Strategi
för information om
miljötillståndet i havet
Naturvårdsverkets information till målgrupper
med grunda förkunskaper om havsmiljö
rapport 5779 • december 2007
rapport 5507 • November 2006
i havet
Naturvårdsverkets information till målgrupper med grunda förkunskaper om havsmiljö
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-5779-4 ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2007
Tryck: CM Gruppen AB Omslagsfoto: Bengt Rundqvist
Förord
Havsmiljön är idag en av de högst prioriterade miljöfrågorna. Därför fick Natur-vårdsverket i regleringsbrevet för 2006 i uppdrag att ta fram en strategi för hur miljötillståndet i havet skulle kommuniceras till allmänheten, främst med hjälp av indikatorer. Efter regeringsskiftet formulerades uppdraget om och i regleringsbre-vet för 2007 formulerades ett mål med bredare inriktning; en strategi ska tas fram för hur informationen om miljötillståndet i havet ska förbättras.
I denna rapport redovisar Naturvårdsverket sin fastställda strategi och de undersök-ningar som genomförts under arbetets gång.
Ansvarig handläggare hos Naturvårdsverket har varit Katrin Nilsson Taylor, Miljö-analysavdelningen. I styrgruppen för arbetet har Martin Eriksson och Manuela Notter på Miljöanalysavdelningen samt Björne Olsson på Naturresursavdelningen ingått. Som referenspersoner under olika delar av arbetet har bl.a. Sverker Evans, Tove Lundeberg, Malin Gunnarsson, Annemay Ek, Cecilia Lindblad och Ulrika Hagbarth medverkat.
Innehåll
FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7
Naturvårdsverkets strategi för information om miljötillståndet i havet till
målgrupper med grunda förkunskaper om havsmiljö 7 Finansiering 9 SUMMARY 10 Financing 12 INLEDNING 13 Uppdraget 13 Strategins syfte 14 Avgränsning 14 ANVÄNDA BEGREPP 15 BAKGRUND 16
Svår att nå och svår att förstå - orsaker till uppdraget 16
Vem behöver informationen? 17
Naturvårdsverkets roll – informations- och kommunikationsuppdrag som
havsmiljömyndighet 17
ALLMÄNHETEN OCH HAVSMILJÖINFORMATIONEN IDAG –
PRODUCENTERNAS ERFARENHETER 19
Slutsatser från förstudien 19
Vem hör av sig och vad undrar man över 19 Indikatorer svåra för allmänheten 20 Webben dominerar – men utbudet förvirrar 20 Vem informerar om vad – ansvarsfördelning 20
Tidigare studier 21
DET HÄR VILL VI VETA OM HAVET – ANVÄNDARNAS SYN PÅ
INFORMATIONEN 23
Upplägg av fokusgruppsdiskussionerna 24 Fem befintliga indikatorer valdes ut och testades i gruppdiskussionerna 25 Slutsatser från fokusgruppsundersökningen 29
Få söker själva havsmiljöinformation 29 Dagens indikatorer är för svåra 29 Språket måste förenklas drastiskt 29 Svåra indikatorer väcker ilska 29 Indikatorer kan användas i undervisningen – men måste paketeras rätt 29 Information i skolan höjer miljömedvetenheten 30 Balansera den negativa informationen genom att visa på möjligheter 30 Förkunskaper avgör hur väl kartor fungerar 30 Människor vill göra något själva 30 Exempelindikatorer 31 Krav på indikatorer för målgrupper med grunda förkunskaper om havsmiljö 31 Innehåll i målgruppsanpassade indikatorer 32
FÖRDJUPNING 39
Resultat och kommentarer från de olika fokusgrupperna 39
UTVECKLING AV NATURVÅRDSVERKETS ARBETE MED
HAVSMILJÖINFORMATION 45
Slutsatser från den interna kartläggningen 46
INFORMATION OM HAVSMILJÖN SOM MEDEL ATT NÅ
MILJÖKVALITETSMÅLEN 51
Informationsområden i den fördjupade utvärderingen 51
INTERNATIONELL INFORMATION 54
SLUTSATSER 55
Strategiska vägval och åtgärder 56 Naturvårdsverkets arbetssätt kopplat till havsmiljöinformation 56 Informationens utformning och karaktär 57 Samarbete med andra myndigheter och intressenter 59 Tillgänglighet till informationen 60 Underlätta undervisning om havsmiljön 60 Satsning på marina naturum med aktuellt innehåll 61 Finansiering 62
REFERENSER 63
Bilaga 1 Rekryteringsformulär Bilaga 2 Diskussionsguide
Sammanfattning
Naturvårdsverkets strategi för information om miljötillståndet i
havet till målgrupper med grunda förkunskaper om havsmiljö
Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar för informationen om miljötillståndet i havet. En bra information om havstillståndet till grupper med grunda förkunska-per bidrar till att skapa uthållighet i miljöarbetet och insikt om att problemen i havsmiljön kommer att ta lång tid att lösa. Informationsinsatserna bör bestå av en kombination av många olika åtgärder som utförs kontinuerligt. Fokus i informatio-nen bör ligga på att koppla ihop informatioinformatio-nen om tillståndet i havsmiljön med möjliga lösningar på problemen.Nyckelord för informationens utformning är målgruppsanpassning och noggrann analys av vilket innehåll och presentationsform som är relevant för vilken grupp.
Strategin kommer att utvecklas och genomföras successivt. Resultaten från Havs-miljöutredningen (M 2006:05) och EU:s marina strategi kommer att påverka det fortsatta arbetet.
Gällande sitt interna arbetssätt kommer Naturvårdsverket att vidta åtgärder för att vidareutveckla sin kommunikationsplanering, speciellt när det gäller att sätta tydli-ga kommunikationsmål för havsmiljöinformationen. Åtgärder vidtas också för att skapa ett effektivt utnyttjande av informationskanaler, bl.a. genom förbättrad dis-tribution av informationsmaterial, och för att öka tydligheten om vilka målgrupper som gäller för olika verksamheter inom myndigheten. Ökad intern samverkan för att utnyttja fler av verkets externa kontaktytor för att informera om miljötillståndet i havet ska prioriteras.
Grundinformation om havsmiljötillståndet tillgängliggörs i första hand via webb-platsen www.naturvardsverket.se, för att leva upp till intentionerna i Århuskonven-tionen. Speciella system för indikatorpresentationer för allmänheten bör dock inte byggas upp, eftersom efterfrågan är låg och systemen resurskrävande. Istället bör befintliga indikatorsystem vidareutvecklas med målsättningen att göra dem lättare att förstå och använda för fler målgrupper.
Naturvårdsverket kommer att utveckla riktad information till grupper som är vikti-ga för att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Information som kan fungera som beslutsunderlag för den en-skilda individen ska prioriteras. Huvudinriktningen på informationen är uppsökan-de information, som ska finnas tillgänglig i uppsökan-de sammanhang och situationer där uppsökan-den behövs.
Naturvårdsverket ska presentera en helhetsbild av miljötillståndet i Östersjön och Västerhavet. För att öka aktualiteten kommer en kort, lättförståelig beskrivning av helhetstillståndet i havsmiljön publiceras varje år på verkets webbplats. Underlaget hämtas från den nya nationella marina rapporten. En populär version bör även ges ut i tryckt form och finnas tillgänglig på bl.a. havsnära naturum. Presenterad in-formation ska ge sammanhang genom att ta upp hela kedjan tillstånd, orsak, vad samhället gör och vad individen kan göra.
Samarbete med andra myndigheter och intressenter kommer att prioriteras. Natur-vårdsverket kommer att göra en tydligare beskrivning av sitt ansvar för havsmiljö-information och dokumentera och kommunicera denna internt och med externa samarbetspartners. Information om miljötillståndet i havet bör finnas med på agen-dan i de nya forum som finns för myndigheter, näring och intresseorganisationer kring havsmiljörelaterade frågor. Samordningsvinster går att göra, bl.a. när det gäller produktion av informationsmaterial. Samarbeten med olika intresse- och branschorganisationer bidrar till att informationen om miljötillståndet sätts in i ett sammanhang och därmed blir meningsfull för mottagaren.
Naturvårdsverket ska också, relaterat till sitt övergripande ansvar för informationen om miljötillståndet i havet, kunna initiera informationsinsatser genom kontakter med andra myndigheter och organisationer. Vägledande i det arbetet är de informa-tionsbehov som identifierats inom ramen för de målvisa utvärderingarna av miljö-kvalitetsmålen, i samband med den pågående fördjupade utvärderingen.
