• No results found

Förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Förskollärares uppfattningar om högläsning

i förskolan

Preschool teachers’ perceptions about reading aloud in the preschool

Farah Said

Yasmin Rasteh

Förskollärarexamen 210hp Examinator:Elaine Kotte Datum: 2019-06-04 Handledare: Mats Lundström

(2)

2

Förord

Vi, är två blivande förskollärare som studerar sista året på förskollärarprogrammet på Malmö universitet, som har lagt märke till hur högläsning blivit en allt viktigare del av förskolans var-dag. Literacykursen i utbildningen gav oss en översiktlig bild därför kände vi att det skulle bli intressant att fördjupa sig i ämnet och undersöka hur det kommer till uttryck i just förskoleverk-samheten. Vi vill således undersöka hur högläsning används för att utveckla barns språk, vilka verktyg som används som hjälp vid högläsning men även vad vilka metoder förskollärare använ-der för att kunna arbeta med barns språkutveckling.

Vi har valt att intervjua förskollärare på olika förskolor runt omkring i Skåne för att se hur deras uppfattning av högläsning är och vad de tycker att det har för inverkan på barns språkutveckling. Under denna studie har vi jobbat gemensamt hand i hand och hjälpts åt med intervjuer, insamling av material samt skrivandet. Vi diskuterade alla delar för att ha en slags samsyn innan började skriva på de olika avsnitten. Vissa avsnitt delade vi upp för att bäst kunna utnyttja tiden. Vi dis-kuterade och kom överens om vilka avsnitt vi skulle dela på och vilka som krävde att vi satt till-sammans och arbetade på.

Slutligen vill vi tacka alla som varit med och deltagit i vår studie och tagit emot oss. Utan er medverkan hade inte detta arbete varit möjligt. Vi vill även passa på att tacka vår handledare som stöttat oss och funnits där för oss med sina kritiska glasögon.

(3)

3

Abstract

Vi har valt att göra en studie kring olika förskollärares arbete med barns språkutveckling. Anled-ningen till att vi valde att göra den här studien är för att vi lagt märke till att förskolorna vi arbe-tat/praktiserat på har haft varierande arbetssätt kring barns språkutveckling. Fokus ligger fram-förallt på högläsning. Hur förskollärares uppfattning av högläsning är men studien undersöker även andra språkliga metoder och förskollärares uppfattning om effekter av dessa. Följande frå-geställningar tas upp i studien:

Vad är förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan?

Vilka funktioner anser förskollärarna att högläsningen fyller för barns språkutveckling? Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna?

Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera barnens språkutveckl-ing?

Undersökningarna har genomförts på 6 olika förskolor. Samtliga deltagare i studien är förskollä-rare som jobbat minst 3 år. De flesta värdesätter läsning och vikten av det betonas även i försko-lans läroplan. Vi ville dock ta reda på om förskollärare märkt att det påverkat barns språk på nå-got sätt. Med hjälp av förbestämda frågor intervjuades förskollärare för att få deras perspektiv på saken.

Resultatet av studien visar att högläsning är en vanlig metod på förskolorna för att utveckla barns språkutveckling. Högläsning sker både som en spontan och planerad aktivitet i förskoleverksam-heten. Oftast kombineras läsning med andra slags språkmetoder för att stärka barns språk. Samt-liga förskolor planerar aktiviteter av olika slag som på något sätt enligt förskollärarna ska verka positivt på barns språkutveckling.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

2.Syfte ... 6

2.1 Frågeställningar... 6

3. Teoretiska perspektiv och centrala begrepp ... 7

3.1 Literacy ... 7

3.2 Emergent literacy ... 8

3.3 Språkutveckling………...8

4.Tidigare forskning ... 10

4.1 Högläsning och språkutveckling ... 10

4.2 Boksamtal ... 12

4.3 Sång som språklig metod ... 12

5. Metod ... 13

5.1 Metodval ... 13

5.2 Urval ... 13

5.3 Genomförande och bearbetning ... 14

5.4 Analys av material ... 14

5.5 Etiska överväganden ... 16

5.6 Presentation av deltagare ... 16

6. Resultat ... 18

6.1 Förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan ... 18

6.2 Funktioner som förskollärarna anser att högläsningen fyller för barns språkutveckling .... 19

6.3 Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna? ... 20

6.4 Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera barns språkutveckling? ... 22

7. Analys och slutsatser... 25

7.1 Förskollärares uppfattningar av högläsning i förskolan? ... 25

7.2 Funktioner som förskollärarna anser att högläsningen fyller för barns språkutveckling .... 25

7.3 Vad inebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna? ... 26

7.4 Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera barnens språkutveckling? ... 27 8. Diskussion ... 29 8.1 Resultatdiskussion... 29 8.2 Metoddiskussion ... 31 9. Vidare forskning ... 33 10. Referenslista ... 34 11.Bilagor ... 36 11.1 Bilaga 1 ... 36

(5)

5

1. Inledning

´´Om du vill att ditt barn skall bli intelligent, läs för det. Om du vill att det skall bli ännu intelli-gentare, läs ännu mer för det´´. - Albert Einstein

Högläsning har kommit att spela en allt större roll i förskolans vardag framförallt med dagens mångkulturella samhälle. Tidigare förknippades förskolan oftast med lek medan läs och skriv tiviteter ansågs vara en del av skolan. Trots detta så deltar barn redan i förskoleåldern i olika ak-tiviteter där läsande eller skrivande sker (Björklund 2010). I förskolans läroplan (Skolverket 2018) nämns att förskolan ska arbeta med att stimulera barns språkutveckling och poängterar högläsning som en sådan metod.

“Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk ge-nom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter” (Skolverket 2018, sid 8).

Därför har vi blivit intresserade av att göra denna studie där vi undersöker vad förskollärare upp-fattar för skillnad på barns språkutveckling i förskolan när det kommer till högläsning. Att läs-ning av böcker både sker formellt och informellt har vi redan fått se inom förskoleverksamheten men vi skulle vilja se vad förskollärare uppfattar vad för betydelse den har. Vi vill veta hur förs-kollärare arbetar med just högläsning samtidigt som vi vill ta reda på vad för andra språkliga me-toder de använder för att utveckla barns språk. Literacykursen i förskollärarutbildningen visar hur viktigt det är för oss blivande förskollärare att lägga tyngd på barns språkutveckling men samtidigt ligger det på den enskilde studenten att själva göra en tolkning av hur det språkutveck-lande arbetet ska genomföras. Genom att intervjua förskollärare på olika förskolor för att få syn på deras perspektiv på högläsning och metoder kan vi få en djupare förståelse kring hur arbetet kan implementeras i praktiken. Det kan vara av intresse att ta reda på vad för förutsättningar som krävs för att barnen ska ta till sig högläsningen? Trots vårt ständigt utvecklade tekniksamhälle med alla slags kommunikationssätt att välja mellan, får vi inte glömma de främstaspråkliga verk-tygen tal, skrift och läsning. Alla nya metoder att kommunicera på, som tillkommit och som fort-sätter att göra det, går inte att utnyttja till fullo om vi inte lär oss att läsa och skriva först (Björk-lund 2010). Utan dessa kunskaper blir det svårt att ta del av de aktuella nyutvecklade alternativen att kommunicera med.

(6)

6

2. Syfte

Syftet är att bidra med kunskap om högläsning genom att undersöka några förskollärares uppfatt-ning av dess påverkan på barns språkutveckling samt att ta reda på hur förskollärarna väljer att arbeta kring högläsning. Vidare vill vi ta på vad för slags språkliga metoder förskollärare använ-der sig av för att utveckla barns språk.

2.1 Frågeställningar

· Vad är förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan?

· Vilka funktioner anser förskollärarna att högläsningen fyller för barns språkutveckling? · Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna?

· Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera barnens språk-utveckling?

(7)

7

3. Teoretiska perspektiv och centrala begrepp

I detta kapitel kommer vi att redogöra för relevanta teorier och begrepp såsom literacy, emergent literacy och språkutveckling. Dessa är centrala begrepp som kommer att ligga till grund för vår undersökning och som kommer att användas vid analysen av vårt material. Orsaken till att dessa begrepp valdes är för att de anses relevanta till studiens syfte och frågeställningar då högläsning och språkutveckling är något som ingår i literacy.

3.1 Literacy

Literacy är ett begrepp som har tolkats olika över tid sedan det myntades under den senare delen av 1800-talet. Många har försökt att översätta begreppets betydelse från engelska till svenska. Björklund (2008) översätter begreppet till läs och skrivkunnighet. Literacy är ett brett begrepp och innefattar allt från att behärska det icke verbala språket till olika symboler och tecken. Tidi-gare ansåg man att det framkom vid nästan alla situationer där läsandet och skrivandet blir syn-liga på ett eller annat sätt (Björklund 2008). Nu anses begreppet literacy ha en allt större bety-delse (Fast 2008). Fast (2008) menar att det inte bara handlar om att lära sig språket utan snarare att kunna sätta in det i sociala sammanhang. Exempelvis menar författaren att genom interakt-ioner, där socialt samspel och kommunikation av olika slag uppstår, ger barn förutsättningar för att kunna erövra ny kunskap. Till literacy hör bland annat sång, dans, bild, text, kroppsspråk, gester och så vidare. På så sätt kan literacy förekomma i flera olika uttrycksformer. Materialet som förekommer runt omkring barnen och även de metoder som de vuxna använder sig utav me-nas vara en bidragande faktor till hur literacy kan skapas (Fast 2008).

Enligt Fast (2008) inrymmer högläsning det centrala begreppet ``literacy events´´ vilket förklaras som olika tillfällen där barn erfar kunskap av att antingen läsa eller skriva. Hon menar således att om ett litet barn kommer med en bok till en vuxen och vill få den läst, så innebär det att barnet har förstått att de olika symbolerna (krumelurerna) som finns på pappret kommer att ge någon form av berättelse som kan vara roligt att höra. Författaren (Fast 2008) menar vidare att läs-ningen kan vara varierande beroende på barnets ålder samt att det finns många olika sätt att läsa på. För de yngsta barnen handlar läsningen om att titta på bilder och upprepa några enstaka ord som förskollärarna nämner, enligt Fast (2008).

(8)

8

3.2 Emergent literacy

Emergent literacy handlar om att bekanta sig med olika former av böcker och skrifter som barn får möta tidigt. Under 1900-talet uppmärksammade en forskare vid namn Marie Clay att barn in-tresserade sig för bokstäver redan i tidig ålder. Hon menade även att barnen hade olika tillväga-gångssätt för att inhämta kunskap om det. Enligt Clay (1966, refererad i Fast, 2008) börjar barn läs- och skrift-inlärning redan i tidig ålder. Inlärningen sker gradvis och genom samspel med andra människor. Fast (2008) menar att inlärningen inte har någon bestämd tidpunkt. Kunskapen barnen erfar kan ske närsom. Hon förklarar även att inlärningen kan förknippas med symboler, texter och bilder (Fast

2008). Förskollärare är förebilder för barnen så ser de att de vuxna håller i en bok kommer de att vilja ta efter.

Fast (2008) skriver i sin bok att i boken Emergent literacy (Sulzby, 1986 se Fast 2008, s.39) så finns det olika antaganden om emergent literacy. Ett av dem är att literacy börjar innan en for-mell undervisning och att det sker i det dagliga livet genom samspel med vuxna men även genom barnets utforskning på egen hand.

3.3 Språkutveckling

I boken ‘’Barnets tidiga språkutveckling’’ (Söderberg 1988) diskuteras att barnets språkutveckl-ing påverkas av dess omgivnspråkutveckl-ing samtidigt som barnet själv spelar en aktiv roll i denna process, bland annat genom att samspela tillsammans med sin omgivning. Ett sådant meningsfullt sam-spel består, enligt författaren, av olika faktorer där barnets språkutveckling måste förstås ur sitt sammanhang samt där fokus ska finnas på hur barnet kommunicerar både verbalt och icke ver-balt. ``Man studerar samspelet mellan det motoriska, det förståndsmässiga (kognitiva), det emot-ionella (känslomässiga) och det språkliga (Söderberg 1988, sid.11) ´´. Det kan handla exempel-vis huruvida barnet har ögonkontakt med personen som barnet kommunicerar med. Att lära sig läsa och skriva är även det en del av språkutvecklingen. För att samspelet ska bli så givande som möjligt för barnets språkutveckling krävs det engagerade personer i barnets omgivning. Dessa personer. som känner till barnets intressen och förmågor, kan skapa intressanta och lärorika

(9)

dia-9

loger tillsammans med barnet. Barnet ska således både vägledas och utmanas för att kunna ut-vecklas i sitt språk. Enligt författaren (Söderberg 1988) gäller det för förskollärarna runt omkring att förstå och kunna tolka barnet då barnen använder sig av både verbalt och icke verbalt språk. Det är som det nämns under literacybegreppet att barnen, framförallt de yngre använder sig främst av gester, tecken och kroppsspråk. Det är de här strategierna som blir till grund för barnets verbala språkutveckling. Samtidigt blir det tydligt att barnens kommunikationsförmåga utvecklas långt innan det talade språket (Söderberg 1988).

(10)

10

4. Tidigare forskning

I detta kapitel redogör vi för forskning som tidigare gjorts kring högläsning och barns språkut-veckling. Det handlar bland annat om hur vanlig högläsning är i förskolan/förskoleklass, vilka förutsättningar som krävs för att barn ska kunna utveckla sitt språk samt hur stor roll förskollära-ren har i kontexten. För att kunna få relevanta artiklar och studier så har vi bland annat genom-fört en sökning på ERIC databasen samt Libsearch. Dock har vi funnit det mesta av litteraturen på skolans bibliotek.

4.1 Högläsning och språkutveckling

Svensson (2009) undersöker i sin studie hur vanligt det är att läsa för barn i åldern 1–6. Där fick olika lärarstudenter, närmare bestämt 384, dela med sig av sina upplevelser om högläsning på sina praktikplatser i form av enkätundersökningar.

Resultatet visar att lärarstudenterna tyckte att förskollärare läste böcker men inte i tillräckligt hög utsträckning. Förskollärarna läste för barnen som gick i förskoleklass. Dock så skedde detta oft-ast i stora grupper. I förskolan däremot fanns det en tendens till att läsa i lite mindre grupper. Det kom även fram att det var vanligt att läsa för barnen i syftet att få en lugnare miljö eller i väntan på en annan aktivitet vilket också bland annat ledde till att barnen kunde somna under läsningen. Högläsningen antogs inte ske så regelbundet som krävdes för att kunna stimulera barnens språk-utveckling.

En liknande studie (Fast 2007), som genomfördes främst med hjälp av observationer, fokuserar på hur arbetet med språkutvecklingen skiljer sig från förskola till förskola.

