Ortnamnen i Älvsborgs län_13_Vätte härad

SVERG IES ORTNAMN

ORTNAMNEN 1

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTÉN

J

DEL XIII

VÄTTLE HÄRAD

LJUS fi

AKTIEBÖLÄGET LJUS STOCKHOLM 1908

Vid behandlingen av Redvägs härad äro jorcicböcker genomgångna för följande år: 1552, 60, 65, 67, 69, 73, 76, 78, Si, 84, 87, 904 1600, 37, 61, 7-7, 1805, 15, 25, 05, 11, 19, 24, 29, 32, 40, 50, 60, 65, 70, 75, 80, 85, 85 rjb, 86, 87, 88, 1877. 89, 90, 95, 1700, 15, 25, Viktigare förkortningar:

Ad - Agardh, Statsekonomisk Statistik 1853. , Kry -- Kahn, Wästgötha och Bahusl'indska resa 1746.

AdB - Adam av Bremen. , ' kyrkoh. - kyrkohemman. _I

adj. - adjektiv. ' I. --' lägenhet. ._ ,

Als - Aurelius, karta 1613. lfb - lagfartsboken (1875).

Asehic. gr. - Altschwedische grammatik. Ly - Lindskog, Beskrifning om Skara stift 1816. lek - beskrifn. till ekonomiska kartan öfver Vättle härad. ly f -- lagfaren, lagfart:

les!. - hestilind. '- lit - landtmäterihandling(ar).

het, s 77 betydelse.. 1 Ljoi - Ljungström, häradsbeskrifning.

_ . ,

bylk T 7 beskrivning till geologisk karta, äldre serien. Ll - de [Isla, karta 1706. . by net r -- dm d:o ' yngre serien. Leg - Litunt, Wästgöta-Resa 1747.

Bi - Biurman, Vägvisare 1776. , ( ' 'Ma11811,. . niansnammetl

Brk - Bureus, karta 1626. ml - mantalslängd.

Brs --.- Bureus, Sunden 1651. Ms Marelius, karta.

da. - dalisk(a); msk -1 Morkinskinna.

diat. - dialekt(er), dialektal. , mil -- mantal.

dip/ - Svenskt diplom . (medeltidsbrev). Mil)/ -- 'Diplomatarium norvegieum. Djb - Djurberg, Lexie». 1818. N y I - - Norges gamle love.

Djk - Djurklon (i AntikariSkt-topografiska arkivet). i\-571 - Nyström, Sveriges geografi 1895. dig - De la Gardieska Ai.chivet. no. -, norska).

Ego -- Edgren, Vädtle härad 1887. ' nr - nummer. ek - ekonomisk karta .öfver Vättle härad. oyh. -- nybygge.

el. -- eller. nyh. nyhernman.

En. ‘(Ilygh) Norske ElVenavne 1904. otörin. - oförmedlat.

espl - Eirspennill. 001 - Olaus Magni. ,

f. led. - förra leden (( namnet). OM -- Odd Munk.

fastat. - fastställd t a). , Os -- Olof den heliges saga.

fda. - forndansk(a). pl. - pluralis,

p9n. - femininum. pre', . . ii reliende.

fl - Flateyjarbok. p rästch präst eke-minan.

Fll - Forsell, karta 1826. q. - (IV:1111 Ii citat).

fao. - fornnors101. rb -- Bymbegla (Kpli. 1780).

foord. - allmänt fornnordisk(a). rey - Gustaf I:s registratur.

fr - frälse. By - Rosenberg, Lexikon 1882-83.

frälsat. -\frälselhenunan. rjb - redo kl i on sjordebok. (sk - Fagiskinna ' g. --' sida (i nantnaitat - socken).

fsv. - -fornsvensk(a). is. led. senare ledt2n (i naMnet).

fersta g. - första gången (i jordebok). sg. - singularis. ,

- g. - gården (såsom senare led i minn). sjh - Meddelanden från de sju häradernas kulturhist. fören. gen. - genitiv. _ Sjön. - (He)lquist) Svenska Sjönamn 1903-06.

yyk - geografisk karta. sk - skatte.

g1e72 --:- Sveriges ,geologiska undersökning, ser. C n:r 72. ' skallet,. - skattehemman.

glex - Historiskt-'geografiskt o. statistiskt Lexikon 1859-70. Sky) - Skara stifts kyrkliga jordebok. flik t -geologisk karta, äldre serien. s( - särskild låigd.

glk. r i l'-. geologisk karta, yngre serien. Sin -- Strömboin, Elfsborgs läns adresskalender 1893.

y Ink - geometrisk karta. so, - socken.

Go. - (Rygh) Norske (laardnavne 1897- Sn - Snorres Edda.

gstk - Generalstabens karta. Ss. såsom.

h. - hus. Ss -:- SVedelius, Sveriges statskunskap 1875.

--- h. - härad (såsom sena ra led i namn). _,7 Stb - Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia.

hd - härad. Sir - triinii, Wädtle härad 1758. /

hk -- Historiska handlingar. Stil. - Styffe, Skandinavien Under uniomstiden, 2. uppl. Hkr - Hahr, karta 1853-60. sr. - svensk(a).

I -

Hjr - Höjer, Konungariket Sverige 1872 - 84. S, - Sydo*, Al fsborgs, läns kalender 1906.

, Hin - Hermelin, karta 1808. ,,-;,, t - Sveriges traktater.

how - hemman. ,,,,t. - säteri.

Than -'Honumn, karta 1716. t. -- t orp.

hiskh - Handlingar rörande 'Skandinaviens list ,ria. - -1. - torp (såsom senare led i namn). la - - IsländSkd annaler. , / (11 -'. taxeringslitligd(er).

int. - inledningen (till redogörelsen, för Äl vsborgs Iitu). , Tri - Tuneld, Geografi, 8. uppl.

lur. - inrättning(ar). ffc - Turistföreningens , resehandbok 1900.

. bl. - fornisländsk(a). lklii .„--. Topografiska kårens karta 1856. jb(s) jordebok(ens). Il - tiondelängd(er):'

jhr - jordeböcker. ty. - tysk(a).

jfr -- jämför. urspr. - ursprungligen. ,

jrs - jordrannsakning. 171 - Väsergötlands Folinininnesförenings Tidskrift. just. - järnvägsstation. - tyil - västgötalagen.

k - kyrka (i nanmeittit). ryt. - - västgötsk(a), västgöta-.

,kb - kyrkbok, -böcker. ryt/. - Västergötland.

kll - kyrkolandbålängd. 1-jb -- Vadstena klosters 'jordebok.

ko/. - kolumn. ' g. ---- yngre.

kr - krimo, ; ii. - ä I dra. \ \

km'! -- Kringla. iri. ikr -- (förekommer I) äldre jordeböcker. kr000h. - kronohemman.

ORTNAMNEN 1

ÄLVSBORGS LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTåN

DEL XIII

VÄTTLE HÄRAD

LaUS

AKTIEBOLAGET LJUS

STOCKHOLM 1908

UPPSALA 1908 K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI

Socknar

Territori- ella namn Sid. Natur-namn Sid. Angered 2 113 Bergum 20 117 Lerum 40 120 Lundby, Stora 66 124 Skallsjö 92 130

A.

Territoriella namn.

Vättle härad

v&tla hc§ra

Häradet tillhörde jämte Sävedals och Askims hd samt ön Hisingen

de s. k. Utlanden, så benämnda i motsats till Inlanden (nu omfattande fyra

härad i Göteborgs och Bohus län). Enligt äldre västgötalagen utgjorde

Utlanden jämte Kullings hd en tredjedel av "Lung bo" (Lung är nuvarande

byn Long i Barne hd, Skaraborgs län). Vättle hd hade då fem kyrkor

och under unionstiden fem socknar liksom ock vid reformationstiden.

Hära-det har under slutet av 1600-talet tillhört Göteborgs och Bohus län.

Ordet Vättle är urspr. gen. sg. av ett fsv. fem. vätla, som tvivelsutan

hör nära samman med vatten, Vättern, våt och väta. Vid sidan av väta står

den- liktydiga bildningen vätla på samma sätt som skrynkla, strimla, ögla

o. d. vid sidan av skrynka, strimma,› öga, och till våt förhåller det sig såsom

t. e. kringla till det gamla adj. kring rund', som vi nu endast ha bevarat

såsom preposition (omkring ---- runt om). Namnets urspr. bet. 'väta,

fuktig-het' o. d. motiveras därav, att häradet är ovanligt rikt på sjöar och älvar,

t. e., för att blott nämna de största, sjöarna Mjörn, Sävelången och Aspen

samt Götaälv, Säveån och Lärjeån.

Namnformer före 1550: Vtlandin si. 1200t. vgli Vt landin si. 1200t.

_vglI

(i) Vtlandum 1346 dipl.

Vetlohärad 1286 dipl Vätluhäradi si. 1200t. vglr Vätlläh. m. 1300t. vgl Wät-lähäreth 1410 dipl Wättle härad 1376 dipl Vätla häridh 1392 dipl (i) Wätla häridhe 1421 dipl Wätlahz 1421 dipl Vätla härad 1445 Stu Wäthloheredh 1397 Vit Wetle här. 1413 Brs Vetle heredh 1492 dipl Wetla horet 1415 dipl Wetla häret 1417 dipl Wettle härad 1462 hskh Wällehäreth 1485 dipl Wellehäredhe 1497 hskh Vethla h. 1500 Vjb Vetia h. 1507 Öbg 1531 hh 1545 Egn Vetlah. 1540 Skjb Wetle h. 1511 Stb 1527 Vit 1530 hh 1545 Öbg Vetlä h. 1520 Stb Välle h. 1529 reg Weslah. 1532 reg Wesleh. 1532 reg Wetzleh. 1532 reg Wättle 1533 dig Vätle h. 1534 Vit Vettlah. 1540 Skjb Wättla h. 1544 Vft.

Jordeboksformer fr. o. m. 1550:

Vetla Ii.

1552 1624 Wettle h. 1565 1600 Wetle h. 1567 1590 Wettla h. 1576 1587 Vätlle h. 1584 Wätla h. 1611 1629 Wät-tele h. 1632 Wädtla h. 1640 1737 Wädtle h. 1686 1825 Wättla h. 1725 Wedtle h. 1877.