Att göra det lättare att hitta fram till den stora mängd information om havsmiljö och miljötillstånd som redan finns är en viktig fråga. Naturvårdsverket kommer därför att verka för en fortsatt utveckling av ”vägvisarfunktionen” hos de marina forskningscentras gemensamma webbportal www.havet.nu.
Att förbättra havsmiljön är ett långsiktigt arbete och det är därför viktigt att intresse och engagemang väcks redan i skolan. Naturvårdsverket kommer därför att främja produktion av undervisningsmaterial som underlättar undervisning som rör miljö-tillståndet i havet för äldre skol- och gymnasieelever.
För att öka förståelsen hos en bredare allmänhet för havsmiljön kommer Natur-vårdsverket att fortsätta sin satsning på att utveckla naturum i marina miljöer. In-formationen i naturum ska ge en aktuell, målgruppsanpassad bild av miljötillstån-det i havet.
Finansiering
Flera av de åtgärder som Naturvårdsverket föreslår kan finansieras inom nuvarande anslag. För att en ökad ambitionsnivå i förhållande till nuläget ska vara möjlig och nya målgrupper kunna nås behövs dock en ökad tillgång till medel för information om miljötillståndet i havet. Naturvårdsverket avser därför att använda medel från anslaget 34:12 för detta ändamål. Exempel på nya insatser kan vara vidareutveck-lad information via webb och i tryckt form för att tillgodose målgrupper med grun-da förkunskaper om havsmiljö, information riktad till grupper som är viktiga att involvera för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås samt insatser för att främja att undervisningsmaterial om miljötillståndet i havet tas fram.
Summary
Strategy of the Swedish Environmental Protection Agency for
the provision of information about the environmental state of
the seas to target groups with limited prior knowledge about the
marine environment
The Swedish Environmental Protection Agency (EPA) has overall responsibility for information about the environmental state of the seas. The provision of good information about the state of the marine environment to groups whose prior knowledge about the subject is limited will help enhance the durability of mental work and create an understanding that the problems of the marine environ-ment will take a long time to solve. The informational efforts should consist of a combination of a wide range of measures which are carried out on an ongoing ba-sis. The focus of this information should be on linking information about the state of the marine environment with possible solutions to the problems.
Keywords for the design of information are adaptation to the needs of the target groups and careful analysis to determine relevant content and presentation forms for individual groups.
The strategy will be developed and implemented progressively. The findings of the government inquiry on the marine environment (M 2006:05) and the EU Marine Strategy will influence future work.
As regards internal working methods, the Swedish EPA will take measures to fur-ther develop its communication planning, in particular as regards the setting of explicit communication objectives for information about the marine environment. In addition, measures will be taken to ensure the efficient use of information chan-nels, such as by improving the distribution of information materials, and to make it clearer what are the target groups for the Swedish EPA’s various activities. En-hanced internal cooperation to ensure that a larger number of the Swedish EPA’s external interfaces can be used to provide information about the environmental state of the seas will be a priority issue.
Basic information about the state of the marine environment will be made accessi-ble primarily through the main website of the Swedish EPA (www.naturvards-verket.se), in line with the intentions of the Aarhus Convention. However, no spe-cial systems to present indicators to the general public should be built, given that demand is weak and such systems require substantial resources. Instead, the exist-ing indicator systems should be further developed with a view to makexist-ing them easier to understand and use for additional target groups.
The Swedish EPA will develop targeted information for groups whose involvement is important in order for the environmental quality objectives of Zero Eutrophica-tion and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archi-pelagos to be attained. Priority should be given to information which can help indi-viduals make their own decisions. The main focus of information provision will be on outreach, to ensure that information is available in the contexts and situations where it is necessary.
The Swedish EPA will present an overall picture of the environmental state of the Baltic and North Seas, including the Kattegat and the Skagerrak. To ensure the timeliness of the information provided, a brief and easy-to-understand description of the overall state of the marine environment will be published each year on the Swedish EPA’s website. These descriptions will be based on the new National Marine Report. In addition, a printed popular version should be published and made available at naturums (visitor centres) located close to the sea and at other relevant locations. The information presented should create a sense of coherence by dealing with the entire chain: state, causes, actions taken by society and actions which individuals could take.
Cooperation with other government agencies and stakeholders will be a priority issue. The Swedish EPA will draw up a clearer description of its responsibility for information about the marine environment, and this description will be documented and communicated internally and to various external partners. Information about the environmental state of the seas should be on the agendas of the new forums where government agencies, business and industry and NGOs are to discuss issues related to the marine environment. There are possible economies of coordination, for instance in the production of information materials. Cooperation with various NGOs and industry associations will help to place information about the environ-mental state in context, so that it becomes meaningful to the audience.
As part of its overall responsibility for information about the environmental state of the seas, the Swedish EPA will also be able to initiate informational efforts through contacts with other government agencies and organisations. The guiding principle of such work will be the information needs identified in the framework of the evaluations of the individual environmental quality objectives made as part of the ongoing in-depth evaluation.
Making it easier to find one’s way in the vast amount of information which already exists about the marine environment and its state is an important issue. The Swed-ish EPA will therefore strive to promote the further development of the ‘guidance function’ of the joint web portal of the marine research centres (www.havet.nu).
Improving the marine environment is a long-term process. This makes it important to create interest and build commitment already at school. The Swedish EPA will
therefore promote the production of materials to facilitate teaching about the envi-ronmental state of the seas to secondary-school pupils.
To enhance understanding of the marine environment among the wider public, the Swedish EPA will continue its efforts to develop naturums (visitor centres) in ma-rine settings. The information provided at such naturums will give a picture of the environmental state of the seas which is up to date and adapted to the needs of the target groups.
Financing
Several of the measures proposed by the Swedish EPA can be financed from exist-ing appropriations. To raise the level of ambition and to reach new target groups, however, access to additional resources will be necessary for the provision of in-formation about the environmental state of the seas. The Swedish EPA therefore intends to use funds from Appropriation 34:12 for this purpose.
Examples of new actions include the further development of web and print infor-mation to meet the needs of target groups with limited prior knowledge about the marine environment, the provision of information to groups whose involvement is important in order for the environmental quality objectives to be attained, and ef-forts to promote the production of teaching materials about the environmental state of the seas.
Inledning
Uppdraget
I Naturvårdsverkets regleringsbrev för år 2006 gav regeringen verket i uppdrag att ta fram en strategi för hur miljötillståndet i havet ska kommuniceras till allmänhe-ten. Syftet var att öka engagemanget för havsmiljöproblematiken. Uppdraget for-mulerades som ett mål i regleringsbrevet (”Mål 2”). Uppdraget skulle vara klart senast under år 2007 och genomföras enligt de kriterier som beskrivs i havsmiljö-skrivelsen ”En nationell strategi för havsmiljön” (skr. 2004/05:173), beslutad juni 2005. I havsmiljöskrivelsen specificeras att miljötillståndet ska kommuniceras med hjälp av lättförståeliga indikatorer.
Utdrag ur havsmiljöskrivelsen, skr. 2004/05:173, kapitel 8.3 ”Information som verktyg för folkbildning”:
Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utveckla strategier för att kommunicera uppfölj-ningen av miljötillståndet i havet till allmänheten med lättförståeliga indikatorer och därmed öka engagemanget för havsmiljöproblematiken. I uppdraget bör ingå att utfor-ma en strategi för att nå ut med inforutfor-mation om havsmiljön till intresseorganisationer, skolor, barn och ungdomar.
Efter regeringsskiftet hösten 2006 formulerades uppdraget om.
I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2007 lyder uppdraget: Mål 2:
Det finns en strategi för hur informationen om miljötillståndet i havet skall förbättras.
Den direkta hänvisningen till havsmiljöskrivelsen är borttagen. Under det fortsatta arbetet 2007 har Naturvårdsverket därför utgått från ett bredare perspektiv på in-formation om miljötillståndet i havet. Fler metoder för att informera än med indika-torer har diskuterats och fler målgrupper än de som ryms inom begreppet ”allmän-heten”. Utgångspunkten har dock hela tiden varit att diskutera bearbetad, mål-gruppsanpassad information och kommunikation som används för att sprida kun-skap till personer som inte har förkunkun-skaper eller enbart har grunda förkunkun-skaper i det aktuella ämnet.
Uppdraget gavs i regleringsbrevet för 2006 inom verksamhetsområdet 1.1.3.2 Kun-skap och underlag för miljöarbete, verksamhetsgren Uppföljning och utvärdering, mål 2. I regleringsbrevet för 2007 finns målet under samma punkt, 1.1.3.2.