Författaren behandlar i en avhandling hur barn möter olika textorienterade aktiviteter i vardagen. Hon valde att följa sju barn både i hemmet och förskolan/skolan under tre års tid. Hennes etno-grafiska datamaterial består av observationer, informella samtal, intervjuer, insamling av barnens teckningar och texter samt ljudupptagning och fotografering. En av slutsatserna i studien innebär att barns upplevelser av textorienterade aktiviteter ter sig olika beroende på vilken förskola bar-net gått på. Förskollärarnas förväntningar visade sig exempelvis vara högre i välbärgade områ-den där barnen utmanas mer jämfört med barnen som gick i förskolor där majoriteten av barnen

(11)

11

hade utländsk bakgrund. I de sistnämnda områdena utmanade förskollärarna inte barnen lika mycket men antagandet att det kunde uppfattas som alltför svårt av barnen. Det visade sig att samtliga barn engagerade sig i någon form av språklig eller skriftlig aktivitet i hemmet men kunde dock inte få uttryck för alla sina språkliga/skriftliga förmågor på just förskolan. En orsak till detta var bristen på de leksaker som används i hemmet men som saknades på förskolan. Av dessa två studier framkommer det tydligt att förskollärarna har ett övergripande ansvar när det kommer till barns språkutveckling. Vad för slags kompetens förskollärare har spelar stor roll men även hur drivande och engagerade de är i just högläsningen. Studierna visar tydligt att ju bättre interaktion förskollärarna har med barnen desto lättare att fånga deras intresse, vilket även framkommer i den följande internationella studien.

Dickinson och Caswell (2007) visar i en engelsk studie att barn upplever varierande erfarenheter av läsning beroende på deras familjs inkomst, utbildning och språkliga bakgrund. Därför är det av stor betydelse att sätta in insatser redan i förskoleåldern. Studien nämner resultatet av ett in-gripande i lärarnas arbete gällande barns språkutveckling där lärarna fick delta i ett program be-nämnd Literacy Environment Enrichment Program (LEEP). I studien poängteras att det finns forskning som tyder på att en god interaktion mellan barn och förskollärare samt kunskap om olika språkliga verktyg vid språkliga svårigheter kan underlätta barns språkutveckling. Det för-klarades som att det fanns ett samband mellan miljön som barnen befinner sig i och deras språk-utveckling. Miljön kunde nämligen främja barns språk. Syftet med programmet var att ge lärarna de nödvändiga verktyg som kan bidra till barns språk och läsförmåga.

Resultatet av programmets (LEEP) intervention visar att de medverkande lärarna förändrade sin klassrumsmiljö och använde sig av fler språkliga verktyg än tidigare, vilket i sin tur innebar en positiv påverkan på barns språk och läsutveckling.

4.2 Boksamtal

En studie gjordes av Price, Bradley och Smith (2012) i USA där fokus låg på att undersöka hur 20 förskollärare gick tillväga när de förde olika former av boksamtal tillsammans med barnen.

(12)

12

Med boksamtal menar författarna att förskollärarna tillsammans med barnen för en diskussion kring både sagoböcker och faktaböcker. Den här studien skiljer lite åt från de föregående nämnda genom att materialet till studien i största del bestod av filminspelningar.

Oftast valde deltagarna i studien att läsa sagoböcker före faktaböcker och läsningen skedde oftast i helgrupp, dock så förklarade hälften att de även läste i mindre grupper minst en gång om dagen. Utifrån studiens resultat framgår det att det finns tre olika sätt att föra en diskussion på kring en bok: 1) genom ett samkonstruktivt tillvägagångssätt, 2) genom ett didaktiskt interaktionellt tillvägagångssätt samt 3) genom ett prestationsorienterat tillvägagångssätt. Det sistnämna tillvägagagångssättet resulterade i att barns ordförråd utvecklades förvånansvärt bättre jämfört med de andra metoderna. Dock så framgick det alla slags boksamtal gynnade barns

språkutveckling. Det som även tas upp är att förskollärare hade olika strategier för hur de involverade barnen i bokens handling och fick de att interagera. En strategi behöver inte vara bättre än en annan utan olika strategier leder till att barnen får olika erfarenheter, enligt forskarna.

4.3 Sång som språklig metod

Utöver högläsning är en sång en vanlig metod som används för att utveckla barns språk (Björk-lund 2008). Sångerna sjungs oftast vid samlingar och kan anpassas efter barnens ålder och kom-bineras ibland med kroppsspråk och tecken. En viss sång kan exempelvis sjungas för att markera att det är dags att äta. Sånger består ofta av rim och även om barnen inte kan sjunga hela sången kan de delta genom att använda kroppsspråk och fylla i med de ord de kan. Även föremål kan an-vändas till sångerna för att tydliggöra vad sången handlar om för barnen.

Författaren menar vidare att det även är relevant att anpassa läsningen efter barnens egna behov och förutsättningar. Högläsning behöver således inte utesluta en kombination av varierande kon-kreta hjälpverktyg.

(13)

13

5. Metod

I detta kapitel kommer vi att redogöra för vårt metodval samt hur urvalet och genomförandet av undersökningen. Vi kommer även att förklara hur vi bearbetat materialet i studien och hur vi gått tillväga med de etiska övervägandena.

5.1 Metodval

Vi har valt att göra en kvalitativ studie. Anledningen till detta är för att vi vill undersöka förskol-lärarnas uppfattning om hur högläsning kan påverka barns språkutveckling samt ta reda på vilka språkliga metoder som används utöver det. Genom att intervjua dem kunde vi få en djupare för-ståelse för förskollärarnas egna erfarenheter och upplevelser (Alvehus 2013). Våra intervjuer be-stod av några huvudfrågor som ställdes till alla informanter. Dessa frågor berör förskollärarnas uppfattning om högläsningen alltså vilka funktioner högläsningen fyller hos barnen och hur de arbetar med den i förskoleverksamheten. Syftet med vår studie har påverkat intervjufrågornas ut-formning. Enligt Stukat (2005) kan semistrukturerade intervjufrågor ge bättre svar än strukture-rade frågor. Semistrukturestrukture-rade frågor är förutbestämda frågor samtidigt som det ger dig möjlig-het att ställa mer individuella följdfrågor. Dessutom leder det även till att samspelet mellan infor-manten och intervjuare ger djupa och informativa svar.

Enligt Stukat (2005) finns det en nackdel med att intervjuer och detta handlar om hur sannings-enliga svaren som informanterna ger är.

5.2 Urval

Vi har valt att genomföra intervjuerna på 6 olika förskolor i Skåne, på grund av att det underlät-tades för oss att komma i kontakt med förskollärare som vi kunde intervjua. Urvalet av intervju-personerna bestämdes således i förväg eftersom vi hade tidigare frågat våra handledare under verksamhetsförlagda utbildningen, om de var villiga att delta i undersökningen. Denna metod kallas för bekvämlighetsurval (Alvehus 2013). Vi har därför valt att genomföra intervjuerna på

(14)

14

våra vfu- platser samt våra arbetsplatser. Intervjuerna har skett med förskollärare av den anled-ningen att vi vill få deras syn på vad för funktion högläsanled-ningens har på barn språkutveckling. In-tervjuerna har skett med förskollärare som har allt från 3 år till 8 års erfarenhet.

5.3 Genomförande och bearbetning

En kvalitativ metod kan ge den nödvändiga information som behövs. Vi började med att kon-takta förskolechefen som finns på de olika förskolorna för att få ett godkännande. Därefter läm-nade vi ut samtyckesblanketter där det framgick vad studien handlade om och vad det skulle in-nebära att delta i den.

Vi bokade tid och plats med alla 6 förskollärare efter deras önskemål. Varje intervju pågick i ca 20–30 minuter på förskollärarens arbetsplats. Vi bestämde att en av oss skulle ställa frågor och att den andra skulle anteckna. Vi skickade även ut de 10 förbestämda frågorna via mailkorre-spondens till intervjupersonerna i förväg för att de skulle känna sig förberedda. För att kunna få mer reflekterande svar på våra frågor använde vi oss av ytterligare följdfrågor. Alvehus (2013) skriver att som intervjuare är det viktigt att lyssna aktivt samt att be intervjupersonerna att ge ex-empel för att kunna följa upp de intressanta spåren. Han beskriver hur en intervju kan få fram personliga åsikter och tankar som inte kan urskiljas i en kvantitativ undersökning. Under inter-vjuerna har vi haft ögonkontakt med informanterna, för att skapa en bättre dialog.

