Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 : sammanfattande resultat från Sverige

(1)

VTI notat 8-2012 Utgivningsår 2012

www.vti.se/publikationer

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars

funktion år 2011

Sammanfattande resultat från Sverige

Sven-Olof Lundkvist

Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya

(2)

(3)

Förord

Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI.

Linköping december 2011

(4)

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 2012-01-20 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 2012-01-20.

Quality review

Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January 2012.

(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 5

Summary ... 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... 9

2 Begrepp och metod ... 10

3 Analys ... 11

4 Resultat ... 12

4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 12

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... 13

4.3 Andel godkända delobjekt per region och vägklass ... 16

4.4 Resultat per region och vägklass ... 21

5 Slutsatser ... 24

Referenser ... 25

Bilaga

(6)

(7)

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 – sammanfattande resultat från Sverige

av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i hela riket 2011. Mätningarna har utförts under perioden 20 maj till 15 oktober med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsyn-barheten.

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Sverige:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var 53 % av delobjekten godkända

 På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 47 % av delobjekten  På de primära länsvägarna godkändes 49 % av delobjekten

 Vägmarkeringarnas funktion var bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Region Väst placerade sig därefter med strax under 50 % godkända delobjekt medan regionerna Mitt och Stockholm hade lägst andel godkända objekt.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var 44 % av delobjekten godkända

 Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i regionerna Väst och Syd (ingen signifikant skillnad dem emellan). I de övriga regionerna (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var andelen godkända delobjekt lägre.

(8)

(9)

Condition assessment of road markings 2011 – summary of the results in Sweden

by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute)

SE–581 95 Linköping Sweden

Summary

This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 20 May to 15 October by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for the estimation of wet road marking performance.

From the results, the following conclusions were drawn: Dry road marking retroreflectivity

 On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 53% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations.  On other European highways and national roads the corresponding figure was

47%.

 On county roads 49% of the objects were approved.

 The performance of the road markings was best in regions Norr, Öst och Syd, with Syd as the best one (significantly better than Öst, however, the Syd result was not significantly different in comparison with Norr). In region Väst about half of the road markings were approved while the worst performance was found in the regions Mitt and Stockholm.

Wet road marking retroreflectivity

 On European roads with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 44% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations.  The performance was best in regions Väst and Syd (there were no significant

differences between them). In the other regions (Norr, Mitt, Stockholm and Öst) the performance was worse.

(10)

(11)

1 Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Denna skattning görs för profilerade markeringar (ej körfältsmarkeringar) på europavägar med ÅDT ≥4 000. På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd.

Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:

 Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls

 Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2011. Resultatet för varje region redovisas detaljerat i separata VTI notat (VTI notat 8:1–8:6). I före-liggande notat sammanfattas resultaten från hela riket.

(12)

2 Begrepp

och

metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

 Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt  Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-,

mitt-eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser  Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet

 Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden

avläses.

Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följande:  Vägklass A Europavägar med ÅDT ≥ 4 000

 Vägklass B Europavägar med ÅDT < 4 000 samt riksvägar (9–99)  Vägklass C Primära länsvägar (100–404).

Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan vägklass väljas enligt:

∙ √

där N är antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till:

k = 1,4 för vägklass A k = 1,2 för vägklass B k = 1,0 för vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som kommer att mätas blir då vanligen 3·n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar samt för profilerade markeringar på europa-vägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått.

(13)

3 Analys

Analysen av data har gjorts enligt följande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur,

MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:

n R R n i i torr L torr L



  1 , , och n MPD MPD n i i



  1 ,

där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på

mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, RL,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

MPD R

R_L_,_våt 80,14 _L_,_torr 18

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext – vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår ur följande tabell.

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT ≥ 2 000 ÅDT ≥ 4 000 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx.

Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx.

Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt.

Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m2/lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx.

(14)

4 Resultat

4.1 Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 222 vägsträckor, objekt, mätts i Sverige under 2011. Fördelning på region, vägklass och vägtyp framgår av tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt per region år 2011.