Strategins syfte
Baserat på uppdragsformuleringarna fastställdes syftet med att ta fram en strategi för att förbättra informationen om miljötillståndet i havet.
Strategin ska skapa förutsättningar för att:
– öka förståelsen av problemen i havsmiljön; baseras på NV:s uppdrag som central miljömyndighet, ansvarig för nationell miljöövervakning och miljökvali-tetsmålen Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. – tillgodose krav från medborgare och lagstiftning; baseras på bl.a. Århuskon-ventionen, förvaltningslagen, offentlighetsprincipen och krav på medborgarori-entering i verksamheten.
– göra det möjligt för individen att göra informerade val som förbättrar havsmiljön; baserar sig på NV:s uppdrag att genomföra havsmiljöpolitiken.
Avgränsning
Uppdraget behandlar inte utbyte av renodlad arbetsinformation havsmiljötjänste-män emellan. Med arbetsinformation menas t.ex. kommunikation vid arbetsmöten, utbyten av pm, underlag i olika former etc. Sätt att förbättra det utbytet behandlas t.ex. inom det pågående regeringsuppdraget 11/2006; ett gemensamt kunskaps- och planeringsunderlag för havet och inom den pågående havsmiljöutredningen (M 2006:05, se bl.a. SOU 2006:112).
Strategiarbetet har avgränsats till att gälla Naturvårdsverkets eget arbete med in-formation om miljötillståndet i havet. Vissa delar, t.ex. när det gäller samverkan mellan aktörer och utformning av indikatorer, kan visa på förhållningssätt som är av intresse också för andra myndigheter som arbetar med havsmiljöinformation.
Använda begrepp
Information:
begreppet information används i bemärkelsen bearbetad och målgruppsanpassad information/kommunikation som används för att sprida kunskap eller kännedom om en fråga. Exempel är informationsspridning via webb, trycksaker, dialog vid seminarier etc. Information i bemärkelsen ”data” diskuteras inte i uppdraget.
Miljötillstånd:
information om miljötillstånd avser en beskrivning av hur miljön mår och åt vilket håll utvecklingen går. För att bli mer meningsfull för mottagaren måste information om miljötillståndet ibland kombineras med information om orsaker, effekter, åt-gärder.
Indikator:
Data som valts ut och sammanställts för att analysera och åskådliggöra förändring-ar inom miljöområdet, t.ex. utvecklingen av ett miljöproblem. Presenteras ofta i form av diagram eller kartor. Indikatorer förser beslutsfattare och andra målgrupper med underlag för åtgärder och beslut. Indikatorns utformning är starkt beroende av vilken målgrupp den vänder sig till.
Ur prop. 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag: ”Indikatorer har till syfte att visa på – indikera – tillståndet eller väsentliga förhållanden i ett större system. En indikator på miljöområdet kan ge information om t.ex. miljötillståndet, miljöpåverkan, resursanvändningen eller förhållanden som har en väsentlig inver-kan på miljön.”
Miljöövervakning:
Information om miljötillståndet baserar sig till stor del på de uppgifter som tas fram inom den svenska miljöövervakningen. Miljöövervakningens syfte är att beskriva miljötillståndet, visa på risker för hälsan hos människor och för skador på ekosys-temen, visa vilka resultat miljömålsarbetet ger och lämna underlag för åtgärder. Resultaten från miljöövervakningens mätningar utgör basen för internationell rap-portering och den officiella statistiken om miljötillstånd.
Miljökvalitetsmål:
Riksdagen har beslutat om mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen be-skriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt.
Bakgrund
Behövs en strategi för informationen om miljötillståndet i havet? Havet, länge en symbol för oändlighet och outtömliga resurser, har på senare år förändrats synbart. Problem som länge varit kända bland forskare och fackmän har plötsligt blivit tydliga också för oss andra. Algblomning, oljeutsläpp och sinande fiske är realiteter som kan konstateras redan på badbryggan. Med förändringarna följer frågorna – hur påverkar detta mig? Vågar vi bada, törs vi äta den fisk vi faktiskt fångar? De frågorna måste myndigheter och andra samhällsfunktioner kunna svara på.
Sett i ett vidare perspektiv är havsmiljön idag en av de högst prioriterade miljöpoli-tiska frågorna. Insatser kommer att krävas på många olika nivåer för att våra hav ska vara levande och friska. Vilken förståelse har vi som medborgare för de åtgär-der som vidtas, speciellt om de berör oss personligen? Är vi villiga att bidra via skattsedeln, byta till miljövänligare bränsle i båtmotorn och investera i en ny av-loppsanläggning för fritidshuset? Kommer vi att sakna fosfaterna i tvättmedlen eller tycka att fosfatförbudet är en bra idé? Oavsett vad vi väljer att svara på de frågorna behövs kunskap att grunda sitt beslut på. Den kunskapen är det myndighe-ternas skyldighet att tillhandahålla – i t.ex. Naturvårdsverkets instruktion finns specificerat att verket ska ”se till att kunskaperna om miljön och miljöarbetet görs tillgängliga”.
Svår att nå och svår att förstå - orsaker till uppdraget
I havsmiljöskrivelsen som var utgångspunkten för uppdraget från regeringen kon-stateras att tillgången till information är en grundförutsättning för förståelse för problemen i havet. Skrivelsen pekar också på brister i hur informationen är utfor-mad:
”De myndigheter som arbetar med marina frågor har ett särskilt ansvar när det gäller att tillhandahålla denna information. Regeringen förväntar sig dock att alla berörda aktörer, även organisationer, företag och vetenskapssamhället, gör relevant information tillgänglig i syfte att underlätta allmänhetens engagemang för havsmil-jön. Många gånger är informationen svårtillgänglig för allmänheten; det är svårt att hitta informationen, men framför allt kan det vetenskapliga språket göra informa-tionen svår att förstå. Regeringen ser detta som en brist i dagens miljöarbete.” (Skr. 2004/05:173).
Också efter regeringsskiftet kvarstår denna syn på havsmiljöinformationen, uttryckt i regeringsuppdragets nya formulering om målet att ta fram en strategi för att för-bättra informationen om miljötillståndet i havet.
Vem behöver informationen?
I havsmiljöskrivelsen ges många exempel på målgrupper inom ”allmänheten” som är lämpliga mottagare av information, bl.a. ”olika intresseorganisationer som be-driver havsrelaterade aktiviteter, såsom båtorganisationer, fritidsfiskare, scouter, turistnäringen etc.” Andra grupper som nämns är skolor, barn och ungdomar. En viktig del i arbetet med uppdraget från regeringen blev därför att identifiera vilka målgrupper som behöver prioriteras och vilka behov dessa målgrupper har. (Mer om detta i avsnitten om förstudien sid. 19 och fokusgruppsundersökningen sid. 23). Eftersom strategin skulle utvecklas i samverkan med berörda aktörer, blev ut-gångspunkten att sträva efter dialog och utbyte av erfarenheter med både användare av informationen, dvs. människor inom de ovan nämnda grupperna och producen-ter av information inom havsmiljöområdet.
Baserat på den ursprungliga formuleringen av målet gjordes avgränsningen att de målgrupper som var aktuella var sådana som berördes som enskilda individer och privatpersoner, inte sådana grupper som i sin yrkesverksamhet bedriver havsrela-terad verksamhet, t.ex. yrkesfiskare, samt andra företagare vars yrkesverksamhet kan påverka havet, t.ex. jordbrukare. Efter omformuleringen av uppdraget i det nya regleringsbrevet vidgades perspektivet till att också kunna omfatta grupper som kommer i kontakt med havsmiljöproblematiken via sitt yrke, dock fortfarande med utgångspunkten att det gäller information som är anpassad till personer utan eller med bara grunda förkunskaper i ämnet.
Naturvårdsverkets roll – informations- och
kommunikations-uppdrag som havsmiljömyndighet
I Naturvårdsverkets ansvar ingår att tillhandahålla bearbetad information och kom-munikation om tillståndet i havsmiljön. Detta grundar sig på att Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten och har ett övergripande ansvar för:
– miljöövervakning gällande tillståndet i havet
– uppföljning av de miljökvalitetsmål som rör havet, främst Ingen Övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård.
I miljömålsansvaret ingår enligt verkets instruktion samordning, utveckling, upp-följning, utvärdering, rapportering och information för de berörda miljökvalitets-målen. Också för att leva upp till Århuskonventionens (och anslutande direktiv och förordningars) krav på miljöinformation krävs att verkets information är begriplig och målgruppsanpassad. Århuskonventionen bygger på synsättet att miljöarbetet kan förbättras genom att vara förankrat hos allmänheten. Konventionen har också regler som ska se till att allmänheten får fakta om miljön och sätt att påverka myn-dighetsbeslut som har inverkan på miljön.