Övriga namnformer: Vättle h. 1550 reg 1566 hh 1755 Vit Vetlä h. 1561 hh V ätle h. 1566 hh 1755 Vit Fljr Rg Sd Nm Sm Sw Wättla h. 1575 Vit Wettla h. 1613 Svt Vädtle h. Egn Wätle Djb Wädtle glex Wettle glex.

2

Vättle hd: Angereds sn

Angered

6)/ed

ra

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Awngaryd 1415 dipl Agunnarid 1423 Stu Aungarid 1499 Stu Agneryd 1533 reg Angarid 1535 reg Angarydt 1538 Vft Angaryd(h) 1540 Skjb 1546 tl Angwn-darid(h) 1540 Skjb Angerödt 1540 hskh 1545

Vft

1545 ml -ryd(h) 1545 ml 1546 Stt Angörödt 1545 ml Angerid 1546 kil -red 1546 kil Ånga-röd 1546 tl Ange-röd 1548 kil Ann-gerödtt 1548 kil 1 sk Stomnen 1540 Skj b Stompnen 1545 ml 1 fr Angeridt 1550 -rid 1550 1629 -rödt 1552 1573 Angeröd 1552 1629 -ryd 1576 1578 -rydt 1578 Angered 1581 1877 -ryd 1624 -redt 1640 Angorödtt 1565 Angarödtt 1565 -rödh 1567 -rydt 1569 1590 -rid 1569 1590 -red 1805 1815 Ångaridh 1587 Ångero 1590 -röd 1611 -rydh 1619 Ångered 1650 1688 [Angered 1611 Annered 1690 Ande-red 1715] Anered se Annered

Angered

ågara

—i Stommen

2

Gustegården

(gitstagetg) 3

Larsgården 1

fr (1kgeAr,) (sät.

—

4

Eriksgården

1 fr (riksgag) (sät. Stompnen 1565 Stommen 1877 Gusteg. 1695 1877 Lars 1640 1877 Larsg. 1907 Erik 1640 1877 Eriksg. 1907

Angered.

1550

upptagas fyra av do. nuvarande gårdarna. — F. led. är gen. av

ett fsv. personnamn, förmodligen

.Agun(d),

varom jfr Lundgren, Sv. landsra. X,

6, s. 9. Av

Agun(d)a

-

blev med tiden

Agne, Angne

-

och slutligen

Ange

-

.

Om

-

red

för

-

ryd 'röjning'

se inl. — Vid byn finnas gravhögar (många äro bort-

tagna) samt några rasta stenar.

Nr 1

Stommen

ä. jbr kyrkoh. 1 mtl, senare frälseh. Namnet användes icke i

Vättle hd:

Angereds sn 3 Socknen, som nämnes (1415) 1423, var vid reformationstiden annex till Stora Lundby. På 1600-talet bildade Angered jämte Bergum eget pastorat, som dock 1693 åter förenades med Stora Lundby. 1865 avskildes åter Angered med annexet Bergum såsom eget pastorat.

Sockennamnet är givet efter kyrkbyn. Om namnformerna se Angereds by. Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndrl nga r a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. mr.

[Angerne 1550 red Angeryyd 1550 reg An-gered 1550 reg 1569 Egn Angerid 1562 hh -ro 1654 1656 ggk Angorid 1574 tl Angaxed 1825 lh gstk Ångered 1584 Vft Djb -re 1711 ggk Ångared 1645 Egn Stompnen 1552 kil Angereds Stom 1900 kb A. stom 1902 taxi Gustafsg. 1796 1836 113. Gröstafsg. 1831 lh

"Angered Stommens grustag" lgf nr 1, 2 Eket lgf nr 1 Åsen lgf Fridkulla a) nr 1 Aspebacken lgf nr 1 Björkelund lgf nr 1 Blomsholm lgf nr 1 Matildehem lgf a) A. nr 6 Hulten

he'lta

lgf

nr 1 "Angereds grustag" lgf (se nr 5 o. 6) Lars 1621 tl Larsg. 1825 lh Angereåhs 1831 lh Eric lfb Eriksg. 1814 1836 lh Angereåhs 1831 lh

Nr 2 Gustegården

ä. jbr frälseh. 1 mtl. Hade jb 1777-1825 nr 1. Namnet efter en från 1500-talet upptagen innehavare

Giöstaf, Gustaf.

Nr 3 Larsgården ä.

jbr skatteh. 1 mtl. Namnet efter en i jb sedan 1600-talet upptagen innehavare

Lars.

.Nr 4 Eriksgården

ä. jbr kyrkoh. 1./2 mtl, senare 1 mtl (1 mtl oförm.). Namnet efter en i jb sedan 1600-talet upptagen innehavare

Erik.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Anunderidt 1550 Anunrod 1565 Anda-rydh 1567 [Angarydtt 1569 -rid 1587 An-geröd 1573 1584 -rydh 1578] Anderödh 1576 Andered 1632 1675 Annerödh 1605 An-nered 1624 1690 1907 Anerid 1611 1629 -rydh 1619 Anered 1695 1877

Asseridt 1550

-ryd

1569 1624 -rö 1581 Assered 1715 1877 Assoröd 1565 Assa-rydh 1567 1576 Assared 1715 1877 Ad-zerod 1573 Aseridh 1578 -Id 1611 1619 [Asperödh 1584 -rydh 1587 Äserydh 1629] Bergxgården 1567 Bergsgården 1587 1877 Bergzgardenn 1590 Bärssgården 1611 1619 [Bårsgården 1629] Bergzgård 1660 Bärgsgården 1685 1737

Bllesebå 1565 Bläsebo 1567 1877 [Be-sebo 1569] Bläs[Be-sebo 1573 1715 Blesse-1576 1584 Blese- 1578 1587 Bios- 1590 Bläss- 1624 [Blasse- 1629] Enerkulsdalen 1773 Enerkullsdalen 1777 1877 Erixbur 1550 Ericksbo 1550 1737 Eriksbo 1576 1877 E'richsbo 1578 1725 Ericsbo 1777 1825 Erigzbå 1565 Erigxbåå 1565 Ercsbo 1567 Ersbo 1567 1624 [Eringz-1569] Ens- 1587 Erick- 1590 Erch- 1590

Storeg. 1601 1805 1907 Stora 1815 1877 Stora 1877 Storeg. 1907 —5

Storegården

1

/4 fr ståragem —6

Storegården 3

/4 fr störagn (sät.) Lars se Larsgården Erik se Eriksgården 1

Annered 1/2

fr ånara andra

1 Assared

1/8 sk (åsara åsara) [Anordaryd 1545 ml] Anendared 1546 tl Asseryd 1545 ml -red 1546 tl

1 Bergsgården 1 fr

(biejge_01, bcer,isgen) (paa) Bergh 1545 ml

1 Bläsebo 1

/4 sk bkcbsabo bWesaby Bläseby 1

Enerkullsdalen

1/16 sk

Eriksbo

årbicsbo ftsby Ersby Erisbo 1536 Egn Eresboda 1545 ml Erickssbo 1546 tl 4

Vättle hd: Angereds sn

Nr 5

Storegården första g. jb

1601,

frälseh. 1 mtl jämte nr 6.

Nr 6

Storegården införes jb

1877, 3/4

mtl utbrutet ur

nr 5.

Annered ä. jbr frälseh. 1 rad. — F. led. är fsv. gen.

Anunda

-

av

Anund.

Härav

har uppstått

Anunne

-

och slutligen

Anne-.

Om

-red

för -ryd 'röjning' se inl.

Assared ä. jbr skatteh. 1/4 mtl, även upptaget ss. torp (1/E3 oförm.). Obebyggt

(ingår i egendomen Lärjeholm), nämnes sällan. — F. led. är fsv. mansn.

Azar,

nu Assar.

Om

-

red

för

-

ryd

'röjning' se ml.

Bergsgården ä. jbr skatteh. 1 mtl, ursprungligen i Lärje by. Obebyggt (ingår

i egendomen Lärjeholm), nämnes sällan. — Ligger vid höjder.

övriga namnformer _{I orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. e) verk o. Mr.} S torg. Sw Storeg . 1900 kb Storeg. 1814 1825 lh Anrid 1574 tl Andrid 1600 tl Annerid 1621 tl -re 1654 ggk 1759 lh -red 1814 lh Assered 1854 lh Asso-rid 1578 1600 tl [Assle-röd 1703 lh] Bergzgård 1686 lh Berssgård en 1686 lh Lerje Bärgzg. 1703 lh Lerje Bergsg. 1796 1888 lh Bläsbu 16861h Blässa-boo 1703 lh [Blasebo 1754 lh]

nr 1 "Angereds grustag" lgf (se nr 4 o. 6) nr 1 Ekelund lgf (se nr 6)

Ekebacken

nr 1 "Angereds grustag" lgf (se nr 4 o. 5) nr 1 Ekelund lgf (se nr 5) Agnesberg 1. Brännet

brienot 1.

Sandhem 1. Enekulsdahlen 1826 lh Trånget gstk Ericsbo if b gstk Erss-bo 1645 tl Eriksbu 1656 1711 ggk Ereksbo 1840 lh Trånget

trdyat

Vättle hd: Angereds sn 5

led. är

_{är det fsv. mansn. Bläsi. Om s. led. -bo se ml. Från den forna biformen -bu}

(Bläsbu 1686) utgår den nutida biformen på -by, i det att bu missuppfattats

så-som varande det vanliga västgötska dial.uttalet av riksspråkets by (jfr vgt.

lusa för lysa o. d.).

Enerkullsdalen första g. jb

1773,

_{kyrkonyh. (nyb.), sedan skattlagt till 1/16 mtl.}

Hade t. o. m. jb

1825

nr

2.

_{Kallas i dagligt tal Trånget, som är best. form av}

dial.-ordet trång (i ortens uttal trang) 'trångt ställe'. — F. led. i Enerkullsdalen torde

innehålla orden en (i dess från no. o. da. samt sydsv. dial. kända form ener 'en,

enris') och kulle. Gården ligger mellan höjder.