Antal uppmätta objekt på

Region Vägklass Europavägar Riksvägar Primära länsvägar Totalt

Norr A 7 7 B 3 15 18 C 11 11 Summa 10 15 11 36 Mitt A 10 10 B 7 13 20 C 14 14 Summa 17 13 14 44 Sth A 7 7 B 5 5 C 9 9 Summa 7 5 9 21 Öst A 11 11 B 15 15 C 12 12 Summa 11 15 12 38 Väst A 13 13 B 1 13 14 C 13 13 Totalt 14 13 13 40 Syd A 13 13 B 17 17 C 13 13 Totalt 13 17 13 43 Sverige A 61 61 B 11 78 89 C 72 72 Totalt 72 78 72 222

För delobjekten i vägklass A bestäms våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinjerna. Antalet delobjekt för våtfunktions-skattningen framgår av tabell 3.

(15)

Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2011 per region (RL,våt ,vägklass A).

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 4–6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2011 per region och totalt uppdelat på vägklass.

Tabell 4 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass A.

Region

RL,torr, vägklass A

Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige

Medelvärde 172 174 170 203 221 239 202 Standardfel 12 17 8 19 13 13 6 Standardavvikelse 55 94 38 108 78 84 86 Minimum 96 47 122 83 125 85 47 Maximum 264 504 243 682 397 469 682 Antal delobjekt 21 30 21 33 39 39 183 Konfidensintervall 95 % 146–197 139–209 152–187 164–241 195–246 212–267 190–215 20:e percentilen 106 94 127 129 144 173 134 50:e percentilen 178 164 174 194 198 225 190 80:e percentilen 218 211 208 223 296 300 256 Region Antal Norr ₁₄ Mitt ₁₆ Sth ₁₄ Öst 22 Väst ₂₆ Syd ₂₆ Sverige ₁₁₈

(16)

Tabell 5 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass B.

Region

RL,torr, vägklass B

Medelvärde 175 147 157 192 191 202 178 Standardfel 10 9 15 7 9 7 4 Standardavvikelse 75 67 58 47 58 52 64 Minimum 50 67 99 125 107 117 50 Maximum 362 370 324 341 340 340 370 Antal delobjekt 54 60 15 45 42 51 267 Konfidensintervall 95 % 155–196 129–164 125–190 178–206 173–209 188–217 171–186 20:e percentilen 116 94 119 155 142 164 127 50:e percentilen 170 132 137 181 180 197 168 80:e percentilen 235 183 204 225 230 236 228

Tabell 6 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass C.

Region

RL,torr, vägklass C

Medelvärde 159 116 151 196 192 190 167 Standardfel 11 10 7 10 6 9 4 Standardavvikelse 62 64 27 62 40 55 62 Minimum 46 20 85 78 107 94 20 Maximum 286 288 184 302 312 279 312 Antal delobjekt 33 40 15 36 38 39 213 Konfidensintervall 95 % 137–182 95–136 136–166 175–216 179–205 172–208 159–176 20:e percentilen 110 67 143 135 161 139 108 50:e percentilen 142 94 155 197 192 195 171 80:e percentilen 212 190 172 257 227 237 223

(17)

Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7.

Tabell 7 Beskrivande statistik över RL,våt, för vägklass A.

Region

RL,våt, vägklass A

Medelvärde 34 34 35 43 43 46 40 Standardfel 3 4 1 4 3 3 1 Standardavvikelse 12 16 4 17 15 13 14 Minimum 16 6 28 21 18 23 6 Maximum 49 72 40 102 67 69 102 Antal delobjekt 13 16 14 22 26 26 118 Konfidensintervall 95 % 27–42 26–43 33–37 36–51 36–49 40–51 38–43 20:e percentilen 23 28 31 32 24 34 30 50:e percentilen 36 34 35 40 45 45 40 80:e percentilen 45 40 40 53 59 56 49

(18)

4.3 Andel godkända delobjekt per region och vägklass

Totalt sett i Sverige blev 49 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är

underkänt – rött eller godkänt – grönt.

Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och vägklass.

Region Vägklass Underkända Godkända Summa Godkända i %

Norr A 12 9 21 43 B 17 37 54 69 C 12 21 33 64 Summa 41 67 108 62 Mitt A 18 12 30 40 B 46 14 60 23 C 29 11 40 28 Summa 93 37 130 28 Sth A 13 8 21 38 B 13 2 15 13 C 22 5 27 19 Summa 48 15 63 24 Öst A 16 17 33 52 B 24 21 45 47 C 8 28 36 78 Summa 48 66 114 58 Väst A 16 23 39 59 B 21 21 42 50 C 11 27 38 71 Summa 48 71 119 60 Syd A 10 29 39 74 B 20 31 51 61 C 13 26 39 67 Summa 43 86 129 67 Sverige A 85 98 183 54 B 141 126 267 47 C 95 118 213 55 Summa 321 342 663 52

(19)

Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt avseende våtfunktion, efter region, vägklass A.