Kraven på ett medborgarperspektiv inom statsförvaltningen medför också att ver-kets information måste vara lätt att förstå och anpassad till den målgrupp som be-rörs. I grunden ligger då också en fråga om förtroende – motsvarar myndigheten
medborgarnas behov, önskemål och krav (se t.ex. Statskontorets rapport Mot en modern och sammanhållen förvaltning, 2005). Offentlighetsprincipen och förvalt-ningslagen ställer också krav på insyn och lättbegriplighet.
Som myndighet ska Naturvårdsverket hålla balansen i sin uppgift att tillhandahålla samhällsinformation utan att hamna i en opinionsbildande roll. I Naturvårdsver-kets regleringsbrev för 2007 försvann den tidigare formuleringen om att ”påverka individer och beteenden hos individer och organisationer så att de agerar i enlighet med sitt miljöansvar.” Genom den pågående utredningen om den statliga förvalt-ningens uppgifter och organisation (dir 2006:123) har det också signalerats att regeringen förväntar sig en restriktiv hållning från myndigheternas sida gentemot opinionsbildande verksamhet.
Samtidigt finns förväntningar från andra håll om att allmänheten ska involveras i miljöfrågorna. Ett exempel är i aktionsplanen för Östersjön, HELCOM:s Baltic Sea Action Plan, som länderna kring Östersjön nyligen antagit (november 2007). Det övergripande målet för aktionsplanen är att Östersjön ska ha en god ekologisk sta-tus år 2021. Aktionsplanen tar upp betydelsen av att engagera allmänheten för att nå målet och rekommenderar de anslutna länderna, däribland Sverige, att involvera allmänheten och olika intressenter i olika aktiviteter som kan främja ett friskt hav.
Allmänheten och
havsmiljö-informationen idag –
producenternas erfarenheter
För att ta vara på kunskap och erfarenheter hos olika myndigheter och organisatio-ner som sysslar med information kring havsmiljön genomfördes en förstudie under 2006. Följande organisationer deltog i förstudien; Göteborgs universitets Marina Forskningscentrum, Stockholms Marina Forskningscentrum, Umeå Marina Forsk-ningscentrum, Informationscentralen för Västerhavet, Informationscentralen för Egentliga Östersjön, Informationscentralen för Bottniska Viken, Kustbevakningen, SMHI samt Svenska Naturskyddsföreningen.
Intervjuerna i förstudien utfördes av Rewir AB, enligt Naturvårdsverkets instruk-tioner. Materialet redovisas i underlagsrapporten ”Slutsatser förstudie; undersök-ning målgruppers syn på information om tillståndet i havsmiljön” (2006).
Frågor som skulle belysas i förstudien var bl.a;
– vilken typ av frågor om havsmiljö hör allmänheten av sig med
– är det några speciella grupper som vänder sig till respektive organisation för att få information om havsmiljön
– innehåll i tidigare studier som berör informationsfrågor kopplade till havsmiljö, till målgrupper ”ingående i allmänheten” eller om indikatorer kopplade till havsmiljö
Slutsatser från förstudien
Vem hör av sig och vad undrar man över
Ingen tydlig ”kategoriindelning” kunde urskiljas bland dem som hörde av sig till de olika organisationerna med frågor, personerna kunde snarare grupperas efter egen-skaper som ”miljöintresserad/orolig/vet vad som bör göras” än grupper som kan indelas efter ålder, kön, sysselsättning etc. Några grupper som kunde urskiljas var äldre män, skolungdomar och gravida kvinnor (i samband med kostråd och kon-sumtion av fisk).
Många av frågorna som ställdes utgick från det egna perspektivet, t.ex. med hälso-risker ”här och nu” – är det farligt att bada vid…, är det farligt att äta muss-lor/fisk…Frågor ställdes också kring de förändringar i havet som kan ses med blot-ta ögat – exempelvis;
– Vattnet har blivit grumligt, vad beror det på?
– Vattnet luktar illa – är det farligt, vad beror det på? – Ser fält av döda spiggar – vad har hänt?
Inslag i media om havsmiljön blir ofta utgångspunkten för frågor som ställs. All-mänheten hör av sig och ställer frågor utifrån vad man hört och läst om i media; – Jag har läst om oljeutsläppet, går det att bada vid…?
– Jag har läst om algblomningen, kommer den att drabba oss?
Indikatorer svåra för allmänheten
Ingen av de tillfrågade organisationerna arbetade själva med havsmiljöinformation till allmänheten i form av indikatorer. Indikatorer sågs genomgående som ett verk-tyg för miljötjänstemän och forskare. Den samlade uppfattningen var att de indika-torer som finns idag är för svåra för allmänheten och att om de ska bli meningsfulla för en bred målgrupp måste de förenklas kraftigt. Indikatorerna måste sättas in i ett sammanhang och ställas mot tydliga mål för vad som är bra/dåligt. För t.ex. stude-rande, som ofta behöver fördjupa sig i samband med olika skoluppgifter, kan nuva-rande indikatorer vara av värde, eftersom man då vill veta mer om trender, orsaker och sammanhang.
Webben dominerar – men utbudet förvirrar
Hos de tillfrågade organisationerna är webben den helt dominerande kanalen för att förmedla information om havsmiljön till allmänheten. Det finns dock ett stort antal webbplatser som innehåller liknande information och som länkar till varandra. Webbplatserna är ibland svåra att hitta fram till, bl.a. gällde detta informationscen-tralerna. När förstudien utfördes fanns det ingen webbplats som framstod som den ”självklara” startpunkten för en medborgare som söker information om havsmiljön. Arbete pågick dock med förberedelserna för webbportalen www.havet.nu, gemen-sam för de tre marina forskningscentra. Webbplatsen öppnades i april 2007 och presenterar forskning, kunskap och aktuella nyheter om havsmiljön. (Se vidare i kapitlet ”Slutsatser”.)
Trycksaker/broschyrer distribueras nästan enbart i samband med specifika arran-gemang som seminarier, utställningar etc. Tidningen Havsutsikt ges dock ut av de marina forskningscentra och utkommer med tre nummer per år, som distribueras bl.a. till bibliotek, skolor och myndigheter. Innehållet är skrivet för att kunna för-stås av äldre högstadielever och uppåt. Informationscentralerna har gett ut en broschyr som informerar om algblomningen och som distribueras via turistbyråer och ett färjerederi.
Vem informerar om vad – ansvarsfördelning
Det rika utbudet av webbplatser ökar tillgången på havsmiljöinformation, men har inte bidragit till att göra ansvarsområdena för involverade aktörer tydligare. Ofta är det svårt för allmänheten att veta vart man bäst ska vända sig. De intervjuade orga-nisationernas förväntningar på varandra stämde inte alltid överens med hur de själ-va tolkade sitt uppdrag. Marina forskningscentra informerar utifrån en längre
tids-horisont, informationscentralerna om storskaliga händelser och akuta situationer. Informationscentralerna sprider sin information främst via massmedia, inte via direktkontakt med allmänheten. Som en konsekvens av det är de relativt okända i bredare kretsar och svåra att hitta fram till på webben. (Webbingångarna via ansva-riga länsstyrelsers webbplatser har gjorts tydligare för två av centralerna under 2007.) Frågor från allmänheten slussas dock in via kommunernas miljökontor och forskare på marina forskningscentra. Naturvårdsverket informerar om havsmiljön på sin webbplats, men det är inte speciellt enkelt att hitta fram till denna (sommar 2006). (Förändringar på webbplatsen har dock genomförts under 2007, webbplat-sen har byggts om i grunden under våren och i det fortsatta utvecklingsarbetet har havsmiljön lyfts fram tydligare.)
Tidigare studier
De tillfrågade organisationerna hade inte några tidigare studier att bidra med om kombinationen informationsfrågor i samband med havsmiljö, information till mål-grupper ”ingående i allmänheten” eller om indikatorer kopplade till havsmiljö.