5.4 Analys av material

Vi påbörjade den här studien med antagandet att högläsning gav en positiv effekt på barns språkutveckling. Dock visste vi inte hur detta gestaltades. Därmed utformades frågorna för att på något sätt kunna undersöka förskollärarnas uppfattning om hur högläsning kan ha en positiv inverkan. Under intervjuerna hade vi fört anteckningar som vi då läste om flera gånger. Vid bearbetning av datamaterialet transkriberades allt och vi försökte få med allt det väsentliga samtidigt som vi försökte gör det tydligare för oss. Detta för att kunna sortera ut det mest viktiga alltså det som passade in med studiens frågeställningar. Sedan gjorde vi något som Alvehus (2013) kallar för tematisering där vi sorterade allt och skapade olika rubriker för samtliga svar.

(15)

15

Detta ledde till att materialet förkortades och detta underlättade det att få in allt i studien. När vi sedan analyserade materialet använde vi de teoretiska begreppen literacy, emergent literacy samt språkutveckling.

Vi har utgått från våra forskningsfrågor i analysen som rubriker. Detta har vi gjort för att vi har funnit ett mönster i vårt insamlade datamaterial som besvarade de olika forskningsfrågorna och har därför placerat in de under de olika rubrikerna. På varje frågeställning som studien haft, har vi matchat in material från intervjuerna som vi själva tyckt passat in och gett svar på frågorna. Vissa av intervjusvaren gick in i varandra och vi fick därför försöka sortera in material under den rubrik vi tyckte passade bäst in med tanke på förskollärarnas svar. Vi jämförde vilka olikheter och likheter som fanns mellan informanternas svar. Målet var att försöka analysera allt med hjälp av olika teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Det underlättade att markera likheter och skillnaden i olika färger för att verkligen tydliggöra det för oss.

Flera uppgav till exempel att de använde sig av bilder som verktyg vid högläsning och där såg vi en likhet. Att flera tyckte att läsningen var lika viktig oavsett om den var planerad eller spontan. Då flera pratade om just detta tyckte vi att det var en viktig bit att ta med i arbetet. Något annat de flesta pratade om var hur viktigt det var att läsningen skulle ske i mindre grupper där alla barn fick chans att både ses och höras och detta var en förutsättning för att läsningen skulle bli av. Detta matchade vi ihop till frågeställningen vad krävs för en lyckad högläsning. På

frågeställningen vilka funktioner anser förskollärarna att högläsningen fyller för barns

språkutveckling hade vi en intervjufråga som lydde: Märker ni att högläsning gjort en skillnad på barnens språkutveckling? Å i så fall på vilket sätt? Här kände vi att intervjufrågan gav svar på vår forskningsfråga och valde då att samla det besvarade materialet under denna rubrik.

En av frågeställningarna vi haft handlar om högläsningens effekter och de svaren vi fick på den frågan tyckte vi var relevanta att ta med då det var ett syfte med vår studie. Där fanns även en informant som var ensam om att uppge att de ofta använde sig av ipaden vid högläsning och detta tyckte vi var intressant att ta med även den informant som berättade att de använde sig av ett verktyg som kallas för läsfixarna. Slutligen ville vi ta upp flera verktyg som deltagarna diskuterade om för att göra det klart på vilka sätt som det går att arbeta med barns

(16)

16

5.5 Etiska överväganden

När man genomför forskning finns det fyra huvudkrav som ska följas enligt vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Dessa krav består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi följde informationskravet genom att informera om studiens syfte både till förskolecheferna samt de förskollärare som skulle delta. Vi förklarade även att det inte var ett krav att delta och hur det insamlade materialet skulle behandlas. Samtyckeskravet då samtyckesblanketterna vi lämnade ut krävde samtliga deltagarnas godkännanden och undertecknanden. Det var alltså endast de som skrivit under som fick vara med i undersökningen. Genom att förklara hur alla personuppgifter och insamlad data skulle hanteras och att personerna inte skulle gå att identifieras följde vi även konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet handlar om att det insamlade materialet enbart ska an-vändas i vår studie och inte får utnyttjas i andra sammanhang och den principen har vi arbetat ef-ter. Det kan tilläggas att samtliga namn i studien är fiktiva.

5.6 Presentation av deltagarna

Förskola 1

Larine har arbetet som barnskötare med olika åldrar i 21 år, har därefter utbildade sig till förskol-lärare och arbetat med det i ca 6 år. Hon hade varierande arbetsplatser där hon har jobbat i för-skoleklassen, årskurs 1 och språkavdelning 3–6.

Förskola 2

Adriana har arbetat som barnskötare via vikariebanken under hennes studietid som förskollärare. Hon har nu arbetat som förskollärare i 3 år och arbetar på en småbarnsavdelning 1–3 år.

Förskola 3

Ulla-Britt har arbetat som barnskötare i 19 år på olika avdelningar och med olika åldrar. Idag ar-betar hon som förskollärare och har jobbat som det i 3 år.

(17)

17

Förskola 4

Annika har arbetat som barnskötare i 10 år och 3 år som förskollärare. Arbetar på små barns av-delning.

Förskola 5

Stina har arbetat som förskollärare i 5 ½ år som förskollärare, har arbetat lite under studietiden som vikarie på olika förskolor. Idag arbetar hon med olika åldrar 1–5 år.

Förskola 6

Hanin har arbetat som barnskötare i 16 år och som förskollärare i 1,5 år, hon arbetar på små-barnsavdelning 1–3 år.

(18)

18

6. Resultat

I detta kapitel beskriver vi studiens resultat vi kommit fram till utifrån intervjusvaren som vi samlade in och sammanställt. Nedan redogör vi för de olika avsnitten som utformades utifrån studiens frågeställningar och syfte. Dessa är:

Vad är förskollärares uppfattning om högläsning i förskolan?

Vilka funktioner anser förskollärare att högläsningen fyller för barns språkutveckling? Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna?

Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera barnens språkutveckl-ing?

Informanterna i detta kapitel har fiktiva namn som vi redogör nedan.

6.1 Förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan

Det varierar hur undersökningsdeltagarna uppfattade högläsningsstunderna. Samtliga anser att det är viktiga tillfällen att arbeta med barns språk. Flera av informanterna poängtera att det finns två olika varianter av högläsning. Den spontana och den planerade läsningen. Alla informanter är eniga om att högläsningen oftast sker dagligen, samt att det sker tillsammans med barnen. Det som även kom fram från intervjuerna var att förskollärarna minst läser tre gånger under en vecka och där är alla eniga om att de vissa gånger läser flera gånger på en och samma dag. Fem av sex informanter berättar att högläsningen ofta kan vara spontan. En av dem förklarar att det beror helt på förskollärarna. Bestäms det att barnen ska läsas för regelbundet skapas ett intresse redan där. Det märks då framförallt när barnen själva kan gå till förskollärarna med en bok då och då och fråga om de vill läsa för dem. Vissa barn kan inte alltid delta i den gemensamma läsningen av olika anledningar och då passar det fint att sitta ensam med det barnet och läsa för det om det nu finns möjlighet för det.

(19)

19

Ulla-Britt: vi läser varje dag för barnen, vi behöver inte planera in lässtunder, ibland brukar barnen komma fram med en bok själva som de hade valt och vill att vi ska läsa, där sker den spontana läsningen.

En del av informanterna berättar att läsningen kan fortgå tills barnen inte tappar intresset och koncentrationen, de menar att när ett barn tappar intresset för läsning då ska läsningen avbrytas.