Eriksbo. Sedan 1550 upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke ha särskilda

namn. — Om s. led. -bo (urspr. pl. av bod) se inl.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. 0. m. 1550 Wästre 1685 1825 Wästra 1686 1695 Westra 1877 Wästerg. 1690 1907 - Östra 1685 1695 Östreg. 1700 1715 Österg. 1725 1877 Gunnaridtt 1550 -rydtt 1569 -röd 1573 Gunnared 1576 1877 -rid 1587 1619 -rydh 1600 1624 Gonnorödtt 1565 Gruna-rydh 1567 -ridh 1590 -red 1688 [Ganna-rydtt 15691 Gunnerid 1578 1611 -rödh 1584 -rydh 1629 -IT 1632 -redh 1650 Gunerodh 1581 -rydh 1632 Gundnared 1690

Sörg. 1695 1877 Söderg. 1907

Nohlg. 1695 1805 Nolg. 1761 1877 Nordg. 1907

Hultet el. Danebacken 1815 1825 Hul-tet el. Danebaken 1877

Gunnaredshult 1907

Gunnalssridt 1550 Gunnalsryd 1567 Gun-nilse 1565 1777 Gunilsse 1576 1581 Gu-nillsöö 1565 1573

Gunnelsryd

1567 1619 -

rid

1590 -red 1611 1624 Gunilssrydh 1567 GhmiLsröd 1573 -redh 1629 Gunnilsrydh 1587 Gunilsserydh 1573 [Gunilsbo 1576 1578] Gunilsiö 1584 Gunnissio 1587 Gun-nelsed 1590 Gunelsseedh 1619 Gunellsiö 1590 Gunnelssiö 1600 Gunnelssidh 1605 Gundelsse 1605 [Gunfsse 1624]

Gunellsse-rydh

1632 Gunnelsered 1632 1689 Gu-nelssered 1675 Gunnelse 1650 1877

[Gunn-seredh 1660]

Västergården 1/2 fr

2 Östergården

1/2 sk

Espered

se

Äspered

Gunnared

On ara guuctra

Södergården

1 sk 2

Nordgården

1 sk

(nå ?rgqn)

1

Gunnaredshult

en ting giopra hilt si Gunnared holt

Gunnelse

gånalsa Gunnaryd 1545 ml Gwnnered 1546 tl Gunwlzryd 1415 dipl [Gunilsslryd 1545 ml] Gunlssryd 1545 ml Gwnnesryd 1546 tl Gwndelsö 1546 1549 kil [Gun-delösse 1548 kull

6

Vättle hd: Augends sn

Nr 1

Västergården

ä. jbr frälseh. 1 mtl (1/2 oförm.).

Nr 2

östergården

ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Gunnared.

Sedan 1550 upptagas två gårdar, som i dagligt tal sällan få

sär-skilda namn. — F. led. är det fsv. mansn. Gunne. Om -red för -ryd 'röjning'

se ml.

Nr 1

Södergården

ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Låg söderut i byn.

Nr 2

Nordgården

ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Låg norrut i byn.

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastat. c) verk o. år. Wästra 1818 lh Ves-tre 1874 lh 1902 taxi Wästerg. 1818 lh Östra 1840 lh lfb bek Östre 1796 1874 lh Östg. 1826 lh Gunnarid 1574 tl -re 1654 1656 ggk 1731 lh Söderg. 1819 lh NOIT6 1731 lh Norreg . 1731 lh Nordg. 1819 1843 lh 1900 kb

Hultet el. Dannebäc-ken 1805 lh H. el. nebacken lfb H. el. Da-nebäcken bok Gunilsröd 1552 kil -rid 1574 tl Gunnilse 1826 kb 1859 lh lfb gstk Gunilse 1875 lh Gun-nilsered 1792 1812 lh b) Brännet brienat 1. Hultet Hållskogen heslsicogan t. nr 1 Helgared lgf (se nr 2) Hängsbacka. hdgsbalect 1. Hästhagen Juhst gg= nr 1 Helgared lgf (se nr 1) Sällsten sc'etsten Vättle hd.: Angereds sn 7

D anneb &ken (i jb missuppfattat såsom Danebaeken) användes numera icke. F. led.

i detta är av obekant ursprung. Stället ligger vid en bäck.

Gunnelse. Sedan 1 550 upptagas tre gårdar, som i dagligt tal sällan få särskilda namn. Jfr Gunsered. På ägorna ligger järnvägsstation, kallad Gunnilse. — F. led. är det fsv. mansn. Gunn(v)ald med biformen Gunnuld, -äld och -ud (om vilkas förhållande se Lundgren i Uppsalastudier s. 20). S. led, har varit fsv.

-rydh 'röjning', varav senare -redh och -re, vars r emellertid redan på 1500-talet

8 Vättle hd: Angereds sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 I Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550 Nedregården 1 fr

(q_ragygn)

—2 Mellangården 1 fr

(meelageig)

—3 Västergården 1 fr Nedreg. 1695 1877 Mällumg. 1695 1725 Millomg. 1737 1825 Mellomg. 1877 Mellang. 1907 Wästreg. 1695 1715 Westreg. 1700 Wä-sterg. 1725 1825 WeWä-sterg. 1877 Gunsered

gfns

ra Gwnsarid 1540 Skjb Gundzeryd 1545 ml Gunnsered 1546 tl Gwnsseröd 1546 kil-red 1547 kil Gundzeröd 1548 1549 kil —1 —2 en äng Hjällbo

idlbo

iceby

Hjällby 1/2 fr sk Hielbo 1545 ml 1546 tl Gunssridt 1550 Gonssarödt 1565 -röd 1565 Gunserydh 1567 1619 -rydt 1578 -rö 1581 -rydh 1581 -ridh 1587 1629

Gunse-red 1611 1877 -röd 1629 Gunnsseröd 1573 Gunnseriidh 1584 -rydh 1605 1624 -redh 1650 1660 G-unsarödh 1567 Gunnisseröd 1573 [Gunnaredh 1576 Gunnarsridh 1584 Gunnersedh 1590 Gunnersryd 1590 Gun-sterydh 1600 Gunnesidh 1605] Guntzereedh 1685 Guntzred 1690 1715 Guntzerd 1700

Hielbur 1550 Reella?), 1565 Hiellebo 1567 Hiellbo 1569 1777 Hjellbo 1815 1877 Hielbo 1573 1805 Hiä1bo 1584 1725 [Hil-bo 1611] Hielbu 1619 Hiäle[Hil-bo 1619 Hiäll-b o 1660 1715 HielHiäll-by 1680

Nedregården 112 sk Nedreg. 1685 1877 Nedre 1686

Öfre 1685 1715 Öfreg. 1685 1877 Östre 1689

—2 övregården Hultet el. Danebaken

t se Gunnaredshul Linnarhult

'/2 sk

Lindhehult1545 ml Linderholtt 1550 1587 Linderoltt 1565

Nr 1

Nedregården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1773-1825 nr 2.

Nr 2

Mellangården ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Låg mellan de andra gårdarna.

Nr 3

Västergården ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Låg västerut i byn.

Gunsered. Sedan 1550 upptages en gård, vartill snart kom en äng, till en bör-jan och tidtals även sedan betecknad

Gunnelse

(jb 1565-1825 dessutom en äng, fr o. m. 1600 som det synes felaktigt betecknad ss. två ängar). — F. led. ser ut att vara ett för övrigt okänt fsv. mansn.

Gunze.

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se jul.

Nr 1 ä.

jbr skatteh. 1 mtl (1/2 oförm.).

Nr 2 en ting

första g. jb 1565, kyrkoäng. Hade jb 1725-1825 nr 1. Hör un-der nr 1.

Vättle hd: Angereds sn 9

Övriga Ila 11111Former _{1 orten brukliga binamn Av sond ringar a) fastat. b) ej fastst. c) verk o. mr.}

Nedra 1730 lh Nerg. 1814 lh Nederg. 1814 1875 1h 1900 kb Millan 1730 lh Mil-lang. 1730 lh MelMil-lang. 1759 1843 lh 1900 kb Mellomg. 1814 lh Wästreg. 1730 lh Westerg. 1843 lh Wäs-terg. 1900 kb Wästra 1730 lh Gunszeröd 1552 kil Gunseridh 1574 1600 tl -ro 1654 ggk Gundse-red 1772 lh a) nr 1 Gunnhem lgf nr 1 Stenkullen lgf a) G. nr 2 Kvarnen lgf nr 1 Göta lgf Slätten

,91dta 1.

Hjelbo 1847 lh Hiel-bu 1686 lh Hjä1bo 1814 lh Hjällbo 1814 lh Giels-bo 1654 ggk Gelzbu 1656 ggk Gällabo 1703 lh Nedre 1703 lh Ne-derg. 1796 1847 lh 1900 kb öfrag. 1796 lh öf-verg. 1847 lh 1900 kb

Linnerhult 1574 tl Lindared /inara

Hjällbo.

Sedan 1550 upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke ha särskilda namn. — F. led. är det fsv. mansn.

Hiälle.

Om s. led.

-bo

se ml.

Nr 1 Nedregården ä.

jbr skatteh. 1 mtl.

Nr 2 Övregården

ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Linnarhult.

Sedan 1550 upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke ha sär-skilda namn. —

F.

led. är väl urspr. fsv. gen.

lindar

av trädnamnet

lind.

Den i dagligt tal vanliga namnformen

Linnare (Lindared)

torde ha uppstått därigenom, att detta

Lindar-

ombildats till

Lindare

(jfr

Brudarebacken i

Vassända-Naglums sn, Väne hd), som sedan kom att uppfattas såsom ett

Lindared

(dvs, såsom ett

10 Vättle hd: Angereds sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550 Lenderhult 1567 Lynndherhultt 1569 Lin-derhultt 1573 1629 Lynderholt 1624 Li-nerhultt 1581 Linnerhult 1605 1715 -hå1t 1611 1619 -hollt 1632 Linnarhollt 1640 Linne-hullt 1690 Linnarhult 1725 1877 Lin-nare 1761 LinLin-narehult 1777

Öfreg.