Exempel på webbplatser som informerar om havsmiljö:
Webbadress Ansvarig organisation
www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket www.vattenportalen.se/ Naturvårdsverket, i
sam-arbete med Boverket, SGU och Vattenmyndig-heterna (målgruppen är de som arbetar med vattenfrågor)
www.miljomal.se Miljömålsrådet
www.havet.nu Marina forskningscentra
www.smf.su.se Stockholms marina
forskningscentrum
www.gmf.gu.se Göteborgs universitets
marina forskningscent-rum
www.umf.umu.se Umeå marina
forsknings-centrum www.ab.lst.se/templates/Proj_StartPage____8059.asp alt.www.infobaltic.se Informationscentralen för Egentliga Östersjön www.ac.lst.se/naturochmiljo/bottniskaviken-icbv Informationscentralen för Bottniska viken http://www5.o.lst.se/projekt/miljoovervakning/index.html?kustinfo.html Informationscentralen för Västerhavet www.frammandearter.se/ Informationscentralerna (information om främ-mande arter) forts. nästa sida
www.smhi.se SMHI, Sveriges meteoro-logiska och hydrometeoro-logiska institut (bl.a. algsituatio-nen i Östersjön)
www.fiskeriverket.se Fiskeriverket
www.tmbl.gu.se Tjärnö marinbiologiska
laboratorium
www.kmf.kva.se/a/ Kristinebergs Marina
Forskningsstation
www.helcom.fi HELCOM (Konvention
om skydd av Östersjöom-rådets marina miljö)
www.ospar.org OSPAR (Konvention för
skydd av den marina miljön i Nordostatlanten)
www.eea.europa.eu EEA (Europeiska
miljöby-rån)
www.slv.se Livsmedelsverket, bl.a.
kostråd för fisk
www.sjofartsverket.se Sjöfartsverket, bl.a. båtliv och miljö
www.forskning.se forskning.se ägs och
utvecklas av tio myndig-heter (inkl. Naturvårds-verket) och stiftelser som finansierar forskning. Redaktionen är placerad på Vetenskapsrådet. Bl.a. finns interaktiva presentationer om Öster-sjön för skolelever
www.snf.se Svenska
Naturskydds-föreningen
www.wwf.se Världsnaturfonden
www.hsr.se Stiftelsen Håll Sverige
Rent
www.naturhistoriska.se Naturhistoriska
Det här vill vi veta om havet –
användarnas syn på informationen
Med förstudien som grund utformades en fokusgruppsundersökning, som genomfördes under hösten 2006. Syftet var att diskutera frågor som gällde kom-munikation kring tillståndet i havsmiljön med olika grupper som ingår i ”allmänhe-ten” och att på det sättet kunna skapa dialog och få ett användarperspektiv på in-formationen. Undersökningen redovisas i underlagsrapporten ”Slutsatser från fo-kusgruppsdiskussioner – undersökning målgruppers syn på information om till-stånd i havsmiljön” (Rewir AB). Ett urval av innehållet i underlagsrapporten finns i kapitlet ”Fördjupning. Resultat och kommentarer från
fokusgrupps-diskussioner”.
Valet av vilka diskussionsgrupper som skulle sättas samman vid undersökningen baserade sig på flera olika faktorer; önskemålet i havsmiljöskrivelsen om att inklu-dera ”olika intresseorganisationer som bedriver havsrelaterade aktiviteter” i mål-grupperna, ett beslut att se begreppet ”allmänheten” i ett bredare perspektiv och förstudiens resultat om att intresse finns för indikatorer i utbildningssammanhang.
Undersökningen utformades för att också fånga upp åsikter hos grupper som inte utövar aktiviteter i havsmiljö i organiserad form (t.ex. som medlemmar i en före-ning) utan ägnar sig åt mer ”spontan rekreation” vid havet. Ungdomar är en annan viktig grupp, eftersom arbetet att förbättra havsmiljön är långsiktigt och kommer att kräva engagemang och kunskap under många år framöver. Högstadieelever, gymnasieelever och lärare på motsvarande nivåer behövde därför finnas med i undersökningen. Förstudien visade också på att det kan finnas intresse av indikato-rerna i utbildningssammanhang.
I förstudien konstaterades att det är mycket få personer med invandrarbakgrund som hör av sig till de intervjuade organisationerna för att få information kring havsmiljöfrågor. Detta i sin tur innebär att det t.ex. inte finns något ”tryck” på att ta fram material som är anpassat till personer med annat modersmål än svenska eller med andra kulturella referensramar. Samtidigt är det en växande del av Sveriges befolkning som är födda i ett annat land. Mot denna bakgrund var en av grupperna i fokusgruppsundersökningen sammansatt av människor med invandrarbakgrund. Vid rekryteringen till studerandegruppen var det också ett krav att det skulle finnas med ungdomar med invandrarbakgrund.
Totalt rekryterades åtta grupper med ca åtta deltagare i varje grupp.
Följande grupper ingick i fokusgruppsundersökningen: • Friluftsmänniskor (medlemmar i intresseorganisationer):
en grupp vardera i – Göteborg
– Stockholm
– Umeå
• Personer med havet som rekreation (”spontant friluftsliv”) • Båtägare
• Invandrare
• Lärare (högstadium, gymnasium) • Studerande (högstadium, gymnasium)
I rekryteringen till fokusgrupperna eftersträvades spridning när det gällde kön och ålder. Andra kriterier som beaktades (olika för olika grupper) var t.ex. boendeom-råde, sysselsättning, familjesituation, område där skola är belägen, lärare i olika ämnen, årskurs, spridning över olika friluftsorganisationer, etc. Rekryteringen skedde per telefon. Till vissa grupper användes medlemsregister från friluftsorgani-sationer. För närmare beskrivning av gruppernas sammansättning och rekryte-ringskriteria; se bilagor 1 och 2 för rekryteringsformulär resp. diskussionsguide. Undersökningen genomfördes under perioden 31 oktober – 13 november 2006.
Upplägg av fokusgruppsdiskussionerna
En frågeguide togs fram med de frågeställningar som skulle tas upp i fokusgrupps-diskussionerna. Eftersom det i regeringsuppdraget fanns en beställning på att ta fram en strategi för att använda indikatorer i syfte att engagera allmänheten lades stor vikt vid att diskutera olika exempel på indikatorer som används idag.
Att ta reda på:
• Hur olika grupper ser på havsmiljön – vilket informationsbehov har deltagarna? – när, hur och på vilket sätt vill de få information?
• Hur befintliga indikatorer kan användas för att ge intressant information för allmänheten
– vad avgör om en indikator känns relevant/väcker intresse/skapar engagemang hos grupper med små förkunskaper?
– vilken typ av indikator är bäst för att öka mottagarnas engagemang?
• Om det är viktigt att komplettera indikatorer med orsakssammanhang – vad kan öka intresset för havsmiljön?
• Om det är viktigt att komplettera indikatorerna med vad som görs/kan göras för att förbättra havsmiljön
– hur viktigt är det att veta vad man kan göra själv resp. vad samhället gör?
• Om det råder någon skillnad i olika gruppers syn på och behov av infor-mation om havsmiljön
Fem befintliga indikatorer valdes ut och testades i
gruppdiskussionerna
Figur 1. Torsk och torskfiske i Kattegatt (tidningsbilaga de Facto 2006, källa Fiskeriverket)
Figur 2. Lekbiomassa för torsk (Miljömålsportalen www.miljomal.nu)
Figur 3. The North Sea Cod Stock (Europeiska Miljöbyrån, EEA, Indicator Fact sheet, www.eea.europa.eu)
Figur 4. Andelen havsörnar med framgångsrik häckning (Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se)
Figur 5. Förekomsten av abborryngel (tidningsbilaga de Facto 2006, källa Fiskeriverket)
Indikatorerna valdes för att ge exempel på olika utformning, bl.a. diagram med och utan kompletterande texter, med koncentrerat huvudbudskap och smiley (”gla-da/ledsna ansikten”), med karta på lokal/regional nivå mm. I valen eftersträvades en spridning över olika producenter, avsändare och kanaler.
Figur 1. Torsk och torskfiske i Kattegatt
Figur 3. The North Sea Cod Stock (Europeiska Miljöbyrån, EEA, Indicator Fact sheet, www.eea.europa.eu)
Figur 4. Andelen havsörnar med framgångsrik häckning (Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se)
Figur 5. Förekomsten av abborryngel (tidningsbilaga de Facto 2006, källa Fiskeriverket)
Slutsatser från fokusgruppsundersökningen
Få söker själva havsmiljöinformation
Mycket få av de personer som deltog i fokusgrupperna söker själva aktivt informa-tion om havsmiljön. I de fall man söker informainforma-tion är det nära kopplat till den egna hälsan och möjligheter till friluftsliv – typfallen är rekommendationer om att äta fisk (kopplat till miljögifter) eller om man kan bada vid algblomning. Utförarna av undersökningen drog slutsatsen att effektiv information måste bygga på ”push” snarare än ”pull” vid informationsöverföringen, dvs. att informationen behöver möta individen i en naturlig situation för att ta emot den – vid fiskdisken, i gäst-hamnen etc.