Region Underkända Godkända Summa Godkända i %

Norr 9 5 14 36 Mitt 12 4 16 25 Sth 10 4 14 29 Öst 13 9 22 41 Väst 12 14 26 54 Syd 9 17 26 65 Sverige 65 53 118 45

En analys av signifikanta skillnader mellan regionerna avseende andel godkända delobjekt presenteras i tabell 10. Antalet godkända delobjekt per region antogs vara binomialfördelad. Testen utfördes på risknivån 5 %.

Tabell 10 Signifikant skillnad mellan regioner efter vägklass.

RL,Torr RL,våt Vägklass A B C Alla A Signifikant skillnad mellan region:

Norr-Mitt nej ja ja ja nej Norr-Sth nej ja ja ja nej Norr-Öst nej ja ja nej nej

Norr-Väst nej ja ja ja _ja

Norr-Syd ja nej nej nej ja Mitt-Sth nej nej nej nej nej

Mitt-Öst nej ja ja ja nej

Mitt-Väst nej ja nej ja ja

Mitt-Syd ja ja ja ja ja Sth-Öst nej ja ja ja nej Sth-Väst nej ja nej ja ja Sth-Syd ja ja ja ja ja Öst-Väst nej nej ja ja ja Öst-Syd ja ja ja ja ja Väst-Syd ja ja ja ja nej

(20)

Sammanfattningsvis, sett över alla vägklasser, var torrfunktionen bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Väst placerade sig därefter med strax under 50 % godkända delobjekt medan Mitt och Stockholm var lika dåliga.

När det gäller våtfunktionen, utkristalliserades två grupper av regioner. Bäst var Väst och Syd (ingen signifikant skillnad dem emellan). Övriga (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var likvärdiga.

Resultaten åskådliggörs i följande figurer uppdelat per region, län och vägklass.

Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass A. 67% 25% 33% 33% 50% 38% 50% 50% _33% 100% 83% 56% 54% 67% 83% 44% 100% 87% 33% 75% 67% 67% 50% 62% 100% 50% 50% 67% 17% 44% 46% 33% 17% 56% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Norrbottens län BD Vä st erbottens län AC Da la rn as län W Gävl eborgs lä n X Jämtlands län Z Väs ternorrlands län Y Gotlands län I St ockholms lä n AB Sö derman land s län D Uppsala län C Vä st ma nland s län U Örebro län T Ös terg ötlands län E Hallands län N Vä rmlan d s län S Vä st ra Götalands län O Blekin ge län K Jönköpings län F Ka lmar län H Kronobergs län G Skåne lä n M

NORR MITT STH ÖST VÄST SYD

(21)

Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass B. 73% 62% 21% 60% 13% 58% 22% _17% 56% 67% 67% 61% 38% 67% 50% 50% 67% 73% 27% 38% 79% 100% 40% 100% 87% 42% 78% _83% 44% 33% 33% 39% 62% 33% 50% 50% 33% 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Norrbottens län BD Vä st erbottens län AC Da la rn as län W Gävl eborgs lä n X Jämtlands län Z Väs ternorrlands län Y Gotlands län I St ockholms lä n AB Sö derman land s län D Uppsala län C Vä st ma nland s län U Örebro län T Ös terg ötlands län E Hallands län N Vä rmlan d s län S Vä st ra Götalands län O Blekin ge län K Jönköpings län F Ka lmar län H Kronobergs län G Skåne lä n M

Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss B Underkända Godkända 60% 67% 83% 43% 33% 7% 50% 78% 67% 83% 100% 67% 83% 69% 100% 67% 100% 73% 40% 33% 100% 17% 57% 100% 67% 93% 50% 22% 33% 17% 33% 17% 31% 33% 100% 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% län BD län AC la rn as län W eborgs lä n X län Z län Y Gotlands län I lä n AB land s län D Uppsala län C nland s län U Örebro län T ötlands län E Hallands län N rmlan d s län S län O Blekin ge län K län F Ka lmar län H län G Skåne lä n M

(22)

Figur 4 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, samtliga vägklasser.

Motsvarande resultat för alla regioner för våtfunktionen presenteras i figur 5.