Larine: det ska läsas för barnen varje dag, vi har i regel och planerat att vi ska läsa för barnen varje dag efter frukosten, då barnen är mätta och som mest mottagliga, detta är ett sätt för oss att kunna arbeta med sagan utifrån ett tema som man kan arbeta med en länge tid.

Utöver de håller de flesta förskollärarna med om att högläsning under förmiddagen är det bästa tillfället för barnen att kunna koncentrera sig på. Det är den tid då barnen upplevs som mest alerta och mottagliga för ny kunskap. De allra flesta pedagogiska aktiviteterna planeras och ge-nomförs på förmiddagen enligt deltagarna.

6.2 Funktioner som förskollärarna anser

att högläsningen fyller för barns

språkut-veckling

En del av undersökningsdeltagarna har påpekade vikten av att högläsning stunderna har en stor betydelse för barnens språkutveckling. Förskolorna som deltog i studien hade flerspråkiga barn och vid frågan om de märker att högläsning gjort en skillnad på barnens språkutveckling och de-hade liknande svar.

Larine: Klart att vi märker skillnad, först och främst lär sig barnen nya ord, de blir nyfikna på bokstäver. Barnens ordförråd ökar, de får bättre språkförståelse. I början av åren kan man inte höra det på många av barnen men under tiden märker man hur de använder de ord som de har hört. ¨

Sara:när vi läser är vi väldigt noga med att vi läser samma saga flera gånger.

Stina: Vi är noggranna med att benämna olika begrepp och diskutera dem så att barnen verkli-gen förstår innebörden av dem.

(20)

20

Utifrån dessa uttalanden kan det finnas flera fördelar med att läsa för barnen. Förskollärarna an-ser att barns språk utvecklas då deras ordförråd ökar. Regelbunden läsning har alltså en positiv inverkan på barns språk. Barnen får samtidigt tid att lära sig att lyssna samt få uttryck för sina tankar och funderingar kring bokens handling.

Att läsa samma bok flera gånger är även till barnens fördel enligt två av deltagarna. Barnet får tid att verkligen sätta sin i handlingen och hela tiden öka sin förståelse kring den. Frågor kan uppstå när barnet hunnit smälta berättelsen som hen kan få uttryck för i diskussioner kring den.

Två av förskollärarna berättade att de ingått i ett språkprojekt som kallas för 3600 berättelser och som pågår i den staden de arbetar i. Projektet går ut på att det finns cirka 3600 barn som går i för-skolan i den staden som alla bär på unika berättelser. Det som hände var att barnen fick berätta och ta del av varandras erfarenheter och upplevelser under en viss tid för att på så sätt arbeta med språket.

Hanin: Vi la snabbt märke till hur barnens ordförråd blev större och hur många nya begrepp de hade lärt sig.

Larine: Barnen kan lära sig och utvecklas mycket av högläsning då barnen kan utveckla sitt språk. Genom högläsning kan barnen lära sig matematik, utveckla sin fantasi och förmåga att uttrycka sina tankar. Många av barnens lekar är inspirerade utav böcker vi läst tillsammans.

Slutligen anser förskollärarna att högläsning innebär en positiv effekt på barns fantasiutveckling. Två av förskollärarna var även eniga om att påpeka att en av högläsningens många fördelar var att de la märke till att barnens fantasi utvecklas. Förskollärarna på avdelningen observerade att detta gestaltades i framförallt deras lek.

6.3 Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna?

Något som de flesta svarade i intervjuerna var att miljön spelar en stor roll för högläsningen och för hur barnen skulle ta till sig av den. Några av dem svarar även att de även har ett gemensamt bibliotek på förskolan som de kan gå iväg till där utbudet av böcker är större än den på avdel-ningen.

(21)

21

Stina: Böckerna på avdelningen är tillgängliga för alla barn, detta för att väcka ett intresse för böcker. Vi har även ett bibliotek på vår förskola, där det finns böcker för alla åldrar samt böcker på andra språk.

Annika:Vi har ett bibliotek vi försöker gå väg till i alla fall en gång om dagen när det är ledigt. Sen har vi även ett litet rum på avdelningen som är till för den spontana läsningen. Där finns det böcker, dämpad belysning och kuddar att sitta på.

Stina: Man kan även skapa en inbjudande miljö för att locka barnen exempelvis rekvisita till böcker, sitta på en magisk matta m.m.

En förskollärare förklarar att trots att de saknar ett bibliotek på förskolan är detta ett mål de gärna vill uppfylla på att ha ett specifikt utrymme just för läsning.

Adriana:Vi håller på och skapar ett litet bibliotek för vår förskola. Där kommer vi ofta gå in i mindre grupper och läsa för barnen.

En annan förutsättning för en god lässtund enligt samtliga deltagare är att barnen är indelade i grupper vid dessa tillfällen. Detta är ett återkommande svar genom alla intervjuer. Att läsa kräver ofta fokus från barnen och då är lugn och ro ett måste. Dessa grupper delas oftast in efter ålder och mognad för att läsningen kan anpassas utefter det. En annan fördel med att ha mindre grup-per är att barnen lättare kan komma till tals under dessa stunder. Barnen kan komma med frågor och tankar under lässtunden utan att det varken drar över tid eller blir för högljutt.

Stina: Sen är det viktigt att prata tillsammans med barnen om vad boken handlar om, för att få höra barnens reflektion och fantasi, men även prata om bilder som finns i böckerna. Kul att höra hur barnen refererar och kopplar till sina erfarenheter via böcker som vi läser på

avdel-ningen/biblioteket.

Att barnen aktivt deltar i läsningen är ett mål de flesta vill nå för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av det. Det visar på att barnen är intresserade och hänger med i läsningen.

(22)

22

Stina: Vi introducerar samt förbereder barnen på hur högläsningen ska gå till genom rekvisita samt reflektera tillsammans med barnen om böcker. Barnen ibland får välja böcker som dem vill läsa, som då skapar en vilja till att

lyssna p.g.a. barnen har själva valt böckerna.

Samtliga deltagare svarade alltså att barnen fick vara med och delta i högläsningen på

ett eller annat sätt. Antingen fick de ha inflytande över val av bok eller så kunde de delta i dis-kussionen kring bokens handling. Detta var enligt dem en god förutsättning för att få lässtund där alla barn kände att de har något slags inflytande.

6.4 Vilka metoder använder förskollärarna sig av i förskolan för att stimulera

bar-nens språkutveckling?

Nedanför redovisas vilka språkliga verktyg som används av samtliga förskolor. Tabell 1. Språkliga verktyg

Förskola Verktyg

Förskola 1 TAKK, bildstöd, sång, rim och ramsor,

Förskola 2 Bilder, flanosagor, projektorn, QR koder,

dockor, skapande,

Förskola 3 Bilder, TAKK, ipad

Förskola 4 Drama, gestaltning, TAKK, flanosagor, bilder,

(23)

23

Förskola 5 Läsfixarna, sång, rytmik, rim och ramsor,

fla-nosagor, boksamtal

Förskola 6 Flanosagor, språkpåsar, bilder

Samtliga deltagare svarade att de använde sig av någon form av pedagogiskt verktyg för att ut-veckla barns språk. Ett återkommande verktyg för samtliga förskollärare som svarat på frågan vilka verktyg som används vid högläsningen har varit TAKK, tecken och bilder. En av delta-garna svarade att de ofta använde ipaden till hjälp medan en annan svarade att de använde sig av QR koder. Då spelade de in en saga på flera olika språk som barnen sedan kunde lyssna på själva.

En av förskollärarna, Stina svarade att de använde sig av följande verktyg under högläsning.