1789 1877

Nedreg. 1689 1877 Nederg. 1690 Lergio 1550 Lergo 1567 Lerie (-te) 1565 1690 Lerrie 1573 1590 Lerg(i)e 1584 1690 Lerige 1629 1680 Lerje 1687 1825 Lärie (-te) 1578 1737 Lärg(i)e 1632 1805 Lärje 1715 1877 Larie (-te) 1611 1815 [Lerik 16291

Skatteg. 1687 1690 östre

Skatteg.

1695 1715

österg. 1725 1877 Håkan 1640 1877 Håkansg. 1907

Lars Olufsg. 1761 1805 Lars Olofsg. 1777 1877 Måns 1640 1877 Måns Andersson 1685 Månsg. 1907

Linnarhult

(forts.)

Övregården

1 sk —2

Nedregården

1 sk

Lärje

leeria

Lerria 1463 Egn Lerge 1545 ml Ler-go 1546 tl

1 Östergården i/2 sk

2

Håkansgården 1

/4 sk 3

Lars-Olofsgården1fr

4

Månsgården

3/4 sk

med -red av äldre -rydh 'röjning' sammansatt namn), i sammanhang varmed -hult

avlägsnades. Vid byn är lövskog.

Nr 1

övregården

ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Nr 2

Nedregården

ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Lärje.

1550 upptagas

i byn de sju nuvarande gårdarna samt dessutom

Bergs-gården. Till byn har även hört gården Mulebacka. Numera bildar den jämte

gårdarna Assared, Bergsgården och Mulebacka egendomen Lärjeholm. —

Nam-net är böjningsform av dial.ordet lerja, lärja 'lergrund', urspr. en bildning av

adj. lerig. Förhållandet mellan e i lerig och ä i Lärje är detsamma som i hel:

hälsa, hem:hämta m. m. (se Noreen, Aschw. gr. § 80, II, 2).

Yättle hd: Angereds

sn 11

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsändringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. in:. 1731 lh -holt 1600 tl 1654 ggk Lynderhult 1634 tl Linnarehult 1894 lh gstk glku Lin-nared Str 1826 kb Egn Lidnare Str Öfverg. 1839 lh 1900 kb Nederg. 1839 lh 1900 kb Lärigo 1558 Öbg Le-rio 1578 1600 tl Lärie 1686 lh Lergi 1656 ggk Lerje 1883 lh lfb bok Lärieby 1584 Vft Lerioholm 1585 tl Lerrieholm 1587 Vft Lerieholm 1600 tl 1703 ffi Lerjeholm 1796 1883 lh lfb Str Egn Sw gstk glim ek Lär-jeholm 1814 lh Djb Skatteg. 1603 tl 1703 1814 lh Östreg. 1826 kb Håkansg. 1703 1854 lh 1826 1900 kb lfb Croneg. 1703 lh Lars Olssg. 1703 lh Lars Olsg. 1900 kb Lars Olofssons g. 1796 lh Storeg. 1814 lh Måns g. 1703 lh Månsg. 1854 lh lfb Månsag. lh Österg. 1703 1814 lh Måns el. Os-torg. 1796 1874 lh Nr 1

östergården

ä. jbr skatteh.

Skattegården. Nr 2

Håkansgården

ä. jbr skatteh.

1

talet upptagen innehavare

Håkan. Nr 3

Lars-Olofsgården

ä. jbr skatteh.

1640-1737.

Nr 4 Månsgården IL.

jbr skatteh. 1 mtl

tagen innehavare

Måns (Andersson).

b)

Ögärdet

t.

b) Agnesberg lgf Dalen 1. Dammen dciman t. Granås grånets h. Gröna vrån Heden Lärjedal Läxjehed lgf Lyckerås Nybygget lgf Sandbacken sitnbalsan fl. 1. Slätten Timmeråsen t.

Hette tidigast

Skattegården,

senare

Östre

mtl. Namnet efter en i jb sedan

1600-1 mtl. Namnet efter

Lars Olitfsson

jb

Namnet efter en sedan 1600-talet upp-

1 mtl.

Gråbacka

g/Tt:baka 1-14

12

Vättle hd: Angereds sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. iordebokshandl. fr. 0. en. 1550 5

Håkansgården 1

fr Hakon 1546 tl Håkenn. 1586 Håkon 1587 1675 Håkan

(sät.) 1640 1877

Håkansg. 1907

—6

Nilsgården

1 fr Bergtt 1567 Berget 1569 1624 Bergitt

(sät.) 1573 1590 Berg 1587 Bäriet 1611 Bärget 1619

Nils 1640 1877 Nilsg. 1907

7

Larsgården

1 fr Lasse 1550 Lars 1660 1877 (sät.) Larsg. 1907 —2 Håkan se --2 Håkansgården IYlåns se rilånsgården —5 Håkan se —5 Håkansgården Nils se Nilsgården Lars se Larsgården

1

Mulebacka 1

fr Mollabakka 1468 Molbacka 1550 1590 -backe 1565 -baka

muskabaka (sät.) Egn Molbaka 1545 1587 Malbacha 1569 Mölbacka 1576 [Miöl- ml 1546 tl backa 1578] Mulbacka 1581 1624 -baka 1611 -bake= 1605 Mulebacka 1629 1877 -baeka 1650 Mullbacka 1632 1715 -baeka 1660 Mån:meka 1689

1 Ramnebacken

1/8 sk Ramnebacken 1825 1877

ramnabals,an 4anabakan

Rannebacken

1

Rågården

1 fr [Räägord1545m1] Raagordtt 1550 Rogårdtt 1565 Rågård

ra'gan Rågard 1546 tl 1567 1715 Rågården 1611 1877 [Ragårdh

reig44 1619]

Rågård

Rösered

Rörsrid 1540 Skjb Rörssridtt 1550 Rörse 1552 1632 Rörsö

rksara Rörsse 1545 ml 1546 1567 1584 Rörsiö 1569 1619 Rörssio 1587

hogare kil Rösrydh 1546 [Körsiö 1611 1619 Körsse 1629] Rörsered Rössered tl Rösröd 1546 tl 1632 1877 Rössered 1700 Rösered 1805

Rörssa 1547 kil Röl- 1907

Nr 5

Håkansgården

ä. jbr kronoh. 1 mtl. Namnet efter en sedan 1500-talet upptagen innehavare Håkon, Håkan.

Nr 6

Nilsgården ä.

jbr frälseh. 1 mtl. Hette tidigast (på) Berget. Namnet efter en i jb sedan 1600-talet upptagen innehavare Nils (Niels ml 1545, Niels Juthe jb 1550).

Nr 7 Larsgården

jb

1550 samt därefter 1660, frälseh. 1 ratl. Namnet efter en i jb från 1500-talet upptagen innehavare Lars.

Mulebacka

ä. jbr frälseh. 1 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 8 (räknat till Lärje by). Nämnes sällan; ingår i egendomen Lärjeholm. F. led, är förmodligen

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsön d ringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. mr. a) L. nr 13 Sandhem lgf (se nr 6, 7 samt Mulebacka) L. nr 14 Sandhem B lgf (se nr 6, 7 samt Mulebacka) a) L. nr 13 Sandhem lgf (se nr 5) L. nr 14 Sandhem B lgf (se nr 5) a) L. nr 13 Sandhem lgf (se nr 5) L. nr 14 Sandhem B lgf (se nr 5)

a) Lärjo nr 13 Sandhem lgf (se Lärje nr 5, 6, 7) Lärje nr 14 Sandhem B lgf (se Lärje

nr 5, 6, 7) Spetalsg. 1578 tl Håkansg. 1703 1854 lh (på) Bergit 1600 tl Niles

g.

1703 lh Larses

g.

1703 lh Molbacka 1600 tl Målbacka 1578 tl Mul-baken 1686 lh Måle-backa 1854 lh (Bräckan

bråka)

Ragård 1600 tl Rå-gård 1814 lh 1900 kb If b gstk glien Rörsred 1711 ggk Rörse 1730 lh Rörse- red 1870 lh bek Sw Vättle hd: Angered s sn 13

ett fsv.

mol, möl

(i dial.

mul), biform

till det i sjönamnet

Malen (Kinds hd)

in-gående mal 'sand, grus' (jfr Mollsjön i Ale hd). S. led, är gammal pl. av backe.

RamnebaCken första g. jb

1825,

en intäkt, år 1844 skattlagd till Ils mtl. Obebyggt

(hör under St. Steken). Har även kallats Brickan,

som

är best. form av ordet

bräcka 'backe'. F. led. i Ranznebacken

är väl urspr. gen. pl.

av det gamla ordet

ramn 'korp'.

Rågården ä. jbr frälseh. 1 nål. Är nu fattiggård till Angereds sn och kallas

ofta endast Fattiggården (Naggat). — F. led. är väl ordet rå i råmärke, rågång.

Rösered. Sedan 1550 upptagas två gårdar (t. o. m. jb 1825 även en äng, en del

år två åkrar el. en åker och en äng). Gårdarna ha i dagligt tal icke särskilda

14

Vättle hd: Angereds

sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Rösered

(forts.) —1

Södergården 1

sk —2

Nordgården 1

sk 1

Skärsjölund

8/fria'91 1/16 sk shsaldn, Sirsjölund sö 1548 kli Röelsö 1549 kil

Steken

ste'ka ste'kan, Stecken 1545 ml Stekann 1546 tl

—1 Stora (Steken) 3

/4 fr 1/4 sk —2

Lilla (Steken) 1

/2 fr Sörg. 1685 1877 Söreg. 1689 1690 Sör i. R. 1686 Söderg. 1907 Nolg. 1685 1877 Nor i R. 1686 1687 Nol i R. 1688 1690 Nordg. 1907 Skiersiölund 1623 1715 Skiärsilun d 1680 1761 SiärsziöSkiärsilund 1725 S k ärsj ö-lund 1777 1877

Stekitt 1550 Stegenn 1565 1569 Steghe 1565 Stäken 1567 [Staken 1567] Stegann 1569 Steckenn 1573 1590 Stheckinn 1573 Stekan 1576 1815 [Stekemo 1584] Stekien 1587 Stäckenn 1590 Steken 1605 1877 Steckan 1619 1700

Stora 1685 1877 Norre 1695 1715

Lilla 1686 1877 Södre el. Lilla 1695 1715

Surte

Surthu 1545 ml Surtu 1550 1569 [Surthut 1567 Sturtu

såta Sutthu1545 ml Swr- 1567] Sultu 1567 Surte 1569 1877 Surtto

31.53 tho 1546 tl 1587 Suerte 1611 SWrta 1619

(sitta

Sol:te)

namn.