68% 55% 16% 28% 50% 20% 33% 22% 42% 50% 44% 57% 89% 75% 64% _55% 75% 63% 37% 83% _78% 32% 45% 84% 72% 50% 80% 67% 78% 58% 50% 56% 43% 11% 25% 36% _45% 25% 37% 63% 17% _22% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Norrbottens län BD Vä st erbottens län AC Da la rn as län W Gävl eborgs lä n X Jämtlands län Z Väs ternorrlands län Y Gotlands län I St ockholms lä n AB Sö derman land s län D Uppsala län C Vä st ma nland s län U Örebro län T Ös terg ötlands län E Hallands län N Vä rmlan d s län S Vä st ra Götalands län O Blekin ge län K Jönköpings län F Ka lmar län H Kronobergs län G Skåne lä n M

Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss ABC Underkända Godkända 50% 25% 25% 25% 29% 50% 50% 25% 67% 75% 67% 44% 100% 75% 17% 50% 80% 50% 75% 75% 75% 71% 100% 50% 50% 75% 33% 25% 33% 56% 25% 83% 50% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Norrbottens län BD Vä st erbottens län AC Da la rn as län W Gävl eborgs lä n X Jämtlands län Z ternorrlands län Y Gotlands län I St ockholms lä n AB derman land s län D Uppsala län C Vä st ma nland s län U Örebro län T Ös terg ötlands län E Hallands län N Vä rmlan d s län S st ra Götalands län O Blekin ge län K Jönköpings län F Ka lmar län H Kronobergs län G Skåne lä n M Andel godkända/underkända, våtfunktion, efter region och län i vägklasss A Underkända Godkända

(23)

4.4 Resultat per region och vägklass

I detta kapitel redovisas andel godkända/underkända delobjekt per region och vägklass.

Figur 6 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass A. 43% _40% _38% 52% 59% 74% 54% 57% _60% 62% 48% 41% 26% 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige

Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss A Underkända Godkända 69% 61% 31% 77% 87% 53% 50% 39% 53% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss B Underkända Godkända

(24)

Figur 8 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass C. 64% 28% 19% 78% 71% _67% 55% 36% 73% 81% 22% 29% _33% 45% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss C Underkända Godkända 62% 28% _24% 58% 60% 67% 52% 38% 72% _76% 42% 40% 33% 48% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

(25)

Figur 10 Andel godkända/underkända delobjekt avseende våtfunktion efter region, vägklass A. 36% 25% 29% 41% 54% 65% 45% 64% 75% 71% 59% 46% 35% 55% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Andel godkända/underkända, våtfunktion, efter region i vägklasss A Underkända

(26)

5 Slutsatser

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Sverige:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var 53 % av delobjekten godkända

 På övriga europavägar och riksvägar godkändes 47 % av delobjekten  På de primära länsvägarna godkändes 49 % av delobjekten

 Vägmarkeringarnas funktion var bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Region Väst placerade sig därefter med strax under 50 % godkända delobjekt medan regionerna Mitt och Stockholm hade lägst andel godkända objekt.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var 44 % av delobjekten godkända

 Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i regionerna Väst och Syd (ingen signi-fikant skillnad dem emellan). I de övriga regionerna (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var andelen godkända delobjekt i samma storleksordning.

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2011 är att vägmarkeringarnas retro-reflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägarna. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckorna som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt.

(27)

Referenser

Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältmät-ningar med metodstudie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. 2001.

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT

version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009.

Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket. 2009.

(28)

(29)

Bilaga 1 Sidan 1 (5)

Validering av de mobila reflektometrarna

Den årliga valideringen av Rambölls mobila instrument gjordes 2011 den 10/5. Detta år gjordes en ansats att följa Vägverkets metodbeskrivning 2009:22. Därför redovisas två analyser:

1) Denna analys följer metodbeskrivningen, d.v.s. det relativa och absoluta mätfelet baseras på endast den första mätomgången med det mobila instrumentet.

Dessutom redovisas antalet objekt med mätfel större än 20 %

2) Den andra analysen är mer konventionell, där mätfelen avser medelvärdet av den första och andra mätomgången med de mobila instrumenten. Samtliga figurer är baserade på denna analys.

Båda analyserna avser retroreflexionen för torra markeringar. De tre instrumenten är RST8, RST9 och LTL-M, varav de två förstnämnda använder Ecodyn 30. Observera således att även LTL-M har validerats, detta trots att avsikten inte är att använda det i årets tillståndsmätningar. Referensinstrument var den handhållna reflektometern LTL-X.