Vi har arbetat med en metod som heter läsfixarna. Tillsammans med pedagog får de pröva att använda de olika läsfixarna. Dessa fyra läsfixare konkretiseras och personifieras genom bilder på Spågumman, Detektiven, Reportern och Cowboyen.

Spågumman Julia: Hon hjälper oss att genom bilderna samt rubrik förutspå vad en bok/text kommer att handla om.

Frågeapan: Han ställer frågor i texten.

Fröken detektiv:Hjälper till att reda ut oklarheter i texten.

Cowboy-Jim: Hjälper barnen att avslutningsvis sammanfatta berättelsen.

Verktyget som används på denna förskola ska enligt förskolläraren underlätta kommunikationen och förståelsen för barnen vid högläsningen. Detta då det uppstår frågor och diskussioner som barnen kan samtala om tillsammans.

(24)

24

När vi läser använder vi oss av bilder och flanosagor. Det gör det lättare för barnen att hänga med i handlingen samtidigt som det tycker det är roligare.

Även flanosagor är något flera förskolor uppgav att de jobbade med. En av orsakerna är att fla-nosagor består av bilder som visar på handlingen i berättelsen. Dessutom kan flanobilderna sättas upp successivt och då kan barnen kan hänga med utan att det blir för mycket på en gång. Sedan kunde det föras en diskussion kring varje bild som sattes upp.

Annika: Vi sjunger en del vid samlingen. Jag tycker att sånger har en stor påverkan på barnets språk, barnen lär sig nya ord genom sånger och jag tror att detta beror på att man upprepar samma sånger ofta.

Ulla-Britt:Vi har ett antal appar på ipaden som stimulerar barns språk. Vissa upprepar även ord och sånger på fler språk än svenska vilket är uppskattat av barnen.

Flera av deltagarna uppgav att de sjunger med barnen vid varje samling. De använder sig av sångpåsar med djur och rim och ramsor. En av deltagarna sa att de använder ipaden som innehöll språkappar där det finns sånger på flera olika språk. Just att sjunga passar de flesta barnen och kan anpassas efter barnens ålder. Barnen får tillfället att lära sig nya ord och öka sitt ordförråd på ett roligt och lärorikt sätt. En av förskollärarna svarade att det som är bra med sång är att de ofta repeterar vissa ord och meningar samtidigt som de går att hänga med även kroppsligt och melo-diskt. Dessutom behöver inte barnen kunna alla orden direkt utan de kan fylla i vissa ord som de kan tills de lärt sig hela sången.

(25)

25

7. Analys och slutsatser

I detta avsnitt analyseras resultatet utifrån valda teoretiska begrepp som är literacy, emergent lite-racy och språkutveckling. Som i föregående avsnitt är analysen indelad i rubriker efter studiens frågeställningar.

7.1 Förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan

Undersökningen av studien har visat att högläsningen är ett viktigt moment i förskolan, som en-ligt våra informanter ger möjlighet för en god språkutveckling. Enen-ligt förskollärarna ska det läsas varje dag för barnen och är ett mål för samtliga deltagarna. Om materialet utifrån den här studien jämförs med Svenssons (2009) data kan slutsatsen dras att högläsningen har fått en allt större be-tydelse. Ett av bevisen för det här är att två av förskolorna vi intervjuade berättade att de varit med i ett språkprojekt som en av städerna de arbetat i anordnat. Redan där känns det som att barns språk tas mer på allvar och är en viktig förutsättning för att barnen ska kunna delta i olika slags aktiviteter.

Enligt Ekström (2004) bör läsningen ske vid en tidpunkt då barnen är mest mottagliga för att lyssna, alltså under tider då de inte är hungriga eller trötta till exempel. Detta är även deltagarna noggranna med när det gäller att planera och hålla i läsaktiviteterna. Att detta sker under tillfällen då barnen kan ta in kunskapen som bäst.

Något en av deltagarna även förklarade är att intresset för läsning är något som måste skapas och inget som sker över en dag. Det är ett projekt i sig.

7.2 Funktioner som förskollärarna anser

att högläsningen fyller för barns

språkut-veckling

De som deltog i studien uppgav att barnen redan i tidig ålder bör introduceras till böcker. De-minkovic, Eriksson och Fellenius (2006) hävdar att redan i tidig ålder, genom vuxnas högläsning

(26)

26

av böcker och samtalen om de “kan” det leda till att vissa effekter kan synas exempel tidig litera-cyutveckling.

Språkutveckling sker genom interaktion och socialisation (Dominkovic, et. al 2006). Studiens resultat tar upp vikten av högläsning där alla deltagare hävdar att den har en stor betydelse för barnens språkutveckling och att barnen lär sig av varandra under lässtunderna. De utbyter tankar får ställa sina frågor och höra varandras svar. Det kan kopplas till den tidigare forskning där Svensson (2009) skriver att de slutsatserna som man kan dra utifrån Vygytskjis teorier att barnen bör få möjlighet att kunna samspela med andra barn och vuxna i olika åldrar. Detta för att genom barnets samspel med vuxna och barn kan de få möjlighet att utmanas i sin inlärning. Här blir be-greppet emergent literacy tydligt där förskollärarna berättar att barnen får möta olika slags böcker vardagligen. Att de introduceras till olika skrifter (kan även vara symboler, tecken och siffor) underlättar i sin tur deras läsförmåga (Fast 2008).

I avsnittet tidigare forskning diskuterades Fasts studie (2007) där visade resultatet att barns språkutveckling hänger mycket på hur drivande förskollärarna är. Vad för krav de har och om de är anpassade till barnen genom att inte vara alltför höga men tillräckligt höga för att kunna ut-mana dem. Även detta är en avgörande faktor till hur barnen lär sig under högläsningsstunderna.

7.3 Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna?

För att högläsningen ska vara givande ansåg förskollärarna bland annat att själva miljön där läs-ningen sker ska vara inbjudande. Det är vi förskollärare som kan skapa en lockande miljö som ger dem förutsättningarna som krävs och som bjuder in barnen för lärande. Detta gäller framför-allt för de stunder barnen ska ägna åt läsning (Ekström 2004). En annan viktig förutsättning som förskollärarna var ense om var att läsningen ska ske i små grupper. Detta var något som alla tyckte var en av de viktigaste förutsättningarna. Förskollärarna ansvarar för att aktiviteter som läsning både är rolig och lärorik men även att den är anpassad efter barnens behov. Där ska fin-nas möjligheter för barnen att kunna uttrycka sig och samtala om olika frågor och funderingar de har (Skolverket 2018). Därmed är det förståeligt att små grupper underlättar det för förskollära-ren och barnen att få ta del av varandras tankar. Det blir lugnare och lättare att koncentrera sig

(27)

27

för alla involverade samtidigt som alla kan ta lite plats. Eftersom förskollärarna även tyckte att det var viktigt att barnen var med och deltog i själva planeringen och genomförandet av läs-ningen underlättas även detta om det sker i mindre grupper. Det blir svårare att låta barnen vara med och välja saga/bok om det är en barngrupp på totalt 20 barn som ska vara med och be-stämma och samtala kring den. Detta tog även Svensson (2009) upp i sin studie att det var van-ligt att högläsningen ofta skedde i mindre grupper i förskolan medan det var tvärtom när barnen kom upp i skolåldern.

7.4 Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera

bar-nens språkutveckling?

De som deltog i studien uppgav att de använde flera olika verktyg för att främja barns språkut-veckling. Språkvertyget läsfixarna som Stina uppgav att de använde sig ut av för att öka barns läsförståelse kan kopplas till Price, Bradley och Smith (2012) studie där det visade sig att dis-kussioner kring böckernas handling oftast främjar barns språk och literacy. Genom att förskollä-raren har olika former av boksamtal med barnen sker enligt Björklund (2010) ett socialt samspel där förskolläraren kan få syn på barns verbala och ickeverbala kommunikationsförmåga. Då det nämnts tidigare att barnet kan kommunicera långt innan det verbala språket kommer kan detta synliggöras under boksamtalet genom att förskolläraren observerar barns agerande (Björklund 2010). Samtidigt kan barnen få tillfälle att stimuleras och utmanas i språket (både verbala och ickeverbala) då detta är ett ansvar som ligger på förskolläraren (Skolverket 2018).