— F. leden är ordet (sten)rör, senare ersatt av det ungefär liktydiga

röse.

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se jul. — Vid byn ha funnits gravhögar.

Nr 1

Södergården ä. jbr skatteh.

1

mtl. Nr 2

Nordgården ä. jbr skatteh.

1

mg.

Skärsjölund första g. jb

1623,

frälseh. (arv o. eget) 1/8 mtl (1/1.8 oförm.). Gården

ligger i lövskog vid

Skyrsjön (som

även hetat

Skärsjö

och

Sirsjön,

se

naturnam-nen). Ehuru den nu brukliga uttalsformen är

Sirsjölund,

har här på grund av

jordägarnas önskan formen

Skärsjölund

bibehållits.

Steken.

1550

upptages en gård, vartill snart kommit en annan

(nr 2).

Går-darna ha i dagligt tal icke särskilda namn. — Namnet är best. form i pl. av

Vättle hd: Angereds sn

15 Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsdndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. lur.

Södreg. 1730 lh Sö- b) Björkhem h. dra 1730 lh Stensliden h. Norreg. 1730 lh Nordg. 1803 lh 1900 kb ? Lunden 1607 1634 tl Sirsjölund (jfr kol. 1) Siörsiölund 1726 tl Sierssiölundh 1645 t1 Skiersiö 1656 ggk Siär-siolund 1711 ggk Sjör- skelund 1826 kb Sir- sjölund el. Skärsjölund 1845 lh Steken 1574 tl Steka 1703 lh Steket Hjr a) S. nr 3 Gårdsten

ga',9ten

lgf S. nr 4 Älvås lgf b) Agnesberg jvst. Fjällstugan lgf

Mona Sana h. (lgf Manasana) Nyebro

nyabro'

lgf nr 3 Agneshem lgf nr 1 Norden lgf Dristaden

dristgn

1. Fjällstugan lgf Surto 1600 tl Suen- ska Surte 1654 1656 ggk Södra Surte 1768 1827 lh bok Sw S. Surte gstk glku ek

det fnord.

stik

'i vattnet nedlagen påle' (jfr isl. pl.

stik

'pålverk i vatten', fsv.

stika

'påla). Byn ligger vid Götaälv.

Nr 1

Stora Staken

ä. jbr skatteh. 1 mtl. Har även kallats

Norra 8.

Nr 2

Lilla Staken

första g. jb 1565, skatteh. 1/2 mtl. Har även kallats

Södra S.

Surte.

Sedan 1550 upptagas tre gårdar (jfr även

Surte

i Nöclinge sn, Ale hd, samt

Toleredsdamm

nedan). Gårdarna ha i dagligt tal icke särskilda namn. Byn kallas i handlingar ofta

Södra S.

till skillnad från (Norra) Surte i Nödinge sn och har även av samma anledning benämnts

Svenska 8. —

I namnet ingår det från no. dial. kända ordet

surta

'järnhaltig myrjord'.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordeboksharxdl. tr. o. m. 1550

Uppegården

3

/4 sk

—2

Nedregården

3/4

sk

3

Postgården 3/4

sk Surte el. Toleredsdam

se Toleredsdamm

Tolered

tölara töra Tored

Södergården 1

/2 sk (94rggin) 2

Mellangården 1

/4 fr (meelaggig) —3

Lilla (Tolered) 1

/4 sk (1.a t.)

Toleredsdamm

tolaradant Tolereddamm Uppeg. 1695 1877 Nedreg.r1695 1877 [Prästeg. 1695] Påsteg. 1700 1715 P åst g. 1725 1815 Postg. 1825 1877

Thoridt 1550 Torödt 1567 -rydh 1576 1640 Toredh 1578 1650 -rid 1587 1611 Thorydtt 1629 Tor- 1632 Tordrödtt 1565 -rydh 1567 Tordtt 1565 Torarydtt 1569 Torrarydtt 1569 Tholröd 1573 Tolryd 1587 1689 -redh 1624 1670 Thollrod 1573 Toll-redh 1670 1675 Tållerödh 1576 Tolleryd 1578 1715 Tollered 1680 1815 Tolerydh 1578 1700 Tolered 1660 1877 Tohlery 1685 Tollaxidh 1584 1590 [Thörydt 1629] Sör i T. 1689 1695 Sör 1690 1715 Sörg. 1737 1877 Söderg. 1907 Mällomg. 1688 Mellomg. 1689 1877 Mäl-lumg. 1695 1737 MelMäl-lumg. 1725 Millang. 1761 Millomg. 1777 1825 Mellang. 1907

Lilla 1695 1877

Surte el. Tholereds Dam 1815 S. el. Toleredsdamm 1825 Surte el. Toleredsdam 1877 S. el. Tolereds Damen 1825 Tolereds-damm 1907

Tordryd 1545 ml -röd 1546 tl 16

Vättle hd: Angereds sn

Nr 1

Uppegården ä. jbr kronoh. 1 mtl.

Nr 2

Nedregården ä. jbr skatteh. 1 rat].

Nr 3

Postgården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Torde ha varit posthemman.

Tolered. Sedan

1565 upptagas två

gårdar (1550 en gård), vartill snart kommit

ännu en gård (nr 3). Gårdarna få i dagligt tal sällan särskilda namn. — F. led.

är mansn.

Tord,

vars

rd

i dial. på vanligt sätt övergått till "tjockt"

1,

som sedan

utbytts mot vanligt

1.

Det även förekommande uttalet

Tore(d) utgår

icke som

Tolered

direkt från

Tordared,

utan närmast från ett sammandraget

Tordred,

där

Vättle hd: Angereds sn 17

Övriga namnformer lorten bruklige binamn Avsänd ri n gar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Mr.

nr 1 Aronsberg lgf nr 1 Elim lgf nr 1 Hedvigsberg lgf nr 1 Karlslund lgf nr 1 Lottenslund lgf nr 1 Marielund lgf nr 1, 1 b, 2 "Villaplatsen" lgf Nederg. 1768 1845 lh 1900 kb Danmark 1.

Tored 1731 lh Str Tored (jfr kol. 1) Tolridh 1574 1600 tl -q 1656

ggk

Tonere 1654 1711 ggk Tolered 1634 tl Tholered If b Tor- re Str Sörg. 1703 lh Södre 1731 lh Södra 1819 lh Söderg. 1819 lh Melan 1703 lb. Mi-lomg. 1843 lh Mellang. 1843 lh 1900 kb Nolg. 1805 lh Nolg. el. Lilla lfb

Surte el. Tholered Dammen

ddmon

c) Forsbäck

fkbcek

kvarn Damm lfb Södra Surte

el. Toleredsdam bek Tholereds Dam 1826 kb Surte Damm 1900 kb lfb

Nr 1 Södergården

ä. jbr skatteh.

1 mtl.

Nr 2 Mellangården

första g. jb 1565, frälseh. 1 mtl, senare kronoh. 1/2 mtl (1/2 oförm.)

Nr 3 Lilla Tolered

första g. jb 1576, skattetorp ("skatteutjord i Torydh"), senare överfört till hmn (1/4 mtl).

Toleredsdamm.

Omfattar två, senare tillkomna gårdar, som även haft namnet

Surte (damm,).

Kallas ofta i dagligt tal

Dammen.

Ligga vid en mindre sjö söder om

Surte

och nordväst om

Tolered.

Tholeredshed 1825 Toleredshed 1877

Esperidtt 1550 -rödtt 1565 -röd 1567 1629 -ryd 1569 1624 Espered 1611 1877

Asperödtt 1565 -rid 1590 -rydh 1605 Ässpe-red 1685 1700 Äsparödh 1567 [Åsparytt 15691 Asperydt 1578 -rö 1581 -

redh

1581 Assperödh 1584 Aspperodh 1584 Asperydh 1587 [Åsperidh 1590] Espared 1611 1619 Essberedh 1715

1 Toleredshed

ihs fr (tolarosheg

itspered

&spara Esperid 1540 Skjb -red 1545 Egn -rödt 1545 ml 154g kli -rydh 1546 tl -ryd 1546 Ml -röd 1548 kil —1 1 sk —2 en äng sk

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. 0. m. 1550

Toleredsdamm

(forts.)

—1

Ils sk

—2 vs sk

18

Vättle hd: Angereds sn

Nr 1

första g. jb 1815, krononyb., skattlagt 1805 till 1/8 mtl. Hör under Surte.

Nr 2

första g. jb

1877,

krononyb., skattlagt 1840 till Vs mtl. Hör under

Tolered.

Toleredshed

första g. jb 1825, krononyb., skattlagt 1815 till lhe mtl. Hör under

Tolered.

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Mr.

Dammen 1825 lh Surto Dam(m) el. Tolereds Måsse 1803 lh Tolered Heden 1900 kb Tolered Hed if b Esperöd 1552 kli Ässpered 1634 tl Espo-rid 1574 1600 fl Espa-red 1851 lh b) Trehörningen tråhugigan

Vättle hd: Angereds sn 19

Äspered.

Sedan

1550

upptages en gård, vartill snart kommit en äng. — F. led. är dial.ordet äspe 'aspskog, aspvirke'. Om

-red

för

-ryd

'röjning' se inl.

Nr 1 ä.

jbr skatteh. 1 mtl.

