, minimeras risken att författaren sorterar ut aspekter som anses vara lättast att hantera, utan att de aspekter som är centrala för studien framkommer.
KUNSKAPSÖVERSIKT
Nedan presenteras för studien relevant kunskap om skolkuratorer arbete och faktorer som kan ha inverkan på deras bedömningar. Ungdomars livsvillkor och risk- och skyddsfaktorer presenteras också kort, då jag anser att det kan vara av betydelse för skolkuratorns bedömning av en uppkommen situation. Jag är medveten om att det finns mer litteratur inom dessa områden men har valt att göra en avgränsning i litteraturutbudet. Genom att presentera vald litteratur vill jag skapa en förståelse för diskussionen av resultatet. Litteraturen som presenteras är dels forskning och utredningsmaterial men också rapporter, artiklar samt annan litteratur. Den
kunskapsöversikt som presenteras kommer sedan kopplas till studiens resultat och innehåll i senare kapitel där resonemang för litteraturens relevans presenteras mer ingående.
Tidigare forskning
Det finns en del internationell forskning, som tyvärr många gånger har sin
utgångspunkt i en speciell skola eller geografiskt område. Denna snäva grund gör att materialet är svårt att tillämpa på andra områden än dess ursprung. Backlund (2007) påvisar också i sin avhandling Elevvård i grundskolan – resurser, organisering och
praktik, att den svenska litteratur som finns på området ofta har en grund i andra perspektiv. Mycket lite litteratur behandlar enbart skolkuratorer. Anledningen till att den svenska litteraturen efterfrågas, är att elevvården i andra länder kan vara svår att jämföra med den svenska utformningen av elevvårdsystemet. Därför kan forskning från andra länder vara irrelevant för studier kring det svenska systemet. Dock kan utformningen i vissa länder vara snarlik det svenska systemet. Internationell forskning kan således användas för att dra paralleller, men inte användas för att appliceras på svenska studier.
Mycket lite intresse har ägnats åt skolkuratorns arbete i förhållande till
forskningssammanhang. ”Skolkuratorns roll i skolan är i princip outforskad i
Sverige” (Backlund, 2007 s52). Forskning som har gjorts på området specificeras på
elevvård eller elevhälsa. Denna forskning har kommit fram till att elevvårdsarbetet i generell mening präglas av den lokala institutionella omgivningen. Med detta menas att skolan har förväntningar på sig från olika yttre aktörer som tillexempel föräldrar och socialtjänst. Dock stämmer denna bild av förväntningar inte alltid överens med skolans faktiska åtaganden och skyldigheter.
Utifrån denna forskning består skolkuratorernas arbetsuppgifter till viss del av konflikhantering, arbete kring enskild elev, lärarstöd samt att verka som kontaktnät mellan hem, externa organisationer och skola. Gränsdragningen i arbetsuppgifter mellan skolkuratorn och övriga yrkesprofessioner inom elevhälsan, som exempelvis skolpsykolog, kan ibland vara vag. Yrkesgrupperna uppmanas att samverka i
23 styrdokument och samhällsdebatter. Trots detta finns inte mycket forskning kring omfattningen och karaktär av samverkan. Samverkan mellan skola och föräldrar är också ett tämligen outforskat område (Backlund, 2007).
Värdefulla perspektiv för denna studie kan kopplas till de forskningsresultat, som menar att skolans sociala klimat har stor betydelse för elevens resultat och
självförtroende. Relationen mellan lärare och elev betonas som betydelsefull i förhållande till elevens upplevelse av skolan. Men framförallt att i relationen mellan lärare och elev är elevvårdspersonalens arbete betydande, då elevvårdspersonalen agerande i relationen mellan lärare och elev har stor inverkan på den sociala miljön på skolan. Backlund (2007) skriver att skolkuratorernas handlingsutrymme inte är reglerat i skollagen. Hon menar att denna frihet kan resultera i både positiva och negativa konsekvenser och bidra till olikheter i hantering av situationer mellan skolkuratorer och skolor (a.a).
Roine Johansson (1997) har närmat sig problematiken som kan uppstå i Vid
byråkratins gränser, som också är titeln på avhandlingen. När en, vad Johansson
kallar, klientrelation uppstår skapas dubbla spår. Dels uppstår en relation mellan individ och individ, men också en relation mellan organisation och individ. Johansson menar, att det är under vilka organisatoriska förutsättningar som sammanhanget sker som avgör förutsättningarna för relationen. Organisationens ramar avgör relationens ramar. Som skolkurator har man dels skolans riktlinjer och handlingsplaner att rätta sig efter, men också skollagen. Kuratorn måste alltså förhålla sig till eleven, dels som individ, men också i förhållande till det professionella handlingsutrymmet.
Johansson (1997) utgår i sin avhandling från gräsrotsbyråkrati, vilket gör att den fullständiga argumentationen kring relationen, inte kan appliceras på denna studie. Dock påvisar avhandlingen intressanta aspekter i relationens förfarande som är högst relevanta för denna studie.