Dagens indikatorer är för svåra
Indikatorer som finns tillgängliga idag (baserat på de typexempel som visades vid fokusgruppsundersökningen) är för svåra för grupper som inte själva arbetar med miljöfrågor. Faktorer som gör en indikator mer intresseväckande och begriplig är t.ex. att använda bilder, kombinera med enkelt diagram och förklarande text. Att använda bilder gör innehållet mer konkret och väcker känslor och kan för många fungera som ”ersättare” för diagrammet. Om indikatorn är webbaserad bör den ha klickbara fördjupningslänkar.
Språket måste förenklas drastiskt
Språknivån måste förenklas drastiskt jämfört med dagens texter. Om diagram an-vänds måste det vara rensat från facktermer och specialuttryck, och en nivå för vad som är ett ”önskvärt tillstånd” anges. Notera att få indikatorer upplevdes som ”självinstruerande”, det behövdes förklarande text för att betraktaren skulle kunna avgöra om läget var bra eller dåligt (lätt att ta för givet för den som skapar indika-torpresentationen).
Svåra indikatorer väcker ilska
En lättförståelig indikator väcker nya frågor och engagerar för att veta mer, till skillnad mot en svår text eller indikator som istället väcker avståndstagande. Reak-tionerna på vissa indikatorexempel var häftiga. Exempel på kommentarer var t.ex. ”Jag blir förolämpad av deras obegripliga språk”, ”Jag skulle aldrig engagera mig i havsmiljön om det är på det här sättet de försöker vinna mitt intresse”. (Se vidare i fördjupningsavsnittet på sid. 39-44).
Indikatorer kan användas i undervisningen –
men måste ”paketeras” rätt
Även lärarna i undersökningen uppfattar indikatorerna som för komplicerade, men bedömer att målgruppsanpassade och ”rätt paketerade” indikatorer kan användas i undervisningen. Kraven på lärarna att bedriva inspirerande lektioner är stora, men tiden för att söka efter eller skapa eget pedagogiskt material är för kort. Exempelvis
skulle färdiga OH-paket vara till hjälp. I undervisningssammanhang krävs en full-ständig ”kedja”: bakgrund, orsak, vad som görs och vad individen kan göra.
Information i skolan höjer miljömedvetenheten
Studerandegruppen såg miljöinformation i skolan som en ”medvetandehöjare” som gör att man uppmärksammar miljöinformation via andra kanaler mer i fortsättning-en. Orsaker till miljöproblemen sågs som en viktig del i informationfortsättning-en. Vid skolar-bete skulle informationen helst vara webbaserad, ansåg de flesta i elevgruppen.
Balansera den negativa informationen
genom att visa på möjligheter
Nyansering av informationen är viktig: enbart negativ information med problem och hotbilder orkar man inte ta till sig. Måste balanseras mot positiv information som visar på möjligheter och inspirerar till eget ansvar. En kommentar var t.ex. ”Jag känner mig hjälplös, vill i så fall veta vad jag kan göra åt det”.
Förkunskaper avgör hur väl kartor fungerar
Förkunskaperna avgör hur lätt man tar till sig olika presentationsformer. I båtägar-gruppen (vana sjökortsanvändare?) var alla deltagare positiva till indikatorer som presenterades med hjälp av kartor. I invandrargruppen upplevdes kartor i sig som positivt, men några personer tyckte att utsnitt av kartor var förvirrande – det kräver vissa förkunskaper om hur kuststräckan ser ut för att kartan ska göra det lättare att tolka informationen.
Människor vill göra något själva
I de flesta grupperna efterlystes information om vad man kan göra själv för att påverka miljön på ett positivt sätt. För t.ex. de grupper som hade inriktningen ”fri-luftsliv” var det viktigast att få veta vad de själva kan vidta för åtgärder och om det har någon betydelse ”i det stora hela”. De flesta grupperna tyckte också att det var viktigt att få reda på vad samhället vidtar för åtgärder och vilka effekter det blir av detta.
Viktigt att lägga märke till är att i båtägargruppen, där man ju teoretiskt sett har möjlighet att göra praktiska insatser för att minska belastningen på miljön, utryckte flera personer en känsla av maktlöshet. Praktiska hinder minskade möjligheterna till ett eget engagemang – brist på båttvättar, tankställen med miljövänligare bräns-le och utrustning för slamsugning av toabräns-lettankar lägger hinder i vägen för ett miljövänligare beteende.
Havsmiljöfrågor som var intressanta för grupperna i undersökningen
(baserat på kommentarer kring viktiga miljöaspekter, informationsbehov, optimal indikator m.m.)
Grupp Ämne
Invandrare med havet som rekreation Vattenkvalitet (bad/algblomning), fiskbestånd t.ex. torsk Allmänhet med havet som rekreation
(”spontant friluftsliv”)
Vilken fisk man ska köpa – stöd för egna val; egna möjligheter att påverka men också vad görs på sam-hällsnivå, algblomning
Lärare – högstadium och gymnasium Information ska täcka hela kedjan; nuläge, orsak, vad som görs, vad individen kan göra. Utbildningspaket. Alger, fiskbestånd, olja, eget ansvar som sopsortering, bra miljöval i butik. Miljöintresse måste kopplas till när-miljön
Studerande – högstadium och gym-nasium
Utsläpp från fartyg, övergödning, ekosystem. Informa-tion om orsaker till problem och vad som konkret kan göras
Medlemmar friluftsorganisation - Stockholm
Algblomning, miljögifter. Var kan man bada, vilken fisk går att äta, hur kan man själv påverka miljön positivt Medlemmar friluftsorganisation -
Umeå
Klimatförändring, övergödning, utfiskning, nedskräpning, dumpning av olja, att politikerna gör något
Medlemmar friluftsorganisation - Göteborg
Fisket, oljeutsläpp, övergödning av Östersjön, ned-skräpning, konkret redovisning av vilka effekter allmän-hetens insatser har – helst i jämförelse med vad när-ingsliv och samhälle gör
Båtägare Övergödning, utsläpp från båtar/fartyg, bra miljöval i butik; fisk, båtfärger. Sopsortering/latrin, indikatorer anpassade till båtlivets olika aktiviteter, gärna kartor
Exempelindikatorer
I den genomförda fokusgruppsundersökningen blev det tydligt att de presenterade indikatorerna genomgående uppfattades som svåra att förstå. Grupperna diskutera-de vad som skulle kunna göra indikatorerna enklare och vilken information som borde finnas med.
Krav på indikatorer för målgrupper med grunda förkunskaper
om havsmiljö
• Använd bilder
• Kombinera enkelt diagram med förklarande text • Klickbara fördjupningslänkar (vid webbpresentation) • Byt ut fackuttryck
• Sätt den visade informationen i relation till vad som är bra/dåligt • Innehållet bör visa och förklara
– aktuellt miljötillstånd och åt vilket håll utvecklingen går – orsaker
– vad samhället gör – vad du kan göra själv
Innehåll i målgruppsanpassade indikatorer
Innehållet i indikatorn måste vara mycket nära kopplat till den målgrupp och det sammanhang som den förekommer i. Om t.ex. informationens syfte är att informe-ra båtägare om vilka bottenfärger som är godkända kan en indikator som visar på förekomst av ämnen från giftig båtbottenfärg i småbåtshamnar bidra till att förstär-ka budsförstär-kapet – och det är också något som individen förstär-kan påverförstär-ka själv, genom valet av vilken färg man använder. Om informationens syfte är att uppmuntra inne-havare av enskilda avlopp till att förbättra dessa kan en indikator användas som visar på hur mycket de enskilda avloppen bidrar till utsläppen av övergödande ämnen i närområdet och vilka effekter det får för algblomningen.
I de fall indikatorer används för att bidra till helhetsbilden av miljötillståndet i havet behöver mycket omsorg läggas på att anpassa indikatorn till sammanhanget och att förklara hur indikatorn kan bidra till att belysa helhetsbilden. Varför är det indikatorn visar intressant? För en betraktare utan förkunskaper uppfattas indika-torn annars som lösryckt och meningslös – varför ska jag veta det här?
Ett par exempel på hur en förenklad indikator skulle kunna se ut finns på följande sidor. Indikatorexemplen är utformade som webbpresentationer. Det första exemp-let om båtbottenfärger har båtägare som en tänkt målgrupp, det andra exempexemp-let om torsk har gymnasielever som målgrupp. Båda är dock avsedda att hålla en textnivå som ska vara förståelig för en elev i gymnasieskolan.
