http://www.diva-portal.org
This is the published version of a paper published in Tidskrift för lärarutbildning och forskning..
Citation for the original published paper (version of record): Marner, A. (2002)
Konferensrapport.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning., (3)
Access to the published version may require subscription. N.B. When citing this work, cite the original published paper.
Permanent link to this version:
65
Konferensrapport
Den 21-22 mars 2002 ägde en konferens rum på Kulturhuset i Stockholm med titeln ”Att skapa och kunskapa i skolan”. Syftet var att belysa kulturens och de estetiska läroproces-sernas ställning i lärarutbildning och skola. Detta mot bakgrund av lärarutbildningskom-mitténs betänkande och propositionen om den nya lärarutbildningen. I betänkandet disku-teras kreativa processer som en angelägenhet för alla lärare oavsett skolform eller ämnen. I propositionen talas om kulturmöten och om att integrera kultur i skolan. Mikael Alexanders-son, sekreterare i Lärarutbildningskommittén, förde på konferensen fram begreppet ”estetiska läroprocesser”.
Första dagen ägnades åt att diskutera hur lärarutbildningarna ser på den förnyade lärarutbildningen och andra dagen ägnades åt skolorna. Konferensen var en framgång för Skolverket och Kulturrådet som var arrangörer. Grundtanken var att belysa estetiska
läropro-cesser inom alla ämnen, inte endast estetiska ämnen. Därför deltog också naturvetare och matematiker. Efteråt fick jag veta att några av dem var irriterade över att en alltför fördoms-full syn på matematik gjorde sig gällande på konferensen.
Det centrala begreppet var ”estetiska läro-processer”. Vad innebär det egentligen? Estetik kommer från det grekiska ordet ’aisthesis’ som betyder förnimmelse. Man ville påtala all mänsklig kunskaps början i sinnesförnim-melse, för att därmed vidga kunskapsbegrep-pet bortom språk och kalkyl. Vi i västerlandet lever med en tungt vägande polarisering mellan kropp och medvetande, praktik och teori. Endast medvetande, teori och vetenskap anses viktiga inom skola och universitet. Det är anledningen till att bild, musik, slöjd etc. inte anses ha något med kunskap att göra, utan ses som marginaliserade ”övningsämnen”.
66
Konferensrapport Författare
67
Med ett begrepp som estetiska läroprocesser kan vi lättare synliggöra tanken på en ”kul-turskola” med en mångfald av skapande och kommunikation. En ”mångstämmig” skola. Inte en ”treämnesskola”.
Här lurar emellertid en tankefälla. Vi inom de estetiska ämnena upplever oss ofta som mar-ginaliserade av de s.k. teoretiska ämnena. Även vi vill därför ibland använda den polariserade modellen, ställa praktik mot teori. Vi köper modellen rakt av, men inverterar värdet av de respektive polerna. Praktik är viktigt, inte teori, verksamhet är viktigt, inte vetenskap, kropp och känsla är viktigt, inte medvetande. Att vidga kunskapsbegreppet borde emel-lertid inte innebära att vi nonchalerar ett teoretiskt perspektiv. Då cementeras motsätt-ningen mellan olika typer av ämnen. Istället borde utvidgningen av kunskapsbegreppet kunna innebära, t.ex. för Bild, att vi har ett spektrum av kunskap, färdighet, förtrogenhet och förståelse som går från teckningens ögon-mått och bildframställning till konstupplevelse, konstvetenskap och bildsemiotik och tillbaka igen. På samma sätt skulle matematikämnet kunna omfatta allt från ögonmått och former i naturen, via matematiska bedömningar i
var-dagen till geometri och matematiska formler och tillbaka igen. På så sätt kan motsättningen mellan ämnen upphävas och samarbetet kan börja. Ämnesgränser är ju, som Alexandersson hävdar, bara begränsningar. I den förnyade lärarutbildningen talas det därför inte längre om ämnen, utan istället om inriktningar. Ämne låter så cementerat och avgränsat, inriktning däremot låter mer dynamiskt, utan gräns. Vissa inriktningar kommer inte att helt överlappa skolämnena. Också tvärvetenskap betonas i den nya lärarutbildningen.
På konferensen betonades kunskapens dynamik av filosofen Bengt Molander. Kun-skap är att ”gå vidare”, inte bara redan given och cementerad. Det är viktigare att hitta dörrar mellan teori och praktik än att betona det ena på det andras bekostnad. För mig blev det kontentan av konferensen och jag hoppas att det blev kontentan också för de deltagande naturvetarna och matematikerna. För det fram-tida samarbetets skull.