Ett återkommande verktyg för samtliga deltagare är bilder och TAKK. Björklund (2010) menar att i dagens samhälle får barn uppleva olika tecken och bilder redan från tidig ålder då de finns överallt runtomkring dem. Genom att barn använder sig av bilder och olika tecken blir detta en del av deras kommunikativa vardag.

Utifrån det Björklund (2010) förklarat kan det förstås som att förskollärarna använder tecken och bilder för att stärka barns literacy. Andra verktyg som används är rim och ramsor, flanosagor, dockor, drama och ipaden. Alla dessa metoder som förskollärarna använder sig av är olika

(28)

28

uttrycksformer som tillhör literacy och ger barnen chansen att både uttrycka sig verbalt och ickeverbalt samtidigt som de får tillfälle att utmana och utveckla dessa förmågor (Fast 2008). Att kommunicera med hjälp av olika metoder är även något förskolans läroplan tar upp. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans (Skolverket 2018, sid 14).

Vidare består dessa literacy events som barn och förskollärare deltar i när de möter skrifter av olika slag, av sociala samspel där barn och förskollärare kan få ta del av varandras erfarenheter och lära sig av varandra (Björklund 2010). Ett exempel på detta kan vara att förskolläraren sitter och läser och bläddrar i en bok. Barnen iakttar då förskolläraren och börjar ta efter med samma handlingar för att sedan förstå att detta är något som även de kommer att klara av att göra på egen hand med lite stöd från de vuxna runtomkring dem (Björklund 2010). Detta kan även kopplas samman till begreppet emergent literacy där själva processen mot läsandet och skrivandet blir tydligt (Fast 2008).

En metod som alla deltagare berättade att de använde sig av var sång. Sången kunde anpassas utefter barnen och var ett både roligt och lärorikt sätt att lära sig nya ord på även för de allra minsta som kunde hänga med även kroppsligt.

Det blir tydligt att samtliga förskolor engagerar sig i högläsning för barnen på ett eller annat sätt. Detta för att både underlätta förståelsen för böckernas handling men även för att skapa intresse och nyfikenhet. Ofta används ett eller flera verktyg då barnen lär sig på olika sätt och ett som inte passar det ena barnet kanske passar det andra. En kombination av olika verktyg sägs vara ett bra sätt att gå tillväga. En metod är enligt deltagarna inte bättre än en annan utan slutsatsen är att olika metoder kompletterar varandra som därmed stärker barnens språk i längden.

(29)

29

8. Diskussion

I följande avsnitt diskuteras val av metod och resultat i samband med tidigare forskning. Slutli-gen ges förslag på ämnet kan fortsättas forska vidare i.

8.1 Resultatdiskussion

Syftet med arbetet var att undersöka vilken syn förskollärare har på högläsning och vilka funkt-ioner det fyller för barens språkutveckling. Vi använde oss utifrån en kvalitativ undersökning i form av intervjufrågor. Vi valde att utföra vår undersökning på de förskolorna som vi arbetar och haft vår VFU på. Våra tre huvudfrågor som vi ställde till undersökningsdeltagarna utifrån våra frågeställningar var:

Hur arbetar ni med högläsningen i förskola?

• Vilka funktioner anser förskolläraren att högläsningen fyller för barnens språkutveckl-ing?

Vilka andra metoder förutom högläsning använder ni för att stimulera barnens språkut-veckling?

En av frågorna vi hade som deltagarna hade svårt att besvara var hur de hade kunnat utveckla sitt sätt att arbeta med barns språkutveckling. De tyckte att det var svårt att ge konkreta förslag på frågan. Dock var de alla eniga om att de alltid kunde ta till sig av andra metoder för att tillföra något nytt till förskolan och att de ständigt försökte finna inspiration på olika sätt. Till exempel genom att söka på internet, diskutera med sina kollegor och att besöka andra förskolor. Det vi kom fram till utifrån vårt insamlade data och analysen är att högläsningen har en viktig funktion för barnens språkutveckling samt att högläsningen är viktig för alla barn. Fast (2008) håller med om detta då hon menar att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg som fyller många funktioner och är en inkörsport till att lära sig läsa och skriva på egen hand.

I vår studie blev det tydligt att genom högläsningen ökar barnens ordförråd och de får tillfälle att samspela och kommunicera med andra barn och förskollärare där dem delar med sig av sina

(30)

30

språkliga kunskaper. Enligt Fast (2008) kan det leda till att barnen har en större möjlighet för in-lärning. Det här stämmer överens med vad samtliga informanter har berättat.

Tydligt i resultatet framkom det att högläsningen inte bara handlar om att läsa högt utan att lite-racy kommer in parallellt i arbetet. Detta var synligt genom förskollärarnas arbete med litelite-racy där de berättar att de använder sig av språkpåsar som de lånar från biblioteket och även att bar-nen har fått möjlighet att möta texter av olika slag på ett eller annat sätt.

Vi känner att vi uppnått syftet med denna studie och fått svar på de frågeställningar vi haft. Re-sultatet visade att samtliga förskollärare anser att läsning fyller en viktig funktion. De menar att barns språkutveckling utvecklas i form av större ordförråd, tillfälle att reflektera och uttrycka sina tankar och åsikter samt mer utvecklad fantasi. Det som blev tydligt var att det finns lite olika sätt att arbeta kring högläsning men att många arbetar på liknande sätt då de oftast kombinerar läsning med samtal, bilder, dockor och andra slags verktyg. Detta för att få ut så mycket som möjligt av läsningen och för att den ska uppfattas som givande men samtidigt rolig av barnen. Det blir tydligt att barnens intresse utav läsning hänger mycket på hur stort engagemang förskol-lärarna har på det. Intresserar sig p förskolförskol-lärarna för barns språkutveckling och ständigt försöker finna nya verktyg och metoder att ta till sig kan det bara gå framåt. Detta kan jämföras med av Dickinson och Caswells studie (2007) i tidigare forskning där resultatet visade att en kombinat-ion av olika språkliga verktyg är bra för att stödja barns språk och att en god interaktkombinat-ion med för-skollärarna kan spela en stor roll för hur barnen tar till sig av den nya kunskapen. Har förskollä-rarna en god relation till barnen kan deras positiva inställning smitta av sig på barnen och under-lätta deras lärande. Jämförs svaren från de olika förskollärarna blir det synligt att vissa möjligtvis är mer drivande än andra. Detta framkommer då vissa till exempel använder ett flertal metoder för att främja barns språk medan andra nöjer sig med ett par metoder. Detta gäller framförallt förskolläraren som förklarade att de använde sig av verktyget läsfixarna som verkligen är anpass-sat för att arbeta med emergent literacy där barn både kan bekanta sig med texter och får öva på att diskutera böckernas handling. Något som inte framkommer i studien är vilka förutsättningar de olika förskolorna har. Har de utrymme för ett bibliotek på förskolan eller ens ett utrymme för att kunna läsa i lugn och ro på avdelningen. Finns det böcker av olika slag. För att kunna ta en grupp med barn och läsa för dem antar vi att det ska finnas både tid och möjlighet att göra det. Är det för stora barngrupper och för få personal är det antagligen svårt att få till det. Detsamma

(31)

31

gäller om det finns barn i behov av särskilt stöd där det behövs extra resurser men inte finns det. Enligt läroplanen ska förskoleverksamheten anpassas efter varje barns individuella behov (Skol-verket 2018). Då får aktiviteterna anpassas så att det på något sätt går ihop med hela barngruppen och vi med erfarenhet av att arbeta på förskolan vet att det inte är lätt och att man ibland får göra det bästa man kan av situationen. Trots att läroplanen lägger vikt på att förskolan ska arbeta med barns språkutveckling så går det inte alltid ihop med de förutsättningarna själva förskolan har. Förskollärarna får göra sitt yttersta för att kunna arbeta med detta så gott som det går och det är något som vi som blivande förskollärare får tänka på. Det finns säkert mycket som vill och ska göras men som inte alltid kommer att kunna gå och att man helt enkelt får vara flexibel på det sättet.