I figurerna 6 och 7 återges först en förminskning av en tänkt webbsida, direkt därpå följer innehållet på webbsidorna i förstorad fulltext.
Underlaget till texterna om exempelindikatorerna är hämtade från webbplatserna för Länsstyrelsen i Södermanlands län, Världsnaturfonden, Fiskeriverket, Kemika-lieinspektionen, Naturvårdsverket m.fl. Underlag till indikatorn om båtbottenfärger är främst hämtat från Södermanlands länsstyrelses rapport om Båtbottenfärger i sörmländska natur- och småbåtshamnar, nr 2007:11.
Figur 6. Exempelindikator om båtbottenfärger. Foto: montage. Originalbilder: Elke Van de Velde,Digital Vision (färgburk), Henrik Sorensen,Stone (bakgrund)
Figur 7. Exempelindikator om torsk. Foto: Johner Images. OBS: Fisken på bilden är inte identisk med torsken i texten. (Fotot är valt utifrån bildintrycket det förmedlar. Annan fiskart accepteras i detta ”demonstrationsexemplar” av hur en indikator kan se ut.)
Fördjupning
Resultat och kommentarer från de olika fokusgrupperna
(i kort urval – för utförligare redovisning, se underlagsrapport) GRUPP 1. INVANDRARE MED HAVET SOM REKREATION
Notera: att resultaten inte gör några som helst anspråk att gälla för ”invandrare generellt”, däremot kan resultaten bidra till att vidga perspektivet på hur havsmiljö-informationen uppfattas.
Få personer var intresserade av att söka information om havsmiljön på eget initia-tiv, för någon var dock det egna yrket/sysselsättningen en stark sporre. Frågor som berörde mest var vattenkvalitet i samband med semestern, fiskbeståndet (t.ex. torsk) och miljögifter. Tiden man vistats i Sverige påverkar miljöintresse och enga-gemang – med tiden i Sverige växer miljöengaenga-gemanget. Vanliga kanaler för att nås av informationen var dagstidningar och Internet.
Innehållet i informationen får gärna ta upp orsaker till miljöproblemen och relatera till den egna vardagen. I information som visar på utvecklingen för olika arter är valet av art viktigt – ”havsörn är roligare djur än torsk”. Vid jämförelsen av olika indikatorpresentationer var det havsörnsindikatorn som tilltalade flest, något som också kom igen hos de andra fokusgrupperna. Kombinationen av korta, enkla fakta med ett enkelt diagram, tydlig rubrik och slutsatser kändes pedagogiskt och väckte intresse.
Om man använder indikatorer bör dessa kompletteras med annan målgruppsanpas-sad kommunikation. Att tänka på vid användning av kartor; utsnitt ur kartor upp-levdes som förvirrande för dem som inte hade förkunskaper om hur kustlinjen ser ut. Placering av kartor bredvid varandra uppfattades som förvirrande, en placering av kartorna i höjdled under varandra på ett sätt som avspeglar geografin bedömdes vara bättre.
Myndigheter betraktades som en trovärdig avsändare av informationen. En kombi-nation av olika informationskanaler bedömdes vara att föredra – tidningar (främst dagspress), Internet, tv och radio, skolor och föreningar.
GRUPP 2. ALLMÄNHETEN MED HAVET SOM REKREATION
Få personer i gruppen har sökt eller kan tänka sig att söka upp information om havsmiljön, befintlig kunskap kommer från massmedia. Man ville gärna veta vad man själv på ett enkelt och konkret sätt kan göra för att påverka miljön positivt. ”Jag känner mig hjälplös, vill i så fall veta vad jag kan göra åt det.” I första hand handlade det om val av produkter i butik, t.ex. vilken fisk, vilken båtfärg. Också information om vad som görs nationellt och internationellt upplevdes som viktigt. ”Positiv information sporrar, negativ skjuter man ifrån sig”.
Utformning av indikatorer och information måste vara kortfattad och enkel, samti-digt som den inte får skapa frågor som inte besvaras. ”Jag får ångest av diagram, föredrar text och bilder.” Ett diagram utan förklarande text (om torskfiske) väckte oro och irritation ”Det ser dystert ut”, ”Hur kan man rädda situationen”. Ett dia-gram med mer förklaringar men svårare språk (lekbiomassa för torsk) väckte ilska istället för miljöfunderingar ”Jag blir förolämpad av deras obegripliga språk”. Ut-tryck som ”rekrytering av torsk”, ”lekbiomassa” och olika förkortningar var omöj-liga att förstå. Om man inte har en egen referensram inom ämnet blir också tolk-ningen svårare ”vad är dåligt, 5 par eller 500 par?” (i samband med indikatorn för havsörnar), ”vad är yngel och vad är större fiskar” (i samband med indikatorn för abborryngel). Indikatorer som uppfattades som lättare väckte nya frågor och enga-gerade, t.ex. havsörnsdiagrammet, medan däremot svårare indikatorer väckte av-ståndstagande.
Bilder uppfattades som engagerande och att de förtydligade informationen.
Myndigheter bedömdes ej som trovärdiga avsändare av information; ”pratar i egen sak”, nyheter genom massmedia bedömdes som mera trovärdiga. Information i butiker, via Anslagstavlan på TV, i skolor föreslogs som möjliga kanaler.
GRUPP 3. LÄRARE
Närmiljön var den fråga som engagerade mest. Aktuella miljöfrågor som nämndes i diskussionen var bl.a. alger, fisk, olja, miljögifter. När det gäller informationsbehov diskuterades att bilden av miljön upplevs som otydlig och att även om resultat från miljöarbetet idag förmedlas i större utsträckning än tidigare är det svårt för allmän-heten att bedöma fakta. På skolorna kan miljömedvetenallmän-heten vara väldigt olika på olika skolor. Få personer i gruppen sökte egen information om havsmiljön.
Synpunkter som togs upp gällande de olika indikatorerna gällde bl.a. att bilder behövs för att innehållet inte ska upplevas som för trist (i torskdiagrammen behövs torskar..) och att förkortningar behöver förklaras. Indikatorn för lekbiomassa för torsk från miljömålsportalen (miljomal.nu) upplevdes som alldeles för komplice-rad, kommentarer förekom av typen ”Jag känner mig som en nolla när jag ser det-ta”, ”Jag får dåligt självförtroende av detta diagram.” (Reaktionerna är värda att notera, speciellt med tanke på att lärare är en av de målgrupper som anses intres-santa att nå med information om de nationella miljökvalitetsmålen.) En indikator som fungerade var havsörnsindikatorn, som beskrevs som något som gav en ”aha-upplevelse”.
Sammantaget var bedömningen att indikatorer kan användas i undervisningen om de anpassas till målgruppen (elever i olika åldrar) vad gäller förkunskaper, enga-gemang och språkkunskaper. För att fungera i undervisningssammanhang behövde indikatorerna utformas på ett sätt som täcker hela kedjan – tillstånd, orsak, vad som görs och vad individen kan göra. En praktisk informationsinsats som efterfrågades var färdiga lektionspaket, t.ex. OH/Power Point-presentationer. Lektionspaketen
skulle vara tidssatta (”den här lektionen tar 60 minuter”) och kunna kopplas till mer information på webben, inklusive möjlighet till uppdateringar av materialet. Andra önskemål om material till skolorna inkluderade naturfilmer, böcker, broschyrer, studiebesök.
Myndigheter och intresseorganisationer betraktades med viss skepsis som källa till information, media ansågs ha mer trovärdighet. Myndigheterna ansågs tendera att vara ”pigga på positiv information” och agera på regeringens uppdrag.
GRUPP 4. MEDLEMMAR I FRILUFTSORGANISATIONER – STOCKHOLM
Medlemmar i bl.a. kanotklubbar, skidklubbar, STF, SNF, Friskis & Svettis, Friluftsfrämjandet
”Det som syns” och förhindrar det egna friluftslivet toppade listan över miljöaspek-ter man tycker är viktiga, framförallt algblomningen och oljeutsläpp. Konkreta frågor man ville ha svar på gällde var man kan bada och vilken fisk som går att äta. Befintliga kunskaper om miljösituationen kom framförallt från massmedia, främst TV-nyheter. Fler personer än i tidigare grupper hade själva sökt havsmiljöinforma-tion, främst via webben, hos SMHI om algblomning och Fiskeriverket om miljögif-ters påverkan på fisk. Samtliga deltagare i gruppen ville veta vad man på ett enkelt och konkret sätt kan göra för att påverka miljön positivt. ”Jag vill få information i butiken om alternativ till torsk.” ”Bra om anslagstavlor i butiker och på bryggor utnyttjas mera.” (Men skyltar på ”fel ställen” ute i naturen uppskattas inte – naturen ska vara ”fri”.) Internet är en naturlig kanal för att söka information.