De 16 objekt som har mätts i valideringen var 100 meter långa och alltid kantlinjer. Objekten 2a, 2b, 4a, 4b och 9a var heldragna, 20 cm breda kantlinjer. Övriga var 10 cm intermittenta. Objekten 2a, 2b, 4a, 4b, 7a, 7b, 8a, 8b, 11a och 11b var profilerade. Övriga var plana.

Mätfelen har beräknats enligt följande (n är antalet objekt, n = 16): Relativt mätfel



    n R R R_mobil _LTL _X _LTL _X rel  Absolut mätfel



    n R R R_mobil _LTL _X _LTL _X rel 

(30)

Bilaga 1 Sidan 2 (5) Repeterbarhet



  n R R

R_omg _omg _omg rel

1 1 2



Tabell A1 visar uppmätta medelvärden för 16 objekt separerat på de två mätomgångarna som gjordes med de mobila instrumenten.

Tabell A1 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Siffran inom parentes anger mätomgång.

objekt LTL-X RST8(1) RST8(2) RST9(1) RST9(2) LTL-M(1) LTL-M(2) 1a 234 226 229 269 272 214 214 2a 181 185 189 199 193 166 168 2b 161 175 175 187 189 153 152 3a 216 181 156 170 184 196 198 4a 196 231 243 238 251 183 183 4b 190 292 283 315 313 169 171 5a 416 415 414 380 417 378 380 6a 411 370 350 389 410 357 376 7a 194 249 265 229 224 169 171 7b 201 226 236 241 241 171 170 8a 279 345 369 296 338 241 238 8b 268 258 269 318 287 237 240 9a 206 236 232 246 243 194 200 10a 253 251 220 257 239 255 262 11a 139 160 155 142 153 134 136 11b 168 192 190 196 194 157 156

Analys enligt metodbeskrivning:

Tabell A2 visar resultaten enligt analys 1, den gällande metodbeskrivningen.

Tabell A2 Mätfel (%) baserade på endast den första mätomgången med de mobila instrumenten.

instrument relativt

mätfel

absolut

mätfel repeterbarhet

antal objekt med mätfel > 20 %

RST8 10,3 14,1 4,5 5

RST9 9,5 16,8 4,9 2

LTL-M - 8,7 8,8 1,4 0

Den första analysen skulle således ha underkänt både RST8 och RST9 eftersom

(31)

Konventionell analys

Tabell A3 visar resultaten av analys 2, där båda mätomgångarna har använts för beräkning av de relativa och absoluta mätfelen.

Tabell A3 Mätfel (%) baserade på båda mätomgångarna med de mobila instrumenten.

instrument relativt mätfel absolut mätfel repeterbarhet RST8 9,6 15,4 4,5 RST9 13,0 16.4 4,9 LTL-M - 8,2 8,5 1,4

Figurerna A1–A3 visar sambandet mellan mätvärdena för å ena sidan LTL-X och å andra sidan de mobila instrumenten.

(32)

Figur A2 Sambandet mellan mätvärden från RST9 och LTL-X. Den heldragna linjen avser RST9 = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelations-koefficienten r = 0,893.

(33)

Figur A3 Sambandet mellan mätvärden från LTL-M och LTL-X. Den heldragna linjen avser LTL-M = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelations-koefficienten r = 0,990.

Slutsatser

De två Ecodyninstrumenten (RST8 och RST9) har mätfel i samma storleksordning som tidigare år. Mätfelen kan även jämföras med Aetec’s instrument som deltog i WG2-projektet 2010. Där var det relativa mätfelet + 9,1 %, det absoluta mätfelet 12,4 % och repeterbarheten 3,3 %. De tre Ecodyninstrumenten har således mätfel i samma

storleksordning och riktning.

I WG2-projektet hade LTL-M ett relativt mätfel på – 4,8 %, ett absolut mätfel på 7,4 % och repeterbarheten 1,8 %. Mätfelen för Rambölls LTL-M var således större, – 8,2 % respektive 8,5 %. En del av mätfelen kan sannolikt förklaras av att LTL-M registrerar medelvärdet över hela linjen (längs och tvärs), medan mätningen med LTL-X gjorde i mitten av varje markering. Emellertid verkar det som det även finns en systematisk

(34)

(35)

(36)

www.vti.se vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.