Nr 2 en äng

första g. jb 1565, kyrkoäng. Hade jb

1725-1825

nr 1. Hör un-der nr 1.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1550 (på) Allefiell 1569 1629 -fielld 1624 (på) Alefiell 1576 1685 Ahlefiehl 1670 -fial 1687 1688 -fjäll 1689 1715 Alefjäll 1907 Ålafield 1590 Ålefiell 1605 1805 Ålile-fiäl 1640 1695 -fiel 1675 -fjäll 1680 1815 Ålefjell 1825 1877

Bergem 1550 1624 Bergeme 1552 1590 Bergemm(e) 1565 1590 Bergema 1565 1587 [Bergemå 1565] Berghem 1567

[Ben-gemå 1569 Bor[Ben-gemå 1569 Bergegeme 1573 Bergenne 1578 Bergemne 1584 Bergomne 1584 Bergonne 1584 Bergonn 1584] gom 1587 1640 Bergum 1600 1690 Ber-guma 1600 Bergum(e) 1605 1629 Bärgum 1611 1700 Bärgum(a) 1611 1629 Biergum 1611 Bergäme 1629 Bärgem(e) 1632 Bär-gom 1632 BarBär-gom 1632 Bärgim 1650 Ber-gium 1650 1825 Bergjum 1815 1877 Bär-gium 1650 1725 [Bergun 1660]

östher B. 1565 Westberge 1567 Uppeg. 1685 1690 1907 Uppeg. i östre 1695 1877 Uppeg. i öfre 1815

Nedreg. i Östra 1695 1877 Nedreg. östre 1777 Nedreg. 1907

Sörg. 1688 1877 Sörg. i östre 1695 1700 Söderg. 1907

1 Alefjäll ett ålfiske fr

Bergum

beerjum

ä. beeriama

Bergeme Biergheem s.1415 dipl Bärghema s. 1421 dipl Berghem 1540 Skjb 1546 tl Berghemmi(s) 1540 Skjb Bergem 1545 ml 1547 kil Bärgem 1546 kil Bergim 1547 1549 kil [Be-gim 1547 kil] österbiergheem 1415 dipl Österber-gem 1545 ml 1546 kil

Uppegården

1 sk (Tag) 2 Nedregården 3/4 sk nb.a gent —3

Södergården

1

/2 fr

sgrog

20

Vättle hd:

Bergums sn

Bergum

Her jum, ä. berama

Bergeme

Alefjäll ett ålfiske

första g. jb 1565, kronoålfiske, fr. o. m. 1569 med tillägget "på Alefjäll". Är nu till läget obekant. Jbs hittillsvarande form

Alefjäll

beror på missuppfattning av namnet

Alefjäll,

som tillkommer en skogs- och bergs-terräng, huvudsakligen inom angränsande socknar av

.Ale hd

(se detta).

Bergum.

Sedan 1550 upptagas åtta gårdar, vartill snart. kommit en äng och ett ålfiske (tidigare två fisken) samt i senare tid en kvarn. Till byn har Aven hört utjorden Sibbajorden. Sedan gammalt har byn uppdelats i två delar,

östra

och

Västra B.,

den förra omfattande nr 1-3, den senare nr 4-8 samt Sibbajorden. Dessa benämningar, som i jb endast fått ofullständigt uttryck, men upptagas i

Lassegården Utsagan 114 Alafjäll 1826 kb Berghem 1625 Egn 1634 tl 1840 lh Str Bä-rum 1645 tl Beriom 1654 ggk Westreberghem 1578 tl Westre B. 1600 tl Wästre B. 1778 1796 lh Wästra B. 1832 lh Vestra B. 1837 1851 lh bek Östre B. 1778 lh Östra B. 1796 1860 lh bek Uppeg. 1860 lh 1899 kb Uppeg. (i Östra) lfb Östra, Uppeg. bek

Nederg. 1815 1860 lh Nedreg. 1899 kb Nedreg. (i Östra) if b Östra, Ne-dreg. bek

? Sörg. 1634 tl Sö-derg. 1815 lh Södreg. i Östre lf b Östra, Sörg. bek

b) Delebäeken clåbbcelsan 1. a) nr 1 Ängsmaden lgf a) B. nr 11 Haga, Östra lgf B. nr 10 Intagan Tomten lgf Vättle hd: Bergums sn 21

Socknen, som nämnes 1415, Lundby. Den var under 1600-talet åter annex till sistnämnda församlin Sockennamnet efter kyrkbyn.

var vid reformationstiden annex till Stora en tid annex till Angered och är sedan 1865 g.

Om namnformerna se Bergums by.

övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsön d ringar a) fastst. b) e) fastst. c) verk o. mr.

bek, användas icke i dagligt tal. — Namnet är sammansatt av berg och hem i bet. 'bygd', det senare numera vanligen i dial. uppträdande ss. -um. J äldre tid förekommo ofta former på -a och -e, av vilka den senare ännu lever kvar i det sällsyntare dial.-uttalet B erg eme.

Nr 1

Uppegården ä.

jbr skatteh. 1 mtl. Kallas i dagligt tal vanligen Rättarens

(ras), emedan här en gång bott en "kronorättare" (dvs. fjärdingsman). Nr 2

Nedregården

ä. jbr skatteh. 1 mtl.

--8 Västergården 1

/2 fr (v?estargen) —9 en äng fr —10 ett ålfiske fr 11 en kvarn sk Kallast' år d en

se

Skattegården

1 Bingared

1 sk bisara

22 Vättle hd: Borgarns sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. 0. m. 1550

Stomnen 1540 Skjb Stompnen 1545 ml

under Lydenn 1590 1650 u. Lyenn 1600 u. Lian 1605 1619 u. Lienn 1611 u. Lyan 1624 Lydan 1629 1685 under Lydan 1640 1690 Underlyda 1685 1687 Lydan i Västre 1695 1700 Lydan Västre 1715 1725 Lidan Vitstre 1737 1825 Liden Vestre 1877 Li-den 1907

Stompnan 1565 Stommen 1877

Hofg. 1685 1690 Hofg. i Västre 1695 1805 Håfg. i Västre 1700 Hofg. i Vestre 1815 1825 B. el. Hofg. i Vestre 1877 Hofg. 1907

Kiellers g. 1686 Kiällers g. 1687 Kiel-lersg. 1688 1690 KiälKiel-lersg. Västre 1695 Kjellersg. Västre 1805 Kfflällersg. i Västra 1700 1825 Kiellersg. i Västre 1737 1815 [Kiällers i östre 1715] B. el. Hofg. i Källesg. i Vestre 1877

Skatteg. 1907

Wästerg. 1685 1690 1907 Wäster i B. 1688 Wästreg. 1700 1715 Wästerg. i Wästre 1725 1761 B. el. Vesterg. i Vestra 1877 4

Liden

1/4 fr (if don if a) —5

Stommen 1

/2

sk

sto'ntan ä. stu'inan Stummen 6

Hovgården 8

/8 sk högan

7 Skattegården 3/4 sk

slOttagetyi

Bingaryd 1545

ml

Bingaridt 1550 -rödtt 1565 -rydh 1567 1546 tl -rydtt 1569 Binngaröd 1573 B ingared 1576 1877 -ridh 1578 1629 -ry 1581 Byn-

Nr 4

Liden tt. jbr kyrkoh.

1

mtl. Namnet användes sällan i dagligt tal.

Nr 5

Stommen ä. jbr kyrkoh. 1 mtl.

Nr 6

Hovgården tt. jbr skatteh. 1 rat'. Anledningen till namnet är obekant.

Nr 7

Skattegården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Namnet

Källe(r)sgården,

som

icke

an-vändes (förr har stundom formen

Källsgården

förekommit i tal), är givet efter

Kiäll, Kiellar, Käller

jb

1573

-

1611

(fsv.

Käldar,

biform till

Käldor, se

Lund-gren, Sv. landsm. X, 6, s. 156 f.). Namnet

Hovgården är

överflyttat från

före-gående gård.

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. har. under Liden 1594

1634 tl Liden el. Liag. 1778 lh Liden 1796 1851 lh 1899 kb Liden (i Westra) lfb Vestra, Li-den bok

Vestra, Stommen bok

Hofg. 1851 lh 1899 kb Hofg. i Vestra 1822 kb Hofg. i (Westra) lfb taxi Vestra, Hofg. bok Källersg. 1778 1837 lh Kjellersg. 1837 lh Kjällesg. 1832 lh Kjel-lesg. 1899 kb Källereg. 1837 lh Kellersg. i Vestre taxi Hofg. Käl-bag. (i Westra) lfb Hofg. Källersg. i Vestre (-ra) taxi Vestra, Hofg., Käl-lersg. bok Skatteg. 1851 lh Wästerg. 1796 lh Westerg. 1851 lh Wä-stre 1796 lh Vesterg. i Vestra 1822 kb taxi Westerg. (i Westra) if b Vestra, Vesterg. bok

Bingarid 1600 tl -re 1711 ggk Byngarydh 1584 Vft B. nr 13 Snipebergslyckan snibc8,914a B. nr 12 Ytterheden lgf Bergumshed lgf B. nr 9 Bergumshed lgf (se nr 6) Gustavsholm lgf Ytterheden lgf Åkersdal a) B. nr 9 Bergumshed lgf (se nr 5) B. nr 15 Bergumshed lgf Ytterheden lgf Grönelund 1. Grönemad grsnamd. a) B. nr 1, 2, 4 Anneberg lgf nr 6 Högeslätt lgf B. nr 3 Högslätt (K ällsgården ,sce/sgetr,)

Vättle hd: Bergums sn 28

Nr 9 en äng första g. jb 1565, kyrkoåker, därefter äng. Hade jb 1725-1825 nr 1. Nr 10 ett ålfiske ä. jbr kronoå'lfiske (en tid två fisken). Hade jb 1725-1825

nr 1. Är nu till läget obekant.

Nr 11 en kvarn första g. jb 1715, kronokvarn., t. o. m. 1825 i Söderg. Hade jb

1725-1825 nr 1. (Ett av kvarnfallen i bäcken från Högsjön).

Bingared ä.

jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är väl ordet binge, som i Norge ofta användes såsom gårdsnamn, väl med den urspr. bet. 'afsides belägen, af naturen begränsad bygd'.