Myndigheter uppfattas inte som en trovärdig avsändare ”Naturvårdsverket tar ald-rig ställning och är otydliga”. En person som tydligt för havets talan, talesperson, efterlystes.
Om indikatorerna; diagrammet om torsk och torskfiske utan förklarande text upp-fattades som tydligt i hur det visade på den nedåtgående trenden, men väckte frågor och funderingar i och med att det inte hade någon förklarande text i direkt anslut-ning. ”Beror det på miljögifter eller utfiske?” ”Om vi slutar fiska, skulle beståndet återhämta sig?” Diagrammet om lekbiomassa för torsk fick den hårda domen ”obe-griplig text”. I EEA-diagrammet hade ett inledande kort huvudbudskap och det uppskattades av de flesta, men inte alla. ”Första stycket säger allt”, ”Jag vill dra mina egna slutsatser”. Den smileygubbe som användes uppskattades inte, symbo-len uppfattades som ”uttjatad” eller att den påverkade för mycket innan man läst texten. Havsörnsindikatorn uppfattades som lättare att ta till sig – ”lättsam, tydlig text med förklarande diagram”. Att innehållet var positivt gjorde det lättare att ta det till sig ”Positiv info gör att man känner att det går att göra något, till skillnad mot torskdiagrammen som fick mig att känna mig hjälplös”.
Gruppens sammanfattade åsikter om hur en optimalt utformad indikator skulle vara utformad var;
– ska innehålla diagram och en kort text som förklarar svängningar i kurvorna – bör kompletteras med bild som ger känsla och visar saker konkret
– positiv info som lockar till åtgärder – länk eller tips på vad man själv kan göra
GRUPP 5. MEDLEMMAR I FRILUFTSORGANISATION – UMEÅ
Medlemmar i bl.a. Jägarförbundet, KFUM, SNF, STF, kanotklubbar, ornitolog-klubbar, Friskis & Svettis, Friluftsfrämjandet
I den inledande delen av samtalet, som tog upp vad man associerade till havsmil-jön, var det bara någon enstaka person nämnde miljöproblem. (Till skillnad från i de flesta övriga grupper, som ganska snart kom in på olika farhågor.) Vid den dis-kussion av viktiga miljöaspekter som följde nämndes klimatförändringar, övergöd-ning, utfiske, nedskräpning och dumpning av olja.
Befintlig kunskap i gruppen om läget i havsmiljön kommer från massmedia och egna upplevelser. Ett par personer hade sökt information via webben. Behov fanns av att veta vad politiker gör åt problemen; ”Jag tycker inte att det viktigaste är att sprida kunskap om hur sjukt havet är utan att få reda på vad politikerna som redan känner till problemet gör för åtgärder”. Om indikatorer uttryckte flera i gruppen att det var viktigt att välja indikatorer som visar konkreta exempel på att det (miljösi-tuationen) går att förändra och att positiva budskap motiverar mer. Bilder och kar-tor är bra sätt att förtydliga innehållet. Som exempel på användbara kanaler nämn-des ideella föreningar, TV-reklam och en kombination av många olika kanaler för att ”påverka alla sinnen”.
GRUPP 6. MEDLEMMAR I FRILUFTSORGANISATION – GÖTEBORG
Medlemmar i bl.a. Fältbiologerna, kanotklubbar, cykelklubbar, skidklubbar, SNF, STF, Friskis& Svettis, Friluftsfrämjandet
Gruppen efterlyste politiska beslut så att det lönar sig att vara miljömedveten, eftersom det är svårt att påverka ensam; ”Om jag struntar i att köpa en bensindri-ven motorbåt så vad betyder det då det kryllar av båtar”, ”Jag cyklar till jobbet men ser alla bilköer som står stilla med en person per bil”. Man ville gärna se informa-tion som belyser effekterna av olika insatser (vilka effekter blir det om man föregår med gott exempel) och veta var det går att hämta informationen.
Domen över de flesta indikatorerna var hård, speciellt över ”Lekbiomassan för torsk”; ”Jag skulle aldrig engagera mig i havsmiljön om det är på det här sättet de försöker vinna mitt intresse”.
Bild på en glad havsörn efterlystes. Smileygubbar uppfattades som att de tog bort trovärdigheten. Delade kartor ogillades – kräver förkunskaper om hur kuststräckan
ser ut. Kanaler som ansågs lämpliga; reklam ”på stan”, TV som fördjupar och visar jämförelser. ”Strunta i de stora miljömålen och visa istället konkret vad som händer om man slänger tabletter i toaletten eller häller ut färg i ett avlopp”. Förslagen om lämplig avsändare av havsmiljöinformationen hade bred spännvidd – antingen ”abborren” eller en statlig myndighet tillsammans med en lokal aktör, t.ex. Göte-borgs miljöförvaltning. GöteGöte-borgsgruppen tog mer upp frågan om att hålla naturen ren genom att inte skräpa ned än andra grupper i undersökningen gjorde.
GRUPP 7. STUDERANDE
Gruppen bestod av sju personer i åldrarna 15-18 år. Utsläpp och övergödning upp-levdes som viktiga miljöaspekter. När det gällde eget engagemang i miljöfrågorna tyckte man att det var svårt att göra något konkret själv och att se sin egen roll – men man ville gärna veta vad som specifikt kan göras för att göra saker bättre. Mediaanvändningen i gruppen var hög – dagstidningar (morgon-, kvälls och gratis-tidningar), internationella tidningar, radio, TV, webb etc. Skolan bedömdes vara bästa stället att få mer information i havsmiljöfrågor (ingen skulle spontant söka information om havsmiljön) och för att öka intresset; ”En bra föreläsning om mil-jön gör att jag nästa gång tittar på tv om det handlar om milmil-jön, jag tycker skolan är bästa infångaren av intresse”.
Bilder och speciellt filmer togs upp som bra sätt att skapa engagemang och väcka känslor. Kartor tyckte alla i gruppen fungerade bra som presentationsverktyg. En viktig aspekt att ha med i informationen var orsaken till den nuvarande situationen. Smileys tyckte gruppen var bra, gav ”snabb koll”. Information på webben var vik-tig vid skolarbeten. Kanaler som diskuterades i övrigt var bl.a. reklam, främst i TV. Gärna med humor och musik, men se upp för ”töntigheter”.
GRUPP 8. BÅTÄGARE
Samtliga i gruppen har och använder båtar, med spridning från optimistjolle till stora motorbåtar. Viktiga miljöaspekter som engagerade var övergödning och minskade utsläpp. Närmiljön var det som engagerade mest, t.ex. möjlighet till däckstömning av septitankar. Det egna engagemanget upplevdes möta hinder på vägen och flera personer uttryckte en stämning av ”lätt hopplöshet”; ”Västkustfärg (giftig) är mycket effektivare mot havstulpaner”, ”Tyvärr går det inte att köra segelbåt i båttvätt”, ”Svårt att få tag på bättre bensin”. ”Vad är en miljöanpassad fyrtaktsmotor (på en båt) mot en finlandsfärja?”
Ingen i gruppen sökte information om havsmiljön. Gällande informationsbehov ville man gärna ha information inför och under båtsäsongen. Jämförelser av hur olika saker påverkar havet och vattenkvaliteten efterlystes – mänskligt bajs, jord-bruk, diskmaskiner, fritidsbåtar, fritidshus. Omdömena om indikatorerna varierade från ”obegriplig”(EEA:s torskdiagram) till ”lätt att förstå” om havsörnsdiagram-met. Kartor som verktyg tilltalade alla i gruppen. Indikatorer skulle kunna använ-das om de anpassas till båtlivets olika aktiviteter. En bra indikator skulle använda mer ”känslokommunikation” och visa effekter av olika åtgärder ”före och efter”.
När det gällde kanaler var det genomgående att mötas av informationen i ”den aktuella situationen” som gällde – i en båttillbehörsaffär, vid möten på båtklubbar, i en tryckt guide inför varje sommar om motor/färg, sopor/latrin, under Båtmässan, bensinstationer, sjömackar, intresseföreningar, Ö-blad, via båtregistret eller till-sammans med information om båtförsäkringen.