8.2 Metoddiskussion

I vår studie har vi utgått från kvalitativa data och med detta finns det både för-och nackdelar. Fördelen är att vi fått svar på våra frågor och även fått ett annat perspektiv på vad högläsning egentligen innebär. Vi har fått reda på flera språkmetoder som används på de olika förskolorna. Nackdelen är att en kvalitativ studie inte alltid kan garantera helt sanningsenliga svar och då vi utförde denna studie på arbetsplatser där vi själva varit involverade på tidigare kan detta haft en viss påverkan på svaren. Dock är vi osäkra på hur, då det både kan påverkat så svaren inte varit helt sanningsenliga för att förskollärares arbete kring språkutveckling ska låta bättre än vad den är. Eller så kan det ha påverkat svaren genom att det varit mer sanningsenliga då vi känner till förskolorna och förskollärarna inte sett någon anledning till att vara oärliga.

En annan nackdel med en kvalitativ studie är kontrolleffekten som innebär helt enkelt att vi som utför studien påverkat materialet till en viss del. Har vi haft en viss inställning och förväntat oss något specifikt, kan svaren ha påverkats av just den inställningen (Alvehus 2013). Då vi kände att vissa av frågorna gick in i varandra för det var det ibland svårt att inte förklara och ge exem-pel på vad som kunde menas med den för deltagarna. Där fanns en fråga som uppfattade svår av dem och därför blev det svårt för dem att tolka det fritt. Ett exempel var frågan: Vad klarar inte högläsning av att utveckla hos barnen? Just denna hade förskollärarna svårt att svara på och då fick vi hjälpa till genom att ge exempel.

(32)

32

Transkriberingen av materialet var dock svår då vi endast förde ner anteckningar under intervju-erna. Enligt Alvehus (2013) är nackdelen med detta att det både kan vara svårt att få ner allt som sagts men även att materialet möjligtvis kan ändras en aning. Dock känner vi att vi fick med det mest väsentliga under samtliga intervjuer. Materialet vi samlade in gick vi igenom flera gånger där vi markerade mönster och likheter vi såg. Vissa begrepp fick vi göra upp tabeller för och markera med olika färger för att tydliggöra vilka teman vi skulle ha med i vårt arbete och teore-tiska perspektiv som togs upp.

Under studiens gång uppstod även frågan vad deltagarnas erfarenhet hade för påverkan eftersom de flesta hade jobbat 3–5 år. Hade resultatet blivit annorlunda om vi hade valt deltagare som var nyexaminerade eller tvärtom om de hade haft mer än 5 års erfarenhet?

(33)

33

9. Vidare forskning

Det hade varit av intresse att exempelvis även undersöka barnens uppfattning om högläsningens innebörd. Hur de ser på högläsning och om de finner det intressant och lärorikt. Det hade varit spännande att följa upp denna studie med. En ytterligare kan vara att granska teknikens innebörd eftersom några förskollärare nämnde att de använde exempelvis ipaden i verksamheten. Det hade också varit intressant att ta reda på hur teknik kan användas för att arbeta med barns språkut-veckling. Vad för olika redskap och olika appar som används för att främja barns språk då det ständigt tillkommer nya. Något vi fann intressant var studien gjord av Fast där hon förklarade att kraven på barnen varierar kraftigt beroende på vart de går i förskola. Även det hade varit spän-nande att utforska om kraven varierar, beroende på vilken förskola i Skåne som barnen befinner sig på och hur det skiljer sig åt med fokus på barns språkutveckling.

(34)

34

10. Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Björklund, Elisabeth (2010). Att erövra litteracitet små barns kommunikativa möten med

berät-tande, bilder, text och tecken i förskolan. Johanneshov: TPB

Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker.

Dickinson, David K. & Caswell, Linda. (2007). Building support for language and early literacy in preschool classrooms through in-service professional development: Effects of the Literacy En-vironment Enrichment Program (LEEP). Early Childhood Research Quarterly 22. 243–260.

Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur

Ekström, Susanna (2004). Läs och berätta: handledning för högläsare och berättare som

besö-ker barngrupper i förskola och förskoleklass. Stockholm: En bok för alla

Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl Lund: Studentlitteratur

Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med

förskola och skola. (Uppsala Studies in Education nr 115). Uppsala: Acta Universitatis

Upsaliensis.

Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning

(35)

35

Price, L. H., Bradley, B. A. and Smith, J. M. (2012) ‘A comparison of preschool teachers’ talk during storybook and information book read-alouds’, Early Childhood Research Quarterly, 27(3), pp. 426–440.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98 ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.

Svensson, Ann-Katrin (2009). Högläsning i förskola och förskoleklass [Elektronisk resurs] hur

vanligt är det?.Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-4449

Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2., [rev. och utök.] uppl. Malmö: Liber

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

(36)

36

11. Bilaga

Hur många år har du arbetat i förskolan? Hur länge har du arbetat som förskollärare på försko-lan?

Vilken åldersgrupp arbetar du med? Händer det att ni läser för barnen?

Hur arbetar ni med högläsning i förskolan? Hur ofta läser ni och när under dagen? Hur är barnen inkluderade i hur högläsningen går till?

Vad använder ni av er för verktyg för högläsningen?

Märker ni att högläsning gjort en skillnad på barnens språkutveckling? Å i så fall på vilket sätt? Vad klarar inte högläsning av att utveckla hos barnen?

Vilka andra metoder förutom högläsning använder ni för att stimulera barnens språkutveckling? ge exempel? Hur påverkar de barnens språkutveckling jämfört med högläsning.

Har ni några tankar och åsikter på hur ni hade kunnat utveckla ert sätt att arbeta med barns språk-utveckling?

References

Related documents

När högläsning sker inom ett tema istället för bara som fristående aktivitet utan samband med resten av verksamheten finns möjligheten att relatera det läraren lär ut till

Det är ganska lika svar jag får från alla pedagoger från respektive förskola beroende på att hela förskolan jobbar på samma sätt med val av böcker som är tillgängliga för

Här ser vi hur en delar samma uppfattning om barnets verklighetsanknytning som Westerlund (2009). Då bilderboken ofta gav diskuterande och utvecklande samtal där barnen frågade om

Under detta tema presenteras förskollärarnas svar angående de yngsta barnens delaktighet i det val av vilken bok som ska läsas, vilka val förskolläraren gör

I intervjuerna framkom det en gemensam syn hos alla tre pedagogerna, att högläsningen ger barnen möjlighet att utveckla sitt språk och hur viktigt det var att barnen får samtala

Edwards (2019) att högläsning oftast inte prioriteras på förskolan, utan att andra aktiviteter som stimulerar språket går före. För att göra högläsningen till en

Intresset för högläsningens och boksamtalets betydelse väcktes hos mig under ett reportage (urskolan.se) där Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling, ville belysa vikten av

Forskaren Frank anser som de andra forskarna i denna undersökning att lärarkompetensen är av betydelse, ett tryggt klassrumsklimat och att föräldrarnas engagemang