24

Vättle hd.: Bergurns sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Bingared

(forts.) gerödh 1584 Bingerydt 1600 -redh 1619

1632 Byngaryd 1624

1 Björred 1

/2 sk Byörryd 1545 ml Biörrydt 1550 Bi örre dh 1665 1725 Biörrydh 1546 tl Björred 1737 1877 Börrödtt 1565 Biö-

bgfra rydh 1567 1605 Biöröd 1573 1619 -rö 1584

Börred 1587 -ro 1590 Biöredh 1624 1690 -rädh

1632 Bioryd 1569 Biorrydh 1600

1

Björsared 1 sk Byrresryd 1545 ml Birisridt 1550 Börisrödtt 1565 Böres-

bhe Byrgersrödh 1546 rydh 1567 [Bäressrödtt 1569] Börrisröd

ä. be'se tl 1573 -ridh 1578 Biörsredh 1576 1581 -rydh Börsred

1587 Börisödh 1584 Biörnsrid 1590 Börsse 1600 1629 Börsiö 1611 1619 Börssered 1632 1715 [Börsteredh 1640] Biörssered 1680 Börsared 1725 Björsared 1737 1877

Björsbo

Borresbo 1545 ml Borisbo 1550 1587 -bå 1565 -bu 1573

bh2b9 [Borgarbo 1546 tu] Böresbo 1567 Bi örsbo 1576 1761 Björsbo

Börsbo 1777 1877 Börisbo 1578 1584 Borssbo 1600

ä. bo".5bu 1689 [Börssbro 1611] Börssbvdh 1619 Börs-

Borsbu bo 1629 1670 Börssbool 1650 1690 Bårss-

boo 1624 -bohl 1685 Björbo 1825

—1 1 sk

—2 en kvarn kr

1

Björsjöbacka 1

/4 sk Börsebacke 1565 [Biörsebo 1567] Biör-

(boffsfbizlga sebacka 1578 1581 Borseback 1569 Biörsö-

bfAsabålsa backa 1573 Biöresbacka 1576 Byörsbacke Börsebacka) 1584 Biörsbacka 1590 -baka 1600 Biors- bacha 1587 Biörssbakenn 1605 -backen 1619 1624 -bachen 1629 -bakan 1611 Biörs-siöbakenn 1632 Biörsiöbacka 1640 1805 -baka 1670 1687 Björsjöbacka 1815 1877 Biörsiöbacke 1650 1680 Biösiöbacka el. Skou-gen 1688 Biörsiöbacka el. SkouSkou-gen 1689

Björred ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led är mansn.

Björn

(fsv.

Biörn

och

Börn).

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se inl.

Björsared ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led, är urspr. gen. av mansn.

Börje

(fsv.

Byrghir).

Jbs form

Björsared,

som här på jordägarens önskan bibehållits, istf.

Börsred

beror på dels sammanblandning med namnet

Björn,

dels inskott av ett,

senare mot a utbytt, e-ljud mellan

s

och r på samma sätt som i

Dansered

(so

nedan). Om

-red

för

-ryd

'röjning' se inl.

Björsbo. Sedan 1550 upptages en gård, vartill i senare tid kommit två

kvar-nar (nu en kvarn). — F. led. är säkerligen urspr. gen. av mansn.

Börje

(jfr

Vättle hd: Bergums

sn 25 Övriga namnformer 1 orten brakliga binamn A vsö n d ringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o.

B. nr 5 Klaraberg lgf B. nr 6 Lugnet lgf B. nr 1, 2 Vilhelmsberg lgf b) Blomsholm blumsho'Nn lgf Högeslätt lgf Vilhelmsberg lgf Våthult vdtholt 1. Björbäck lgf B. nr 2 Larstorp lgf Västerslätt 1. B. nr 3 Annedal lgf B. nr 2 Västerslätt lgf Änkeberg Eriksberg lgf Våthult lgf Biörid 1574 tl -ry 1654 ggk -redh 1713 lh Biorrid 1600 tl Börisröd 1574 tl -rid 1600 tl Borsered 1634 fl 1713 lh Börsared 1825 lh Bårisbo 1574 1600 tl Biörsbu 1711 ggk Bårs-bo 1634 tl Börsred (jfr kol. 1) a) nr 1 Björsbofors lgf B. nr 2 Grenås lgf Biorsebacka 1578 tl Biörsebacka 1600 tl Biörssiöbaka 1645 tl Biörsiöbacke el. Sko-gen 1713 lh Schogien 1574 tl Skogen 1607 tl 1724 lh

Skogen sko' gan

Björsared). Jbs form Björsbo, som här på jordägarens önskan bibehållits, beror

väl på sammanblandning med namnet Björn. Om s. led. -bo se ini. / ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Nr 2 en kvarn. Jb 1715-1825 upptagas två kronokvarnar med nr 1; jb 1877

en kvarn.

Björsjöbacka första g. jb 1565, kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Kallas i dagligt tal vanligen Skogen. — Gården ligger i skogsmark vid en höjd nära Stora Björsjön (se naturnamnen).

26

Vättle hd: Bergtalls sn

Nuvarande namn och] _{mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. ni. 1550} ? Börsioas 1340 dipl Börsiöas 1340 dipl Buar 1545 ml Dansryd 1545 ml Danszröö 1546 tl Dockaryd1545 ml -ryd 1546 tl Grisridh1540Skjb Gryssarydh 1545 ml

1 Björsjöås

(410.1.0(1(8 bksets Börsås)

i Bur

bur ä. bu're Bured •

Dansered

dcinsara 1

/8 fr

1

/4 fr

Nordgården

1/4 sk

(nokaft)

—

2

Mellomgården 5

/8 sk

—

3

Södergården 1

sk

1 Dockered

1/2 fr da' ra deekara Dockared

1 Eriksberg '12

sk ereksbdry

Börseås 1565 Biörsseåss 1567 Borseås 1569 Biorsiööås 1573 [Biörnnås 1576] Biörs-ås 1578 1624 BiörssBiörs-åss 1600 1611 BiorsBiörs-ås 1581 -åss 1587 1590 Börssås 1605 Biörås 1629 Biörsiöåhss 1632 1690 -ås 1640 1805 Björsjöås 1815

1877

[Biörssiönähs 1725]

Buar 1550 1605 Burs 1565 Buur 1569 1877 Bur 1573 1700 Båår 1576 Buer 1581 1590

Danssridtt 1550 Dansrödt 1565 D an s ry d 1567 1600 Danzrodtt 1569 -rod 1569 Dansröd 1569 1573 -redh 1576 1619 -ry 1581 -rö 1590 1619 -ridh 1590 1619 [Darsrydh 1567]

Danns-röd 1573 1584 -rydh 1578 -ridh 1578 1605 [Dansid 1611 1629 Dantsidh 1629] Dan-sered 1624 1877 DannDan-seredh 1632 1650 Dantserödh 1629 Dantzereed 1665 1685

Leila 1688

Nohlg. 1695 1825 Nolg. 1761 1877 Nordg.

1907

Mällumg. 1695 1725 Millumg. 1737 Mil-lomg. 1761 1825 MelMil-lomg.

1877

Södreg. 1695 1700 Söderg. 1715

1907

Sörg. 1725 1877

Dockoxidt 1550 -rydh 1567 Duckare 1565 -ridh 1578 Dukarydtt 1569 -re 1581 -rö 1590 -röd 1619 Duckeröd 1573 -rö 1584 -rydh 1600 -redh 1624 1685 Dukeröd 1576 1611 -rydh 1587 1605 [Dackeredh 1640] Dåckered 1650 1715 Dåkered 1680 1725 Dockered 1686

1877

Grisseridt 1550 -rydh 1600 Grisaryd 1552 1567 -rödtt 1565 -ridh 1567

Grisa-

Björsjöås första g. jb 1565, kronotorp, senare .överfört till hmn (1/4 mtl). F. d.

hospitalshmn. Kallas i dagligt tal vanligen

Asen. —

Gården ligger på en höjd

nära Stora

Björsjön

(se naturnamnen).

Bur ä. jbr skatteh. 1/2 mtl (1/4 oförm.). — Av det äldre dial.uttalet

Bure

synes

framgå, att namnet varit en urspr. sammansättning av mansn.

Bo

(fno.

Bici)

och

-red

för

-ryd

'röjning'. Jfr dock

Bur

i Kilanda sn, Ale hd.

Dansered. Sedan

1550

upptagas tre gårdar, som i dagligt tal sällan ha särskilda

namn. Till byn har i lh stundom räknats gården Rydstå. — F. led. är mansn.

Dan,

s. led.

-red

för

-ryd

'röjning' (se ml.). Mellan

s

och r har med tiden

in-skjutits ett e-ljud liksom i

Längsered, Strängsered

(Redvägs hd) m. m.

Vättle hd: Bergums sn 27

övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. Biörseås 1607 tl Biör- Åsen

a'san

siöåhs 1626 tl Bur bek ek gstk Sw Buer 1600 tl .Bua-red 1654 1656 ggk Bua 1711 ggk Dansridh 1574 tl Dan-sere 1656 1711 ggk Lilla 1607 tl Norre 1722 lh Nordg. 1899 kb Millan 1722 lh Mil-lang. 1792 lh MelMil-lang. 1822 1899 lh 1870 kb Mellomg. 1848 ih Södre 1722 lh Ducare 1654 ggk Duc-korid 15.74 1600 tl

Grisarid 1578 1600 tl Glrisared

grisara

a) E. nr 3 Grönbräcka

grknbrceka

lgf (se

-red gstk G-risered 1656 Häljered)

Nr 1 Nordgården•ä.

jbr kronoh. 1/2 mtl. Hette äldst

Lilla D.

Nr 2 Mellomgården

ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Nr 3 Södergården

ä. jbr kronoh.

1 mtl.

Dockered

ä. jbr frälseh. 1 mtl. —

F.

led, är gen. av det från fda. kända mansn.

Dokke, Dukke.

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se inl. — Norr om landsvägen finnas gravhögar.