Risk- och skyddsfaktorer är de beteenden, attityder, föreställningar och situationer som påverkar individens möjliga agerande. Riskfaktorer innebär att det har en negativ inverkan på individen och ökar därmed risken för normbrott. Skyddsfaktorer har en positiv inverkar och minskar risken för normbrott. Dessa så kallade normbrott är i sig ett beteende som går emot de sociala samhällsnormerna. Dessa risk- och skyddsfaktorer finns i alla åldrar samt samhällsstrukturer, de innehar dessutom båda direkta men också indirekta effekter. Det finns inte några belägg för att kön skulle ha någon inverkan på hur risk- och skyddsfaktorerna verkar. Dessa faktorer kan knytas dels till individens och dess familj men också till utomstående faktorer så som vänner, skola och närsamhället (El-Khouri m.fl, 2005). Denna litteratur finns med i studien för att förklara och tydliggöra varför skolkuratorerna gör sina bedömningar. Jag menar att dessa faktorer kan ha en inverkan på skolkuratorns tankesätt kring situationen och därmed ha en betydelse för den bedömning och tolkning som görs. Utredningsmaterial
Symtom som svårt för att sova, värk, orolighet och nedstämdhet har blivit allt vanligare bland ungdomar de senaste 10-20 åren. Dessa symtom ses som ett svar på den ökade stress som finns i dagens samhälle. Denna stress visar sig inte endast hos ungdomar utan alla, oavsett ålder, blir berörda av samhällets högra krav. En ökning av psykisk ohälsa kan upplevas. Trots denna uppfattning påstås de flesta ungdomar
24 idag må bra. Den ökning av psykisk ohälsa som dock registreras ska förebyggas. Denna insats måste ske på samhällelig nivå genom olika organ. Dagens samhälle bygger på individualisering, att kunna anpassa efter individen. Skolan är ett av många organ som måste anpassa och motverka denna negativa spiral av psykisk ohälsa. Skolan ges ett ansvar att inte endast hjälpa och främja psykosocial hälsa, utan ska också förebygga ohälsa och främja goda relationer (SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, analyser och förslag till åtgärder Slutbetänkande
av Utredningen om ungdomars psykiska hälsa).
En annan av statens offentliga utredningar (2010:80 Skolan och ungdomars
psykosociala hälsa) påpekar att de mänskliga behov som anses vara mest förknippade med skolan är grundläggande trygghet, mat, självförverkligande och relationer. Rapporten utgår från Maslows behovspyramid och menar att varje tillstånd påverkar det andra. Oavsett om utgångspunkten sker i Maslows teori eller inte, är
konklusionen av rapporten att olika delar av individens liv påverkar varandra. Man kan tala om goda eller onda cirklar, där en god upplevelse så kallat smittar av sig på andra livsområden och kan ge goda effekter även där. Mat och sömn är absolut grundläggande faktorer för alla individer, dessa måste vara tillgodosedda för att andra behov och livsområden ska kunna påverkas positivt. Genom positiv inverkan på de områden som förknippas med skolan, kan positiva utkomster av livsområden upplevas även utanför skolan. Detta kan tolkas tillsammans med ovanstående rapport, SOU 2006:77, att skolan har ett stort ansvar för att tilldela och tillgodose varje elev med starka resurser som bidrar till god psykosocial hälsa.
Artiklar och övrig litteratur
The school counsellor: An essential partner in today´s coordinated school health climate är en artikel skriven av Henry m.fl (2005) i den amerikanska tidsskriften
Guidance & Counseling. I denna artikel har författarna försökt påvisa vikten av
skolkuratorns roll i förhållande till elevens hälsa, men också i förhållande till övriga yrkesprofessioner inom CSHP vilket står för – Coordinated School Health Program. Denna grupp kan ses som likvärdig den svenska elevhälsan på så vis att gruppen till stor del innehar samma yrkeskategorier. Dessutom är yrkeskategoriernas arbete snarlikt varandra jämfört mellan länderna. De precis som Backlund (2007) konstaterar att det finns många fördelar och utmaningar med den nära samverkan som finns inom CSHP. De menar att tyvärr möter inte alltid de olika professionerna varandra rätt, för att på bästa sätt samverka för elevens hälsa. Däremot, när denna samverkan fungerar rätt, kan den fungera väldigt bra och fånga upp många aspekter av elevens situation. Även Henry m.fl försöker närma sig frågan: Vad gör en skolkurator? I ett försök att svara på denna fråga har de hänvisat till ASCA –
American School Counselor Association. Denna organisation har gjort ett försök till ett ramverk för att tydliggöra amerikanska skolkuratorers yrkesroll. Konklusionen av artikeln är att författarna menar att vid samverkan mellan de olika
yrkesprofessionerna uppnås det bästa resultatet av hälsa för eleven.
Huruvida detta ramverk som presenteras i artikeln är användbart eller inte bland USA:s skolkuratorer, framkommer inte av artikeln. Ramverket är relativt svårt att tyda och ger inte mycket mer specificerad grund än jämförelsevis den svenska lagen. Däremot framkommer det av denna artikel att en specificering av skolkuratorers arbete och deras bedömningar är svårt även i andra länder.