Eriksberg ä.

jbr kyrkoh. 1 mtl. Det urspr. namnet

Grisared

användes ännu ofta i dagligt tal. F. led. häri är ordet

gris

(vgt.dial.

gres),

troligen här liksom i fda. och isl. använt som mansn. (oftast tillnamn och som sådant även anträffat i fsv.). Om

-red

för

-ryd

'röjning' se inl. Gården ligger vid

en

höjd.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. tn. 1550 red 1576 1825 Gryserod 1569 -rydh 1587 -ridh 1629 -red 1640 1695 [Grissaröff 1573] Grissared 1619 1690 Griserydh 1578 1590 -red 1581 1611 -rödh 1584 Grissoredh 1605 Gryssared 1624 1689 Grysared 1650 1715 Grysserred 1675 Gresared 1815 Gri-sared el. Eriksberg 1877 Eriksberg 1907

Gulridtt 1550 -rödtt 1565 -ry 1567 -rydtt 1569 -rydh 1576 1624 Guldryd 1573 1690 Gullryd 1581 1715 Gullerid 1584 1611 Gulleryd 1632 1825 -ry 1640 Gullered 1685 1725 1907 Gulleryd 1777 1877 Guls-rydh 1587 1590 GuloGuls-rydh 1600 Gullaridh 1619 Guleridh 1629

Hultet 1777 1877

Helgebo 1636 1680 [Hielliebo 1640] Helie-boo 1650 HäligeHelie-boo 1660 Hällgiebo 1665 1700 Hälligeboo 1670 Helige- 1685 Hellgie-1687 1688 Hellie- 1690 Hälljebo 1695 1715 H äl j eb o 1725 1877 [Hielbo 1737] Hälbo 1907 Peder i H. 1640 1690 Peer i H. 1685 1695 II. Peder 1700 1877 H. Fäder 1725 1777

Helgaridt 1550 -rödtt 1565 -rydh 1567 -ridh 1587 1590 [Helgrarydtt 1569] Helge-röd 1573 1576 -rd 1600 1624 -redh 1605 Helieridh 1578 [Ilegare 1581] Hellierödh 1584 -red 1640 1690 [liggare& 1611 Hol-gered 1619] HellHol-geredh 1629 1688 Hellie-geredh 1650 Hälgered 1660 1805 Hell-giereedh 1665 1695 Hällgiered 1670 1715 Hällgereed 1686 Häljered 1815 1877 Hällebäkshed 1773 Hellebeekshed 1777 Hällebäekshed 1805 1877 [Hällebäeksred 1815] Hällebäckahed 1907

Eriksberg

(forts.) 1 Gullered 1/4 sk g åld gulara

1 Hultet

kr /tentat Holtet

1 Hälbo

1/4 fr hca•bu in Iii

Häljebo Peder se Hälbo

-ridh 1546 tl sered 1546 kli Grys-sered 1547 kli Gres-saröd 1548 kli Gre-sarödtt 1548 kil Gri-saröd 1549 kil Guldryd 1545 ml Gwlrid 1546 tl 1

_{Häljered 1}

/2 fr Helgaryd 1545 ml hc»pra -ryd 1546 tl hafiara Häljared

1 Hällebäckahed

en äng hcelabcelsahe' sk 28 Vättle hd: Borgarns so

Gullered

ä. jbr kronoh. 1/2 mtl. — F. led. är det fsv. mansn. Gulle (kortnamn för Gudhlef, Gullef). Om -red för -ryd 'röjning' se ml.

Hultet

första g. jb 1777, "nyhemman" krono, ej skata., utlagt till allmänningen Vättlefjäll. Erhöll jb 1877 nr 1. Kallas stundom Torvhögshult, emedan det skulle höra till Torvhög.

Hälbo första g. jb 1636, skatteh. 1/4 mtl. I de flesta jbr (ännu 1877) har jämte gårdsnamnet även stått namnet på en sedan 1600-talet upptagen innehavare Peder.

ggk -re 1711 ggk Eriks-berg 1899 kb ek

E. nr 4 Gustavsberg lgf (se Stenared) Hggesås lgf E. nr 2 Johanneberg lgf Kvarnhagen lgf b) Fjållhult lgf Gulry 1600 fl -ryd 1634 tl Gullere 1711 ggk -ry 1722 lh -rud 1722 lh -red 1822 1899 kb gstk [-bu 1654 ggk]

Övriga namnformer 1 lorten bruklige binamn 1 Avsändringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. lur.

Torvhögshult

tornsho'lt

Heliebo 1574 tl Hel-jebo gstk Hälgebo 1626 1634 tl Hellebu 1656 ggk Helgebol 1753 lh Heljebohl 1841 1856 lh Heljebo Peder lfb Helgoridh 1574 1607 tl Helgered 1634 tl Hel-ierid 1600 tl Hellere 1654 1656

ggk

Helgiare 1711 ggk Heljered 1822 1899 kb if b taxi Heljared gstk Häljared KB H.nr 4-Bohem. lgf Gr-ankullen.11gf

Grönbräcka lgf (se Eriksberg) Margretjeberg lgf (se Sten ared) nr 6 Sågäckran lgf Trekanten lgf Ekåsberg lgf Ekåsslätt lgf Svenstorp

Vättle hd: Bergiuns sn

29

F. led. är namnet Helge, med biformen Hälje, varur senare utvecklat sig

Hälj-och Häl-. Om s. led. -bo se jul.

Häljered ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är namnet Helge, med biformen Hälje.

Om

-red för -ryd se inl.

Hällebäckahed en äng

första

g. jb 1773, "nyhemman" krono. Hade jb

1773-1825 nr 3. Är en utjord tillhörande Bur. — F. led, är ett bäcknamn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550 1

Högarås

en utjord sk ä. hkyartyks y. 17,4,7artis 1

Högen

hdyan 814 sk Mian

Kappered

kapara

Nedregården 1

fr 1 fr 1/2 f r

1 Knipared 1

fr knipara knuara Knipered 2

Övregården

—3

Västergården

1 Krokryd 1

/4 fr y. krokry ä. kro'ri Krorid kro'ra Krored

1 Kroksjölund 1

/8 sk krolsfoldn krojala'n Högeråss 1623 1687 Högrråhss 1632 Hö-gerås 1640 1877 Högieråhss 1689 1690 -åhs 1695 Högarås 1907 Högen 1550 1877 [Hoiann 1569] Hö-ginn 1573 1584 Höggen 1624 Kapparidt 1550 -rödtt 1565 -ryd 1567 1569 -rydtt 1569 -ridh 1578 1590 -rö 1590 -röd 1619 -red 1619 1761 Capperidt (Ka-) 1550 1584 Kapperödtt 1565 -röd 1565 1584 -ridh 1578 -ryd 1578 1624 -ry 1581 -re 1581 1695 -rö 1584 Kappered 1624 1877 -ridh 1629 Kaperöd 1573 1611 -red 1632 1737 [Koppared 1611 1640 Köperen 1619 Caperrdh 1632 Knappered 1690 Koppered 1825]

Nedreg. 1695 1877 Öfreg. 1695 1877

Wästreg. 1695 1715 Wästerg. 1725 1825 Westerg. 1877

Kniberödtt 1565 Kniparydh 1567 Kni-p ar ed 1725 1877 [Kiimperöd 1573] Kni-perödh 1576 -rydh 1578 1605 Knipered 1581 1715 -ridh 1587 1590 Knipperodh 1584 -rydh 1600 1624 -red 1619 1700 [Kriyeridh 1629] Knyperedh 1660 1689 Knyppered 1690

Krokry 1635 1685 Krokryd 1640 1761 -red 1700 Krokryd 1777 1877 Kroeke-rydh 1650 Krokeryd 1687 1725

Kro gz lun d 1565 1629 Cruxsiölundh 1567 Kroxselund 1569 Krogsiöölund 1573 1619 [Krögsiö- 1576] Krogsio- 1581 Krock- Höghen 1545 ml Höghenn 1546 tl Högh 1546 kil Högg 1547 kil Kapparudh 1396 Stb Kapparyd 1545 ml Kniparyd 1545 ml -rydh 1546 tl

30 Våttle hd: Bergnms sn

Högarås

en utjord

första g. jb 1623, frälse, senare överfört till ils rad; sedan jb

1777 åter utjord. Jb 1761-1825 upptages felaktigt ytterligare en utjord. Hör

under Sjötorpet. — F. led. är möjligen vgt.dial.

högare

'högre'. Stället ligger

vid en höjd.

Högen ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Ligger vid en höjd.

Kappered. Sedan 1550 upptagas tre gårdar, som i dagligt:tal icke ha särskilda

namn. — F. led, är det från isl. såsom tillnamn kända

kappe

'kämpe'; jfr

Lund-gren, Sv. landsm. X, 6, s. 146 och Rygh, Pn. s. 153.

Om

-

red

för

-

ryd'

röj-ning' se inl.

a) nr 1 Källehult p(elahe'lt lgf K. nr 3 Hedås lgf K. nr 4 Klaraberg lgf K. nr 5 Lugnet K. nr 2 Slätten lgf Hanstorp lgf Sörjebacka, sesriabals a 1. Nederg. 1899 kb Ne-dre taxi Öfverg. 1899 kb Västerg. 1899 kb Westerg. 1822 kb K.nipare 1711 ggk Kniporid 1574 1600 tl Knipered 1802 lh gstk Knippere 1654 1656 ggk Krockry 1574 tl Krok-r 1600 tl KKrok-rokeKrok-ry 1645 tl -red 1711 ggk -ryd gstk Krory 1753 lh Kro-gered 1836 lh Krokselund 1600 tl Krocksiölun 1603 tl Krokssiölund 1645 tl

Övriga namnformer I orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. mr. Högarås 1826 kb Hö-gersåhss 1645 tl ? Hyggeråsen 1876 lh Högin 1551 si Höien 1574 1600 tl Kapperid 1621 tl -ro 1711 ggk Capporid 1574 1600 tl [Koppered taxi.]

Vättle hd: Bergums sn 31

Nr 1

Nedregården ä. jbr skatteh. 1 mil.

Nr 2

övregården ä. jbr frälseh. 1 mtl.

Nr 3

_{Västergården ä. jbr skatteh. 1/2 mtl.}

Knipared första g. jb 1565, skatteh. 1 mtl. — F. led, är av oviss härledning

(jfr Rygh, Gn. IV, 1, s. 17). Om

-red

för

-ryd

'röjning' se inl.

Krokryd första g. jb 1635, skatteh. 1/4 mtl. — F. led, är av oviss härledning.

S. led, är ordet

-ryd (i

dial. även

-rid, -red) 'röjning', se

inl.

Kroksjölund första g. jb

1565,

kronoh. 1/2 mtl. — Gården ligger i lövskog vid

Stora

Kroksjön

(se naturnamnen).